Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse KMS Kullaviks Montessoriskola Skogsbacken, årskurs / 2015

2 Elever och organisation Verksamheten har omfattat 104 elever. Arbetsenheten för åk 6 9 är en av skolans fyra arbetsenheter. De övriga är förskolan, grundskolan åk f 2 och grundskolan åk 3 5. Personal Personalgruppen har bestått av 8,3 heltidstjänster i form av grundskollärare fördelade på 11 personer i arbetslaget, en del undervisning i praktisk estetiska ämnen för åk 3 5 har skett av 4 lärare ur arbetslaget, en del av undervisningen i åk 6 har skett av lärare ur arbetslaget för åk 3 5. Det innebär sammataget att enheten haft en personaltäthet på 12,4 elever per lärare (heltidstj.). Ledning Rektor har haft det övergripande ledningsansvaret och är chef för all personal. En Samordnare har haft ansvar för drift, samordning och daglig ledning i enhetens inre arbete motsvarande 10% av sin heltidstjänst. Skolans specialpedagog har ett särskilt ansvar att leda enhetens värdegrunds och likabehandlingsarbete såväl som arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En förstlärare ur arbetslaget har arbetat extra med tex utveckling av undervisningen i samhällsorienterade ämnen, att introducera nyanställda, skolan och omvärlden. Lokaler Varje klass har ett hemrum som även fungerar som ämnesrum med Montessorimaterial och lämplig litteratur. Det finns ett par grupprum och ett halvklassrum för undervisning i Hem och konsumentkunskap, samt ett café med ett par glasrum med ytterligare platser för skolarbete och samvaro. Även Gläntan där lunchen intas fungerar som plats för samvaro under rast, likväl som idrottshall utgör möjlighet för aktivitet under lunchrasten. För idrott och praktiskt estetiska ämnen har skolan specialrum som alla elever på skolan använder.

3 Gemensamt prioriterade fokusområden för läsåret Bedömning och feedback elevernas nöjdhet m bedömning 'under tiden'; timing + möjlighet att arbeta utifrån feedback Planeringar för arbetsområde ha nytta av, veta vad jag ska klara av, förtydliga målen mhja elevexempel olika nivåer Coachskap nöjd med hur min coach följer upp mina mål, IUP + behov av att träffas lika ofta / oftare Studiero kunna arbeta med god koncentration utan yttre störmoment Jämställdhet lika värde, behandlas lika, killar och tjejer samma förutsättningar Elevledda utv.samt ökad självkännedom, delaktighet och medverkan Bedömning och feedback Eleverna visar i våra genomförda enkäter en tendens att vara som mest nöjda i de yngre åldrarna i 6 9:an med möjligheten att arbeta utifrån den bedömning och feedback de får på hur de utvecklas mot målen och vad de kan kan göra för att komma längre. När eleverna blir äldre är det möjligen det att de blir mer kritiska och ännu mer angelägna som gör att de är något mindre nöjda, eftersom lärarnas bild är att de erbjuds minst lika goda möjligheter i undervisningen, om inte bättre, att dra nytta av och kunna använda sig av återkopplingen.

4 Planeringar för arbetsområden Vårt mål med tydlighet kring arbetsområdets mål och bedömning, för elevens förutsättningar att äga sitt eget lärande ska öka, att planeringen ska möjliggöra bedömningstillfälle med timing, för goda möjligheter att arbeta utifrån bedömning enligt ovan utifrån återkopplingen man fått, har eleverna visat i enkäterna att de tycker att vi har uppnått. Vår analys är att det nya sätt vi valde att arbeta på i år genom att klistra in tidigare planeringar direkt under fliken Planering på SchoolSoft, istället för bifogade filer som var gjorda i diverse filformat, gjorde att eleverna enklare såg dem, dels på enkelt sätt på förstasidan den vecka den las upp, dels enkelt att hitta under fliken Planering kommande veckor. En nackdel blev att den inte var lika utskriftsvänlig, för de som önskade det. Coachskap Ambitionen är att finnas där för de elever som behöver coachning på de olika individuella nivåer utifrån elevens behov som finns, i gemensam strävan att uppnå uppsatta mål, t.ex. under utvecklingssamtalet. Genom att lärarna på olika sätt fördelar sin tid mellan att agera coacher samtidigt som de ska vara behjälpliga som ämneslärare under t.ex. H tid, har vi i år lyckats hitta en bra fördelning, åtminstone för de äldre eleverna enl. enkäterna. En del lärare säger sig inte ha hållit lika många coachsamtal i år. Ett flertal av de yngre säger att de har behov av att träffa sin coach oftare, samtidigt som lärarnas reflektion är att de eleverna inte sänder de signalerna, de är heller inte i lika stor utsträckning som de äldre närvarande under H tid, där större delen av coachsamtalen hålls. Kanske att det kan ha ett samband, och vi kommer att ta med oss detta inför nästa läsår. Studiero Att kunna arbeta med god koncentration utan yttre störmoment som gör att man blir avbruten i sin process, tappar fokus och börjar tänka på eller göra något annat, är en given förutsättning för ett gott studieklimat och god måluppfyllelse. När bl.a. skolenkäten förra året visade brister här enligt eleverna i dåvarande åk 5, började läsåret med ett omfattande arbete gällande gemensamt framtagande av nya Ordningregler tillsammans med eleverna. Även föräldrar hade möjlighet att komma med synpunkter. Årets enkät visar på bättre resultat och vi kan i den meningen säga att vi nått målet och är på väg i rätt riktning. Vi ser samtidigt att konsekvenserna för vissa elever verkar otydliga, vilket kan vara en anledning till det fortfarande finns utvecklingspotential på området. En positiv effekt har visat sig vara tydlighet och struktur för eleverna gällande hur lektioner startas och avslutas, fasta bordsplaceringar. En fråga vi ställer oss är vilken påverkan användandet av datorer har för arbetsron. För några elever har samtal hållits på såväl

5 coachnivå, som tillsammans med föräldrar, specialpedagog och rektor. Vi ser framför oss att detta område kommer fortsätta belysas och prioriteras nästa läsår. Jämställdhet Killar och tjejer ska så klart ha lika goda förutsättningar i skolan, däremot inte nödvändigtvis samma eftersom man beroende på hur man är och fungerar som individ har olika behov av utmaningar, stöd och tid. Redan här börjar dilemmat när man vill mäta detta och dessvärre är formuleringar betydande i dessa sammanhang, det är lätt att hamna i ett rättvisetänk som inte är relevant. Då frågan ställs i skolenkäten är årets 9:ondeklassares bild bättre än den hos förra årets 9:a, vilket kan tyda på att vi blivit bättre på att ge killar och tjejer samma förutsättningar, eller förhoppningsvis lika goda förutsättningar. Ett flertal insatser har gjorts och nämnas kan t.ex. besök av externa föreläsare och internt utvecklingsarbete som givit en ökad medvetenhet vilken har slagit igenom i undervisningen, även i valet av material då det kritiskt granskats med dessa ögon. Vi har även kunnat se hur eleverna självmant tar upp jämställdhetsperspektivet i sådant de skriver, diskuterar och debatterar i olika ämnen. Ett kvitto på att medvetenhet och riktade insatser/metoder givit positiv effekt är ett exempel vi sett i en av våra klasser där särskilt anpassat upplägg för att attrahera killar i ett specifikt ämne, inneburit att de utvecklats mer och ökat sina betyg mer i detta ämne än i andra detta läsår. Mer om relationerna mellan killars och tjejers betyg nedan under 2.7, och rubriken Statistik. Elevledda utvecklingssamtal Den samlade bilden är inledningsvis att den form vi valt och utvecklat vidare, har fungerat bra och att önskade effekter har blivit delvis synliga redan efter första året. Många föräldrar har uttryckt sig vara positiva och har sett sitt barn ta ansvar och få stort inflytande över hur arbetet kan planeras. Lärarna beskriver många elever komma mer förberedda i hur de utifrån sina styrkor och tänkbara utvecklingsområden leder sitt eget utvecklingssamtal, beskriver nuläge och önskat läge, och föreslår hur att komma dit. I vår enkät ser vi att flera elever säger sig i och med elevledda utvecklingssamtal ha ökat sitt ansvar för sina studier, tydligast förändring för de yngre eleverna i 6:or och 7:or. Över hälften säger sig ha blivit bättre på att tänka och prata om sig själv och sitt lärande, lika många i 6:an, något färre i de övriga klasserna säger sig blivit mer medvetna om sina utvecklingsområden och känt en ökad motivation för att förbättra dessa. På den generellt ställda frågan i enkäten Jag tycker det har varit bra att i år leda mitt eget utvecklingssamtal är övervägande delen av eleverna i 6:an och 7:an överensstämmande helt eller till stor del, medan de äldre eleverna är något färre. Möjligen kan det bero på att de redan sedan tidigare varit vana eller haft goda möjligheter till att ta stor del i både förberedelserna inför och under själva samtalet.

6 Underlag för kartläggning, utvärdering och analys Protokoll/minnesanteckningar Under läsåret har vi har vi haft en stående punkt på alla ledningsgruppsmöten och didaktiska konferenser som handlar om enheternas arbete med valda förbättringsområden och gemensamt prioriterade mål. Specialpedagogen har varit med vid konferenser för att följa upp och kartlägga elevernas kunskapsutveckling och det sociala klimatet i fritidsgruppen. Varje vecka görs uppföljningar av prioriterade elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling. Samtliga möten protokollförs. Under våren har följande kartläggning gjorts; Skolenkäten utskickad av Skolinspektionen för elever, föräldrar och personal. Egen elevenkät som ställt frågor relevanta för enhetens arbete. Personalutvärdering där varje arbetsenhet reflekterat, diskuterat och svarat på frågor relevanta för enhetens arbete och dess måluppfyllelse. Utvärderingsmöte hölls i vanlig ordning i slutet av terminen där vi i grupp diskuterade årets arbete och resultat, samt tänkbara utvecklingsområden. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Så här har vi arbetat under året Även detta läsår ägnar vi Likabehandlingsplanen stor uppmärksamhet, att hålla den levande och aktiv, både genom att följa den i det förebyggande arbetet och när tillfällen uppstår att följa de olika handlingsalternativ den innehåller. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: Ordningsregler, gemensamt framtagna med elever och lärare Fadderskap, åk 5 hälsade på Skogsbacken och hälsade på lektioner. Rundvandring, skåp

7 jämte fadder, aktivitet under kick off. Varierande gruppindelningar (med tydliga givna roller) utifrån behov och personligheter Kick off som start på terminen som ökar samhörigheten på skolan. Vuxna rastvärdar, under lunchtid och raster Värdegrundsarbete på Grupp tid, samlingar och andra lektioner Två lärare är Gruppansvariga för en klass, med särskilt ansvar för klassens klimat Coachningen, inte bara kunskapsmässigt utan till stor del socialt och beteendemässigt Elevvårdskonferens varje vecka med specialpedagog och rektor samt vid behov konsultation med skolsköterska. Storyline i två daga om normer och värderingar utifrån en trafikolycka. NO, SO Engelska och Svenska undervisningen tog upp flera ämnen och arbetarområden på detta område. Uttalad strategi för arbetslaget att medvetandegöra eleverna hur de använder sitt språk, i olika miljöer Hemstudiedag inom området jämställdhet och jämlikhet. Fortbildning för personalen Utvecklingsområden Utifrån våra underlag, gemensamma reflektioner och analyser vill vi fortsätta arbeta vidare med arbetsro, jämställdhet och coachskapet (se ovan under Prioriterade fokusområden). 2.2 KUNSKAPER Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Så här har vi arbetat under året Sedan elevenkäten slutet vt 13, såg vi att eleverna var mycket nöjda med ämnesmatriserna och de formativa kommentarerna, men stor del av eleverna tycker att förutsättningarna att arbeta utifrån den formativa bedömning vi ger, kan bli bättre. Forskningen visar att tidig och snabb feedback är effektiv, särskilt då den innehåller information om målet, var eleven befinner sig i relation till målet, samt hur den kan närma sig målet ( här hit hur ). Därför har vi strävat vi detta läsår efter att ge eleverna även en skriftlig kommentar i Ämnesmatrisen en bedömning hur långt de kommit mot målet, under tiden arbetsområdet är igång så att de har tid och möjlighet i undervisningen kvar att dra nytta av tipsen, arbeta och utvecklas utifrån dem, innan vi avslutar arbetsområdet. Särskilt viktigt ansåg vi detta vara med de mål som inte är generella/övergripande och återkommer i arbetsområdet efter. Utifrån bilderna nedan har vi arbetat för att öka elevernas möjlighet att dra nytta av de formativa

8 kommentarerna att ge feedback enl. här hit hur med bra timing. Detta har glädjande nog i enlighet med gällande forskning fått effekt och uppskattats av eleverna även i år. Lärare har uppfattat elever känna sig stressade av dessa matriser och de kommentarer som skrivs där; likaväl som de kan upplevas sporrande och som en tillgång i hur man kan arbeta vidare, finns risken att de kan tolkas som att det ställs förväntningar och krav man inte orkar leva upp tilll. Därav en fundering i arbetslaget att eventuellt ändra den feedback vi ger eleverna, genom att inte fylla i matrisen så aktivt under terminens gång. Ett alternativ är att matrisen istället kan fyllas i vid terminssluten då elevens resultat summeras och betyg sätts. Parallellprocesser kanske i stället genom att formativa kommentarer formuleras i Uppgifter på Schoolsoft, i delade dokument och/eller muntligt. Underlag för utvecklingssamtal blir då betygsunderlaget i matrisen. Detta vill vi fundera mera på. För att ta reda på lite mer hur bilden bland eleverna såg ut lite mer generellt, ställdes frågan i enkäten, och där framkommer att mellan 1 3 elever i de olika klasserna instämmer helt eller till stor del att kommentarerna är stressande och 9 18 elever att de inte alls håller med. Vi kommer att ta upp denna fråga igen inför terminsstart i augusti. Däremot konstaterade vi att färre elever säger sig ha nytta av Planeringarna för arbetsområde som beskriver syftet, de övergripande målen, vilka kunskaper som kommer att bedömmas, och

9 kort om undervisningens innehåll. Anledningen till detta kan vara att något färre Planeringar har publicerats, och det kan bero på att det upplevts lite krångligt på det sätt vi gjort det, men också att eleverna ev. upplevt det något otydligt var de finns att ladda ner. Målet för kommande läsår är därför att förenkla förfarandet både för lärarna att formulera och publicera planeringarna, samt att eleverna enklare ser och hittar dem. Planeringana har under året publicerats i veckoplaneringen i Schoolsoft vilket underlättat för lärarna. Vår upplevelse är att eleverna inte har efterfrågat planeringar i någon större utsträckning. Fördelen i veckoplaneringen är att det blir lätt att läsa och nackdelen är att det blir svårare att skriva ut. Lätt att skriva. 6:or hittar inte tillbaka i Planeringen när aktuella veckan då den las upp har passerat. Är det en layout problematik, som gör att den är svår att upptäcka? Planeringa för arbetsområde blandas med annan information i vissa ämnen. Tänkbart att skapa olika planeringar? Rörigare. Alternativ att som tidigare använda Översikt och filer för enklare tydligare. Administrationstiden minskade med innevarande modell. Känns inte som att man behövde vara lika högt krav på vara välformulerad. Ytterligare övervägande i augusti för beslut på form inför kommande läsår. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: elever i behov av extra stöd har utnyttjat H tid (handledningstid sex tillfällen per vecka, dock övervägande flest elever på morgonen, mycket få på eftermiddagarna), ansvarig ämneslärare i flera ämnen har haft en extra lärare som stöttat elever med särskilda behov, ofta frihet för eleverna att välja form att redovisa, t.ex. olika digitala hjälpmedel, nätverkande med Nova Montessori, möjlighet till individualisering och fördjupningar i ämnen, coachskapet fokuserar eleven att utvecklas efter sina förutsättningar och använda hela sin förmåga, delad ambition i arbetslaget att eleverna ska utveckla trygghet att stå inför en grupp och prata, redovisa, utnyttja digitala hjälpmedel, ämnesövergripande teman, t.ex. Kärlek och vänskap (Sv, NO & SO), Genetikprojek (NO & SO), Utvecklingsområden Utifrån den övergripande analys vi gör och slutsats vi drar utifrån allt material från samtal, reflektioner, analyser från lärarna, enkäter mm, kommer vi fortsätta fokusera: Planering för arbetsområde dels i alla ämnen alla årskurser, dels med ett språk som är förenklat, förklarat eller förtydligat så att eleverna förstår innebörden, dels anpassad för att möjliggöra elevers arbete utifrån bedömning formativ bedömning med timing, planeringen hänvisas till varje lektion, används tillsammans med elevexempel som tydliggör olika kvalitativa

10 nivåer i måluppfyllelse, publicerad direkt under fliken Planering på SchoolSoft, Elevers arbete utifrån bedömning feedback med timing, Bedömning för lärande, dels formativ bedömning för eleverna med de tre delarna vad eleven befinner sig i relation till målen, vad eleven kan utveckla och hur det kan ske tillsammans med ämnesmatrisen, nu med fokus på att för de ämnesområden där inte samma mål och bedömningsgrunder fortsätter att fokuseras ska eleven ges goda möjligheter inom arbetsområdet att dra nytta av feedbacken, kunna arbeta utifrån den formativa kommentaren, dels den feedback lärarna får av eleverna för vidareutveckling av undervisningen, ämnesövergripande, två eller fler ämnen ihop, t..ex. Mångkultur, Utrikeskorrar, SANT, Teknik och Bild, Argumenterande text och ett ämne, Genetiken SvNo, Kärlek SvNo, IdrHkk Hälsotema, TkNo, ShGe Klimat Hållbar utv, SlBd Design, Minoritetsspråken, Våga vilja växa, näringsämnen No, Idr, Hkk, Respekt ReHkk, Sex o Samlevn början åk 8, HiSh Lag & Rätt, SvTkNoBdMu First Lego League entriperinöriellt lärande ( mu, sv, tk, no, so) Matematiklyftet, där vi kommer att samarbeta med Nova Montessori och Särö Montessori; en nationell satsning för att genom kollegialt lärande med stöd av utbildad matematikhandledare utvecklas i sin undervisning med ökad måluppfyllelse som mål. 2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Så här har vi arbetat under året Elevrådet har drivits av rektor och skolchef som tillsammans med elevrådsrepresentanterna utgjort årets elevråd. Frågor som kommit upp från elever och klassråd har behandlats, ibland gått tillbaka till klasserna på vidare remiss, innan beslut tas. Många önskemål och behov har kunnat tas om hand med kort varsel av kontor och service. Ett av elevrådets projekt var i år att planera och genomföra KMS Hjälpardag, som innebar att vi fortsatte tidigare års projekt med att arbeta ihop pengar till sjukhuset Okhaldungha i Nepal; flertalet sjukhussängar och utrustning för att möjliggöra fosterdiagnostik, matlagning mm. Funderingar Klassråd; ibland glöms de bort. Tydligare när Elevrådet är, läggas ut i förväg. Viss otydligt för lärarna i vissa fall, hur demokratiprocessen under Klassrådet är tänkt att gå till; på vilket sätt får

11 man vara med och bestämma, att ha inflytande, möjlighet att påverka? Fatttar de alltid när de har fått igenom något? Otydlig kommunikation och återkoppling av elevrådsrepresentanterna till klasserna? Elevrådsrepresentanterna; hur ska det valet gå till? Flera st av dem i år har inte riktigt lyckats förmedla tillbaka infon till klassen. Även om det är någon enstaka som önskar något, är det ok att skicka med det till Elevrådet. Är det många, kan det skrivas ner ungefär hur många som önskar detta. Hur ska valprocessen se ut? Innehålla motivation? Elever som behöver detta uppdrag; hur kan vi få med dem där? Delat dok för alla. Elevrådsrepresentanterna, som alla skriver i under Klassråden, som tas upp under Elevrådet som alternativ från boken? Har funkat bra att följa upp Elevrådsmötet redan första Grupptiden efter den torsdagen. Elevrådsrepresentanterna har agerat skyddsombud men större tydlighet behövs inför vad som gäller inför skyddsrond. Som beskrevs av lärarna i tidigare stycke, har eleverna möjlighet att vara med inför eller/och i ett arbetsområdes inledande skede, när planeringen tar form, för att behov och önskemål ska kunna tas till vara. Samtidigt upplever många elever att de har tillräckligt många val att göra som det är och uttrycker ofta att de vill att lärarna ska välja åt dem, t.ex. arbetssätt, metod för bedömning, redovisning o. likn. Annat exempel på elevers inflytande är att det utifrån den bedömning eleven får finns olika möjligheter att arbeta vidare utifrån denna. Detta område har dock utvecklingsspotential se ovan. Enligt vår vision om rötter och vingar, vår mission om eleven som... kreativ, självständig och tänkande människa som finner glädje i att utveckla kunskap, kompetens & förmågor, ville vi öka förutsättningarna för eleverna att äga sitt eget lärande genom elevledda utvecklingssamtal, med ökad självkännedom, delaktighet och medverkan som följd, utveckla elevernas förmåga att tänka och prata om sig själva och sitt lärande, samt lära eleverna att planera och hålla i ett möte. Eleverna blir mer delaktiga i sitt samtal och därmed närmar vi oss ett av skolans viktiga uppdrag;...främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skolverket, 2011, s. 9). (Mer om detta ovan under Prioriterade fokusområden.) Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: arbetsområden med stor valfrihet att gå olika vägar beroende på intresse och behov, val av litteratur för att vara vardagsnära för pojkar, för att ökad läsning av pojkar, läraren delar ut ordet istället för den som räcker upp handen får ordet, high skill low will, locka fram att våga prata, låda att dra namn ur, som besvarar frågor för ett rättvisare talutrymme, elever är med i planeringen inför uppstart av nytt arbetsområde, lärarna gör utvärdering med hjälp av t.ex. three stars and a wish del i den formativa

12 bedömningen (elever lär lärare) för att fånga upp var eleverna befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till målen, även tummen, utvärderingar och reflektioner, klassråd, elevråd, och demokratiska beslut i verksamheten t.ex. val av projekt för KMS Hjälparedag. 2.4 SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Så här har vi arbetat under året Föräldramöten hålls årligen där skolans kvalitetsarbete kommuniceras tillsammans med övrigt innehåll på föräldramöten. Månadsblad läggs ut på hemsidan tillsammans med aktuella nyheter och information. Vid nytt blad eller nyhet meddelas alla föräldrar via mail. Information om skolans verksamhet, aktiviteter, arbetsområden, mål, bedömning mm, tar föräldrarna del av via egen inloggning till SchoolSoft. Informationsansvariga pedagoger och coacher väljer själva hur den regelbundna kommunikationen ska ske. Coachen har en samordnande funktion för elevens utveckling, både kunskapsmässigt och socialt. Beroende på behov och förutsättningar sker kommunikationen via SchoolSoft, mail, telefonsamtal och möten. Eftersom vi tillämpar en s.k. vertikal uppdelning, kan vi vara flexibla både vid fördelning av och ev. byte av coach. Har man mer än ett barn på arbetsenheten, strävar vi efter att kunna erbjuda samma coach till syskon. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: uppföljningssamtal efter utvecklingssamtal dokumenteras av coachen, överlämning när byte av coach sker, ett arbetslag som varje vecka har elevkonferens där situationer lyfts, förebyggande samtal med föräldrar och elever hålls, flera coacher har särkild kontakt med vårdnadshavare utifrån IUP och sociala, beteendemässiga mål, ämneslärare kontaktar vårdnadshavare direkt vid behov, lärplattform innehåller formativa kommentarer och Planeringar för arbetsområde mm, för transperens gällande elevens kunskapsmässiga utveckling, samt IUP och uppföljning av densamma med coachsamtal som dokumenteras, flera föräldrar deltar på uppföljningssamtal mellan utvecklingssamtalen, liten skola, alla känner alla, många möjligheter till informella samtal,

13 en familj med syskon har möjlighet att få samma coach, vid behov lyfts socialt från utvecklingssamtalet, till ett eget möte, så att utvecklingssamtalet får fokusera det kunskapmässiga, och nästa samtal det sociala och beteendemässiga, föräldramötet, föreningsstämma, föräldrar i styrelsen, kompetensbanken (Omvärldsdagen, lektionsbesök, Storsamling Olika Yrken), föräldrar involverade i studieresor, klassresor, inför med insamling och deltar på resor, föräldramiddagar. 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Så här har vi arbetat under året Handlingsplan för rutiner vid stadieövergångar finns formulerad, t.ex. överlämnandekonferens och fadderskap mellan blivande åk 8 och åk 6, med diverse aktiviteter och förberedelser. Tydligare i år har varit att vi inte bara fört informationen uppåt till äldre årskurser, utan även neråt till yngre; mer strukturerat i ämnesgrupper delat klassers och gruppers styrkor och svagheter av 6 9:an till 3 5:an, t.ex. vilka områden lyckas eleverna bra eller mindre bra på, och hur relateras detta till till nationella prov i de ämnen de görs, åk 3, 6 och 9. Skolgemensamma aktiviteter i F 9 perspektiv genomförs varje läsår. Våra elever sprids till ett flertal gymnasieskolor i regionen. Vår specialpedagog kontaktar de skolor som tar emot elever som haft extra stöd eller på annat sätt behöver överlämnas till gymnasieskolan. Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: ämneskonferenser f 9, för en grön tråd från unga till äldre elever från äldre till yngre, APT all personal samlade mot gemensamt mål, Skolutvecklingsgrupper, lärarrummet, korridoren, kaffemaskinen, med många informella möten, vilket kräver försiktighet, vi har tystnadsplikt och flera rör sig i lokalerna som te x föräldrar. överlämnandekonferens åk 5 och åk 6, dels kunskapsmässigt, dels socialt, reflektion här att få det sociala överlämnandet vid senare tillfälle vid behov, med möjlighet att lära känna eleverna själva för att bättre kunna ta emot informationen Fadderskap mellan åk 7 och åk 5, inför att de blir åk 8 och åk 6, specialpedagog väl informerad och för vidare information, aktivitetsdag, över åldersgränserna, Utvecklingsområden

14 Inför nästa läsår: nya elever från andra skolor ; hur vi på ett bra sätt kan få dem att komma in i gruppen, t.ex. under mötet med nya föräldrar: tipsa om vikten att arrangera något för klassen, t ex bjuda hem eller ordna biobesök... om elever som byter skola ska får ett fint avsked, tex klasskamraterena skriver goda kommentarer och sammanställa via Wordle create faddrar och fadderbarn sitta tillsammans under lunchen, med tillfälle att visa åk 5 Skogsbakens lokaler. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Så här har vi arbetat under året Vi har under året arbetat vidare med Företagsamma föräldrar företagsamma elever numera kallad Kompetensbanken, vilken är en resurs för elever och pedagoger att ta vara på föräldrars kompetens och erfarenhet. När pedagogerna planerar ett arbetsområde kan man utifrån information som föräldrarna gett, kontakta föräldrar för t.ex. studiebesök, att vara bollplank för eleverna via mail eller telefon, ta emot PRAO elever, besöka skolan för att delta i en lektion. Storsamling har hållits där föräldrar ur Kompetensbanken träffade hela 6 9:an och delade med sig av sina olika yrken; vad de har uppskattat och haft nytta av i sin skola och utbildning, hur de ser på sitt nuvarande och tidigare jobb; med målet att bredda och fördjupa elevernas syn på kommande tänkt och önskat arbetsliv, samt värdet av och synen på sin egen utbildining. På KMS innebär Prao att eleverna ska genomföra praktik på ett företag under åk 8 och 9. Eleverna söker i samförstånd/tillsammans med sina föräldrar lämpliga arbetsplatser. Skolan hjälper till vid behov. Vi följer Arbetsmiljöverkets rekommendationer om arbete och PRAO för ungdomar år vad det gäller arbetsuppgifter och arbetstider. Eleverna ska under en vecka på vårterminen i år 8 och en vecka på höstterminen i år 9 vara ute på annan arbetsplats dock ej förälders under sista perioden. Praovistelsen förbereds i skolan med studier, arbetsuppgifter och diskussioner om arbets och yrkesliv. Under Praoveckan arbetar eleverna med sina arbetsuppgifter utifrån olika skolämnen; förutom SO t.ex. ergonomi från Idrott och hälsa. Uppföljning, redovisning och bedömning sker i skolan. Uppdatering av dokumentation kring Prao vistelsen har gjorts i år. Det finns en policy för skolresor, studieresor och klassresor. Den numera traditionsenliga studieresan till Stockholm i åk 7 med besök bl.a. på Demokrativerkstaden i Riksdagshuset, är

15 mycket uppskattad och givande. Under Omvärldsdagen besökte elever företag med sikte på EU s nyckelkompetenser. Kontakterna via Kompetensbanken, beskrivet ovan, var här till stor hjälp. Vi tar del av den årliga vetenskapsfestivalens utbud av aktiviteter och tar chansen då erbjudanden om aktiviteter utanför skolan ges. År 6 9:s undervisning i SO ligger i 3 timmarspass vilket möjliggör ett antal studiebesök i närliggande platser, t.ex. i arbetsområdet Lag och rätt, med snatterier på köpcenter. Eleverna som läser Moderna språk går på språkcafé och restaurang för att praktisera språket i verkliga situationer. Vi har samarbetat med Framtidsfrön kring Företagsamt och entreprenöriellt lärande, och i år inlett en kontakt med UF, Ung Företagsamhet, och utifrån ett anpassat upplägg för grundskolan planerat för hur detta kan implementeras nästa år. SYV, info till föräldrar och elever, individuell handledning, gymnasiemässan, öppna hus Kompetensbanken, föräldrar som deltar i storsamling, undervisning, studiebesök, bollplank, Prao ; nya dokument med info. Önskemål finns att vara med i Praobanken pga våra elevers problem med att finna meningsfulla praoplatser. Eller utveckla kompetensbanken med fler praoplatser. Omvärldsdagen, Vara eller icke vara? Fortsättning följer. Studieresor Tävlingar, som skrivtävlingar, FLL, tekniktävlingar. I tre år på rad har vi skickat elever utomlands föra att representera Göteborgsområdet och KMS. Hjälparedagen Olika Yrken: storsamling där föräldrar berättar om sina yrken Utvecklingsområden UF, Ung Företagsamhet, beskrivet ovan. 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG B etyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Så här har vi arbetat under året Som delvis beskrivits tidigare under 2.2 Kunskaper har vi arbetat målmedvetet med Bedömning för lärande. Det är en helhet som innefattar allt från tolkning av läroplan, till hur undervisningen läggs upp, hur den faller ut, i vilken grad eleverna utvecklas mot målen, formativ bedömning och kommentarer till eleverna och åtgärder utifrån det. När det gäller betygsättningen avses den bedömning som summativt görs först i slutet av varje termin, numera fr.o.m. hösten i åk 6. Bedömning sker alltså löpande, men på något olika sätt, mot delvis olika mål. Terminsbetyg avser den delen av kunskapskraven man i arbetsområden har behandlat och den kunskapsnivå

16 man sammantaget har nått vid betygstillfället, medan slutbetyget avser hela ämnets kunskapskrav för första gången enligt det nya betygsystemet våren, Nedan följer i punktform exempel som ytterligare ger bilder av årets verksamhet: Bedömning för lärarande, med formativa kommentarer Få syn på elevernas lärande, t.ex. självbedömning, kompisbedömning, diagnoser, oförberedda mätningar, scanningar, att bedöma processen vi ser i skolan, bedömningars reliabilitet och validitet, muntliga redovisningar i större och mindre grupp, three stars and a wish Information på lärplattform, t.ex. Planeringar för arbetsområde, formativa kommentarer, ämnesmatriser, Coachande förhållningssätt med IUP, elevledda utvecklingssamtal, uppföljningssamtal och coachsamtal, somliga mer andra mindre formella Utvecklingsområden Nätverkande med andra skolor, kontakt inledd med rektorerna för Kvarnhjulets Montessori och Skärets Montessori, för att bredda ytorna för samtal, samrättning och bedömning, ev. gemensam kompetensutveckling. Statistik Avslutningsvis är vi glada över elevernas utveckling och goda resultat. Även detta år, vt 15, når samtliga elever, tjejer såväl som killar, som går ur 9:an (25 st) minst E i alla ämnen, alltså 100%, och är därmed behöriga till gymnasiernas nationella program. Detta med det mycket, mycket höga meritvärdet 272,8! I skrivandets stund är Skolverkets statistik över andra skolor vt 15 ej publicerad men jämförelse kan göras fram till och med förra året, vt 14;

17

18 Eftersom vi under året fokuserat jämställdhetsperspektivet extra, är det intressant att titta in lite djupare i detta i år. Årets 6:or skiljer sig åt en del gällande flickors och pojkars genomsnittsbetyg som respektive grupp betraktade, mest i engelska där tjejerna har nästan ett betygsteg högre i snitt som grupp, men det finns även ämnen där killarna ligger högre. När man fokuserar årets 7:or och deras betyg de har nu jämfört med för ett år sedan, har tjejernas ökat mer än killarnas, med undantag av svenskabetyget (beskrivet ovan under Prioriterade fokusområden). Skillnaderna sett ur ett flick och pojkperspektiv, för årets 8:or och deras betyg nu jämfört med för ett år sedan, har inte inte ändrat sig nämnvärt. Däremot gällande 9:orna har båda grupperna ökat markant, och intressant är att killarna ökat mest. Även för förra årets 9:or gäller att killarna ökade mer än tjejerna under det sista året, men inte i lika hög grad som årets 9:or. Sammanfattningsvis kan sägas att utifrån det lilla underlag våra elever utgör när man nu försöker göra matematik av verklighet, är att det i många ämnen är någorlunda likt i 6:an, skillnader i 7:an och 8:an, men i 9:an hämtar killarna hem det. Orsakerna till det ser vi vara flera. Flera killar verkar mogna under den period då de närmar sig slutet av högstadietiden, får lättare att tänka i större och mer kritiska banor. Deras motivation för studierna verkar också öka markant när det förestående valet till gymnasiet är tillräckligt nära och de inser vad de vill, och vad som då behöver ske, vilket tjejerna verkar ha mer av redan tidigare. Vi har också detta året sett att med vår medvetenhet och rätt anpassade metoder och verktyg kan vi påverka utfallet ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysen är slutligen att det handlar dels om biologisk mognad och motivation, dels om hur skolan arbetar. Nationella ämnesprov, jämförelse med Kungsbacka kommun och riket, åk 6, 2013/2014, KMS syns med röda staplar :

19 Nationella ämnesprov, jämförelse med Kungsbacka kommun och riket, åk 9, 2013/2014, KMS syns med röda staplar: Även förra året, vt 14 (årets, vt 15, är i skrivandets stund ännu ej publicerade), var ytterligare ett år då vi överträffade beräknad/förväntad nivå utifrån socioekonomiska förutsättningar, t.ex. föräldrars utbildningsnivå, vilket vi finner mycket glädjande. Källa Skolverket: :::

20 Detta tillsammans med vad våra tidigare elever säger i de utvärderingar de gör när de närmar sig ett års studiegång på gymnasiet, att de tycker att de betyg de fick på KMS var rättvisa, ser vi som ett av önskade tecken på att vår verksamhet och all engagerad personal når god måluppfyllelse. Juli 2015 Magnus Blennerud Rektor