Det goda livet i Västmanland

Transkript

1 Det goda livet i Västmanland En utvärdering av ett hälsooch dialogprojekt inom Landstinget Västmanland Juli 2003 Leg psykolog Håkan Edlund

2 1. Projektets bakgrund och innehåll Idén bakom projektet Det goda livet hade tidigare diskuterats inom Landstinget under flera års tid. Man ville skapa ett forum för dialog mellan landstingspolitiker och medborgare och skapa diskussion om den egna hälsan hos större grupper av medborgare. Målet var få igång en bredare förebyggande och hälsobefrämjande verksamhet. Det fanns också ett politiskt intresse av att få igång en diskussion om sjukvården och framtida prioriteringar i en bred dialog. Frågan aktualiserades på nytt under 2001 och efter diskussioner om projektets organisatoriska förankring beslutades att det skulle ligga under Kultur- och utbildningsförvaltningen inom Landstinget. Av tradition fanns ett väl upparbetat samarbete mellan denna förvaltning och Länsbildningsförbundet, som fick en central roll i projektet. I oktober 2001 anlitads en projektledare. Man bildades en styrgrupp bestående av fyra landstingspolitiker samt projektledaren. Politikerna placerade sig i styrgruppen för att säkerställa projektet och för att förankra det inom de styrande organen i Landstinget. Dessutom bildades en referensgrupp med en rådgivande funktion i projektet. I referensgruppen ingick utvecklingschefen för Kultur och utbildningsförvaltningen, chefen för Folkhälsoenheten samt två folkhälsoplanerare. Dessutom tillkom en så kallad materialgrupp som aktivt deltog i utformningen av studiematerial till studiecirklarna och i planeringen av olika seminarier. I materialgruppen ingick länsbildningskonsulenterna och representanter för de olika studieförbunden. Materialgruppen fick senare funktionen som en idégrupp inom projektet. Studiecirklar i ämnet Det goda livet är huvudinstrumentet för projektet. Landstinget i Södermanland hade tidigare utarbetat ett material i ämnet. För projektets räkning inköptes detta material och redigerades. Det är utformat som ett studiehäfte med fokus på god hälsa. Studieförbunden fick rollen att konkret organisera studie- och diskussionsarbetet. Landstingets roll var att ställa upp med utbildning av studiecirkelledare, att tillhandahålla studiematerial till studiecirklarna, att utgöra resurspersoner till studiecirklarna och att utforma dialogblad för att fånga upp frågor och idéer från deltagarna. Dessutom ansvarar Landstinget för uppföljning och återkoppling till studiecirklarna samt ger ett stimulansbidrag till studieförbundet med kronor för varje påbörjade studiecirkel. Man beräknade att cirka innevånare per år skulle komma att delta i studiecirklarna. Projektet planerades från början att pågå under tre års tid och en preliminär budget på cirka 1½ miljon kronor fanns avsatt för projektet. Förutsättningarna för projektet ändrades dock senare. De ekonomiska resurserna krympte, en ny organisation tillkom inom Landstinget och tidsplaner ändrades. I och med att projektledarens anställning upphörde vid årsskiftet 2002/03 överfördes ansvaret för projektets genomförande till Länsbildningsförbundet och folkhälsoenheten inom Landstinget fick funktionen att sköta de uppgifter som åvilade Landstinget i projektet, bland annat att få fram resurspersoner och ta emot dialogblad. Dock tillfördes inga nya resurser för dessa uppgifter Projektets syfte Att nå fram till innevånare genom studiecirkeln som en mötesplats för dialog, lärande och handling. Målgruppen utgörs av alla innevånare i länet. 1

3 1.2. Projektets mål Att verka för en utjämning av den ojämnlika hälsan. Konkret innebär detta delmål som att * öka kunskaperna om hälsofrågor hos innevånarna * öka delaktigheten hos innevånarna * utveckla dialogen mellan innevånarna och landstingspolitiker * deltagarna ska känna ett eget ansvar för sin hälsa * deltagarna ska bry sig om sin egen hälsa, påverka sitt eget liv och därigenom må bättre * deltagarna ska bli mer medvetna om hälsa och ohälsa i samhället 2. Utvärderingsmetoder Håkan Edlund Psykologbyrå AB har som utomstående konsultföretag fått i uppdrag att göra en utvärdering av projektet. Utvärderingen är inriktad på att beskriva och analysera de erfarenheter och effekter som man kan avläsa, primärt från deltagarna själva men även från studieförbunden och cirkelledarna. Dessutom görs en sammanställning av de dialogblad som använts för att fånga upp frågor och idéer från deltagarna. Utvärderingen baseras på skriftliga enkäter, skattningsformulär samt individuella och gruppintervjuer. Datainsamlingen för utvärderingen påbörjades samtidigt som studiecirklarna och pågick fram till utgången av maj Deltagarna fick anonymt besvara en skriftlig enkät vid sista träffen i studiecirkeln. Studiecirkelledarna fick en skriftlig enkät hemskickad som de besvarade anonymt. Tre grupper studiecirkelledare har intervjuats under uppföljningsträffar som genomförts. Personliga intervjuer har genomförts med projektledaren, med utvecklingschefen för Kultur och utbildningsförvaltningen, förvaltningschefen inom folkhälsoenheten samt med de båda länsbildningskonsulenterna. 3. Projektets inledande utveckling Projektet startade under oktober 2001, då en projektledare anställdes som arbetsledare, samordnare och administratör. Projektledaren hade också i uppgift att dokumentera arbetet i projektet och vara sammankallande till de tre grupper som ingår i projektet: styrgrupp, referensgrupp och materialgrupp. Projektledaren har tillsammans med materialgruppen arbetat med att ta fram studiematerial, att modifiera och utprova materialet och att förankra projektet bland studieförbunden samt internt inom Landstinget. Informationsmöten har genomförts för studieförbunden, till olika myndigheter och organisationer. 119 personer i länet har totalt deltagit i fyra timmars utbildning inför rollen som cirkelledare för det goda livet, en grupp i Arboga, en i Köping och tre i Västerås. Offentliga kick-off-möten genomfördes i Köping och Västerås under sommaren De första studiecirklarna startade i slutet av september Man valde att satsa mycket medel inledningsvis till material, seminarier, kick-off-möten, utbildning och marknadsföring. Bedömningen från flera av de intervjuade är att projektet fick en bra start och hade bra draghjälp av politiker, enskilda och kick-off-verksamheterna. 2

4 4. Resultat 4.1. Omfattningen av deltagare i studiecirklar Kvantitativt mål för projektet: Att cirka innevånare per år ska delta i studiecirklarna. Under perioden slutet av september 2002 maj 2003, d v s drygt åtta månader har 195 studiecirklar Det Goda Livet i Västmanland startat med sammanlagt deltagare. Efter mindre än ett halvår hade man nått upp till det kvantitativa målet med deltagare per år och man har uppnått målet mer än två gånger om räknat på årsbasis (227 procent av målet). Hur studiecirklarna har fördelats över länet under åttamånadersperioden framgår av sammanställningen nedan. Köping-Arboga-Kungsör Västerås Hallstahammar-Surahammar Fagersta-Norberg-Skinnskatteberg Sala-Heby 127 studiecirklar 27 studiecirklar 14 studiecirklar 14 studiecirklar 13 studiecirklar Flest studiecirklar och deltagare finns inrapporterade från studieförbund i KAK-regionen. I Västerås har få studiecirklar startats i relation till befolkningsunderlaget och antalet aktiva studieförbund. Åtta olika studieförbund i länet har startat cirklar i Det goda livet med en variation från en upp till 81 studiecirklar per studieförbund Studiecirkeldeltagarnas bedömningar Den skriftliga enkäten till alla deltagare genomfördes vid den sista träffen i studiecirkeln och besvaras anonymt. Enkäten består av tre delar. 1. Generella frågor om deltagarnas upplevelser av studiecirkelarbetet. 2. Skattningsformulär angående eventuella förändringar i fråga om kunskap och synen på hälsofrågor. 3. Bedömningsfrågor om eventuella förändringar i deltagarnas vanor som rör hälsorelaterade aktiviteter, t ex matvanor, fysisk aktivitet, sociala kontakter, kulturella aktiviteter, medicinanvändning och rökvanor. Redovisningen nedan bygger på svaren från 644 deltagare från 101 avslutade studiecirklar, d v s från drygt hälften av alla påbörjade studiecirklar. Ett antal cirklar är fortfarande pågående och det är inte möjligt att bedöma svarsfrekvensen och därmed representativiteten hos dem som besvarat enkäten. Det kvantitativa underlaget för analysen är dock stort. 3

5 Kön och ålder hos deltagare som besvarat enkäten Män Kvinnor år år 61- år ABF 25% 75% 8% 31% 62% Studieförbundet Vuxenskolan 34% 66% 17% 26% 57% Studiefrämjandet 35% 65% 2% 28% 70% Övriga studieförbund 30% 70% 14% 45% 41% Västerås 33% 67% 16% 37% 47% KAK-regionen 29% 71% 9% 32% 59% Övriga kommuner 25% 75% 2% 23% 75% ALLA 27% 73% 9% 32% 59% Av dem som besvarat enkäten är tre av fyra deltagare kvinnor. Av tabellen ovan framgår också att det är en något större andel män bland dem som besvarat enkäten från studieförbunden i Västerås. Två av studieförbunden har också en något större andel män bland deltagarna Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjandet. Medelåldern i gruppen är hög och sex av tio deltagare är äldre än 60 år. Studieförbunden i Västerås, Studieförbundet Vuxenskolan och övriga studieförbund (Medborgarskolan, Frikyrkliga studieförbundet, Sensus Studieförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) har en något större andel yngre deltagare i studiecirklarna, bland dem som besvarat enkäten Deltagarnas bedömningar av studiecirkeln Andel nöjda/mycket nöjda deltagare Andel missnöjda deltagare Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA Studiecirkeln i sin helhet 99% 99% 99% 0% 0% 0% Cirkelledarens insatser 97% 100% 99% 0% 0% 0% Gruppens intresse och 97% 97% 97% 0% 0% 0% engagemang Studiematerialet 90% 94% 93% 0% 0,5% 0,3% Din egen aktivitet under träffarna Expertmedverkan från Landstinget Genomsnittet för de sex frågorna 90% 93% 92% 0% 0,2% 0,2% 81% 87% 86% 4,1% 4,3% 3,7% 93% 96% 95% 0,4% 0,5% 0,4% 4

6 Deltagarna har gjort övergripande bedömningar av studiecirkeln ur sex olika aspekter. Bedömningarna gjorde i en fyragradig skala med svarsalternativen mycket nöjd, nöjd, inte helt nöjd och missnöjd. I tabellen ovan har de två mest positiva bedömningarna slagits ihop och presenteras tillsammans med det mest kritiska svarsalternativet. För den intresserade läsaren är de lätt att beräkna svarsfrekvensen för det återstående svarsalternativet inte helt nöjd genom att dra bort de i tabellen redovisade siffrorna från talet 100. Resultaten visar på anmärkningsvärt positiva bedömningar från deltagarna. Visserligen kan man förvänta en positiv grundinställning, då det handlar om ett eget val att delta i en verksamhet på den egna fritiden. Men att nå en hundraprocentig positiv uppslutning bland deltagarna i olika kommuner och med olika studieförbund får ses som ett osedvanligt gott resultat. Samtliga eller nästan samtliga deltagare är nöjda eller mycket nöjda med cirkeln i sin helhet, med cirkelledarens insatser och med gruppens intresse och engagemang. Det är endast i fråga om expertmedverkan från Landstinget som det finns ett visst missnöje. Missnöjet handlar dock i regel om att man inte fått sådan medverkan, snarare än ett missnöje med de personer som faktiskt medverkat från Landstinget. Det är små eller inga skillnader i deltagarnas bedömningar beroende på kön eller ålder. En tendens är dock att äldre deltagare är mer nöjda med expertmedverkan från Landstinget (89%) än yngre deltagare (78%). Det är också få skillnader i deltagarnas bedömningar beroende på vilket studieförbund som anordnat cirkeln. Andelen deltagare som är nöjda med studiematerialet är störst inom Studiefrämjandet (99%) - att jämföra med procent nöjda deltagare i andra studieförbund. Deltagare i andra studieförbund är de som är mest nöjda med expertmedverkan från Landstinget (94%). Minst nöjda med expertmedverkan är deltagare från olika studieförbund inom KAK-regionen (81%). I övrigt framkommer inga regionala skillnader i deltagarnas bedömningar av Det goda livet. * * * Några centrala mål för projektet är att öka kunskaperna om hälsofrågor hos innevånarna, att få deltagarna mer medvetna om hälsa och ohälsa i samhället, att deltagarna ska känna ett eget ansvar för sin hälsa och bry sig om sin egen hälsa, påverka sitt eget liv och därigenom må bättre. Ett antal attitydfrågor har konstruerats utifrån dessa mål. Svarsalternativen var fyra med ytterlighetssvaren instämmer helt och instämmer inte alls. 5

