De kämpar för r ä t t e ntill jord

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De kämpar för r ä t t e ntill jord"

Transkript

1 De kämpar för r ä t t e ntill jord De tio första åren efter frihetskriget mot Pakistan och skapandet av staten Bangladesh ökade antalet personer med stora förmögenheter lavinartat. Samtidigt ökade antalet jordlösa. I början av 1970-talet var invånarantalet 75 miljoner varav 30 procent var jordlösa hade hade landet 120 miljoner invånare och de jordlösas antal hade stigit till 55 procent. Just nu utgör de nästan 70 procent av landets befolkning. Världsbankens och agrobusinessföretagens politik med introduktion av nya, importerade frösorter, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel slog ut delar av den fattiga befolkningen, satte dem i skuld. Och samti - digt minskade deras möjlighet till självförsörjning. SHAHIDUL ISLAM journalist, Bangladesh Långt ute i marginalerna i den globaliserade ekonomin finns de jordlösa i Syd. De uppmärksammas sällan i nyhetsflödet. Men här kämpar människor för att skapa förutsättningar för ett värdigt liv. I veckans Arbetaren reser vi till öarna i södra Bangladesh, där de jordlösa har organiserat sig. Vi ger röst åt deras vardag och berättar om problem men också om framgångar. TEXT OCH FOTO: PER ERIXON OCH SAMAN ALI Folket mot de rika! Bangladesh Krishok Federation och Bangladesh Kisani Sabha demonstrerar i Dinajpur. A RB E TA R E N 20/

2 Bangladesh Bortom bilden Vad vet vi egentligen om Bangladesh? Förutom den sporadiska rapporteringen om katastrofer: översvämningar och cykloner, någon svältkatastrof i ett avlägset förflutet på talet, vet vi något mer? När vi, två medlemmar i Stockholms LS av SAC, reste runt i landet med representanter för jordlösa i februari i år hade de en önskan: att människor i den här delen av världen, den rika delen, skulle få en annan bild än den gängse av landet. En bild vi fick ta del av under vår vistelse d ä r. Den bilden visade ett folk som fått utstå en mängd orättvisor, övergrepp och naturkatastrofer men som ändå hade drömmar om en rättvisare fördelning av resurserna i landet och i världen. Ett folk som aktivt kämpar för det. Vi reste runt på de öar i södra Bangladesh som ockuperats av jordlösa bönder och fick ta del av berättelser om striden för jorden. Om en envis och stolt kamp för överlevnad. Och vi såg själva den odlarglädje och uppfinningsrikedom som gått i arv i generationer hos de fattiga bönderna. Vi fick ta del av enkla och till synes självklara drömmar om ett liv utan angrepp från jordägare och inhyrda terrorister, så kallade musclemen, tillräckligt med mat för att överleva, om skolor och elementär sjukvård. Blir det någonsin så? Vad har det globala kapitalet för planer för ett land som Bangladesh? Kan bönderna i södern, som traditionellt inte använder sig av konstgödsel eller bekämpningsmedel, klara sig undan agrobusinessföretagens strävan efter nya kunder och marknader? I de norra delarna av landet har bönderna sedan flera år tillbaka redan svårt att odla utan de tillsatserna. De är fast i den gröna revolution som introducerades i Sydasien under 1960-talet, med utarmad åkerjord som kräver ständigt nya mängder konstgödsel som följd. Och v a t t e n r e g l e ri n ge n, som V ä r l d s- banken uppmuntrar, den måste väl vara bra i ett översvämningsdrabbat land? Vi matas periodvis med uppgifter från de stora nyhetsbyråerna om flodvågor, översvämningar och förorenat vatten men får aldrig höra historierna om de gamla frösorter som måste planteras i det fertila slam som följer med översvämningarna. Vi får inte höra om ynglen till de fiskar som föder en massa fattiga människor, och som måste börja sina liv på åkrarna för att sedan ta sig ut i landets stora floder. Som kräver fria vattenvägar för att kunna leva. Vad händer med dem och med människorna som livnär sig av dem när de Världsbanksfinansierade fördämningsprojekten som lanseras under olika namn genomförs? Är det kanske för att de skyddar mot översvämningar som fattiga människor emellanåt går ut och river ned fördämningarna för att låta vattnet flöda fritt? Ja, vad ska den globala marknaden ha Bangladesh till? En och en halv miljon underbetalda människor syr kläder på export åt företag som svenska Hennes & Mauritz och KappAhl, franska Elitex eller de USA-ägda Wallmart och K-Mart. Kläder som vi konsumenter i nord kan köpa för en struntsumma. Nya exportzoner projekteras i rasande fart, zoner där inte bara kläder utan också skor och elektronikvaror produceras för världsmarknaden. Dhaka knakar under en byggboom. Ytterligare ett av de hundratals slumområdena i staden rivs under våldsamma former med hemlöshet, protester, tårgasbeskjutning och skadade människor som följd. Jättelika byggkranar svävar över den totalt förpestade staden. Lägenheter med riktiga entréer, garage, marmorgolv och rinnande vatten ur kranar, för parlamentsledamöter som myglat sig fram och för en framväxande medelklass. Skyskrapor åt multinationella företag, lyxhotell åt rika turister och affärsmän. En nio-, tio-, eller tolvmiljonersstad, ingen tycks veta riktigt säkert, där människor dör i lungsjukdomar eller luftvägsrelaterade sjukdomar, där astma brer ut sig som en ny pest och där smogen hänger som ett täcke för solen stora delar av året. Vad ska de jordlösa bönderna göra om de transnationella agrobusinessföretagen INDIEN BANG LADESH Bengaliska viken av nat u r k a t a s trofe r INDIEN lyckas lägga under sig landsbygdens gigantiska potential, lyckas göra den till en del av marknaden? Svälta ihjäl? Bli daglönare och arbetskraftsreserv åt multinationella bolag? Eller göra som så många andra: lämna landsbygden för att arbeta i Dhaka. Sy kläder för export, köra rickshaw (cykeltaxi), rota bland stadens sopor eller bli livegna hembiträden åt de välbeställda och arbeta för mat och avlagda kläder? De människor vi träffade under vår vistelse i de södra delarna av landet var något helt annat än hjälplösa off e r, den vanliga bilden av fattiga i länderna i syd. Det var människor som var kapabla att ta hand om sig själva och sin försörjning, som hade styrka, kraft, mod, stolthet och drömmar. Det största problemet var att de hade enormt kanppa resurser eftersom pengarna i landet satsas på helt andra saker, i helt andra intressen. Och att det fanns någon annan som ville ta ifrån dem de små resurser de lyckats skaffa sig. Och kanske går det, trots det geografiska avståndet, att se att det här inte bara handlar om några fattiga bönder i utkanten av landet Bangladesh, i den definitiva utkanten av den gigantiska så kallade världsmarknaden. Utan att det faktiskt handlar om vem som ska bestämma över utvecklingen i världen. Saman Ali och Per Erixon Jordlösa När Bangladesh blev självständigt 1971 fanns förhoppningar om en radikal utveckling. En av dem som följde utvecklingen på nära håll var Peter Custers som bor i Holland, och som under lång tid var delaktig i den progressiva rörelsen i Bangladesh. Trots att mycket har förändrats sedan vänsterns hoppfulla tid har tanken på social rättvisa och ekonomisk jämställdhet fortfarande ett brett folkligt stöd, konstaterar han. Fo l kets motstånd i Bangladesh Nu behövs nya pers p e k t i v Låt oss först återvända till den fas som följde på Bangladesh formella självständighet, alltså till perioden mellan 1972 och 1975, då det nuvarande regeringspartiet, Awami League, för första gången styrde landet. Det var under de åren jag själv bodde i Bangladesh där jag arbetade som korrespondent åt holländska tidningar. Journalistyrket hade jag valt efter att ha avbrutit mina doktorandstudier, inspirerad av den sydamerikanske revolutionären Che Guevara, och jag var övertygad om nödvändigheten av att solidarisera mig med de förtrycktas kamp i Bangladesh. Strax efter det att jag kommit dit fick jag tillfälle att träffa Maulana Bhashani, den muslimske befrielseteologen från en fattig lantarbetarfamilj som på femtio- och sextiotalen hade lett det östbengaliska lantproletariatet, de intellektuella på landsbygden och andra delar av befolkningen i riktning mot självstyre och socialism. Därefter kastade jag mig in i en rad experiment som syftade till att org a n i s e r a byborna. Drömmen om en revolutionär förändring ledde även till nära kontakter med den före detta arméöversten Abu Taher som spelade en ledande roll i den militärrevolt som gjorde slut på Awami Leagues första styre i november Hur ska man i ett nötskal kunna beskriva den politiska situation som rådde i Bangladesh under de där åren? Det kännetecknades bland annat av den skarpa motsättningen mellan en huvudsakligen vänsterorienterad politisk kultur och en dåligt utvecklad organisering av massorna. Fastän det styrande Awami League representerade den framväxande bourgeoisien, alltså de människor som hade skaffat sig rätten att bedriva handel och som gjorde massiva vinster på jordbruksprodukter, och dessutom tidigt hängav sig åt att med våld undertrycka all politisk opposition, var de principer som partiet utfäste och sedermera införlivade i landets grundlag relativt progressiva i bemärkelsen att de strävade efter både ett sekulariserat och ett socialistiskt samhälle. Å andra sidan framställde sig så gott som alla organisationer som ägnade sig åt en oppositionell politik som socialister. Det parti som i huvudsak försökte fungera som en parlamentarisk opposition, JSD, förespråkade en vetenskaplig socialism samtidigt som de underjordiska beväpnade grupperingarna som avvisade den parlamentariska vägen förespråkade en egalitär socialism såsom den utformades i Kina. Det var uppenbart att tanken på ekonomisk jämställdhet, vilket skulle uppnås genom jordreform, och ett offentligt ägande av de industriella produktionsmedlen utgjorde en i det närmaste total politisk hegemoni i det bangladeshiska samhället under de där åren. Ändå var basen, den medvetenhet hos massorna som skulle kunna upprätthålla en socialistisk ideologi, ytterligt svag. Den hade försvagats kraftigt, dels som ett resultat av befrielsekriget 1971 och dels som ett resultat av de felsteg som gjordes av den pro-kinesiska vänstern hade Östbengalen varit i ett tillstånd av revolutionär omvälvning. På uppmaning av Maulana Bhashani hade de förtryckta massorna, först i Dhaka, sedermera även på landbygden, iscensatt ett folkligt uppror i ordets rätta bemärkelse mot Ayub Khan, diktatorn i Pakistan dit Östbengalen räknades som en provins. Samma år, 1969, nådde landsbygdsproletariatets militanta kamp sin kulmen efter att ha pågått under två och ett halvt århundrade av brittisk överhöghet. Det hölls tre stora lantarbetarkonferenser dit lantarbetarna kom iklädda röda kepsar och dessutom beväpnade med l a t h i s (käppar). På dessa konferenser deltog hundratusentals jordlösa, fattigbönder och småbönder. Dessa lantarbetarkonferenser ledde till en ökad grad av o rganisering i Östbengalens byar och stärkte det organisatoriska inflytandet hos det antiimperialistiska, pro-socialistiska och militanta lantarbetarförbundet som leddes av den åldrade men karismatiske Maulana B h a s h a n i hade emellertid mycket av den o rganisatoriska strukturen hos vänsterns lantarbetarförbund försvunnit. Detta berodde med all säkerhet delvis på krigets härjn i n g a r, där den pakistanska ockupationsarmén urskillningslöst hade torterat och dödat människor som misstänktes hysa nationalistiska sympatier. En starkt bidragande orsak till tillbakagången var att de pro-kinesiska ledarna, vilka hade innehaft nyckelpositioner i Bhashanis lantarbetarförbund vid det mest kritiska läget i Östbengalen under hela nittonhundratalet, sedermera hade dragit sig ur och fördömt den lagliga org a n i s e r i n g e n s metodik som revisionistisk! Efter självständigheten återstod endast för den militanta vänstern att bokstavligen börja om från noll. Och eftersom Awami League redan från början hade varit intoleranta mot den oppositionella vänstern var det under åren jag bodde i Bangladesh första gången, perioden mellan 1973 och 1975, oerhört svårt att hålla möten i byarna för att propagera för klasskamp och jordreformer. I själva verket var man efter januari 1975, då president M u j i b u r R a h m a n införde undantagstillstånd i landet, tvungen att utföra varje regeringskritiskt politiskt arbete i största hemlighet. Den politiska situationen i dagens Bangladesh skiljer sig ganska markant från den som rådde för ett kvartssekel sedan. Utan tvekan har lantarbetarorganisationer som Krishok Federation och Kisani Sabha gjort berömvärda ansträngningar att återta det försprång som den revolutionära vänstern tappade under åren Visst är uppbyggnaden av ett kvinnligt lantarbetarförbund som skett under nittiotalet, sida vid sida med männens lantarbetarorg a n i s a t i o n som har funnits sedan slutet på sjuttiotalet, ett nytt inslag som har resulterat i att tiotusentals jordlösa kvinnor har deltagit i demonstrationer i kampen mot hemgiftssystemet och andra brännande frågor. Lika säkert är att Krishok Federation och Kisani Sabha har varit klart framgångsrika när det gäller att få till stånd varaktiga arrendeavtal åt jordlösa män och kvinnor på de ockuperade öarna vid kusten under en åttaårsperiod. T y v ä rr är landets nuv a r a n d e p o l i t i s k a kultur avgjort ofördelaktig vad det gäller befrielseinitiativ underifrån. På sjuttiotalet var socialismen den rådande ideologin, medan de fyra partier som nu tävlar om allmänhetens stöd är klart borgerliga. Alla stöder de tanken på den fria marknaden och alla accepterar de dominansen från USAo c h de andra staterna i Nord över den bangladeshiska ekonomin. Ingenstans är förändringen i det politiska klimatet så tydlig som i försvagningen av det sekulariserade samhällets roll i det etablerade politiska mönstret. Under påverkan av Maulana Bhashani, som då var partiledare, gick Awami League på femtiotalet med på att stryka benämningen muslim ur partibeteckningen, och 1972 införlivades även den sekulära principen i Bangladesh grundlag. Men sedan Awami League under ledning av Mujibs dotter Sheikh Hasina återvände till makten 1996 har man gjort mycket lite för att befästa skiljandet av den muslimska religionen från staten eller att bemöta den muslimska fundamentalismen. Några av de äldsta aktivisterna erkänner att partiet går kräftgång och förnekar sina egna rötter. Vilken är då vägen framåt för Bangladesh vänsterkrafter? En av de väsentligaste förutsättningarna för återupprättandet av det socialistiska herraväldet över Bangladesh politiska karta är att de som är engagerade i o rganisationer på gräsrotsnivå tänker om vad det gäller de intellektuellas roll, och då särskilt de intellektuella på landsbygden. Såväl traditionella som icke-traditionella intellektuella har under hela nittonhundratalet haft ett avgörande inflytande på landets politiska utveckling. Således hjälpte muslimska funktionärer på trettio- och fyrtiotalet Muslim League att få lantarbetarnas stöd när det gällde tanken om en separat muslimsk stat som sedermera blev Pakistan. Vi d a r e gjorde skollärarna en hel del för att sprida Bhashanis budskap om sekulariserad nationalism till Östbengalens mest avlägsna byar. För det andra tyngs vänsterkrafterna i Bangladesh, i synnerhet de småpartier som tillhör vänsterns Demokratiska Front, fortfarande av ortodox marxism, vilket hindrar en adekvat förståelse av ekonomiska och sociala förhållanden. Ett exempel på detta är frågan om gemensamma marktillgångar. Sedan 1980-talet har man med stöd av V ä r l d s- banken och imperialistiska västländer gjort stora ansträngningar att bygga inhägnader i form av torrlagda områden omgärdade av vallar där vatten släpps ut och in för att användas i bevattningssyfte. Dessa planer innebär att en naturresurs privatiseras, nämligen vattnet, som i det förflutna har varit i allmän ägo. Som den ryske anarkisten Peter Krapotkin så ingående förklarade i sina två volymer med studier av den franska revolutionen så är frågan om allmänningar också en klassfråga, där fattigbönder ofta ställs mot jordägande bönder. Ändå verkar de flesta av Bangladesh vänsterkrafter endast vagt medvetna om vilken betydelse kampen för upprätthållande av det gemensamma resursägandet har både för de jordlösa och jordfattiga lantarbetarnas familjer och deras överlevnad, såväl som för våra egna tankar om s o c i a l i s m e n! Även när man ser på den våg av feminism som ingen progressivt inställd kvinna i Sydasien kan ha undgått att påverkas av, och som faktiskt har lett till en uppsjö av feministiska studier rörande arbetsförhållanden hos såväl kvinnliga lantarbetare som de kvinnor som arbetar i klädindustrin i Bangladesh och Indien, är det bara att konstatera att det fortfarande råder en slående motvilja hos de existerande vänsterpartierna i Bangladesh att erkänna behovet av en grundläggande förändring av den ortodoxa marxistiska ideologin. Marx struntade i hushållsarbetet i sina försök att bygga en holistisk ekonomisk teori, men om man påstår att detta speglar en patriarkalisk ideologi stämplas man fortfarande som avfälling! Tr o t s det är en av orsakerna till att västfinansierade NGO:s (icke-statliga enskilda org a n i s a- tioner) har lyckats uppnå ett så stort inflytande i Bangladesh just deras kvinnokampsideologi. Kisani Sabhas militanta ansträngningar under 1990-talet har visat hur ytlig ideologin är hos de flesta icke-statliga org a- n i s a t i o n e. rstrukturellt våld mot kvinnor är alltjämt en omfattande företeelse trots otaliga åtgärdsprogram från olika org a n i s a t i o- n e r. För att säkra landvinningarna för kvinnokampen som uppnåtts av Kisani Sabha krävs en grundläggande förändring av vänsterns ideologi på en nationell nivå. P E T ER CUS T ERS Doktor A m s t e rdam, Nederländerna, april 2000 Översättning från engelska: Jimmy Hofsö 12 A RB E TA R E N 2 0 / A RB E TA R E N 20 /

3 Vi kräver lika rättigheter för män och kvinnor i livets alla aspekter. Det säger Shamsun Nahar Khan Doli, som leder en kvinnoorganisation med över en halv miljon medlemmar. Kvi nnornas kamp får rörelsen att vä x a Det faktum att kvinnorna är tilldelade hälften av jorden gör att situationen är annorlunda än i det övriga samhället. Dessutom har kvinnorna skolats i en många år lång kamp. En kamp där de ofta stått i främsta ledet när attackerna mot öarna har kommit. Bangladesh Kisani Sabha s t a r t a d e 1990 efter långa diskussioner inom Krishok Federation om en separat kvinnoorganisation. Idag o rganiserar de ungefär k v i n n o r. Shamsun Nahar Khan Doli har varit ordförande sedan starten. Jag ser organisationen som en del av min familj, säger hon. Innan jag gifte mig var jag rädd att min man inte skulle tycka om att jag arbetade politiskt men när jag väl gift mig och såg att min man tyckte det var bra kände jag mig glad. Vi sitter på nedervåningen i det hus i Dashmina där Doli bor med sin man och deras två barn. Det är tidig förmiddag och ljuden från gården ackompanjerar vårt samtal. Tillsammans med Badrul A l a m, generalsekreterare i Bangladesh Krishok Federation ska Doli följa med oss under vår resa på de ockuperade öarna. Guida oss. Introducera oss för människor. Men ocksåfortsätta att organisera, som hon alltid gör. Fortsätta att kämpa för rättigheter för några av de allra fattigaste i det bangladeshiska samhället. Precis som hon gjort sedan hon kom tillbaka från sina homeopatstudier i Dhaka vid slutet av 1980-talet och började studera villkoren för de fattiga, jordlösa kvinnorna. Vi såg att det fanns ett behov av en k v i n n o o rganisation som representerar de fattiga, exploaterade kvinnorna på landet, säger hon. Det fanns ingen sådan tidigare. Kisani Sabha startade för att arbeta med de kvinnornas rättigheter. Kvinnorna har ingen social status och män är alltid högre stående än dem. De är utnyttjade och förtryckta. Ett av våra viktigaste krav är lika rättigheter för kvinnor på samhällets alla områden. Vi har haft två kvinnliga premiärministrar i vårt land men de har inte gjort någonting för kvinnornas rättigheter! Och ändå kan vi se att kvinnor spelat en stor roll i olika rörelser i Bangladesh. Genom att starta en renodlad kvinnoo rganisation växte rörelsen snabbt. Kvinnor kunde gå på möten legalt, säkerheten ökade och osäkerheten hos kvinnorna minskade. Även den manliga delen av rörelsen blev starkare och fick fler medlemmar. Men trots det stora behovet var starten kontroversiell. Många andra vänsterorg a n i- sationer hävdade att det var fel strategi att starta en kvinnoorganisation och menade att förändringarna för kvinnorna skulle komma automatiskt när samhället väl förändrades. Och organisationen fick även svårigheter när de ville få ut kvinnorna ur hemmen. Vi var tvungna att ha en strategi då, säger Doli. Vi sade att när kvinnorna org a- niserade sig i Kisani Sabha så borde männen organisera sig i Krishok Federation, då kunde de lättare förstå varandra. Kisani Sabha arbetar efter en fjorton punkter lång kravlista. Bland annat kräver de ett stopp för hemgiftssystemet, ett system som visserligen är förbjudet enligt lag men som ändå förslavar kvinnorna i landet, speciellt de fattiga kvinnorna. De kräver lika lön för män och kvinnor, lika rättigheter vad gäller arv, stopp för det kvinnliga slaveriet i hushållen genom likalydande skyldigheter för båda parter, stopp för månggifte och repression mot kvinnor. Vi är emot all slags repression mot kvinnor och man kan säga att vi är inblandade överallt där det förekommer förtryck mot kvinnor, säger Doli. Ofta utgår vi ifrån lokala krav och lokala problem. Om en kvinna våldtas någonstans mobiliserar vi lokalt. Vi kan gå till ett lokalt administrationskontor eller till ett distriktskontor till exempel och där kräver vi att förövarna ska s t r a ffas och att den drabbade ska ersättas. Oftast ställer vi kraven även till regeringen. När en kvinna i Sylhet blev stenad till döds till exempel ordnade vi demonstrationer och aktioner där och i Dinaspur demonstrerade hela befolkningen när en polis våldfört sig på och mördat en kvinna. Som ytterligare ett exempel tar Doli den stora demonstration med deltagare som org a n i- sationen ordnade i Dhaka Det var första gången i landets historia som så många kvinnor fattiga bönder och lantarbetare samlades till en demonstration i huvudstaden, säger hon. Vi har också protesterat mot Grameen Bank och deras tortyrmetoder när de fattiga kvinnorna inte har kunnat betala tillbaka sina skulder. Vi har en medlem som fick benet avbrutet av en högt uppsatt person i Grameen Bank. Det fallet drev Kisani Sabha till domstol och banken var tvungen att ersätta familjen med t h a k a. Efter våra demonstrationer mot det här har några liknande fall inte inträffat i det här området och eftersom de vet att vi är starka i hela södra