Kvalitetsredovisning Förskolan Brantuddens förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning Förskolan 2012. Brantuddens förskola"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 Brantuddens förskola

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Beskrivning av enheten Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Mål och åtgärder innevarande år Viktiga händelser under året De närmaste åren Riskbedömning Sammanfattning Verksamhetens förutsättningar Budget Styrning, ledning och organisation Personalkompetens Arbetsmiljö och lärandemiljö Situationen för barn i behov av särskilt stöd Normer och värden Arbetet i verksamheten Likabehandlingsplan Resultat Resultat från Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Utveckling och lärande Arbetet i verksamheten Resultat Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Barns inflytande Arbetet i verksamheten Resultat Resultat från Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

3 6 Förskola och hem Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllesle och analys Åtgärder Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllelse och analys Åtgärder Uppföljning, utvärdering och utveckling Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllelse och analys Åtgärder Förskolechefens ansvar Ansvar och arbete Åtgärder Kommunövergripande målområden Samhällsservice Livskvalitet Tillväxt God ekonomisk hushållning Orsaandan Tjänstegarantier Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

4 1 Inledning 1.1 Beskrivning av enheten Brantuddens förskola har 4 avdelningar. Saltkråkan, Bullerbyn, Junibacken och Sunnanäng. 3 heltidsanställda arbetar på varje avdelning. Totalt 7 förskollärare och 5 barnskötare. Nyckeltalet för inskrivning av barn är 6 barn/ heltidsanställd. Vt -12 finns i samma ordning 15,17,17 och 16 barn inskrivna. Nyckeltalet blir 5,42 barn per anställd. En assistent på 75 % finns för ett barn med speciella behov. I det egna köket finns 1,25 kokersketjänst delad på 3 kokerskor. Två kokerskor arbetar 50 % och en 25 % av sin tid här. Man har också haft ett köksbiträde från AME 75%. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet. (Under hösten 2012 har den nya gården färdigställts. Gatan utanför huset har byggts om och isolerats, så problemen vid ingången är åtgärdade.) Förskolechefen för 4 förskolor och familjedaghemmen har sitt kontor på förskolan Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

5 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen gäller för Ht 2011 och Vt Förskolechef och personal har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete i sin verksamhet på planeringstid och planeringsdagar och i s.k. läroplansgrupper. På arbetsplatsträffar och samverkansgrupper (4-5 per termin) har information och beslut kring verksamheterna tagits upp. Alla 4 och-5 åringar blev intervjuade av förskolechefen under maj och juni. Några avdelningar har också intervjuat sina barn. Man har gjort kartläggning tillsammans med de äldre barnen i huset s.k. trygghetsvandringar (efter"husmodellen" på do s hemsida).kvalitetsredovisningen togs upp på föräldraråd och den lades sedan ut på kommunens hemsida. Föräldrar tillfrågas om synpunkter på verksamheten på föräldramöten- föräldraråd och under utvecklingssamtalen. Föräldrar har under året haft synpunkter på att informationen från avdelningarna behöver förbättras och att utemiljön måste åtgärdas. Veckobrev, månadsbrev och annan skriftlig information om planerade aktiviteter sätts upp eller skickas hem till vårdnadshavarna Skolinspektionen var i Orsa på inspektion på våren 2012 och intervjuade förskolechefer, personal och föräldrar samt studerade dokument från vår verksamhet. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

6 1.3 Mål och åtgärder innevarande år Implementering av den nya skollagen och läroplanen för förskolan har varit fokus under läsåret infördes läroplansgrupper och på VT -12 hade man fokus på Normer och värden samt pedagogisk dokumentation, i läroplanen. Samtalsledare utsågs att hålla i de reflekterande samtalen i tvärgrupperna. Alla grupper har lämnat in minnesanteckningar från sina träffar och alla arbetslag har lämnat in en dokumentation på området "Normer och värden" till förskolechefen. Terminsplaneringar och utvärderingar lämnas in på alla målområden i läroplanen (Lpfö) av avdelningarna. Strategihuset har haft två halvdagar med återkoppling av arbetet i Lpfö-grupperna tillsammans med samtalsledarna och förskolecheferna. En kick off för all förskolepersonal genomfördes på hösten 2011, där den gemensamma planeringen presenterades och där innehållet i Lpfö behandlades. En kväll i Mora (3 timmar) deltog alla på en föreläsning kring Läroplanen. P.g.a. kravet på mer dokumentation av arbetet (nytt mål i Lpfö) fick personalen 1 timme/vecka avdragen från schemat att använda till dokumentationsarbete. (ca 40 tim/ år) Varje avdelning har 2 tim planeringstid/ vecka och någon timme extra på schemat för enskild planering. Avdelningarna har haft i uppdrag att arbeta mer med barnens inflytande i verksamheten. Personalen har förändrat arbetet på avdelningarna en hel del i och med utbildningarna. Barnens lärande följs upp mer och deras frågor fångas upp och tas till vara i temaarbetet i allt större utsträckning. 1.4 Viktiga händelser under året Implementering av den nya skollagen och läroplanen för förskolan har varit fokus under läsåret infördes läroplansgrupper och på VT -12 hade man fokus på Normer och värden samt pedagogisk dokumentation, i läroplanen. Samtalsledare utsågs att hålla i de reflekterande samtalen i tvärgrupperna. Alla grupper har lämnat in minnesanteckningar från sina träffar och alla arbetslag har lämnat in en dokumentation på området "Normer och värden" till förskolechefen. Terminsplaneringar och utvärderingar lämnas in på alla målområden i läroplanen (Lpfö) av avdelningarna. Strategihuset har haft två halvdagar med återkoppling av arbetet i Lpfö-grupperna tillsammans med samtalsledarna och förskolecheferna. En kick off för all förskolepersonal genomfördes på hösten 2011, där den gemensamma planeringen presenterades och där innehållet i Lpfö behandlades. En kväll i Mora (3 timmar) deltog alla på en föreläsning kring Läroplanen. P.g.a. kravet på mer dokumentation av arbetet (nytt mål i Lpfö) fick personalen 1 timme/vecka avdragen från schemat att använda till dokumentationsarbete. (ca 40 tim/ år) Varje avdelning har 2 tim planeringstid/ vecka och någon timme extra på schemat för enskild planering. Avdelningarna har haft i uppdrag att arbeta mer med barnens inflytande i verksamheten. Personalen har förändrat arbetet på avdelningarna en hel del i och med utbildningarna. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

7 Barnens lärande följs upp mer och deras frågor fångas upp och tas till vara i temaarbetet i allt större utsträckning. 1.5 De närmaste åren Prognos över hur många barn som behöver förskola kan bara göras ca 1 år framåt. Max. 6 barn/ heltidsanställd skrivs in. Brantudden har inte haft full beläggning under året. Utbyggnationer behövs inte f.n. Personalen i Orsas förskolor har en hög medelålder. På Brantudden är den 54 år. Många anställda är födda i början av 50-talet, så nyrekryteringar kommer att behövas vartefter från år På alla avdelningar utom en har vi 2 förskollärare och 1 barnskötare. Den avdelningen har en förskollärare och 2 barnskötare. Den reviderade läroplanen ställer krav på att verksamheten ska vara mer forskande och lärande. En del förändringar är gjorda och fler förändringar kan behövas i lokalerna och utomhus p.g.a. detta arbetssätt. Personalen på Brantudden har minst 3,5 timme planeringstid i veckan och läroplansgrupperna har inneburit att man har haft möjlighet att reflektera med kollegor runt arbetet. Mera hänsyn måste tas till sammansättningen av barn i barngrupperna. 6 barn per heltid är ett trubbigt mått, när gruppen har många små barn och/eller många barn med annat modersmål eller speciella behov. Skollagen säger att "barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd deras särskilda behov kräver" och att "förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." I de fall vi inte har personell resurs för barnen kan färre barn i dessa grupper kan gynna utvecklingen hos dessa barn. (se Skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan.2005) 1.6 Riskbedömning Det är svårt att hålla budgeten. Lönekostnaderna drar över budgeten. Inga medel finns för vikarier, men verksamheterna är öppna året runt. Medelåldern är hög i förskolan - 54 år på Brantudden. Många yrkesspecifika kroppsliga besvär uppstår. Ryggar, hörsel, axlar har varit hårt belastade för de anställda, som arbetat i många år. Andra sjukskrivningar kan bero på envisa infektioner eftersom man har nära kontakt med små barn. (6-8 infektioner per år är normalt i småbarnsåren.) Ny personal kommer att behövas inom något år och för en liten kommun kan det behövas insatser i god tid för att få utbildade förskollärare. P.g.a. den höga medelåldern har man mer än 30 dagars semester, som inte går att ta ut helt och hållet på sommaren. Många anställda bryter sin semester och går in och arbetar någon sommarvecka, så barnen ska vara trygga och känna igen någon vuxen, när vi slår ihop avdelningarna. En del semester måste då tas ut när verksamheten är i full gång och då vikarier krävs. De senaste åren har vi sett att fler barn har behov av en- till- en stöd för att fungera i våra stora grupper. Vi är skyldiga att ge barn det stöd de behöver och detta behov av extra personalresurs kan vara svår att förutspå för så små barn. Det är Habiliteringen eller specialpedagogen, som gör utredningarna kring dessa barn. (I skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan står: Utvärderingar visar att andelen barn i behov av särskilt stöd ökar i och med att barngruppsstorlekarna blir större I en mindre grupp med högre personaltäthet är det lättare att tillgodose barnets behov och Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

8 nödvändigheten av att diagnostisera barn minskar.) När behovet av extra personalstöd uppstår är det viktigt att de avdelningar som har dessa barn inskrivna kan få begränsa intagningen av fler barn utifrån deras behov. 1.7 Sammanfattning Man kan tydligt se den förändrade inriktningen av arbetet på Brantuddens förskola efter att den reviderade läroplanen kom. Barnens intressen och frågor fångas upp och utvecklas tillsammans med pedagogerna. Man "forskar" på barnens nivå och dokumenterar det man ser. Det systematiska kvalitetsarbetet har kommit igång och man redovisar regelbundet sin planering (1ggn/termin) och dokumentationer lämnas in på något fokusområde. Kommande terminer måste arbetet med implementering av läroplanen fortsätta liksom arbetet med dokumentation och reflektion på avdelningarna och i läroplansgrupperna. Alla målområden behöver belysas på nytt. Språkarbetet är det som allra först behöver utvecklas eftersom man har många barn med annat modersmål ( mellan 25-28% under året) och mera språkstöd kan behövas inför skolstarten för alla barn men speciellt dessa. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

9 2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Budget Driftredovisning Resultaträkning brutto Prognos Budget Avvikelse Utfall Utfall Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Verksamhet nettokostn pers/material måltider fastighet utveckl.medel ledn/adm Summa Budgetavvikelse Verksamheten får budget utifrån normen 6 barn per heltidsanställd. Alla grupper har lika mycket i budget för material. Inga andra prioriteringar görs, Det kan drabba de grupper som får många barn med speciella behov. Dessa behov kan inte förutspås före placering. Det finns inga vikariepengar budgeterade. Mycket korttidssjukdom och semestrar under terminerna kräver vikarier eftersom arbetsgivaren betalar både den som är ledig och vikarien samtidigt. Ekonomisk översikt 2.2 Styrning, ledning och organisation Skolinspektionen kom till Orsa på våren -12. I sin bedömning anger man att förskolorna präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. Man menar att det är av stor vikt att det systematiska arbetet med läroplansgrupper för implementering och reflektion kring Lpfö måste fortsätta och att arbetet med att initiera förändringar inom målområdena måste fortsätta. Personalen på Brantudden har minst 3,5 timme planeringstid i veckan och läroplansgrupperna har inneburit att man har haft möjlighet att reflektera med kollegor Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

10 runt arbetet Förskolechef delas med 4 andra förskolor och 4 dagbarnvårdare (35 anställda). 8 förskoleavdelningar, ett fritidshem och 4 familjedaghem ingår i verksamhetsområdet. 1,8 förskolechefer arbetar tillsammans och har tillsammans alla förskolor i Orsa. Man ingår i ledningsgruppen med övriga rektorer och träffas en f.m. i veckan. Förskolecheferna ingår i olika kommunövergripande nätverk där gemensamma frågor / utbildningsinsatser diskuteras. Läroplansgrupperna hade fokus på " Normer och värden" och pedagogisk dokumentation på vårens 4 träffar. Dokumentationer lämnades in av alla arbetslag. Arbetslagsledare träffar förskolecheferna var 14:e dag. Information till och nya frågor att diskutera med förskolepersonalen tas upp. Efter några utbildningsdagar för all personal kring den reviderade läroplanen fick arbetslagsledarna/samtalsledarna gå två halvdagar kring rollen som samtalsledare i arbetslag/ nätverksgrupper. 2.3 Personalkompetens På Brantudden finns 7 heltidsanställda förskollärare och 5 barnskötare. En assistent med specialkompetens kring sitt barn finns här. I köket finns 1,25 kokersketjänst.(två halvtider och en 0,25 ) Ett ekonomibiträde 0,75 från AME har funnits i köket. All förskolepersonal har deltagit i två föreläsningar kring Förskolans läroplan ht -11. På våren hölls ett stormöte med all personal om vårens uppdrag. Läroplansgrupperna träffades 1-2 ggr på hösten och 4 gånger på våren två timmar åt gången. Man diskuterade FN s barnkonvention," Normer och värden" och pedagogisk dokumentation. Planering på alla målområden och en dokumentation har tagits in från alla arbetslag. Samtalsledare utbildades för att kunna hålla i diskussionerna i läroplansgrupperna. Arbetslagsledarna (8 st), har träffats varannan vecka. Arbetslagsledarna/ samtalsledarna har haft återkoppling tillsammans med utbildare och förskolechefer. På våren gick de flesta kurs i Hjärt-och lungräddning. Två personer har deltagit i föreläsningar på högskolan i Gävle om pedagogisk dokumentation. Medarbetarsamtal gjordes ht-11. En sammanfattning av kompetensutvecklingsbehov finns. De flesta vill förankra arbetet med pedagogisk dokumentation. Många anställda uttrycker ett behov av ökade datorkunskaper för att kunna använda datorn på ett bättre sätt. Flera anställda vill ha mer kunskaper om barn som har särskilda behov - och om barn som kommer från en annan kultur. 2.4 Arbetsmiljö och lärandemiljö Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet och utemiljön är god. Gamla gungor på stora gården byttes ut till nya och staketet fick en grind till. Sanden byttes i sandlådorna i oktober -11. Skyddsronder är gjorda i september och februari där fastighetsägaren och skyddsombud deltagit. Efter utbildningen i pedagogisk planering har avdelningarna börjat förändra sin innemiljö för att ge barnen bättre möjligheter till lärande och för forskning och experimentell verksamhet på barns nivå. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

11 Den psykosociala miljön är bra på Brantudden. 2.5 Situationen för barn i behov av särskilt stöd På Brantudden har vi under året haft barn i behov av särskilt stöd. Ett barn har egen assistent under sin vistelsetid i förskolan. Många barn har annat hemspråk - under året ca. 21 % av alla inskrivna barn. Hos andra barn har den ena föräldern annat hemspråk. Inga extra resurser finns för dessa barn. Den egna personalen och en specialpedagog har arbetat extra med barn som behöver språkstöd. De barn som har annat hemspråk har på två av avdelningarna haft elever som talar barnens hemspråk i gruppen. Under våren lagade en praktikant med annat hemspråk mat till alla barn på förskolan. Bättre stöd behövs för barn med annat hemspråk. Skolinspektionen som hade intervjuer med förskolans chefer, personal och föräldrar under våren-12 säger in sin bedömning att alla förskolor måste ha strategier för att möta barn, även där man inte har tillgång till personal, som talar barnens språk. En plan för att förbättra arbetet med barn med annat modersmål tas fram av förskolecheferna. Det finns barn som haft stöd av elevhälsan med språket, andra från Habiliteringen med tips och träningsförslag till personalen. En särskild satsning på "språket" planeras till hösten -12. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

12 3 Normer och värden 3.1 Arbetet i verksamheten Området diskuterades i vårens Lpfö-grupper 4x2 timmar/ person. Innehållet i läroplanen diskuterades och dilemmafrågor användes som underlag. Dokumentationer togs in från alla avdelningar efter arbetet. Ur Lpfö-gruppernas dokumentation kan man läsa. "Det svåra med pedagogisk dokumentation är att utvärdera och göra något av det. Reflektionen ska ju leda någonstans."" Vi har alla upplevt vuxna som kränkt barn. Hur agerar vi när föräldrar känner sig kränkta? Vad är en kränkning?" "De förskolegrupper som har barn med annat modersmål upplever språket som ett hinder och att vi har olika syn på vad fostran av barn innebär" Brantudden har gemensamma mål i förskolan. Jag hälsar på alla (Alla måste få bli sedda varje dag och ta ansvar för att själva se andra barn och vuxna) Jag är en bra kompis (Vi hjälper och stödjer varandra och berömmer när andra gör bra saker. Vi ser och ingriper när det behövs vuxenstöd för enskilda barn). Jag är rädd om våra saker och våran gård (Vi är aktsamma om saker och natur, tar reda på och ställer tillbaka saker efter oss.) Jag får bestämma!...( Jag har inflytande på och får bestämma själv - om många saker på förskolan - allt efter ålder) Jag har/ får tid...(var och en får den tid den behöver för att klara saker själv. Vi skyndar inte på barnen i onödan utan försöker motverka stressen omkring oss.) Ur planeringarna för våren har avdelningarna prioriterat. Lära barnen ta hänsyn till varandra och sin närmiljö. Att varje barn känner trygghet och att man är accepterad för den man är.(saltis) Jag är en bra kompis. Jag är rädd om våra saker och vår gård. (Bullis) Jag är en bra kompis. Omtanke om vår närmiljö. (Junibacken) Lära barnen visa respekt för varandra och andra (Sunnanäng) 3.2 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen reviderades på planeringsdagar och togs upp i föräldrarådet. Incidenter dokumenteras på särskild händelseblankett liksom vilka kontakter som tas när något inträffat. På hösten 2011 och våren 2012 gjorde alla avdelningar en kartläggning av sin barngrupp. Intervjuer gjordes i maj-juni med 4- och 5-åringar, där frågorna rörde trivsel, inflytande, lärande och rädsla. Se resultat nedan. Föräldrarna har tillfrågats på utvecklingssamtalen och föräldramöten. Efter en kurs som förskolecheferna gick med DO (diskrimineringsombudsmannen) togs likabehandlingsarbetet upp på AP-träffar med personalen i maj 2012 De incidenter som är rapporterade under året har oftast rört överaktiva barn. Förskolechefen blir informerad om kränkningar och antalet incidenter rapporteras till BUN. Planen tas upp med föräldrar på föräldraråd och möten. 3.3 Resultat Alla avdelningar har arbetat med normer och värden och gjort dokumentationer som visar barn som t.ex. hjälper varandra, gör demokratisk omröstning vid val. "Vi tar tag i de konflikter vi ser. Vi upplever att alla barn är trygga hos oss. Vi har inte Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

13 nått ända fram i arbetet kring respekt och att värna vår inne o.utemiljö. Att plocka undan efter avslutad aktivitet fungerar inte." ( Saltis) "Om ett barn behöver hjälp kan en kompis hjälpa till eller ropa på en vuxen. Barnen respekterar varandras ägodelar och alster de gjort i verkstaden. De är noga med och håller reda på vems som är vems och har inte sönder det som ligger framme." ( Bullis) Man löser konflikter direkt för att barnen ska förstå sin roll. Man har reflekterat med barnen kring olikheter och turordning. Barnen löste dilemmat kring hur man skulle göra när alla ville välja olika fåglar att jobba med." Vi räcker upp handen" -och så räknade man ut vilken fågel som fick flest röster. Då barnen har svårt att lyssna och vänta på sin tur måste vi jobba mer med det. Vi ser ingen märkbar skillnad i att vara rädd om våra saker, så det arbetet måste fortsätta."(junibacken) "Pojkar och flickor leker tillsammans med alla leksaker. Vi pratar och diskuterar med barnen omedelbart vid konflikter. Upprepas problemet tar man upp en diskussion i hela gruppen. Det har förekommit att vissa barn är rädda för mörkhyade och inte velat vara nära dem. En somalisk elev har varit några timmar i barngruppen. Vi behöver arbeta mer med andra kulturer och hemspråk."(sunnanäng) Resultat från Barnenkät Vi har ingen barnenkät, men barnintervjuer genomfördes i maj -juni av förskolechef Sammanställningen visar att: Alla barn utom ett tycker att det är bra att vara på förskolan. De allra flesta barnen (utom 2) tycker att personalen bryr sig om vad de tycker- åtminstone ibland. Alla barn har kompisar på förskolan. Av 18 barn tycker 15 att de får bestämma ofta eller ibland. 4 tycker att de inte får bestämma.12 barn tycker att de får lära nya och roliga saker, 3 får det ibland och 3 tycker inte att de får det. 16 barn är inte rädda för någon på förskolan. Ett barn är rädd för att gå till köket, 2 barn är rädda att gå till de andra avdelningarna, ett barn är rädd för att gå till campingen och ett barn är rädd att vara ensam i lekhallen. 3.4 Måluppfyllelse och analys Vi har inte nått ända fram i arbetet kring respekt. Vi måste fortsätta värna vår inne och utemiljö. Att plocka undan efter avslutad aktivitet fungerar inte. ( Saltis) Bullis behöver arbeta mer med språket för alla barn och speciellt barn med andra hemspråk. Man behöver arbeta mer med att vara en bra kamrat. Barnen som kommer från andra kulturer behöver få visa / känna att deras hemkultur är på agendan i förskolan. Barnen har svårt att lyssna och vänta på sin tur, så måste vi jobba mer med det. Vi behöver även arbeta med att vara rädd om våra saker. ( Junibacken) Sunnanäng behöver arbeta mer med kultur och hemspråk för de barn som finns i gruppen. Mer medvetet genusarbete behövs. 3.5 Åtgärder Avdelningarna behöver arbeta mer med kamratskap, att akta sin inne-och utemiljö, samt Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

14 språk och kultur speciellt med de inskrivna barnens olika hemkulturer. Svårigheter att tolka vad som är kränkningar, när det gäller småbarn har diskuterats och behöver förtydligas mer för personalen. DO (diskrimineringsombudsmannen) kommer med en ny handledning hösten 2012, som arbetslagen kan få hjälp av i förbättringsarbetet. Skolinspektionens bedömning under våren -12 visade att förskolan behöver förbättra sin Likabehandlingsplan med att se till att förskolornas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling, som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Vi har beslutat inför hösterminen 2012 att alla avdelningar gör sin plan i DO s webbredskap "planforskolan.se", så att inga delar i planen missas. Dessa planer ska vara klara i oktober och revideras årligen. Kontinuerligt arbete behövs kring normer och värden. I läroplansgrupperna kommer personalen att diskutera och reflektera kring målen och på så sätt fördjupa sina insikter på området. Barnens inflytande på verksamheten behöver öka. Med pedagogisk dokumentation kan personalen bli uppmärksamma på vilka åtgärder som behöver sättas in. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

15 4 Utveckling och lärande 4.1 Arbetet i verksamheten Planering våren 2012 Saltkråkan ville skapa en mer stimulerande lärmiljö, för att väcka nyfikenhet för matte, språk och naturvetenskap (vind och vatten, fåglar). En medveten dialog med barnen. Bullerbyn har arbetat med frågeställningen "Vad händer om...?" Man använder verkstad och forskarrum - stimulerar språk och matte. Junibacken har arbetat med skapande, forskande och möjlighet till egna val för barnen liksom språk och matte. Rörelse av olika slag har fått stor plats i verksamheten. Sunnanäng ville utveckla barnens motorik och reflektera tillsammans med barnen samt starta upp ett experimentellt arbetssätt. 4.2 Resultat En redogörelse av flera som visar hur arbetet förändrats efter utbildningssatsningen med Lpfö-grupper: "Efter utbildningen upplever vi att vi tänker lite annorlunda - vi inväntar barnen och är mer lyhörda. Gemensamt för alla är att vi på något sätt ändrat i den fysiska miljön. Det pedagogiska materialet är mer synligt och tillgängligt. Vi vuxna ska vara medforskare." Saltkråkan ser en ökad kunskap och ett ökat intresse när det gäller bokstäver, att skriva och läsa. Fler sätter sig vid "ritbordet". Man ser en ökad kunskap och användande av det matematiska språket. Fågelbordet utanför fönstret gav ett intresse för fåglar som utvecklades under våren. Alla barn kan nämna minst tre fågelarter vid namn. Verkstaden har fungerat bra för fritt skapande bland barnen skriver Bullerbyn. P.g.a. barnens intresse för fåglar (vid fågelbordet) har man skapat fåglar av olika material och snickrat fågelholkar. Direkt efter fågelintresset var barnen intresserade av fjärilar. Vi följde fjärilens utveckling från larv till puppa på nära håll, läste böcker, skapade och räknade dagar tills puppan blev fjäril. Junibacken gjorde förändringar i inne- och utemiljön för mer skapande. Skridskobana spolades på innegården och användes flitigt. Fåglar blev ett intresseområde här med. En stor blåmes skapades till vårsalongen. Mycket rörelseaktiviteter gjordes. Matte och språk i vardagen. Mer språkstöd behövs för många barn och mer specialpedagogiskt stöd behövs. Sunnanäng har haft motorik och rytmikövningar dagligen. Man har delat upp barnen utifrån mognad och intressen och det har fungerat bra. Temat har varit "Djuren i skogen" med många promenader ut i skogen och resultatet blev ett stort collage i hallen. Man har haft reflektioner med barnen kring upplevelserna Barnenkät I barnintervjuerna (18 barn) säger 12 barn att de får lära sig nya och roliga saker i förskolan, 3 säger ibland och 4 säger att de inte får det. Ett barn kommer inte ihåg, ett vill lära sig hjula, ett säger att man får lära sig i skolan, och ett att man inte får hoppa (fast man vill). 4.3 Måluppfyllelse och analys Det syns att barnen i högre utsträckning själv får undersöka och lära sig saker de frågar Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

16 efter - med hjälp av personalen. Dokumentationerna visar att barnen forskar på sin egen nivå. Barnen berättar själva vad de undersökt och kommit fram till med personalens hjälp. Man dokumenterar i bild och text (barnens svar) och reflekterar efteråt med barngruppen. Arbetet behöver få fortsätta och utvecklas på samma sätt, så det blir en systematisk verksamhet, där man drar lärdom av tidigare erfarenheter i arbetet. 4.4 Åtgärder Personalen har förändrat arbetssätt och det märks tydligt att barnen har mer inflytande över vilka teman som väljs ut att arbeta med. Även miljöerna anpassas mer för skapande och tillgänglighet för barnen. Vi har beslutat att läroplansgrupperna, där all personal ingår, ska behandla språket eftersom många barn har språksvårigheter och ca % av barnen har ett annat hemspråk. Specialpedagogerna uppdras att göra en planering för detta arbete. För att bättre få reda på barnens syn på vad "lärande" är beslutades att intervjuer ska göras av personalen på detta område hösten -12. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

17 5 Barns inflytande 5.1 Arbetet i verksamheten Bullerbyn vill vara lyhörda för barnens idéer och intressen och se till att alla barn får ta lika stor plats. Man tränar retorik med barnen i grupp. Junibacken byggde vidare på fågeltema, som barnen ville veta mer om. Man vill ta vara på barnens idéer och tankar, vara vuxna medforskare, uppmuntra till samarbete, ha demokratiska forum. Saltkråkan ville arbeta med att fånga upp barnens idéer och tankar, respektera barnens behov och att alla får ta lika stor plats. Sunnanängs mål var att öka barnens delaktighet i planeringen och öka barnens inflytande. 5.2 Resultat I barnintervjuerna kan man inte se någon skillnad i antalet barn som säger att de får bestämma i förskolan. Personalen har reflekterat över hur frågan om "att man får bestämma" uppfattas av barnen. Man vill utveckla frågorna för att barnen ska få insikter i hur man kan "bestämma" tillsammans. Man har egna intervjuer och barnens intervjusvar tas upp med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Alla avdelningar har fångat upp barnens frågor och intressen och byggt vidare på de temana i gruppen. I bedömningen från skolinspektionen finns inga påpekanden på området barns inflytande Resultat från Barnenkät Av 18 barn tycker 15 att de får bestämma ofta eller ibland. 4 tycker att de inte får bestämma.12 barn tycker att de får lära nya och roliga saker, 3 får det ibland och 3 tycker inte att de får det. 5.3 Måluppfyllelse och analys Barnen har en hög grad av inflytande vid val av teman i grupperna. Personalen tycker man kan bli bättre på att reflektera tillsammans med barnen. För att bättre få reda på vad barnen tycker kommer alla avdelningar att ha egna intervjuer med barnen om lärande till hösten -12. Svaren från barnintervjuerna tas upp i utvecklingssamtalen med vårdnadshavare säger Bullerbyn. Barnens intresse för fåglar är stort, så man fortsätter arbeta med tema "fåglar". Barnen har inte en upplevelse av inflytande, säger Saltkråkan, men alla barn är trygga och trivs. De yngre barnen har fått ha aktiviteter i mindre grupp. Junibacken har tagit till vara barnens intervjusvar och kartlagt avdelningen med barnen. Barnen tyckte att något rum var tråkigt, så man planerar att göra om rummet tillsammans med barnen. Man tar till vara barnens idéer och tankar och "forskar" tillsammans med barnen och utmanar ibland. Sunnanäng har använt en "talpinne" i samlingen, så ett barn i taget ska komma till tals och de andra får lyssna. Man har frågat barnen om önskemål på aktiviteter ibland fritt/ ibland med förslag från vuxna. Barngruppen har delats upp, så Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

18 verksamheten har kunnat anpassas bättre efter barnen. 5.4 Åtgärder Att barnen fått mer inflytande över aktiviteter och teman i förskolan är tydligt liksom att miljöerna förändrats efter barnens önskemål. Detta behöver fortsatta och utvecklas. Då flera barn i intervjuerna inte tyckte de fick bestämma på förskolan och att lärandesvaren visade att "lära" är ett svårt begrepp för barnen att förstå - har man beslutat att göra barnintervjuer på hösten med enbart lärandefrågor och att använda frågor kring de teman avdelningen haft föregående termin. Intervjuerna ska göras i alla förskolor med liknande frågor. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

19 6 Förskola och hem 6.1 Arbetet i verksamheten Föräldramöten och utvecklingssamtal hålls av avdelningarna 1 gång per termin. Föräldraråd med 2 representanter per avdelning har hållits 1-2 gånger per termin med representanter från enhetens alla förskolor. Protokoll skickas ut till alla föräldrar. Bullerbyns mål är att ha 100 % nöjda föräldrar genom att skapa en trygg och god kontakt vid inskolningen. Den dagliga kontakten, vid utvecklingssamtal i maj, föräldramöten och fester. Junibacken har som mål att föräldrarna ska känna sig trygga att lämna sina barn på förskolan. Man vill ha ett positivt samarbete med och strävar efter föräldrars delaktighet i verksamheten. Saltkråkans mål är bra föräldrakontakt. Föräldrar ska känna förtroende/trygghet inför barnens vistelse på förskolan. Föräldrar ska känna att de har inflytande i verksamheten. Sunnanängs mål är att få föräldrarna mer delaktiga i sin verksamhet. 6.2 Resultat På föräldramöten och under utvecklingssamtalen har vårdnadshavarna tillfrågats om vad de tycker om innehållet i verksamheten. Nästan alla är nöjda med innehållet och har inga synpunkter. Avdelningarna upplever att de har ett gott samarbete med de flesta vårdnadshavarna. Svårigheter har varit att kommunicera med föräldrar som har ett annat hemspråk, då de resurser man haft enbart räckt till tolk för utvecklingssamtalen och inskolningar. Praktikanter, som talar barnens hemspråk har tagits emot i förskolan. Dessa har inte räckt till för att alla barn skulle få känna att de kan utveckla/ höra sitt modersmål i förskolan. I skolinspektionens bedömning säger man att förskolan behöver arbeta mer med barn och föräldrar som har ett annat modersmål. Man säger att föräldrarna i de intervjuer man hade upplevde att deras barn var trygga i förskoleverksamheten. 6.3 Måluppfyllesle och analys Vårdnadshavarna har haft utvecklingssamtal om sina barn. De har erbjudits möjlighet att ha synpunkter på verksamhetens innehåll. Personalen anger att föräldrarna är nöjda med innehållet i verksamheten. I föräldrarådet har synpunkter förts fram på bättre information i god tid från den egna avdelningen. Man har velat ha förbättringar i utemiljön, som inte varit färdigställd och man har velat diskutera kostfrågor. En handlingsplan för att förbättra språkarbetet med barn som har ett annat modersmål behöver göras. 6.4 Åtgärder Man måste arbeta mer med föräldrars medverkan och inflytande i verksamheten och utnyttja de forum som finns för detta på ett bättre sätt. ( föräldramöte, utvecklingssamtal och föräldraråd ) En gemensam föräldraenkät behöver göras i Kommunen. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

20 För att förbättra arbetet med barn som har annat modersmål behöver en handlingsplan för åtgärder göras där föräldrar kan vara en resurs. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

21 7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 7.1 Arbetet i verksamheten Det finns en gammal plan för övergång till förskoleklass. Först besökte mottagande förskoleklasspersonal de barn de skulle ta emot till hösten. Därefter besökte barnen skolgård och förskoleklass och vid ett tillfälle åt man skollunch i matsalen på skolan. Diskussioner om överlämningsrutiner påbörjades på våren med förskoleklasspersonalen. 7.2 Resultat Överskolning med de tidigare rutinerna där personal från f-klassen hälsar på barnen i förskolan och där barnen sedan besöker lokaler för f-klass och äter lunch på skolan har följts. Överskolningarna kom igång sent på våren. Det var svårt för förskoleklasspersonalen att gå ifrån. 7.3 Måluppfyllelse och analys Övergången år 2012 blev bättre än 2011, då man fick reda på klassammansättningar och skoltillhörighet tidigare. Att starta ännu tidigare så att föräldrar som önskar byta skola hinner få besked om barnets placering redan i mars är önskvärt. 7.4 Åtgärder En ny övergångsplan behöver göras inför kommande övergångar där rutiner tidigareläggs, så att barnen får möjlighet att bekanta sig väl med sin nya miljö i förskoleklassen. I skolinspektionens bedömning säger man att vi behöver samarbetsformer som kan ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

22 8 Uppföljning, utvärdering och utveckling 8.1 Arbetet i verksamheten Under VT -12 har all personal deltagit i läroplansgrupper/ tvärgrupper 4 x 2 timmar där man dels diskuterat "normer och värden" och dels pedagogisk dokumentation" Alla avdelningar fick lämna in sin planering på alla målområden i Lpfö och dokumentation på målområdet "Normer och värden" Avdelningspersonalen har fått 1 timme fråndragen från veckoschemat för att kunna dokumentera utanför schemat. Två timmar gemensam planeringstid i veckan är utlagd på schemat på Brantudden. Där finns möjlighet till gemensam reflektion/ diskussion om arbetet i verksamheten. 5 hela planeringsdagar stängs förskolan för planering, utvärdering och utvecklingsarbete. Barnens utveckling och lärande dokumenteras och förmedlas i utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna 2 gånger om året. Personalen försöker alltmer fånga upp barnens egna synpunkter, reflektioner och intressen, när de planerar sin verksamhet eller genomför någon aktivitet. 8.2 Resultat Det fortsatta arbetet med dokumentation och de nya "mallarna för redovisning av planering, måluppfyllelse, utvärdering och analys används i arbetet. Förskolechefen Materialet samlas in och återkopplas på en planeringsträff. Genom Lpfö- grupperna har tid getts för utbyte av erfarenheter och reflektion. Det syns att personalen fångar upp barnens intressen alltmer och bygger vidare på dem i sin verksamhet. Svaren i barnintervjuerna visar att man arbetar med barnens inflytande i teman och demokratiska forum. 8.3 Måluppfyllelse och analys I sina utvärderingar anger personalen att man behöver prioritera mer tid för reflektion över arbetet. Man vill förankra och fördjupa arbetssättet med pedagogisk dokumentation. Det är ett processarbete att få systematik i detta. I barnintervjuerna på våren framgick att lärande av barnen oftast tolkas som något fysiskt man lärt sig. (Stå på ett ben, cykla). Andra barn menar att lär sig - det gör man i skolan. Lärandefrågorna till barnen behöver utvecklas och nya barnintervjuer med frågor, som handlar om det man arbetat med i barngruppen behöver göras kring lärandet. 8.4 Åtgärder Dokumentationen behöver fortsätta att utvecklas och varieras. Läroplansgrupperna behöver arbeta vidare med fler målområden i Lpfö, för att personalen ska få djupare insikt i dem. Barnintervjuer behöver göras två gånger om året. En gång runt trygghet och sociala relationer. En gång runt lärandet till hjälp i uppföljningen av vår verksamhet. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

23 9 Förskolechefens ansvar 9.1 Ansvar och arbete För VT -12 hade förskolecheferna följande mål: Lpfö-grupperna skulle arbeta med två målområden " Normer och värden"= värdegrunden i läroplanen och" Uppföljning, utvärdering och utveckling"= pedagogisk dokumentation. Avdelningarna fick i ansvar att lämna in sin planering på alla målområden, samt en dokumentation på området "Normer och värden" under terminen. Samtalsledarutbildning skulle ordnas och arbetslagsledarna skulle träffa f-cheferna varannan vecka. En assistent 0,75 finns i huset för ett handikappat barn. I läroplansgrupper träffar förskolepersonal kollegor från andra förskolor för att diskutera den nya läroplanen. 5-6 träffar per person hanns med Ht-11 t.o.m. Vt -12. Arbetslagsledarna/ Informationsansvariga har träffats ung. varannan vecka under terminerna. Då de flesta även varit samtalsledare i Lpfö- grupperna har reflektioner kring arbetet i grupperna tagits upp några gånger och externa utbildare har hjälpt till 2 halvdagar med reflektion kring arbetet. En föreläsning på 3 timmar och en heldag "Kick off" ordnades för all personal i Orsa på hösten. Barnintervjuer gjordes i maj-juni med 5 och 6-åringar på alla förskolor och resultaten skickades till resp. avdelning som del i kartläggningen och kvalitetsredovisningen. På våren hölls ett stormöte i januari där läroplansarbetet togs upp. I medarbetarsamtal och på AP-träffar förmedlar förskolechefen sina förväntningar på arbetstagaren och denna på förskolechefen.en utvecklingsplan skrivs för varje person. De flesta medarbetarna önskade att få arbeta in det systematiska planeringsarbetet ordentligt. En timme/vecka togs bort från den schemalagda arbetstiden för att möjliggöra för alla arbetstagare att dokumentera pedagogiskt. Det blev ca 16 timmar på våren och 21 timmar på hösten per anställd. Det har lett till att mer underlag för reflektion finns i grupperna för vidareutveckling av arbetet. Likabehandlingsplaner har upprättats och kartläggningar har gjorts med barnen. Efter en kurs som förskolecheferna gick med DO (diskrimineringsombudsmannen) togs likabehandlingsarbetet upp på AP-träff med personalen i maj Åtgärder Fortsatt arbete i tvärgrupper runt läroplanens mål. Fördjupat arbete med dokumentation och reflektion kring det egna arbetet. Språkområdet behöver behandlas mera, då man har många barn med språksvårigheter och annan kulturbakgrund. Barnintervjuer på dels lärandeområdet och dels trygghets/kommunikationsområdet ska göras under år Läroplansgrupperna kommer att behandla språkområdet under ledning av två specialpedagoger 3 x 2 timmar per anställd under ht -12. För Vt -13 planeras diskussion/ reflektion på genusområdet 3 x 2 timmar/ anställd under ledning av samtalsledarna. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

24 Likabehandlingsplanerna ska skrivas på nätet i Skolverkets/ DO s planforskolan från Ht-12, så att inget diskrimineringsområde missas av avdelningarna. En handlingsplan för barn med annat modersmål tas fram gemensamt av förskolecheferna under Ht -12 efter studiebesök i andra kommuner. Skolinspektionens bedömning innebär att insatser kring likabehandling, genus, modersmål och övergångar behöver förbättras. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

25 10 Kommunövergripande målområden 10.1 Samhällsservice 10.2 Livskvalitet Under våren startades föräldrautbildningar i bl.a. BUF s regi. 6 samtalsledare utbildades i "KOMET"-programmet parallellt med att 3 föräldragrupper startades. Tre "Connectledare" utbildades i mars och 2 grupper startade senare på våren -12. Förskolornas vårsalong visades som vanligt i maj månad med barnens alster från förskolorna Tillväxt 10.4 God ekonomisk hushållning 10.5 Orsaandan 10.6 Tjänstegarantier Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

Kvalitetsredovisning Förskolan Skattungbyns barnomsorg

Kvalitetsredovisning Förskolan Skattungbyns barnomsorg Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 Skattungbyns barnomsorg Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Beskrivning av enheten... 4 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen... 4 1.3 Mål och åtgärder

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling

Läs mer

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Planeten Åldersindelning (antal per födelseår): 2011-2 st 2012-7 st 2013-4 st 2014-5 st 2015-1 st Antal barn: 19 Antal pojkar:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Lillåns förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Lillåns förskola Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 Lillåns förskola Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Beskrivning av enheten... 4 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen... 4 1.3 Mål och åtgärder innevarande

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 1 Familjedaghemmen Sävar Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-7 Slutord 8 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

KVALITETSREDOVISNING 2007/08 KVALITETSREDOVISNING 2007/08 Bergsätter Rektor Carina Berger Svensson Adress Duvedalsg 17 Postadress 591 61 Motala Telefon 0141-225761 Fax 0141-50982 E-post carina.berger.svensson@motala.se Barn/elever

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 20160823 Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 I Sandvikens kommun är världen alltid närvarande. Här

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2015-2016 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Leila Tahvanainen Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Hällabrottets förskola

Hällabrottets förskola 1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Närtuna 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet - Likabehandlingsplanen

Läs mer

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Arbetsplan för Blåklockans förskola. Arbetsplan för Blåklockans förskola. Vision för förskolor och skolor i Oxelösunds kommun. Oxelösund ska bli känd som en av Sveriges bästa förskole-och skolkommuner. Blåklockans förskola ligger i ett villa

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvarig för planen Catrine Elversson, förskolechef Vår vision Vår

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Kvalitetsredovisning För. Tallåsgårdens och Trollgårdens förskolor Valbo skolområde. Förskolechef Karin Nordkvist

Kvalitetsredovisning För. Tallåsgårdens och Trollgårdens förskolor Valbo skolområde. Förskolechef Karin Nordkvist Kvalitetsredovisning 08-09 För Tallåsgårdens och Trollgårdens förskolor Valbo skolområde Förskolechef Karin Nordkvist 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Grundfakta sid 3-4 System för kvalitetsarbete

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8

Läs mer

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola Kvalitetsredovisning 2010-2011 Gredelby Förskola a a Postadress: Knivsta kommun, Gredelby förskola 741 75 Knivsta Besöksadress: Häradsvägen 13, 741 75 Knivsta Tel: 018-34 79 40 Grundfakta Gredelby förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

SÄTERS KOMMUN

SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Ormbacka förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-12-06 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Bollen, Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning: Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan 2011-2013 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer