Utveckling av högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning"

Transkript

1 Digital sammanfattning av rapporten från Nationella Samverkansgruppen om Utveckling av högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning Hälsoinspiratörsprojektet 1

2 Detta är en digital sammanfattning. Den fullständiga rapporten kan beställas via Institutet för Inkludering och Optimalt Lärande samt Nationella Samverkansgruppen för Livslångt Lärande och Arbete för personer med utvecklingsstörning Redaktör: Kennet Fröjd Biträdande redaktör: Elin Lund Jonsson Formgivning: Jenny Rosell Illustrationer: Sofia Wrangsjö 2

3 Innehåll 4 BAKGRUND 6 SYFTE OCH MÅL 7 GENOMFÖRANDE 7 Förändringar på systemnivå 9 Livslångt Lärande 11 Internationell samverkan - Hållbar utveckling 13 Behörighet till högskolestudier 14 Kunna tillgodogöra sig högskoleutbildning 16 Kurslitteratur - Läromedel 17 Examinationer 18 Studiefinansiering - Studentekonomi 20 Ekonomiska förutsättningar för utbildningsanordnare 21 Studentsynpunkter och studentinflytande 21 RESULTAT 23 REFLEKTIONER OCH FORTSÄTTNINGEN FRAMÅT 3

4 Sammanfattning Bakgrund Huvudmotivet och bakgrunden till det här projektet är att personer med utvecklingsstörning är de enda i samhället som fortfarande är utestängda från högskolestudier. De har också begränsade möjligheter att delta i annan eftergymnasial utbildning. Arbetsmarknaden i Sverige har förändrats så att det idag allt oftare krävs eftergymnasial utbildning för att få jobb. Personer med utvecklingsstörning är idag en av de grupper som har svårast att få jobb och för flera av dem väntar efter gymnasiet ett liv där de är hänvisade till ersättning via socialförsäkringssystemet eller aktivitetsersättning respektive sjukersättning. Ett annat motiv är att när det blir en omställning på arbetsmarknaden används utbildning som ett verktyg att ställa om och få ett nytt jobb, vilket är ett verktyg som personer med utvecklingsstörning också behöver ha god tillgång till. 4

5 Samtidigt som de arbeten som personer med utvecklingsstörning tidigare haft blir färre saknar de möjligheter att genom eftergymnasial utbildning utveckla de förmågor och kunskaper som krävs för att bli attraktiv på dagens och morgondagens arbetsmarknad. I synnerhet är det stor brist på anpassade yrkesutbildningar. Vi kan konstatera att det finns utestängningsmekanismer i antagningssystemet för högre studier för de personer som gått i särskola. Dessutom kan det finnas inlåsningseffekter i socialförsäkringssystemet som gör att personer som eventuellt skulle kunna ha utbildat sig istället får leva på en mycket låg garantinivå inom sjuk- och aktivitetsersättning. Ett viktigt motiv för att utveckla högskoleutbildning för personer med utvecklingsstörning är också inkludering, som i korthet innebär respekt för människors olikheter, anpassningar i alla riktningar och god kommunikation. Om man är inkluderad så är man medräknad. Inkludering bör ses som ett förhållningssätt och inte en metod. Inkludering handlar i hög grad om attityder och hur du förhåller dig till dina medmänniskor. Med ett inkluderande förhållningssätt blir det också självklart att man skall utveckla högskoleutbildning som också är anpassad till personer med utvecklingsstörning precis som till alla andra. Det handlar alltså inte om att skapa en särhögskola, en särlösning/en särskola inom högskolan. Sammanfattningsvis är alltså huvudmotiven för projektet att personer med utvecklingsstörning har alltför begränsade möjligheter till eftergymnasial utbildning, att de har svårt att hävda sig på öppna arbetsmarknaden och att de ofta hamnar i ett liv i utanförskap med svag ekonomi och små möjligheter att påverka sin egen livssituation. 5

6 Syfte och mål Syftet med projektet har främst varit att utveckla högskoleutbildning för personer med utvecklingsstörning och att därmed samtidigt skapa bättre förutsättningar till livslångt lärande och till att bli mer anställningsbar och få jobb, behålla jobb och klara att byta jobb, d.v.s. omställningar på arbetsmarknaden. Därutöver har ett syfte varit att bidra till inkludering i samhället generellt, men med fokus på högre utbildning. Målen har primärt varit desamma som syftena, men det har också ingått delmål som även skulle kunna betecknas som redskap på vägen mot att uppfylla huvudmål och realisera syftena. Här låg fokus på att vid Högskolan i Gävle utveckla en utbildning till att bli hälsoinspiratör som samtidigt hade förutsättningar att skapa en ny nisch på arbetsmarknaden för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare ett mål och en möjlig spin off-effekt var här att på sikt bidra till bättre hälsa hos personer med utvecklingsstörning och hos våra äldre i samhället. Projektet har gått under namnet Hälsoinspiratörsprojektet, men viktigt att poängtera är att projektet fokuserade på en specifik utbildning för att det skulle fungera som ett funktionellt redskap för det övergripande syftet och målet: att utveckla inkluderad högskoleutbildning för personer med utvecklingsstörning. Detta inkluderade alla dess positiva effekter såväl avseende livslångt lärande och jobb som avseende livslångt lärande och personlig utveckling. 6

7 Genomförande Förändringar på systemnivå Personer med utvecklingsstörning är den enda grupp som inte fått studera på högskola. Eftersom man när det här projektet började var utestängda från högskolan så är inte heller de lagar och regler som gäller för högskolan skrivna på ett sådant sätt att de fungerar för den som gått på gymnasiesärskola. Det finns lagar och förordningar som ger stöd för att personer med utvecklingsstörning skall ha möjlighet att gå på högskola. Men för att det skall fungera finns det flera regler som måste skrivas om och anpassas. Eftersom det i Sverige är något nytt att personer som gått på gymnasiesärskola skall kunna få möjlighet att gå på högskola så är det inte någonting konstigt att alla regler för högskolan inte är förberedda för det. Här handlade det om att ta reda på vad som behöver förändras för att det skall fungera och där möjligt redan nu föreslå vad som behöver ändras. För att klara av det bildades en grupp som kallas Nationell Samverkansgrupp. I den gruppen finns personer med från alla myndigheter och organisationer som behövs för att hjälpa till med det. 7

8 För att förändra olika regler krävs politiska beslut. Därför har också information till politiker genomförts. Det viktigaste resultatet är bildandet av den Nationella Samverkansgruppen. Den gruppen har redan nu tagit redan på det mesta som måste förändras för att gällande lagar och förordningar skall göra det möjligt för personer med utvecklingsstörning att studera på högskola. Genom att den Nationella Samverkansgruppen finns kvar nu när projektet har avslutats så kan gruppen fortsätta att hjälpa till med det arbete som kommer att behövas för att alla regler skall fungera och vara anpassade även för den som studerat på gymnasiesärskola. Ett antal politiska beslut kommer att behövas och det kommer att ta tid. Men det är en mycket bra början att alla myndigheter som ansvarar för att man följer de olika lagar och förordningar som finns redan samarbetar bra med varandra. 8

9 Livslångt Lärande För att få jobb och för att fortsätta utvecklas som person hela livet behövs möjligheter att få lära sig nya saker också efter att man slutat på gymnasiesärskolan. Många har svårt att få jobb direkt efter gymnasiesärskolan. För den som gått på gymnasiesärskola finns nästan inga möjligheter att fortsätta utbilda sig på högskola eller yrkeshögskola. Därför har det här projektet jobbat med att utveckla en högskoleutbildning som är anpassad till personer med utvecklingsstörning och som studerat på gymnasiesärskola. Projektet har visat att det är möjligt för personer med lindrig utvecklingsstörning att klara högskolestudier. En utbildning på högskolenivå har utvecklats. Men det behövs fler möjligheter att fortsätta utbilda sig så att det finns något som passar för alla. Den Nationella Samverkansgruppen har därför utvecklat ett förslag som visar möjligheter till utbildning som skulle kunna ge bra möjligheter till lärande som vuxen. Utvecklingen av högskoleutbildning som fungerar också för personer med utvecklingsstörning pågår och är viktig. Men det behövs fler olika möjligheter än så. Redan idag erbjuds utbildning inom folkbildning och kommunal vuxenutbildning. Dessa utbildningsformer har möjligheter att fylla ändå fler behov för personer med utvecklingsstörning. Fler möjligheter till yrkesutbildning behövs och här kan utveckling av yrkeshögskoleutbildningar spela en viktig roll. Det behöver naturligtvis finnas möjligheter både för den som studerat på individuellt program på gymnasiesärskolan och för den som studerat på nationellt program. Utbildningarna bör utvecklas och anpassas så att elever med och utan funktionsnedsättning kan studera tillsammans. Intresset för det man skall studera bör vara det som alla elever har gemensamt. Det finns mycket kvar att utveckla. Vi hoppas att många kommer att börja utveckla bra utbildningar inom sina skolor. Den Nationella Samverkansgruppen har förutsättningar att bli till stor hjälp för att det arbetet skall kunna lyckas bra. 9

10 Livslångt lärande Högskola Yrkeshögskola Folkhögskola Övergång för de som behöver Särskild utbildning för vuxna Arbetslivserfarenhet Studieförberedande Yrkesprogram Nationella program Indviduellt program Gymnasiesärskola 10

11 Bild på föregående sida: Den här skissen som Nationella Samverkansgruppen utvecklat visar schematiskt hur livslångt lärande fr.o.m. gymnasiesärskolan och framåt skulle kunna fungera för personer med utvecklingsstörning när utvecklingsarbetet på området hunnit lite längre. Notera att det finns fler former av livslångt lärande som inte är med på skissen på ett tydligt sätt ännu, såsom exempelvis studieförbundens verksamhet och livslångt lärande på arbetsplatser och inom daglig verksamhet. Skissen är ett arbetsmaterial som Nationella Samverkansgruppen använder sig av och som kontinuerligt kommer att utvecklas. Internationell samverkan Hållbar utveckling Redan inför projektstart 2011 hade vi börjat söka efter lärosäten internationellt som erbjöd högskoleutbildning för personer med utvecklingsstörning. Samtidigt lärde vi oss mycket den utbildning vi genomförde med våra svenska studenter och tillsammans med den Nationella Samverkansgruppen samlade vi ihop ett antal viktiga frågor som vi ville prata om med högskolor i andra länder om och lära oss av dem. Under 2012 besökte vi från projektet några av de högskolor/universitet, som vi bedömt som mycket intressanta. Vi besökte mer än 10 universitet i fyra länder; Island, Irland, USA och Australien. Sommaren 2013 bjöd vi in totalt fem personer från Irland, USA och Australien till möten med diskussioner under en vecka i Gävle. Vi arrangerade också en konferens för deltagare från Sverige för att fler skulle få träffa våra internationella gäster, som vi börjat samarbeta med. Det vi lärt oss av de vi börjat samarbeta med från andra länder har vi hela tiden direkt börjat använda i vår egen svenska utbildning. Under 2014 har samverkan med andra länder gjort att vi fått fler och fler universitet/högskolor i andra länder att samarbeta med. Andra länder vi nu har kontakt med för att tillsammans utveckla högre utbildning för personer med utvecklingsstörning är Italien, Spanien, Mexiko, Brasilien, Japan och Sydkorea. En omfattande omvärldsanalys, som innebar att vi tog reda på hur man vid högskolor och universitet i flera andra länder arbetar för att utveckla och erbjuda högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning. Vi fick lära oss mycket om vilka problem man hade haft och hur man lyckats lösa dem. 11

12 En slags organisation bildades för att jobba med att tillsammans utveckla inkluderad högre utbildning för personer med utvecklingsstörning runtom i världen inklusive i Sverige. Organisationen beskrivs översatt till svenska som ett internationellt nätverk för utveckling av inkluderad högre utbildning för personer med utvecklingsstörning. Nätverket, som bildades sommaren 2013 i Gävle fick namnet Optimize U. Bokstaven U betyder här både You (= Du eller Dig ) och University (= Universitet eller Högskola). Så namnet handlar både om att du skall få utvecklas och bli så bra som möjligt och om att universitet och högskolor skall bli så bra som möjligt på att erbjuda utbildning för personer med utvecklingsstörning. Tack vare att vi nu i Sverige samarbetar med kompetenta personer i många andra länder kan vi lära oss mycket av det och vi kommer att ha nytta av samarbetet både nu och många år framåt (= långsiktigt). Vi i Sverige hjälper också andra nationer så vi både bidrar och får nytta av samarbetet. Samarbetet inom Optimize U tillsammans med samarbetet inom den Nationella Samverkansgruppen kan få stor betydelse och bli till stor hjälp för fortsatt och lyckad utveckling av inkluderad högre utbildning för personer för personer med utvecklingsstörning i Sverige. Att vara inkluderad innebär att man är medräknad så att utbildningen är anpassad till alla i gruppen som då gärna består av studenter både med och utan utvecklingsstörning. 12

13 Behörighet till högskolestudier Examen från gymnasiesärskola ger inte behörighet att studera på högskola. Däremot har varje högskola rätt att anta en student som man på annat sätt kan bedöma har kapacitet att klara högskolestudier. Det gör man då genom något man kallar behörighetsprövning. Under projekttiden har en sådan utvecklats för att kunna anta studenter till Hälsoinspiratörsutbildningen. Genom erfarenheter från Hälsoinpiratörsutbildningen och erfarenheter från högskolor i andra länder har utvecklingsarbetet inriktats på tester och bedömningar av motivation, förmåga att kommunicera och läsförståelse. Flera sätt att nå behörighet till högre utbildning behövs för personer med utvecklingsstörning. För personer utan utvecklingsstörning finns redan idag flera vägar. Men vår bedömning är att många som idag inte har behörighet till högskoleutbildning har stora möjligheter att klara sådan utbildning med rätt stöd och förberedelser. Det gäller både personer med och utan utvecklingsstörning. En intressant möjlighet skulle kunna vara att utveckla en utbildning man kan gå efter gymnasiet för att öva upp de förmågor som behövs för att klara högskoleutbildning. En sådan utbildning skulle kunna vara olika lång beroende på vilka behov man har och ge behörighet till högskolestudier. Den skulle kunna genomföras på Folkhögskola eller på kommunal vuxenutbildning eller på båda typerna av skolor. Frågan om behörighet till högskolestudier för personer med utvecklingsstörning är viktig. Det innebär kommande arbete både med utredning och utveckling. 13

14 Kunna tillgodogöra sig högskoleutbildning När projektet började fanns mycket erfarenhet av att undervisa elever på gymnasiesärskolan. Det fanns också mycket erfarenhet av att träna idrottare, både vuxna och ungdomar. Att studera på högskola var något helt nytt för personer som gått på gymnasiesärskola. Därför hade vi här i Sverige inga erfarenheter av hur man skall undervisa personer med utvecklingsstörning (med gymnasiesärskolebevis) när det gäller högskoleutbildning. Från början byggde vi på de erfarenheter vi hade. Det betydde att vi försökte göra all undervisning så konkret som möjligt. Vi försökte stimulera så många sinnen som möjligt, till exempel syn, hörsel och känsel. Vi försökte koppla ihop teori och praktik. Vi jobbade mycket med att lektionerna skulle bygga på upplevelser och att göra saker praktiskt. I kombination med det lade vi in mer och mer teori. Vi letade efter högskolor i andra länder som hade erfarenheter av högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning. Vi besökte drygt 10 av de mest intressanta vi hittade och har sedan fortsatt samarbeta med flera av dem. Vi har också börjat jobba ihop med ännu fler högskolor. Många av de vi samarbetade med i andra länder hade många års erfarenhet. Alla de vi pratade med var överens om två saker som var väldigt viktigt för att studenter med utvecklingsstörning skall lyckas bra och klara av studier på högskola. Dessa två saker var motivation och kommunikativ förmåga. Motivation betyder att det är viktigt att man verkligen skall vilja plugga och att man skall vara intresserad av det man läser. Kommunikativ förmåga betyder att det är viktigt med förmåga att kommunicera med andra. Det handlar bland annat om att ta till sig information och kunna få andra att förstå vad man vill, menar och känner. Vid utbildningen i Sverige vid Högskolan i Gävle upplevde vi samma saker med våra svenska studenter, alltså att motivation och kommunikativ förmåga var väldigt viktigt för att lyckas med studierna. Vår erfarenhet var också att läsförståelse är viktigt. Man blir bra på det man gör och övning ger färdighet. Det betyder att man behöver öva mycket på just det man vill bli bra på. För att klara högskolestudier bra är det därför bra att plugga mycket och på rätt saker. Därför prioriterade vi i projektet att försöka på studenterna att läsa/plugga mer och mer utöver lektionerna med lärare. Det betydde att vi jobbade med att få studenterna motiverade att plugga tillräckligt mycket. 14

15 Alla HIP-studenter genom alla tre åren var från början otränade i att studera/att plugga. Så vi jobbade mycket med att träna och utveckla studietekniken hos varje student. Det innebar att träna på olika sätt att lära sig. Något nytt för studenterna var också att reflektera (fundera över/tänka efter) kring det de läser, hör, gör och upplever. Inom högskolan är det en mycket viktig del av lärandet att reflektera. Att träna mycket på att reflektera visade sig vara mycket utvecklande för studenterna. Annat som visade sig påverka mycket hur bra man lyckades med studierna var att sova bra och tillräckligt mycket samt att äta bra mat. Så för att studenterna skulle lyckas bra jobbade vi ungefär som med tävlingsidrottare. Vi försökte anpassa träningen (= samma sak som lektioner samt de uppgifter och läxor man gör på egen hand) till varje students behov. Sedan försökte vi hjälpa studenten så att han/hon vilade tillräckligt inför träningen och åt bra mat. Sömn och mat påverkade mycket dels hur studenterna kunde koncentrera sig under lektionerna och hur mycket de orkade med att plugga (= träna) och göra det under koncentration. Utvecklingsarbetet med hur man skall undervisa för att studenter med utvecklingsstörning skall lyckas så bra som möjligt gav många resultat och de kommer att visas mycket tydligt i det läromedel som är under utveckling. Till det kommer att finnas en del för lärare som handlar om hur man lär ut och metoder för att göra det. 15

16 Ett konkret resultat av utvecklingsarbetet med undervisningen för att studenterna skulle lära sig så mycket som möjligt blev case-baserad undervisning. Med case menas att undervisningen bygger på uppgifter man skall hjälpa en person med. Det kan till exempel vara en beskrivning av en person som man sedan skall bedöma behov av träning åt, planera träningen för samt sedan praktiskt visa exempel på träningsprogram och motivera varför man planerat som man gjort. Case-baserad undervisning kan vara ett sätt att undervisa som passar många. Man har olika sätt att lära sig. För en del går det lättare när man får koppla ihop text och bild. Andra måste skriva för att minnas. Det är också vanligt att man lär sig lättare när man får göra saker praktiskt och koppla ihop det med teori. När man använder sig av case i undervisningen blir det nästan självklart att erbjuda många sätt att lära sig. Det kan också vara ett bra sätt att påverka så att utbildningen verkligen liknar sådana uppgifter man sedan skall jobba med. Man blir bra på det man gör. Kurslitteratur-Läromedel Personer med utvecklingsstörning kan lära sig mycket. Däremot har man oftast svårt med att läsa väldigt många sidor text. Därför har vi från början försökt använda böcker med konkret språk. Sedan har vi jobbat med olika sätt att använda böckerna som används i varje kurs (= kurslitteraturen). Ett sätt har varit att öva på att välja ut det absolut viktigaste att läsa och läsa de delarna av boken väldigt mycket. De som haft lättare att läsa att har sedan läst mer medan andra jobbat mer med andra sätt att lära sig motsvarande saker. Ända sedan projektet började har vi skrivit ner sådant som fungerar bra. Det har vi gjort för att vi under hela projektet arbetat med att samla information och goda exempel vi behöver för att skriva en bok/utveckla ett läromedel. Samtidigt har vi också jobbat på att utveckla en lärarhandledning. Det blir också som en bok, men som handlar om tips och förslag som lärare kan använda för att lyckas bra när de skall undervisa studenter med utvecklingsstörning. Ett resultat blir att ett inkluderande läromedel kan bli klart under Det betyder en bok som fungerar bra att läsa för nästan alla. Den skall fungera lika bra på högskolan för studenter med som för studenter utan utvecklingsstörning. Läromedlet/boken som håller på att utvecklas handlar inte om att utveckla någonting enbart för studenter med utvecklings- 16

17 störning. Det handlar om att skapa ett bra exempel på ett läromedel som fungerar bra för alla eller åtminstone för de allra flesta. Vi hoppas att andra författare skall bli nyfikna på det här läromedlet och sedan skriva egna som också är anpassade så att många vill och kan läsa och använda dem. Vi tror att upplägget av vårt så kallade inkluderande läromedel kommer att uppskattas av många studenter. Examinationer Olika typer av examinationer har provats och även olika sätt att anpassa dem. Det som provats mest har varit: skriftliga salstentor med och utan tidspress, hemtentor, inlämningsuppgifter, praktiska tentor, muntliga tentor, portfolioexamination, case-baserad examination. Vi har också provat med olika sätt att presentera arbeten; skriftligt, muntligt, praktiskt, via film med mera. Flera av de olika exempel som nämns kan ibland genomföras samtidigt och även ingå i varandra. Det som fungerat sämst har varit omfattande skriftliga salstentor med tidspress. Det som har fungerat bäst har varit portfolioexamination och case-baserad examination i kombination med muntliga och praktiska delar. Det går att använda många typer av examinationer, men det som genomgående fungerat bäst har varit case-baserad examination där skriftlig inlämningsuppgift om ett case kompletteras med muntlig och praktisk presentation om det arbete man skrivit. Sedan får man svara på frågor om sin presentation och motivera det man gjort. Den case-baserade examination vi förespråkar blir också en del i en portfolio studenten med fördel bygger upp under kursens gång. Med HIP-stu- 17

18 denterna började vi tidigt använda oss av portfolio, som innebär att varje student samlar och sparar de arbeten han/hon gör under kursens gång. Hela portfolion kan då med fördel bli en del av examinationen. En stor fördel som både studenter och lärare upplevde med case och portfolio var att examinationen blev en naturlig del av lärandet och lärandeprocessen. En annan fördel var att case-baserade examinationerna upplevdes verkligt och liknade riktiga arbetsuppgifter. En till fördel upplevde man vara att delar av det som sparas i portfolion kan användas när man söker jobb och även som en hjälp i det kommande jobbet. Studiefinansiering-Studentekonomi Studenterna försökte i början av HIP-utbildningen få behålla eller få nytt beslut om aktivitetsersättning från Försäkringskassan för att ha pengar att leva på medan de studerade på högskola. Reglerna för aktivitetsersättning satte stopp för den möjligheten. Istället fick alla söka studiemedel från CSN (Centrala Studiestödsnämnden). Det blev en bättre lösning eftersom det är naturligt att både studenter med och utan utvecklingsstörning som går på högskola finansierar sina studier på samma sätt. Först kunde HIP-studenterna inte få ut lika mycket studiemedel som alla andra fastän de också studerade på heltid. Det berodde på att de behövde mer tid och mer undervisning för att få ihop lika många högskolepoäng. Heltid för dem blev 40 högskolepoäng på ett läsår medan övriga läste 60 på ett läsår. CSN:s regler bygger på att heltid är 30 högskolepoäng per termin. Därför passade inte HIP-utbildningen in i systemet. Det var inte anpassat för studenter med utvecklingsstörning ännu. 18

19 CSN kunde snabbt lösa den frågan så att HIP-studenterna ändå kunde få ut fulla studiemedel. Det innebär att varje högskolepoäng kommer att kosta mycket mer för HIP-studenterna. Det är inte rimligt. Det är dock möjligt att ansöka om avskrivning för den merkostnad HIP-studenterna fått jämfört med andra som studerar i normal takt. Frågan om studenternas ekonomi under studietiden har varit en angelägen fråga inom Nationella Samverkansgruppen. Man har här pratat om att studenter med utvecklingsstörning borde ha en högre bidragsdel. Normalt sett får man 31 % i bidrag, men det finns några grupper som får 73 % i bidragsdel. Resten upp till 100 % får alla i form av lån som skall betalas tillbaka. Om studenter med utvecklingsstörning kunde få 73 % istället för 31 % i bidragsdel skulle det bli rimliga förutsättningar för dem kom en utredning fram till ett förslag att ta bort aktivitetsersättning för personer med utvecklingsstörning och att de istället skall få studiemedel från CSN med den högre bidragsnivån (= 73 %). Inget beslut är ännu fattat sommaren 2014, men i förslaget gäller det bara för studier till och med gymnasienivå. Då fungerar det bra på folkhögskola och lärvux/särvux, men det kommer inte att gälla på högskola och yrkeshögskola. Studenter med utvecklingsstörning kan söka studiemedel via CSN som alla andra och CSN hjälper studenterna utifrån de regler som gäller. Fortfarande är det en situation som inte stimulerar till högre utbildning och till att utveckla sig då risken är att det kan bli svårt att betala tillbaka lånen/ studieskulden. Det är bra att studenter med utvecklingsstörning redan ingår i samma regelsystem som andra. CSN har i flera remissvar visat på den merskuldsättning som ofta uppstår för studerande med funktionsnedsättning och diskuterat högre bidrag till denna studerandegrupp som en alternativ lösning. Om ett högre bidrag till studerande med funktionsnedsättning skulle införas skulle systemet bli mer inkluderande och stimulera de studerande till att utveckla sig genom högre utbildning och lättare få jobb. 19

20 Ekonomiska förutsättningar för utbildningsanordnare Under projektets tre år har vi provat och utvärderat olika upplägg för att studenter med utvecklingsstörning skall klara av högskolestudier. Vi har sedan tittat på vad det kostar och hur man kan lösa det i framtiden. Om det skulle bli en stor extrakostnad för högskolorna skulle kanske ingen vilja erbjuda någon utbildning. Men genom att organisera så att kostnaderna för det stöd studenterna behöver i ordinarie stöd för studenter med funktionsnedsättning behöver det inte bli någon extrakostnad alls för de högskolor som erbjuder utbildning. Om kostnaderna skulle bli större än de pengar man har i sin budget för stöd till studenter med funktionsnedsättning så kan man söka extra medel via Stockholms Universitet. Totalt sett handlar det om så litet antal studenter att det skulle innebära en liten total extrakostnad för staten. Ett förslag till hur högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning kan bekostas utan att skapa ekonomiska problem för de högskolor som erbjuder utbildning. De medel som varje högskola redan nu avsätter varje år till stöd för studenter med funktionsnedsättning används också för studenter med utvecklingsstörning. Varje lärosäte (högskola/universitet) skall avsätta en liten del (0.3 %) av sina pengar till grundutbildning till stöd för studenter med funktionsnedsättning. Det är inte ovanligt att bara en del av dessa pengar behöver utnyttjas. Om det behövs mer pengar finns pengar att söka hos Stockholms Universitet. Det har också hänt att deras pengar inte har behövt utnyttjas. Under många år framöver kommer Utbildningsdepartementet troligen inte att behöva avsätta några extra medel för att bekosta stöd till studenter med utvecklingsstörning. De pengar som redan finns till förfogande är troligtvis tillräckligt. 20

21 Studentsynpunkter och studentinflytande Studenterna har inverkat aktivt på utvecklingen av utbildningen och på utvecklingen av hela projektet. De har påverkat genom att ofta ge feedback, genom utvärderingar och genom uppföljningssamtal individuellt och i grupp. Studenterna har också varit med i projektets styr- och referensgrupp. Studenterna har också fungerat som bra förebilder och goda ambassadörer för utvecklingen av högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning. Det har de gjort bland annat genom att medverka och berätta om sin utbildning på konferenser, på mässor och på olika utbildning samt för alla studiebesök som varit på deras utbildning. Resultat I utbildningen till Hälsinspiratör för studenter med utvecklingsstörning har kurser utvecklats omfattande totalt 120 högskolepoäng. Innan ett reguljärt Hälsoinspiratörsprogram kan realiseras bör frågan om behörighet till högre studier lösas. Undervisningsstrategier med pedagogik och didaktik som fungerar väl för studenter med utvecklingsstörning och även andra har utvecklats och kommer under 2015 att presenteras i ett läromedel, som håller på att utvecklas. Detta läromedel kommer att kunna tjäna som modell och förebild för utveckling av liknande läromedel inom andra ämnesområden. Man kan kalla det för ett inkluderande läromedel eller med ett amerikanskt uttryck ett läromedel som bygger på universal design. Projektet har kunnat belägga att personer med utvecklingsstörning kan tillgodogöra sig högskoleutbildning med samma krav som alla andra bara de får det stöd och de anpassningar de behöver. Detta har kunnat beläggas bland annat genom att jämföra examinationsresultat vid gemensamma utbildningsinslag för HIP-studenter med utvecklingsstörning och andra studenter utan utvecklingsstörning. Det är också tydligt att långt ifrån alla klarar högskolestudier. För många personer med utvecklingsstörning är andra typer av livslångt lärande troligen mer lämpligt såsom folkhögskola, studieförbund, yrkeshögskola och Komvux. Men mycket intressant är ändå vilket också verifieras från lärosäten i andra länder att det tveklöst finns personer med utvecklingsstörning som har potential och förmåga att tillgodogöra sig högskoleutbildning. Bara det i sig innebär att detta oerhört banbrytande projekt var väl motiverat. 21

22 Behörighetsprövning har utvecklats för antagning till Hälsoinspiratörsutbildningen. Eftersom relativt få personer med utvecklingsstörning ännu studerat på högskola behövs mer erfarenheter och fortsatt utvecklingsarbete med behörighetsprövning. En Nationell Samverkansgrupp har bildats med alla berörda myndigheter, nationella intresseorganisationer och även representation i form av riksdagspolitiker. Gruppen har fungerat som expertgrupp och rådgivare åt projektgruppen men också samverkat både till gagn för de HIP-studenter som varit involverade och till gagn för långsiktig utveckling sett till projektmålen. Tack vare denna samverkan har det blivit möjligt att ta ett samlat nationellt grepp utifrån livslångt lärande, arbete och livssituation för personer med utvecklingsstörning och med särskilt fokus på högskoleutbildning. Över tid har Nationella Samverkansgruppen identifierat utmaningar/ problem som förutsätter mindre justeringar i lagtext eller förordningstext och kommer att kunna bidra till systemförändring. Via samverkan i gruppen har förutsättningar för anpassningar på systemnivå börjat skapas. Det är naturligtvis en lång process innan nya styrdokument finns fastställda. Det kräver bland annat en politisk process, men redan att berörda myndigheter har en samsyn och i flera fall även förslag till möjliga lösningar måste ses som ett mycket stort steg på väg framåt. Samverkan avseende utveckling av inkluderande högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning har initierats med GIH i Stockholm och med Högskolan i Borås. Flera andra lärosäten har också visat intresse, vilket stimuleras via samverkan med Nationella Samverkansgruppen. 22

23 Reflektioner och fortsättningen framåt Innan ett reguljärt Hälsoinspiratörsprogram kan realiseras bör frågan om behörighet till högre studier lösas. De särlösningar som högskoleförordningen medger utrymme för bör utnyttjas för att lösa tillfälliga behov och då efter ansökan till och prövning hos Universitets- och Högskolerådet som skall utvärdera och godkänna proceduren för behörighetsprövning innan den kan börja tillämpas. Fortsatt utvecklingsarbete för att utveckla inkluderad högskoleutbildning på flera lärosäten för personer med utvecklingsstörning är redan i några fall initierat och bör stimuleras. Sveriges första inkluderande läromedel som också kommer att vara väl anpassat för studenter med utvecklingsstörning färdigställs under 2015 och kommer att bilda en viktig bas i utvecklingen av inkluderande undervisning i Sverige. Detta kommande läromedel har också rönt stort internationellt intresse och kommer preliminärt även att tryckas på engelska, men eventuellt också på ytterligare något språk. Detta läromedel finns med här kopplat till fortsättningen framåt samtidigt som det i mycket hög grad bygger på det utvecklingsarbete som genomförts perioden Samtidigt är det av största vikt att finna en långsiktig och hållbar lösning med avseende på behörighet till högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning. Detta bör vara en inkluderande lösning och helst inte en särlösning specifikt för nämnd målgrupp. Kanske är det nödvändigt att genomföra någon form av utredning för att reda ut frågan om behörighet. Här finns ett gyllene tillfälle nu att utnyttja projektets erfarenheter och använda Nationell Samverkansgrupp som expertgrupp till stöd för eventuell/-a utredare. Samverkan och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt är enligt vår bedömning en nyckel till framgång samt till hållbar och inkluderande utveckling. Internationellt har Sverige här en stor tillgång i det internationella nätverket Optimize U. I Sverige finns nu det relativt nybildade Institutet för Inkludering och Optimalt Lärande som skulle kunna fungera som svensk plattform för nätverk och samverkan både nationellt och internationellt med expertstöd från Nationella Samverkansgruppen. 23

24 Att ha fått förmånen att uppleva våra hälsinspiratörsstudenter (HIP-studenter) med utvecklingsstörning växa och utvecklas under tre år har varit helt fantastiskt! Samtidigt har vi utvecklats tillsammans så tack vare dem har vi också fått lära oss mycket. Deras studieprestationer är helt banbrytande inom utbildning för personer med utvecklingsstörning. Inom idrotten finns någonting man kallar för Bannistereffekten. Att göra under fyra minuter på en engelsk mil sågs länge som helt omöjligt. Men efter att Roger Bannister gjorde en drömmil och klarade drömgränsen började snabbt många fler klara den. Man såg helt enkelt att det var möjligt. Vi har nu studenter som först gått gymnasiesärskola och sedan läst ända upp till 120 poäng på högskola. Våra HIP-studenter har helt enkelt gjort en drömmil! Om några år när det blivit vanligt att personer med utvecklingsstörning studerar på högskola är vi övertygade om att man kommer att prata om HIP-effekten precis som man inom idrotten pratar om Bannistereffekten. Vi måste vara ödmjuka och inse att det finns oerhört mycket kvar att utveckla, men samtidigt har vi under de här tre åren lärt oss att det går att göra mycket för att personer med utvecklingsstörning skall lära sig mer än vad någon tidigare trott varit möjligt. Under de senaste åren har vi fått lära känna många oerhört kompetenta människor över hela världen. Att det redan nu finns så många med en sådan stor samlad kompetens gör att vi är övertygade om att vi nu bara fått uppleva starten på en utveckling som bara kommer att accelerera. 24 Kennet Fröjd och Elin Lund Jonsson

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Kvalificerad IT-Projektledare. en studiemedelsberättigad heltidsutbildning 260 YH-poäng

Kvalificerad IT-Projektledare. en studiemedelsberättigad heltidsutbildning 260 YH-poäng Kvalificerad IT-Projektledare en studiemedelsberättigad heltidsutbildning 260 YH-poäng YH-utbildningar är statsfinansierade eftergymnasiala yrkesutbildningar med stark koppling till arbetslivet. En YH-utbildning

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Komplettering och förtydligande av förordningen (2007:1345) och föreskrifterna (SKOLFS 2009:26) om statsbidrag vid vissa studier för

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för studerande

Att studera med primär immunbrist - för studerande Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs?

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Information till folkhögskolestuderande Folkhögskolornas informationstjänst 2012 Innehåll: Behörighet till högskolan

Läs mer

Ge ditt liv en nystart - Av Annelie Hedlund (ur Readers Digest nr 15 2010)

Ge ditt liv en nystart - Av Annelie Hedlund (ur Readers Digest nr 15 2010) Ge ditt liv en nystart - Av Annelie Hedlund (ur Readers Digest nr 15 2010) Att börja plugga som vuxen kan verka både främmande och svårt. Men det kan bli din bästa investering någonsin. När Birgitta Lindström

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Högskolestudier i Sverige. Lätt svenska

Högskolestudier i Sverige. Lätt svenska Högskolestudier i Sverige Lätt svenska HÖGSKOLESTUDIER I SVERIGE utgiven av Universitets- och högskolerådet 2014, Hylte tryck FOTON: Erik Lundback (omslag, s. 5, 6, 7, 11, 13, 18) Eva Dalin (s. 8-9, 12,

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering varje elev självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2009-01-12 Dnr: PU2-9/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Expertgruppen för studieadministrativa

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden Anna Bothom Avd Försäljning anna.bothom@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-11-05 Dnr [Diarienummer] 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Utökad omfattning av studeranderabatt i kollektivtrafiken

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar

Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar 2015 LÅNGSIKTIG ÄGARE MED FOKUS PÅ KVALITET Innehåll Jag är en före detta idrottsman på internationell elitnivå, civilekonom, lärare

Läs mer

Vuxenutbildning Mariestad. Kursutbud hösten 2015

Vuxenutbildning Mariestad. Kursutbud hösten 2015 Vuxenutbildning Mariestad Kursutbud hösten 2015 Välkommen till Vuxenutbildning i Mariestad! Passar någon av punkterna in på dig? Du har bestämt dig för att fullfölja dina avbrutna studier Du vill komplettera

Läs mer

Utbildningssystemet & studievägledning

Utbildningssystemet & studievägledning Utbildningssystemet & studievägledning - En del av Studieplaneringskursen Studie- och yrkesvägledare för Komvux-elever, Sandra Hahn sandra.hahn@folkuniversitetet.se 2013-09-04 Utbildningssystemet och studievägledning

Läs mer

VAD HÄNDER EFTER SFI?

VAD HÄNDER EFTER SFI? VAD HÄNDER EFTER SFI? STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hos oss kan du få studie- och yrkesvägledning information om utbildningar, behörighetsregler och ansökningstider komma på drop-in med korta frågor boka

Läs mer

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande Tidshantering Effektiva studievanor och aktivt lärande Effektiva studier/aktivt lärande Planering Terminsplanering Läsperiodplanering Veckoplanering Att göra-listor Resurser 50 h/vecka = 25 h/kurs Tidshantering

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vidare studier Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vuxenutbildningen Behörighetskomplettering saknar en kurs eller fått F Utbyteskomplettering-

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Västanviks folkhögskola

Västanviks folkhögskola UTBILDNINGAR läsåret 2015/2016 Västanviks folkhögskola Det som skiljer Västanviks folkhögskola från andra folkhögskolor är att skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Skolans

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Universitets- och högskolerådet ansvarar för att informera om högskolestudier i Sverige, men också om studier utomlands och utlandspraktik.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

KURSKATALOG Våren 2012

KURSKATALOG Våren 2012 KURSKATALOG Våren 2012 1 VUXENUTBILDNINGEN INOM SYDNÄRKES UTBILDNINGSFÖRBUND Vilka kan anmäla sig till våra utbildningar? Du skall vara folkbokförd i Askersund, Hallsberg eller Laxå. I annat fall måste

Läs mer

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå GRUV-utredningen Educateit Stockholm 2013-10- 04 geoff.erici@regeringskansliet.se Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 www.larcenter.sunne.se 1 Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Läsårstider 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 Hur står det till med vuxenutbildningen på grundläggande nivå? Ingen aning utan uppföljning Skolinspektionen sep 2009 Kommunerna följer inte upp sina vuxenutbildningar

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

KOMVUX I LUND 2014/15

KOMVUX I LUND 2014/15 KOMVUX I LUND 2014/15 FRAMTIDEN BÖRJAR HÄR När du besöker Komvux i Lund, stanna gärna till i dörren till det stora caféet. För det mesta är det fullt av människor i olika åldrar. Alla med olika bakgrund

Läs mer

Kvalificerad Yrkesutbildning i Projektledning 80 poäng

Kvalificerad Yrkesutbildning i Projektledning 80 poäng Kvalificerad Yrkesutbildning i Projektledning 80 poäng Projektledarutbildning, 2 år med examen Vill du bli projektledare och skapa tillväxt? Vill du utveckla ditt ledarskap, skaffa en verktygslåda och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder Lär dig något nytt! Vill du börja studera för att utvecklas i ditt arbete, söka nytt arbete, bli behörig till eftergymnasial utbildning eller lära dig något nytt bara för din egen skull? I så fall är du

Läs mer

Evidensbaserad praktik och samverkan inom området funktionshindernedsättning och LSS Grundkurs 7,5 hp

Evidensbaserad praktik och samverkan inom området funktionshindernedsättning och LSS Grundkurs 7,5 hp Inbjudan Evidensbaserad praktik och samverkan inom området funktionshindernedsättning och LSS Grundkurs 7,5 hp Kurs: Evidensbaserad praktik inom området funktionshindernedsättning och LSS - Grundkurs.

Läs mer

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Nätverks- och områdesarbete 7,5 högskolepoäng, Vt 2015 Stockholm

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Nätverks- och områdesarbete 7,5 högskolepoäng, Vt 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Nätverks- och områdesarbete 7,5 högskolepoäng, Vt 2015 Stockholm Nätverks- och områdesarbete, 7,5 högskole ögskolepoäng oäng Inledning Vid olika

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); SFS 2010:442 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Regeringen föreskriver i fråga om studiestödsförordningen

Läs mer

Lättläst om studiehjälp

Lättläst om studiehjälp Lättläst om studiehjälp 2014 2015 1 2 Välkommen till CSN I den här broschyren kan du läsa om studiehjälp. Studiehjälp är pengar som du kan få när du studerar på gymnasiet, komvux eller folkhögskola. Studiehjälp

Läs mer

Internationell utblick

Internationell utblick 2014-11-14 Internationell utblick studier, praktik och arbete utomlands Nina Ahlroos Euroguidance Sweden Sambandet mobilitet - vägledning Europeiska unionens utvidgning har gett en ökad potential för rörlighet

Läs mer

Yrkesprogram. Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan. Vi skapar möjligheter. Våra styrkor:

Yrkesprogram. Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan. Vi skapar möjligheter. Våra styrkor: Mjölby Gymnasium Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan Vi skapar möjligheter Våra styrkor: Utbildning av hög kvalitet Personal med kompetens och engagemang Elever som ges förutsättningar att

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Björn Bylund 2014-03-13 UAN-2014-0090 Eva Hellstrand Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gymnasieutbildning för ungdomar utan

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer