Verksamhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse KMS Kullaviks Montessoriskola Skogsbacken, årskurs / 2015

2 Elever och organisation Verksamheten har omfattat 104 elever. Arbetsenheten för åk 6 9 är en av skolans fyra arbetsenheter. De övriga är förskolan, grundskolan åk f 2 och grundskolan åk 3 5. Personal Personalgruppen har bestått av 8,3 heltidstjänster i form av grundskollärare fördelade på 11 personer i arbetslaget, en del undervisning i praktisk estetiska ämnen för åk 3 5 har skett av 4 lärare ur arbetslaget, en del av undervisningen i åk 6 har skett av lärare ur arbetslaget för åk 3 5. Det innebär sammataget att enheten haft en personaltäthet på 12,4 elever per lärare (heltidstj.). Ledning Rektor har haft det övergripande ledningsansvaret och är chef för all personal. En Samordnare har haft ansvar för drift, samordning och daglig ledning i enhetens inre arbete motsvarande 10% av sin heltidstjänst. Skolans specialpedagog har ett särskilt ansvar att leda enhetens värdegrunds och likabehandlingsarbete såväl som arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En förstlärare ur arbetslaget har arbetat extra med tex utveckling av undervisningen i samhällsorienterade ämnen, att introducera nyanställda, skolan och omvärlden. Lokaler Varje klass har ett hemrum som även fungerar som ämnesrum med Montessorimaterial och lämplig litteratur. Det finns ett par grupprum och ett halvklassrum för undervisning i Hem och konsumentkunskap, samt ett café med ett par glasrum med ytterligare platser för skolarbete och samvaro. Även Gläntan där lunchen intas fungerar som plats för samvaro under rast, likväl som idrottshall utgör möjlighet för aktivitet under lunchrasten. För idrott och praktiskt estetiska ämnen har skolan specialrum som alla elever på skolan använder.

3 Gemensamt prioriterade fokusområden för läsåret Bedömning och feedback elevernas nöjdhet m bedömning 'under tiden'; timing + möjlighet att arbeta utifrån feedback Planeringar för arbetsområde ha nytta av, veta vad jag ska klara av, förtydliga målen mhja elevexempel olika nivåer Coachskap nöjd med hur min coach följer upp mina mål, IUP + behov av att träffas lika ofta / oftare Studiero kunna arbeta med god koncentration utan yttre störmoment Jämställdhet lika värde, behandlas lika, killar och tjejer samma förutsättningar Elevledda utv.samt ökad självkännedom, delaktighet och medverkan Bedömning och feedback Eleverna visar i våra genomförda enkäter en tendens att vara som mest nöjda i de yngre åldrarna i 6 9:an med möjligheten att arbeta utifrån den bedömning och feedback de får på hur de utvecklas mot målen och vad de kan kan göra för att komma längre. När eleverna blir äldre är det möjligen det att de blir mer kritiska och ännu mer angelägna som gör att de är något mindre nöjda, eftersom lärarnas bild är att de erbjuds minst lika goda möjligheter i undervisningen, om inte bättre, att dra nytta av och kunna använda sig av återkopplingen.

4 Planeringar för arbetsområden Vårt mål med tydlighet kring arbetsområdets mål och bedömning, för elevens förutsättningar att äga sitt eget lärande ska öka, att planeringen ska möjliggöra bedömningstillfälle med timing, för goda möjligheter att arbeta utifrån bedömning enligt ovan utifrån återkopplingen man fått, har eleverna visat i enkäterna att de tycker att vi har uppnått. Vår analys är att det nya sätt vi valde att arbeta på i år genom att klistra in tidigare planeringar direkt under fliken Planering på SchoolSoft, istället för bifogade filer som var gjorda i diverse filformat, gjorde att eleverna enklare såg dem, dels på enkelt sätt på förstasidan den vecka den las upp, dels enkelt att hitta under fliken Planering kommande veckor. En nackdel blev att den inte var lika utskriftsvänlig, för de som önskade det. Coachskap Ambitionen är att finnas där för de elever som behöver coachning på de olika individuella nivåer utifrån elevens behov som finns, i gemensam strävan att uppnå uppsatta mål, t.ex. under utvecklingssamtalet. Genom att lärarna på olika sätt fördelar sin tid mellan att agera coacher samtidigt som de ska vara behjälpliga som ämneslärare under t.ex. H tid, har vi i år lyckats hitta en bra fördelning, åtminstone för de äldre eleverna enl. enkäterna. En del lärare säger sig inte ha hållit lika många coachsamtal i år. Ett flertal av de yngre säger att de har behov av att träffa sin coach oftare, samtidigt som lärarnas reflektion är att de eleverna inte sänder de signalerna, de är heller inte i lika stor utsträckning som de äldre närvarande under H tid, där större delen av coachsamtalen hålls. Kanske att det kan ha ett samband, och vi kommer att ta med oss detta inför nästa läsår. Studiero Att kunna arbeta med god koncentration utan yttre störmoment som gör att man blir avbruten i sin process, tappar fokus och börjar tänka på eller göra något annat, är en given förutsättning för ett gott studieklimat och god måluppfyllelse. När bl.a. skolenkäten förra året visade brister här enligt eleverna i dåvarande åk 5, började läsåret med ett omfattande arbete gällande gemensamt framtagande av nya Ordningregler tillsammans med eleverna. Även föräldrar hade möjlighet att komma med synpunkter. Årets enkät visar på bättre resultat och vi kan i den meningen säga att vi nått målet och är på väg i rätt riktning. Vi ser samtidigt att konsekvenserna för vissa elever verkar otydliga, vilket kan vara en anledning till det fortfarande finns utvecklingspotential på området. En positiv effekt har visat sig vara tydlighet och struktur för eleverna gällande hur lektioner startas och avslutas, fasta bordsplaceringar. En fråga vi ställer oss är vilken påverkan användandet av datorer har för arbetsron. För några elever har samtal hållits på såväl

5 coachnivå, som tillsammans med föräldrar, specialpedagog och rektor. Vi ser framför oss att detta område kommer fortsätta belysas och prioriteras nästa läsår. Jämställdhet Killar och tjejer ska så klart ha lika goda förutsättningar i skolan, däremot inte nödvändigtvis samma eftersom man beroende på hur man är och fungerar som individ har olika behov av utmaningar, stöd och tid. Redan här börjar dilemmat när man vill mäta detta och dessvärre är formuleringar betydande i dessa sammanhang, det är lätt att hamna i ett rättvisetänk som inte är relevant. Då frågan ställs i skolenkäten är årets 9:ondeklassares bild bättre än den hos förra årets 9:a, vilket kan tyda på att vi blivit bättre på att ge killar och tjejer samma förutsättningar, eller förhoppningsvis lika goda förutsättningar. Ett flertal insatser har gjorts och nämnas kan t.ex. besök av externa föreläsare och internt utvecklingsarbete som givit en ökad medvetenhet vilken har slagit igenom i undervisningen, även i valet av material då det kritiskt granskats med dessa ögon. Vi har även kunnat se hur eleverna självmant tar upp jämställdhetsperspektivet i sådant de skriver, diskuterar och debatterar i olika ämnen. Ett kvitto på att medvetenhet och riktade insatser/metoder givit positiv effekt är ett exempel vi sett i en av våra klasser där särskilt anpassat upplägg för att attrahera killar i ett specifikt ämne, inneburit att de utvecklats mer och ökat sina betyg mer i detta ämne än i andra detta läsår. Mer om relationerna mellan killars och tjejers betyg nedan under 2.7, och rubriken Statistik. Elevledda utvecklingssamtal Den samlade bilden är inledningsvis att den form vi valt och utvecklat vidare, har fungerat bra och att önskade effekter har blivit delvis synliga redan efter första året. Många föräldrar har uttryckt sig vara positiva och har sett sitt barn ta ansvar och få stort inflytande över hur arbetet kan planeras. Lärarna beskriver många elever komma mer förberedda i hur de utifrån sina styrkor och tänkbara utvecklingsområden leder sitt eget utvecklingssamtal, beskriver nuläge och önskat läge, och föreslår hur att komma dit. I vår enkät ser vi att flera elever säger sig i och med elevledda utvecklingssamtal ha ökat sitt ansvar för sina studier, tydligast förändring för de yngre eleverna i 6:or och 7:or. Över hälften säger sig ha blivit bättre på att tänka och prata om sig själv och sitt lärande, lika många i 6:an, något färre i de övriga klasserna säger sig blivit mer medvetna om sina utvecklingsområden och känt en ökad motivation för att förbättra dessa. På den generellt ställda frågan i enkäten Jag tycker det har varit bra att i år leda mitt eget utvecklingssamtal är övervägande delen av eleverna i 6:an och 7:an överensstämmande helt eller till stor del, medan de äldre eleverna är något färre. Möjligen kan det bero på att de redan sedan tidigare varit vana eller haft goda möjligheter till att ta stor del i både förberedelserna inför och under själva samtalet.

6 Underlag för kartläggning, utvärdering och analys Protokoll/minnesanteckningar Under läsåret har vi har vi haft en stående punkt på alla ledningsgruppsmöten och didaktiska konferenser som handlar om enheternas arbete med valda förbättringsområden och gemensamt prioriterade mål. Specialpedagogen har varit med vid konferenser för att följa upp och kartlägga elevernas kunskapsutveckling och det sociala klimatet i fritidsgruppen. Varje vecka görs uppföljningar av prioriterade elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling. Samtliga möten protokollförs. Under våren har följande kartläggning gjorts; Skolenkäten utskickad av Skolinspektionen för elever, föräldrar och personal. Egen elevenkät som ställt frågor relevanta för enhetens arbete. Personalutvärdering där varje arbetsenhet reflekterat, diskuterat och svarat på frågor relevanta för enhetens arbete och dess måluppfyllelse. Utvärderingsmöte hölls i vanlig ordning i slutet av terminen där vi i grupp diskuterade årets arbete och resultat, samt tänkbara utvecklingsområden. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Så här har vi arbetat under året Även detta läsår ägnar vi Likabehandlingsplanen stor uppmärksamhet, att hålla den levande och aktiv, både genom att följa den i det förebyggande arbetet och när tillfällen uppstår att följa de olika handlingsalternativ den innehåller. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: Ordningsregler, gemensamt framtagna med elever och lärare Fadderskap, åk 5 hälsade på Skogsbacken och hälsade på lektioner. Rundvandring, skåp

7 jämte fadder, aktivitet under kick off. Varierande gruppindelningar (med tydliga givna roller) utifrån behov och personligheter Kick off som start på terminen som ökar samhörigheten på skolan. Vuxna rastvärdar, under lunchtid och raster Värdegrundsarbete på Grupp tid, samlingar och andra lektioner Två lärare är Gruppansvariga för en klass, med särskilt ansvar för klassens klimat Coachningen, inte bara kunskapsmässigt utan till stor del socialt och beteendemässigt Elevvårdskonferens varje vecka med specialpedagog och rektor samt vid behov konsultation med skolsköterska. Storyline i två daga om normer och värderingar utifrån en trafikolycka. NO, SO Engelska och Svenska undervisningen tog upp flera ämnen och arbetarområden på detta område. Uttalad strategi för arbetslaget att medvetandegöra eleverna hur de använder sitt språk, i olika miljöer Hemstudiedag inom området jämställdhet och jämlikhet. Fortbildning för personalen Utvecklingsområden Utifrån våra underlag, gemensamma reflektioner och analyser vill vi fortsätta arbeta vidare med arbetsro, jämställdhet och coachskapet (se ovan under Prioriterade fokusområden). 2.2 KUNSKAPER Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Så här har vi arbetat under året Sedan elevenkäten slutet vt 13, såg vi att eleverna var mycket nöjda med ämnesmatriserna och de formativa kommentarerna, men stor del av eleverna tycker att förutsättningarna att arbeta utifrån den formativa bedömning vi ger, kan bli bättre. Forskningen visar att tidig och snabb feedback är effektiv, särskilt då den innehåller information om målet, var eleven befinner sig i relation till målet, samt hur den kan närma sig målet ( här hit hur ). Därför har vi strävat vi detta läsår efter att ge eleverna även en skriftlig kommentar i Ämnesmatrisen en bedömning hur långt de kommit mot målet, under tiden arbetsområdet är igång så att de har tid och möjlighet i undervisningen kvar att dra nytta av tipsen, arbeta och utvecklas utifrån dem, innan vi avslutar arbetsområdet. Särskilt viktigt ansåg vi detta vara med de mål som inte är generella/övergripande och återkommer i arbetsområdet efter. Utifrån bilderna nedan har vi arbetat för att öka elevernas möjlighet att dra nytta av de formativa

8 kommentarerna att ge feedback enl. här hit hur med bra timing. Detta har glädjande nog i enlighet med gällande forskning fått effekt och uppskattats av eleverna även i år. Lärare har uppfattat elever känna sig stressade av dessa matriser och de kommentarer som skrivs där; likaväl som de kan upplevas sporrande och som en tillgång i hur man kan arbeta vidare, finns risken att de kan tolkas som att det ställs förväntningar och krav man inte orkar leva upp tilll. Därav en fundering i arbetslaget att eventuellt ändra den feedback vi ger eleverna, genom att inte fylla i matrisen så aktivt under terminens gång. Ett alternativ är att matrisen istället kan fyllas i vid terminssluten då elevens resultat summeras och betyg sätts. Parallellprocesser kanske i stället genom att formativa kommentarer formuleras i Uppgifter på Schoolsoft, i delade dokument och/eller muntligt. Underlag för utvecklingssamtal blir då betygsunderlaget i matrisen. Detta vill vi fundera mera på. För att ta reda på lite mer hur bilden bland eleverna såg ut lite mer generellt, ställdes frågan i enkäten, och där framkommer att mellan 1 3 elever i de olika klasserna instämmer helt eller till stor del att kommentarerna är stressande och 9 18 elever att de inte alls håller med. Vi kommer att ta upp denna fråga igen inför terminsstart i augusti. Däremot konstaterade vi att färre elever säger sig ha nytta av Planeringarna för arbetsområde som beskriver syftet, de övergripande målen, vilka kunskaper som kommer att bedömmas, och

9 kort om undervisningens innehåll. Anledningen till detta kan vara att något färre Planeringar har publicerats, och det kan bero på att det upplevts lite krångligt på det sätt vi gjort det, men också att eleverna ev. upplevt det något otydligt var de finns att ladda ner. Målet för kommande läsår är därför att förenkla förfarandet både för lärarna att formulera och publicera planeringarna, samt att eleverna enklare ser och hittar dem. Planeringana har under året publicerats i veckoplaneringen i Schoolsoft vilket underlättat för lärarna. Vår upplevelse är att eleverna inte har efterfrågat planeringar i någon större utsträckning. Fördelen i veckoplaneringen är att det blir lätt att läsa och nackdelen är att det blir svårare att skriva ut. Lätt att skriva. 6:or hittar inte tillbaka i Planeringen när aktuella veckan då den las upp har passerat. Är det en layout problematik, som gör att den är svår att upptäcka? Planeringa för arbetsområde blandas med annan information i vissa ämnen. Tänkbart att skapa olika planeringar? Rörigare. Alternativ att som tidigare använda Översikt och filer för enklare tydligare. Administrationstiden minskade med innevarande modell. Känns inte som att man behövde vara lika högt krav på vara välformulerad. Ytterligare övervägande i augusti för beslut på form inför kommande läsår. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: elever i behov av extra stöd har utnyttjat H tid (handledningstid sex tillfällen per vecka, dock övervägande flest elever på morgonen, mycket få på eftermiddagarna), ansvarig ämneslärare i flera ämnen har haft en extra lärare som stöttat elever med särskilda behov, ofta frihet för eleverna att välja form att redovisa, t.ex. olika digitala hjälpmedel, nätverkande med Nova Montessori, möjlighet till individualisering och fördjupningar i ämnen, coachskapet fokuserar eleven att utvecklas efter sina förutsättningar och använda hela sin förmåga, delad ambition i arbetslaget att eleverna ska utveckla trygghet att stå inför en grupp och prata, redovisa, utnyttja digitala hjälpmedel, ämnesövergripande teman, t.ex. Kärlek och vänskap (Sv, NO & SO), Genetikprojek (NO & SO), Utvecklingsområden Utifrån den övergripande analys vi gör och slutsats vi drar utifrån allt material från samtal, reflektioner, analyser från lärarna, enkäter mm, kommer vi fortsätta fokusera: Planering för arbetsområde dels i alla ämnen alla årskurser, dels med ett språk som är förenklat, förklarat eller förtydligat så att eleverna förstår innebörden, dels anpassad för att möjliggöra elevers arbete utifrån bedömning formativ bedömning med timing, planeringen hänvisas till varje lektion, används tillsammans med elevexempel som tydliggör olika kvalitativa

10 nivåer i måluppfyllelse, publicerad direkt under fliken Planering på SchoolSoft, Elevers arbete utifrån bedömning feedback med timing, Bedömning för lärande, dels formativ bedömning för eleverna med de tre delarna vad eleven befinner sig i relation till målen, vad eleven kan utveckla och hur det kan ske tillsammans med ämnesmatrisen, nu med fokus på att för de ämnesområden där inte samma mål och bedömningsgrunder fortsätter att fokuseras ska eleven ges goda möjligheter inom arbetsområdet att dra nytta av feedbacken, kunna arbeta utifrån den formativa kommentaren, dels den feedback lärarna får av eleverna för vidareutveckling av undervisningen, ämnesövergripande, två eller fler ämnen ihop, t..ex. Mångkultur, Utrikeskorrar, SANT, Teknik och Bild, Argumenterande text och ett ämne, Genetiken SvNo, Kärlek SvNo, IdrHkk Hälsotema, TkNo, ShGe Klimat Hållbar utv, SlBd Design, Minoritetsspråken, Våga vilja växa, näringsämnen No, Idr, Hkk, Respekt ReHkk, Sex o Samlevn början åk 8, HiSh Lag & Rätt, SvTkNoBdMu First Lego League entriperinöriellt lärande ( mu, sv, tk, no, so) Matematiklyftet, där vi kommer att samarbeta med Nova Montessori och Särö Montessori; en nationell satsning för att genom kollegialt lärande med stöd av utbildad matematikhandledare utvecklas i sin undervisning med ökad måluppfyllelse som mål. 2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Så här har vi arbetat under året Elevrådet har drivits av rektor och skolchef som tillsammans med elevrådsrepresentanterna utgjort årets elevråd. Frågor som kommit upp från elever och klassråd har behandlats, ibland gått tillbaka till klasserna på vidare remiss, innan beslut tas. Många önskemål och behov har kunnat tas om hand med kort varsel av kontor och service. Ett av elevrådets projekt var i år att planera och genomföra KMS Hjälpardag, som innebar att vi fortsatte tidigare års projekt med att arbeta ihop pengar till sjukhuset Okhaldungha i Nepal; flertalet sjukhussängar och utrustning för att möjliggöra fosterdiagnostik, matlagning mm. Funderingar Klassråd; ibland glöms de bort. Tydligare när Elevrådet är, läggas ut i förväg. Viss otydligt för lärarna i vissa fall, hur demokratiprocessen under Klassrådet är tänkt att gå till; på vilket sätt får

11 man vara med och bestämma, att ha inflytande, möjlighet att påverka? Fatttar de alltid när de har fått igenom något? Otydlig kommunikation och återkoppling av elevrådsrepresentanterna till klasserna? Elevrådsrepresentanterna; hur ska det valet gå till? Flera st av dem i år har inte riktigt lyckats förmedla tillbaka infon till klassen. Även om det är någon enstaka som önskar något, är det ok att skicka med det till Elevrådet. Är det många, kan det skrivas ner ungefär hur många som önskar detta. Hur ska valprocessen se ut? Innehålla motivation? Elever som behöver detta uppdrag; hur kan vi få med dem där? Delat dok för alla. Elevrådsrepresentanterna, som alla skriver i under Klassråden, som tas upp under Elevrådet som alternativ från boken? Har funkat bra att följa upp Elevrådsmötet redan första Grupptiden efter den torsdagen. Elevrådsrepresentanterna har agerat skyddsombud men större tydlighet behövs inför vad som gäller inför skyddsrond. Som beskrevs av lärarna i tidigare stycke, har eleverna möjlighet att vara med inför eller/och i ett arbetsområdes inledande skede, när planeringen tar form, för att behov och önskemål ska kunna tas till vara. Samtidigt upplever många elever att de har tillräckligt många val att göra som det är och uttrycker ofta att de vill att lärarna ska välja åt dem, t.ex. arbetssätt, metod för bedömning, redovisning o. likn. Annat exempel på elevers inflytande är att det utifrån den bedömning eleven får finns olika möjligheter att arbeta vidare utifrån denna. Detta område har dock utvecklingsspotential se ovan. Enligt vår vision om rötter och vingar, vår mission om eleven som... kreativ, självständig och tänkande människa som finner glädje i att utveckla kunskap, kompetens & förmågor, ville vi öka förutsättningarna för eleverna att äga sitt eget lärande genom elevledda utvecklingssamtal, med ökad självkännedom, delaktighet och medverkan som följd, utveckla elevernas förmåga att tänka och prata om sig själva och sitt lärande, samt lära eleverna att planera och hålla i ett möte. Eleverna blir mer delaktiga i sitt samtal och därmed närmar vi oss ett av skolans viktiga uppdrag;...främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skolverket, 2011, s. 9). (Mer om detta ovan under Prioriterade fokusområden.) Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: arbetsområden med stor valfrihet att gå olika vägar beroende på intresse och behov, val av litteratur för att vara vardagsnära för pojkar, för att ökad läsning av pojkar, läraren delar ut ordet istället för den som räcker upp handen får ordet, high skill low will, locka fram att våga prata, låda att dra namn ur, som besvarar frågor för ett rättvisare talutrymme, elever är med i planeringen inför uppstart av nytt arbetsområde, lärarna gör utvärdering med hjälp av t.ex. three stars and a wish del i den formativa

12 bedömningen (elever lär lärare) för att fånga upp var eleverna befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till målen, även tummen, utvärderingar och reflektioner, klassråd, elevråd, och demokratiska beslut i verksamheten t.ex. val av projekt för KMS Hjälparedag. 2.4 SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Så här har vi arbetat under året Föräldramöten hålls årligen där skolans kvalitetsarbete kommuniceras tillsammans med övrigt innehåll på föräldramöten. Månadsblad läggs ut på hemsidan tillsammans med aktuella nyheter och information. Vid nytt blad eller nyhet meddelas alla föräldrar via mail. Information om skolans verksamhet, aktiviteter, arbetsområden, mål, bedömning mm, tar föräldrarna del av via egen inloggning till SchoolSoft. Informationsansvariga pedagoger och coacher väljer själva hur den regelbundna kommunikationen ska ske. Coachen har en samordnande funktion för elevens utveckling, både kunskapsmässigt och socialt. Beroende på behov och förutsättningar sker kommunikationen via SchoolSoft, mail, telefonsamtal och möten. Eftersom vi tillämpar en s.k. vertikal uppdelning, kan vi vara flexibla både vid fördelning av och ev. byte av coach. Har man mer än ett barn på arbetsenheten, strävar vi efter att kunna erbjuda samma coach till syskon. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: uppföljningssamtal efter utvecklingssamtal dokumenteras av coachen, överlämning när byte av coach sker, ett arbetslag som varje vecka har elevkonferens där situationer lyfts, förebyggande samtal med föräldrar och elever hålls, flera coacher har särkild kontakt med vårdnadshavare utifrån IUP och sociala, beteendemässiga mål, ämneslärare kontaktar vårdnadshavare direkt vid behov, lärplattform innehåller formativa kommentarer och Planeringar för arbetsområde mm, för transperens gällande elevens kunskapsmässiga utveckling, samt IUP och uppföljning av densamma med coachsamtal som dokumenteras, flera föräldrar deltar på uppföljningssamtal mellan utvecklingssamtalen, liten skola, alla känner alla, många möjligheter till informella samtal,

13 en familj med syskon har möjlighet att få samma coach, vid behov lyfts socialt från utvecklingssamtalet, till ett eget möte, så att utvecklingssamtalet får fokusera det kunskapmässiga, och nästa samtal det sociala och beteendemässiga, föräldramötet, föreningsstämma, föräldrar i styrelsen, kompetensbanken (Omvärldsdagen, lektionsbesök, Storsamling Olika Yrken), föräldrar involverade i studieresor, klassresor, inför med insamling och deltar på resor, föräldramiddagar. 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Så här har vi arbetat under året Handlingsplan för rutiner vid stadieövergångar finns formulerad, t.ex. överlämnandekonferens och fadderskap mellan blivande åk 8 och åk 6, med diverse aktiviteter och förberedelser. Tydligare i år har varit att vi inte bara fört informationen uppåt till äldre årskurser, utan även neråt till yngre; mer strukturerat i ämnesgrupper delat klassers och gruppers styrkor och svagheter av 6 9:an till 3 5:an, t.ex. vilka områden lyckas eleverna bra eller mindre bra på, och hur relateras detta till till nationella prov i de ämnen de görs, åk 3, 6 och 9. Skolgemensamma aktiviteter i F 9 perspektiv genomförs varje läsår. Våra elever sprids till ett flertal gymnasieskolor i regionen. Vår specialpedagog kontaktar de skolor som tar emot elever som haft extra stöd eller på annat sätt behöver överlämnas till gymnasieskolan. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: ämneskonferenser f 9, för en grön tråd från unga till äldre elever från äldre till yngre, APT all personal samlade mot gemensamt mål, Skolutvecklingsgrupper, lärarrummet, korridoren, kaffemaskinen, med många informella möten, vilket kräver försiktighet, vi har tystnadsplikt och flera rör sig i lokalerna som te x föräldrar. överlämnandekonferens åk 5 och åk 6, dels kunskapsmässigt, dels socialt, reflektion här att få det sociala överlämnandet vid senare tillfälle vid behov, med möjlighet att lära känna eleverna själva för att bättre kunna ta emot informationen Fadderskap mellan åk 7 och åk 5, inför att de blir åk 8 och åk 6, specialpedagog väl informerad och för vidare information, aktivitetsdag, över åldersgränserna, Utvecklingsområden

14 Inför nästa läsår: nya elever från andra skolor ; hur vi på ett bra sätt kan få dem att komma in i gruppen, t.ex. under mötet med nya föräldrar: tipsa om vikten att arrangera något för klassen, t ex bjuda hem eller ordna biobesök... om elever som byter skola ska får ett fint avsked, tex klasskamraterena skriver goda kommentarer och sammanställa via Wordle create faddrar och fadderbarn sitta tillsammans under lunchen, med tillfälle att visa åk 5 Skogsbakens lokaler. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Så här har vi arbetat under året Vi har under året arbetat vidare med Företagsamma föräldrar företagsamma elever numera kallad Kompetensbanken, vilken är en resurs för elever och pedagoger att ta vara på föräldrars kompetens och erfarenhet. När pedagogerna planerar ett arbetsområde kan man utifrån information som föräldrarna gett, kontakta föräldrar för t.ex. studiebesök, att vara bollplank för eleverna via mail eller telefon, ta emot PRAO elever, besöka skolan för att delta i en lektion. Storsamling har hållits där föräldrar ur Kompetensbanken träffade hela 6 9:an och delade med sig av sina olika yrken; vad de har uppskattat och haft nytta av i sin skola och utbildning, hur de ser på sitt nuvarande och tidigare jobb; med målet att bredda och fördjupa elevernas syn på kommande tänkt och önskat arbetsliv, samt värdet av och synen på sin egen utbildining. På KMS innebär Prao att eleverna ska genomföra praktik på ett företag under åk 8 och 9. Eleverna söker i samförstånd/tillsammans med sina föräldrar lämpliga arbetsplatser. Skolan hjälper till vid behov. Vi följer Arbetsmiljöverkets rekommendationer om arbete och PRAO för ungdomar år vad det gäller arbetsuppgifter och arbetstider. Eleverna ska under en vecka på vårterminen i år 8 och en vecka på höstterminen i år 9 vara ute på annan arbetsplats dock ej förälders under sista perioden. Praovistelsen förbereds i skolan med studier, arbetsuppgifter och diskussioner om arbets och yrkesliv. Under Praoveckan arbetar eleverna med sina arbetsuppgifter utifrån olika skolämnen; förutom SO t.ex. ergonomi från Idrott och hälsa. Uppföljning, redovisning och bedömning sker i skolan. Uppdatering av dokumentation kring Prao vistelsen har gjorts i år. Det finns en policy för skolresor, studieresor och klassresor. Den numera traditionsenliga studieresan till Stockholm i åk 7 med besök bl.a. på Demokrativerkstaden i Riksdagshuset, är

15 mycket uppskattad och givande. Under Omvärldsdagen besökte elever företag med sikte på EU s nyckelkompetenser. Kontakterna via Kompetensbanken, beskrivet ovan, var här till stor hjälp. Vi tar del av den årliga vetenskapsfestivalens utbud av aktiviteter och tar chansen då erbjudanden om aktiviteter utanför skolan ges. År 6 9:s undervisning i SO ligger i 3 timmarspass vilket möjliggör ett antal studiebesök i närliggande platser, t.ex. i arbetsområdet Lag och rätt, med snatterier på köpcenter. Eleverna som läser Moderna språk går på språkcafé och restaurang för att praktisera språket i verkliga situationer. Vi har samarbetat med Framtidsfrön kring Företagsamt och entreprenöriellt lärande, och i år inlett en kontakt med UF, Ung Företagsamhet, och utifrån ett anpassat upplägg för grundskolan planerat för hur detta kan implementeras nästa år. SYV, info till föräldrar och elever, individuell handledning, gymnasiemässan, öppna hus Kompetensbanken, föräldrar som deltar i storsamling, undervisning, studiebesök, bollplank, Prao ; nya dokument med info. Önskemål finns att vara med i Praobanken pga våra elevers problem med att finna meningsfulla praoplatser. Eller utveckla kompetensbanken med fler praoplatser. Omvärldsdagen, Vara eller icke vara? Fortsättning följer. Studieresor Tävlingar, som skrivtävlingar, FLL, tekniktävlingar. I tre år på rad har vi skickat elever utomlands föra att representera Göteborgsområdet och KMS. Hjälparedagen Olika Yrken: storsamling där föräldrar berättar om sina yrken Utvecklingsområden UF, Ung Företagsamhet, beskrivet ovan. 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG B etyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Så här har vi arbetat under året Som delvis beskrivits tidigare under 2.2 Kunskaper har vi arbetat målmedvetet med Bedömning för lärande. Det är en helhet som innefattar allt från tolkning av läroplan, till hur undervisningen läggs upp, hur den faller ut, i vilken grad eleverna utvecklas mot målen, formativ bedömning och kommentarer till eleverna och åtgärder utifrån det. När det gäller betygsättningen avses den bedömning som summativt görs först i slutet av varje termin, numera fr.o.m. hösten i åk 6. Bedömning sker alltså löpande, men på något olika sätt, mot delvis olika mål. Terminsbetyg avser den delen av kunskapskraven man i arbetsområden har behandlat och den kunskapsnivå

16 man sammantaget har nått vid betygstillfället, medan slutbetyget avser hela ämnets kunskapskrav för första gången enligt det nya betygsystemet våren, Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: Bedömning för lärarande, med formativa kommentarer Få syn på elevernas lärande, t.ex. självbedömning, kompisbedömning, diagnoser, oförberedda mätningar, scanningar, att bedöma processen vi ser i skolan, bedömningars reliabilitet och validitet, muntliga redovisningar i större och mindre grupp, three stars and a wish Information på lärplattform, t.ex. Planeringar för arbetsområde, formativa kommentarer, ämnesmatriser, Coachande förhållningssätt med IUP, elevledda utvecklingssamtal, uppföljningssamtal och coachsamtal, somliga mer andra mindre formella Utvecklingsområden Nätverkande med andra skolor, kontakt inledd med rektorerna för Kvarnhjulets Montessori och Skärets Montessori, för att bredda ytorna för samtal, samrättning och bedömning, ev. gemensam kompetensutveckling. Statistik Avslutningsvis är vi glada över elevernas utveckling och goda resultat. Även detta år, vt 15, når samtliga elever, tjejer såväl som killar, som går ur 9:an (25 st) minst E i alla ämnen, alltså 100%, och är därmed behöriga till gymnasiernas nationella program. Detta med det mycket, mycket höga meritvärdet 272,8! I skrivandets stund är Skolverkets statistik över andra skolor vt 15 ej publicerad men jämförelse kan göras fram till och med förra året, vt 14;

17

18 Eftersom vi under året fokuserat jämställdhetsperspektivet extra, är det intressant att titta in lite djupare i detta i år. Årets 6:or skiljer sig åt en del gällande flickors och pojkars genomsnittsbetyg som respektive grupp betraktade, mest i engelska där tjejerna har nästan ett betygsteg högre i snitt som grupp, men det finns även ämnen där killarna ligger högre. När man fokuserar årets 7:or och deras betyg de har nu jämfört med för ett år sedan, har tjejernas ökat mer än killarnas, med undantag av svenskabetyget (beskrivet ovan under Prioriterade fokusområden). Skillnaderna sett ur ett flick och pojkperspektiv, för årets 8:or och deras betyg nu jämfört med för ett år sedan, har inte inte ändrat sig nämnvärt. Däremot gällande 9:orna har båda grupperna ökat markant, och intressant är att killarna ökat mest. Även för förra årets 9:or gäller att killarna ökade mer än tjejerna under det sista året, men inte i lika hög grad som årets 9:or. Sammanfattningsvis kan sägas att utifrån det lilla underlag våra elever utgör när man nu försöker göra matematik av verklighet, är att det i många ämnen är någorlunda likt i 6:an, skillnader i 7:an och 8:an, men i 9:an hämtar killarna hem det. Orsakerna till det ser vi vara flera. Flera killar verkar mogna under den period då de närmar sig slutet av högstadietiden, får lättare att tänka i större och mer kritiska banor. Deras motivation för studierna verkar också öka markant när det förestående valet till gymnasiet är tillräckligt nära och de inser vad de vill, och vad som då behöver ske, vilket tjejerna verkar ha mer av redan tidigare. Vi har också detta året sett att med vår medvetenhet och rätt anpassade metoder och verktyg kan vi påverka utfallet ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysen är slutligen att det handlar dels om biologisk mognad och motivation, dels om hur skolan arbetar. Nationella ämnesprov, jämförelse med Kungsbacka kommun och riket, åk 6, 2013/2014, KMS syns med röda staplar :

19 Nationella ämnesprov, jämförelse med Kungsbacka kommun och riket, åk 9, 2013/2014, KMS syns med röda staplar: Även förra året, vt 14 (årets, vt 15, är i skrivandets stund ännu ej publicerade), var ytterligare ett år då vi överträffade beräknad/förväntad nivå utifrån socioekonomiska förutsättningar, t.ex. föräldrars utbildningsnivå, vilket vi finner mycket glädjande. Källa Skolverket: :::

20 Detta tillsammans med vad våra tidigare elever säger i de utvärderingar de gör när de närmar sig ett års studiegång på gymnasiet, att de tycker att de betyg de fick på KMS var rättvisa, ser vi som ett av önskade tecken på att vår verksamhet och all engagerad personal når god måluppfyllelse. Juli 2015 Magnus Blennerud Rektor

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

IUP-plan för Sofia skola

IUP-plan för Sofia skola IUP-plan för Sofia skola För pedagogerna! I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning av hur vi organiserar utvecklingssamtalen.

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan

Kvalitetsarbete i skolan Kvalitetsarbete i skolan Gäller för verksamhetsåret 2011-2012 Skola Åkullsjöns skola Ort 915 92 Åkullsjön Ansvarig rektor Hans Lerner Kontaktinformation 0934-14305 akull@robertfors.se 1. Vår skola Den

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Hånger skola F-6 kvalitetsrapport

Hånger skola F-6 kvalitetsrapport Skolområde Väster Hånger skola F-6 kvalitetsrapport Avstämningsperiod 1 Läsåret 2012/13 Varje barn och elev ska med lust och glädje uppleva meningsfullhet och framgång i det dagliga arbetet. Barnens och

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Uppdrag/- Projektplanering

Uppdrag/- Projektplanering Barn- och utbildningsförvaltningen Uppdrag/- Projektplanering 2013/2014 Skola Omvärld och PRAO Bakgrund, syfte, mål Bakgrund I Läroplanen, LGR 11, går det under rubriken; 2.6 Skolan och omvärlden att läsa:

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Kyrkskolan Läsåret 2012-2013 Hur blev det? Verksamhetsmål för Kyrkskolan 2011-2012 Alla elever i behov av särskilt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning Nybyggeskolan 2013-2014 Linda Brüdigam Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14 Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november ELEVHANDBOK Besöksadress: Åsgatan 15, Falun Postadress: Box 127 791 23 Falun Skolans telefonnummer: 023-584 20 Sjukanmälan telefon: 023-584 57 Fax: 023-150 52 E-post: Se respektive mentor Följande ifylles

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Ängaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Ängaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och fritidshem a för planen, rektor Vår vision

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Morö Backe skola Läsåret 2015/2016. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer