Slutredovisning av projekt Exsistre

Transkript

1 Slutredovisning av projekt Exsistre Följande redovisning är en slutredovisning av projekt Exsistre som medfinansierats med stöd från Europeiska Socialfonden. Information om slutrapportering av genomförandeprojekt inom Socialfonden Varje genomförandeprojekt ska slutrapporteras till Svenska ESF-rådet senast vid sista ansökan om utbetalning. Av rapporten ska projektets resultat framgå inklusive vidtagna åtgärder med anledning av avvikelser mellan förväntat och faktiskt resultat. Slutrapporten ska även innehålla en uppföljning av verksamheten. Till er sista Ansökan om utbetalning ska lägesrapport skrivas som vanligt i Projektrummet. Syftet med slutrapporten är att underlätta spridning av kunskap i form av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnått och redogöra för hur ni följt er tid- och aktivitetsplan. Vänligen bifoga också andra produkter och/eller rapporter etc. som ni arbetat fram under er projekttid, såsom utväderingsrapporter och andra rapporter, metodbeskrivningar med fler relevanta material som tagits fram i projektet. Sänd dem till er samordnare i ett exemplar samt i digitalt format för att möjliggöra synliggörande av framkommen kunskap och resultat från projekten. Praktisk information Ni slutrapporterar genom att fylla i och skicka slutrapporten genom Projektrummet. Vill ni spara en arbetsversion av rapporten väljer ni bara Skriv ut, varefter en pdf-fil blir tillgänglig som kan sparas ned som vanligt. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser mellan förväntat och faktiskt resultat. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående slutrapporteringen, välkommen att höra av dig till din samordnare på Svenska ESF-rådet! Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: Fax:

2 Innehållsförteckning SLUTREDOVISNING AV PROJEKT EXSISTRE... 1 Information om slutrapportering av genomförandeprojekt inom Socialfonden Sammanfattning Projektets resultat Syfte och mål med projektet Arbetssätt Exsistre Handläggarteam/Dino Exsistre Disa Exsistre Ayande Exsistre Balder Exsistre Utgångspunkten Exsistre Hälsoskolan/Aktiv Deltagande aktörer i projektet Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regionala prioriteringar Spridning och påverkansarbete Nationell nivå Lokal nivå Internt Extern utvärdering Egenutvärdering Kommentarer och tips Kontaktpersoner Bilagor till slutredovisning (15)

3 1. Sammanfattning - Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt Exsistre har varit ett gemensamt projekt mellan fem samordningsförbund. Tillsammans har förbunden utgått från ambitionen att nå fler deltagare. Genom samverkan förväntas fler individer att närma sig arbetsmarknaden, komma i studier eller arbete. Målgruppen har varit unga människor med psykiska och kognitiva svårigheter samt nyanlända med oklar prestationsförmåga. Totalt omfattar projektet sex olika delverksamheter. Utgångspunkten för projektet har varit att bygga vidare på tidigare erfarenhet, kompetens och organisering. Genom att utveckla de olika insatsernas metoder ytterliggare har projektet kunnat ta sig an en utökad målgrupp för samverkande insatser. Projektet har resulterat i en positiv utveckling för de enskilda verksamheterna, för samarbetet mellan samordningsförbunden och inte minst ökad tillgänglighet för individer med svårigheter att komma i arbete/studier. Individer har i större utsträckning fått del av arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan. Totalt har projektet nått 463 deltagare, 260 kvinnor och 203 män. 355 deltagare var avslutade 1 vid projektets utgång. Utav de avslutade deltagarna har totalt 81% 2 tagit vidare steg. Individen har då antingen fortsatt sin rehabilitering, blivit öppet och aktivt arbetssökande, börjat studera eller kommit i arbete. 55% av de 355 avslutade deltagarna har avslutats till arbete eller studier. 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. I samhället finns grupper som har svårt att komma till arbete utan stöd. Det finns mycket stöd från myndigheter att få men för vissa är stödet otillräckligt eller möter inte just den individens förutsättningar att ta emot erbjudet stöd. Samhället är också många gånger svårt att navigera inom för att få hjälp även när stödet egentligen finns. Speciellt svårt är det för individer med komplex/sammansatt problematik. De behöver stöd från flera samhällsaktörer. Detta problem arbetar samordningsförbund dagligen med i syfte att stödja människor i deras väg mot arbete. Detta är ett arbete som kräver samverkan och ständig utveckling av effektiva metoder. Metoderna ska utgå ifrån de behov individen har för att kunna tillgodogöra sig en arbetslivsinriktad rehabilitering som kan leda till arbete. Att göra samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering tillgänglig för fler människor är det problem som projektet primärt har varit avsett att arbeta med. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. Samhällets funktioner för att ge stöd till människor är uppdelade i olika sektorer. Med ett behov i taget så fungerar denna modell bra. När människor har behov av stöd från flera samhällsaktörer samtidigt uppstår ofta svårigheter. Samordningsförbund ska utgå från individens behov och minimera de svårigheter som samhällets organisering kan innebära. Projektets ambition har varit att 1 De deltagare som inte avslutas inom projekttiden får alla fortsatt stöd. 2 De deltagare som inte tagit vidare steg efter genomförd insats har flyttat, blivit föräldralediga, är fortsatt sjuka eller slutat utan att meddela sig. 3 (15)

4 utveckla metoder som utgår från individens behov men också att synliggöra myndigheters behov av samverkan för att effektivt ge stöd till indivier. Samordningsförbund är en struktur för samverkan mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och landsting/region. Det finns en lagstiftning som sätter upp regler och handlingsutrymme för samverkan mellan parterna. Samordningsförbund tilldelas medel och har en egen styrelse. Den formaliserade samverkan som samordningsförbund innebär ger en kontinuitet för samverkan som frivillig samverkan haft svårt att upprätthålla över tid. Den formaliserade samverkan gör att de samverkande parterna genom sina styrelser skapar kontakter mellan de fyra myndigheterna utifrån sina lokala samordningsområden. I projekt Exsistre har fem samordningsförbund samverkat vilket inneburit att styrelserna mellan varandra har haft ett gemensamt intresse i projektet. Möjligheten att vidga sitt lärande genom att speglas i andra förbunds arbete och insatser har möjliggjorts på ett unikt sätt. Under projekttiden har förbundens presidier träffats två gånger, förbundens styrelser tre gånger, gemensamma metoddagar mellan verksamheter har genomförts två gånger 3. Dessa träffar har skapat kontaktytor som tidigare inte mötts utifrån en gemensam uppgift. Dessa kontaktytor är i sig själva viktiga för strategisk påverkan av projektets resultat. Att fler representanter från samma myndigheter delar samma erfarenhet ökar möjligheten att projetets erfarenheter sprider sig inom de samverkande myndigheternas organisationer. Utöver projektets egen organisering har en spridningskonferens hållits för projektet i sin helhet, lokala aktiviteter för att synliggöra delverksamheternas utveckling har gjorts på olika sätt och en gemensam handlingsplan för strategisk påverkan har upprättats. Den strategiska påverkan kommer att pågå även efter projektets avslut. Projektets innovation bygger på att göra samverkande insatser tillgängliga för fler människor. Graden av innovation i form av ny verksamhet sträcker sig från att starta helt ny verksamhet till att stärka redan etablerade insatser med kompletterande resurser för att kunna ta emot en utökad målgrupp. Att starta verksamhet utan en befintlig grund visade sig ta tid att få igång och gav betydligt fler utmaningar inom projektet än att bygga på tidigare insatser och utveckla dem. Huvudspåret att utgå från befintliga upparbetade insatser och strukturer har också gett möjlighet till implementering av den metodutveckling som skett genom projektet. Samtliga insatser har kvar den utökade tillgänglighet som projektets idé utgick ifrån. Projektetet har haft transnationellt arbete med Skive i Danmark. Utbytet har handlat om deras arbete med mentorskap på arbetsplats. Mentorskap bygger på att någon anställd på arbetsplatsen tar på sig rollen som mentor för en praktikant eller nyanställd som behöver stöd. Stödet på arbetsplatsen kan i vissa fall vara avgörande för att en anställning ska hålla över tid. Metoden ligger i linje med att samla stödet kring individen utifrån de behov individen har och stämmer väl överens med samordningsförbundens uppdrag att skapa en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering. Samarbetet har resulterat i att samordningsförbunden gemensamt arbetar med ett pilotprojekt under hösten 2014 för att pröva idéen. Ambitionen är att kunna presentera ett projekt i större skala för att utveckla mentorskap på arbetsplats. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? 3 Utöver metoddagarna som handlat om jämställdhet och utbyte av metoder mellan verksamheter anordnades en Kick Off i inledningen av projektet, en Kick Out i slutet. Samtlig personal har fått erbjudande att delta i det transnationella utbytet med Danmark. 4 (15)

5 Projektet har mött 463 individer, 355 har avslutats, 92 har gått till fortsatt rehabilitering eller är aktivt arbetssökande, 125 har gått till studier och 72 till arbete. Dessa resultat har gett enskilda individer nya möjligheter. De individer som ännu inte avslutats kommer alla att få fortsatt stöd. Den metodutveckling som skett kommer samtliga verkamheter att ta vara på och i vissa fall utveckla ytterligare. Huvudmålet med projektet, att kunna möta en utökad målgrupp och därigenom öka tillgängligheten till samverkande insatser, har uppnåtts. Projektet har visat att samverkan är framgångsrikt för att effektivt stödja vissa målgrupper. Projektets erfarenheter är många och dokumentationen omfattande. Under hösten 2014 kommer ett gemensamt arbete mellan förbunden att fortsätta för att ta vara på centrala erfarenheter och sprida dessa till berörda parter. De samverkande förbunden inom Exsistre, kompletterat med ytterligare ett förbund, har sökt och beviljats en förstudie från ESF. Ytterligare ett resultat av att förbunden ser värdet av fortsatt samverkan mellan sig. Projektets genomslag på system- och strukturnivå är begränsat vid projektets utgång. Vikten av samverkans betydelse för vissa målgrupper behöver synliggöras och ge effekt på myndigheters arbetssätt. Projektet har bidragit till nya erfarenheter som läggs till tidigare kunskap. Dessa erfarenheter kommer att användas i framtida arbete för att synliggöra system- och strukturförändringar som effektivare kan möta individers behov av stöd. 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Övergripande mål (mål på lång sikt) - Att arbetslösa kvinnor och män med specifika svårigheter får individualiserat stöd för att komma i arbete eller studier. - Minskat utanförskap bland unga män och kvinnor i kommunerna - Att samverkan för myndigheterna är en central del av verksamheterna för att öka effekterna mot målgruppen. Samtliga övergripande mål har uppnåtts. Projektet har mött en utökad målgrupp och gett individualiserat stöd. 55% av de avslutade 355 deltagarna har gått till arbete eller studier och därmed minskat utanförskapet. I Exsistre har samverkan genom samordningsförbund visat på positiva effekter för målgruppen. I vilken utsträckning det innebär att myndigheterna ser samverkan som en central del för att öka effekten av insatser till deltagare är inte studerat. Slutsatsen är ändå att fler inom myndigheterna, chefer och medarbetare, kommit i kontakt med samverkan och därigenom fått en bild av de positiva effekter samverkan leder till för vissa målgrupper. 5 (15)

6 Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt) - 60 procent av deltagarna som har kommit in i och genomfört projektet upplever att de kommit närmare arbetsmarknaden genom ökad hälsa och/eller praktik på arbetsplats Samtliga insatser har på något sätt mätt hälsoutveckling och dessa mätningar visar på positiva resultat. Dessa resultat kan dock inte presenteras på ett enhetligt sätt för projektet i sin helhet. Resultatet för avslutade deltagare i projektet visar att 81% tagit vidare steg i sin rehabilitering vilket får stå som indikator på att även hälsoutvecklingen varit positiv. Hälsoskolan har haft egen följeforskning där hälsa följts på ett systematiskt sätt. Dessa resultat presenteras i bilagda utvärderingar till slutredovisningen. Sammanfattningsvis visar upplevd hälsa positivt utfall efter genomförd hälsoskola procent av deltagande kvinnor och män med särskilda behov genomför sina planer och kommer närmare arbetsmarknaden Projektet har arbetat med individuella handlingsplaner. Ca 85% av de avslutade deltagarna har det redovisats handlingsplaner för. Under projektet har konstaterats att planerna har haft skiftande kvalité. Projektet har därför arbetat med att höja kvalitéen. Koordinatorn har varit ute i verksamheterna för dialog och företaget som slututvärderat Exsistre har fått i uppdrag att lägga förslag på förbättringar för en utvecklad handlingsplan. Syftet är att skapa en handlingsplan som kan ge en bild av individens utveckling. I vilken utsträckning projektet har uppnått målet, att 60% ska genomföra sina planer, kan inte besvaras. Däremot konstateras att projektet lett till att 81% av de avslutade deltagarna kommit närmare eller nått fram till arbete. - Fler arbetsgivare ska ha en positiv inställning till att ta emot kvinnor och män med särskilda behov. Målet är inte kvantifierat och inte heller studerat i någon specifik studie. Däremot så ökar varje kontakt med arbetsgivare medvetenhet om målgruppen och vad de kan bidra med. Metoder för att möta arbetsgivare har på olika sätt utvecklats, nätverk med arbetsgivare har skapats och informationsmaterial har tagits fram. - Ett ökat utbud av effektiva insatser genom möjligheten att ta del av insatser oavsett geografiska gränser. Insatser finns lokaliserade på olika ställen inom hela Göteborgsregionen. Utav de 463 deltagarna har 32 deltagare kommit från annat geografiskt område än det egna upptagningsområdet. Exempel på skäl att komma till en insats utanför det egna upptagningsområdet har varit att deltagaren flyttat under tiden, har växelvis boende hos sina föräldrar, varit aktuell hos annan Arbetsförmedling än den deltagaren geografiskt tillhör och att insatsen individen behöver inte finns i det egna området. Slutsatsen av att öppna möjligheten att röra sig över gränser är att antalet är ganska få men skälen till att ha möjlighet är högst relevanta. Delmål (projekt på kort sikt) - Minst 60 procent av de kvinnor och män som deltar i projektet ska få ett förbättrat hälsoläge genom att få del av insatserna 6 (15)

7 Resultatet för avslutade deltagare i projektet visar att 81% tagit vidare steg i sin rehabilitering vilket indikerar på att hälsoutvecklingen varit positiv. De mätinstrument som använts i projektet för att bedöma upplevd hälsa visar alla på positiva resultat. - Samtliga kvinnor och män som deltar i projektet har individanpassade utvecklingsplaner 85% utav deltagare som avslutats i projektet har redovisats med handlingsplan, Under projektet har konstaterats att planerna har haft mycket skiftande kvalité. Projektet har därför arbetat med att höja kvalitéen i handlingsplanerna procent kvinnor och män upplever att de fått ta del av integrerade, välplanerade aktiviteter med individanpassat innehåll En kvantifierad studie av målet är inte gjort. Däremot har två kvalitativa studier som efterfrågat deltagarnas upplevelse av insatsen de deltagit i gjorts. En studie som intervjuat deltagare i fyra utav projektets insatser, Emerga, och en studie som intervjuat deltagare i Disa, FOU i Väst, har gjorts. De insatserna där deltagare intervjuats är de fem delverksamheterna som vänder sig till unga, år. Båda studierna vittnar om att deltagarna, oavsett insats, upplever att de blivit sedda utifrån hela sin livssituation. Genom samordnade insatser anser deltagarna att de kunnat utvecklas i en trygg miljö. Deltagarna anser att de tillåts att växa i sin egen takt. - Fler arbetsgivare ska ha en positiv inställning till att ta emot kvinnor och män med särskilda behov Målet är inte kvantifierat och inte heller studerat i någon specifik studie. Däremot så ökar varje kontakt med arbetsgivare medvetenhet om målgruppen och vad de kan bidra med. Metoder för att möta arbetsgivare har på olika sätt utvecklats, nätverk med arbetsgivare har skapats och informationsmaterial har tagits fram procent av handläggarna hos de inremiterande myndigheterna som inom ramen för projektet möter målgruppen har fått ökade kunskaper kring målgruppens olika behov och vilka insatser som finns Studier har ej gjort hos inremiterande myndigheter. Målet kan inte besvaras. De insatser som gjorts i projektet har utgått ifrån personalens kontakt med myndighetsutövande handläggare kring individen. Metoden hos samtliga insatser bygger på samverkan kring individen. I kontakten mellan personal, deltagare och myndighetsutövande handläggare ökar kunskapen kring individens situation i en vidare mening. - Förbättrad samordning mellan olika offentliga aktörer som målgruppen har kontakt med Samordning har skapat trygga utvecklingsmöjligheter för individen. Samordning mellan samordningsförbund har gjort att insatser öppnats för ett större geografiskt område och inneburit en ökad tillgänglighet för individer. - Myndigheterna ska integrera kunskapen om vilka insatser som finns och hur de kan använda dessa i verksamheterna 7 (15)

8 Insatserna som erbjudits inom Exsistre har haft lätt att rekrytera deltagare. Antalet deltagare i behov av insats har varit större än vad som kunnat erbjudas. Det vittnar om att insatserna är kända hos myndigheter och remittenter. Dock är bedömningen att antalet individer i behov av samordnade insatser är betydligt större och att myndigheternas kunskap om individers behov av och tillgång till samordnade insatser behöver vara större. - Mobiliseringsfas: Under mobiliseringsfasen kommer delmålen, indikatorerna och aktiviteterna att utvecklas vidare samt hur dessa ska mätas och följas upp. Exsistre har under projektet haft en följeforskare, Contextio. Följeforskaren har lagt upp en verksamhetslogik för projektet samt upprättat en checklista för att följa projektets uppsatta mål. Där har antal deltagare, hälsoutveckling, andel med handlingsplan, antal från annat geografiskt område, kontakter med koordinator följts upp. Checklistan har presenterats vid projektledning- och styrgruppsmöten. 4. Arbetssätt - Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projekt Exsistre har bestått av sex delverksamheter. Nedan redogörs för var och en av dem utifrån ovan frågeställningar. Exsistre Handläggarteam/Dino Verksamheten utgår från nordöstra Göteborg. Det är två tidigare verksamheter som arbetar gemensamt med målgruppen unga vuxna år. Det är handläggarteamen som finns vid arbetsförmedlingarna i Gamlestaden och Angered och Dino. I handläggarteamen arbetar sedan tidigare personal från Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och Försäkringskassan samt en sjukgymnast från primärvården med mål att stötta deltagarna att komma i arbete. Med Dino kompletteras handläggarteamen med en handläggare från Försäkringskassan som lyfter fram ärenden från FK som är lämpade för insatsen, samt två coacher från vardera socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Sedan hösten 2013 är Dino förstärkt med ytterligare en coach från socialtjänsten med arbetsterapeutkompetens. Samtliga arbetar motiverande och stödjande. Syftet är att deltagaren ska få ökade möjligheter att nå arbete eller studier. Exsistre Handläggarteam/Dino har under projektet arbetat med 38 kvinnor och 17 män. Den samverkan som inledningsvis byggts upp runt Exsistre Dino med handläggarteam på Arbetsförmedlingarna har under projektet visat sig att inte vara den rätta samverkansarenan för målgruppen. Exsistre Dino har visat sig möta en målgrupp som i stor utsträckning behöver aktiveras. Få utav deltagarna har varit redo för direkta arbetslivsinriktade insatser. Dino är fortsatt finansierat genom Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Insikten om målgruppen, dess behov och hur insatser behöver utformas har skapat en dialog mellan de samverkande parterna om hur insatsen bör utformas och finansieras framöver. Beslut kommer att ske under hösten (15)

9 Exsistre Disa Disa står för Deltauppdrag för Individuell Samordning kring Aktivitetsersättning och finns på Hisingen. Disa består av en handläggare från Försäkringskassan och två aktivitetscoacher motsvarande 1,5 heltid som arbetar med unga vuxna med aktivitetsersättning från FK. Verksamheten är en samordning av aktivitetscoaching och handläggningen av aktivitetsersättningen. Uppdraget är att ge deltagarna ett utökat stöd i sin rehabilitering genom att få hjälp med att komma igång i aktivitet. Syftet är att få deltagarna att börja använda sina egna förmågor och på så sätt öka sin funktions- och arbetsförmåga. Stödet är individuellt anpassat efter deltagarnas behov och önskemål. Vissa börjar med att delta i friskvårdande aktiviteter, andra studerar i begränsad omfattning eller är ute i praktik på en reell arbetsplats, där målet är arbete. Deltagarna får stöd och uppföljning på sin arbetsplats så länge de är med i DISA. Exsistre Disa har under projektet arbetat med 30 kvinnor och 5 män. I ansökan avsågs att köpa tjänster för arbetsträning till individer i insatsen. Behovet har främst visat sig vara just den samordning som Exsistre Disa arbetar med. Projektet har därför främst utökat tid för aktivitetscoach. Deltagarna anser att Exsistre Disa skapar en miljö där de kan utvecklas och växa. FOU i Väst har en pågående utvärdering av Exsistre Disa som kommer att presenteras senare under året. Utvärderingen syftar till att visa vad Exsistre Disa genom sitt arbetssätt åstadkommer och ge underlag för att kunna sprida modellen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA avser att fortsätta insatsen och har för avsikt att sprida metoden nationellt. Exsistre Ayande Ayande finns i västra Göteborg. 4 coacher, 3 samtalsstödjare, 1 arbetsterapeut och 1 samordnare arbetar tillsammans. Samtalsstödjarna arbetar med stödjande och motiverande samtal kring hälsa, livsstil och arbete/studier. Coacherna arbetar motiverande, aktiverande och vägledande. Målet för coachningen är praktik, anställning eller studier. Möjlighet till fysisk träning på gym finns. Arbetsterapeuten arbetar med deltagarens aktivitetsförmåga. Arbetsterapeuten hjälper också till att prova ut hjälpmedel. Exsistre Ayande har under perioden arbetat med 33 kvinnor och 21 män. Utgångspunkten för Exsistre Ayande var att ge individer med aktivitetsersättning från Försäkringskassan möjlighet att ta del av insatsen. För att möta den utökade målgruppen förstärktes insatsen med arbetsterapeut. Arbetsterapeuten har inneburit ny och värdefull kompetens till insatsen. Samordningsförbundet Göteborg Väster kommer även fortsättningsvis att ta emot individer med aktivitetsersättning och ha kvar professionen arbetsterapeut i Ayande. Exsistre Balder Balder finns i Mölndal,Partille, Härryda, Lerum och Alingsås. Här arbetar 7 coacher, 1 psykolog, 1 praktikstödjare och en aktivitetsansvarig. Arbetet sker både i grupp och individuellt. Balder arbetar med motivationshöjande samtal, vägledning m.m. De erbjuder också korttidsterapi parallellt med jobbcoachning i syfte att öka förutsättningarna att få ett arbete. Målet är att komma i arbete eller studier samt att deltagarna upplever en förbättrad livssituation. Balder har 9 (15)

10 gruppverksamhet på olika teman som t ex vägledning, friskvård, CV och sociala koder på jobbet. Teamets psykolog håller en föreläsning på temat självkänsla en gång per termin. Exsistre Balder har under perioden arbetat med 44 kvinnor och 61 män. Projektets utveckling av Balder har utgått från att göra insatsen tillgänglig för en utökad målgrupp och fler individer. De har utvecklat sin metod genom att förlänga den tid deltagarna kan ta del av insatsen. Arbetet med arbetsgivarkontakter har inom Exsistre Balder utvecklats. Den utvecklings som skett inom Exsistre Balder kommer att implementeras i Balder. Det innebär utvecklade metoder och en ökad tillgänglighet för målgrupper som tidigare inte hade möjligheten att ta del av stöd från Balder. Exsistre Utgångspunkten Utgångspunkten är en verksamhet vilken finns inom Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Utgångspunkten består av två coacher och en samordnare. Förutom samordnare och jobbcoacher finns ett team som består av handläggare från de fyra myndigheterna. Ungdomarna har även möjlighet att träffa kurator, studie- och yrkesvägledare och läkare vid behov. På Utgångspunkten arbetar man för att deltagarna ska uppnå egen försörjning via arbete eller studier, uppnå eller öka förmåga till förvärvsarbete, få förbättrad livskvalitet och stärkt social kompetens. Exsistre Utgångspunkten har under perioden arbetat med 55 kvinnor och 78 män. Genom Exsistre Utgångspunkten har insatsen utvecklats och en utökad målgrupp mötts. Mer tid har getts åt deltagarna i form av motiverande, samtalsstödjande och jobbcoachande insatser. Den utökade målgruppen kommer även fortsättningsvis att tas emot. Exsistre Hälsoskolan/Aktiv Hälsoskolan Aktiv var vid projektets start en helt ny verksamhet som vänder sig till nyanlända flyktingar med oklar prestationsförmåga. Deltagarna finns inom Arbetsförmedlingen Etablering. De erbjuds en föreläsningsserie om 7 tillfällen. Bland föreläsarna finns tandläkare, barnmorska, läkare, psykolog, sjuksköterska och sjukgymnast. Deltagarna erbjuds även fysisk aktivitet med stöd av sjukgymnast under senare halvan av kursen. Syftet är att deltagarna ska må bättre och ha en tydligare bild av den egna kroppen. Insatsen ska fungera som en förstärkning till etableringsplanen som finns inom AF. I Hälsoskolan Aktiv arbetar en sjuksköterska och 4 sjukgymnaster. Exsistre Hälsoskolan/Aktiv har under perioden arbetat med 59 kvinnor och 22 män. Vården och Arbetsförmedlingen ser båda värdet av insatsen. Den kommer att fortsätta i nuvarande omfattning. Finansiering sker genom Västra Götalandsregionen. Samordningsförbundet Göteborg Nordost kommer även efter projektet låta samtliga deltagare i Hälsoskolan att ta del av Aktiv. Aktiv är träning på gym under ledning av sjukgymnast. En separat studie har gjorts av Exsistre Hälsoskolan och biläggs denna slutredovisning. 5. Deltagande aktörer i projektet - Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 10 (15)

11 Projektet är en samverkan mellan fem samordningsförbund. Samordningsförbundens huvudmän är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och Västra Götalandsregionen. Samtliga dessa parter har på olika sätt varit inblandade i projektet. En central del är att samtlig personal inom projekt Exsistres insatser har sin anställning hos någon av respektive förbunds huvudmän. Myndigheterna har genom sina styrelseledamöter varit med på träffar där projektets utveckling och strategiska påverkan tagits upp och diskuterats. Styrelsemedlemmarna i de fem samordningsförbunden är centrala för projektets strategiska påverkan både på kort och lång sikt. Medfinansiering av personal i projektet har främst skett genom samordningsförbunden. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och respektive kommuns socialtjänst har bidragit med ersättning till deltagare som haft rätt till ekonomisk ersättning. Projektet har ej exkluderat personer som ej haft ersättning, totalt 30 individer under projektet. Västra Götalandsregionen har bidragit med föreläsningar inom Exsistre Hälsoskolan. Till projektet knöts inledningsvis en styrgrupp bestående av samordningsförbundens chefer, representant från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt projektledning. Då projektets ekonomi inte höll fick projektets ledning organiseras om. Projektledaren fick avsluta sitt uppdrag och samordningsförbundens kanslier hade att dela på uppgiften. Från januari 2013 leddes projektet operativt av en projektledningsgrupp med var sin representant från respektive förbund samt koordinator och ekonom. Denna grupp hanterade projektets operativa frågeställningar. Genom organisationsförändringen blev styrgruppen mindre operativ och mer strategisk. Då det fanns stor persongemenskap mellan de båda grupperna har av flera ändå upplevts svårigheter i att urskilja de båda gruppernas olika roller. Mer om projektledning av projektet finns beskrivet i Contextios följeforskning som finns med som bilaga til slutredovisningen. 6. Jämställdhetsintegrering - Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Två utav förbunden som samverkat i projekt Exsistre har arbetat aktivt med jämtegreringsarbete i projektform med medel från Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet och övriga förbund har på olika sätt tagit del av deras arbete. En metoddag kring jämtegreringsarbete har anordnats för delverksamheternas personal. En stor del av dagen utgick ifrån Ayande och Balders praktiska jämtegreringsarbete. En konferens kring temat jämställdhet har anordnats där bland annat Gertrud Åström deltog som moderator för dagen. Inbjudna var personal från de samverkande myndigheterna, ca 250 deltog. Projektet har arbetat med att analysera verksamheterna utifrån statistik. All statisktik i projektet har presenterats könsuppdelad på ett sådant sätt att det möjliggör analys. En uppföljning har gjorts av deltagarnas aktivitetsnivå. Det visar sig att aktivitetsnivå hos män är högre än hos kvinnor i projektet. När statistiken bryts ner på verksamheter så visar det sig att skillnaden är mindre hos de verksamheter som under längre tid arbetat med jämtegreringsarbete. Även om inte tvärsäkra slutsatser kan dras av underlaget ska det ändå ses som en indikation på att jämtegreringsarbete gör skillnad. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning - Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. 11 (15)

12 Tillgänglighetsarbetet inleddes med att ta hjälp av ESF:s processtöd. Samtlig berörd personal och ledning i projektet erbjöds grundläggande utbildning. Processtödet besökte sedan tillsammans med projektledare de olika delverkamheterna inom projektet för att se lokaler på plats och ge fördjupning till personalen i frågor kring tillgänglighet. En swotanalys har genomförts tillsammans med delverksamheternas personal. Det som framkommit i arbetet med tillgänglighet är att insatserna främst möter psykiska hinder för att deltagare ska kunna ta till sig stöd. Insatserna har i hög utsträckning tidigare arbetat med att undanröja hinder för individer med psykiska besvär. Arbetet med tillgänglighet har synliggjort det arbetet och vikten av att aktivt arbeta med just tillgänglighet utifrån begränsingar på grund av psykiska besvär. Inom de verksamheter som bedrivs behöver fysisk, psykisk, kommunikativ och informativ tillgänglighet mötas och utvecklas. Inom samordningsförbund är tillgänlighet också en fråga om hur samhällets institutioner organiserar sig för att insatsen ska vara tillgängligt för dem som har behov av stöd. 8. Regionala prioriteringar - Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet har inte utgått från några specifika regionala prioriteringar 9. Spridning och påverkansarbete - Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. o Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? o Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? o Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet har arbetat fram en handlingsplan för strategisk påverkan. Handlingsplanen beskriver de lärdomar som projektet önskar sprida, både mellan sig och till externa parter på olika nivåer. Den strategiska påverkan syftar till att skapa förändring i de delar som handlingsplanen lyfter fram. Visst arbete har skett inom projektperioden men huvuddelen av arbetet kommer att ske efter projektiperioden. Handlingsplanen är ett sätt att definiera och prioritera de områden som bör lyftas fram som viktiga att sprida som ett resultat av projekt Exsistre. 9.1 Nationell nivå Budskap vi vill sprida utvecklat metoder för att arbeta med unga vuxna som uppbär aktivitetsersättning samt den grupp med liknande problematik men annan ersättning. Mottagare mottagare i huvudsak högre tjänstemän inom Försäkringskassan, men även Arbetsförmedling, Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, riksdagsledamöter, SKL. Material/underlag för budskapet Utvärdering DISA, statistik, metodbeskrivning, samhällsekonomisk utvärdering 12 (15)

13 9.2 Lokal nivå Individ Budskap vi vill sprida beskriva målguppen genom bland annat berättelser, dess behov och framgångsrika metoder. Koppla samman med mänskliga rättigheter. Mottagare förbundens styrelser och beredningsgrupper/motsvarande, lokala förtroendevalda, tjänstemän/chefer i kommunal och regionverksamhet Material/underlag för budskapet resultat och kunskap genom Exsistre från verksamheter, utvärderingar samt arbete med jämställdhet och tillgänglighet Vidgad arbetsmarknad Budskap vi vill sprida vidga arbetsmarknaden för personer med funktionshinder genom mentorskap på arbetsplats Mottagare förbundens styrelser och beredningsgrupper/motsvarande, kommunala politiker och tjänstemän, chefer på Arbetsförmedlingen, chefer på Försäkringskassan, näringsliv Material/underlag för budskapet transnationellt arbete genom Exsistre, beskrivning av vad insatsen innebär och förslag på genomförande. 9.3 Internt Styrning/ledning, lärdomar Budskap vi vill sprida aktivt ägarskap från alla samverkande parter. Mottagare andra samordningsförbund, dess styrelser och tjänstemän Material/underlag för budskapet Contextios följeforskning Att arbeta tillsammans Budskap vi vill sprida att lära av varandra, beskriva hur utvecklingen sett ut från egen bakgård till gemensam arena. Mottagare andra samordningsförbund, dess styrelser och tjänstemän, personal i samverkande insatser Material/underlag för budskapet Contextios följeforskning (både på ledningsnivå och medarbetarnivå) Ansvariga inom varje område är utsedda. De har arbetat och kommer att arbeta fortlöpande inom sina områden. 10. Extern utvärdering - Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Totalt har fem olika utvärderare varit anlitade i projektet, se bilageförteckning. Ambitionen har varit att skapa en så heltäckande bild som möjligt av de olika processer som ingår i projektet och att utvärderingarna ska kunna bidra till den strategiska påverkan. Inledningsvis anlitades en följeforskare, Contextio, vars syfte var att delta i ledningsarbetet i projektet och vara ett stöd i att projektet följer uppsatta mål. Följeforskningen är den som konkret bidragit i det dagliga projektarbetet. Det har skett genom framtagande av verksamhetslogik, checklista och deltagande observationer. Följeforskaren har sedan återkopplat till projektledningen. Följeforskaren har också varit behjälplig vid gemensamma metoddagar mellan verksamheter med dokumentation och utvärderingar. 13 (15)

14 11. Egenutvärdering - Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Med stöd av följeforskningen utarbetades en checklista som fungerat som stöd under hela projektet. Checklistan följde upp de mål som projektet satt upp och presenterades på projektledningsmöten. Projektet har haft täta projektledningsmöten som främst varit av uppföljande karaktär. Ledningen av projektarbetet har efter projektledartjänsten upphörde delats mellan förbunden och träffarna har främst varit av uppföljande karaktär. Det innebär att respektive ansvarsområde har lyfts upp, diskuterats, värderats och planerats gemensamt. Arbetssättet i projektet har bidragit till en hög delaktighet och engagemang från samtliga parter. Avsaknaden av projektledare har dock inneburit att tidsåtgången för att leda projektet har varit omfattande för samtliga förbund. I framtida gemensamma projekt kommer en annan organisation av projektledningen att vara nödvändig. En ambition för framtiden är ändå att hitta vägar för hög delaktighet och engagemang. Contextios rapport lyfter upp styrkor och svagheter i projektets sätt att vara organiserat. 12. Kommentarer och tips - Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Hantera administration - Att hantera administration i projekt med stöd från ESF kräver tid och noggrannhet Ekonomiska förutsättningar - Ett projekt startar inte med full kraft dag ett, försenad rekrytering av personal och försenad rekrytering av deltagare är orsaker som försvårar de ekonomiska förutsättningarna. - Aktivitetsgrad hos deltagare är ofta låg i samverkande insatser, mellan 20-30%. Det gör att möjligheten till medfinansiering genom deltagarnas ersättning är förhållandevis liten. Samtidigt kräver samverkande insatser omfattande personalinsatser. - I projekt Exsistre har det varit problem med utbetalningarna från ESF. Inledningsvis på grund av brister i redovsiningen från projektet och i slutet på grund av personalbrist hos ESF. Detta påverkar likviditeten hos projektägaren. Det är viktigt att budgetera för ett realistisk projektgenomförande Varför ska man hålla på med ESF-projekt? - Det är lätt att se det som är besvärligt men det positiva överväger, här är tre exempel: ESF:s krav på engagemang kring jämställdhet, tillgänglighet, strategisk påverkan och transnationellt arbete har utvecklat den egna verkamheten. Det har bidragit till att arbete i vardagen kring tillgänglighet och jämställdhet utvecklats. Genom transnationellt arbete har intressanta metoder kunnat studeras och den strategiska påverkan har varit ett stöd i hur förändring ska åstadkommas. Projekt med stöd från ESF skapar i sig nätverk och nya möjligheter för samarbeten ESF bidrar med resurser som gagnar målgrupper som många gånger har svårt att få del av samhällets resurser i tillräcklig omfattning. 14 (15)

15 13. Kontaktpersoner Henrik Svedberg, Pernilla Hofmann, Bilagor till slutredovisning Följeforsking, Contextio Checklista, Contextio Slututvärdering, Emerga Socioekonomisk analys, Berit Björnered Hälsoskolan, Tina Sjöö Disa, FOU i Väst 15 (15)