Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess
|
|
- Bo Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kollegial granskning Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess
2 Rapport från Samhällsmedicin, ISSN :2 (Aff) Uppdaterad 2007, Centrum för folkhälsa Stockholm 2003 Jenny Sydhoff Caroline Lööf Lena Kanström
3 Förord Hur kan vi förbättra kvaliteten i folkhälsoarbete? Svaret på frågan är ofta en utvärdering för att avgöra om satsningar varit värdefulla. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och systematisk analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas. Den lärandeprocess som hänger samman med att granska stannar då hos de som är verksamma, istället för hos forskare eller inhyrda konsulter. Kollegial granskning kan användas för folkhälsoarbete inom landsting, kommuner eller andra organisationer. WHO startade 1986 ett nätverk Healthy Cities för folkhälsoarbete i städer, för att visa hur de övergripande målen i dokumentet Hälsa 21 kan tillämpas i praktiskt folkhälsoarbete. En gemensam strävan är att utveckla strategier och metoder genom bland annat erfarenhetsutbyte. Köpenhamns Kommune och Stockholms läns landsting deltar i Healthy Cities och ingick 1999 ett samarbetsavtal med syfte att utveckla folkhälsoarbetet i städerna. Ett arbete var att utveckla metoden kollegial granskning. Vi riktar ett tack till alla som deltagit i de kollegiala granskningarna och bidragit med tid och kommentarer för utvecklingen av dessa riktlinjer. Lena Kanström samordnare av Healthy Cities i Stockholms län chef för Centrum för folkhälsa
4 Innehåll 1. Vad är kollegial granskning? Riktlinjer för tillämpning av metoden Kollegial granskning steg för steg...7 Steg 1: Ingå en överenskommelse...7 Steg 2 Avgränsa och fokusera...9 Steg 3: Bilda en granskningsgrupp...10 Steg 4: Klargöra roller och ansvar...11 Steg 5: Studera bakgrundsmateriel...12 Steg 6: Definiera granskningsplan och metod...12 Steg 7: Studiebesök...12 Steg 8: Skriva en rapport...14 Steg 9: Utfrågning av rapporten...15 Steg 10: Uppföljning av rekommendationer...16 Steg 11: Förlängning av överenskommelsen Erfarenheter och reflektioner...16 Bilaga: Förslag på bakgrundsmateriel och lämpliga personer att intervjua...18
5 1 Vad är kollegial granskning? Kollegial granskning kommer från peer review en välkänd metod som ofta tillämpas inom utbildningssektorn och av vetenskapliga tidskrifter. Peer review är en process som främst ska ses som rådgivande och icke-kontrollerande. Den utförs av kollegor som arbetar inom liknande verksamhet och på samma nivå. Grundtanken med metoden är att en grupp med goda förkunskaper både om möjligheter och problem granskar en verksamhet. De egna erfarenheterna gör att de kan lämna användbara förslag på hur den granskade verksamheten kan utvecklas och förbättras. Folkhälsoarbete Eftersom granskarna inte är experter kan de ej förväntas känna till alla verksamhetsområden, praktiska detaljer eller begränsningar inom det område de granskar. En nackdel med kollegial granskning kan vara att den inte utförs enligt vetenskapliga metoder och kanske inte får samma tyngd som en vetenskaplig utvärdering. Å andra sidan är metoden kostnadseffektiv eftersom processen sker parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. En extra vinst med metoden är att granskningsgruppen utökar sina egna kunskaper vilket ofta leder till självrannsakan som i sin tur bidrar till en lärandeprocess. Genom att granska andras verksamhet kan det egna arbetet utvecklas! 5
6 2 Riktlinjer för tillämpning av metoden Vi beskriver här kollegial granskning som metod för att granska folkhälsoarbete. Processens olika steg bygger på våra erfarenheter och kan ses som en idealmodell. Riktlinjerna ger inte lösningen på alla frågor som kan uppstå. De är en beskrivning av olika steg i processen som enligt vår uppfattning är viktiga om man vill engagera sig i kollegial granskning. Processens olika steg ingår i granskningscykeln och följer varandra i en inbördes ordning. När sista steget är utfört kan en ny process påbörjas. Alla granskningar behöver inte gå igenom exakt samma mönster och säkert finns också ytterligare steg som vi inte har presenterat. start Granskningscykeln ingå överenskommelse förlängning av överenskommelsen? uppföljning av rekommendationer avgränsa och fokusera utfrågning och justering av rapporten bilda granskningsgrupp klargöra roller och ansvar skriva en rapport studera bakgrundsmateriel definera granskningsplanoch metod studiebesök 6
7 Det etiska perspektivet är viktigt vid kollegial granskning. Det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. En granskningsprocess sträcker sig ofta över flera månader, men för dem som granskar brukar det bli cirka arbetsdagar/ deltagare. Hur lång tid som behövs beror på hur många gånger man har genomfört granskningscykeln. Tidsåtgång/deltagare i granskningsgruppen Inleda samarbete Granskning Förberedeleser Sammanställning och rapport Uppföljning steg dagar steg dagar steg dagar steg dagar steg 10 1 dag Nedan beskrivs granskningscykeln steg för steg och de olika processtegen kan användas som en checklista vid kollegial granskning. 3 Kollegial granskning steg för steg Steg 1 Ingå en överenskommelse Eftersom vi utbyter erfarenheter genom att granska varandras arbete rekommenderar vi en överenskommelse för att skapa en ram för samarbetet. Det ska framgå vilka förväntningar vi har på varandra och vilken grad av öppenhet vi önskar under granskningsprocessen. Ytterligare ett syfte med överenskommelsen är att fastställa att erfarenhetsutbytet är något mer än ett vanligt studiebesök. 7
8 Som vi definierar kollegial granskning är det en systematisk och krävande process som ska vara fokuserad och resultatinriktad och som kan ha både politisk och praktisk betydelse framöver. Överenskommelsen kan innehålla följande delar: Det är viktigt att parterna är på ungefär samma kunskapsnivå inom de områden som granskas. Och att det finns något att granska. Finns det inga kunskaper och erfarenheter att dela riskerar det ömsesidiga utbytet att bli mindre lyckat. 8
9 Vilken roll har politikerna? Att ingå en överenskommelse är ett sätt att involvera politiken i processen. Att engagera politiker i erfarenhetsutbytet kan bidra till att underlätta uppföljningen av kommande rekommendationer och det kan också vara ett sätt att lyfta fram olika folkhälsofrågor. Därför rekommenderar vi att överenskommelsen sker mellan de politiska nivåerna i organisationen. Behovet av en processledare Många frågor blir aktuella efter det att parterna undertecknat överenskommelsen. Det kan vara en fördel att tillsätta en processledare som har ansvaret för praktiska frågor i planeringen och genomförandet av granskningsprocessen. Steg 2 Avgränsa och fokusera När överenskommelsen är undertecknad kan arbetet med att formulera avgränsningar och fokusering starta. Dessa ska spegla vad ledningen och de verksamma tycker är av intresse att granska och även uppmärksamma tillgängliga resurser, till exempel arbetstimmar och kompetens i granskningsgruppen. Kom ihåg att uppdraget inte ges till en konsultfirma, utan till kollegor med samma utbildnings- och arbetslivsbakgrund som ni själva. Ledningen bör redogöra för granskningsgruppen vad deltagarna har att förvänta sig av processen samt vilka förväntningar det finns på dem som deltar. Uppgifter om avgränsningar och fokusering kan bidra till att den tid arbetsgruppen förfogar över utnyttjas effektivt. 9
10 Vilka uppgifter behövs för avgränsningar och fokusering? Uppgifterna ska som minimum definiera det område som ska granskas och vilka huvudfrågor som ska besvaras av granskningsgruppen. En angelägen diskussion är vilken nivå granskningen ska ligga på, vad som ska utvärderas och när. Enligt vår erfarenhet är det klokt att inte bli för ambitiös. Det är lämpligt att låta de som är ansvariga för en verksamhet formulera avgränsningar och fokusering. Det är trots allt de som bäst känner till styrkor och svagheter inom verksamheten och som sedan kommer att ansvara för att genomföra de förslag som granskningsgruppen framför. Det är också viktigt att ta hänsyn till om verksamheten bygger på tidigare erfarenhet. Steg 3 Bilda en granskningsgrupp Valet av personer och funktioner bör stämma överens med de uppgifter som gäller för avgränsningar och fokusering. En tvärsektoriell grupp är att rekommendera. Det är bra att blanda mer och mindre erfarna personer i granskningsgruppen, det gör processen mer dynamisk. Personerna måste dock ha erfarenhet av området i fråga, annars blir begreppet peer review meningslöst. 10
11 Ibland väljs granskningsområde utifrån en speciell person som kan bli en bra processledare. En person i granskningsgruppen bör ha förmågan att inta den rollen, leda processen och handleda de övriga deltagarna. Den personen ansvarar vanligen också för att sammanföra analysen och sammanställa rapporten. Hur stor ska granskningsgruppen vara? Stora grupper kan vara svåra att hålla samman och mindre grupper kan ibland tvingas upplösas på grund av inre konflikter. Följaktligen finns det ingen garanti för att en speciell gruppstorlek är mer framgångsrik än en annan. Det viktiga är att gruppmedlemmarna har olika kompetens och att gruppen ej är för stor. En riktlinje kan vara tre till fem personer. Steg 4 Klargöra roller och ansvar En träff för att lära känna varandra i gruppen och diskutera den framtida granskningen är en bra idé. Observera att detta gäller både som granskare och i rollen att bli granskade. Ett första möte eller en kick off kan se ut så här: Introduktion och allmän information av processledaren Presentation av deltagarna i granskningsgruppen Avgränsningar och fokusering presenteras Allmän diskussion om avgränsningar och fokusering Diskussion om möjlig arbetsfördelning i gruppen Utarbetande av preliminärt arbetsschema Diskussion om lämpligt bakgrundsmateriel Beslut om nästa möte 11
12 Steg 5 Studera bakgrundsmateriel Innan studiebesöket kan genomföras måste en del dokument studeras. Eftersom granskningsgruppen har begränsat med tid är det viktigt att dokumenten är relevanta när det gäller innehåll utan att vara alltför omfattande. Och att de erhålls i god tid. En lista med lämpliga dokument finns som bilaga. Om detta materiel inte ger tillräcklig information kan denna istället fås genom intervjuer under studiebesöket. Steg 6 Definiera granskningsplan och metod Efter att ha tagit del av aktuellt bakgrundsmateriel har granskningsgruppen en uppfattning om den aktuella verksamheten och sannolikt har de också utvecklat ett antal hypoteser och frågeställningar. Nu behöver gruppen träffas igen för att diskutera till exempel tillvägagångssätt för studiebesöket, granskningsstrategi, metod för datainsamling, vilka personer som bör intervjuas och för att ta fram en checklista för dessa intervjuer. Ovanstående sammanfattas i en granskningsplan, som också delges processledaren för gruppen som ska granskas. Steg 7 Studiebesök De som ska bli granskade planerar ett antal aktiviteter för studiebesöket. Eftersom det blir mycket ny information för granskningsgruppen är det bra att lämna tid i schemat för reflektion. 12
13 Om aktiviteter är förlagda på annan plats behöver även tid för transporter planeras in. Förslag på tidschema för studiebesöket Dag 1 Ankomst Presentation av deltagare Information och frågor om verksamheten Presentation av definitivt program Distribution av kompletterande bakgrundsmaterial Dag 2 Studiebesök och intervjuer Dag 3 Studiebesök och intervjuer Dag 4 Möte med kollegor, diskussion om verksamheten Preliminära resultat och slutsatser Dag 5 Presentation av preliminära resultat och slutsatser Avresa 13
14 Vår erfarenhet visar att det är viktigt att avsätta tid för diskussion mellan parterna. I vårt tidschema har tre sådana möten planerats in. Det första mötet ägnas åt kritiska och sökande frågor om verksamheten, för att öka förståelsen och förbättra analysen. Vid det andra mötet delges preliminära resultat och slutsatser. Tredje mötet fungerar som ett slags validering av vad granskningsgruppen har observerat under studiebesök och vid intervjuer. Vid tidsbrist kan schemat kortas ner med viss risk för att det inverkar på granskningens kvalitet och ger minskad stimulans för de granskade. Steg 8 Skriva en rapport Denna del är troligen den svåraste i hela processen. När granskningsgruppen återvänder till ordinarie arbetsuppgifter kan det vara svårt att hitta tid för och koncentrera sig på rapportskrivandet. Deltagarna träffas och diskuterar hur arbetet ska fördelas. Processledaren ansvarar för att bidragen samlas in och sammanför dessa till en gemensam rapport. 14
