PROJEKTANSÖKAN. PROJEKTPLAN FÖR VÄGEN IN-fortsättning 2013

Transkript

1 PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR VÄGEN IN-fortsättning 2013 Datum: Dnr: 2012/14-SFV Projektbenämning Vägen in - fortsättning 2013 Projektledare och projektägare Catrin Nilsson, Stora gatan 58, Västerås catrin.nilsson@forsakringskassan.se Ingrid Strandman Områdeschef Tel Försäkringskassan LFC Västerås Bakgrund Vägen in har bedrivits som projekt sedan år 2010 i Västerås med en pilot år 2008 inom Försäkringskassan i Västerås. Treårsuppföljningen av utfallet för år 2008 (se bilaga 2) visar på goda kvarstående resultat. Resultaten ser även lovande ut för nu pågående process. Projektet bygger på en kombination av arbetslivsinriktad rehabilitering, avancerade kognitiva insatser och betydelsefulla inslag av naturupplevelser. Framgångsfaktorer Modern stressteori, där fobisk förknippning är central, kan förklara de framgångsfaktorer som finns i projektet i form av: Ett väl utvecklat och integrerat teamarbete på kognitiv grund där överbryggningen till arbetsmarknaden är optimal Tydliga vistelser i grön miljö, där det numera finns evidens, för att strukturerad närvaro i natur, de facto har en lugnande inverkan på hjärnans aktiveringsnivå och därmed även på eventuell grad av ångest.(annestedt, 2012) Genomförande Under 16 veckor pågår verksamheten som bygger på 3 olika steg: 1. Urval av inkomna remisser. Informationsträff för deltagarna. 2. Kognitiva insatser i grupp i grön miljö under 8 veckor 3. Arbetsplatsförlagd individuell praktik i reell miljö under 8 veckor

2 Behovsgrupp Vägen in riktar sig till deltagare som har långvarig frånvaro från arbetsmarknaden eller som aldrig kommit in på den, med psykiatriska eller muskuloskelletala besvär. Samsjukligheten i målgruppen är i regel stark. Deltagarna finns i de behovsgrupper som identifierats i Samordningsförbundets kartläggning och som har ersättning från Försäkringskassan, t ex sjukpenning eller aktivitetsersättning, alternativt som har ersättning från kommunens Socialtjänst eller Arbetsförmedlingen. I projektet deltar även ett antal yngre personer med aktivitetsersättning och neuropsykiatrisk diagnos. I den gruppen finns uttalade svårigheter med depression och ångest. I regel har frånvaron från arbetsmarknaden varit flerårig eller så har individen aldrig lyckats etablera sig där. Gruppen präglas av tydlig ångest, med distinkta inslag av fobiska mönster och därmed också starka inslag av undvikande. 1.Urval och information Projektgruppen informerar handläggarna på Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan. Information lämnas om projektets innehåll och möjlighet till att gå vidare till det ordinarie samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Remissförskrivning sker av handläggare på Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten eller Försäkringskassan till projektledaren i Vägen In. För att medicinskt säkra att lämpliga insatser sker ska avstämning ske med vården. Stöd kan erhållas från projektledaren i detta. Handläggaren som remitterar till Vägen in, har hand om den fortsatta handläggningen under hela perioden i projektet. Urvalet sker med hänsyn till samordningsförbundets upptagningsområde, deltagarnas medicinska förutsättningar samt om det finns andra hinder som omöjliggör förutsättningarna för arbetslivsinriktad rehabilitering. Bedömningsgrupp från remitterande myndigheter ansvarar för fördelningen av platserna. 2. Kognitiv beteendeförändring och vägledning i grupp under 8 veckor Gruppaktiviteter pågår i 8 veckor i "grön miljö. Ansvarig för de kognitiva insatserna kommer att vara en steg-1 utbildad sjukgymnast/pedagog. Ansvarig för modulen och gruppen är arbetsledaren. Målsättningen med gruppaktiviteterna är: Att stärka den kognitiva självbilden. Att öka den sociala förmågan och uppleva att de ingår i ett socialt sammanhang. Att få struktur på den dagliga tillvaron. Att komma in i rutiner för att underlätta anpassning till väntande arbetsliv. Att öka den fysiska konditionen genom varierande skogliga aktiviteter. Som en del av gruppaktiviteterna ingår tankemässig träning för att förstärka deltagarens självbild. Träningen 2

3 som bygger på kognitiv metodik innebär att medvetandegöra deltagarna om automatiska tankar och negativa självbilder. Deltagarna stöttas och motiveras av handledarna samt av gruppen i en positiv riktning. Gruppsamtal samt individuella samtal medvetandegör tankar, känslor och beteenden. Grupprocessen leds av kognitivt utbildad personal. Individuella handlingsplaner upprättas tillsammans med deltagarna. Planen ska vara realistisk för att kunna uppnås inom åtta + åtta veckor. Arbetsledaren och den kognitiva terapeuten följer deltagarens framsteg och förändringsprocess kontinuerligt genom motiverande samtal och stöttning. En viktig del i rehabiliteringen är att vara ute i naturen. Gruppaktiviteterna styrs och anpassas i viss mån efter deltagarnas behov och förutsättningar. Aktiviteterna pågår fyra dagar per vecka under åtta veckor. Inslag finns kontinuerligt med hemuppgifter så som t ex mental och fysisk träning samt fundera över frågor angående den egna rehabiliteringen. Parallellt med gruppaktiviteterna arbetar handläggare från Arbetsförmedlingen med deltagarna på ett processinriktat arbetssätt som fokuserar på deltagarens egen totala kompetens. Under projekttiden ingår kontakter med arbetsgivare som en naturlig del av arbetssättet, vilket ger uppslag till ökad yrkesmässig rörlighet. 3. Arbetspraktik 8 veckor Målet med arbetspraktiken är att kognitivt befästa rehabiliteringspotential. Den motivationshöjande delen (Grön Rehab) är en viktig del i deltagarens förändringsprocess inför den praktiska arbetsprövningen. Dokumentation om hur rehabiliteringen fortgår skrivs löpande, efter avslutad arbetsprövning sammanställs den av arbetsförmedlaren till en slutdokumentation med fortsatt rekommendation om lämplig inriktning. Arbetsmetodik och ingående moduler några kommentarer: Teamarbete är kraftfullt i arbete med människor med olika rehab- eller vårdbehov. Det finns flera modeller för hur team kan arbeta eller fungera. En modell passar t ex för akutsjukvård som kräver fungerande team i dygnet runt beredskap. Där är det lämpligt med bra samarbetsförmåga men utbytbarheten i teamet för yrkespersonerna är ändå hög. För insatser gentemot målgrupper med påtagliga nivåer av ångest eller depression, d v s den sköra målgrupp som finns i Vägen in, krävs ett helt annat arbetssätt för teamet. Fingertoppskänsligheten är mycket betydelsefull eftersom viktig (ofta avgörande) information kommer upp i olika sammanhang och måsta hanteras omgående. Hanteras inte informationen flexibelt och adekvat kan hela rehabiliteringsprocessen hos berörd deltagare förloras. Modellen används av Enheten för psykosomatisk medicin (EPM) men också av Vägen in och då framförallt i den gröna komponenten. Några betydelsefulla punkter är: Arbetet sker parallellt och insatserna för deltagarna är starkt beroende av de andras insatser Ledarskapets uppgifter. Ska maximera teammedlemmarnas samarbetsmöjligheter och gemensamma beslutsfattande. Betydelsefull. Former för uppföljning. Uppföljning sker kontinuerligt inom teamet. Grad av flexibilitet. Mycket hög; teammedlemmarna anpassar kontinuerligt sina insatser efter de andras arbete eller deltagarens svårigheter. 3

4 Grad av utbytbarhet i personalgruppen är mycket låg. Mycket höga krav på god personkemi. Arbetsnormer. Gör ditt jobb men samspela väl och var beredd på ständiga anpassningar. I början av processen är det viktigt med snabba insatser om något krånglar. Deltagarna har ett mycket lågt självförtroende efter ofta flerårig frånvaro och är inte vana att det satsas resurser på dem. Ett bakslag i början på processen är för deltagaren mycket större än senare i förloppet när rehabiliteringen har kommit igång. I realiteten så har deltagare som befunnit sig länge i ett utanförskap en stark benägenhet att gå tillbaka till utgångspunkten i arbetsförmåga när hinder uppstår. Eftersom det är där, i det tankemässiga synsättet, (=jag är för dålig för att kunna arbeta), tryggheten har funnits under ett antal år. Projektledarens arbetsätt har varit betydelsefull i utveckling till att projektet har nått i en rollkompletterande modell. Arbetssättet är så pass väsentligt för ett fungerande team att funktionen team- eller projektledare bör behållas. Specifika uppgifter för projektledaren framgår av bilaga 1. Arbetsmetodiken går att flytta över i ett Samordningsteam men det kräver viss anpassning. Särskild vikt måste läggas vid den gröna modulen för att det täta integrerade arbetet som är en tydlig framgångsfaktor ska kunna bibehållas. Centralt är samtidigt att teamaktiviteten fokuseras runt den enskilde deltagaren vilket innebär att bland annat överlämningar mellan personal och miljöer, som är påtagligt riskabla för en ångestutsatt grupp, minimeras. Arbetsteamet Arbetsförmedlaren. En central teammedlem som måste ha förmåga att möta deltagarna individuellt och locka fram arbetsförmåga parallellt med att förmedla stor trygghet. Arbetsförmedlaren måste hantera den starka rädslan, eller fobiska undvikandet, som präglar deltagaren. Förmåga att möta deltagaren där hon eller han är i sin ångest blir central samtidigt som deltagarna gradvis ska öka sin exponering för tanken på arbete och praktik. Arbetet sker mycket nära deltagaren och i vissa fall med dagliga besök. Metodiken liknar i många fall Supported Employment 1. Det är ofta arbetsförmedlaren som gör akuta utryckningar runt deltagare där hinder uppstår och som måste lösas. Fungerar även som konstruktivt stöd under den gröna fasen. Kognitiva steg-1 terapeuter. Styr och leder deltagarnas bearbetning av ångest och katastroftankar. Arbetet sker i grupp och kräver återigen fingertoppskänsla. Förmåga att hantera individuella ångestutbrott hos deltagarna är betydelsefull. Arbetsledaren i den gröna modulen. Återigen en nyckelperson. Den som hela tiden finns runt deltagarna i den gröna modulen. Förhållningssättet som kan liknas vid den 1 Supported Employment (SE) är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder och syftar till att ge individen stöd och vägledning i att finna och behålla ett arbete. Målsättningen är ett reguljärt deltids- eller heltidsarbete på den öppna arbetsmarknaden. 4

5 trygghetsskapande mormors- eller morfarsgestalt som initialt håller en hög servicenivå gentemot deltagarna. En nivå som gradvis minskas när ångesten reducerats. Stor vana vid målgruppen är viktig. Projektledare. Fungerar som teamledare. Viktig för att hålla strukturen i teamets arbete och att leda samt fördela arbetet. Ska finnas som stöd för att vara bollplank, konsult och stöd vi de hinder eller svårigheter som uppstår runt deltagare. Insatsen är komplex och vänder sig mot tre olika myndigheter samt har en viktig kontaktyta med vården. Snabba återkopplingar med medarbetarna i projektet när det gäller bekymmer runt deltagarna, oftast då frågan om medicinska eller ekonomiska frågor. Omgående försöka lösa dessa för att den fortsatt rehabiliteringen inte ska riskera att brytas. Är vidare länken mellan alla samverkansmyndigheter. Betyder konkret att informera och hjälpa remitterande handläggare inför anmälan till projektet. Styr också deltagarflödet till teamet via remisser från olika instanser. I och med att deltagarna ofta är medicinskt (psykiatriskt) mycket sköra så kvalitetssäkrar projektledaren att de medicinska underlagen är adekvata och att det finns en aktuell bedömning från sjukvården att deltagandet inte medför risker för individen. Är ansiktet utåt samt håller styrelsen, beredningsgrupp och styrgrupp informerade om vad som händer i projektet (se bilaga 2). Den gröna modulen Den s.k Gröna modulen är ett bärande element i Vägen in. I nuläget ansvarar Skogsstyrelsen för modulen. Ett antal komponenter ingår då: Arbetsledare som håller ihop och följer gruppen. Inkluderar att köra bussen, ordna naturbaserade studiebesök t ex Asköviken, ordnar livsmedel (alla deltagare får frukost) och kaffe. Arbetsledaren är den som följer deltagarnas mående kontinuerligt och direkt larmar om något inte stämmer. Arbetsledaren har vid behov inledande tät kontakt med deltagare och i kan vissa fall t ex väcka. Stuga som bas (ofta bo på lantgård ) Buss med plats för 8 personer + chaufför=arbetsledare I huset genomför den kognitiva steg-1 terapeuten sina gruppsamtal. Här träffar också arbetsförmedlaren deltagarna i sina kartläggningssamtal med syftet att bl a avbetinga myndighetsångesten för deltagarna. Den gröna modulen är på många sätt basen i projektet samtidigt som arbetsförmedlarens närvaro reducerar inlåsningseffekten påtagligt och verksamt bidrar till det goda resultatet. Fundamentet i den gröna modulen är grupp processen. Många deltagare har under lång tid levt relativt isolerade och med tydlig brist på sociala kontakter. Vissa har även svårigheter med sociala normer, men gruppdeltagarna fostrar varandra inför bland annat arbetspraktiken. Det har hänt relativt ofta att deltagare har fått sitt hår klippt av andra deltagare. Dessutom förbättrar ofta deltagarna hygien och klädstil för att bättre passa in på arbetsmarknaden. 5

6 I den gröna modulen finns ett antal komponenter som fortfarande är relativt obeforskade men som är tydligt avgörande. Alnarp har gjort en sammanställning över flera studier, en s.k. metastudie, med resultatet att det numera bedöms finnas evidens för att grön miljö i sig har en läkande effekt på flera olika sjukdomar. För att alstra bra återhämtande effekt bör miljön innehålla bland annat komponenter som skapar variation. Målgruppen i projektet har ofta dålig kontakt med den gröna miljön. Den gröna effekten kan förstärkas ytterligare genom att den vävs in i deltagarnas kognitiva eller tankemässiga processer via utbildning eller pedagogisk överföring av kunskaper. Praktikmodul Arbetsförmedlarna arbetar flexibelt och möter upp deltagarna på deras villkor. Det innebär bl a att deltagarna får möjlighet att välja mötestider, deltagarna känner då att initiativet eller valet ligger hos dem. Den här bekräftelsen är ett nyckelmoment för att aktivera, bibehålla och utveckla rehabiliteringspotentialen. Vid den praktiska delen så är arbetsförmedlarna med som ett mycket aktivt stöd inledningsvis (metodiken liknar här SIUS). Genomför därmed täta uppföljningar på praktikplatsen som, vid behov, kan vara dagligen. Syfte Ett syfte med projektet är att öka rehabiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktivålder som annars har stor risk att fastna i utanförskap. Ytterligare ett syfte med verksamheten under 2013 är att betydelsebärande, framgångsrika, beståndsdelar och arbetssätt som har identifierats, ska kunna implementeras i Verksamhetsplanen för 2013 för intentionen integrerad Västeråssamverkan. Mål Det långsiktiga målet är att öka arbetsförmågan och att personen på sikt ska kunna försörja sig själv. Effektmål: 70 % av deltagarna ska ta ett avgörande steg mot arbete genom att gå vidare till praktikdelen i Vägen in och påtagligt öka sin arbetsförmåga för kunna fortsätta rehabiliteras inom ramen för det fördjupade samarbetet eller motsvarande verksamhet. Genom att deltagarna är så mycket bättre förberedda så ska 50 % av dessa kunna gå vidare till arbete eller studier. Vi förväntar oss också en tydligt minskad depressions- och ångestnivå, mätbar utifrån bl a HAD, och därmed en tydligt ökad arbetsförmåga. Ett fördjupat samarbete med kommunpsykiatrin är under utveckling. Samarbete ska fortsätta förstärkas eftersom andelen neuropsykiatriska patienter eller psykiskt funktionshindrade ska öka. 50 deltagare ska passera hela processen 6

7 Att kunna samspela tydligt med implementeringsstrukturen som är under utveckling inom Samordningsförbundet Västerås så att betydelsebärande beståndsdelar i projektmodellen ska kunna implementeras. Organisation Projektet bemannas av 50 % projektledare, 25 % kognitiv terapeut 100 % arbetsförmedlare: En grön modul, i den ingår arbetsledare + buss och en bo på lantgård. Tid & aktivitetsplan Processen fortsätter i nuvarande form under år Deltagarflödet fortsätter på nuvarande nivå dvs 50 per helår. Under tidsperioden ska identifierade framgångsfaktorer förberedas för implementering samtidigt den gröna modulen utredas utifrån kostnad, kvalité och innehåll. Planerad budget Preliminär budget Vägen in. Kostnader anges i kr 2013 Lön personal Köp av tjänst Kompetensutveckling Fortsatt utvärdering Övrigt Summa Kostnadstäckning söks från samordningsförbundet Västerås. Uppföljning En styrgrupp med representanter från samordningsförbundets olika organisationer träffas löpande för att säkerställa projektets kvalitet. Varje deltagare får en egen individuell planering som följs upp regelbundet. Eftersom arbetet ingår i en samverkans finansierade verksamhet läggs projektet in i SUS (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet). Återrapportering enl. självvärderingsmodellen (9 -fältaren) samt en slutrapportering (enl. kommande avtal). Utvärdering Projektdeltagarna kommer att fortsätta att följas via tidigare forskningsdesign inom ramen för Vägen in. Testinstrument Studien kommer att använda validerade enkäter som mäter ohälsa och livskvalitet kopplat till psykiatri och/eller muskelsmärtproblematik utifrån rehabiliteringsgarantins diagnosgrupper. 7

8 Fyra instrument kommer att användas i den initiala screeningen, efter att deltagarna lämnar projektet och efter ett år/alternativt när de lämnar den nationella handlingsplanen. Studien kommer också att följa kostnadseffektivitet och kostnadsnytta. Utöver testinstrumenten kommer deltagarna i studien att följas i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens register vad det gäller om de återvänder till arbetsmarknaden omfattning ¼, ½, ¾ eller heltid. Projektets framtid efter avslut Alternativ 1. Förslaget är att projektet fortsätter som samordningsteam med en integrerad Grön Modul under år Vägen in behöver ca 1 års övergång som projekt för att kunna arbeta med implementeringen. Teamdynamiken är speciell och hur den gröna modulen ska kunna implementeras i ett samordningsteam kräver fortsatt utredning och förankring. Planen för implementeringen ska vara utarbetad och i bruk till oktober år Datum Underskrift Uppdragsgivare Projektledare 8

9 Bilaga 1 Vägen in projektledare utvecklad version. Projektledare. Fungerar som teamledare. Viktig för att hålla strukturen i teamets arbete och att leda samt fördela arbetet. Ska också finnas som bollplank, konsult och stöd vi de hinder eller svårigheter som uppstår runt deltagare. Snabba återkopplingar med medarbetarna i projektet när det gäller bekymmer runt deltagarna, oftast då frågan om medicinska eller ekonomiska frågor. Omgående försöka lösa dessa för att den fortsatt rehabiliteringen inte ska riskera att brytas. Är vidare länken mellan alla samverkansmyndigheter. Betyder konkret att informera och hjälpa remitterande handläggare inför anmälan till projektet. Styr också deltagarflödet till teamet via remisser från olika instanser. I och med att deltagarna ofta är medicinskt (psykiatriskt) mycket sköra så kvalitetssäkrar projektledaren att de medicinska underlagen är adekvata och att det finns en aktuell bedömning från sjukvården att deltagandet inte medför risker för individen. Håller styrelsen, beredningsgrupp och styrgrupp informerade om vad som händer i projektet. Några praktiska exempel: Informera och hjälpa remitterande handläggare inför anmälan. Uppbyggande information samt lotsa handläggare i remisskrivning, även vid behov medverka vid information till kommande deltagare (minska oron inför starten). Kvalitetssäkra urvalet. Granska inkomna remisser. Komplettera dessa vid behov, denna uppgift är ofta tidskrävande. Det rör sig oftast om kontakt med behandlande läkare för att bedöma om insatsen är lämplig. Behövs hjälp med att tolka medicinska underlag så tar projektledaren kontakt med konsultläkare på Försäkringskassan. När inbjudan för start skickas bifogas en medicinlista som används om det skulle bli en akut situation eller fundering runt en deltagare om det är medicinskt lämpligt att fortsätta insatsen eller om kontakt ska tas med sjukvården. Gäller oftast psykiatriska diagnoser. Deltagarna fyller i enkäter vecka 1 och 16 då bl a HAD, som mäter ångest och depression. Projektledaren sammanställer och kontrollerar att medicinska uppgifter finns i underlaget som svara mot mätvärden för ångest och depression samt att det finns åtgärder som möter upp deltagaren. Konkret: Är deltagaren adekvat medicinerad? Har deltagaren adekvat kontakt inom psykiatrin? Många situationer löser medarbetarna i Vägen in men när det är nya situationer eller att det uppstår problem ligger ansvaret hos projektledaren. Problem måste lösas snabbt. 9

10 Bilaga 2. Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt. En treårsuppföljning. Sammanfattning Det här är en preliminär rapport om pågående treårsuppföljningen för pilotprojektet Vägen in Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som baserar sig på naturunderstödd rehabilitering. Projektet vänder sig till deltagare som är i åldrarna år och som erhåller offentlig försörjning. Deltagarna ska ha ett medicinskt behov utifrån psykiatrisk- och/eller smärtdiagnos samt behov av en mjukstart deltog 41 personer i projektet. 25 personer gick vidare till dåvarande handlings-planen. 22 personer gick då till arbete/utbildning. Uppföljning 2011 visar att utfallet i huvudsak håller. 18 personer är i fortsatt arbete eller studier. Resultatet är så tydligt att vi nu kommer att göra en backande etikprövning för att publicera resultatet i en artikel. Bakgrund Syftet med projektet är att öka rehabiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktiv ålder som annars har stor risk att fastna i utanförskap. Det långsiktiga målet är att deltagarna på sikt ska kunna försörja sig själva. Ett tydligt delsyfte är att minska inlåsningseffekten, vilket den arbetsplatsförlagda praktiken och den integrerade övergången till rehabiliteringssamverkan medför. Inlåsningseffekten kan förklaras med fobiskt undvikande (ångest) som reduceras genom gruppverksamheten, praktikdelen och den tydliga kopplingen vidare till den ordinarie arbetslivsinriktade rehabilitering. Erfarenheter från flera förstegsprojekt visar på existensen av dessa inlåsningseffekter. Ett utvecklingsprojekt, Vägen in, genomfördes under 2008 med 41 kunder/deltagare. Projektet genomfördes av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektet är nu avslutat. Deltagarna gick igenom sju veckor Naturbaserad (grön) grupp aktivitet, i vacker skoglig miljö, med kognitiva träningsinslag runt betydelsefulla områden som självbild och självkänsla men också copingstrategier och stresshantering. Kursdeltagarna arbetar vidare med att identifiera områden med undvikanden men också med att formulera sina drömmar/framtida liv. Därefter följde 10 veckor arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsförmedlarna arbetade mycket nära den naturbaserade rehabilitering och med en påtaglig kognitiv ansats. Av deltagarna i Vägen in, 2008, hade ca 70 % diagnoser inom F-området, dvs psykiska sjukdomar och syndrom (Nilsson et al. 2008). Påtagligt var det starka inslaget av ångestproblematik vilket bland annat återspeglades i de medicinska underlagen från remitterande läkare. Om dessa svårigheter kombineras med relativt lång frånvaro från arbetslivet så innebär det i regel ett starkt hinder för att återvända till arbetsmarknaden. Deltagarna i Vägen in hade initialt en mycket låg förmåga till arbetslivsinriktad rehabilitering och låg i regel på under 10 timmar/vecka som förmåga. Treårsuppföljning design Treårsuppföljningen av den ursprungliga gruppen på 41 har genomförts genom en kombination av telefonintervju och enkätuppföljning. Genom att enkät och telefonintervjuer delvis har nått olika stråk i målgruppen så har vi fått kontakt med 33 av 40 personer. En person är avliden i den ursprungliga gruppen. Treårsuppföljning resultat Personer i arbete/studier framgår av bild 1. 10

11 Antal Arbetar Studerar Arbetssökande Sjukskriven Annat Daglig syssla n=33 Figur 1. Daglig syssla. De 18 som är i arbete eller studier tillhör, med undantag av två, den grupp på 25 som gick vidare från Vägen in till rehabsamverkan. En har kommit igång senare och en person gick direkt tillbaka till sin gamla arbetsgivare. Hur resultatet är fördelat på kommunnivå framgår av tabell 1. Tabell 1. Resultat Vägen in Kommunfördelad. Treårsuppföljning. n=33 Daglig sysselsätt Kommun Västerås Köping Kungsör Annan Arbetar Studerar Arbetssökande Sjukskriven Annat Summa Ekonomi En försiktig beräkning kan vara att varje person som befinner sig i arbete/studier innebär en möjlig besparing per kommun när det gäller ekonomistöd. Det innebär att utifrån 11

12 2008 resultatet så är Köpings kommun den stora vinnaren. Under rubriken annan kommun döljer sig i första hand Sala. En mer genomgripande analys av resultatets ekonomiska konsekvenser kommer att göras i samarbete med hälsoekonom på Karolinska institutet. Hur pålitligt är resultaten Det finns en pågående diskussion om hur säkra observationsstudier är men Rosen, Axelsson och Lindblom (2008) konstaterar att observationsstudier med lång uppföljning där man har»hårda«resultatmått som död eller allvarlig sjuklighet och kontrollerat för tänkbara förväxlingsfaktorer har en god evidens som med stor sannolikhet överensstämmer med»sanningen«. Referenser Nilsson, C. Bossius, J. Karlsson, S. (2008) Slutrapport Vägen in Rosen, M. Axelsson, S. Lindblom, J. (2008). Släng inte ut observationsstudier med badvattnet - bedöm deras kvalitet i stället. Artikel för Läkartidningen. Samtliga författare verksamma på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU. ) 12