Kvalitetsredovisning Förskolan Brantuddens förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning Förskolan 2012. Brantuddens förskola"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 Brantuddens förskola

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Beskrivning av enheten Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Mål och åtgärder innevarande år Viktiga händelser under året De närmaste åren Riskbedömning Sammanfattning Verksamhetens förutsättningar Budget Styrning, ledning och organisation Personalkompetens Arbetsmiljö och lärandemiljö Situationen för barn i behov av särskilt stöd Normer och värden Arbetet i verksamheten Likabehandlingsplan Resultat Resultat från Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Utveckling och lärande Arbetet i verksamheten Resultat Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Barns inflytande Arbetet i verksamheten Resultat Resultat från Barnenkät Måluppfyllelse och analys Åtgärder Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

3 6 Förskola och hem Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllesle och analys Åtgärder Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllelse och analys Åtgärder Uppföljning, utvärdering och utveckling Arbetet i verksamheten Resultat Måluppfyllelse och analys Åtgärder Förskolechefens ansvar Ansvar och arbete Åtgärder Kommunövergripande målområden Samhällsservice Livskvalitet Tillväxt God ekonomisk hushållning Orsaandan Tjänstegarantier Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

4 1 Inledning 1.1 Beskrivning av enheten Brantuddens förskola har 4 avdelningar. Saltkråkan, Bullerbyn, Junibacken och Sunnanäng. 3 heltidsanställda arbetar på varje avdelning. Totalt 7 förskollärare och 5 barnskötare. Nyckeltalet för inskrivning av barn är 6 barn/ heltidsanställd. Vt -12 finns i samma ordning 15,17,17 och 16 barn inskrivna. Nyckeltalet blir 5,42 barn per anställd. En assistent på 75 % finns för ett barn med speciella behov. I det egna köket finns 1,25 kokersketjänst delad på 3 kokerskor. Två kokerskor arbetar 50 % och en 25 % av sin tid här. Man har också haft ett köksbiträde från AME 75%. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet. (Under hösten 2012 har den nya gården färdigställts. Gatan utanför huset har byggts om och isolerats, så problemen vid ingången är åtgärdade.) Förskolechefen för 4 förskolor och familjedaghemmen har sitt kontor på förskolan Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

5 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen gäller för Ht 2011 och Vt Förskolechef och personal har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete i sin verksamhet på planeringstid och planeringsdagar och i s.k. läroplansgrupper. På arbetsplatsträffar och samverkansgrupper (4-5 per termin) har information och beslut kring verksamheterna tagits upp. Alla 4 och-5 åringar blev intervjuade av förskolechefen under maj och juni. Några avdelningar har också intervjuat sina barn. Man har gjort kartläggning tillsammans med de äldre barnen i huset s.k. trygghetsvandringar (efter"husmodellen" på do s hemsida).kvalitetsredovisningen togs upp på föräldraråd och den lades sedan ut på kommunens hemsida. Föräldrar tillfrågas om synpunkter på verksamheten på föräldramöten- föräldraråd och under utvecklingssamtalen. Föräldrar har under året haft synpunkter på att informationen från avdelningarna behöver förbättras och att utemiljön måste åtgärdas. Veckobrev, månadsbrev och annan skriftlig information om planerade aktiviteter sätts upp eller skickas hem till vårdnadshavarna Skolinspektionen var i Orsa på inspektion på våren 2012 och intervjuade förskolechefer, personal och föräldrar samt studerade dokument från vår verksamhet. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

6 1.3 Mål och åtgärder innevarande år Implementering av den nya skollagen och läroplanen för förskolan har varit fokus under läsåret infördes läroplansgrupper och på VT -12 hade man fokus på Normer och värden samt pedagogisk dokumentation, i läroplanen. Samtalsledare utsågs att hålla i de reflekterande samtalen i tvärgrupperna. Alla grupper har lämnat in minnesanteckningar från sina träffar och alla arbetslag har lämnat in en dokumentation på området "Normer och värden" till förskolechefen. Terminsplaneringar och utvärderingar lämnas in på alla målområden i läroplanen (Lpfö) av avdelningarna. Strategihuset har haft två halvdagar med återkoppling av arbetet i Lpfö-grupperna tillsammans med samtalsledarna och förskolecheferna. En kick off för all förskolepersonal genomfördes på hösten 2011, där den gemensamma planeringen presenterades och där innehållet i Lpfö behandlades. En kväll i Mora (3 timmar) deltog alla på en föreläsning kring Läroplanen. P.g.a. kravet på mer dokumentation av arbetet (nytt mål i Lpfö) fick personalen 1 timme/vecka avdragen från schemat att använda till dokumentationsarbete. (ca 40 tim/ år) Varje avdelning har 2 tim planeringstid/ vecka och någon timme extra på schemat för enskild planering. Avdelningarna har haft i uppdrag att arbeta mer med barnens inflytande i verksamheten. Personalen har förändrat arbetet på avdelningarna en hel del i och med utbildningarna. Barnens lärande följs upp mer och deras frågor fångas upp och tas till vara i temaarbetet i allt större utsträckning. 1.4 Viktiga händelser under året Implementering av den nya skollagen och läroplanen för förskolan har varit fokus under läsåret infördes läroplansgrupper och på VT -12 hade man fokus på Normer och värden samt pedagogisk dokumentation, i läroplanen. Samtalsledare utsågs att hålla i de reflekterande samtalen i tvärgrupperna. Alla grupper har lämnat in minnesanteckningar från sina träffar och alla arbetslag har lämnat in en dokumentation på området "Normer och värden" till förskolechefen. Terminsplaneringar och utvärderingar lämnas in på alla målområden i läroplanen (Lpfö) av avdelningarna. Strategihuset har haft två halvdagar med återkoppling av arbetet i Lpfö-grupperna tillsammans med samtalsledarna och förskolecheferna. En kick off för all förskolepersonal genomfördes på hösten 2011, där den gemensamma planeringen presenterades och där innehållet i Lpfö behandlades. En kväll i Mora (3 timmar) deltog alla på en föreläsning kring Läroplanen. P.g.a. kravet på mer dokumentation av arbetet (nytt mål i Lpfö) fick personalen 1 timme/vecka avdragen från schemat att använda till dokumentationsarbete. (ca 40 tim/ år) Varje avdelning har 2 tim planeringstid/ vecka och någon timme extra på schemat för enskild planering. Avdelningarna har haft i uppdrag att arbeta mer med barnens inflytande i verksamheten. Personalen har förändrat arbetet på avdelningarna en hel del i och med utbildningarna. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

7 Barnens lärande följs upp mer och deras frågor fångas upp och tas till vara i temaarbetet i allt större utsträckning. 1.5 De närmaste åren Prognos över hur många barn som behöver förskola kan bara göras ca 1 år framåt. Max. 6 barn/ heltidsanställd skrivs in. Brantudden har inte haft full beläggning under året. Utbyggnationer behövs inte f.n. Personalen i Orsas förskolor har en hög medelålder. På Brantudden är den 54 år. Många anställda är födda i början av 50-talet, så nyrekryteringar kommer att behövas vartefter från år På alla avdelningar utom en har vi 2 förskollärare och 1 barnskötare. Den avdelningen har en förskollärare och 2 barnskötare. Den reviderade läroplanen ställer krav på att verksamheten ska vara mer forskande och lärande. En del förändringar är gjorda och fler förändringar kan behövas i lokalerna och utomhus p.g.a. detta arbetssätt. Personalen på Brantudden har minst 3,5 timme planeringstid i veckan och läroplansgrupperna har inneburit att man har haft möjlighet att reflektera med kollegor runt arbetet. Mera hänsyn måste tas till sammansättningen av barn i barngrupperna. 6 barn per heltid är ett trubbigt mått, när gruppen har många små barn och/eller många barn med annat modersmål eller speciella behov. Skollagen säger att "barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd deras särskilda behov kräver" och att "förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." I de fall vi inte har personell resurs för barnen kan färre barn i dessa grupper kan gynna utvecklingen hos dessa barn. (se Skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan.2005) 1.6 Riskbedömning Det är svårt att hålla budgeten. Lönekostnaderna drar över budgeten. Inga medel finns för vikarier, men verksamheterna är öppna året runt. Medelåldern är hög i förskolan - 54 år på Brantudden. Många yrkesspecifika kroppsliga besvär uppstår. Ryggar, hörsel, axlar har varit hårt belastade för de anställda, som arbetat i många år. Andra sjukskrivningar kan bero på envisa infektioner eftersom man har nära kontakt med små barn. (6-8 infektioner per år är normalt i småbarnsåren.) Ny personal kommer att behövas inom något år och för en liten kommun kan det behövas insatser i god tid för att få utbildade förskollärare. P.g.a. den höga medelåldern har man mer än 30 dagars semester, som inte går att ta ut helt och hållet på sommaren. Många anställda bryter sin semester och går in och arbetar någon sommarvecka, så barnen ska vara trygga och känna igen någon vuxen, när vi slår ihop avdelningarna. En del semester måste då tas ut när verksamheten är i full gång och då vikarier krävs. De senaste åren har vi sett att fler barn har behov av en- till- en stöd för att fungera i våra stora grupper. Vi är skyldiga att ge barn det stöd de behöver och detta behov av extra personalresurs kan vara svår att förutspå för så små barn. Det är Habiliteringen eller specialpedagogen, som gör utredningarna kring dessa barn. (I skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan står: Utvärderingar visar att andelen barn i behov av särskilt stöd ökar i och med att barngruppsstorlekarna blir större I en mindre grupp med högre personaltäthet är det lättare att tillgodose barnets behov och Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

8 nödvändigheten av att diagnostisera barn minskar.) När behovet av extra personalstöd uppstår är det viktigt att de avdelningar som har dessa barn inskrivna kan få begränsa intagningen av fler barn utifrån deras behov. 1.7 Sammanfattning Man kan tydligt se den förändrade inriktningen av arbetet på Brantuddens förskola efter att den reviderade läroplanen kom. Barnens intressen och frågor fångas upp och utvecklas tillsammans med pedagogerna. Man "forskar" på barnens nivå och dokumenterar det man ser. Det systematiska kvalitetsarbetet har kommit igång och man redovisar regelbundet sin planering (1ggn/termin) och dokumentationer lämnas in på något fokusområde. Kommande terminer måste arbetet med implementering av läroplanen fortsätta liksom arbetet med dokumentation och reflektion på avdelningarna och i läroplansgrupperna. Alla målområden behöver belysas på nytt. Språkarbetet är det som allra först behöver utvecklas eftersom man har många barn med annat modersmål ( mellan 25-28% under året) och mera språkstöd kan behövas inför skolstarten för alla barn men speciellt dessa. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

9 2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Budget Driftredovisning Resultaträkning brutto Prognos Budget Avvikelse Utfall Utfall Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Verksamhet nettokostn pers/material måltider fastighet utveckl.medel ledn/adm Summa Budgetavvikelse Verksamheten får budget utifrån normen 6 barn per heltidsanställd. Alla grupper har lika mycket i budget för material. Inga andra prioriteringar görs, Det kan drabba de grupper som får många barn med speciella behov. Dessa behov kan inte förutspås före placering. Det finns inga vikariepengar budgeterade. Mycket korttidssjukdom och semestrar under terminerna kräver vikarier eftersom arbetsgivaren betalar både den som är ledig och vikarien samtidigt. Ekonomisk översikt 2.2 Styrning, ledning och organisation Skolinspektionen kom till Orsa på våren -12. I sin bedömning anger man att förskolorna präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. Man menar att det är av stor vikt att det systematiska arbetet med läroplansgrupper för implementering och reflektion kring Lpfö måste fortsätta och att arbetet med att initiera förändringar inom målområdena måste fortsätta. Personalen på Brantudden har minst 3,5 timme planeringstid i veckan och läroplansgrupperna har inneburit att man har haft möjlighet att reflektera med kollegor Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

10 runt arbetet Förskolechef delas med 4 andra förskolor och 4 dagbarnvårdare (35 anställda). 8 förskoleavdelningar, ett fritidshem och 4 familjedaghem ingår i verksamhetsområdet. 1,8 förskolechefer arbetar tillsammans och har tillsammans alla förskolor i Orsa. Man ingår i ledningsgruppen med övriga rektorer och träffas en f.m. i veckan. Förskolecheferna ingår i olika kommunövergripande nätverk där gemensamma frågor / utbildningsinsatser diskuteras. Läroplansgrupperna hade fokus på " Normer och värden" och pedagogisk dokumentation på vårens 4 träffar. Dokumentationer lämnades in av alla arbetslag. Arbetslagsledare träffar förskolecheferna var 14:e dag. Information till och nya frågor att diskutera med förskolepersonalen tas upp. Efter några utbildningsdagar för all personal kring den reviderade läroplanen fick arbetslagsledarna/samtalsledarna gå två halvdagar kring rollen som samtalsledare i arbetslag/ nätverksgrupper. 2.3 Personalkompetens På Brantudden finns 7 heltidsanställda förskollärare och 5 barnskötare. En assistent med specialkompetens kring sitt barn finns här. I köket finns 1,25 kokersketjänst.(två halvtider och en 0,25 ) Ett ekonomibiträde 0,75 från AME har funnits i köket. All förskolepersonal har deltagit i två föreläsningar kring Förskolans läroplan ht -11. På våren hölls ett stormöte med all personal om vårens uppdrag. Läroplansgrupperna träffades 1-2 ggr på hösten och 4 gånger på våren två timmar åt gången. Man diskuterade FN s barnkonvention," Normer och värden" och pedagogisk dokumentation. Planering på alla målområden och en dokumentation har tagits in från alla arbetslag. Samtalsledare utbildades för att kunna hålla i diskussionerna i läroplansgrupperna. Arbetslagsledarna (8 st), har träffats varannan vecka. Arbetslagsledarna/ samtalsledarna har haft återkoppling tillsammans med utbildare och förskolechefer. På våren gick de flesta kurs i Hjärt-och lungräddning. Två personer har deltagit i föreläsningar på högskolan i Gävle om pedagogisk dokumentation. Medarbetarsamtal gjordes ht-11. En sammanfattning av kompetensutvecklingsbehov finns. De flesta vill förankra arbetet med pedagogisk dokumentation. Många anställda uttrycker ett behov av ökade datorkunskaper för att kunna använda datorn på ett bättre sätt. Flera anställda vill ha mer kunskaper om barn som har särskilda behov - och om barn som kommer från en annan kultur. 2.4 Arbetsmiljö och lärandemiljö Lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet och utemiljön är god. Gamla gungor på stora gården byttes ut till nya och staketet fick en grind till. Sanden byttes i sandlådorna i oktober -11. Skyddsronder är gjorda i september och februari där fastighetsägaren och skyddsombud deltagit. Efter utbildningen i pedagogisk planering har avdelningarna börjat förändra sin innemiljö för att ge barnen bättre möjligheter till lärande och för forskning och experimentell verksamhet på barns nivå. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

11 Den psykosociala miljön är bra på Brantudden. 2.5 Situationen för barn i behov av särskilt stöd På Brantudden har vi under året haft barn i behov av särskilt stöd. Ett barn har egen assistent under sin vistelsetid i förskolan. Många barn har annat hemspråk - under året ca. 21 % av alla inskrivna barn. Hos andra barn har den ena föräldern annat hemspråk. Inga extra resurser finns för dessa barn. Den egna personalen och en specialpedagog har arbetat extra med barn som behöver språkstöd. De barn som har annat hemspråk har på två av avdelningarna haft elever som talar barnens hemspråk i gruppen. Under våren lagade en praktikant med annat hemspråk mat till alla barn på förskolan. Bättre stöd behövs för barn med annat hemspråk. Skolinspektionen som hade intervjuer med förskolans chefer, personal och föräldrar under våren-12 säger in sin bedömning att alla förskolor måste ha strategier för att möta barn, även där man inte har tillgång till personal, som talar barnens språk. En plan för att förbättra arbetet med barn med annat modersmål tas fram av förskolecheferna. Det finns barn som haft stöd av elevhälsan med språket, andra från Habiliteringen med tips och träningsförslag till personalen. En särskild satsning på "språket" planeras till hösten -12. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

12 3 Normer och värden 3.1 Arbetet i verksamheten Området diskuterades i vårens Lpfö-grupper 4x2 timmar/ person. Innehållet i läroplanen diskuterades och dilemmafrågor användes som underlag. Dokumentationer togs in från alla avdelningar efter arbetet. Ur Lpfö-gruppernas dokumentation kan man läsa. "Det svåra med pedagogisk dokumentation är att utvärdera och göra något av det. Reflektionen ska ju leda någonstans."" Vi har alla upplevt vuxna som kränkt barn. Hur agerar vi när föräldrar känner sig kränkta? Vad är en kränkning?" "De förskolegrupper som har barn med annat modersmål upplever språket som ett hinder och att vi har olika syn på vad fostran av barn innebär" Brantudden har gemensamma mål i förskolan. Jag hälsar på alla (Alla måste få bli sedda varje dag och ta ansvar för att själva se andra barn och vuxna) Jag är en bra kompis (Vi hjälper och stödjer varandra och berömmer när andra gör bra saker. Vi ser och ingriper när det behövs vuxenstöd för enskilda barn). Jag är rädd om våra saker och våran gård (Vi är aktsamma om saker och natur, tar reda på och ställer tillbaka saker efter oss.) Jag får bestämma!...( Jag har inflytande på och får bestämma själv - om många saker på förskolan - allt efter ålder) Jag har/ får tid...(var och en får den tid den behöver för att klara saker själv. Vi skyndar inte på barnen i onödan utan försöker motverka stressen omkring oss.) Ur planeringarna för våren har avdelningarna prioriterat. Lära barnen ta hänsyn till varandra och sin närmiljö. Att varje barn känner trygghet och att man är accepterad för den man är.(saltis) Jag är en bra kompis. Jag är rädd om våra saker och vår gård. (Bullis) Jag är en bra kompis. Omtanke om vår närmiljö. (Junibacken) Lära barnen visa respekt för varandra och andra (Sunnanäng) 3.2 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen reviderades på planeringsdagar och togs upp i föräldrarådet. Incidenter dokumenteras på särskild händelseblankett liksom vilka kontakter som tas när något inträffat. På hösten 2011 och våren 2012 gjorde alla avdelningar en kartläggning av sin barngrupp. Intervjuer gjordes i maj-juni med 4- och 5-åringar, där frågorna rörde trivsel, inflytande, lärande och rädsla. Se resultat nedan. Föräldrarna har tillfrågats på utvecklingssamtalen och föräldramöten. Efter en kurs som förskolecheferna gick med DO (diskrimineringsombudsmannen) togs likabehandlingsarbetet upp på AP-träffar med personalen i maj 2012 De incidenter som är rapporterade under året har oftast rört överaktiva barn. Förskolechefen blir informerad om kränkningar och antalet incidenter rapporteras till BUN. Planen tas upp med föräldrar på föräldraråd och möten. 3.3 Resultat Alla avdelningar har arbetat med normer och värden och gjort dokumentationer som visar barn som t.ex. hjälper varandra, gör demokratisk omröstning vid val. "Vi tar tag i de konflikter vi ser. Vi upplever att alla barn är trygga hos oss. Vi har inte Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

13 nått ända fram i arbetet kring respekt och att värna vår inne o.utemiljö. Att plocka undan efter avslutad aktivitet fungerar inte." ( Saltis) "Om ett barn behöver hjälp kan en kompis hjälpa till eller ropa på en vuxen. Barnen respekterar varandras ägodelar och alster de gjort i verkstaden. De är noga med och håller reda på vems som är vems och har inte sönder det som ligger framme." ( Bullis) Man löser konflikter direkt för att barnen ska förstå sin roll. Man har reflekterat med barnen kring olikheter och turordning. Barnen löste dilemmat kring hur man skulle göra när alla ville välja olika fåglar att jobba med." Vi räcker upp handen" -och så räknade man ut vilken fågel som fick flest röster. Då barnen har svårt att lyssna och vänta på sin tur måste vi jobba mer med det. Vi ser ingen märkbar skillnad i att vara rädd om våra saker, så det arbetet måste fortsätta."(junibacken) "Pojkar och flickor leker tillsammans med alla leksaker. Vi pratar och diskuterar med barnen omedelbart vid konflikter. Upprepas problemet tar man upp en diskussion i hela gruppen. Det har förekommit att vissa barn är rädda för mörkhyade och inte velat vara nära dem. En somalisk elev har varit några timmar i barngruppen. Vi behöver arbeta mer med andra kulturer och hemspråk."(sunnanäng) Resultat från Barnenkät Vi har ingen barnenkät, men barnintervjuer genomfördes i maj -juni av förskolechef Sammanställningen visar att: Alla barn utom ett tycker att det är bra att vara på förskolan. De allra flesta barnen (utom 2) tycker att personalen bryr sig om vad de tycker- åtminstone ibland. Alla barn har kompisar på förskolan. Av 18 barn tycker 15 att de får bestämma ofta eller ibland. 4 tycker att de inte får bestämma.12 barn tycker att de får lära nya och roliga saker, 3 får det ibland och 3 tycker inte att de får det. 16 barn är inte rädda för någon på förskolan. Ett barn är rädd för att gå till köket, 2 barn är rädda att gå till de andra avdelningarna, ett barn är rädd för att gå till campingen och ett barn är rädd att vara ensam i lekhallen. 3.4 Måluppfyllelse och analys Vi har inte nått ända fram i arbetet kring respekt. Vi måste fortsätta värna vår inne och utemiljö. Att plocka undan efter avslutad aktivitet fungerar inte. ( Saltis) Bullis behöver arbeta mer med språket för alla barn och speciellt barn med andra hemspråk. Man behöver arbeta mer med att vara en bra kamrat. Barnen som kommer från andra kulturer behöver få visa / känna att deras hemkultur är på agendan i förskolan. Barnen har svårt att lyssna och vänta på sin tur, så måste vi jobba mer med det. Vi behöver även arbeta med att vara rädd om våra saker. ( Junibacken) Sunnanäng behöver arbeta mer med kultur och hemspråk för de barn som finns i gruppen. Mer medvetet genusarbete behövs. 3.5 Åtgärder Avdelningarna behöver arbeta mer med kamratskap, att akta sin inne-och utemiljö, samt Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

14 språk och kultur speciellt med de inskrivna barnens olika hemkulturer. Svårigheter att tolka vad som är kränkningar, när det gäller småbarn har diskuterats och behöver förtydligas mer för personalen. DO (diskrimineringsombudsmannen) kommer med en ny handledning hösten 2012, som arbetslagen kan få hjälp av i förbättringsarbetet. Skolinspektionens bedömning under våren -12 visade att förskolan behöver förbättra sin Likabehandlingsplan med att se till att förskolornas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling, som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Vi har beslutat inför hösterminen 2012 att alla avdelningar gör sin plan i DO s webbredskap "planforskolan.se", så att inga delar i planen missas. Dessa planer ska vara klara i oktober och revideras årligen. Kontinuerligt arbete behövs kring normer och värden. I läroplansgrupperna kommer personalen att diskutera och reflektera kring målen och på så sätt fördjupa sina insikter på området. Barnens inflytande på verksamheten behöver öka. Med pedagogisk dokumentation kan personalen bli uppmärksamma på vilka åtgärder som behöver sättas in. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

15 4 Utveckling och lärande 4.1 Arbetet i verksamheten Planering våren 2012 Saltkråkan ville skapa en mer stimulerande lärmiljö, för att väcka nyfikenhet för matte, språk och naturvetenskap (vind och vatten, fåglar). En medveten dialog med barnen. Bullerbyn har arbetat med frågeställningen "Vad händer om...?" Man använder verkstad och forskarrum - stimulerar språk och matte. Junibacken har arbetat med skapande, forskande och möjlighet till egna val för barnen liksom språk och matte. Rörelse av olika slag har fått stor plats i verksamheten. Sunnanäng ville utveckla barnens motorik och reflektera tillsammans med barnen samt starta upp ett experimentellt arbetssätt. 4.2 Resultat En redogörelse av flera som visar hur arbetet förändrats efter utbildningssatsningen med Lpfö-grupper: "Efter utbildningen upplever vi att vi tänker lite annorlunda - vi inväntar barnen och är mer lyhörda. Gemensamt för alla är att vi på något sätt ändrat i den fysiska miljön. Det pedagogiska materialet är mer synligt och tillgängligt. Vi vuxna ska vara medforskare." Saltkråkan ser en ökad kunskap och ett ökat intresse när det gäller bokstäver, att skriva och läsa. Fler sätter sig vid "ritbordet". Man ser en ökad kunskap och användande av det matematiska språket. Fågelbordet utanför fönstret gav ett intresse för fåglar som utvecklades under våren. Alla barn kan nämna minst tre fågelarter vid namn. Verkstaden har fungerat bra för fritt skapande bland barnen skriver Bullerbyn. P.g.a. barnens intresse för fåglar (vid fågelbordet) har man skapat fåglar av olika material och snickrat fågelholkar. Direkt efter fågelintresset var barnen intresserade av fjärilar. Vi följde fjärilens utveckling från larv till puppa på nära håll, läste böcker, skapade och räknade dagar tills puppan blev fjäril. Junibacken gjorde förändringar i inne- och utemiljön för mer skapande. Skridskobana spolades på innegården och användes flitigt. Fåglar blev ett intresseområde här med. En stor blåmes skapades till vårsalongen. Mycket rörelseaktiviteter gjordes. Matte och språk i vardagen. Mer språkstöd behövs för många barn och mer specialpedagogiskt stöd behövs. Sunnanäng har haft motorik och rytmikövningar dagligen. Man har delat upp barnen utifrån mognad och intressen och det har fungerat bra. Temat har varit "Djuren i skogen" med många promenader ut i skogen och resultatet blev ett stort collage i hallen. Man har haft reflektioner med barnen kring upplevelserna Barnenkät I barnintervjuerna (18 barn) säger 12 barn att de får lära sig nya och roliga saker i förskolan, 3 säger ibland och 4 säger att de inte får det. Ett barn kommer inte ihåg, ett vill lära sig hjula, ett säger att man får lära sig i skolan, och ett att man inte får hoppa (fast man vill). 4.3 Måluppfyllelse och analys Det syns att barnen i högre utsträckning själv får undersöka och lära sig saker de frågar Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

16 efter - med hjälp av personalen. Dokumentationerna visar att barnen forskar på sin egen nivå. Barnen berättar själva vad de undersökt och kommit fram till med personalens hjälp. Man dokumenterar i bild och text (barnens svar) och reflekterar efteråt med barngruppen. Arbetet behöver få fortsätta och utvecklas på samma sätt, så det blir en systematisk verksamhet, där man drar lärdom av tidigare erfarenheter i arbetet. 4.4 Åtgärder Personalen har förändrat arbetssätt och det märks tydligt att barnen har mer inflytande över vilka teman som väljs ut att arbeta med. Även miljöerna anpassas mer för skapande och tillgänglighet för barnen. Vi har beslutat att läroplansgrupperna, där all personal ingår, ska behandla språket eftersom många barn har språksvårigheter och ca % av barnen har ett annat hemspråk. Specialpedagogerna uppdras att göra en planering för detta arbete. För att bättre få reda på barnens syn på vad "lärande" är beslutades att intervjuer ska göras av personalen på detta område hösten -12. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

17 5 Barns inflytande 5.1 Arbetet i verksamheten Bullerbyn vill vara lyhörda för barnens idéer och intressen och se till att alla barn får ta lika stor plats. Man tränar retorik med barnen i grupp. Junibacken byggde vidare på fågeltema, som barnen ville veta mer om. Man vill ta vara på barnens idéer och tankar, vara vuxna medforskare, uppmuntra till samarbete, ha demokratiska forum. Saltkråkan ville arbeta med att fånga upp barnens idéer och tankar, respektera barnens behov och att alla får ta lika stor plats. Sunnanängs mål var att öka barnens delaktighet i planeringen och öka barnens inflytande. 5.2 Resultat I barnintervjuerna kan man inte se någon skillnad i antalet barn som säger att de får bestämma i förskolan. Personalen har reflekterat över hur frågan om "att man får bestämma" uppfattas av barnen. Man vill utveckla frågorna för att barnen ska få insikter i hur man kan "bestämma" tillsammans. Man har egna intervjuer och barnens intervjusvar tas upp med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Alla avdelningar har fångat upp barnens frågor och intressen och byggt vidare på de temana i gruppen. I bedömningen från skolinspektionen finns inga påpekanden på området barns inflytande Resultat från Barnenkät Av 18 barn tycker 15 att de får bestämma ofta eller ibland. 4 tycker att de inte får bestämma.12 barn tycker att de får lära nya och roliga saker, 3 får det ibland och 3 tycker inte att de får det. 5.3 Måluppfyllelse och analys Barnen har en hög grad av inflytande vid val av teman i grupperna. Personalen tycker man kan bli bättre på att reflektera tillsammans med barnen. För att bättre få reda på vad barnen tycker kommer alla avdelningar att ha egna intervjuer med barnen om lärande till hösten -12. Svaren från barnintervjuerna tas upp i utvecklingssamtalen med vårdnadshavare säger Bullerbyn. Barnens intresse för fåglar är stort, så man fortsätter arbeta med tema "fåglar". Barnen har inte en upplevelse av inflytande, säger Saltkråkan, men alla barn är trygga och trivs. De yngre barnen har fått ha aktiviteter i mindre grupp. Junibacken har tagit till vara barnens intervjusvar och kartlagt avdelningen med barnen. Barnen tyckte att något rum var tråkigt, så man planerar att göra om rummet tillsammans med barnen. Man tar till vara barnens idéer och tankar och "forskar" tillsammans med barnen och utmanar ibland. Sunnanäng har använt en "talpinne" i samlingen, så ett barn i taget ska komma till tals och de andra får lyssna. Man har frågat barnen om önskemål på aktiviteter ibland fritt/ ibland med förslag från vuxna. Barngruppen har delats upp, så Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

18 verksamheten har kunnat anpassas bättre efter barnen. 5.4 Åtgärder Att barnen fått mer inflytande över aktiviteter och teman i förskolan är tydligt liksom att miljöerna förändrats efter barnens önskemål. Detta behöver fortsatta och utvecklas. Då flera barn i intervjuerna inte tyckte de fick bestämma på förskolan och att lärandesvaren visade att "lära" är ett svårt begrepp för barnen att förstå - har man beslutat att göra barnintervjuer på hösten med enbart lärandefrågor och att använda frågor kring de teman avdelningen haft föregående termin. Intervjuerna ska göras i alla förskolor med liknande frågor. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

19 6 Förskola och hem 6.1 Arbetet i verksamheten Föräldramöten och utvecklingssamtal hålls av avdelningarna 1 gång per termin. Föräldraråd med 2 representanter per avdelning har hållits 1-2 gånger per termin med representanter från enhetens alla förskolor. Protokoll skickas ut till alla föräldrar. Bullerbyns mål är att ha 100 % nöjda föräldrar genom att skapa en trygg och god kontakt vid inskolningen. Den dagliga kontakten, vid utvecklingssamtal i maj, föräldramöten och fester. Junibacken har som mål att föräldrarna ska känna sig trygga att lämna sina barn på förskolan. Man vill ha ett positivt samarbete med och strävar efter föräldrars delaktighet i verksamheten. Saltkråkans mål är bra föräldrakontakt. Föräldrar ska känna förtroende/trygghet inför barnens vistelse på förskolan. Föräldrar ska känna att de har inflytande i verksamheten. Sunnanängs mål är att få föräldrarna mer delaktiga i sin verksamhet. 6.2 Resultat På föräldramöten och under utvecklingssamtalen har vårdnadshavarna tillfrågats om vad de tycker om innehållet i verksamheten. Nästan alla är nöjda med innehållet och har inga synpunkter. Avdelningarna upplever att de har ett gott samarbete med de flesta vårdnadshavarna. Svårigheter har varit att kommunicera med föräldrar som har ett annat hemspråk, då de resurser man haft enbart räckt till tolk för utvecklingssamtalen och inskolningar. Praktikanter, som talar barnens hemspråk har tagits emot i förskolan. Dessa har inte räckt till för att alla barn skulle få känna att de kan utveckla/ höra sitt modersmål i förskolan. I skolinspektionens bedömning säger man att förskolan behöver arbeta mer med barn och föräldrar som har ett annat modersmål. Man säger att föräldrarna i de intervjuer man hade upplevde att deras barn var trygga i förskoleverksamheten. 6.3 Måluppfyllesle och analys Vårdnadshavarna har haft utvecklingssamtal om sina barn. De har erbjudits möjlighet att ha synpunkter på verksamhetens innehåll. Personalen anger att föräldrarna är nöjda med innehållet i verksamheten. I föräldrarådet har synpunkter förts fram på bättre information i god tid från den egna avdelningen. Man har velat ha förbättringar i utemiljön, som inte varit färdigställd och man har velat diskutera kostfrågor. En handlingsplan för att förbättra språkarbetet med barn som har ett annat modersmål behöver göras. 6.4 Åtgärder Man måste arbeta mer med föräldrars medverkan och inflytande i verksamheten och utnyttja de forum som finns för detta på ett bättre sätt. ( föräldramöte, utvecklingssamtal och föräldraråd ) En gemensam föräldraenkät behöver göras i Kommunen. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

20 För att förbättra arbetet med barn som har annat modersmål behöver en handlingsplan för åtgärder göras där föräldrar kan vara en resurs. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

21 7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 7.1 Arbetet i verksamheten Det finns en gammal plan för övergång till förskoleklass. Först besökte mottagande förskoleklasspersonal de barn de skulle ta emot till hösten. Därefter besökte barnen skolgård och förskoleklass och vid ett tillfälle åt man skollunch i matsalen på skolan. Diskussioner om överlämningsrutiner påbörjades på våren med förskoleklasspersonalen. 7.2 Resultat Överskolning med de tidigare rutinerna där personal från f-klassen hälsar på barnen i förskolan och där barnen sedan besöker lokaler för f-klass och äter lunch på skolan har följts. Överskolningarna kom igång sent på våren. Det var svårt för förskoleklasspersonalen att gå ifrån. 7.3 Måluppfyllelse och analys Övergången år 2012 blev bättre än 2011, då man fick reda på klassammansättningar och skoltillhörighet tidigare. Att starta ännu tidigare så att föräldrar som önskar byta skola hinner få besked om barnets placering redan i mars är önskvärt. 7.4 Åtgärder En ny övergångsplan behöver göras inför kommande övergångar där rutiner tidigareläggs, så att barnen får möjlighet att bekanta sig väl med sin nya miljö i förskoleklassen. I skolinspektionens bedömning säger man att vi behöver samarbetsformer som kan ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

22 8 Uppföljning, utvärdering och utveckling 8.1 Arbetet i verksamheten Under VT -12 har all personal deltagit i läroplansgrupper/ tvärgrupper 4 x 2 timmar där man dels diskuterat "normer och värden" och dels pedagogisk dokumentation" Alla avdelningar fick lämna in sin planering på alla målområden i Lpfö och dokumentation på målområdet "Normer och värden" Avdelningspersonalen har fått 1 timme fråndragen från veckoschemat för att kunna dokumentera utanför schemat. Två timmar gemensam planeringstid i veckan är utlagd på schemat på Brantudden. Där finns möjlighet till gemensam reflektion/ diskussion om arbetet i verksamheten. 5 hela planeringsdagar stängs förskolan för planering, utvärdering och utvecklingsarbete. Barnens utveckling och lärande dokumenteras och förmedlas i utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna 2 gånger om året. Personalen försöker alltmer fånga upp barnens egna synpunkter, reflektioner och intressen, när de planerar sin verksamhet eller genomför någon aktivitet. 8.2 Resultat Det fortsatta arbetet med dokumentation och de nya "mallarna för redovisning av planering, måluppfyllelse, utvärdering och analys används i arbetet. Förskolechefen Materialet samlas in och återkopplas på en planeringsträff. Genom Lpfö- grupperna har tid getts för utbyte av erfarenheter och reflektion. Det syns att personalen fångar upp barnens intressen alltmer och bygger vidare på dem i sin verksamhet. Svaren i barnintervjuerna visar att man arbetar med barnens inflytande i teman och demokratiska forum. 8.3 Måluppfyllelse och analys I sina utvärderingar anger personalen att man behöver prioritera mer tid för reflektion över arbetet. Man vill förankra och fördjupa arbetssättet med pedagogisk dokumentation. Det är ett processarbete att få systematik i detta. I barnintervjuerna på våren framgick att lärande av barnen oftast tolkas som något fysiskt man lärt sig. (Stå på ett ben, cykla). Andra barn menar att lär sig - det gör man i skolan. Lärandefrågorna till barnen behöver utvecklas och nya barnintervjuer med frågor, som handlar om det man arbetat med i barngruppen behöver göras kring lärandet. 8.4 Åtgärder Dokumentationen behöver fortsätta att utvecklas och varieras. Läroplansgrupperna behöver arbeta vidare med fler målområden i Lpfö, för att personalen ska få djupare insikt i dem. Barnintervjuer behöver göras två gånger om året. En gång runt trygghet och sociala relationer. En gång runt lärandet till hjälp i uppföljningen av vår verksamhet. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

23 9 Förskolechefens ansvar 9.1 Ansvar och arbete För VT -12 hade förskolecheferna följande mål: Lpfö-grupperna skulle arbeta med två målområden " Normer och värden"= värdegrunden i läroplanen och" Uppföljning, utvärdering och utveckling"= pedagogisk dokumentation. Avdelningarna fick i ansvar att lämna in sin planering på alla målområden, samt en dokumentation på området "Normer och värden" under terminen. Samtalsledarutbildning skulle ordnas och arbetslagsledarna skulle träffa f-cheferna varannan vecka. En assistent 0,75 finns i huset för ett handikappat barn. I läroplansgrupper träffar förskolepersonal kollegor från andra förskolor för att diskutera den nya läroplanen. 5-6 träffar per person hanns med Ht-11 t.o.m. Vt -12. Arbetslagsledarna/ Informationsansvariga har träffats ung. varannan vecka under terminerna. Då de flesta även varit samtalsledare i Lpfö- grupperna har reflektioner kring arbetet i grupperna tagits upp några gånger och externa utbildare har hjälpt till 2 halvdagar med reflektion kring arbetet. En föreläsning på 3 timmar och en heldag "Kick off" ordnades för all personal i Orsa på hösten. Barnintervjuer gjordes i maj-juni med 5 och 6-åringar på alla förskolor och resultaten skickades till resp. avdelning som del i kartläggningen och kvalitetsredovisningen. På våren hölls ett stormöte i januari där läroplansarbetet togs upp. I medarbetarsamtal och på AP-träffar förmedlar förskolechefen sina förväntningar på arbetstagaren och denna på förskolechefen.en utvecklingsplan skrivs för varje person. De flesta medarbetarna önskade att få arbeta in det systematiska planeringsarbetet ordentligt. En timme/vecka togs bort från den schemalagda arbetstiden för att möjliggöra för alla arbetstagare att dokumentera pedagogiskt. Det blev ca 16 timmar på våren och 21 timmar på hösten per anställd. Det har lett till att mer underlag för reflektion finns i grupperna för vidareutveckling av arbetet. Likabehandlingsplaner har upprättats och kartläggningar har gjorts med barnen. Efter en kurs som förskolecheferna gick med DO (diskrimineringsombudsmannen) togs likabehandlingsarbetet upp på AP-träff med personalen i maj Åtgärder Fortsatt arbete i tvärgrupper runt läroplanens mål. Fördjupat arbete med dokumentation och reflektion kring det egna arbetet. Språkområdet behöver behandlas mera, då man har många barn med språksvårigheter och annan kulturbakgrund. Barnintervjuer på dels lärandeområdet och dels trygghets/kommunikationsområdet ska göras under år Läroplansgrupperna kommer att behandla språkområdet under ledning av två specialpedagoger 3 x 2 timmar per anställd under ht -12. För Vt -13 planeras diskussion/ reflektion på genusområdet 3 x 2 timmar/ anställd under ledning av samtalsledarna. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

24 Likabehandlingsplanerna ska skrivas på nätet i Skolverkets/ DO s planforskolan från Ht-12, så att inget diskrimineringsområde missas av avdelningarna. En handlingsplan för barn med annat modersmål tas fram gemensamt av förskolecheferna under Ht -12 efter studiebesök i andra kommuner. Skolinspektionens bedömning innebär att insatser kring likabehandling, genus, modersmål och övergångar behöver förbättras. Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

25 10 Kommunövergripande målområden 10.1 Samhällsservice 10.2 Livskvalitet Under våren startades föräldrautbildningar i bl.a. BUF s regi. 6 samtalsledare utbildades i "KOMET"-programmet parallellt med att 3 föräldragrupper startades. Tre "Connectledare" utbildades i mars och 2 grupper startade senare på våren -12. Förskolornas vårsalong visades som vanligt i maj månad med barnens alster från förskolorna Tillväxt 10.4 God ekonomisk hushållning 10.5 Orsaandan 10.6 Tjänstegarantier Brantuddens förskola, Kvalitetsredovisning Förskolan (25)

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Kvalitetsrapport RE 4-2014

Kvalitetsrapport RE 4-2014 Kvalitetsrapport RE 4-2014 Charlottenberg 2014-08-27 Monica Skönnå Förskolechef 1 Innehållsförteckning Kvalitetsarbetets period...3 Verksamheterna som omfattas...3 Underlag och rutiner för att ta fram

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ickorrbackens förskola Agneta Lindbergh Förskolechef Norra förskoleenheten Sid 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning 3-4 2 System för kvalitetsarbete.4 3 Områden som ska

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 UKFF Område Kungsberget/Linghem Kvalitetsredovisning 2007/2008 Linghems förskoleverksamhet 1 Innehållsförteckning Grundfakta om Linghems förskoleverksamhet.3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen.3

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola 1 Innehållsförteckning FÖRSÄTTSBLAD... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009...

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Det systematiska kvalitetsarbetet

Det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet Kungsängens förskolor 2014-01-02 Rev: 2014-10-27 -Utvecklingssamtal med föräldrar Kungsängens förskolor Verksamhetens pedagogiska år -Uppföljning av Läroplanens mål -Projektuppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

Kvalitetsrapport Abborrens förskola Kvalitetsrapport Abborrens förskola Verksamhetsåret 2014-2015 Annika Matsson Innehållsförteckning Inledning 2 Verksamhetsidé 3 Läroplan för förskola 3 Utvärderingsmetoder..3 Måluppfyllelse, resultat, analys

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Förskolechef och personal i verksamheten tar klart

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011 EMMYLUNDS FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2010-2011 EMMYLUNDS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2010-2011 EMMYLUNDS FÖRSKOLA 3 (30) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/13 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Torsdag 16 maj 2013 Ansvarig för internkontrollen Ewa Persson, förskolechef Jan Gayen, verksamhetsutvecklare 1 Innehåll Bakgrund till internkontroll...

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Redovisning av det Systematiska kvalitetsarbetet 2012-2013

Redovisning av det Systematiska kvalitetsarbetet 2012-2013 RIKTLINJER FÖRSKOLA Redovisning av det Systematiska kvalitetsarbetet 2012-2013 Förskolan Norrskenet Inga-Lill Grinde Holm Bildning, Fritid och Kultur 1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen kapitel 4

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

ARBETSPLAN RUDSSKOGENS FÖRSKOLA 2014/2015

ARBETSPLAN RUDSSKOGENS FÖRSKOLA 2014/2015 ARBETSPLAN RUDSSKOGENS FÖRSKOLA 2014/2015 Fredrik Malm Förskolechef Rudskogens förskola fredrik.malm@karlstad.se Tel. 054 540 3646 Förord Rudsskogens förskola hittar du på norra Rud. Vårt synsätt är att

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Sofia Klahr, Pedagogiskt ansvarig Emma Lindgren, Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Förskolan Torpet

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Förskolan Torpet Kvalitetsredovisning 2008/2009 Förskolan Torpet Rektors sammanfattning och bedömning Detta läsår har varit ett annorlunda läsår, från oktober månad har vi bedrivit vår verksamhet på en byggarbetsplats,

Läs mer

Välkommen till vår förskola!

Välkommen till vår förskola! 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Björkbackens förskola Björktjära förskola 2015-2016. Välkommen till vår förskola! Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Rapportering Tillsyn/ Inspektion Rapportering Tillsyn/ Inspektion Maskrosens förskola Rosvik 2014-06-18 Organisation Maskrosens förskola är ett personalkooperativ som startade 1993-08-01. Förskolan drivs som en ekonomisk förening. Förskolechef

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Köpings kommun. Läsår 2014 2015. Senast ändrat 2014-09-19

Köpings kommun. Läsår 2014 2015. Senast ändrat 2014-09-19 Köpings kommun Arbetsplan för Förskolan Maskrosen Läsår 2014 2015 Ulrica Zarins 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Välkommen till familjedaghem i karlbo

Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogik är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och ta tillvara

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Bitr. rektor Kerstin Almström

Bitr. rektor Kerstin Almström KVALITETSREDOVISNING Läsåret 09-10 Lärande Lek för Livet! Rektor Eva Axelsson Bitr. rektor Kerstin Almström Innehåll INLEDNING... 3 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 09/10 KVALITETSREDOVISNING... 4 SPECIALPEDAGOGENS

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer