Minnesanteckningar vid möte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 13 februari 2014

Transkript

1 Minnesanteckningar vid möte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 13 februari 2014 Närvarande: Ulla Herlitz Oscar Kjellberg Rebecca Källström Magnus Nordgren Jörgen Andersson Thomas Norrby Anders Johansson Nils Lagerroth Anmält förhinder: Andreas Heimbrandt 1. Öppnande Efter stor möda lyckades mötet dra igång med Anders som ordförande och Nils som sekreterare. 2. Tidigare mötesanteckningar Var utsända, godkändes och lades till handlingarna. 3. Runda - vad händer i "kapitalförsörjningssverige" Jörgen berättade om utvecklingen av Lokalkapital i Sverige. I Åre har de nu kommit igång med sitt första skarpa objekt för finansiering. Det var klart i helgerna. Det har fått in ca kr men har ännu inte kommit över gränsen. Det är nu vi testar intresset hos allmänheten. Systemet efterfrågar bankkontonumret vilket en del är tveksamma till. De håller på och ändrar det. De har även förloppet på Gotland där man ännu inte registerat sig publikt. På Gotland är det bygdebolagen som är igång med processen. De är nära att bli klara. I Kronobergs län lär de också vara nära. 1

2 Det är klokt att få igång ett sätt där människor får göra enskilda investeringsobjekt. Det är en lång väg att gå med att få igång ett lokal kapitalbolag. Det är enklare att börja med att köpa objekt som sedan kan få en hemvist i ett senare bildat lokalkapitalbolag. Ulla: Det är samma erfarenhet som crowdfunding bolagen har. En fråga är hur man får spararna med sig i de nya initiativen? Rebecca: Vem kontaktar man på Gotland? Hur ser nätverket ut? Jörgen: Håkan Ahlsten på Gotland är en lämplig person att kontakta. Gotlands science park borde kunna vara med. I Västerås är det en science park med. I en del ställen blir det renodlande inkubator kontrollerade bolag, På Gotland gör man det till ett helt bolag. Roligt där man kan gifta ihop science delen med landsbygdsutveckling. Rebecca: Man har inte sett någon trend ännu vad gäller riskkapitalavdrag eftersom det infördes vid årsskiftet. Företagarna har gjort en film och har info på websidan om riskkapitalavdraget. Man måste uppmärksamma investerarna om att detta finns. De ska även fråga den panel som sagt att de vill använda avdraget om de verkligen har gjort något. Det ska ske under våren. En fråga är vad denna grupp vill ha från Företagarna. Hur kan vi jobba mer med spararana? Rebecca vill ha inspel från samtliga i den frågan. Vad skulle underlätta i ett sådant spridande. Det finns en finanseringpanel som frågas tre gånger om året. De får nytt resultat i den närmaste veckan. De kan då se hur finansieringen utvecklas för småföretagen. De genomför kapitalmarknadsdagar i slutet av mars. De fortsätter med finansieringsturnén. De ska sätta upp den med fler aktörer. Ex Stockholm business development region. Mycket jobb nu med skattefrågan. De ska presentera ett eget arbete innan valet. Jörgen: När det gäller investeringsavdraget? Finns det idag något som sammanställer det i sociala medier? Rebecca: Vi har en hel del om detta på vår hemsida med film, etc. Vi ska även sätta ihop en enkel handbok som lätt kan spridas. Rebecca skickar länken igen. Oscar: Mest intresserad av den stora bilden. Vi ser nu tendens till skuld deflation. Priset på pengar stiger i förhållande till annat. Det är en utveckling som växer fram långsamt men säkert. Vid en deflation så väntar folk med att investera. Väntar man så säljs det mindre, etc. Den negativa spiralen förstärks. Belastningen för vanligt folk att betala sina skulder kommer att öka. Tillägg till Oscars presentation som han delgett oss skriftligt: Vid gruppens senaste möte gjorde vi en runda där vi berättade hur det såg ut från vår respektive horisont. Min beskrivning var att Den Globala Finansiella Krisen och alla de andra som följer på den, åter håller på att fördjupas. Zerohedge har sammanställt en kort översikt i form av tjugo tecken på just detta. För några dagar sedan kommenterade han Reuters artikel om ett dokument som någon läckt från EUkommissionen. Den går igenom ett antal åtgärder som man överväger för att hantera krisen. Det ser ut som att man vänder på alla stenar och man drar sig inte ens för att lagstifta om att mobilisera pensionssparandet i EUländerna. Man har, som jag sade på mötet, med egna ögon sett att stödet för att rädda bankerna har gjort deras ägare mer förmögna och skapat bubblor i tillgångar som fastigheter och aktier samtidigt som småföretag drabbas av dyra lån eller inga lån och vanligt folk blir arbetslösa. 2

3 En intressant sak i det läckta dokumentet är, förutom alla väl beprövade och misslyckade metoder som att låna pengar till en som inte bör låna eller värdepapperisering (som var en av de två orsakerna till att den globala finansiella krisen bröt ut 2008), att man också överväger "possible steps to aid crowdfunding, where many people contribute relatively small amounts of money to create a sizeable funding pool. (För att se detta får man gå till Reuters artikel.) Sedan 2008 har centralbanker och regeringar vidtagit den ena vansinniga åtgärden efter den andra för att i det längsta förhindra den anpassning till verkligheten som krisen egentligen är. Man kan inte öka penningmängden i en skuldbaserad ekonomi hur länge som helst. Krisen var väntad om än inte av nationalekonomer och en fördjupad kris är oundviklig. I denna anpassning till verkligheten kommer, som alltid, kapitalförsörjningen att vara ett bekymmer. Till exempel att banksystemets anpassning kommer att innebära att dess tillgångar krymper och penningmängden med dem, samtidigt som pengarnas omsättningshastighet sjunker. Det kallas skulddeflation. Vi börjar redan känna av den och när den har nått oss till fotknölarna kommer resten att gå fort. Eftersom alla nivåer i en näringspyramid i ett ekosystem är tärande utom det understa, så är antalet nivåer helt beroende av hur mycket energi och näring som kan samlas in av det understa. När detta minskar så krymper ekosystemets pyramid. Den översta nivån kommer att i det längsta försöka rädda sig kvar genom att intensifiera sina försök att tvinga resurser av den underliggande nivån. EU kommer att pressa medlemsstaternas regeringar som kommer att pressa sina respektive folk. Landsbygdsutveckling eller omställning till en uthållig lokal livsmedelsproduktion är det sista som de tänker på just nu. Om ni inte gillar denna bild av verkligheten så rekommenderar jag att ni "tar det blå pillret och fortsätter att följa massmedia som vanligt. Magnus: I den nationella arbetsgruppen för LEK har vi sett att de regionala träffarna varit lyckosamma. Nils och jag sitter och förbereder oss för att vara i startblocket när vi får en signal från gemensamhetsberedning från regeringskansliet om finansiella instrument. Då förutsätter jag att vi tar till oss mycket synpunkter från verkligheten. Nils: Bra om vi kan plocka fram tankar och idéer från andra europeiska länder. Vi behöver dem till vårt eget arbete framöver med finansiella instrument. Anders: Det är ett antal Coompanion som är på gång med mikrofonder. Thomas: Departementet är öppen för olika möjligheter, ex med fond i fond varianten. De är för projektstödstänk i den här riktningen för att hitta kapitalförsörjningslösningar. Vi har 740 människor som delat på facebook om lokalkapital men bara 38 personer som vill investera. Hur ska vi tyda det? Tålmodigt kapital mellan risk och gåvokapital kan vara ett intressant sätt att tänka. Det är många studenter som under våren kommer att skriva uppsatser i denna typ av ämnen. 4. Företagarnas och LRFs prioriteringar/aktiviteter under året Rebecca: Det pågår diskussion med crowdfundingsaktörer om det är något rent politiskt som är intressant att driva. Rebecca skickar ut resultat från finansieringspanelen till gruppen. 3

4 5. Vi behöver veta mer om spararna... - spararnas preferenser - ser vi någon förändring över tid? - "tålmodigt kapital" - patient capital: vet någon mer om detta begrepp (mitt emellan riskkapital och gåvokapital) - effekter av riskkapitalavdraget - har man sett någon trend? Ulla: Frågorna är viktiga och intressanta, bra om vi tar med dessa framöver. Oscar: I de stora städerna föredrar spararna att spekulera i stigande fastighetspriser. Anders: Vi kommer att få jobba med dessa frågor mer framöver. 6. Arbetet praktikernätverket, Ulla rapporterar En av praktikerna var kreditgarantiföreningen i Västra Götaland. HSsL har medel från Jordbruksverket för att utveckla mikrofonderna i hela Sverige. Nu har vi kontaker med 10 regioner i Sverige där det kan bli mikrofonder för lokal ekonomi och social utveckling. Mikrofonder kan jobba med finanseringsfrågan på olika sätt. Det är på gång i Jämtland, i Skåne, Småland, Örebro, Halland, Jönköping och i Dalarna. Det rör sig mycket i detta arbete. Vi ska försöka få till ett möte ihop med riksdagspolitiker. Det finns med i planen. Räknar med att så småningom under våren jobba vidare med den planen. Det ingår i planen att göra en förening av praktikernätverket. Ulla diskuterar med Röstånga och Flyinge att vara en motor för den föreningen. I slutet av april ska en rapport vara klar. 7. Lokala sparbolag, Jörgen rapporterar Jörgen: Det vi inte har gjort är att rubriken Nalle lanserats. I övrigt har vi gjort det som var beskrivet i det dokument som vi följer i det här uppdraget. Jörgen har gjort ett föredrag på video om lokalkapital på svenska. Jörgen skickar den till oss. Det finns intresse i Härjedalen, Uddevalla, Klarälvsdalen av Lokalkapital. Det finns en grupp från Irland som var intresserade plus från Norra Mälarstrand. Det finns ett område i Ångermanland, Ramsele, som är intresserade. Umeå är intresserade, Stehag i Skåne kan vara intresserade. I funktionen Lokalkapital kan även finnas med alternativet gåva. Många människor ryggar från begreppet investerare. Många känner att de hellre vill vara givare som kan vara ett enklare förlopp. Nästa nivå kan vara lån, d v s att man lånar ut och får tillbaka samma belopp. Under tiden kan man få ickemonetära vinster. Tredje alternativet är att få tillbaka pengar och först då använder man begreppet investering. 4

5 Fr o m denna vecka kommer dessa möjligheter att att finnas på lokalkapital sajten. Vi kommer att gå vidare med Saminvest som har medel för riskkapital. De arbetar med att få ihop ett bra system för hur lokalkapital och saminvest kan arbete tillsammans. I Lettland finns ett projekt om ett bra samarbete som vi har kontakt med. 8. Lokalekonomidagarna, LEK 2014 Ulla: De fyra LEK är på gång och man kan anmäla sig. Ulla har tagit över planeringen till mötet i Göteborg där man vänder sig till förorten i ett samarbete med bostadbolagen i Göteborg för att stimulera lokal ekonomi. Thomas: Vi kommer vara i Knivsta. Det finns ca 30 anmälda. Bra att vi har dessa regionaliserade dagar. Magnus: Programmen är anpassade efter de funderingar som finns regionalt och lokalt med influenser av nationella perspektiv. Det ger en bra kick! Ulla: LEK är regionala eftersom det tar upp frågor som tar upp det som engagerar lokalt men samtidigt är de nationella. Det vi tar upp i Gårdsten är intressant för alla städers ytteområden. Vi sprider då idén om lokal ekonomi i den lokala utvecklingen. Tänker vi framåt kan man organisera detta med ett franchising koncept längre fram på ett bättre sätt. Det har blivit en väldig skjuts i dessa frågor som vi jobbat med länge. Det blir en central panel för de som sitter på resurser i Gbg. De kommer ta med transfereringssystemen. De vidgar från att bara handla om pengar. Imorgon lägger de ut programmet för Gbg. Huvudaktörerna är klara. Thomas: Hur kommer vi in i nästa steg efter LEA. Vi kommer att titta på LERA, lokalekonomisk resursanalys. Det går tillbaka till begreppet ekonomi, hushållning med resurser. Nils: Kan regionalfonden kunna vara med på LEK i Gbg? Thomas: Får vi noder med LLU i städernas förorter så kan vi knyta ihop med Socialfonden och Regionalfonden Anders: Samverkangruppen inom Leader vill vara med och påverka hur kriterierna för LLU ska se ut. 9. Gruppen och framtiden? - ska vi göra en större gemensam aktivitet till hösten? - kommande möten för gruppen under

6 Anders: Det nuvarande nätverket är under avveckling och de nuvarande grupperna ska avvecklas. Ekonomiskt finns det inte några medel från nätverket. Däremot är vi kvar som människor och individer. Vill vi vara kvar som grupp? Ulla: Jag tycker det vore bra om vi kan fortsätta. Om Nils håller i trådarna så kan vi i en övergångsperiod träffas på telefon. Det går bra. I framtiden bör vi samarbeta mer mellan strukturfonderna. Jag är med i Temagruppen Entreprenörskap och Företagande som socialfonden har och där har vi nu bildat en undergrupp om kapitalförsörjningsfrågor. Det vore väldigt intressant om vi kunde göra en strukturfondsövergripande grupp som kunde jobba med detta. ESF gruppen har haft betydligt större resurser än vad vi har haft i vår grupp. Kapitalförsörjningsfrågor går ju över de tre fonderna som vi kunde samlas kring. Thomas: Vi har ju sagt att detta är en fråga som slår en brygga mellan fonderna. Det skulle vara bra om vi kunde komma med en propå om hur det skulle kunna organiseras. Det vore bra om vi kunde få mer resurser för detta. Bra om landsbygdsnätverket kunde härbärgera detta. Bra om vi kunde skriva ett PM om detta. Bra om vi redan nu kunde ta initiativ till ett Event under hösten. Det borde inte vara något större risktagande. Ulla. Temagrupp entreprenörskap och företagande skulle kunna härbärgera en aktivitet under hösten. Jörgen: Det som gjordes under november i fjol kommer igen i höst. Inuti den summiten kan det bli en diskussion om kapitalförsörjning. Rebecca: Vi kommer på tisdagen på Almedalen fokusera på finansieringsfrågor. Jag tar med mig tanken om samarbete med gruppen. Magnus: Det finns nu en plattform att jobba med dessa frågor inom JV. Jörgen: Ev. kan Gotlands kapitalbolag vara med på Almedalen med någonting. Thomas: Denna typ av information kan vara bra att vi utbyter med varandra. Bealutades att gruppen fortsätter under våren med minst två ytterligare telefonmöten, även om gruppen vid dessa möten eventuellt ej kan få arvoden. Beslutades att Ulla undersöker tänkbara samarbetsmöjligheter med socialfondens Temagruppen Entreprenörskap och Företagande. 10. Nästa möte Nya möten bestämdes till: 14 mars kl maj kl

7 11. Övriga frågor Thomas: Innovationscheckar från Vinnova är ett bra och tillgängligt medel som flera kan ha nytta av. 12. Avslutning Anders avslutade mötet och tackade de närvarande. Antecknade gjorde Nils 7