LIVSNÄRA SMÅGRUPPER. Så här har vi gjort samlade berättelser från ett antal församlingar

Transkript

1 LIVSNÄRA SMÅGRUPPER Så här har vi gjort samlade berättelser från ett antal församlingar Vad menar vi med Livsnära smågrupper? Begreppet Den tvåvingade församlingen uttrycker den naturliga betoningen och samspelet mellan gudstjänsten och den lilla gruppen i en församlings liv. Det är igenkännbart från Apostlagärningarnas beskrivning av den tidiga kristna gemenskapen, som tog sig uttryck i templet och i hemmen (Apg.2:46). Livsnära smågrupper skall ses som ett samlande namn för den del av församlingslivet som tar sig uttryck i gemenskap i mindre grupper. Livsnära smågrupper utformas med stor variation vad gäller innehåll och upplägg. Men det livsnära betecknar att deltagarna här kan dela sina upplevelser av vardagsliv och behov samtidigt som det är plats för andligt liv som delas i samtal, bön och omsorg. Livsnära smågrupper, i vår definition, inkluderar både mindre grupper som ger struktur åt församlingsgemenskapen och grupper som tydligt utformas för att möta icke kyrkvana i dialog om tro och liv. Det handlar alltså om grupper riktade både inåt och utåt. Intentionen att samla goda exempel Så gott som alla församlingar har erfarenheter av mindre grupper. Men en del församlingar har gjort ett aktivt val att stödja och utveckla smågruppsarbete. Ofta innebär ett sådant val att man får utveckla förmågan att hantera kreativitet och initiativ från alla deltagare och grupper och samspela med initiativ, struktur och inriktning som ges genom församlingsledning. Vi behöver goda exempel för att utveckla denna förmåga. Många församlingars utvecklande av Livsnära smågrupper visar sig också på en mångfald av möjligheter. Vi behöver ex-empel på variation och upptäckt av gemensamma drag i utformning och erfarenhet. När Svenska Missionskyrkan/SMU Mellansvenska distriktet 2006 beslöt att aktivt ge stöd för utveckling för Livsnära smågrupper så blev ett av målen att söka samla goda exempel som kan delas som inspiration. Det är detta som nu sker här. Utgångsfrågor Det började i en enkel förfrågan till Missionskyrkans olika distrikt efter församlingar som hade ett aktivt smågruppsarbete. Förfrågan har sedan vidgats till kontakter med församlingar inom andra kyrkor. För att ge lite hjälp till församlingen att beskriva detta arbete så delades följande frågor: Vad kallar ni era smågrupper och vilken typ av verksamhet är det? Vad är huvudmotiven för er församlings smågruppsarbete? Hur och när startade ni upp församlingens smågruppsarbete? Hur är smågruppsarbetet upplagt? Hur håller ni samman arbetet ledarskapet hur fungerar det? Låt materialet växa Berättelserna du här kan läsa gör naturligtvis inte anspråk på att vara någon bred beskrivning av aktivt arbete med Livsnära smågrupper i Svenska Missionskyrkan eller någon annan kyrka. Det är bara en början med förutsättningar att växa. Vi tar alltså kontinuerligt emot nya berättelser och kompletterar de som redan givits för att dela vidare till församlingar som vill utveckla och ge utrymme för Livsnära smågrupper. Ni kanske har presentationer som redan är gjorda för ert arbete eller så kan ni skriva er berättelse utifrån ovan ställda frågor. Skicka det till: Svenska Missionskyrkan/SMU Mellansvenska distriktet Box 6092, Gävle. Eller till: goran.stromner@missionskyrkan.se SÅ GJORDE VI - pastor Torsten Gunnarssons berättelse med erfarenhet från Smålansstenars missionsförsamling och senare Tibro missionsförsamling på 1990-talet. När man vill starta husförsamlingar eller Tomasgrupper räcker det inte bara med en organisatorisk modell. Sådana finns det redan genom församlingarnas kretsar och det är ingen lösning att bara byta namn och kalla dessa för husförsamlingar. Det börjar i vår längtan. Man måste vilja något mer än att bara samlas i en grupp. Därför måste det börja i vår längtan? - Varför längtar vi efter gemenskap, samtal och bön? Varför är vi inte nöjda med det som redan finns? På en ort började det med att jag vid mina hembesök fann en längtan efter samtal och närhet. I ett hem blir ofta samtalen spontana och gemenskapen naturlig. I dessa samtal över en kvällsfika eller när barnen lagt sig, fick vi sedan några minuter för samtal och bön. Dessa längtare kunde jag sedan samla ihop i några grupper. På en annan ort fann vi att den organiserade bönesamlingen i kyrkan inte fungerade. Ändå längtade många efter samtal och bön. Ett år anslogs till församlingsskola där vi försökte konkretisera vår längtan. Samtidigt arbetade vi med olika idéer av grupper. Vi hade studiehelger i församlingen och läste litteratur i ämnet.

2 På så sätt växte medvetenheten och motivationen. Därefter inbjöds alla som ville att pröva. I anmälan ingick ett löfte att försöka vara med varje gång under minst ett år. Det visade sig vara bra eftersom det alltid uppstår en viss slentrian innan gemenskapen hunnit gå på djupet. Efter det året blev det ett behov att samlas. På en tredje ort visade sig behovet finnas men inte medvetenheten och tiden. Därför har vägen fram till fungerande grupper blivit mycket längre. Men så småningom börjar några att samlas och det växer så sakta. Det är viktigare att ha få fungerande grupper än många som inte fungerar. Det går inte att ta en modell som fungerar på en ort och överföra den till en annan. Varje ort har sin egen miljö och sina frågor. Därför måste det alltid börja i vår egen längtan och i de lokala förutsättningarna. Sammansättningen av gruppen. Där det finns fungerande kretsar i en församling kan det vara idé att samtala om behovet av husförsamlingar i dessa. Min erfarenhet är dock att kretsarna inte alltid är den bästa lösningen för framtida husförsamlingar. Det är nämligen inte en självklarhet för alla i en krets att vara med regelbundet. Många är upptagna av andra saker. Andra är oförmögna på grund av hälsa och ålder. På den plats där jag just nu är har vi låtit kretsarna få bli administrativa grupper där vi kan informera och samtala om församlingens angelägenheter. De träffas 3-4 gånger om året. Vid sidan om dessa har vi sedan bildat ett antal Tomasgrupper som består av människor som vill uppleva denna form av gemenskap. Kretsarna följer ofta en geografisk indelning, vilket inte alltid är en självklarhet för en husförsamling. En husförsamling kan bestå av några hushåll i ett kvarter. Men kan också vara ett antal människor från olika håll. Att ha blandade åldrar är positivt. Ungdomar och äldre trivs ofta mycket bra ihop och har mycket att tillföra varandra. Vi har försökt börja i de naturliga relationerna för att sedan knyta andra intresserade till grupperna. Vad gör man då med dem som inte är med. Risken finns att grupperna blir någon slags andlig elit. För att motverka detta har vi talat öppet om möjligheterna för deltagandet. Var sak har sin tid. Och vissa perioder i livet räcker inte alltid tiden till. Men på lång sikt kanske man kan prioritera om sitt engagemang så att man i framtiden får möjlighet att vara med. Vi prövade också på en ort att fördela de människor som inte hade möjlighet att vara med mellan grupperna. Dessa människor fick sedan en hälsning från gruppen om att man vill vara förebedjare och att man var välkommen till gruppen när det passade. På så sätt växte delaktigheten. Andras erfarenheter är en god hjälp. Det finns litteratur som beskriver smågrupper i en församling. Genom att läsa dem samlar man på sig en mängd idéer som kan bli till hjälp i det egna sammanhanget. Jag har haft stor hjälp av Edin Lövås böcker. På Nytt Livs förlag fanns också en bra och enkel vägledning skriven av Magnus Malm En liten vägledning för Bönegrupper. Den kanske går att hitta någonstans. Torsten Gunnarsson BAS-grupper i Fiskebäcks Missionsförsamling I vår församling kallar vi de livsnära smågrupperna för BAS-grupper. Idén kommer från Fiskebäckskyrkan, Svenska Allinsmissionen. BAS står för Bön, Allvar och Skoj och tanken är alltså att dessa smågrupper ska rymma både djup och höjd, glädje och allvar. Historia Vi startade hösten 2005 och idag kan man säga att ungefär 1/3 av församlingens 567 medlemmar (2005) är med i en BAS-grupp. Vi har idag ca 18 BAS-grupper i olika åldersgrupper. En del träffas varje vecka medan en del kanske bara kan träffas en 1 gång /månad. Det varierar mycket beroende på förutsättningarna. Våra intentioner är förstås att kunna starta ännu fler BAS-grupper och att fler kan och vill vara med i en BAS-grupp men det är hela tiden ett stort arbete med att informera och inspirera till detta. Eftersom vi har en låg medelålder i församling innebär det också att de allra flesta är mycket aktiva människor på olika sätt. Syfte Vi är en växande församling där ständigt nya människor kommer till. Detta är en stor glädje samtidigt som det innebär ett ansvar. Risken för anonymitet och ensamhet bli större ju fler medlemmar församlingen har. Själva syftet med BAS-grupperna är att vi ser betydelsen av den lilla gruppen utifrån både individens och församlingens perspektiv och behov av gemenskap och växande. Grupperna erbjuder en plats för det andliga samtalet och för bönegemenskap, om än på olika nivåer. En plats där förbön och bön blir naturligt. En plats där man får berätta sin egen historia och sätta ord på vad man själv tror på och vad det betyder. Vi finner inget motstånd i församlingen mot BAS-grupperna, däremot är det inte självklart att alla ser både värdet och behovet av den lilla gruppens gemenskap. BAS-råd För att serva och organisera BAS-grupperna finns det i församlingen ett BAS-råd som har regelbundna träffar under året. Vid varje termin bjuder BAS-rådet in kontaktpersonerna/ledarna för BAS-grupperna till Kick Off träffar. Då ser man både bakåt och framåt och går igenom gruppernas sammansättning, diskuterar ev. problem och ger samtidigt undervisning och praktiska tips på upplägg, litteratur mm. man kan ha nytta av. Vid Kick Off träffen i början av hösten inbjuds också alla grupper till en BAS-gruppsfrukost med en gästande föreläsare. Dessutom informeras ständigt också om möjligheten att vara med i en BAS-grupp i gudstjänster, på hemsida och i församlingsblad. Det är också viktigt med uppföljning och därför strävar BAS-rådet efter att ha en regelbunden kontakt med varje grupp!

3 BAS-kvällar Som ett komplement till BAS-gruppernas träffar har vi under några år också bjudit in till gemensamma bibelkvällar med det övergripande tema Djupare liv. Till dessa kvällar är alla välkomna även om vi speciellt har försökt inspirera BAS-grupperna att komma som grupp. Samlingarna varar två timmar och består av bibelstudium, samtal och andakt. Tanken är att erbjuda församlingen fördjupningstillfälle i den kristna tron och att detta också kan vara utgångspunkt för samtal i BAS-grupperna. Det har blivit ungefär 6 sådana samlingar per termin. Mvh Tomas Hammar Fristads Missionskyrka De smågrupper som vi har är tämligen nystartade, vi började i augusti Vi kände ett behov av en mindre grupp för omsorg och samtal. Men det är inte lätt i vår "aktivitetströtta tid" att hitta mötesplatser. Vi beslutade att bygga ut våra kyrkvärdsgrupper, som redan tidigare träffades onsdagen innan sin ansvarsperiod, och indela församlingens medlemmar i en sådan grupp. Det föll på min, pastorns, lott att indela församlingen i grupper. Våra ca 190 medlemmar indelas så i 9 grupper, efter de befintliga grupperna. Medelålder och kön är ungefär fördelat lika i grupperna. Dessa grupper möts var nionde vecka för samtal och fika, möjlighet finns för den som önskar att stanna kvar på den gemensamma bönen. Hittils har det varit olika många på samlingarna, men det känns ändå positivt. Några grupper har också tagit initiativ och bjudit in till andra samlingar såsom julgransplundring och pulkaåkning. Själv medverkar jag vid alla onsdagssamlingar. Vår förhoppning är att gemenskapen i församlingen på detta sätt ska få fördjupas och att det ska bli lättare för den som är ny att komma in i gemenskapen. Med vänlig hälsning Mikael Savhammar Kompletterat i februari Vår erfarenhet nu är att några grupper fungerar bra och är skapande och hittar på gemensamt att göra utanför de praktiska ansvarsuppgifterna. Men i det stora hela kan vi inte säga att det fungerar väl utifrån intentionen att grupperna skulle utvecklas till omsorg och samtalsgrupper. Vi har fortfarande onsdagssamlingar med varje grupp, inför deras ansvarsperiod, då också jag är med som pastor. Vi har tid för samvaro och läser kommande söndags text. Men om deltagandet då blir tunt så förloras en del av intentionen och det har en tendens att mer handla om att organisera det praktiska inför kommande ansvarsperiod. Det praktiska ansvarstagandet fungerar fullt ut, och har så gjort i många år. Inför gudstjänsterna ansvarar då gruppen för att dela ut psalmböcker, sätta upp psalmnummer, ta upp kollekt, oftast läser någon ur gruppen dagens texter och sköter om serveringen. Vi kan inte säga att vi har varit tydliga med att utveckla ledarskap i grupperna för att nå den intention vi hade. Mikael Savhammar Floda Missionsförsamling Bön Allvar Skoj - för ökad och fördjupad gemenskap i en gemensam vandring BAS-grupper för ökad gemenskap Välkommen att deltaga i en BAS-grupp. Grupperna kommer att bygga på en blandning av Bön Allvar Skoj, därav namnet B-A-S. En fungerande församling ska kännetecknas bl.a. av omsorgen medlemmarna emellan. Närkontakt är viktigt för en rikare gemenskap. Inte minst i ett samhälle där vi alltför ofta har brist på genuina relationer. Jesus och hans lärjungar visar på gemenskapens betydelse och styrka. Ett omsorgens sammanhang där de fick dela livets frågor och funderingar i en atmosfär av förståelse och förlåtelse. Delaktiga av Jesuslöftet där två eller tre är församlade i hans namn är han själv med, får vi mötas i de mindre sammanhangen med omsorgen som en berikande möjlighet. Målsättning: Visa omsorg om gruppens medlemmar. Ta ansvar för nya medlemmar. Hjälpa varandra till andlig tillväxt genom samtal, bibelläsning och bön. Att öppet och ärligt dela livets bekymmer. Att ta varandra på allvar och hjälpa varandra på ett praktiskt sätt. Utformning: Varje grupp hittar sin egen tid att träffas! Minst en gång i månaden. Ca 5-12 medlemmar i varje grupp. Gruppen utser själv sina ledare (2) vars uppgift är att hålla ihop gruppen.

4 Ledarna har kontakt med pastor minst 1/gång termin. Att någon gång ordna en större samling där alla grupper får mötas för inspiration, delgivning, uppmuntran och uppbyggelse. Upplägg: Att i förtroende och respekt föra ett öppet och naket samtal utan rustning. BÖN: att få dela livets mångahanda genom att be för det som känns särskilt aktuellt ALLVAR: att få berätta utifrån frågor som: Är du tillfreds med ditt andliga liv? Vad tror du Gud tycker om ditt liv? osv. SKOJ: att i ord, lek, resa eller på något annat sätt dela och göra sådant som lockar till glädje skratt och härliga upplevelser. Vill man dessutom fika lägger man det sist i samlingen. Missionskyrkan Lidköping Varför gå med i en smågrupp? 1. De första kristna möttes regelbundet i mindre grupper. Den första församlingen, beskriven i Apostlagärningarna, hade från början två fokus: Man möttes i templet (storsamlingen t ex gudstjänsten) och i hemmen (den lilla samlingen, t ex smågrupper). Det framgår tydligt, inte minst i Paulus brev, att husgrupperna inte bara var en verksamhet bland allt annat man gjorde, man var fösamlingen när man möttes i hemmen. I den lilla gruppen är vi inte ute efter att kopiera en 2000 år gammal verksamhet, men vi tror att livet som helhet befrämjas och utvecklas när kristna syskon möts i närhet, omsorg, gemenskap och bön, gärna hemma hos varandra. 2. Den lilla gruppen - en hjälp för dig, att känna dig som en del av församlingsgemenskapen. Många deltagare hävdar att det bästa med smågrupperna är den nära relation och vänskap som utvecklas där. Även under veckans gång kan böneämnen delas per telefon och praktiska behov bli bemötta. Du upptäcker att dina problem inte är så unika de andra är i samma båt som du! Det är en styrka att veta att andra haft samma bekymmer som du, kanske lärt av dem och mognat på ett sätt som blir dig till hjälp. Mer än 50 gånger återkommer ordet varandra i Nya Testamentet för att beskriva de troendes relation. Det behövs en liten gemenskap av troende för att kunna tillämpa alla dessa fina uttryck som: visa varandra tillgivenhet, överträffa varandra i ömsesidig aktning, uppmuntra varandra, bär varandras bördor och godtag varandra. 3. Den lilla gruppen - en hjälp för dig, att bättre förstå Bibeln. Om du lyssnat till en predikan eller bibelundervisning och velat säga: Stopp vad menar du med? eller Jag förstår inte!, då är en liten grupp bra för dig. Predikan och undervisning är envägskommunikation, du lyssnar och talaren talar. I den lilla gruppen kan du få ställa frågor, samtala om bibeltexter och lyssna till andras erfarenheter av det som du försöker få grepp om. Bibelord måste bli tillämpbara i ditt eget personliga liv och den lilla gruppen ger förutsättningar för det. Ibland kommer någon efter gudstjänsten och säger: Jag skulle vilja samtala vidare om det som sades i dagens gudstjänst. Det var så mycket att smälta. Den lilla gruppen använder ibland budskapet från söndagens predikan som ett samtalsunderlag. 4. Den lilla gruppen - en hjälp för dig, när du hamnar i någon av livets kriser. En kristen har ingen särskild garanti för att slippa sorg, smärta och sår. Erfarenheten visar att de kristna som har byggt nära relationer i en församlingsgrupp, har ett bättre stöd i kriser än de som saknar en sådan grupptillhörighet. Det är inte alltid experthjälpen vi behöver när livet skakar om oss. Vänner som visar praktisk omsorg, gör små ärenden åt oss eller bara finns till hands är ibland fullt tillräckligt. I den lilla gruppen försöker vi tänka församlingsgemenskap så praktiskt som möjligt. Det betyder att vi tror på det dubbla bruket av händerna: Händer som knäpps i bön och händer som sträcks ut till hjälp och stöd. I gruppen som möts regelbundet utvecklas en gemenskap som stärks i kriserna. Det blir naturligt att delge de övriga i gruppen vad som händer i mitt liv just nu. Det är viktigt att förtroende och tillit finns, så att det som sägs där stannar kvar. Hela gruppen blir engagerad och börjar tillämpa bibelordet bär varandras bördor (Gal. 6:2a). Hur går det till att bli med i en livsnära smågrupp"? Det finns tre vägar in i en liten grupp. Om du har vänner och bekanta som redan nu deltar i en grupp kan du få en direkt inbjudan av dem eller att du frågar om du får komma med. Om du inte har någon relation till en liten grupp kan du anmäla ditt intresse direkt till Missionskyrkans expedition, tel Efter ett par veckor kommer en inbjudan från den grupp, som du är välkommen till.

5 Ett tredje sätt är att du tillsammans med några andra bestämmer er för att bilda en ny livsnära smågrupp. Smågrupperna får del av församlingens stöttning i form av ledarträffar, samtalsmaterial och rådgivning vid behov. Därför är det viktigt att de nya grupperna anmäls till församlingens expedition. Vilken livsnära smågrupp passar mig? En liten grupp är bättre än ingen grupp alls. Det betyder att frågan vilken smågrupp du skall tillhöra, inte är den viktigaste! Vi försöker finna en mix av människor som kan överlåta sig åt varandra och gruppens syften. Grupperna bygger främst på gemenskap. Allt som underlättar att bygga nära relationer befrämjar också den lilla gruppens gemenskap. Geografisk närhet kan vara en fördel men inte ett krav. Följande frågor är en hjälp till att hitta rätt: Hur ofta kan vi mötas? Vilka tider passar bäst? Var befinner jag mig i livscykeln? (studerande, småbarnsförälder, medelålders, pensionär.) Har gruppen en särskild profil? Vad gör en livsnära smågrupp? En samling har ett enkelt upplägg, som främst bygger på gemenskap. Därför ska samlingen inte likna för mycket kyrkans gudstjänst i sin form. En typisk kväll innehåller en blandning av bibelsamtal, delgivning, bön, förbön för varandra och fika. För att stärka gemenskapen uppmuntras grupperna till att ibland göra något tillsammans, t ex en utflykt, en fest eller bara umgås utan något särskilt program. Ockelbo Missionsförsamling Mindre grupper omkring Guds ord - om framväxten av smågruppsarbete i Ockelbo Missionsförsamling. Jag har varit pastor i Ockelbo Missionsförsamling Det jag här beskriver handlar om tiden Göran Strömner: goran.stromner@missionskyrkan.se STUDIER, SAMTAL OCH BÖN - Mindre grupper omkring Guds Ord. Det blev 15 personer i Ockelbo som nappade på styrelsens inbjudan: Vill du vara med och studera, samtala och be inför möjligheten att mindre grupper omkring Guds Ord skall växa fram? Det var med en helig förväntan vi samlades. Alla hade valt att vara med för att de såg det angeläget. Det var styrelsefolk, vanliga medlemmar och några som inte var med i församlingen, men med i gemenskapen. Tre olika typer av smågruppsmodeller. Under vårterminen 1997 träffades vi varannan onsdag och vi valde att studera tre olika smågruppsmodeller. Det var: Tomasgrupper, enligt Edin Lövås vision Recoverygrupper, så som Harry Månsus beskriver dem. Alphagrupper. Vi fick inbjudan till första Alphakonferensen i Sollentuna. Församlingen behöver nytt blod. Under vårens träffar växte det fram en förskjutning. Från att i huvudsak ha handlat om att ge möjlighet för mindre grupper omkring Guds Ord i församlingen så kom det genom bekantskapen med Alphagrupper att få en inriktning mot att skapa grupper med till stor del kyrkovana människor. Vi anade i detta en möjlig strategi. Vill vi ett förnyelsearbete så kan vi behöva hjälp från nya människor som kommer in i församlingen. Vi är i behov av nytt friskt blod in i församlingskroppen. Med erfarenhet från Göteborg där 12-stegsfolket mötte församlingsfolket ritades följande enkla men viktiga skiss: 12-stegsfolket hjälper församlingen till nakna möten Församlingsfolket kan visa 12-stegsfolket till Kristus Vad tror du är vår väg? I slutet av terminen gavs tillfälle vid en samling för var och en i gruppen att skriva ner vilken inriktning han/hon trodde var den bästa för oss. Ur det växte det fram att föreslå församlingen att till hösten 1997 inbjuda till Alphaverksamhet. Vi hade inför det församlingsmötet också fått inbjudan från Lena och Hans Skansbacke att ha Alphakursen i deras stora hem. Det blev så beslutat. I detta såg vi också en möjlighet att byta möteskultur. Vi kyrkfolk var då inte självklart på hemmaplan. Retreat En annan följd av denna vårförberedelse var att vi startade med att anordna retreater på Margot Hedlunds gård i Mojsjön. Vi hade blivit smittade av Edin Lövås, och den smittan har hållit i sig."

6 ALPHA - en väg till gemenskap med människor. Kom tillsammans med någon vän som inte är med i kyrkan. Det väckte lite undran i församlingen annonseringen inför Alphastart hösten Vi var mån om att den som var kyrkovan inte skulle bli i minoritet i grupperna. Därför sa vi att det var okey för medlemmar att delta om de hade med sig någon vän som inte tillhörde församlingen Alphateam. Flera av oss hade varit på Alphakonferens och fått del av det viktigaste av förhållningssätt och koncept. Vi samlade sedan folk till ett team inför höststarten och hade några träffar till utbildning. Köksfolk, smågruppsvärdar, sångledare och ansvarig för föredrag var ett team tillsammans. Vi gjorde det också tillsammans med församlingen för övrigt. Försökte informera i gudstjänster och väcka lust till förbön. Inför start passade vi på vid en gudstjänst när distr.förest. Mats Davidsson predikade att avskilja Alphateaamet för uppgiften i förbön. Mats nedbad Guds Välsignelse och det kändes riktigt som uttryck för att vi ville starta denna verksamhet i ett öppet samspel med den gemenskap vi utgör i distriktet. Det lyste av fest i Skansbackes gård. Det var inte utan diskussion i församlingsmötet i juni när vi skulle besluta om höstens Alphaverksamhet skulle vara i Missionskyrkan eller om vi skulle tacka ja till Lena och Hans Skansbackes inbjudan att få hålla till i deras gård. Vi beslutade att tacka ja. Här blev det en ny omgivning både för församlingsfolk och andra deltagare. Den välkomnande atmosfären har visat sig vara något av det mest kännetecknande för Alpha. Vad är det som händer? Något av den förundran kände vi nog alla där i den stora övre salen hos Skansbackes på första introduktionskvällen. Vi var omkr. 35 personer. För alla fanns det många obekanta att hälsa på. En vecka före hade vi inte haft just någon anmäld. Det var främst genom församlingens tidning Kontakt, som delas till alla hushåll i kommunen, som informationen hade nått ut. Naturligtvis hade vi också inbjudit personligt. Intressant iakttagelse var att flera av de vi riktigt peppat för att komma, kom till introduktionskvällen men anmälde sig inte till kursens fortsättning. Däremot de som kommit av egen motor de var bestämda på en fortsättning. Det blev ca 25 personer med alphateamet som valde fortsättning denna höst. Av dem var över hälften inte församlingsmedlemmar. Upplivade av att få samtala om tron. Alphateamet samlades en halvtimme före start, till genomgång och bön, och en stund efter samlingen till reflektion. Den största glädjen var det fantastiska att så öppet få föra samtal om livet och tron på Gud. Och detta sades av ledare som varit med i församlingen i många år. Det här var det goda samtalet som vi längtat efter. Och glädjen fanns där över så mycket av personlig tro vi fick möta också från vänner som vi räknat som utanför kyrkan. Hur kan jag bli fylld av Anden? Kan man ha sådana ämnen med människor som är nya i kyrkan? Ja det går alldeles utmärkt. Är man nyfiken så är det oftast inte bara en nyfikenhet till att höra om Gud utan också om hur man erfar Gud personligt. Oron för att prata om den helige Ande finns mera bland oss som varit med i kyrkan där historien gjort detta till minerad mark. Dygnet när vi åkt till Lingbo lägergård, dygnet med undervisning om den helige Ande, har för oss i alla terminer när vi kört Alpha fått en avgörande betydelse för deltagarna och sammanhållningen i gruppen. Vad händer när kursen är slut? I öppenhet växer viljan att gå vidare. Alpha har i sitt upplägg med föredrag om: Vem är Jesus? Varför måste Jesus dö? Varför ska jag be och hur? osv. en tydlighet om grunderna i kristen tro. Detta förenas samtidigt med ett förhållningssätt av stor öppenhet, inte minst i det som blir varje deltagares samtalsgrupp. Här är ledarna värdar och inte lärare. Här skall alla få känna att de kan uttrycka vad de tänker och tror utan att bli rättade av de andra. I den miljön startar en process. Och där växer förtroendet under en termins samtal. Ofta kommer frågan någon gång efter halva kursen. Men vad händer efter avslutningsfesten, inte kan vi bara sluta då? Också församlingen var inne i en process med det som vi upplevde i Alpha. Och vi frågade oss också vad som var Nästa steg. BAS-GRUPPER och HEMGRUPPER Inriktningen fanns där: Det vi upplevt av dynamik i Alphas smågrupper vill vi också föra in i församlingsgemenskapen. Vi ville att församlingsgemenskapen på sikt skulle få en struktur av mindre grupper. För detta hade Nästa steg gruppen föreslagit att det skulle inbjudas till några pilotgrupper hösten 1998.

7 Kyrktillbyggnad sätter fart Efter 10 års funderande och planerande så kom beslutet om igångsättande av totalrenovering och tillbyggnad av Missionskyrkan i Ockelbo ändå överraskande snabbt. Nu var det behov av att organisera frivilliggrupper för kyrkbygget. I september 1998 togs första spadtaget. Vecka för vecka i stort sett till återinvigningen Pingst 2000 var det varje kväll en frivilliggrupp och gjorde arbetsuppgifter i samspel med byggarbetare. Det blev sex grupper och varje grupp hade ansvar för en vecka i taget. Det vi erfarit i utvecklingsarbetet behövde nu få samspela med det som hände praktiskt. Det innebar att de som ville samlas mera regelbundet i BAS-grupper kom att utgöra två Frivilliggrupper. Och för alla frivilliggrupper betonades att vid den gemensamma fikarasten också ta tid till gemensam andakt. Vi ville en träning i att hålla samman andligt och praktiskt. Stödja varandra i att hantera Ordet och Bönen även i en annan ram än söndagsgudstjänsten. På så sätt blev plötsligt ett 90-tal av församlingens medlemmar indragna i mindre grupper. Senare fick detta en fortsättning i inbjudan till BAS-grupper när kyrkbygget var klart. BAS fick betyda Bön Arbete Samvaro. Vi ville hålla samman omsorgen och bönegemenskapen med praktiska vaktmästaruppgifter. Alla medlemmar blev uppringda och tillfrågade om de ville vara med. Och det blev 90- talet medlemmar i 6 grupper som hade ansvar i kyrkan i tvåveckorsperioder. Så har det rullat på som en vardagsfunktion i kyrkan. Går det att hålla samman bön och arbete? Det var vår ambition. Samtidigt visade det sig att samvaron omkring Ordet och Bönen ofta kom i kläm. Det var lättare att definiera sig som vaktmästargrupper. Och de som kom ifrån Alpha saknade den nära förtroendefulla samtalsatmosfären. Efter försök att stimulera, ta nya tag och samtal så blev det ändå frågan om att vi behövde göra något radikalt. Vi kunde inte låta den bärande idén om nära gemenskap omkring vardag, samtal, bibelord och bön det goda samtalet gå förlorade i praktiska krav. Vi beslöt att på nytt låta människor anmäla sig till grupper där Samtal, Bibel, Bön och Omsorg var det angelägnaste. Hemgrupper blir till. Så föddes så småningom Hemgrupperna. Vi behöll BAS-grupper med sin ansvarsrytm i kyrkan. Hittade ledare som ville vara Hemgruppsledare. Utifrån sina ledare fick varje grupp något av egen inriktning, men med Samtal, Bibel, Bön och Omsorg som gemensam nämnare. Ledare och inriktning presenterades och så fick människor helt enkelt anmäla sig om de ville vara med. Det vi också vann i detta nya var en smidigare fortsättning på Alphaverksamheten. Nu kan de som hittar kyrkan genom Alpha bättre hitta en fortsättning i Hemgrupper eller helt enkelt bilda en ny Hemgrupp. Nu 2004 är vi 6 Hemgrupper i Ockelbo Missionsförsamling. Hemgrupperna får väldigt olika karaktär och olika rytm för sina träffar. Vi håller på att pröva en gemensam skrivning för vad Hemgruppsarbetet går ut på för att hålla samman det hela. Till inspiration för oss har vi bearbetat en sammanställning som Carlskyrkan (EFS-Sv.Ky.i Umeå) gjort. (Länk) Denna prövar vi nu om den kan vara användbar i Ockelbo. Visionen fanns ju med från början i denna utvecklingsprocess som något beskrivits. Men som formulerad skapelse är det något som efterhand växt fram i mötet med det vi erfarit under vägen, och så lär det också fortsätta. Göran Strömner Betelförsamlingen Östersund Ansluten till Evangeliska Frikyrkan (EFK) Här kommer min korta svar på frågorna. 1. Vad kallar ni era smågrupper och vilken typ av verksamhet är det? Vi kallar våra smågrupper för just smågrupper. För oss är detta vid sidan om gudstjänsten, församlingens absoluta kärnverksamhet. Vi arbetar med att stödja och utveckla smågrupper på samma sätt som arbetar med att utveckla våra gudstjänster. 2. Vad är huvudmotiven för er församlings smågruppsarbete? I vår självförståelse säger vi om våra smågrupper: En Smågrupp är en grupp på 6-11 personer som möts regelbundet för att komma avsides för att tillsammans möta Gud i bön, lovprisning, bibelläsning och samtal i syftet att individen, gruppen och församlingen skall växa och bli mogna i alla avseenden, Ef 4:15. nå icke-troende med evangeliet, Apg 2: uppnå enhet i tron genom att alla är delaktiga, Ef 4:13, 1 Kor 14:26. upptäcka och använda de gåvor Gud ger oss, 1 Kor 10:7-11. rustas för efterföljelse i vardagen, Ef 6: bära varandras bördor, Gal 6:2, Joh 15:12, Ps 55:23, 1 Pet 5:7. Här ligger våra huvudmotiv: alltså att hjälpa varandra till ett vardagsliv med Jesus i centrum. 3. Hur och när startade ni upp församlingens smågruppsarbete? Vi startade för allvar på mitten av 90-talet. Vi började med att erbjuda varandra gemenskap i hemmen i grupper. Sedan har etta antal grupper kommit och gått. Några grupper har funnits i 10 år, andra har omformats nästan hela tiden, eftersom vi har många unga människor som flyttar in och ut ur staden med i församlingen.

8 I början var det viktigt för oss att definiera vad vi menade med smågrupper och vad syftet med dessa var. Skrivelsen under fråga 2 ovan var slutprodukten för den resan. Sedan har vi ändrat en hel del under resans gång de senaste tio åren i betoningar. 4. Hur är smågruppsarbetet upplagt? Nyckelord för oss är frihet. Varje grupp avgör själv hur och när man samlas. Likadant beslutar gruppen själv vem som skall vara ledare. Ett annat nyckelord är vänskap. Grupperna bygger på detta. Tillsammans gör detta att vi inte styr så mycket, utan att människor själv får bestämma vilka grupper man vill vara med i. Den stora utmaningen för oss är att varje grupp bibehåller en andlig inriktning där vi hjälper varandra att leva i tro, hopp och kärlek i vardagen. 5. Hur håller ni samman arbetet - ledarskapet hur fungerar det? Vi har tre smågruppsansvariga i församlingen. Dessa arbetar med att stödja smågruppsledarna genom enskilda samtal där man utvärderar hur gruppen fungerar och hur man trivs med sin roll som smågruppsledare. 1 gång per termin möts vi kanske till smågruppsledarträffar. Det är inte alltid lätt att vara vare sig smågruppsledare eller smågruppsansvarig. Det är olika från grupp till grupp hur väl ledarskapet fungerar, men överlag kämpar våra ledare väl. Nyckeln är att ledarna ser hur mycket en smågrupp som fungerar bra kan betyda för människor. 6. Vad har smågrupperna betytt positivt och eventuellt negativt? Jag kan inte se att smågrupperna har betytt annat än positivt i församlingen. Vi har nu två ben att stå på eller två vingar att flyga med som församling: Gudstjänster och smågrupper. Många finner sig tillrätta i en smågrupp, men trivs inte i gudstjänstmiljö och tvärs om. Församlingen är mindre skör med smågrupper. Smågrupperna erbjuder en miljö där man kan ställa frågor och arbeta i dialog med varandra. Det gör att vi ser hur vi kan hjälpa varandra i stället för att en eller några få försöker hjälpa alla som det blir i gudstjänstlivet. Här får man också pröva sina andliga gåvor, visa praktisk omsorg om varandra och som grupp tjäna varandra och andra. Jag har inte sett något negativt som smågrupperna har betytt, men däremot finns det risker med smågrupper, eller andra utmaningar. Hur gör man med människor som inte så lätt fungerar socialt i en grupp, som kanske tar mycket stor plats, har svårt att släppa till eller som inte kan acceptera andras åsikter? 7. Övrigt i erfarenheter av smågruppsarbete i församlingen som du vill dela med dig. Tror att det är viktigt att arbeta långsiktigt. 3-5 år är inte en orimlig tidsram för att lägga ner ett tänk i församlingen omkring betydelsen av smågrupper. Att som församlingsledning, pastorer och andra ledare lägga ner mycket tid på att stödja och utrusta ledarna för smågrupperna är viktigt. Det är oerhörd viktigt att ta mycket tid för samtal och reflektion på tu man hand med smågruppsledare, och sedan som ansvariga för en sådan verksamhet försöka att bearbeta och reflektera över alla problemställningar som kommer upp i dessa samtal. På detta sätt kan man upparbeta sig en ryggmärgskänsla för vad som är bra och inte för smågrupper. Härunder kommer sådant som delning av en grupp som växt sig för stor, när man skall göra detta, hur man skall göra detta, hur man hjälper ledare att bevara fokus på det vi vill att grupperna skall syfta till, hur man har ett bra stödsamtal med en smågruppsledare, hur man hanterar konflikter i smågruppen osv. Med vänliga hälsningar Öyvind Tholvsen, Pastor i Betelförsamlingen, Östersund. Carlskyrkan/Tomtebo EFS/Sv.Kyrkan Umeå Hemgrupper Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt oss inte överge våra egna sammankomster utan uppmuntra varandra. Hebr 10:24-25 Ledarmaterial HEMGRUPPER i CARLSKYRKAN/TOMTEBO Målsättning med hemgrupperna är att förena människor i mindre gemenskaper, 5-12 personer, så att vi genom en god gemenskap ska kunna växa i den kristna tron och bli mer Kristus-lika. Bygger på Svenska kyrkans syfte med församlingsarbetet. Att allt arbete syftar till att människor ska komma till tro och leva i tro. Och en kristen gemenskap skapas och fördjupas. Guds rike utbredas, och skapelsen återupprättas, samt ur EFS framtidsutredning; EFS skall Uppmuntra och stödja personlig kristen tro, inspirera till andligt samtal och Bibelbruk, erbjuda strukturer, skapa personligt engagemang för mission såväl globalt som lokalt, betona hela gudsfolkets roll som bärare av kyrkans uppdrag. mötesplatser Uppdraget. Jesus sa: Gå ut och gör folk till lärjungar, döp och lär. Matt 28:18-20 Paulus skrev om målet, att vi alla kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet. Ef 4:13

9 Metoden. Hela vårt församlingsarbete syftar till det ovan nämnda men vi tror att smågruppen är den bästa miljön för den omsorg och den livsförvandling som den troende kan få vara med om. Jesus sa: Jag har gett er ett exempel, för att ni ska göra som jag har gjort mot er. Joh 13:15. Han utsåg tolv som skulle följa honom. Mark 3:14 Smågrupper ser vi inte som en verksamhet bland andra, den är basen. En liten grupp troende som älskar varann med Guds kärlek, förvandlar människor och visar på Guds kraft. Modellen. För att möjliggöra och stödja smågruppen, hemgruppen så är smågruppsledare viktiga. Dessa behöver stöttas så att de har en chans att lyckas så att de och gruppen fungerar bra. Därför behövs Ledarrträffar. För att samordna, dela erfarenheter, få uppmuntran, praktisk träning. Dessutom ser vi i framtiden behovet av en mentor, någon att vända sig till som ger personlig uppmuntran och utvecklar personen och gruppen. Vägen. Möjligheten att vara med i en hemgrupp ska erbjudas så många som möjligt. Alla som vill leva i en kristen nära gemenskap. En Kristus-lik människa längtar efter att också de som lever ensamma, ska få en chans att dela en gemenskap. För detta behövs att gruppen fungerar och är beredda för att ta emot fler, och att den delas när den blir för stor. Annars kan ej den omsorg som behövs för livsförvandlingen ges. (c:a 12 st) Då behövs också någon som känner trygghet och kan leda den nya gruppen, därför ser vi att minst 2 ur varje grupp finns med på ledarträffarna (en som kan tänkas ta ansvar för en ny grupp vid delning) och växer med och in i detta. Då dagen för en delning kommit så finns en ledare beredd för detta. Hemgruppens inre liv. Ett huvudmål är att varje individ i en hemgrupp satsar på att relationerna i gruppen fördjupas och att varje individ mognar i sitt kristna liv och tro. Sen kan gruppen själva utforma material, inriktning, olika tyngdpunkter m.m. Några drag, riktlinjer att fundera över i hemgruppen, Kan vi komma överens om dessa drag i vår grupp? Nyckelord: Omsorg, Bön, Bibel, Samtal Uppmuntran. En atmosfär där vi ser, uppmuntrar och hjälper varandra att växa till. Tillgänglig. Ställer upp för varandra. Tjänar varandra. Praktiskt och i förbön m.m. Bön. Bön hjälper oss se hur viktig Gud är, och bön påverkar oss och tillvaron. Vi prisar, tackar Gud, Vi ber för kyrkan, för oss själva, för de som har det svårt. Bibel. Vi låter Gud tala till oss genom sitt ord till oss. Vad säger det mig i min situation. Evangelisk-Luthersk. Vi tror att denna tolkning ger uttryck för en sund och biblisk kristen tro. Öppen. Vi öppnar oss för varandra så vi ärligt kan prata om hur vi känner för det som är jobbigt, glädjeämnen och om sår i livet. Trygghet. För att kunna vara öppna och ärliga behöver relationerna skyddas. I gruppen kommer vi överens att behandla allt som säga konfidentiellt, att respektera vars och ens åsikter och ge utrymme för olikheter. Tystnadsplikt. Inget som sägs i gruppen kommer att återberättas utanför den. Vi är måna och känsliga inför den andres behov, känslor och livssituation. Ömsesidigt ansvarstagande. Till djupa relationer hör att man frivilligt släpper in andra i sitt liv.så att den kan stötta och bistå med råd och synpunkter. Evangeliserande. Vill nå fler genom att vittna och inbjuda andra till gruppen. Missionsuppdraget i fokus. Vill genom att själva bli fler och så starta nya grupper bidra till att fler kan komma till tro och växa i sin tro och bli mer Kristus-lika. Material i Hemguppen. Gruppen kan använda olika material beroende på var gruppen vill, vilka som är gruppens viktigaste behov eller något som styrelsen efter samråd rekommenderar för gemensam bearbetning. Glöm inte rapportera gruppen till Sensus, Annelie Gunnarsson tel , . anne-lie.gunnarsson@sensus.se, Sensus är en del av vårt arbete och Anne-lie kan också ge råd och förslag till er, vid bokinköp så kontakta henne, Sensus har rabatt på upp till 40%. Tänk på följande vid materialval. *Öppnar materialet för meningsbyte, ett givande och tagande i gruppen? *Utmanar frågorna, ämnet till att vi öppnar oss, eller är de ren kunskapsförmedling? *Berör det deltagarnas behov, motiv, känslor och tankar? Tankar om Rundan. Ledaren/den som initierar rundan, kan gärna upprepa följande förhållningssätt ända tills det landat hos gruppen och alla förstår poängen. 2-4 ggr i början på terminen.

10 Vi talar i Jag form. Vi avbryter inte. (Efteråt kan vi fråga upp oklarheter) Vi ger inte något råd till någon som inte bett om det. Vi lyssnar aktivt. Vi delar i förtroende och så ärligt vi förmår det vi känner för att dela, och litar på att det som sägs stannar här. Vi delar våra erfarenheter, känslor och tankar, men vi har inget taltvång. Vi delar med oss av vad som är viktigt här och nu, vad som har berört oss sen sist. Vi delar under några minuter, då vi känner oss klara ger vi ordet vidare. Hemgruppsledarsamlingarna. Mål. Har en samordnande och stärkande funktion för Carlkyrkans hemgrupper. Delar erfarenheter och idéer. Stöttar och utbildar hemgruppsledare Ger praktiska tips och förslag t.ex. kursmaterial. Ansvarig: Präst (el annan samordnare) i Carlskyrkan. Antal träffar: 4 ggr/ år. Förslag på utbildningspass Ämnen att diskutera. Att tänka på inför träffen., Vad vill vi idag, Lokal/Barnvakt, vad händer, tidsramar, Behov i gruppen. Tips på nytt/användbart kursmaterial. Att bli trygg i hemgruppstanken. Varifrån kommer vi, Våra grundvärderingar, Vem bestämmer, potentiella hinder och möjligheter, följder för de anställda, ev. ändringar i gudstjänst, Bibliska motiveringar. Gruppdynamik. Människors olika roller, andliga gåvor, Gruppens olika faser. Praktiska samtalstips. Isbrytarfrågor, frigörande samtalsteknik, aktivt lyssnande Bön. Hur får man igång bönen i gruppen, idéer för gemensam bön Vad be om? Konflikthantering. Olika konflikthanteringar, Syn på konflikt, konstruktiv konfliktlösning Relationsvård. Tips och idéer, andra aktiviteter. Sång. Lovsång, Psalmer, enkel gitarrkurs, CD-skivor m.m. Bibelfördjupning, teologisk fördjupning, vår tro. Problem i gruppen, En talar för mycket, En vet allt, En vill ta över, En som har omättliga behov, ytliga samtal. Krishantering, Misshandel, missbruk, Svåra personlighetsstörningar, Äktenskapskris, mentala störningar. Att bli fler, Hur knyter vi kontakt, när inbjuder man sökare, nya. Att dela en grupp, förberedelse, smärtlindring, eftervård. Att hitta lämpliga ledare, Vem rekryterar, bra kvalitéer, förväntningar, ledarutveckling. Vår överenskommelse (Detta är ett förslag som det är bra att samtala om varje termin, man behöver inte göra det så formellt, men det är bra om ledaren sammanställer vad som blev sagt.) Vårt syfte: Den här gruppen finns till för att vi vill växa i gemenskap, i tro och kristuslikhet. Vi vill växa i våra relationer genom att hjälpa och vårda oss om varandra, vi vill kommunicera med varandra i ärlighet och sårbarhet, vi vill växa och erbjuda 2 nya att vara med i gruppen i år. 1. Vi kommer att träffas under till (datum) och sen utvärdera och revidera vår inriktning. 2. Vi kommer att träffas (varje,varannan?) vecka, på dagar mellan klockan och. 3. Vi kommer att träffas (i varandras hem (de som kan), i ett hem, annan plats?) 4. En normal hemgruppssamling vill vi prioritera tiden följande. Förslag: Start tid: Rundan(dela med sig Samtal om dagens ämne: Sång och bön: Slut: 5. Vi är överens om följande värderingar. Prioritet: Så länge vi är med i gruppen prioriterar vi träffarna och ringer om vi inte kan eller kommer sent. Delaktighet: Alla har rätt att ha en egen åsikt och dumma frågor uppmuntras och respekteras. Tystnadsplikt: Allt personligt som vi pratar om stannar inom gruppen. Nya i gruppen: Vi vill erbjuda andra att vara med och är öppna för nya deltagare, som är villiga att ta gruppen för vad den är. (Villkor: Då vi känner oss trygga, inte störa grupprocessen jämt. I början på varje termin, samt vid behov, då de alla tillfrågats.) Efter ungefär år planerar vi att delas och starta en ny grupp. 6. Vi vill använde följande material för samtalen: 7. Vi vill ge hjälpa varandra t.ex. Sjukdom, kris, lyft m.m.)

11 8. Vi vill tjäna andra utanför gruppen. Nämligen: (En sjuk granne, skolan, föräldrar på stan m.m.) 9. Vi vill nå andra genom att: Be för en vän, inbjuda till en grillkväll, ta med en till kyrkan) 10. Vi vill bidra i Kyrkans arbete med: (Planera för en gudstjänst/år. Förbön för människorna och arbetet i Kyrkan, Var med på städdagen m.m.) 11.Vi vill hjälpa varandra genom att dela på t.ex. dessa sysslor Ledare (Samordnare) för gruppen Extra ledare vid ev. delning: Omsorgsamordnare: Sång och musik Kontaktperson, Sensus,närvarorapport Utvärderingsmall av vår överenskommelse. (bör utvärderas varje termin) A *Börja med att repetera överenskommelsen. B Låt gärna var och en kommentera varje fråga i en eventuell runda. 1. Frågan om prioritet, tystnadsplikt, delaktighet. Upplever ni att det har fungerat? Svårigheter? 2. Rundan, Har den fungerat och respekteras? (Läs gärna upp hur en runda går till först.) 3. Hur har ev. studiematerial (Bok) upplevts? Vad har du lärt dig eller fått hjälp att bearbeta? Kan du dela med dig någon behållning för egen del? Kan vi rekommendra materialet för andra hemgrupper? 4. Har vi varit ett stöd för varandra? Meddelar vi varandra då något händer mellan samlingarna? Är det bra som det är eller finns en behov av förändring? 5. Har vi kunnat vara till hjälp för kyrkan? (I arbete, i samtal och bön?) Får vi information om vad som händer i kyrkan? Vad har vi gjort tillsammans i kyrkan? 6. Har vi kunnat vara till stöd för andra utanför gruppen? Enskilt eller som grupp? 7. Hur har önskan om att erbjuda nya att vara med förverkligats? Vem har erbjudits? Har det känts bra för den nya? Om ingen ny, var ligger troligtvis svårigheterna? 8. *Hur har arbetsfördelningen fungerat? Ledare, extra ledare, omsorgen, fika, Sensus, sång och musik, m.m. Vad har varit bra, vad vill tänka på? C Avsluta eventuellt med att göra en ny överenskommelse. Eller vänta tills första samlingen på nästa termin. Tacka Gud för den innevarande tiden och bed för de funderingar, förslag och frågor som kommit New Life församlingen Stockholm Anslutna till Evangeliska Frikyrkan Ingen församling fungerar som den borde gör utan celler. Man förlorar något av kristuslivet Motivering för cellgrupper. Det borde vara en självklarhet att bygga församlingen på små grupper. Lika självklart som det är för skolorna att vara organiserad i klasser och som det är för armén att ha kompanier. Men här följer ändå några av de viktigaste skälen till att förändra vår församling till en cell-församling. 1. Det är en biblisk metod. Vi ser genom hela Nya Testamentet att man byggde den första kristna församlingen genom att samlas i hemmen. (Apg 2:46, 20:20, Rom 16:5, 1Kor 16:19, Kol 4:15, Filem 1:2) Det är förvånande att pingströrelsen i Sverige, som alltid haft en stark patos att leva efter Ordet, inte brytt sig speciellt mycket om den här frågan. Den verkar ju så självklar i Skriften. Så självklar att det egentligen borde räcka som skäl till att en församling skulle hänge sig åt detta arbete, men låt oss ändå se på några fler.

12 2. Vi måste lära oss uttrycka kärlek. Det absolut viktigaste kännetecknet på en församling måste vara att den är fylld av kärlek. Allt av kraftmätningar, under och t.o.m. bruket av andliga nådegåvor, blir fullkomligt värdelöst om vi inte har kärlek (1 Kor 13). Denna kärlek måste få större utrymme på alla områden och nivåer i församlingen. Vi måste också söka fler tillfällen att kunna uttrycka den, i både ord och hanlig. Denna kärlek innebär bl.a. att jag har en skyldighet att bära bördor för mina syskon (Gal 6:2) Det gäller både själsliga bördor och praktiska behov. Det kan gälla att ge stöd åt någon vid sjukdom eller arbetslöshet eller att stödja en ensamstående förälder som inte klarar ekonomin. Det kan gälla att se till att ett barn får åka på läger trots att familjen inte har råd. Det finns en massa sådana här behov i församlingarna idag, men om vi inte tar oss tid att dela varandras bördor och behov kan vi inte bära dem åt varann. Men kärlek uttrycks också med ord. Uppmuntran är det enda område som Bibeln uppmanar oss att tävla med varann på. (Rom 12:20) Sök överträffa varann i inbördes hedersbevisning stod det i 1917 års översättning. Man mår gott själv av att få uppmuntra andra. Vissa tider ser man inte sitt behov av en cellgrupp så klart, men vi skulle kunna räkna upp en lång rad av exempel på hur snabbt livet kan förändras för en människa. Har man då redan byggt upp nära relationer till andra, då har man ett bättre skyddsnät. En fungerande smårum är en framtidsinvestering! 3. Gemenskap blir framtidens stora behov! I det traditionella samhället hörde alla hemma någonstans. I sin familj, sin släkt, sitt skrå... På något sätt det samhället bättre för våra relationer. Det var mer självklart att ha relationer. Men i det moderna samhället är det effektiviteten som avgör. Frågor som "vad är mest praktiskt?" eller "vad är effektivast styr snart sagt allt vårt handlande. Relationer försvagas alltmer i vårt samhälle, och människorna blir mer och mer anonyma. Naturligtvis finns det fantastiska undantag här, men vårt samhälle lider av ensamhet. Och när relationerna försvagas är det oftast de svagaste som blir förlorarna, vilket sätter fart på den sociala utslagningen. Vi är kallade att vara annorlunda än vår omvärld! Tvärtemot! Nya Testamentet säger i en av sina bilder om församlingen att vi är en Guds familj. I en fungerande familj är det inte effektiviteten som avgör människors ställning. Familjegemenskapen ger alla en plats. För att skapa detta i församlingen finns det ingen annan väg än att vi får fungerande smågrupper. Framför finns ingen annan biblisk väg. Framtidens sökare kommer mer och mer att bli berörda av att se Guds församlings gemenskap. Gemenskapen kommer att bli mer och mer evangeliserande genom att den är tilldragande för människor som lider av ensamhet. 4. Behovet av andlig mognad. Mitt mål som kristen är ett: Att förvandlas till att bli lik Jesus (Rom 8:29). Det är i den förvandlingen man får både den tillfredställelse själen längtar efter och dessutom blir till verklig välsignelse för Herren. Många kristna drivs mer och mer av denna längtan till förvandling, och frågan är; vad kan man göra för att komma vidare? Alla med erfarenhet av fungerande relationer vet att relationer fostrar. Det är när vi kommer så nära varandra att vi kan förmana varandra, våga lägga fram de allra innersta behoven för varann o.s.v. som vi växer snabbt. Framtidens utmaningar kommer att kräva många mogna kristna. Vi måste hjälpa varandra framåt! Inte en verksamhet till! Det är vanligt att vi i våra församlingar upplever en stor verksamhetströtthet. Risken är då stor att man ser smågruppen som ännu en verksamhet bland alla andra och då orkar man till slut inte. Men smågruppen, eller cellgruppen som vi säger, är inte en verksamhet till. Den är en plats vi går till för att få den närhet, stöd, uppmuntran, förmaning o.s.v. som vi behöver för att klara den övriga verksamheten. Själva basbehovet. En självklarhet på något sätt. En identitet. Vi tror att församlingen skulle må mycket bättre om det vore självklart för varje medlem, och speciellt för de mest aktiva och ledarna, att vara med i en cellgrupp. Definition av en cellgrupp a) En samling med mellan 3 och 15 medlemmar. Liten nog att kommunicera. Blir det för stort blir det en extra gudstjänst. b) En grupp som regelbundet samlas till bön, samtal och lovsång Cellgruppen ger oss möjlighet att lära känna varann och våga vara oss själva. Det är först när vi blir övertygade om de andras kärlek, trots alla våra brister, som vi vågar vara de vi verkligen är. För att komma varann så nära är det viktigt att gruppen möts ofta. Att mötas varje vecka är det naturliga. c) En grupp som har en vision att växa och dela sig. Gruppen måste bära en vision om att nå de förlorade. Bär man inte denna vision blir gemenskapen snart en sjuka. Det måste ligga i tanken redan från början att man skall dela sig. Gruppen bör hela tiden ha två ledare som är villiga att dela sig så fort som möjligt och jobba ihop med var sin ny ledare. Ingen grupp får i längden isolera sig och vägra ta emot nya medlemmar. d) En grupp man valt att vara med i. Vi gör ingen geografisk indelning, men predikar att vi skall resa så lite som möjligt. e) Cellgruppsledaren skall vara med i församlingens cellgruppsledargemenskap. Det är ett krav för att räknas som en av församlingens grupper att ledarna aktiverar sig i församlingens ledargemenskap. Gör de inte det markerar vi från församlingen att vi inte har något ansvar för gruppen. I uppbyggnadsskeendet bör ledargemenskapen samlas ganska ofta. Församlingens pastorer är självskrivna ledare av denna gemenskap. f) Cellgruppsledaren skall ha en områdesledare som mentor. Denna områdesledare har ansvar för cellgrupperna i sin stadsdel och besöker dem regelbundet.

13 g) Grupper som ser olika ut. Vi strävar inte efter så många specialgrupper som möjligt, men bejakar dem som växer fram. Vi söker ett dynamiskt skeende a) Det finns så mycket dolda resurser i församlingen. Medlemmar har gåvor givna av Gud som ännu inte är i bruk. Vår uppgift som ledare är att förlösa dessa gåvor och träna människor till frimodiga lärjungar. Detta är vår huvuduppgift! (Ef 4:12) b) Om en församlingsledning tar sig tid att uppmuntra och bekräfta en grupp medlemmar i deras gåvor, och dessa sedan blir cellgruppsledare som uppmuntrar och bekräftar andras gåvor, då skapas snart en dynamisk process där den helige Ande får utrymme att verka mer än någonsin tidigare. c) Om den lilla gruppen får en vision om att växa och dela sig kommer församlingen att påverka samhället i en mycket djupare grad än vi gör om vi bara har den stora gruppen. Handlingsplan Förnya cellgruppsledargemenskapen. Vi förnyar ledargemenskap med alla ledarna. Den skall innehålla både ett delande av visionen, konkret undervisning om hur man leder en grupp och learning by doing. Erbjud cellgrupper till alla medlemmar. Vi fortsätter erbjuda cellgrupper till alla medlemmar. Vi prata om det som att det är ett basbehov som skall prioriteras före annan verksamhet. Nya ledare Vi startar en ny grupp ledarundervisning varje termin. Hej! Några hastiga rader om New Life s cellgrupper. Vi har haft med cellgruppstanken ifrån alla första början av församlingen. (1991) Det står t.o.m. i vår församlingsordning att Varje församlingsmedlem skall tillhöra en cellgrupp. Livssituationen gör det naturligtvis omöjligt ibland, men vi talar om det som självklart och naturligt att vara med. Gudstjänsten och cellgruppen är församlingens grundkurs. Sedan kan man lägga på andra aktiviteter överkurser. Cellgruppsarbete måste man alltid driva på och aktualisera. Det verkar inte som att det någonstans fungerar av egen kraft. Vi har en lite styrgrupp som driver på hela tiden. Ledarsamlingar minst en gång per månad. Vi ger alla frihet att välja en grupp som passar, men predikar samtidigt att vi skall resa så lite som möjligt. Vi upplever inget motstånd mot arbetet i princip, men Stockholms stress och restider är naturligtvis ett motstånd. Men vi talar hela tiden om att detta är inte en verksamhet till utan den plats dit vi går för att få kraft till att göra annan verksamhet. Vänligen KJELL Waern SMU Falun Jag har försökt skriva ihop nåt om vår lilla grupp nedan. I Falu missionskyrka har vi gjort så här. Vi har ganska många äldre tonåringar kvar, vilket är glädjande, och jag kände att jag ville försöka starta nåt liknande en bönegrupp med dem. Vi brukar vara 5-10 stycken å träffas i regel varannan söndagskväll. Gruppen innehåller allt från ungdomar som tror på Gud å verkligen bestämt sig för å vara kristna, de som nog inte riktigt vet, å nån som säger säg inte tro på Gud, men de vill alla ändå vara med i denna grupp och de är alla personer som vart med flitigt i SMU-Falun flera år. De huvudtankar jag har med gruppen är gemenskap, bön och undervisa/diskutera utifrån något kristet ämne. Vi brukar turas om att vara hemma hos varandra så långt det passar. En vanlig kväll brukar se ut ungefär så här: Vi fikar, pratar å skrattar, sen har vi en må-runda, där var å en får berätta hur den mår, sen brukar jag ha förberett nån slags undervisning, min erfarenhet är att det är lättare när jag har frågor de får fundera över lite å sen berätta/diskutera hur de känner, senaste gången delade jag upp gruppen i mindre grupper på 3-4 stycken å gav varsin liknelse, med frågor kring, som de fick fundera å prata kring. Sen brukar vi avsluta med att be lite. Som ledare för en grupp med tonåringar så har jag lärt mig att ha tålamod å glädjas åt de små framsteg jag ser, å inte tyngas av att de drömmar å ambitioner jag har för gruppen inte infrias direkt. Vi har en god