7 Jag är idag mer medveten om vilka förhållanden som skapar hälsa och ohälsa Min syn på vad som är "god hälsa" har förändrats Jag har lärt mig mycket nytt om hälsofrågor Jag bryr mig idag mer om min egen hälsa Jag har förändrar något i mina vanor som påverkar min hälsa - i positiv riktning Instämmer i hög grad Instämmer inte alls Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA 80% 81% 81% 2% 1% 1% 79% 80% 80% 5% 3% 3% 79% 76% 78% 0% 3% 2% 72% 78% 76% 5% 7% 6% 72% 77% 75% 13% 8% 9% Deltagarnas svar på de fem attitydfrågorna visar att det är en mycket hög grad av måluppfyllelse i projektet. Fyra av fem deltagare instämmer i att man fått ökad medvetenhet om faktorer som skapar hälsa och ohälsa, att man fått en förändrad syn på vad god hälsa innebär och att man fått nya kunskaper om hälsofrågor. Det är små eller inga skillnader i bedömningarna beroende på kön eller ålder. De är inte heller några mer påtagliga skillnader i svaren på attitydfrågorna beroende på vilket studieförbund som arrangerat studiecirkeln. Inte heller finns någon skillnad beroende på hur många träffar man haft i studiecirkeln. Den enda skillnad i svarsmönster som framkommer är regional. Det är deltagare i studiecirklar som arrangerats i övriga länet förutom Västerås och KAKområdet som i högst omfattning uppger positiva förändringar på de fem attitydfrågorna Förändringar hos deltagarna i hälsorelaterade vanor Tre av fyra deltagare uppger också att de efter studiecirkeln bryr sig mer om den egna hälsan och att de också har förändrat något i sina vanor som påverkar den egna hälsan i positiv riktning. Vilka avseenden som detta gäller framgår av nedanstående tabell. Deltagare som uppger en förändring i något avseende i positiv riktning Män Kvinnor ALLA Fysisk aktivitet/motion 50% 51% 50% Matvanor 48% 40% 41% Sociala kontakter/relationer 38% 38% 37% Kulturella aktiviteter 25% 24% 24% Användande av mediciner 14% 13% 13% Rökning 12% 7% 8% 6

8 Erfarenhetsmässigt vet man att det är svårt att påverka människors levnadsvanor, inte minst de som är hälsorelaterade. Resultaten i detta projekt framstår därmed som anmärkningsvärt positiva. Varannan deltagare uppger en förändring som rör fysisk aktivitet och motion. I flera av studiecirklarna har också fysiska aktiviteter ingått som en del av innehållet. Fyra av tio del tagare uppger förändrade matvanor och nästan lika stor andel uppger förändringar som rör sociala kontakter och relationer faktorer som också har en direkt relevans i hälsosammanhang. Även i fråga om en vana som normalt är mycket svår att påverka, rökning, uppger var tolfte deltagare en positiv förändring. Av tabellen framgår också att det är manliga deltagare som i något större utsträckning har förändrat sina mat- och rökvanor. Cirkeldeltagarna fick också möjlighet att fritt beskriva andra förändringar som de ville relatera till deltagandet i studiecirkeln. Några av de aspekter som beskrivs handlar om frågor som rör kvinnorollen i samhället, demokratifrågor, insikt om sömnens betydelse, ökad självtillit och förändring av alkoholvanor. Några tar upp nya insikter om de sociala aspekternas betydelse för hälsan, att ha trevligt tillsammans, känna gemenskap, skratta tillsammans, öppenhet för nya kontakter och vikten av att prata om de sociala kontakterna/relationerna för att komma fram till handling - att göra! Bakgrundsfaktorers inverkan på förändringar i hälsorelaterade vanor hos deltagarna Vi har också analyserat om det finns andra faktorer som samvarierar med att man uppgett förändringar i olika levnadsvanor. Deltagare som uppger en förändring i något avseende i positiv riktning Under 50 år Över 50 år ALLA Fysisk aktivitet/motion 60% 48% 50% Matvanor 50% 40% 41% Sociala kontakter/relationer 41% 37% 37% Kulturella aktiviteter 28% 23% 24% Användande av mediciner 15% 13% 13% Rökning 13% 7% 8% Det är deltagare som är under 50 år som i något högre utsträckning uppger att de ändrat sina motionsvanor, matvanor och rökvanor i positiv riktning. 7

9 ABF SV SFR Övriga = Arbetarnas Bildningsförbund = Studieförbundet Vuxenskolan = Studiefrämjandet = Medborgarskolan, Frikyrkliga studieförbundet, Sensus Studieförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Deltagare som uppger en förändring i något avseende i positiv riktning ABF SV SFR Övriga ALLA Fysisk aktivitet/motion 44% 61% 71% 42% 50% Matvanor 37% 43% 57% 41% 41% Sociala kontakter/relationer 35% 35% 60% 34% 37% Kulturella aktiviteter 24% 20% 34% 17% 24% Användande av mediciner 14% 6% 19% 15% 13% Rökning 7% 11% 9% 12% 8% Deltagare från Studiefrämjandet är de som i störst omfattning uppger positiva förändringar av praktiskt taget samtliga hälsorelaterade vanor. Deltagare som uppger en förändring i något avseende i positiv riktning Västerås KAK-området Övriga länet ALLA Fysisk aktivitet/motion 50% 50% 60% 50% Matvanor 36% 42% 52% 41% Sociala kontakter/relationer 34% 38% 33% 37% Kulturella aktiviteter 20% 23% 49% 24% Användande av mediciner 7% 15% 18% 13% Rökning 10% 9% 5% 8% Deltagare från studieförbund i övriga länet förutom Västerås och KAK-regionen är de som i störst omfattning uppger positiva förändringar i flera av de hälsorelaterade vanorna. Deltagare som uppger en förändring i något avseende i positiv riktning 3-9 träffar 10 eller fler ALLA Fysisk aktivitet/motion 48% 61% 50% Matvanor 41% 44% 41% Sociala kontakter/relationer 33% 52% 37% Kulturella aktiviteter 19% 32% 24% Användande av mediciner 10% 20% 13% Rökning 9% 8% 8% 8

10 Vi finner en så kallad dos respons relation mellan antalet cirkelträffar och uppgivna förändringar i de hälsorelaterade vanorna. Att ha gått i en studiecirkel med många träffar innebär att man också rapporterar om positiva förändringar i de hälsorelaterade vanorna i högre utsträckning än om man deltagit i färre träffar. Slutsatsen är att de beteendeförändringar som deltagarna uppger framstår som anmärkningsvärt omfattande och i positiv riktning. Uppenbarligen har gruppen och det material man använt under diskussionerna haft en påverkansförmåga som man normalt inte förväntar sig. Det rör sig om omedelbara effekter och vi kan i nuläget inte uttala oss om dessa positiva förändringar kvarstår över tid, men slutsatsen är att studiecirkeln varit ett kraftfullt instrument både för kunskapsinhämtning, attitydförändringar och ändrade beteenden i frågor som rör den egna hälsan Cirkelledarnas synpunkter Resultaten på enkätsvaren En skriftlig enkät skickades ut till samtliga studiecirkelledare. Svar inkom från 86 cirkelledare. 67 av dem har också uppgett hur många cirklar de haft ansvar för. Totalt handlar det om 116 cirklar med drygt 700 deltagare, d v s 1,7 studiecirkel i genomsnitt per cirkelledare. De resterande 19 studiecirkelledarna uppgav inte hur många studiecirklar och deltagare de ansvarat för. Om man förutsätter att dessa 19 cirkelledare haft studiecirklar i samma omfattning som de övriga blir en teoretisk beräkning att svaren från de 86 cirkelledarna representerar cirka 150 studiecirklar totalt av de 195 som startats fram till utgången av maj procent av cirkelledarna som besvarat enkäten är män, resten är kvinnor En målsättning för projektet var också att nå speciella målgrupper, invandrare och ensamstående. Enligt cirkelledarnas uppgifter har 23 procent av deltagarna invandrarbakgrund. Ett antal språk- och kulturhomogena cirklar har också genomförts bland annat för finsktalande och personer från Latinamerika. Andel nöjda/mycket nöjda cirkelledare Andel missnöjda cirkelledare Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA Aktiviteten hos deltagarna 100% 99% 99% 0% 0,2% 0% under träffarna Gruppens intresse för 94% 100% 99% 0% 0% 0% ämnet Studiecirkeln i sin helhet 94% 94% 94% 0% 1,5% 1,2% Studiematerialet 94% 82% 85% 0% 3,0% 2,3% Expertmedverkan från Landstinget Genomsnittet för de sex frågorna 83% 81% 82% 4,1% 11% 10% 94% 92% 92% 1,3% 2,5% 2,2% 9

11 Resultaten visar även på anmärkningsvärt positiva bedömningar från studiecirkelledarna. Även när det gäller dem kan man förvänta en positiv grundinställning, då det handlar om ett eget val att åta sig uppdraget som cirkelledare, i regel också utan arvode för uppdraget. Bedömningarna är att cirkelledarna nästan hundraprocentigt är nöjda med gruppens intresse för ämnet och aktiviteten hos deltagarna under träffarna. Praktiskt taget samtliga cirkelledare är också nöjda eller mycket nöjda med cirkeln i sin helhet. Manliga cirkelledare är något oftare nöjda med studiematerialet. Liksom deltagarna i studiecirklarna är det endast i fråga om expertmedverkan från Landstinget som det finns ett visst missnöje, framför allt bland kvinnliga cirkelledare. Cirkelledarna besvarade också några attitydfrågor, som de fick ta ställning till enligt fyra svarsalternativ. Det var lätt att få cirkeldeltagarna engagerade i ämnet hälsa och det goda livet Det var ofta hög aktivitet hos deltagarna med många inlägg i samtalen och diskussionerna Jag har själv lärt mig mycket nytt om hälsofrågor och det goda livet under våra träffar Jag skulle gärna ställa upp som cirkelledare för det goda livet igen, om jag blev tillfrågad Instämmer i hög grad Instämmer inte alls Män Kvinnor ALLA Män Kvinnor ALLA 89% 99% 97% 0% 0% 0% 83% 97% 94% 0% 1,5% 1,2% 94% 82% 85% 0% 5% 3,6% 100% 79% 84% 0% 10% 7,4% Nästan samtliga studiecirkelledare bedömer att det var lätt att få cirkeldeltagarna engagerade i ämnet hälsa och det goda livet och att det ofta var hög aktivitet hos deltagarna med många inlägg i samtalen och diskussionerna. 85 procent av cirkelledarna har också själva lärt sig mycket nytt om hälsofrågor. Det kanske bästa betyget är att en lika stor andel cirkelledare säger sig vara beredd att åter ställa upp som ledare i ämnet, om man blir tillfrågad. Studiecirkelledarna fick också en fråga om vilka framgångsfaktorer som de bedömde kunna ligga bakom deltagarnas positiva bedömning av studiecirkeln. De fick ange svaren med en förstahandsförklaring, en andrahandsförklaring och en tredjehandsförklaring. Svaren har kategoriserats och sammanställts, där förstahandsalternativet viktats med x3 och andrahandsalternativet med x2. Beräkningarna har sammanställts till ett totalvärde, en poäng, för varje kategori av förklaring. 10

12 Hälsans betydelse aktuellt, viktigt, berör alla Gemenskap/social samvaro bra grupp Bra och lättillgängligt material, stor bredd på ämnet, och valfrihet i materialet Deltagarnas engagemang och aktivitet lätt att diskutera/ge tips Leder till förbättrade levnadsvanor Intresse roligt att lära sig något nytt Kombinationen med matlagning/kostråd och motion Cirkelträffar - bra form vana med studiecirklar Språket möjlighet att läsa på det egna språket Bra och intressanta föreläsare/möjligheten att få föreläsare Landstinget står bakom pålitligt 102 poäng 79 poäng 61 poäng 40 poäng 21 poäng 20 poäng 16 poäng 10 poäng 8 poäng 5 poäng 4 poäng Att hälsa är ett viktigt ämne som berör alla människor uppges som den främsta framgångsfaktorn i kombination med den sociala gemenskapen bland deltagarna i studiecirkeln. I den grupp förklaringar som kommer på tredje och fjärde plats handlar det om studiematerialet och den valfrihet som funnits inom ramen för studiecirkeln samt deltagarnas stora engagemang i ämnet. Faktorer som väger något lättare än de hittills uppgivna handlar om att studiecirkeln för många deltagare leder till förbättrade levnadsvanor och att man praktiskt/konkret tillämpat aktiviteter som matlagning och motion inom ramen för studiecirkeln. Slutligen finns några framgångsfaktorer som rör de yttre ramarna för verksamheten, att studiecirkeln är en bra form för ämnet, att man fått möjlighet att diskutera på sitt hemspråk, att man haft möjlighet till att bjuda in föreläsare samt att Landstinget står bakom projektet. Utöver detta finns ett antal enskilda synpunkter som inte inryms inom någon speciell kategori Synpunkter från uppföljningsträffar med studiecirkelledare Västmanlands länsbildningsförbund har anordnat uppföljningsträffar med studiecirkelledare i KAK-regionen och i Västerås under våren Utvärderaren har deltagit i dessa träffar och noterat de synpunkter som framkommit från studiecirkelledarna. Deltagarna i uppföljningsträffarna behöver inte vara helt representativa för den totala gruppen cirkelledare, men synpunkterna som framkom har en stor bredd och ofta är man eniga i bedömningarna. Först kan man notera den breda användbarhet som det goda livet bedöms ha. Man betonar att det är ett mycket bra studiematerial och att innehållet kan utformas för att möta många olika gruppers behov. Det fåtal cirkelledare som inledningsvis var tveksamma har inte fått sina förväntningar infriade. Erfarenheterna är genomgående, att cirkeln varit mycket positiv, haft bredd, varit mycket användbar, att man mått bra, skrattat och haft roligt under träffarna. Det finns inga rapporten från cirkelledarna om missnöjda deltagare. 11

13 Ämnet bedöms beröra alla människor och för många grupper har cirkeln fått en själavårdande funktion. Deltagarna rapporteras över lag ha varit mycket engagerade och intresserade av ämnet. Ämnet det goda livet har varit angeläget för alla och det har inte funnits rädsla för att beröra alla aspekter av ämnet, även om några deltagare uppgett att de inte är vana att diskutera frågorna. Flera studiecirklar fortsätter utöver de planerade träffarna och flera cirkelledare vill ha en fortsättning och ser stora utvecklingsmöjligheter för studiecirkeln. Den sociala gemenskapen bedöms av några som den största behållningen. I de flesta fall har studiecirkeln vänt sig till redan etablerade grupper och organisationer. Några exempel på målgrupper och innehåll i olika studiecirklar presenteras nedan. Tränat tillsamman, diskuterat tonårsproblem, barn, sex och samlevnad och stress. Rolig cirkel med lätt och bra material tar aldrig slut. Pensionärer eller deltagare med sjukbidrag. Varit väldigt aktiva, stor kunskap inom gruppen inom ämnesområdet med en stor blandning av kompetens och erfarenheter. Har aldrig varit ledare för en så aktiv cirkel någonsin tidigare. Har själva tagit fram material som underlag för diskussionerna. Reumatikerförening som diskuterat inre hälsa, gav tips och erfarenhetsutbyte om hur man kan förbättra vardagen och må bättre. Deltagare med fibromyalgi. Viktigaste funktioner blev att träffas och prata. Täta möten och mycket personligt. PRO:s motionskommitté samlat otroligt mycket material utanför grundboken, t ex hälsoundersökningar. Mycket diskussioner. Materialet översatt till finska och genomförd på finska i flera cirklar med positiva erfarenheter. En ungdomscirkel med fokus på sex och samlevnad. En grupp med tonårsföräldrar. En grupp med rullstolsburna deltagare med positiv hälsofokusering. Andra exempel på innehåll i studiecirklarna är mathållningsfrågor, motion, fysisk aktivitet, t ex promenader och stavgång, föreläsningar/diskussioner om fallskador och benskörhet, sex och samlevnad, sjukdomar med bland annat medverkan från Apoteket, tandvård samt stress. Studiebesök på hjälpmedelscentralen, på Försäkringskassan för att få information om pensioner, på lokaltrafiken för information om färdtjänsten och på en hälsokostaffär. Den enda kritik som framförs av cirkelledarna riktas mot Landstinget som inte har levt upp till de löften man från början gav angående resurspersoner. Det saknades en tydligt ram för hur mycket resurspersonerna fick kosta och en landstingsrepresentant utlovade resurspersoner i form av läkare och dietister, men det blev inte så enkelt att få fram sådana resurser. Man har haft önskemål om att läkare skulle komma i högre omfattning, t ex en psykiater som kan prata om demensfrågor 12

14 Ett område som man saknat i studiematerialet gäller inslag om kultur, teater och liknande. Någon uppger dock att man tagit saken i egna händer och gjort en teaterresa till Stockholm. Dessutom framförs synpunkten att det är en brist att så få män deltagit i cirklarna. Tre av fyra deltagare är kvinnor, vilket av tradition också gäller för studiecirklar i allmänhet. Kvinnor och högre åldersgrupper är oftast de mest frekventa deltagarna i olika studiecirklar och är därför inget specifikt för just Det goda livet -cirklarna Dialogen med Landstinget Västmanland Projektet Det goda livet hade två huvudsyften. Dels målet att få igång en förebyggande och hälsobefrämjande verksamhet dels att få igång en diskussion om sjukvården och framtida prioriteringar i en bredare dialog med befolkningen i Västmanland. För det sistnämnda syftet utformades ett så kallat dialogblad som varje studiecirkel fick. Dialogbladet hade två funktioner. Det ena var att det praktiskt skulle fungera som en beställning av någon resursperson inom Landstinget till studiecirkeln. Den andra funktionen var att cirkeldeltagarna skriftligen kunde lämna både frågor och synpunkter till landstingsledningen via dialogbladet. I utvärderingsarbetet har vi haft tillgång till de dialogblad som kommit in och sammanställt de önskemål om resurspersoner och synpunkter på landstingets verksamhet som framkommit. De sistnämnda återfinns i sin helhet i bilaga 1. Ett problem som tidigt uppstod i studieförbundens/cirkelledarnas och cirkeldeltagarnas dialog med Landstinget var ett offentligt uttalat löfte från landstingspolitiker om resurspersoner, som sedan inte visat sig möjligt att infria. Initiativet till projektet kom från en politikergrupp, medlen för projektet låg på Kulturförvaltningen och de som hade utlovade resurspersoner hade inget eget ansvar för medlen från den förvaltning som resurspersonerna kom ifrån. Dessutom blev omfattningen av studiecirklar snabbt större än förväntat och de konkreta förväntningarna från studiecirklarna på insatser från Landstinget blev större än vad som var möjligt att expediera. Vissa missförstånd och konflikter uppstod med cirkelledare, då man inte kunnat ordna fram de resurspersoner som man önskade framför allt under det sista halvåret, då projektledaren avslutat sitt uppdrag och funktionen lagts över på folkhälsoenheten, som inte hade ekonomiska medel för de resurspersoner som man önskade. Man hade alltså från Landstingets sida gett ett löfte om resurspersoner som man inte fullt ut kunde infria Resurspersoner till studiecirklarna Ett knappt 50-tal önskemål om olika resurspersoner finns registrerade i dialogbladen. Vi har valt att sammanställa dem i två huvudgrupper. Dels finns önskemål om konkreta, ofta namngivna yrkesfunktioner, dels önskemål om någon person som kan medverka kring ett visst ämne som man vill belysa i studiecirkeln. 13

15 Önskemål om yrkesfunktioner Läkare med olika inriktningar: allmänläkare, allergi, smärtmottagningen, resurscentrum rehabilitering, skrattdoktor Sjukgymnast och kiropraktor/massör Dietist och kostrådgivare Tandvårdspersonal Barnmorska Landstingspolitiker De fyra vanligaste önskemålen handlar om medverkan av läkare med olika inriktningar, sjukgymnast, kiropraktor eller massör, någon som kan prata om kostfrågor dietist eller kostrådgivare samt tandvårdspersonal, oftast en tandläkare. Önskemål om någon som kan prata om ämnet. Gruppdynamik, relationer, kroppsspråk Motion, stresshantering, positivt tänkande Benskörhet Kvinnokroppen efter 50 Kvinnor och ekonomi Droger Sömn Normer för tonåringar ADHD/DAMP Önskemålen om olika resurspersonen som kan prata om något visst ämne sträcker sig över ett brett spektrum och visar också på den mångfald i inriktning av samtalen som funnits och de stora möjligheterna att utforma innehållet i cirkeln efter deltagarnas behov och intressen Frågor, synpunkter och/eller kommentarer till Landstingsfullmäktige från studiecirklarna De synpunkter som deltagarna i studiecirklarna skriftligen avlämnats har kategoriserats under ett antal rubriker. Två tredjedelar av alla svar kommer från studiecirklar som anordnats av ABF och var femte synpunkt kommer från cirklar anordnade av Medborgarskolan. Indelning av svaren i kategorier har utförts av författaren till denna utvärderingsrapport och det fullständiga underlaget återfinns i bilaga 1. ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ DET GODA LIVET Fem studiecirklar ger några allmänna kommentarer i uppskattande ordalag över studiecirkeln Det goda livet. Bedömningarna gäller att satsningen varit mycket bra, att studiehandledningen var bra med ett lättfattligt studiematerial som gav bra information om vår omgivning och kroppens funktioner och allmänt att lära sig att prioritera i livets cirklar. En synpunkt är att cirkeln varit bra, då man fick träffa nya människor och byta åsikter men också att man anser det är synd om det inte blir en fortsättning till hösten med flera studiecirklar. En grupp uttrycker slutligen ett stort tack för att ni har tagit initiativet till det goda livet. 14

16 SYNPUNKTER PÅ PERSONAL, VÄNTETIDER OCH PERSONALOMSÄTTNING Landstingsfullmäktige skall arbeta för att anställa fler inom sjukvården. Utbrändhet och stress skall inte behöva förekomma. Om flera arbetar så vore önskvärt att tid kunde avsättas för personliga samtal med de sjuka. Mera personal. Tillgång till kunniga läkare och förstående personal inom landstinget och familjeläkarna. Väntetiderna till sjukvården är alldeles för långa och måste kortas. Minska väntetiderna inom all sjukvård. Gruppen tycker att det tar för lång tid att man får tid hos doktorn. Kortare operationsköer önskvärda. Långa operationsköer. Köp av stafettläkartjänster ska undersökas. Satsa mera på primärvården. Den höga omsättningen av läkare skapar en otrygghet. Vi vill ha miniakuten tillbaka 5 svar. Akutmottagningen fungerar fantastiskt bra. En mindre grupp förespråkar mer personal inom sjukvården, en annan förespråkar kortare väntetider för att komma till en läkare samt till operation. Fem studiegrupper i Köping efterlyser att få tillbaka miniakuten. SYNPUNKTER PÅ FRÅGOR SOM RÖR REMISSER Remisser måste skickas vidare i tid och inte bli liggande hos den läkare man konsulterar. Svårt att få remiss till annan läkare (specialist) när hus-/familjeläkare ej klarar av åkommor som man söker för. Varför har vi så långa vårdköer? När man har remiss kan väntetiden vara 1 år? För lång väntetid till specialistvård. Vi önskar att familjeläkarna ska skriva mer remisser för undersökningar och till rehabilitering på olika sätt. Varför är det så svårt att få remiss till bentäthetsmätning? Kan inte en studiegrupp få gemensam remiss? Man måste veta hur skelettet ser ut för att vara motiverad att motionera och ändra kosten. De flesta reumatiker behöver gå på fotvård. Vi anser att man skall få gå på remiss. Det blir väldigt dyrt annars. Besvären baseras ju på den reumatiska sjukdomen. Återinför två remissfria sjukgymnastbesök. Slopa remisstvånget till sjukgymnast. De flesta landsting behöver ej remiss. Vi behöver en stående remiss för användning till sjukgymnast, vattengymnastik och till kiropraktiker. Vi önskar att man kunde ha en remiss liggande hos sjukgymnasten så man kan gå dit vid behov. Det finns stort behov av fibro-massage som är svår att få idag. 15

17 Ett 10-tal studiecirklar har synpunkter på frågor som rör remissförfarande. De handlar om långa väntetider och önskemål om både stående remisser till sjukgymnast, vattengymnastik m m och befrielse från ett remisstvång till dessa behandlingsverksamheter. SYNPUNKTER PÅ FAMILJELÄKARSYSTEMET Direkt telefonkontakt med husläkaren återinförs, det ger en trygghetskänsla för oss äldre. Gruppen tyckte att allt funkar tillfredsställande men vill ju ändå påpeka att mera personal vore önskvärt. Det finns för få läkare. Det kan vara svårt att byta familjeläkare. Husläkare, bristen på stadga. Husläkare, svårt att få byte. Varför är det så svårt att byta familjeläkare? Varför ska det vara så svårt att byta familjeläkare? Synpunkterna från sex studiecirklar om familjeläkarsystemet handlar huvudsakligen om svårigheterna att få byta familjeläkare. SYNPUNKTER PÅ TELEFONKÖER Svårt att nå, nästintill omöjligt att nå sin husläkare på dennes telefontid. Någon form av återuppringning bör anordnas. Vi tycker att telefonköerna är alldeles för långa. Telefonköerna är ofta väldigt långa, minuter är inte ovanligt. Långa telefonköer 2 svar. Låt oss slippa stå i kö när vi ringer till sjukhusen. Går det att förkorta telefonkön vid tidsbeställning. Man kan få vänta i 20 min på att få göra sin tidsbeställning. Telefontid till husläkaren bör återinföras. Åtta studiecirklar har synpunkten att det är alltför långa telefonköer. SYNPUNKTER PÅ TANDVÅRDSFRÅGOR Tandvård för äldre. Åratals väntan. Tandvårdsförvaltningen var inte informerade om Det goda livet i Västmanland men efter kontakt med Inger Fälth löstes alla problem. För dyr tandvård. Varför är inte tandläkarvården på högkostnadskort? Vi vill att högkostnadskortet även ska gälla för tandläkarvården och fotvården. Varför tillhör inte tänderna kroppen d v s varför ska tandläkarkostnaderna vara så mycket dyrare än behandling hos familjeläkaren? Tänderna hör människan till, varför denna särbehandling jämfört med annan sjukvård? 16

18 De synpunkter som framförs på tandvårdsfrågor av sju studiecirklar handlar för det mesta om kostnadsaspekter och i ett fall om en lång väntetid. SYNPUNKTER PÅ SJUKRESOR Långa väntetider på sjuktransport Lång väntan på sjuktransport (kommer länge före bokad tid och länge efter besöket) Vi finner det otillfredsställande att sjuka personer efter besök i Västerås får åka runt till ett flertal orter i länet innan de når hemkommunen. Sjukresa 75:- en onormalt hög avgift för korta sträckor t ex inom Köpings stad. Avgiften kanske skall beräknas efter avstånd och med en maxavgift. Att den sjuke slipper transporteras som ett kolli runt i länet. Satsa på att bevara sjukhusen utanför Västerås. Synpunkterna på sjukresorna handlar huvudsakligen om alltför långa restiden för patienten. SYNPUNKTER PÅ BEHOV HOS VISSA DIAGNOS/PATIENTGRUPPER Vi behöver mer förståelse och läkare som förstår vår grupp med fibromyalgi, eftersom en del läkare inte vill/kan förstå vår sjukdom. Dagsjukvård för fibromyalgipatienter med massage, bad samt annan lämplig behandling. Ännu mer press på kommun och landsting för att förbättra villkoren för reumatiker. Alla reumatiker borde ha rätt att gå hos en reumatolog. Familjeläkarna kan mycket litet om reumatiska sjukdomar. Hjälpmedel är en stor kostnad för reumatiker nu när de inte längre är kostnadsfria. Just reumatiker drabbas hårt av detta beslut. Fler reumatologer!!!! Vi vill att reumatologen ska vara kvar på sjukhusen. Synskadade vill komma till syncentralen tidigare, d v s medan de ännu ser något för att få lära sig om olika hjälpmedel, hur de används osv. Det bör vara lättare att komma till hörcentralen. Som representanter för hörselskadade i Köping vill vi framställa hur viktigt det är att få behålla fria hörhjälpmedel för att alla skall kunna delta i det sociala livet och framförallt samhällsdebatter och särskilt inför valen. Hörselslingor måste fungera i samlingslokaler annars kan människor med hörselnedsättningar inte delta trots hörapparater. Det är fyra speciella patient/intressegrupper som lämnat synpunkter utifrån de speciella behov som man har utifrån sjukdomsbilden. 17

19 SYNPUNKTER PÅ FRÅGOR OM FÖREBYGGANDE VÅRD Hur tänker man jobba i förebyggande syfte med hälsovård? Se till att friskvård för äldre prioriteras! Stöd pensionärsföreningar i deras verksamhet, det lönar sig i längden! Satsa mer på friskvårdscirklar, det är behövligt för oss med reumatiska sjukdomar samt övriga med andra diagnoser. Satsa mera på friskvård. En idé att subventionera ekologisk mat, eventuellt frukt och grönsaker. Då skulle eventuellt kostnaderna för läkemedel minska. Varför görs inte tätare hälsokontroller t ex blodtryckstagning på äldre personer? Friskvårdsavdelning. När kommer det till kommunerna? Där vi i förebyggande syfte kan kolla blodvärde, blodtryck, socker m m. Förslag till landstingsfullmäktige: Att i länets elva kommuner åstadkomma friskvårdsteam som skall arbeta i förebyggande syfte för en god hälsa i ett längre perspektiv. I friskvårdsteamet bör ingå företrädare från sjukhus om sådant finns inom kommunen, näringslivet, kommun samt organisationslivet m.fl. Arbetsfält för friskvårdsteam: skolor i första hand, arbetsplatser, organisationer m.fl. ÖVRIGA SYNPUNKTER Ta hand om våra gamla BVC fungerar kanonbra. TACK! BVC toppen. MVC toppen. Dyrt att anlita specialistvård. Fråga Varför har läkare i Landstinget Västmanland högre lön än andra? Varför måste man boka tid hos distriktssköterskan? Slarv med journaler är fruktansvärt. Läkare är nonchalanta mot oss patienter trots att vi har en diagnos ställd. Läkarna bör skriva ut provförpackning eller åtminstone mindre mängder av medicin tills man ser om den är bra för patienten och hon tål den. Landstinget bör satsa mera på dem som inte har goda möjligheter att komma i kontakt med samhället, på grund av språksvårigheter, sjukdomar och andra okända hinder. Invandrarkvinnornas behov inom vården. De synpunkter och frågor som deltagarna i studiecirklarna har framfört till Landstinget via dialogbladen har som framgått ett brett spektrum. Enstaka landstingspolitiker har deltagit som resursperson i enskilda cirklar, men i nuläget har synpunkterna inte nått landstingspolitikerna i mer systematiserad form. Det huvudsakliga arbetet kring målet att skapa en bred och fördjupad dialog mellan cirkeldeltagarna och landstingspolitiker återstår alltså att arbeta vidare med 18

20 5. Sammanfattande diskussion Idén bakom projektet var att skapa ett forum för dialog mellan landstingspolitiker och medborgare och att skapa diskussion om den egna hälsan hos breda grupper av medborgare samt att få igång en diskussion om sjukvårdens framtida prioriteringar. Projektet har letts av en styrgrupp med landstingspolitiker samt en projektledare, av en referensgrupp med en rådgivande funktion samt en grupp som aktivt deltagit i utformningen av studiematerial till studiecirklar och i planeringen av olika seminarier. Studiecirklar i ämnet Det goda livet är huvudinstrumentet för projektet. Man inköpte ett studiematerial från Landstinget i Södermanland och omarbetade det. Studieförbunden fick i uppgift att organisera studie- och diskussionsarbetet. Landstingets roll var att ställa upp med utbildning av studiecirkelledare, att tillhandahålla studiematerial till studiecirklarna, att utgöra resurspersoner till studiecirklarna och att utforma dialogblad för att fånga upp frågor och idéer från deltagarna. Projektet syfte var att nå fram till innevånare i länet genom studiecirkeln som en mötesplats för dialog, lärande och handling. Konkret fanns delmål som att öka kunskaperna om hälsofrågor hos innevånarna, att öka delaktigheten hos innevånarna, att utveckla dialogen mellan innevånarna och landstingspolitiker, att deltagarna ska känna ett eget ansvar för sin hälsa, att deltagarna ska bry sig om sin egen hälsa, påverka sitt eget liv och därigenom må bättre och att deltagarna ska bli mer medvetna om hälsa och ohälsa i samhället. Projektet är ovanligt i den bemärkelsen att det är initierat och styrt av politiker. En svaghet i projektet var att folkhälsoenheten inom Landstinget kom att ställa sig utanför och inte haft någon operativ roll förrän under det sista halvåret av projektet. Ytterligare en organisatorisk svaghet i projektets styrning var att viktiga intressenter som Kultur- och utbildningsförvaltningen och folkhälsoenheten inom Landstinget samt Länsbildningsförbundet inte var representerade i projektets styrgrupp, vilket t ex skapade oklarheter och konflikter kring frågan om resurspersoner till studiecirklarna från Landstinget. Förutsättningarna för projektet förändrades också efter en tid med minskade ekonomiska resurser och kortare projekttid än de tre år som från början planerats. Det är för utvärderaren oklart hur besluten formellt fattades. Huvudförklaringarna till de förändrade villkoren hänförs av de intervjuade till förändrade förutsättningar inom Landstinget på en övergripande nivå, ekonomiskt och organisatoriskt. Projektet startade under oktober 2001, då en projektledare anställdes. Det förberedande arbetet innebar att ta fram studiematerial, att modifiera och utprova materialet, att förankra projektet bland studieförbunden, att genomföra informationsmöten, att utbilda ett stort antal blivande cirkelledare och att genomföra kick-off-möten. Bedömningen från de intervjuade är att projektledaren utfört ett mycket bra arbete, att projektet fick en bra start och hade bra draghjälp av politiker, enskilda och kick-off-verksamheterna. De första studiecirklarna startade i slutet av september

21 Utvärderingen av projektet Det goda livet i Västmanland visar att utfallet av projektet i flera avseenden är anmärkningsvärt positivt med en osedvanlig hög grad av måluppfyllelse. Kvantitativt var målet cirka deltagare i studiecirklar per år. Efter mindre än ett halvår hade man nått upp till det kvantitativa målet och man uppnådde målet mer än två gånger om räknat på årsbasis. Flest studiecirklar och deltagare finns inrapporterade från studieförbund i KAK-regionen, där det av tradition finns ett upparbetat samarbete mellan de olika studieförbunden. I Västerås har få studiecirklar startats i relation till befolkningsunderlaget och antalet aktiva studieförbund. ABF i Västerås, som haft få studiecirklar i ämnen, har också haft ett eget alternativ med en konkurrerande studiecirkel inom ämnesområdet. Enligt cirkelledarnas uppgifter har totalt 23 procent av deltagarna i hela länet invandrarbakgrund. Kvalitativt har deltagarna gjort anmärkningsvärt positiva bedömningar av studiecirkeln. Samtliga eller nästan samtliga deltagare är nöjda eller mycket nöjda med cirkeln i sin helhet, med cirkelledarens insatser och med gruppens intresse och engagemang. Det är endast i fråga om expertmedverkan från Landstinget som det finns ett visst missnöje. De positiva bedömningarna återfinns över hela länet oberoende av vilket studieförbund som anordnat cirklarna. Det är också en mycket hög grad av måluppfyllelse kring målen att öka kunskaperna om hälsofrågor, att få deltagarna mer medvetna om hälsa och ohälsa i samhället, att deltagarna ska känna ett eget ansvar för sin hälsa och bry sig om sin egen hälsa. Fyra av fem deltagare instämmer i att man fått ökad medvetenhet om faktorer som skapar hälsa och ohälsa, att man fått en förändrad syn på vad god hälsa innebär och att man fått nya kunskaper om hälsofrågor. Tre av fyra deltagare uppger också att de efter studiecirkeln bryr sig mer om den egna hälsan och att de också har förändrat något i sina vanor som påverkar den egna hälsan. Erfarenhetsmässigt vet man att det är svårt att påverka människors levnadssvanor, inte minst de som är hälsorelaterade. Varannan deltagare uppger en förändring som rör fysisk aktivitet och motion. Fyra av tio deltagare uppger förändrade matvanor och nästan lika stor andel uppger förändringar som rör sociala kontakter och relationer, vilka också har en direkt relevans i hälsosammanhang. Även i fråga om rökning, uppger var tolfte deltagare en positiv förändring. Det är manliga deltagare och deltagare som är under 50 år som i något större utsträckning har förändrat sina mat- och rökvanor. De under 50 år har också i något högre utsträckning ändrat sina motionsvanor. Deltagare från Studiefrämjandet är de som i störst omfattning uppger positiva förändringar av praktiskt taget samtliga hälsorelaterade vanor. Vi finner en så kallad dos respons relation mellan antalet cirkelträffar och uppgivna förändringar i de hälsorelaterade vanorna. Att ha gått i en studiecirkel med många träffar innebär att man också rapporterar om positiva förändringar i de hälsorelaterade vanorna i högre utsträckning än om man deltagit i färre träffar. Slutsatserna utifrån deltagarnas bedömningar är att beteendeförändringarna är anmärkningsvärt omfattande och i positiv riktning. Uppenbarligen har gruppen och det material man använt under diskussionerna haft en påverkansförmåga som man normalt inte förväntar sig. Det rör sig om omedelbara effekter och vi kan inte uttala oss om de positiva förändringarna kvarstår över tid. Slutsatsen är dock att studiecirkeln varit ett kraftfullt instrument både för kunskapsinhämtning, attitydförändringar och ändrade beteenden i frågor som rör den egna hälsan. 20

22 Resultaten visar även på anmärkningsvärt positiva bedömningar från studiecirkelledarna. Cirkelledarna är nästan hundraprocentigt nöjda med gruppens intresse för ämnet och aktiviteten hos deltagarna under träffarna. Praktiskt taget samtliga cirkelledare är också nöjda eller mycket nöjda med cirkeln i sin helhet. Liksom ledtagarna i studiecirklarna är det endast i fråga om expertmedverkan från Landstinget som det finns ett visst missnöje. Nästan samtliga studiecirkelledare bedömer att det var lätt att få cirkeldeltagarna engagerade i ämnet hälsa och det goda livet och att det ofta var hög aktivitet hos deltagarna med många inlägg i samtalen och diskussionerna. 85 procent av cirkelledarna har också själva lärt sig mycket nytt om hälsofrågor. Det kanske bästa betyget är att en lika stor andel cirkelledare säger sig vara beredd att åter ställa upp som ledare i ämnen, om man blir tillfrågad. De framgångsfaktorer som cirkelledarna bedömer ligga bakom deltagarnas positiva bedömningar av studiecirkeln är i första hand att hälsa är ett viktigt ämne som berör alla människor i kombination med den sociala gemenskapen bland deltagarna i studiecirkeln. Studiematerialet med mångfalden i innehåll och valfrihet att utforma studiecirkeln efter olika intressegruppers behov bedöms som viktig. I de flesta fall har studiecirkeln vänt sig till redan etablerade grupper och organisationer. Deltagarnas stora engagemang är en annan faktor liksom de yttre ramarna för verksamheten. Man betonar också den breda användbarhet som cirkeln har, att det är ett mycket bra studiematerial och att innehållet kan utformas för att möta många olika gruppers behov. Ett annat av huvudmålen för projektet var att få igång en diskussion om sjukvården och framtida prioriteringar i en bredare dialog med befolkningen i Västmanland. I ett dialogblad som varje studiecirkel fick kunde studiecirkeln dels göra en beställning av någon resursperson från Landstinget till studiecirkeln och/eller skriftligen lämna frågor och synpunkter till landstingsledningen. De vanligaste önskemålen om resurspersoner handlar om medverkan av läkare med olika inriktningar, sjukgymnast, kiropraktor eller massör, dietist, kostrådgivare samt tandvårdspersonal. Dessutom fanns en rad önskemål om olika resurspersoner som kan prata om något visst ämne, vilka sträcker sig över ett brett spektrum. De frågor, synpunkter och/eller kommentarer till Landstingsfullmäktige från studiecirklarna som skickats in handlar om sjukvårdspersonalen, väntetider inom vården och personalomsättning, om remissfrågor, synpunkter på familjeläkarsystemet, telefonköer, tandvårdsfrågor, sjukresor, särskilda behov hos vissa patientgrupper och synpunkter som rör förebyggande vård. De synpunkter och frågor som deltagarna i studiecirklarna har framfört till Landstinget via dialogbladen har som framgått ett brett spektrum. Enstaka landstingspolitiker har också deltagit som resursperson i enskilda cirklar. Det huvudsakliga arbetet kring målet att skapa en bred och fördjupad dialog mellan cirkeldeltagarna och landstingspolitiker kvarstår huvudsakligen att arbeta vidare med. 21