Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 25 november 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 25 november 2010"

Transkript

1 Bfd Migrationsverket Fondenheten (11) Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 25 november 2010 Programmet för dagen innehöll följande punkter: 1. Katarina Löthberg från projekt IMHAd berättar om projektets erfarenheter och viktigaste lärdomar. Kajsa Rosén från Ramböll ger några reflektioner. 2. Lars Blomqvist från projekt LANDA berättar om projektets erfarenheter och viktigaste lärdomar. Kajsa Rosén från Ramböll ger några reflektioner. Parallella seminarier på tre teman: 3. Introduktion. Solveig Jansson, projekt JobBo, motor Paola Moscatelli. 4. Samverkan. Lisa Alm och Cecilia Gustafsson, projekt Samhällsorientering i samverkan, motor Denise Thomsson. 5. Återvändande. Ewa Jonsson, projekt Svenska Röda Korsets nätverk för återvändande, motor Nedjma Chaouche. Susanna Hermansson, chef för fondenheten, och Nedjma Chaouche, moderator för dagen, inledde erfarenhetsseminariet. Migrationsverket Europeiskt och internationellt samarbete, fondenheten Besöksadress Slottsgatan 82 Postadress Norrköping Telefon Telefax E-post Hemsida Organisationsnr

2 2 (11) 1. Katarina Löthberg, IMHAd Katarina Löthberg, projektledare för forskningsprojektet IMHAd, Impact of Multicultural Health Advisors, berättade om projektets erfarenheter och viktiga lärdomar. Katarina Löthberg berättade om lärdomar från projekt IMHAd. Projektet har valt att satsa på att undersöka best practice, då en sådan studie inte gjorts tidigare på grund av tidsbrist. Projektet studerar effekterna av hälso- och samhällskommunikatörers arbete och har fokuserat på nyanlända irakier i åtta län i Sverige. Hälsa och samhälle hör ihop. Det svåraste har visat sig vara det sociala utanförskapet och att man rör sig för lite. Invandrare underanvänder idag sjukvården. Katarina Löthberg refererade till en lundaforskare som sagt att invandrares utanförskap inte handlar om etnicitet utan om utbildning och ekonomi. Katarina Löthberg tycker att det är viktigt med kontakt. Då man fått ny kunskap är det viktigt att man använder och delar med sig av denna. Det har varit bra att ha med experter från kommuner, landsting och frivilligorganisationer som ställt de kritiska frågorna som lett till att resultatet blivit användbart. Det allra viktigaste, enligt Katarina Löthberg, är att förankra, förankra, förankra. Enligt Katarina Löthberg ska man tro på det man gör, skapa ett intresse och hålla lågan vid liv. Det är viktigt att vara intresserad själv för att kunna intressera andra. Det är också viktigt att ha goda kontakter såväl inom som utom partnerskapet. Ett praktiskt tips från Katarina Löthberg är att lägga in

3 3 (11) utrymme i budgeten för resor och informationsspridning. Informationsspridning är ett kollektivt arbete. Svårigheter i projektet är att det är mycket arbete. Man måste ta hand om varandra och acceptera att projekttiden är begränsad. Reflektioner från Kajsa Rosén, Ramböll Management Consulting Ramböll är ett privat konsultföretag som utvärderar projekt. Kajsa Rosén tyckte det var roligt att se att fler projekt kompletterar varandra och på så vis arbetar mot samma mål. Hon nämnde projekten Partnerskap Skåne och Tema nyanlända i Stockholm. Förankring är något som är svårt för projekt. Kajsa Rosén tipsade om att arbeta med detta kontinuerligt, då detta ger bäst resultat. Det är också viktigt att låta mottagarna få vara med och bestämma, då de oftast vet vad de behöver. En annan framgångsfaktor är att lyckas hålla fokus. Det är enligt Kajsa Rosén inte bra att springa på alla bollar. Frågor från publiken Har projektet nått ut till målgruppen? Svar: De personer projektet träffar på seminarierna får föra vidare till irakierna i deras kommuner. De har haft endast ett par irakier från Kista som deltagit på seminarierna och detta beror på att de i de större kommunerna tyvärr inte får personliga kontakter med irakierna på samma vis som i de mindre kommunerna Vad är projektledarens roll i projekten? Svar: Katarina Löthberg gjorde liknelsen att driva projekt med att driva ett företag. Samtidigt påpekade hon att man som projektledare inte är chef utan en ledare som får personer från olika organisationer (där chefer redan finns) att samarbeta. Hon poängterade att det i projekt är viktigt med olika roller och att man arbetar som ett lag. Hur har projektet arbetat med flexibel personalgrupp och ändrade man tjänstegraden? Svar: Katarina Löthberg berättade att de som arbetade i gruppen är fokuserade och att de många gånger arbetar mer än 100 %. Vad gäller tjänstegraden, så är det något de ändrar och de betalar för vad de får. Vad får projektet för reaktion när de är ute och informerar? Svar: Katarina Löthberg upplever att de är väldigt intresserade. Samtidigt är forskning en tidskrävande process, där resultatet växer fram succesivt. Deras kunder måste därför ha tålamod. Var slutar projektets ansvar? Svar: Katarina Löthberg förklarade att de vill se sig själva som goda konsulter, som vill få nya uppdrag och genomföra nya studier i framtiden.

4 4 (11) 2. Lars Blomqvist, LANDA Projektet LANDA, En utvecklande introduktion för kvotflyktingar i Gävleborgs län, startade i april 2009 och syftar till att utveckla mottagandet av kvotflyktingar i Gävleborgs län. De områden som ska utvecklas är bland annat samordning vid bosättning, matchning, samhällsinformation och föräldrautbildning. Lars Blomqvist visade några bilder från Sverigeprogrammet. Introduktionen för kvotflyktingar sker i tre steg: a) På plats i vistelselandet (Lämna): Representanter från Gävleborgs län medverkar i Sverigeprogram som arrangeras av Migrationsverket. b) På plats i Sverige (Landa): Gemensam samhällsinformation. Flera kommuner genomför ett gemensamt program med anpassad samhällsinformation för den nya gruppen anlända. c) Gemensam föräldrautbildning/samhällsinformation (Att leva vidare): Ges efter att kvotflyktingarna varit i Sverige i 7 8 månader. Det är viktigt med grundläggande information om praktiska saker. En viktig informationskälla är bilder och film. Det är också viktigt att man nyttjar landsmäns kompetenser. En viktig erfarenhet är att det finns en utvärderare med i projektet under hela projekttiden och inte bara i slutet. Det är också viktigt med samarbete med olika intressenter. De svårigheter man ser är regelverket och ansökningsprocessen vid projektstart.

5 5 (11) Reflektioner från Kajsa Rosén, Ramböll Projektet har lyckats mycket bra med att få ett helhetsperspektiv. Man jobbar med processen bakifrån. Man utgår från vad som är problemet, vad det beror på, sätter sedan upp delmål och till sist slutliga aktiviteter. Det handlar om ett kontinuerligt lärande, att man avsätter tid i projektplanen för att kunna reflektera kring vad man gjort och hur man ska gå vidare. Projektet har också lyckats bra med samverkan. Att nyttja befintliga plattformar och att jobba utifrån. Kajsa Rosén från Ramböll gav reflektioner på både IMHAd och LANDA. 3. Introduktion: Solveig Jansson, JobBo Seminariets motor, Paola Berghner-Moscatelli från Arbetsförmedlingen, inledde eftermiddagen med att presentera sig själv och berättade att hon var väldigt nyfiken på vad deltagarna från projekten hade att berätta och diskutera för frågor eftersom dessa erfarenheter är viktiga för Arbetsförmedlingen när ansvaret för en viktig del av introduktionen av nyanlända flyttas till denna myndighet. Inledningsvis presenterades också syftet med seminariet och eftermiddagens upplägg. Det genomfördes även en kort presentatonsrunda av alla deltagare i rummet. Därefter presenterade Solveig Jansson, projektledare i JobBo Flytta till arbete och bättre jobbmöjligheter, sitt projekt och visade en kort film som gjorts i informationssyfte inom ramen för projektet. Syftet med presentationen var att ge deltagarna inspiration och input till den efterföljande diskussionen.

6 6 (11) Den viktigaste framgångsnyckeln för att få nyanlända att flytta ut från storstäderna till mindre orter med bättre möjligheter till arbete är samverkan och matchning. Solveig Jansson betonade också flera gånger att i arbetet med nyanländas etablering är det väldigt viktigt att målgruppens deltagande är både frivilligt och aktivt. Deltagarna ska involveras kontinuerligt i processen. I JobBo skriver man individuella avtal med deltagarna. Andra lärdomar som projektet gjort är vikten av språkkompetens i projektet och att det är svårt att komma till beslut med en stor styrgrupp. Under genomgången ställdes många frågor om projektet till Solveig. Flera rörde hur samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerat och hur man arbetade med deltagarnas kunskapsvalidering i projektet. Solveig Jansson visade en film från projektet. Seminariet fortsatte med en diskussion i mindre grupper. Följande fyra frågor skulle diskuteras både utifrån de erfarenheter deltagarna haft i sina egna projekt och utifrån presentationen av JobBo: 1. Varför behövs det insatser på området? 2a. Vilka positiva erfarenheter har ni gjort? Vad är projektens framgångsnycklar? 2b. Vilka svårigheter/hinder har ni stött på? 3. Hur går vi vidare? Deltagarnas svar lämnades på post-it-lappar som Paola avslutningsvis kort återgav. I ett försök att sammanfatta konstaterades att flera av svaren visade att projekten hade många medskick till Arbetsförmedlingen inför övertagandet 1 december vilket Paola lovade att ta med sig hem. Sammanställning av svaren från diskussionsgrupperna 1. Varför behövs det särskilda insatser? Det finns ett stort behov av rätt information, basinformation om hur saker och ting fungerar i samhället. Det finns en stor samhällsekonomisk vinst att göra genom att satsa på förebyggande åtgärder. Det finns också ett stort behov av att mötas, varför kommunerna i större utsträckning bör möjliggöra sociala nätverk för att tillgodose de behov som finns.

7 7 (11) Särskilda insatser behövs också då behoven ser olika ut mellan olika individer och målgrupper. Det är därför viktigt med punktinsatser riktade mot en specifik målgrupp. Det är också viktigt att rikta insatser mot barn som ska börja om på nytt i ett främmande land. Beprövad erfarenhet och forskning borde bättre tas tillvara och mer forskning behövs. En fråga att ställa sig är om vi inte borde ha en forskningsbaserad grund till allt vi gör som kan anpassas till olika lokala förutsättningar. Det är oftast eldsjälar som bedriver projekt. Det är viktigt med en bas och förankring. Svårt att införliva med den ordinarie verksamheten. 2. Positiva erfarenheter/svårigheter (Vilka är framgångsnycklarna?) En positiv erfarenhet är skapandet av nätverk och samverkan mellan olika parter, bland annat kommuner. Det är positivt att kunna tillfredsställa behov som finns hos stödmottagarna. Projekt gör det möjligt att pröva nya idéer. Det är lättare att få med samverkansparter i projekt än att gå in direkt i ordinarie verksamhet. Ytterligare en positiv erfarenhet är att individerna kommer in i yrkesliv och in i samhället fort och att de får dagliga rutiner i sin tillvaro. En svårighet är att söka medel från fonderna, både vad gäller hanteringen av ansökningarna och ansökningsförfarandet. Det borde bli enklare och mer flexibelt att söka pengar till bland annat förstudier. Ett hinder är EU-Kommissionens regelverk som försvårar ett högt fondutnyttjande. Svårigheter som också upplevts är samverkan med Arbetsförmedlingen. Framgångsnycklar att tänka på är bland annat att tankar om implementering måste finnas med i projektplanen, men också hållas levande under hela projektets gång. Det är bra men också nödvändigt att alla parter i samverkan känner sig delaktiga i verksamheten. Det är viktigt att ha med en utvärderare redan från början som sedan finns med under projektets gång. 3. Hur går vi vidare? För att gå vidare behöver vi vara öppna för nya okonventionella lösningar. Det gäller att behålla fokus och vara uthållig för att nå resultat. Den kompetens som finns hos kommunerna måste tas tillvara av Arbetsförmedlingen. Ett steg är också att skapa en nationell projektbank.

8 8 (11) 4. Samverkan: Lisa Alm och Cecilia Gustafsson, Samhällsorientering i samverkan Lisa Alm och Cecilia Gustafsson från Botkyrka kommun presenterade sitt projekt Samhällsorientering i samverkan och de erfarenheter som de dragit av projektarbetet. 25 kommuner i Stockholms län samverkar kring samhällsorientering för nyanlända. Som skäl till samverkan angavs möjlighet till ett bredare deltagarunderlag i verksamheterna, att det är ett komplicerat uppdrag, samordningsvinster när det gäller språkkompetens, brett kontaktnät med myndigheter och frivilligorganisationer m.m. Problem i samverkan har varit juridiska problem utifrån kommunernas uppdrag enligt kommunallagen och krav utifrån lagen om offentlig upphandling. Dessa problem löstes genom ett gemensamt kommunkansli och samordnad upphandling med en kommun som administrativt ansvarig för detta. Tidsplaneringen lyftes också fram som problematisk. Lisa Alm och Cecilia Gustafsson betonade att projektdeltagarnas engagemang är viktigt. Seminariedeltagarna diskuterade skäl till att samverka och då kom bland annat följande upp: De olika organisationerna har olika förutsättningar och kompetenser och överlappande uppdrag. För att effektivisera och nå en högre kvalitet. Samverkan är ett modeord. Alla ska samverka. En organisation har ett behov som en annan organisation kan tillfredsställa. Högre grad av transparens och insyn mellan organisationer, exempelvis mellan myndigheter och frivilligorganisationer.

9 9 (11) Projektet presenterade därefter sina lärdomar och vad de sett som framgångsfaktorer: Förankring på alla nivåer är en förutsättning för ett lyckat utfall. Kommunikation o Ständig återkoppling till alla parter och övriga intressenter. o Brett anslag vid informationsspridning. Extern uppföljning o Har i projektet skett genom processutvärdering, projektledarhandledning och kick-off och kontinuerliga avstämningar med styr- och arbetsgrupp. Förståelse för att samverkan tar tid är ytterligare en förutsättning. I den avslutande gruppdiskussionen lyftes att förankring behövs och ska få ta tid och att det även kommer att behövas efter projekttiden samt att en metod för att få långsiktigt hållbara resultat är att i ett tidigt skede i projektet låta olika organisationer testa olika metoder/modeller för att tjäna tid längre fram. Krav och förväntningar på parter i samverkan diskuterades också och då framkom synpunkter att de som deltar måste ha mandat från sina respektive organisationer och vara pålästa och intresserade. Ett förslag framfördes om att projektägaren skulle identifiera vilka roller/funktioner som de behöver i projektets arbets- och styrgrupper och gå ut med de specifikationerna till samverkande parter innan projektet inleds. En synpunkt framfördes om att Migrationsverket (fondenheten) borde stå för utvärderingar och resultatspridning för projektet för att säkerställa att resultaten tas om hand och får effekt. 5. Återvändande: Ewa Jonsson, Svenska Röda Korsets nätverk för återvändande Behovet av satsningar och projekt på området Svenska Röda Korset (SRK) bedriver sedan projektet Svenska Röda Korsets nätverk för Återvändande. Projektet är en fortsättning och utveckling av ett tvåårigt projekt finansierat av Justitiedepartementet. Individer som får avslag på sin ansökan befinner sig i en utsatt situation och det finns enligt SRK ett stort behov att aktivt arbeta med återvändande. SRK menar att man genom projektet kan ge de utsatta individerna ett val varav ett är att frivilligt återvända. Sedan SRK har börjat arbeta med återvändandeprojekten har man inom organisationen blivit mycket mer positiv till att arbeta med återvändande jämfört med innan projektet. Den positiva inställningen är högre ju närmare målgruppen man arbetar.

10 10 (11) SRK ser inte några problem att som frivilligorganisation arbeta med återvändande-frågan och man anser inte att det äventyrar neutraliteten eller förtroendet hos målgruppen. SRK arbetar endast på uppdrag av individen. En person som stod inför att återvända ska ha uttryckt: Ska det nu ändå ske är det jävligt bra att Röda Korset är med. Det finns en fördel att som SRK ha systerorganisationer i återvändandeländerna eftersom det då finns en befintlig organisation för reintegration på plats. En positiv erfarenhet av projektet är att frågan om återvändande även väcks i återvändandeländerna. Systerorganisationerna kan i och med projektet arbeta med och påverka myndigheter i aktuella länder om de återvändandes utsatta situation. Ewa Jansson berättade hur Röda Korset arbetar med återvändande. Erfarenheter och framgångsnycklar Den personliga kontakten är oerhört viktig, särskilt initialt i projektet. Genom personliga möten kan projektdeltagare, intressenter och andra aktörer lära känna varandra. Missförstånd och kulturkrockar är lättare att undanröja och förankring kan ske. Stressa inte fram genomförandet av aktiviteter. Bygg in lite flexibilitet i tidsplanen för att på så sätt ha viss flexibilitet att agera om så krävs. Fokusera på målet med projektet men var samtidigt öppen för förändringar. En riskanalys kan vara en god hjälp att förbereda sig på vissa förändringar, men allt går inte att förutse. Satsa på marknadsföring initialt i projektet. Det är viktigt med tydlighet vad projektet ska göra och hur det ska genomföras samt vilken roll projektet/organisationen har. Förankringsarbetet sker både i den egna och andra organisationer. Var tydlig också gentemot målgruppen så att den har realistiska förväntningar på projektet.

11 11 (11) Överföring av projektverksamheten till ordinarie verksamhet I projektorganisationen för projektet Svenska Röda Korsets nätverk för återvändande ingår en implementeringsgrupp som består av personer som arbetar på fältet. Målet är att SRK ska förvalta resultatet av projektet, däremot kan det finnas behov att framöver utveckla andra delar knutna till projektet. Vidare ser SRK att de har ett viktigt uppdrag att vara en motor i de europeiska systerorganisationernas arbete med återvändande.

Samhällsorientering i samverkan

Samhällsorientering i samverkan Samhällsorientering i samverkan Cecilia Gustafsson och Lisa Alm Spridningsseminarium den 8 december 2010 Samhällsorientering i samverkan Syfte Nyanlända flyktingar, skyddsbehövande med flera ska få tillgång

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

EN REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras?

EN REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? A P R I L 2 0 1 0 EN REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering i

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet 1

KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet 1 2012-06-20 Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 1 Regeringsuppdrag 2012 till myndigheterna Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna ska i samråd med Sveriges kommuner

Läs mer

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län - Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Arrangörer: Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Botkyrka kommun Samhällsorientering i samverkan

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Datum En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september

Datum En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september 1 (5) Dokumentation från Nyanländ i Småland En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september Länsstyrelserna i Jönköping, Kalmar och Kronoberg arrangerade den 29 september

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Projektplan. Britta Andersson britta.andersson@gotene.se. IFO/Vuxen Lidköpings kommun Elisabeth Rahmberg. elisabeth.rahmberg@lidkoping.

Projektplan. Britta Andersson britta.andersson@gotene.se. IFO/Vuxen Lidköpings kommun Elisabeth Rahmberg. elisabeth.rahmberg@lidkoping. Projektplan Projektägare Falköpings kommun Projektledare OBS! Detta är arbetsmaterial och ska läggas fram som förslag på styrgruppsmöte den 4 maj Catarina Carlehed catarina.carlehed@skovde.se 0768-19 49

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014

Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplanen ska lämnas tillsammans med ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden III eller Europeiska återvändandefonden

Läs mer

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020 Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020 Villkoren måste uppfyllas för att projektet ska gå vidare i ansökningsprocessen. För kriterier märkta med * finns krav på att uppfylla minst 1 p. För att erhålla

Läs mer

Kommunikationsplan för ehälsalyftet

Kommunikationsplan för ehälsalyftet Kommunikationsplan för ehälsalyftet Om kommunikationsplanen Kommunikationsplanen gäller för projektet ehälsalyftet. Första versionen av denna plan togs fram i april 2016 och kommer att uppdateras efter

Läs mer

Den 2 februari arrangerar Länsstyrelserna i Västmanland och Örebro den regionala konferensen Sverige tillsammans. Syftet

Den 2 februari arrangerar Länsstyrelserna i Västmanland och Örebro den regionala konferensen Sverige tillsammans. Syftet 2 februari 2016 Västmanlands län och Örebro län Regional konferens 2 februari Sverige tillsammans Den 2 februari arrangerar Länsstyrelserna i Västmanland och Örebro den regionala konferensen Sverige tillsammans.

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dokumentation från konferensen Nyanländ i Småland en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dagen arrangerades av Länsstyrelserna i Kalmar- Kronobergs- och Jönköpings län.

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag

REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Förslag Lisa Alm Projektledare Botkyrka kommun Maj 2010 1 Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering

Läs mer

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action

Läs mer

Slutrapport Projekt INLAND

Slutrapport Projekt INLAND Slutrapport Projekt INLAND Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina är alla fyra mindre kommuner i Västerbottens inland. Samtliga kommuner har en överenskommelse om mottagande av flyktingar och på grund av

Läs mer

Erfarenheter av att stödja och driva ESF-projekt

Erfarenheter av att stödja och driva ESF-projekt Erfarenheter av att stödja och driva ESF-projekt Ritva Widgren,förbundschef Östra Södertörn Ola Wiktorson,förbundschef RAR Kenny Sjöberg, processtödjare, RAR Tobias Mård, ekonom RAR 2017-03-16 Samtliga

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Integration genom arbete

Integration genom arbete Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Kvalitets och utvecklingsenheten Projekt Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Projektägare Mariann Godin Luthman, Kvalitetschef Projektledare Christine Färnskog Bakgrund

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Program 18 april i Gävle

Program 18 april i Gävle OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för

Läs mer

Internationella kvinnor. En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö

Internationella kvinnor. En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö Bakgrund Generellt sjunkande sysselsättning och en ökande arbetslöshet bland utrikes födda kvinnor Lågt arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 23 november 2011

Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 23 november 2011 Migrationsverket Fondenheten 2011-12-07 1 (8) Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 23 november 2011 Erfarenhetsseminariet startade med att tillförordnad enhetschef för fondenheten, Jonna Wetterholm,

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon:

PROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon: PROJEKTANSÖKAN DNR: 2015/22-SFV Datum: 2015-12-11 Ansökan om projekt: Förstudie/Projektplan i syfte att kartlägga, behovsinventera, avgränsa målgrupp, identifiera samverkanspartners, samla erfarenheter,

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Grafisk profil/glasets Hus Datum: 20150531... Journalnummer: Projekttid: 20150301-20150531. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att

Läs mer

Ungdomsprojekt i praktiken

Ungdomsprojekt i praktiken Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Västerås satsar på e-hemtjänst

Västerås satsar på e-hemtjänst 15 Bildskärmen gör det möjligt att genomföra ett videosamtal. Västerås satsar på e-hemtjänst Hundra personer i Västerås använder i dag så kallad e-hemtjänst som komplement till den ordinarie hemtjänsten.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1(5) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli Inledning Integrationsfonden lägger

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Sida 1(5) RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Bakgrund Marks kommuns riktlinjer för internationellt arbete och samarbete inom EU är grunden för kommunens internationella

Läs mer

http://vimeo.com/77776423 Vi som presenterar idag är Nicholas Singleton, projektledare GRAF Karin Westberg, dokumentationsstrateg GRAF Tidsplan Våren 2011 nätverket för chefer inom FH får information om

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008)

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 25/2008 Monika Hammertjärn 2008-04-09 704-5300-2008 0155-26 41 18 Datum Dnr 1(5) Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar

Läs mer

NORSJÖ KOMMUN 1 (5) Förstudie till projektet INLAND. Bakgrund och idé till förstudie

NORSJÖ KOMMUN 1 (5) Förstudie till projektet INLAND. Bakgrund och idé till förstudie 1 (5) Förstudie till projektet INLAND Bakgrund och idé till förstudie Norsjö, Malå, Arvidsjaur, Vilhelmina och Dorotea är fem mindre kommuner i Västerbottens inland. Kommunerna är alla typiska glesbygdskommuner

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Projektplan för WAD-nätverket 2015 Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.

Läs mer

UTVÄRDERING AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN II

UTVÄRDERING AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN II BILAGERAPPORT Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Enkätresultat BILAGA 1. ENKÄT Enkät till projektledare för projekt XXX i ERF II 2005-2007 Denna enkät riktar sig till samtliga 55 projekt som beviljats medel från

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

ANSÖKAN a-medel -med vägledning

ANSÖKAN a-medel -med vägledning ANSÖKAN 2016 37a-medel -med vägledning Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) Sökande kommun/projektägare:

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer