Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet
|
|
- Gerd Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet - för perioden
2
3 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr: FÖRORD I projektet Riskbild Östergötland framkom förslaget att utarbeta en utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet för länets aktörer. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS) tillsatte en arbetsgrupp för uppdraget bestående av representanter för länets kommuner (samt räddningstjänst), Landstinget, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Östergötland. Förhoppningen är att planen ska förbättra samverkan mellan olika aktörer före, under och efter en kris samt skapa en grundläggande krisberedskapsförmåga i länet. Förutom planen har en regional utbildnings- och övningskalender skapats där länets aktörer välkomnas att lägga in sina utbildningar och övningar. Kalendern har till avsikt att bidra till en god helhetsbild över planerade utbildningar och övningar i länet. Magnus Holgersson Ställföreträdande ordförande i Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS) Elina Ramsell Sekreterare i arbetsutskottet krisberedskap, RKS POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan lansstyrelsen@e.lst.se e.lst.se Rapport nr: 2008:4 ISBN:
4 INNEHÅLL 1. BAKGRUND SYFTE TIDPLAN...1 TIDPLAN FÖR UTBILDNING OCH ÖVNING TIDPLAN FÖR UTBILDNING OCH ÖVNING BEHOVS- OCH MÅLGRUPPSANALYS...3 BEHOV... 3 MÅLGRUPP... 4 NÖDVÄNDIGA FÖRMÅGOR FÖR MÅLGRUPP ATT ÖVA...5 ÖVNINGSFORMER OCH ÖVNINGSTYPER UTBILDNINGS- OCH ÖVNINGSKALENDER ÖVNINGSGRUPP FORTSATT ARBETE LÄSTIPS...6 BILAGA...8
5 1. Bakgrund Arbetet inom projektet Riskbild Östergötland påbörjades Sammanlagt genomfördes sex workshops inom olika samverkansområden (enligt den centrala strukturen 1 ) där berörda aktörer inbjöds. Totalt deltog 51 olika myndigheter, kommuner och organisationer i arbetet under perioden Arbetet är dokumenterat i sex delrapporter och i samtliga efterfrågas mer övning och utbildning i syfte att förbättra samverkan under en kris och för att öka den generella krisberedskapsförmågan. Vidare efterfrågas utbildning med avsikten att förtydliga ansvarsförhållandena mellan de myndigheter som verkar inom krishanteringsområdet. En slutrapport finns med förslag på fortsatt arbete den kommande treårsperioden. 2 I januari 2007 beslutade Regionala rådet för krishantering och skydd mot olyckor (RKS) att ställa sig bakom förslaget att fortsätta med arbetet Riskbild Östergötland II, perioden Arbetet består av sex uppdrag som sammanlagt innehåller tolv åtgärder. En av åtgärderna, 4:1, är att en gemensam utbildnings- och övningsplan skall tas fram för länets aktörer och det är denna åtgärd som är bakgrunden till följande plan. En arbetsgrupp bestående av representanter för länets kommuner (samt räddningstjänst), Landstinget, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Östergötland har utarbetat den regionala planen Syfte Den regionala utbildnings- och övningsplanen syftar till att förbättra samverkan mellan olika aktörer före, under och efter en kris samt skapa en grundläggande krisberedskapsförmåga i länet. En del av arbetet innebär att skapa en regional utbildnings- och övningskalender som har till avsikt att bidra till en god helhetsbild över planerade utbildningar och övningar i länet. 3. Tidplan Länets aktörer har kommit olika långt i krisberedskapsarbetet och därför är det viktigt att ha en tidplan där samtliga involverade aktörer kan delta, oavsett kompetens inom krisberedskap. Den regionala utbildnings- och övningsplanen har delats upp i två perioder, en för och en för För att utbyta erfarenheter från varje organisation bör minst ett seminarium anordnas varje år. Värdskapet för detta ska cirkulera bland de berörda aktörerna (landstinget, polisen, länsstyrelsen och kommuner). 1 Krisberedskapsmyndigheten (KBM) betonar sex områden som är särskilt viktiga i krisberedskapsarbetet, så kallade samverkansområden. Läs mer på: aspx 2 För mer information se Riskbild Östergötlands delrapporter och helhetsrapporten på länsstyrelsens hemsida: 3 Projektplan Riskbild E-län Länsstyrelsen (070601). 1
6 Tidplan för utbildning och övning Den första perioden, , innehåller tre delar (2008, 2009 och 2010). Målet är att för varje genomförd del ska krisberedskapsförmågan öka ytterligare (se figur nedan). Under 2008 bör minst en enskild seminarieövning anordnas, under 2009 bör minst en enskild beslutsövning anordnas och under 2010 bör målet vara att genomföra en regional samverkansövning. Under samtliga tre delar bör start- och larmfunktioner övas. Svårighetsgrad Kompetens Regional simuleringsövning Enskild beslutsövning Enskild seminarieövning Tid Figur 1. Tidplan för utbildning och övning Det finns alltid behov av att utbilda personal, därför är det viktigt att ordinarie utbildningar/grundutbildningar anordnas parallellt med den regionala tidplanen och om det till exempel finns behov av att även anordna enskild seminarieövning 2009 bör en sådan genomföras. Samverkan med andra aktörer ska eftersträvas, som till exempel med näringsliv, trossamfund, frivilliga resursgrupper (FRG), massmedia och andra myndigheter. Därutöver ska följande genomföras under de tre delarna: 2008 Den första delen syftar till att uppnå en grundläggande krisberedskapsförmåga där varje aktör enskilt utbildar och övar, men andra aktörer kan inbjudas vid behov. Här kan målet vara att öva staben i seminarieform där fokus är på kunskapsförmedling och diskussion av vissa frågeställningar. För de aktörer som redan har uppnått den grundläggande nivån bör naturligtvis fortsätta öva vidare utifrån sin nivå Den andra delen syftar till att öva beslut och samverkan, antingen inom den egna organisationen eller med en eller flera andra aktörer. När den grundläggande krisberedskapsförmågan är uppnådd kan andra övningsformer användas. Ett exempel är simuleringsövning som innebär (seminarie)övning med motspel. 2
7 Områdena CBRN 4 eller Ekonomisk säkerhet kan förslagsvis användas som tema i övningen. Krisinformation och kriskommunikation är viktigt att öva, antingen enskilt eller tillsammans med något tema Den tredje och sista delen syftar till att samtliga aktörer ha uppnått en sådan krisberedskapsförmåga att en regional samverkansövning kan genomföras med alla involverade aktörer (landsting, polis, länsstyrelse och kommuner). Intentionen är att även andra aktörer såsom näringsliv, trossamfund och FRG (frivillig resursgrupp) ska bjudas in för medverkan. Ett scenarioförslag för samverkansövningen är pandemi. Avsnittet behandlar översiktligt tänkbara utbildningar och övningar samt målgrupp, för mer ingående information se kapitel 4 och 5. Tidplan för utbildning och övning Under ska ett ökat fokus på klimatförändringar ges i form av utbildningar och övningar. Klimatförändringar påverkar redan Sverige och bedöms att öka under den närmaste tiden, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen 5. För att minska de negativa effekterna behöver den regionala och den kommunala nivån ta mer ansvar, enligt utredningen. Klimatförändringarna bedöms bidra till kraftigare nederbörd som ökar risken för ras och skred samt översvämning. Tidplanen ska ses som preliminär då den ligger en bit fram i tiden. Av denna anledning har den inte heller samma detaljeringsnivå som tidplanen för perioden Behovs- och målgruppsanalys Behov Samtliga aktörer anser att samverkansövningar samt stabs- och ledningsövningar är viktiga. Om arbetsgrupper används vid övning är kommunernas erfarenhet att det är bra med olika kompetenser i respektive grupp, till exempel att personal från olika förvaltningar i en kommun finns representerade i varje grupp. På så sätt kan olika förvaltningar lära av varandra och förbättra samverkan. Denna erfarenhet kan även användas vid sektorsövergripande samverkan. Behovet av utbildningar kan påverkas av förändringar i politiken, exempelvis om nya kommunpolitiker väljs behöver mer resurser läggas på utbildning och då främst på grundutbildning. 4 CBRN är en förkortning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. 5 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60). 3
8 Målgrupp Planens målgrupp inriktar sig främst på mellanfunktionen. Undantaget är större övningar då det kan finnas behov av att inkludera även andra grupper, till exempel politiker. När det gäller planens främsta målgrupp, det vill säga mellanfunktionen, innebär det följande funktioner för respektive aktör: Organisation Kommuner Landstinget Länsstyrelsen Polis Räddningstjänst Mellanfunktion Enhetschefer och rektorer, vid större övningar krisledningsnämnd och krishanteringsråd. TiB (tjänsteman i beredskap). Regional sjukvårdsledning vid allvarlig händelse. VB (vakthavande beslutsfattare) samt övrig personal inom krishanteringsfunktionen. Vakthavande befäl (stabschefer), vid större övningar polischef. Befälsnivå (inre och yttre), vid större övningar ledningsnivå. Nödvändiga förmågor för målgrupp För att målgruppen ska kunna klara av att hantera en kris på bästa möjliga sätt behöver den besitta vissa förmågor. Målgruppen ska före en kris ha kunskap om risker och sårbarhet samt kunskap om förebyggande åtgärder. Under en kris ska målgruppen ha god förmåga att genomföra verksamheten. Efter en kris ska målgruppen ha förmåga att analysera och utvärdera. Nedan följer exempel där förmågorna preciseras ytterligare: Leda, samordna och informera (Prioritera, fatta beslut, göra samlad lägesbild. Vilka mandat har krisledningsorganisationen? Vilka regler gäller för att kunna fatta rätt beslut? Samverkande aktörer? Tillgång av resurser?) Uthållighet och tillgänglighet (Snabbt ha förmågan att upptäcka, verifiera, larma och informera vid en kris) Breddat resursutnyttjande (Använda resurser från alla håll i samhället, från både myndigheter såväl som näringsliv och organisationer.) Krisinformation och kriskommunikation (Inhämta, bearbeta och förmedla information så att rätt mottagare nås av rätt information vid rätt tillfälle. Information ska vara tillgänglig, tillförlitlig och samordnad, annars kan förtroendekris uppstå.) Processmedvetande (Skilda fackspråk, värderingar, förväntningar och rutiner kan skapa kulturkrockar och behöver därför uppmärksammas.) Tekniska ledningsstödssystem (Hur dessa hanteras behöver övas både internt och externt. Om länet inrättar en gemensam ledningsplats kan det finnas behov av att öva denna). 4
9 Samverkan på och mellan olika nivåer i samhället (Både den horisontella och vertikala samverkan med andra aktörer måste fungera). 6 När förmågorna övas är det av stor vikt att mätbara mål finns definierade så att en utvärdering kan genomföras efter övningen. För mer information om utvärdering och mätbara mål, se lästips. 5. Att öva Utbildningar och övningar ska vara behovsstyrda och anpassade till deltagarnas förutsättningar. Varje utbildning/övning ska ha ett syfte (varför utbildar/övar man?) och mätbara mål 7. När det gäller övningar blir syftet och målet styrande för vilken övningsform samt övningstyp som bör väljas vid varje särskilt övningstillfälle. Övningsformer och övningstyper Behovsanalysen avgör vilken övningstyp som ska väljas för det aktuella övningstillfället. De olika övningstyperna beskriver vilken funktion som övningen i huvudsak berör. I samband med tidplanen (kapitel 4) nämns ett fåtal övningstyper, dessa samt flera exempel tas upp nedan: Larmövning förmågan att snabbt komma igång med krishantering övas genom att hela eller delar av organisationen kallas in Startövning larmövningen byggs på genom att de övade snabbt påbörjar sina uppgifter i avsedda lokaler med för krishanteringen avsedd utrustning Stabsövning förmågan att arbeta med interna berednings-, stabs- och informationsrutiner övas Beslutsövning förmåga att under tidspress och osäkerhet fatta beslut Ledningsövning organisationens krisledning övas med roller, organisation, arbetssätt och prioriteringar 6. Utbildnings- och övningskalender Utbildnings- och övningskalendern informerar om planerade övningar och utbildningar i länet, och nås via länsstyrelsens hemsida 8. Alla aktörer som är involverade i krishanteringsarbetet i länet, både offentliga och privata aktörer, välkomnas att lägga in sina planerade övningar och utbildningar i kalendern genom att kontakta länsstyrelsen 9. För att kalendern ska uppdateras fortlöpande är det således viktigt att samtliga involverade aktörer håller länsstyrelsen informerad om inplanerade utbildningar och övningar. I kalendern eftersträvas stor bredd på utbildningar och övningar urvalet överlåts till läsaren. 6 Krisberedskapsmyndighetens övningshandbok Öva krishantering (KBM:s utbildningsserie 2007:1). 7 För mer information om mätbara mål, se artikeln av Rüter, A. et al under rubriken Lästips nedan. 8 Länsstyrelsens hemsida: Välj verksamhet krishantering. 9 E-post: samhbygg@e.lst.se eller länsstyrelsens växel:
10 För varje övning anges om möjligt datum, temat på utbildningen och/eller övningen, deltagande organisationer samt kontaktperson (obligatoriskt). Ange också om övningen är intern eller om externa aktörer välkomnas som observatörer/deltagare. 7. Övningsgrupp fortsatt arbete När arbetsgruppens arbete är klart, det vill säga när ett förslag till regional utbildnings- och övningsplan är utarbetad, övergår arbetsgruppen till en regional övningsgrupp. Vid behov kan andra aktörer adjungeras, som till exempel aktörer från näringsliv, FRG (frivillig resursgrupp), trossamfund eller andra myndigheter. Arbetsgruppens uppgift blir att stödja, planera och samordna utbildningar och övningar i länet enligt utbildnings- och övningsplanen. Arbetsgruppen ska ta fram en regional utvärderingsmetod som innehåller mätbara mål som kan användas vid övning. Intentionen med en gemensam utvärderingsmetod för länets aktörer är att underlätta en regional bedömning av krisberedskapsförmågan och att verka för ett bättre tillvaratagande av erfarenheter och lärdomar från övningar. Utvärderingsmetoden ska presenteras på den regionala krishanteringskonferensen i december Övningsgruppens arbete ska förankras dels i Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS), dels hos respektive aktörs organisation. Det är av stor betydelse att övningsgruppen har nära kontakt med andra samverkansgrupper i länet, exempelvis CBRNE- gruppen. Varje aktör deltar i övningsgruppen utifrån eget ansvar och samtliga bör vara beredda på att eventuellt gemensamma kostnader kan uppkomma, till exempel vid regionala samverkansövningar. Samtliga aktörer besitter stor kompetens och denna bör tillvaratas vid utbildningar och övningar i länet. 8. Lästips Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 (Krisberedskapsmyndigheten, 0433/2007). Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamhet inom krisberedskapsområdet (Krisberedskapsmyndigheten, Dnr:1582/2006). Krisberedskapsmyndighetens handbok Öva krishantering (KBM:s utbildningsserie 2007:1). Krisberedskapsmyndighetens handbok Utvärdering av övningar. (KBM:s utbildningsserie 2007:2). Krisberedskapsmyndighetens övnings- och scenariobank, nås via Rüter A, Nilsson H, Vikström T. Performance indicators as quality control for testing and evaluating hospital management groups: a pilot study. Prehospital Disaster Med Nov-Dec; 21(6):
11 Utbildning inom katastrofmedicinsk beredskap, Rekommendation och planering (2007), Socialstyrelsen. 7
12 Bilaga Information om deltagarna i arbetsgruppen: Deltagare Organisation Kontaktuppgifter Elina Ramsell (sammankallande) Länsstyrelsen , Eva Bengtsson Landstinget , Lars Engström Polismyndigheten Roland Carlsson Polismyndigheten Siegfrid Schmidinger Försvarsmakten , Pär Kronström Kinda kommun , Håkan Ponthan Finspångs kommun Johan Forsgren Räddningstjänsten i Mjölby/Boxholm ,
Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet
Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merHandlingsprogram för trygghet och säkerhet
Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merÅtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan
s- och övningsplan för mandatperioden 2015-2018 : 2016-07-13 Dnr: 2016 00553/168 RAPPORT Sida 2(5) Innehåll Inledning... 3 Syfte och målbeskrivning... 3 s- och övningsplan... 3 Kostnader och ansvarsfördelning...
Läs merUtbildnings- och övningsplan
1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-
Läs merUtbildning och övning inom krisberedskapsområdet. inriktning och modell för planering. kbm rekommenderar 2007:3
Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell för planering kbm rekommenderar 2007:3 kbm rekommenderar 2007:3 Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet inriktning och modell
Läs merUB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga
UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga Syfte - Öka förståelsen och samsynen för övning inom Krishanteringssystemet och samtidigt ge underlag för vidare diskussion om övningsverksamhet
Läs merStyrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.
Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merKRISHANTERING - BAKGRUND
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merÖverenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Läs merSå vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3
Så vill vi utveckla övningsverksamheten en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället kbm rekommenderar 2006:3 kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten
Läs merVarför öva och öva tillsammans?
Varför öva och öva tillsammans? - öva, ett systematiskt arbete, om det ska öka förmågan.. Niclas Karlsson MSB Övningsenhet Övning som metod Uppnå med övningar? Hur vet vi att vi övar saker? Hur tillvarata
Läs merKommunens övningsverksamhet. tre enkla sätt att öva kommunledning och förvaltningar i krishantering. kbm rekommenderar 2006:2
Kommunens övningsverksamhet tre enkla sätt att öva kommunledning och förvaltningar i krishantering kbm rekommenderar 2006:2 kbm rekommenderar 2006:2 Kommunens övningsverksamhet tre enkla sätt att öva kommunledning
Läs merUtbildning i övningsmetodik. Lärarhandledning
Utbildning i övningsmetodik Lärarhandledning Välkomna till utbildning i övningsmetodik Länsstyrelsen i samarbete med Krisberedskapsmyndigheten Utbildningens syfte Utbildningen skall bidra till en regelbunden
Läs merPlan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap
Sida 1 av 24 20161019 Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap Munkedals kommuns plan för arbete med krisberedskap Dnr: KS 2016-328 Typ av dokument: Plan Handläggare: Joakim Hagetoft, Säkerhetssamordnare
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap
>> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:
Läs merKommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1
Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:
Läs merSmörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar
samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merRegional plan för krisstöd till drabbade
Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...
Läs merProjektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015
Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merSOES övningsplan 2015-2017
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(12) Dokumentklass: Öppen Datum: 2015-05-20 Version: 1.0 SOES övningsplan 2015-2017 Övningsplanen finns att ladda ner på: www.msb.se/soes Sida 2(12) SOES ska
Läs merUtbildnings- och övningsplan för kommunens krishantering 20 KS
Utbildnings- och övningsplan för kommunens krishantering 20 KS 2017.358 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-28 144 Utbildnings- och övningsplan för kommunens
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merPLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
1 (9) PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 162 (ersätter tidigare plan antagen 2008-09-01) 2 (9) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3
Läs merF-samverkan. - en styrka i Jönköpings län
F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar
Läs merProjektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015
Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (10) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock
Läs merBilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet
Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Syfte Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Samverkansmetodik Myndigheter och organisationer
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merYttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.
Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap
Läs merKrisledningsplan för Örkelljunga kommun
RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan
Läs merSTYRDOKUMENT 1/19. Plan för hantering av extraordinära händelser Styrdokument för kommunens krisberedskapsarbete
1/19 Plan för hantering av extraordinära händelser 2016-2018 Styrdokument för kommunens krisberedskapsarbete 2/19 Beslutad när: 2016-03-21 50 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:24-003
Läs merKatastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merSAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar
SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merLaholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse
DNR 2013-014 Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse 2013 Antagen av kommunfullmäktige 27 2013-02-26 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Begreppsdefinition...
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merNationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap
Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap
Läs merKRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN
KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merSTADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
Läs merKrisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse
Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merInternetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef
Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merMall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.
2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)
Läs merEn ny period i samverkansprojektet Riskbild Östergötland IV, är nu påbörjad med nya spännande utmaningar!
Riskbild Östergötland Slutrapport för perioden 2010-2012 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 451-10120-12 Förord Vi lever i ett väl utvecklat samhälle och ställer höga krav på dess funktion och handlingsförmåga.
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merKrisledningsplan för Oxelösunds kommun
för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen
Läs merLänsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap
L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra
Läs merÖva krishantering. Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar. KBM:s utbildningsserie 2007:1
Öva krishantering Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar KBM:s utbildningsserie 2007:1 Titel: Öva krishantering Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar. Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merStockholms stads ambition vid regeringens nationella samverkansövning,
PM 2007:1 RI (Dnr 030-2233/2006) Stockholms stads ambition vid regeringens nationella samverkansövning, SAMÖ 2007 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Stockholms stads ambition
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merSå klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län
Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också
Läs merÖkad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20
samhallsskydd och beredskap Avdelningen för Utbildning, övning och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Monica Rhodiner 0x0 240 53 72 Monica.rhodiner@msb.se 20091215 Ert
Läs merSAMÖ-KKÖ
SAMÖ-KKÖ 2011 2011-02-02 Agenda SAMÖ utmärkande drag SAMÖ-KKÖ 2011: Bakgrund och omfattning Övningens mål Scenario med huvudhändelser Övningens design Operativa skedet Analysskedet Fördjupningsskedet Erfarenheter
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merK R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Läs mer12. Ledningsplan för extraordinära händelser Dnr 2017/30-164
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 21 (39) 2017-03-27 Kf Ks 63 12. Ledningsplan för extraordinära händelser Dnr 2017/30-164 Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd har 2017-02-08 125 behandlat ärende
Läs merSammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland
Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merOrdlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.
Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar
Läs merHur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län
Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun
Läs merKRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014
STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs mer