Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess"

Transkript

1 Kollegial granskning Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess

2 Rapport från Samhällsmedicin, ISSN :2 (Aff) Uppdaterad 2007, Centrum för folkhälsa Stockholm 2003 Jenny Sydhoff Caroline Lööf Lena Kanström

3 Förord Hur kan vi förbättra kvaliteten i folkhälsoarbete? Svaret på frågan är ofta en utvärdering för att avgöra om satsningar varit värdefulla. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och systematisk analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas. Den lärandeprocess som hänger samman med att granska stannar då hos de som är verksamma, istället för hos forskare eller inhyrda konsulter. Kollegial granskning kan användas för folkhälsoarbete inom landsting, kommuner eller andra organisationer. WHO startade 1986 ett nätverk Healthy Cities för folkhälsoarbete i städer, för att visa hur de övergripande målen i dokumentet Hälsa 21 kan tillämpas i praktiskt folkhälsoarbete. En gemensam strävan är att utveckla strategier och metoder genom bland annat erfarenhetsutbyte. Köpenhamns Kommune och Stockholms läns landsting deltar i Healthy Cities och ingick 1999 ett samarbetsavtal med syfte att utveckla folkhälsoarbetet i städerna. Ett arbete var att utveckla metoden kollegial granskning. Vi riktar ett tack till alla som deltagit i de kollegiala granskningarna och bidragit med tid och kommentarer för utvecklingen av dessa riktlinjer. Lena Kanström samordnare av Healthy Cities i Stockholms län chef för Centrum för folkhälsa

4 Innehåll 1. Vad är kollegial granskning? Riktlinjer för tillämpning av metoden Kollegial granskning steg för steg...7 Steg 1: Ingå en överenskommelse...7 Steg 2 Avgränsa och fokusera...9 Steg 3: Bilda en granskningsgrupp...10 Steg 4: Klargöra roller och ansvar...11 Steg 5: Studera bakgrundsmateriel...12 Steg 6: Definiera granskningsplan och metod...12 Steg 7: Studiebesök...12 Steg 8: Skriva en rapport...14 Steg 9: Utfrågning av rapporten...15 Steg 10: Uppföljning av rekommendationer...16 Steg 11: Förlängning av överenskommelsen Erfarenheter och reflektioner...16 Bilaga: Förslag på bakgrundsmateriel och lämpliga personer att intervjua...18

5 1 Vad är kollegial granskning? Kollegial granskning kommer från peer review en välkänd metod som ofta tillämpas inom utbildningssektorn och av vetenskapliga tidskrifter. Peer review är en process som främst ska ses som rådgivande och icke-kontrollerande. Den utförs av kollegor som arbetar inom liknande verksamhet och på samma nivå. Grundtanken med metoden är att en grupp med goda förkunskaper både om möjligheter och problem granskar en verksamhet. De egna erfarenheterna gör att de kan lämna användbara förslag på hur den granskade verksamheten kan utvecklas och förbättras. Folkhälsoarbete Eftersom granskarna inte är experter kan de ej förväntas känna till alla verksamhetsområden, praktiska detaljer eller begränsningar inom det område de granskar. En nackdel med kollegial granskning kan vara att den inte utförs enligt vetenskapliga metoder och kanske inte får samma tyngd som en vetenskaplig utvärdering. Å andra sidan är metoden kostnadseffektiv eftersom processen sker parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. En extra vinst med metoden är att granskningsgruppen utökar sina egna kunskaper vilket ofta leder till självrannsakan som i sin tur bidrar till en lärandeprocess. Genom att granska andras verksamhet kan det egna arbetet utvecklas! 5

6 2 Riktlinjer för tillämpning av metoden Vi beskriver här kollegial granskning som metod för att granska folkhälsoarbete. Processens olika steg bygger på våra erfarenheter och kan ses som en idealmodell. Riktlinjerna ger inte lösningen på alla frågor som kan uppstå. De är en beskrivning av olika steg i processen som enligt vår uppfattning är viktiga om man vill engagera sig i kollegial granskning. Processens olika steg ingår i granskningscykeln och följer varandra i en inbördes ordning. När sista steget är utfört kan en ny process påbörjas. Alla granskningar behöver inte gå igenom exakt samma mönster och säkert finns också ytterligare steg som vi inte har presenterat. start Granskningscykeln ingå överenskommelse förlängning av överenskommelsen? uppföljning av rekommendationer avgränsa och fokusera utfrågning och justering av rapporten bilda granskningsgrupp klargöra roller och ansvar skriva en rapport studera bakgrundsmateriel definera granskningsplanoch metod studiebesök 6

7 Det etiska perspektivet är viktigt vid kollegial granskning. Det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. En granskningsprocess sträcker sig ofta över flera månader, men för dem som granskar brukar det bli cirka arbetsdagar/ deltagare. Hur lång tid som behövs beror på hur många gånger man har genomfört granskningscykeln. Tidsåtgång/deltagare i granskningsgruppen Inleda samarbete Granskning Förberedeleser Sammanställning och rapport Uppföljning steg dagar steg dagar steg dagar steg dagar steg 10 1 dag Nedan beskrivs granskningscykeln steg för steg och de olika processtegen kan användas som en checklista vid kollegial granskning. 3 Kollegial granskning steg för steg Steg 1 Ingå en överenskommelse Eftersom vi utbyter erfarenheter genom att granska varandras arbete rekommenderar vi en överenskommelse för att skapa en ram för samarbetet. Det ska framgå vilka förväntningar vi har på varandra och vilken grad av öppenhet vi önskar under granskningsprocessen. Ytterligare ett syfte med överenskommelsen är att fastställa att erfarenhetsutbytet är något mer än ett vanligt studiebesök. 7

8 Som vi definierar kollegial granskning är det en systematisk och krävande process som ska vara fokuserad och resultatinriktad och som kan ha både politisk och praktisk betydelse framöver. Överenskommelsen kan innehålla följande delar: Det är viktigt att parterna är på ungefär samma kunskapsnivå inom de områden som granskas. Och att det finns något att granska. Finns det inga kunskaper och erfarenheter att dela riskerar det ömsesidiga utbytet att bli mindre lyckat. 8

9 Vilken roll har politikerna? Att ingå en överenskommelse är ett sätt att involvera politiken i processen. Att engagera politiker i erfarenhetsutbytet kan bidra till att underlätta uppföljningen av kommande rekommendationer och det kan också vara ett sätt att lyfta fram olika folkhälsofrågor. Därför rekommenderar vi att överenskommelsen sker mellan de politiska nivåerna i organisationen. Behovet av en processledare Många frågor blir aktuella efter det att parterna undertecknat överenskommelsen. Det kan vara en fördel att tillsätta en processledare som har ansvaret för praktiska frågor i planeringen och genomförandet av granskningsprocessen. Steg 2 Avgränsa och fokusera När överenskommelsen är undertecknad kan arbetet med att formulera avgränsningar och fokusering starta. Dessa ska spegla vad ledningen och de verksamma tycker är av intresse att granska och även uppmärksamma tillgängliga resurser, till exempel arbetstimmar och kompetens i granskningsgruppen. Kom ihåg att uppdraget inte ges till en konsultfirma, utan till kollegor med samma utbildnings- och arbetslivsbakgrund som ni själva. Ledningen bör redogöra för granskningsgruppen vad deltagarna har att förvänta sig av processen samt vilka förväntningar det finns på dem som deltar. Uppgifter om avgränsningar och fokusering kan bidra till att den tid arbetsgruppen förfogar över utnyttjas effektivt. 9

10 Vilka uppgifter behövs för avgränsningar och fokusering? Uppgifterna ska som minimum definiera det område som ska granskas och vilka huvudfrågor som ska besvaras av granskningsgruppen. En angelägen diskussion är vilken nivå granskningen ska ligga på, vad som ska utvärderas och när. Enligt vår erfarenhet är det klokt att inte bli för ambitiös. Det är lämpligt att låta de som är ansvariga för en verksamhet formulera avgränsningar och fokusering. Det är trots allt de som bäst känner till styrkor och svagheter inom verksamheten och som sedan kommer att ansvara för att genomföra de förslag som granskningsgruppen framför. Det är också viktigt att ta hänsyn till om verksamheten bygger på tidigare erfarenhet. Steg 3 Bilda en granskningsgrupp Valet av personer och funktioner bör stämma överens med de uppgifter som gäller för avgränsningar och fokusering. En tvärsektoriell grupp är att rekommendera. Det är bra att blanda mer och mindre erfarna personer i granskningsgruppen, det gör processen mer dynamisk. Personerna måste dock ha erfarenhet av området i fråga, annars blir begreppet peer review meningslöst. 10

11 Ibland väljs granskningsområde utifrån en speciell person som kan bli en bra processledare. En person i granskningsgruppen bör ha förmågan att inta den rollen, leda processen och handleda de övriga deltagarna. Den personen ansvarar vanligen också för att sammanföra analysen och sammanställa rapporten. Hur stor ska granskningsgruppen vara? Stora grupper kan vara svåra att hålla samman och mindre grupper kan ibland tvingas upplösas på grund av inre konflikter. Följaktligen finns det ingen garanti för att en speciell gruppstorlek är mer framgångsrik än en annan. Det viktiga är att gruppmedlemmarna har olika kompetens och att gruppen ej är för stor. En riktlinje kan vara tre till fem personer. Steg 4 Klargöra roller och ansvar En träff för att lära känna varandra i gruppen och diskutera den framtida granskningen är en bra idé. Observera att detta gäller både som granskare och i rollen att bli granskade. Ett första möte eller en kick off kan se ut så här: Introduktion och allmän information av processledaren Presentation av deltagarna i granskningsgruppen Avgränsningar och fokusering presenteras Allmän diskussion om avgränsningar och fokusering Diskussion om möjlig arbetsfördelning i gruppen Utarbetande av preliminärt arbetsschema Diskussion om lämpligt bakgrundsmateriel Beslut om nästa möte 11

12 Steg 5 Studera bakgrundsmateriel Innan studiebesöket kan genomföras måste en del dokument studeras. Eftersom granskningsgruppen har begränsat med tid är det viktigt att dokumenten är relevanta när det gäller innehåll utan att vara alltför omfattande. Och att de erhålls i god tid. En lista med lämpliga dokument finns som bilaga. Om detta materiel inte ger tillräcklig information kan denna istället fås genom intervjuer under studiebesöket. Steg 6 Definiera granskningsplan och metod Efter att ha tagit del av aktuellt bakgrundsmateriel har granskningsgruppen en uppfattning om den aktuella verksamheten och sannolikt har de också utvecklat ett antal hypoteser och frågeställningar. Nu behöver gruppen träffas igen för att diskutera till exempel tillvägagångssätt för studiebesöket, granskningsstrategi, metod för datainsamling, vilka personer som bör intervjuas och för att ta fram en checklista för dessa intervjuer. Ovanstående sammanfattas i en granskningsplan, som också delges processledaren för gruppen som ska granskas. Steg 7 Studiebesök De som ska bli granskade planerar ett antal aktiviteter för studiebesöket. Eftersom det blir mycket ny information för granskningsgruppen är det bra att lämna tid i schemat för reflektion. 12

13 Om aktiviteter är förlagda på annan plats behöver även tid för transporter planeras in. Förslag på tidschema för studiebesöket Dag 1 Ankomst Presentation av deltagare Information och frågor om verksamheten Presentation av definitivt program Distribution av kompletterande bakgrundsmaterial Dag 2 Studiebesök och intervjuer Dag 3 Studiebesök och intervjuer Dag 4 Möte med kollegor, diskussion om verksamheten Preliminära resultat och slutsatser Dag 5 Presentation av preliminära resultat och slutsatser Avresa 13

14 Vår erfarenhet visar att det är viktigt att avsätta tid för diskussion mellan parterna. I vårt tidschema har tre sådana möten planerats in. Det första mötet ägnas åt kritiska och sökande frågor om verksamheten, för att öka förståelsen och förbättra analysen. Vid det andra mötet delges preliminära resultat och slutsatser. Tredje mötet fungerar som ett slags validering av vad granskningsgruppen har observerat under studiebesök och vid intervjuer. Vid tidsbrist kan schemat kortas ner med viss risk för att det inverkar på granskningens kvalitet och ger minskad stimulans för de granskade. Steg 8 Skriva en rapport Denna del är troligen den svåraste i hela processen. När granskningsgruppen återvänder till ordinarie arbetsuppgifter kan det vara svårt att hitta tid för och koncentrera sig på rapportskrivandet. Deltagarna träffas och diskuterar hur arbetet ska fördelas. Processledaren ansvarar för att bidragen samlas in och sammanför dessa till en gemensam rapport. 14

15 De rekommendationer som utarbetas ska ligga på en nivå som är möjlig för de granskade att följa upp. Tips vid rapportskrivande: Gå igenom preliminära resultat och slutsatser, välj bara de resultat som bekräftats av de granskade Tydliggör vilka kriterier som använts vid granskningen Håll isär resultat, slutsatser och rekommendationer Skriv en sammanfattning med huvudsakliga slutsatser och rekommendationer i början av rapporten Tänk i figurer, tabeller och diagram, inte enbart i text Gör rapporten kortfattad, läsaren är troligen mer insatt i detaljerna än rapportskrivaren. Mer utförlig rapport behövs om den ska läsas av politiker eller utomstående personer. Låt gärna någon som inte varit involverad i processen läsa igenom rapporten som intern kvalitetssäkring. Steg 9 Utfrågning av rapporten När rapporten är sammanställd skickar processledaren ut den för kommentarer från alla som varit involverade, både de granskade och granskningsgruppen. I denna process kan faktafel och missförstånd rättas till. Om slutsatserna grundas på korrekt fakta kan meningsskiljaktigheter bero på olika synsätt och perspektiv och då är det är inte mycket att göra åt saken. Rapporten rättas efter vad parterna kan komma överens om och en slutgiltig rapport tas fram och distribueras på nytt. 15

16 Steg 10 Uppföljning av rekommendationer Vi rekommenderar att skriva ett uppföljningsdokument med förslag på åtgärder. Genom att arrangera ett möte eller seminarium kan resultaten från granskningen presenteras och spridas. Tillfälle ges också för reflektion och diskussion. Det politiska deltagandet är viktigt, speciellt om granskningen ifrågasätter verksamheten. För de som deltagit i erfarenhetsutbytet kan diskussionerna generera kunskap om vad som varit mer eller mindre lyckat och ge viktig information för kommande utbyten och egen verksamhet. Steg 11 Förlängning av överenskommelsen Granskningsprocessen är nu slutförd och en ny process kan inledas. Kanske den tidigare överenskommelsen förlängs för att arbeta vidare med de erfarenheter som gjorts under den första granskningen. 4 Erfarenheter och reflektioner De kollegiala granskningarna mellan Köpenhamn och Stockholm inom ramen för Healthy Cities, finns beskrivna i åtta delrapporter och en sammanfattande rapport. Metoden finns också beskriven mer utförligt i en engelsk version. Personer som deltagit i granskningarna har intervjuats av en student på Folkhälsovetenskapliga programmet, Karolinska Institutet. Här följer ett urval av de synpunkter som framkom. Peer review som metod och instrument för kvalitetsutveckling uppfattades mycket positivt av samtliga grupper. Det fanns under processen en allmän inställning att vilja göra det bästa för varandras projekt och verksamheter. 16

17 Både de danska och svenska granskningsgrupperna ansåg att det fanns behov av bättre information om vad granskningen skulle gå ut på och vad som förväntades av dem som deltagare. Inläsningen av materiel uppfattade deltagarna som en förutsättning för granskningen och för att kunna ge bra rekommendationer och förslag. De flesta uttryckte att de ej haft den tid de behövde för inläsning och förberedelser. Flera arbetsgrupper ansåg att studiebesöken var välplanerade och givande, men någon uttryckte besvikelse över att man inte fått möjlighet att träffa någon politiker. Någon grupp vittnade om att Köpenhamn och Stockholm kommit olika långt i folkhälsoarbetet och att utbytet till viss del blev lidande av detta. Båda länder ansåg att metoden troligen skulle fungera lika bra inom det egna landet och att den skulle kunna tillämpas även inom andra delar i ordinarie verksamhet. I alla arbetsgrupper upplevde man att en lärandeprocess skett, både genom att granska och att granskas. De rekommendationer som gavs uppfattades som befogade och möjligheten att få gehör för uppmärksammade brister ökade genom granskningen. 17

18 Bilaga Förslag på lämpligt bakgrundsmateriel Beslut för verksamheten Verksamhetsplan Verksamhetsberättelse Processbeskrivningar Tidigare utvärderingar Tidigare uppföljningar Producerat materiel Tidningsurklipp/mediabevakning Hemsida Förslag på lämpliga personer att intervjua Beslutsfattare, till exempel politiker, chefer Uppdragsgivare Styrgrupp Referensgrupp Verksamhetsansvarig Samverkanspartners, till exempel studieförbund, myndighet Finansiär eller bidragsgivare Representant från verksamhetens målgrupp 18

19 19

20 Beställa rapporten Centrum för folkhälsa Avdelningen för folkhälsoarbete Box Stockholm E-post: Tfn vx:

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Kollegial konsultation

Kollegial konsultation Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj En pedagogisk portfölj - idag en självklar del av en akademisk portfölj Kanske undrar du varför du ska ha en pedagogisk portfölj. Det självklara

Läs mer

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans.

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans. Studiehandledning Förord Örebro Läns Landsting, Örebro Läns Bildningsförbund och Örebro Läns Idrottsförbund har tillsammans tagit fram en skrift om föreningslivets och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

Medarbetarsamtal vid KI

Medarbetarsamtal vid KI Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer

Läs mer

Adeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande

Adeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande SFÖ:s mentorprogram Syfte och mål SFÖ arbetar för god yrkesetik och ökat erfarenhetsoch kunskapsutbyte mellan professionella översättare. Mentorverksamheten är avsedd att ge nya medlemmar stöd i att komma

Läs mer

Länsfolkhälsorådet Gävleborg

Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten 1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version 1.5 2016-02-18 Ärendenr: NV-05639-15 Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

POLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun

POLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun POLITISKA RIKTLINJER för styrmodellen i Norrköpings kommun... 10 januari 2011 Politiska riktlinjer för styrmodellen i Norrköpings kommun Beslutade av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond

Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond 2015-02-19 Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond Översiktlig information om krav på ansökan, samt hur beslutsprocessen vid ansökan ser ut. EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET 2 (5) Norrköpings

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Påverkar vårt internationaliseringsarbete kvaliteten på utbildningsprogrammen vid KI?

Påverkar vårt internationaliseringsarbete kvaliteten på utbildningsprogrammen vid KI? Påverkar vårt internationaliseringsarbete kvaliteten på utbildningsprogrammen vid KI? Styrelsen för utbildning gav ett uppdrag En plan för arbetet togs fram Ett antal frågeställningar formulerades Vad

Läs mer

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud).

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud). Stockholms Stadsmission Sociala Verksamhetsområdet Arbetsbeskrivning - Ombud Klaragården/Stadsmissionens Center Huvudarbetsuppgifter Genom ombudsmannaskap möjliggöra att deltagare får stöd, service och

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Benchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra

Benchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra Benchmarking av stödverksamhet för forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande tre universitet lär av varandra Anneli Wikander, LU Malin Östling, GU Definition benchmarking Benchmarking

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Malin Bergqvist Folkhälsosamordnare/ Drogsamordnare Åre kommun Maria Warne Lektor Avdelningen för hälsovetenskap Mittuniversitetet ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN PRAKTIKER

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

ERNST & YOUNG S AVDELNING FÖR OFFENTLIG REVISION. Praktikrapport VT Tobias Ahlqvist Praktikrapport för Tobias Ahlqvist

ERNST & YOUNG S AVDELNING FÖR OFFENTLIG REVISION. Praktikrapport VT Tobias Ahlqvist Praktikrapport för Tobias Ahlqvist ERNST & YOUNG S AVDELNING FÖR OFFENTLIG REVISION Praktikrapport VT-2012 Tobias Ahlqvist 2012-06-07 Praktikrapport för Tobias Ahlqvist Contents 1. Information... 3 2. Allmänt om praktikplatsen... 3 3. Arbetsuppgifter

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik. 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens mål

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik. 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens mål Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Elektronikämnet spänner över ett stort område, alltifrån

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Detta dokument är en reviderad version av det dokument med samma namn som antogs av årsmötet för Svensk Förening för Hematologi

Läs mer

UNGDOMSDELAKTIGHET. Stödjande miljöer

UNGDOMSDELAKTIGHET. Stödjande miljöer UNGDOMSDELAKTIGHET Stödjande miljöer 1 Unga ledare en kraft att räkna med Behovet av ledare varierar oftast med tiden, men en sak är oföränderlig; ni kommer alltid att behöva ledare. Flera undersökningar

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Läs mer

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete 8 steg till ett lokalt ANDT-arbete Förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Foldern är framtagen av länsstyrelserna i Värmland och Örebro län samt kommuner. Länsstyrelsen en samlande

Läs mer