14 gemenskap och jag tror att alla tycker att det är skönt att ha de här träffarna. Vi började i höstas med dessa träffar å har fortsatt nu på vårterminen, och jag hoppas alla blir kvar i Falun till hösten så att vi kan fortsätta denna grupp, få en ännu djupare gemenskap och ta steg till tro eller ta steg i vår tro. Ta gärna med oss i förbön. Mvh David Rabenius Mars LIVSNÄRA SMÅGRUPPSLIV i Sundsvalls- och Gårdtjärns Missionsförsamlingar Början i korthet Sundsvalls- och Gårdtjärns Missionsförsamlingar har samarbetat nära under många år med bl.a gemensam pastorstjänst. Genom ett par års gemensamt församlingsutvecklingsarbete, med Göran Strömner som mentor, kom församlingarna fram till behovet av att mötas regelbundet i mindre grupper för gemenskap och samtal, för fördjupning och bön. Detta med avsikt att växa inåt; att bli tryggare i sin personliga tro, och att därigenom också skapa förutsättningar för att växa utåt; genom att leva närmare det andliga samtalet i vardagen och dessutom kunna bjuda med vänner till den livsnära smågruppen. Redan tidigare fanns två fungerande husförsamlingar som möts kontinuerligt. I januari 2006 kom också de nya livsnära smågrupperna igång på allvar. Vi inbjöd till grupper med några olika intresseprofiler, alla dock med ett gemensamt syfte: Det tros- och livsnära samtalet. Profilerna var Bibelsamtal, Litteratur, Musik, Ikonmåleri samt VuxenDialog. Samtliga grupper (utom VuxenDialog, som hade för få intresserade) kom relativt snabbt igång med 4-8 deltagare i varje grupp och möttes ett antal gånger under våren. Till grupperna anslöt folk från båda församlingarna samt någon enstaka som inte var församlingsmedlem. De grupper som fann en stabilitet och som därför fortfarande drygt ett år senare regelbundet möts, är bibelsamtalsgruppen och ikonmålargruppen. Musikgruppen har omvandlats till öppna sång- och musikkvällar, där man tar med sig eventuella instrument och sin musikglädje och tillsammans improviserar. I litteraturgruppen hittade man tyvärr inte den kontinuitet som behövs. Inför hösten 2006 gjordes en ny inbjudan till VuxenDialog, men inte heller då fanns ett tillräckligt intresse. Men - via oväntade vägar finns nu trots allt en livsnära smågrupp som är tydligt vuxendialog-präglad! Att finna LUGN mitt i veckan och en bärande båt Under en tid tillbaka har Sundsvalls Missionsförsamling (som har sin kyrka mitt i brusande stan, i kontrast till Gårdtjärns missionshus som ligger på landet) funderat på hur tillfällen för återhämtning kan skapas i det höga livstempo som råder idag. Därför startade i september 2006 vardagsandakten LUGN mitt i veckan, onsdagar i jämna veckor kl Varje gång med musik och stillhet, några delade tankar eller helt enkelt bara läsning av bibeltext samt möjlighet till bön och ljuständning. Tidpunkten är vald med tanke på att man ska kunna slinka in på väg hem efter jobbet eller när man shoppat på stan. LUGN mitt i veckan drar (ännu) inga stora massor, men för några personer har det blivit en viktig halvtimme var fjortonde dag. I november 2006 tog en kvinna i 45-årsåldern kontakt med mig som pastor och undrade om möjligheten att starta en kamratgrupp för människor som drabbats av utmattning/utbrändhet. Vi kan kalla henne Karin. Karin hade själv varit sjukskriven i fyra år pga utmattnings-depression och ville bryta upplevelsen av isolering. Karin har en tydlig gudstro, men hade inte tidigare sökt sig till kyrka och församlingsliv. Eftersom vi kände att detta var i linje med de tankar som redan fanns, tog vi förstås vara på hennes goda initiativ! Karin har också stor erfarenhet av AlAnon-möten (Anonyma Alkoholisters anhörigmöten) och dess former, och på den här vägen bildades i december Katamaranen; en kamratgrupp för Dig som drabbats av utmattning/utbrändhet. Gruppen möts onsdagar i jämna veckor kl och använder den första timmen till samtal och lyssnande kring ett brinnande ljus. En i sänder delar med sig av sin situation utan att bli avbruten. Medan man pratar håller man ett lätt hjärta av gips i händerna (man lättar sitt hjärta!) vilket man sedan skickar vidare. Den som inte vill dela den dagen, har friheten att bara lyssna. Antalet personer varierar i dagsläget mellan fyra och åtta. Ett maxantal skulle kanske kunna vara tio. Efter en timme finns enkelt fika och samtalet fortsätter under friare former vid borden. Kl har den som vill möjlighet att gå till vardagsandakten LUGN mitt i veckan en trappa upp, vilket förstås var tanken med att förlägga dem samma onsdagar. Med Katamaranen finns inga måsten bara en djup respekt för var och ens dagsform och behov. Det var för övrigt Karins idé att kamratgruppen skulle kallas för Katamaranen. När vi samtalade om det kändes det naturligt även för oss kyrkvana. En katamaran är ju en båt - dvs en urkristen symbol för räddning och att bli buren! För mig, både som pastor och som deltagare i Katamaranen, är det värdefullt att själv ha erfarenhet av utmattningsdepression och långtidssjukskrivning. Förankring och fortsättning Utvecklandet av det livsnära smågruppslivet i Sundsvalls- och Gårdtjärns Missionsförsamlingar har bara börjat. Det tar tid att förankra tanken och syftet. Många människor är i regel upptagna av så mycket och känner att det är bra om dom hinner delta i söndagens gudstjänst. Ett försök att förankra och visa på

15 smågruppsliv även i gudstjänst-sammanhanget, är att erbjuda smågrupperna att medverka i eller helt ansvara för en gudstjänst. Våra gamla husförsamlingar har gjort det regelbundet - nu också både ikonmålargruppen och bibelsamtalsgruppen. Det blir många personliga inslag i gudstjänsten och det hela upplevs som mycket positivt, både av medverkande och deltagare. Ulrika Hagevi Pastor i Sundsvalls- och Gårdtjärns Missionsförsamlingar Mars 2007 Hemgrupper i Immanuel 153 Immanuel 153 är en tämligen ovanlig konstruktion. Mitt i den stora Immanuelskyrkans församling i Stockholm har denna gemenskap bildats utifrån tänk och metoder som mer påminner om en församlingsplantering. Vi såg att det fanns ett behov som de stora Missionskyrkorna i Stockholm inte täckte och att det behövdes ett komplement. Ett av de viktigaste områdena har från början varit att hjälpa människor in i en lite mindre och vardagsnära gemenskap. I en stor stad i en stor församling kan vägen till nära relationer upplevas väldigt lång. Här erbjuder våra hemgrupper ett helt nödvändigt stöd för att påskynda den processen. Vi kallar våra smågrupper för hemgrupper. I första hand för att det ska vara en grupp som man kan känna sig hemma i, för andra hand för att man oftast möts i varandras hem. Vi har byggt hemgrupperna kring ledare som varit stabila och bärande personer med en tydlig vilja att gestalta Guds rike genom den lilla gruppen. Vi som pastorer har arbetat regelbundet med ledargruppen men samtidigt lämnat en stor öppenhet för varje grupp att forma upplägget utifrån de behov man ser i gruppen. Idag har en av våra ideella ledare ett särskilt ansvar för att lotsa in nya människor i grupperna De minsta gemensamma nämnarna är att man i varje grupp äter något tillsammans och att man lämnar utrymme för bön. I en del grupper inleder man varje tillfälle med en runda där man får säga något om hur veckan varit och vad som ligger överst på hjärtat just den gången. I någon grupp låter man söndagens predikan ligga till grund för ett fördjupat samtal. I en annan läser man en bok gemensamt som man sedan samtalar utifrån. Ibland kan vi be hemgrupperna aktualisera ett särskilt område som vi som församling vill beröra gemensamt under en period. Hemgrupperna träffas varje vecka. Har man samlingarna mer sällan, t ex varannan vecka och då missar en gång ses man plötsligt bara en gång i månaden. Missar man även den är man snart nere på några gånger per termin. Vi tror att det är bättre att träffas ofta men att man får hantera att alla inte kan varje gång. Hemgrupperna är inget obligatorium för engagemang i Immanuel 153 utan ses som en möjlighet. Dock är en klar majoritet av våra medlemmar med i en grupp. Till hemgruppernas ansvar hör också att vara värdar i samband med gudstjänsterna. Det innebär så väl ett praktiskt ansvar som ett värdskap där man är extra uppmärksam på att ge människor i varmt bemötande i församlingen. Tidningen Immanuel ägnade ett nummer åt Immanuel 153. Där finns bl. a ett reportage om en av våra grupper. Tidningen, nr finns att läsa på: asp Mer information om Immanuel 153 finns på Guds frid Jonas Eveborn pastor i Immanuel 153. (Februari 2008)