15 De rekommendationer som utarbetas ska ligga på en nivå som är möjlig för de granskade att följa upp. Tips vid rapportskrivande: Gå igenom preliminära resultat och slutsatser, välj bara de resultat som bekräftats av de granskade Tydliggör vilka kriterier som använts vid granskningen Håll isär resultat, slutsatser och rekommendationer Skriv en sammanfattning med huvudsakliga slutsatser och rekommendationer i början av rapporten Tänk i figurer, tabeller och diagram, inte enbart i text Gör rapporten kortfattad, läsaren är troligen mer insatt i detaljerna än rapportskrivaren. Mer utförlig rapport behövs om den ska läsas av politiker eller utomstående personer. Låt gärna någon som inte varit involverad i processen läsa igenom rapporten som intern kvalitetssäkring. Steg 9 Utfrågning av rapporten När rapporten är sammanställd skickar processledaren ut den för kommentarer från alla som varit involverade, både de granskade och granskningsgruppen. I denna process kan faktafel och missförstånd rättas till. Om slutsatserna grundas på korrekt fakta kan meningsskiljaktigheter bero på olika synsätt och perspektiv och då är det är inte mycket att göra åt saken. Rapporten rättas efter vad parterna kan komma överens om och en slutgiltig rapport tas fram och distribueras på nytt. 15
16 Steg 10 Uppföljning av rekommendationer Vi rekommenderar att skriva ett uppföljningsdokument med förslag på åtgärder. Genom att arrangera ett möte eller seminarium kan resultaten från granskningen presenteras och spridas. Tillfälle ges också för reflektion och diskussion. Det politiska deltagandet är viktigt, speciellt om granskningen ifrågasätter verksamheten. För de som deltagit i erfarenhetsutbytet kan diskussionerna generera kunskap om vad som varit mer eller mindre lyckat och ge viktig information för kommande utbyten och egen verksamhet. Steg 11 Förlängning av överenskommelsen Granskningsprocessen är nu slutförd och en ny process kan inledas. Kanske den tidigare överenskommelsen förlängs för att arbeta vidare med de erfarenheter som gjorts under den första granskningen. 4 Erfarenheter och reflektioner De kollegiala granskningarna mellan Köpenhamn och Stockholm inom ramen för Healthy Cities, finns beskrivna i åtta delrapporter och en sammanfattande rapport. Metoden finns också beskriven mer utförligt i en engelsk version. Personer som deltagit i granskningarna har intervjuats av en student på Folkhälsovetenskapliga programmet, Karolinska Institutet. Här följer ett urval av de synpunkter som framkom. Peer review som metod och instrument för kvalitetsutveckling uppfattades mycket positivt av samtliga grupper. Det fanns under processen en allmän inställning att vilja göra det bästa för varandras projekt och verksamheter. 16
17 Både de danska och svenska granskningsgrupperna ansåg att det fanns behov av bättre information om vad granskningen skulle gå ut på och vad som förväntades av dem som deltagare. Inläsningen av materiel uppfattade deltagarna som en förutsättning för granskningen och för att kunna ge bra rekommendationer och förslag. De flesta uttryckte att de ej haft den tid de behövde för inläsning och förberedelser. Flera arbetsgrupper ansåg att studiebesöken var välplanerade och givande, men någon uttryckte besvikelse över att man inte fått möjlighet att träffa någon politiker. Någon grupp vittnade om att Köpenhamn och Stockholm kommit olika långt i folkhälsoarbetet och att utbytet till viss del blev lidande av detta. Båda länder ansåg att metoden troligen skulle fungera lika bra inom det egna landet och att den skulle kunna tillämpas även inom andra delar i ordinarie verksamhet. I alla arbetsgrupper upplevde man att en lärandeprocess skett, både genom att granska och att granskas. De rekommendationer som gavs uppfattades som befogade och möjligheten att få gehör för uppmärksammade brister ökade genom granskningen. 17
18 Bilaga Förslag på lämpligt bakgrundsmateriel Beslut för verksamheten Verksamhetsplan Verksamhetsberättelse Processbeskrivningar Tidigare utvärderingar Tidigare uppföljningar Producerat materiel Tidningsurklipp/mediabevakning Hemsida Förslag på lämpliga personer att intervjua Beslutsfattare, till exempel politiker, chefer Uppdragsgivare Styrgrupp Referensgrupp Verksamhetsansvarig Samverkanspartners, till exempel studieförbund, myndighet Finansiär eller bidragsgivare Representant från verksamhetens målgrupp 18
19 19
20 Beställa rapporten Centrum för folkhälsa Avdelningen för folkhälsoarbete Box Stockholm E-post: Tfn vx:
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN
Läs merFörord. vid er första träff gör en planering tillsammans.
Studiehandledning Förord Örebro Läns Landsting, Örebro Läns Bildningsförbund och Örebro Läns Idrottsförbund har tillsammans tagit fram en skrift om föreningslivets och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet
Läs merEXTERNA EXAMENSARBETEN
EXTERNA EXAMENSARBETEN Med externa examensarbeten menas arbeten som sker i samverkan med extern part utanför akademin och där resursperson ska finnas tillgänglig CHECKLISTA CHECKLISTOR FÖR EXAMENSARBETEN
Läs merHandledning för. Bilaga 2 till Granskning och bedömning av kvalitetsarbete. vid universitet och högskolor
Handledning för bedömare av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Bilaga 2 till Granskning och bedömning av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor Högskoleverket 1997 1 Högskoleverket Birger
Läs merSTYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga
Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE
Läs merKollegial konsultation
Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merGör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...
Läs merWorkshop ENKLA ÄRENDEN
Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merDeltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merResultat från seminarium 2
Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merInformation till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013
Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...
Läs merRiktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun
VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merAdeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande
SFÖ:s mentorprogram Syfte och mål SFÖ arbetar för god yrkesetik och ökat erfarenhetsoch kunskapsutbyte mellan professionella översättare. Mentorverksamheten är avsedd att ge nya medlemmar stöd i att komma
Läs merVerksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merUNGDOMSDELAKTIGHET. Stödjande miljöer
UNGDOMSDELAKTIGHET Stödjande miljöer 1 Unga ledare en kraft att räkna med Behovet av ledare varierar oftast med tiden, men en sak är oföränderlig; ni kommer alltid att behöva ledare. Flera undersökningar
Läs merINSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)
1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan
Läs mer1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10
Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,
Läs merExamensarbeten på dataingenjörsprogrammet
Examensarbeten på dataingenjörsprogrammet Den här texten riktar sig till studenter på Di-programmet. Syftet är att sammanfatta rutinerna för examensarbete vid institutionen för systemteknik. Inlämning
Läs merUppdrag och mandat i TRIS
Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer
Läs merArbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande
Läs merExempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merBarnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen
Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merHär ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.
ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merHögskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj
Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj En pedagogisk portfölj - idag en självklar del av en akademisk portfölj Kanske undrar du varför du ska ha en pedagogisk portfölj. Det självklara
Läs merGranskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET
Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1
HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer
Läs merTitel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet
Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid
Läs merAnvisning om regelbunden granskning av utbildning vid KTH
ANVISNING Gäller från och med Diarienummer 2018-08-29 V-2018-0730 Beslutsfattare Datum för beslut Ansvarig avdelning Fakultetsrådet 2018-08-29 UF/PLU Anvisning om regelbunden granskning av utbildning vid
Läs merGymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet
Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet Pär Leijonhufvud 2017-08-29 Innehåll Syfte.................................... 2 Arbetsformer............................... 2 Rapporten.................................
Läs merTillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition
2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och
Läs merLänsfolkhälsorådet Gävleborg
Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen
Läs merSlutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar
Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1
Läs merHANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merUTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Läs merPåverkar vårt internationaliseringsarbete kvaliteten på utbildningsprogrammen vid KI?
Påverkar vårt internationaliseringsarbete kvaliteten på utbildningsprogrammen vid KI? Styrelsen för utbildning gav ett uppdrag En plan för arbetet togs fram Ett antal frågeställningar formulerades Vad
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR
Läs merBilaga 4 c: Processkartläggning
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för
Läs merKompetensutveckling Primärvården Fyrbodal
Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merMänniska- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merOffertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet
US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merSveriges viktigaste chefsjobb. En unik satsning av Örebro kommun, med stöd av Public Partner
Sveriges viktigaste chefsjobb En unik satsning av Örebro kommun, med stöd av Public Partner Sveriges viktigaste chefsjobb Kommunerna är basen i välfärden. För att uthålligt klara den uppgiften krävs bättre
Läs merDokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Läs merStyrgruppsmöte Överenskommelsen
Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 1 (7) Styrgruppsmöte Överenskommelsen Plats och tid Knutsalen, Rådhuset, Lund, klockan 10:00 12.00 Ledamöter Övriga Elin Gustafsson (S) ordf. Philip Sandberg
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merMedarbetarsamtal vid KI
Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål
Läs merRemissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening
För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening
Läs merAnsökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond
2015-02-19 Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond Översiktlig information om krav på ansökan, samt hur beslutsprocessen vid ansökan ser ut. EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET 2 (5) Norrköpings
Läs merRiktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Läs merInstitutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet
Läs merInformation och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal
2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare
Läs merORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning
ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad
Läs merREVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson
REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merHandlingsplan för interprofessionellt lärande
Handlingsplan för interprofessionellt lärande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2018-2022 Dnr: 3-4732/2017 Beslutad av Styrelsen för utbildning: 2018-06-20 1 Inledning Interprofessionell
Läs merBilaga 1. Handledning till övningsledningen
Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att
Läs merAnvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Läs mer1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?
1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 3. Kan du fortfarande kommunicera på det språket? 4.
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merRiktlinjer för intern kontroll
Riktlinjer för intern kontroll KS 2018-12-05 161 Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Samtliga förvaltningar i Bjuvs kommun Version 2 Giltighetsperiod Tillsvidare Dokumentägare Kommunchef Beslutat/antaget
Läs merSTUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp
2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merResultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Läs merBenchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra
Benchmarking av stödverksamhet för forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande tre universitet lär av varandra Anneli Wikander, LU Malin Östling, GU Definition benchmarking Benchmarking
Läs merInstruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté
1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merRiktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5
Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom
Läs merAtt göra examensarbete
Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska
Läs merDet professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och
Läs merMinnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan
Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete
Läs merUtveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Läs merRegelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi
Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Detta dokument är en reviderad version av det dokument med samma namn som antogs av årsmötet för Svensk Förening för Hematologi
Läs merChecklista för introduktion
Checklista för introduktion Den här checklistan kan användas för introduktion av alla som är nya i organisationen anställda, praktikanter, konsulter eller inhyrda (vi kallar dem alla för enkelhetens skull
Läs merEXTERNA EXAMENSARBETEN
EXTERNA EXAMENSARBETEN Med externa examensarbeten menas arbeten som sker i samverkan med extern part utanför akademin och där resursperson ska finnas tillgänglig CHECKLISTA CHECKLISTOR FÖR EXAMENSARBETEN
Läs merK2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Läs merGuide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Läs mer