Bangladesh har de skickat ut signaler att de inte ska straff a kvinnor som inte kan betala tillbaka. Trots framgångarna för o rg a n i s a t i o- nen och trots den styrka och kampvilja som Doli själv utstrålar är hon realistisk och hon ser de svårigheter som organisationen kan möta i framtiden. Speciellt oroad är hon över den nya lag, Public Security A c t, som nyligen drevs igenom i det bangladeshiska parlamentet. En lag som bland annat ger polisen mycket större befogenheter att arrestera människor och också begränsar det borgenssystem som finns i landet. Med tanke på den lagen tror jag att Kisani Sabha kommer att få möta mycket problem i framtiden, säger Doli. Vi gör mycket direkta aktioner och den här lagen kommer att användas mot oss. Även om några aktivister bara försöker samla in pengar så har regeringen nu rätt att ställa dem inför rätta! Om den lagen funnits när Abdus Sattar Khan inledde sin hungerstrejk och kvinnorna omringade det där lokala administrationskontoret 1991 så skulle de ha blivit arresterade, säger Doli upprört. Och hon f o r t s ä t t e r : Jag misstänker att om en ny rörelse av vårt slag skulle uppstå nu så skulle de kunna arrestera personer utan problem. Och nu kan de rika jordägarna använda sig av lagen mot de fattiga. Eftersom de har pengar kan de starta rättsprocesser! Doli är inte bara ordförande i Kisani Sabha utan också organisationsansvarig för områdena runt Dashmina och Galasipa i södra Bangladesh. Under hennes ansvar ligger alltså även de ockuperade öarna. Hon åker ut dit varje månad och är det något speciellt åker hon dit så ofta det behövs. När vi reser runt därnere följer hon med oss varje dag och så fort vi stiger i land samlas människorna runt henne för att diskutera olika frågor. Här nere kan vi ta omedelbara beslut vad det gäller k h a s l a n defter att ha diskuterat med de lokala ledarna, säger Doli. Ofta tar vi beslut baserade på rapporter från fältet. Vi tror att förslagen måste komma underifrån. Det är folket som är fundamentet i organisationen! Vi tror inte på beslut uppifrån och ned och det är mycket viktigt att vi lyssnar på folket. På öarna har kvinnorna ofta framträdande roller. Både i det fysiska försvaret av dem och som drivande krafter i det lokala kommittéarbetet. Kanske är det som Doli säger: Det faktum att kvinnorna är tilldelade hälften av jorden gör att situationen är annorlunda än i det övriga samhället. Dessutom har kvinnorna skolats i en många år lång kamp. En kamp där de ofta stått i främsta ledet när attackerna mot öarna har kommit. Men kan man verkligen ändra på djupt inrotade patriarkala mönster inom loppet av några få år i ett gemensamt projekt? Vi återkommer gång på gång till frågan om hur långt kvinnorna kommit och vilka problem de brottas med men vi får aldrig något heltäckande svar. Vi får bara höra att de båda o rganisationerna, Krishok Federation och Kisani Sabha, arbetar sida vid sida och att de sällan upplever några problem i samarbetet. Och kanske finns det inget entydigt svar. Om en kvinna våldtas någonstans mobiliserar vi lokalt. Vi kan gå till ett lokalt administrationskontor eller till ett distriktskontor till exempel och där kräver vi att förövarna ska straffas och att den drabbade ska ersättas. För visst finns det patriarkala mönster och visst förekommer både månggifte, barnäktenskap och även enstaka våldtäkter på de ockuperade områdena, även om alla vi pratar med säger att det är en enorm skillnad i proportioner om man jämför med fastlandet. Men det finns också en medvetenhet och en strävan att bryta med gamla mönster av kvinnoförtryck och ojämlikhet. Och den utvecklingen tycks ha kommit längst just på de ockuperade öarna. Vi får hela tiden höra talas om det arbetet och många kvinnor pratar öppet om det, även på möten där både män och kvinnor är närvarande. De framhåller org a n i s a t i o n e r n a s program där lika rättigheter i samhället ses som en av de centrala punkterna. På varje ö finns kvinnokommittéer, ofta startade för att ansvara för säkerheten, bistå vid tvister, försöka lösa gemensamma problem och fungera som en länk med org a n i- sationernas centrala instanser. Frågor de arbetar med rent konkret, förutom säkerheten och försvaret, är till exempel barngiftermål, repression, våldtäkter, polygami och hemgiftssystemet. Det finns några krav för att kunna ingå: Det bör vara kvinnor som är kända för att vara hjälpsamma och aktiva och som dessutom bott på öarna hela tiden. De ska också vara lojala mot organisationerna och åtminstone lite politiskt aktiva. Ofta arbetar kommittéerna som lokala medlare och försöker minimera de problem som finns inom gemenskapen. De kan till exempel söka upp de hus där de vet att det bor unga flickor och diskutera med både föräldrarna och döttrarna om barngiftermål och konsekvenserna av sådana. Och de besöker familjer där det förekommer polygami och försöker reda ut situationen. När vi besökte char H a d i b e r ä t t a d e M a m a t a j som bott på ön i nio år och var aktiv i både Kisani Sabha och öns kvinnokommitté om hur de arbetade med frågan. Vi försöker förklara giftermålet illegalt, berättar hon. Vi diskuterar med familjen och försöker få dem att inse att det inte är bra. Om mister Karim har tre hustrur och en massa barn skadar det familjen. Och dessutom är ingen kvinna lycklig i ett sådant äktenskap! Kan vi inte lösa det på det viset isolerar vi familjen. Ingen ska samarbeta med dem. Det blir ett slags straff och fungerar dessutom som en läxa för andra! Enligt Kisani Sabhas konstitution kan inte en kvinna gifta sig med en man som har flera hustrur, då förlorar hon medlemskapet. Antalen fall tycktes dock snarare ha sjunkit än ökat tack vare att org a n i s a t i o n e n s k a ffat sig en policy i frågan. Mamataj berättade också att kvinnokommittén kan ha möten allt från en gång i månaden till en gång i veckan, beroende på behov och att en viktig fråga var kvinnornas ekonomi. Det går inte alltid att samarbeta med männen och då måste vi se hur vi ska kunna bli ekonomiskt självständiga, sade hon. Vi behöver skaffa oss möjligheter att kunna försörja oss. F ö ru t s ä t t n i n g a r na på öar n a är naturligtvis olika och därför ser kommittéernas sammansättning och arbetet för dem inte likadant ut. På en del öar finns inga unga kvinnor med i kommittéerna: Eftersom de ansvarar för bland annat säkerhet och vakthållning anser invånarna att risken för våldtäkter är större om unga kvinnor ingår, medan det på andra öar kan vara en blandning av äldre och yngre. Och på en del öar FAKTA OM ORGANISATIONERNA Bangladesh Krishok Federation g r u n d a d e s 1976 av Abdus Sattar Khan som ansåg att bönderna utgjorde en stark kraft för förändring av det bangladeshiska samhället. I och med skapandet av den renodlade kvinnoorganisationen Bangladesh Kisani Sabha 1990 växte de båda syskonorganisationerna under hela 1990-talet. I dag har Krishok Federation medlemmar och Kisani Sabha drygt medlemmar. är det enbart männen som sköter vakthållningen på nätterna medan kvinorna tar hand om barnen. På char Bangla, den sista ö vi besökte och en av dem som ligger längst bort från Dashmina, ansåg kvinnokommittén att polygami var ett mindre problem än vad de gjorde på den större char Hadi. Ändå drev de kampanjer i frågan. De upplyste folk om att ingen man ska gifta sig med mer än en kvinna och att ingen kvinna ska gifta sig med en redan gift man. Dessutom arbetade kommittén aktivt emot barngiftermål. De hade offentliga möten en gång i månaden där de försökte identifiera familjer med unga döttrar och de använde sig av dörr- t i l l - d ö r r-program där de pratade med hela familjen. Vi kräver lika rättigheter för män och kvinnor i livets alla aspekter, säger Doli. Det finns inskrivet i vårt program så det är klart att vi diskuterar de frågorna hela tiden! Och vi begränsar inte vår kamp till k h a s l a n d-rörelsen, vi arbetar mycket större, i hela samhället. Visserligen tror jag att vi kommer att ockupera nytt land men nu, efter de permanenta bosättningarna, kan vi också koncentrera oss mer på andra frågor. Organisationerna arbetar med en mängd livsviktiga frågor i samhället men en stor del av energin läggs just nu på den så kallade "khaslandrörelsen", det vill säga rörelsen för de jordlösas rätt till allmän mark. Associerade till de två finns fem andra o r g a n i s a t i o n e r, bland annat för manliga, respektive kvinnliga daglönare, diversearbetare och gatuförsäljare i städerna och för ursprungsbefolkningen i landet. 14 A RB E TA R E N 2 0 / A RB E TA R E N 20 /

4 PÅ OCKUPERAT LAND E n re s a i e n ö v ä r ld som ege n t l i gen inte fi n n s FA K TA OM JORDEN Cirka 85 procent av befolkningen i Bangladesh bor i byar på landsbygden. 67 procent av befolkningen i landet är jordlösa. 20 procent är fattiga bönder som äger 1 7 b i g h a s (1 bigha = kvadratmeter) medan 8 procent är små och mellanstora bönder som äger mellan 8-14 bighas. 3 procent är stora bönder med mellan bighas jord och 2 procent är rika jordägare med mer än 25 bighas jord. I Land Administration Manual, en regeringsdeklaration från 1987, slås fast vad som menas med jordlösa. De delas in i tre kategorier: 1. De som inte har hus eller någon jord att bruka. 2. De som äger jord bara för bostaden. 3. De som har jord för huset och dessutom en halv acre. Den bangladeshiska lagen säger att en person bara kan äga 60 bighas jord, allt över det ska vara regeringsägt. De jordlösa har två regeringsdeklarationer från olika tillfällen att hänvisa till i kampen för rätten till jord. Båda slår fast att allmän, regeringsägd mark, så kallat k h a s l a n d, ska delas ut till genuint landlösa. Vid ockupationerna 1992 och kunde de jordlösa åberopa landets lag och deklarationen Land Administration Manual till stöd för sina aktioner. Under de aktioner och ockupationer som leddes av Krishok Federations grundare Abdus Sattar Khan under tidigt 1980-tal fanns inte den möjligheten och de jordlösa ockupanterna drevs iväg utan att lyckas mobilisera samma typ av stöd från delar av samhället som de lyckats få på senare år. 16 A RBE TA RE N 2 0 /20 00 A RB E TA RE N 20/

5 Jordlösa Utanför kusten i Bangladesh ligger öar där livet är hårt och strävsamt. Men här förs nu en kamp om rätten till jorden och möjlighet att skapa ett drägligt liv. Följ med ut till en övärld som inte ens finns på kartan! Tetuliaflodens vatten kommer norrifrån. Det flyter genom Bangladesh och ut i havet i Bengaliska viken. Ti l l s a m- mans med Jamuna, Padma, Meghna och Ganges är Tetulia en av de många floder som korsar landet. Floderna för med sig enorma mängder sediment på sin väg, men så fort de når havet bryts strömmen och sedimentet lagras, formas till öar, genomkorsade av kanaler och vattenvägar. De lågt liggande, leriga öarna en blandning av högfertilt sediment och sand kallas för chars. Öarna finns inte registrerade på någon officiell karta, men många av dem har byggts upp under decennier och kommer att bestå. De räknas som k h a s l a n d, det vill säga regeringsägd, och därmed allmän mark, och ska enligt en regeringsdeklaration från 1987, tillfalla jordlösa människor i landet. Vi är på väg mot char Hadi, den första av de ockuperade öar som vi besöker i södra Bangladesh. Char Hadi ockuperades tillsammans med tre andra öar, i början av Den direkta upptakten var en stor demonstration 1991, anordnad av de två organisationerna för landlösa: Bangladesh Krishok Federation (för män) och Bang - ladesh Kisani Sabha (för kvinnor). Efter att i många år ha kämpat för rätten till jord hade de tröttnat på att be, nu krävde de istället människor deltog i demonstrationen. Distriktsadministrationens kontor i Dashmina omringades och allt arbete där blockerades totalt under åtta dagar. Abdus Sattar Khan, grundaren till Bangladesh Krishok Federation, inledde en hungerstrejk. Kravet var jord åt de landlösa. Och jorden fanns där: De landlösa, fattiga bönderna som ofta tvingades att arbeta åt andra som daglönare, kunde se den framför sig längre ned efter Tetuliafloden, öar skapade av fertilt slam från floderna. Efter åtta dagar bröts blockaden och hungerstrejken med löften om utdelning av jord. Löften som inte infriades. Senare samma år anordnades en demonstration i Dhaka med landlösa, många av dem från de södra delarna av landet. Khaslandrörelsen The Khasland Move - ment hade under några år vuxit sig stark och utmanade nu både de lokala och de nationella makthavarna. Och dessutom de rika, lokala jordägarna i området. Kravet var detsamma som förut: Påbörja utdelningen av jord åt de landlösa. Och så, alldeles i början av år 1992, när ingenting fortfarande hade hänt, beslöt sig organisationerna för att ockupera. Char Hadi ligger en dryg timmes båtfärd från den lilla staden Dashmina i Patuakhalidistriktet i södra Bangladesh. En skjulstad med gator av hårt trampad lera och hus av korrugerad plåt eller halm och bambu. Bara i undantagsfall enstaka och större hus, murade av tegel. Det är den staden som är bas under vår två veckor långa vistelse i området. Det är där Bangladesh Krishok Federations och Bangladesh Kisani Sabhas distriktskontor finns, och det är där Shamsun Nahar Khan Doli, president i Bangladesh Kisani Sabha, dotter till grundaren Abus Sattar Khan, och en av våra guider, bor. Det är också där Abdus Sattar Khan, den man som nästan alla vi möter benämner som den verkliga inspiratören och initiativtagaren till jordockupationerna, har sin grav. Den man vars bild pryder husväggar, frisersalonger och enkla hyddor. Det är Dashmina vi utgår ifrån när vi styr ut mot öarna. Där, vid kanalen nedanför skolan, kliver vi ombord på den åtta meter långa, flatbottnade och dieseldriva flodbåt som ska ta oss ut till öarna. Med ett sövande dunkande från motorn tar vi oss i långsam takt ned mot floden. Förbi halmoch palmbladshyddorna strax ovanför flodbanken. Förbi båtar tungt lastade med ris eller ved. Människorna i husen har vaknat och tvättar kläder nere vid stranden. De klättrar ut på spångar av plankor och dunkar kläderna i vattnet. Shimulträdens röda blommor lyser mot en klarblå himmel och kor och vattenbufflar betar på fälten. Doli sitter uppkrupen i fören med en svart sjalett knuten över håret och en bit av det tunna tyget från sarin uppdraget över ansiktet som skydd för vinden. Jag minns vad hon sade i sitt hus i Dashmina kvällen innan. På de ockuperade områdena är män och kvinnor mer jämlika än vad de är på fastlandet. De måste arbeta tillsammans med jorden. Men framför allt kan kvinnorna också hävda äganderätten till jorden. Det är den viktigaste anledningen till att de är mer jämlika! Innan de ockuperade marken kunde de landlösa inte äta tre mål mat om dagen och de kunde inte ge sina barn tillräckligt att äta. Nu kan de det. De har bufflar och kor och getter och de kan odla grönsaker. Livet på öarna är annorlunda. Man behöver kanske inte se det som en absolut sanning. Doli är trots allt president i den organisation, den rörelse, vi fått tillfälle att besöka. Men det är ändå sant att ockupationerna framhålls som bra exempel och som förebilder för andra landlösa. Det är därför så mycket av de båda organisationernas energi under några år på 1990-talet lagts på den delen av rörelsen. Där är det! ropar Doli plötsligt och pekar över vattnet. Det där är char Hadi! Vi stävar långsamt närmare och ser en lågt liggande ö med hjordar av bufflar som betar nere vid vattnet. Det här är öns norra del, den del där ingen vill bo på grund av det utsatta läget: attackerna från rika jordägare och inhyrda torpeder, så kallade musclemen, brukar komma just här och det är här slagen om ön utkämpats. När vi kommit in i en av de små kanaler som skär genom ön ser vi husen. Mycket enkla hus byggda av kraftiga störar, bambu och flätat gräs, på en grund av lera. Vi ser låga träd och dungar av bananpalmer. Ystra killingar skuttar vid strandkanten och en kalv står tjudrad vid en påle. När vi kom hit var det översvämmat till knäna, säger en av de första kvinnorna vi pratar med. Vi högg ut lera för att göra grunden till vårt hus och vi var tvungna att äta saker som vi inte brukade äta: små krabbor och den söta bograroten som vi tuggade för att överleva. Hela landskapet På de ockuperade områdena är män och kvinnor mer jäm - lika än vad de är på fastlandet.de måste arbeta tillsammans med jorden. var öppet då. Det fanns inga hus, inga djur, inga skördar. Vi sitter vid flodstranden och lyssnar på berättelserna och det är svårt att tänka sig hur det såg ut då, för ganska precis nio år sedan. Runt det enkla huset växer papayaträd och bananpalmer. I trädgården finns sötpotatis, gröna kryddor och lök. Några hönor springer runt fötterna. Men man måste kunna jobba hårt för att leva här, inflikar ägaren till huset. Ni kanske vill komma och bo här ett år? På de fyra första öarna vi besöker, char Hadi, char Bishbina, char Shahjalal och char Bourhan, bor ungefär familjer, närmare människor. Bara på char Hadi, som är en av de största öarna, bor ungefär personer. De livnär sig på vad de odlar: ris och olika grönsaker, frukt och nyttiga blad. Dessutom får de fisk från floden och ägg och kött från hönor, tuppar och ankor. Mjölk får man från kor, bufflar och getter. Lyckas de producera något överskott säljs det, antingen på den lokala marknaden som finns på char Hadi, eller i Dashmina, marknadsstaden. Pengarna behövs till saker som lamp- och matolja, salt och socker, tråd och kläder, tobak, thé och tvål. Då och då tvingas människorna också iväg hemifrån för att arbeta en längre eller kortare tid. Antingen på fastlandet i närheten eller sjutton timmars båtresa bort, i huvudstaden Dhaka där de arbetar i klädfabrikerna, som rickshawförare eller som daglönare på byggen. På fastlandet hade vi inte tillräckligt med mat åt familjen, säger Nesahbi, en av medlemmarna i öns kvinnokommitté. Efter det att vi kom hit så har vi så vi klarar oss. Vi säljer lite av skörden och dessutom fiskar min man i floden. Men att det är ett hårt liv, nästan omöjligt att föreställa sig, förstår vi redan efter en liten stunds vistelse på ön. Mohammad Idrisshikar, en man i 40-årsåldern, kommer fram till oss och vädjar stillsamt om hjälp och jag tycker mig se hungerns hopplöshet i ansiktet. Han har blivit av med alla de ankor som gav honom en liten inkomst, i en sjukdom. Eftersom jag inte har någonting nu när ankorna är döda så kan jag inte bruka min egen mark, säger han och slår ut med handen mot de nyligen skördade risfälten nedanför huset. Jag lånar ut våra två acres åt andra nu. Jag kunde överleva när jag hade ankorna och om jag får någon hjälp kan jag börja odla igen. Han bjuder oss att sitta på en h o g l a, en matta flätad av hoglapata, den kraftiga vass som växer i kanalerna. Hans magra fru kommer ut från det mörka innandömet i huset och ställer fram kokta ägg åt oss. Det finns ingen person jag kan vända mig till för att få hjälp, säger Mohammad. Och jag har ingenting nu. Kitap Janbibi, en 45-årig kvinna som vi träffar på ön berättar att hon blev rånad på allt hon ägde för bara ett par månader sedan: De hade spjut och gevär och en granat och de stal ett litet guldsmycke som jag ägde och guldsmycken som tillhörde min sonhustru. Dessutom tog de min risskörd, ris som skulle räcka ett helt år. Klockan var tre på natten och rånarna, som kommit via en av de små kanalerna, tog sig obemärkt upp till huset. De band familjen, täckte över dem med filtar och mattor och genomförde rånet. Kitap Janbibi bor nära floden men långt från andra hus och familjen var ett lätt offer för rånarna. Det tog tid innan andra öbor kunde komma till hjälp och när de väl kom var rånarna redan nere vid sin tola, sin båt. Eftersom nästan hundra personer hade hunnit samlas för att försöka ta fast dem slängde de granaten de hade mot oss och så försvann de. Och nu, nu är jag skyldig folk nästan sjutusen thaka (mer än svenska kronor). Jag måste försöka odla och sälja överskottet och betala tillbaka lite i taget. Och trots att övermakten kan tyckas enorm och svårigheterna nästan oöverstigliga, ser de landlösa inga alternativ. Det är kanske därför Kitap Janbibi säger att hon ska leva på ön tills hon dör. Det är inte möjligt för oss att lämna marken, säger hon. Vi har byggt husen och vi odlar marken. Vi kan inte lämna den nu. Det har hunnit bli kväll. Solen är på väg ned bakom träden och färgar himlen i pastell. På andra sidan den lilla kanalen bygger några öbor ett nytt hus: en skära dras i tag efter tag genom bambustörarna och tjockt gräs flätas in. De flesta måste bygga om eller bygga nytt, en gång om året. Stolparna som husen byggs kring byts vartannat år, och väggar och tak byts ut varje år för att kunna stå emot regnväder, stormar och cykloner. Lite längre bort lyser några solrosor som knallgula utropstecken i det gråbrungula landskapet, en gåva från en tyska som varit på besök. Hela tiden när vi reser mellan de ockuperade öarna hör vi talas om attackerna mot dem. Om rån och överfall, stölder av skördar. Om falska mordanklagelser och våld. Och när vi frågar vem förövarna är blir svaret undantagslöst l a n d g r a b b e r s eller landowners, det vill säga jordtjuvar och stora jordägare som frasen avser. Vi får förklarat för oss att de rika jordägarna i trakten tidigare utnyttjat the chars öarna, till att odla på. Och att kampen nu står mellan mellan de landlösa som ockuperat med stöd av sina organisationer och de rika jordägarna som inte längre har tillgång till marken. Jag gick över tre kanaler för att möta fienden, säger en kvinna. De stora jordägarna kom till ön i motorbåt för att ta till- baka marken men vi försvarade oss. Då fanns det ingen rädsla, jag var inte rädd för att dö! Alla skrattar åt historierna. Människorna här är stolta över försvaret av öarna och berättar gärna historierna om hur det gick till. Nu samlar kvinnorna ihop sig på den norra delen av allmänningen där vi sitter, gör i ordning vassruskor och plockar upp armstjocka grenar. De vill visa hur de brukar försvara sig mot angripare, säger Badrul Alam, generalsekreterare i Bangladesh Krishok Federation och den andra av våra guider under vistelsen i södern. De använder bara lokala vapen, säger han. Det har visat sig vara effektivast. Och de använder aldrig skjutvapen. Den äldsta kvinnan börjar skrika och hytta med stören hon bär och de andra faller in och viftar med ruskor och skäror. De minsta barnen skriker och tror att det är på allvar, som om beredskapen alltid finns närvarande. Kom inte hit, vi är redo och ingen kommer levande härifrån! Shabdan! Kom inte hit, åk tillbaka! Utfall efter utfall med påkar och viskor. Hoppande steg fram och tillbaka. Det är eftermiddag och hett och kvinnorna är nöjda med uppvisningen. Alla skrattar med betelröda tänder. Den 12 december 1996 kom den stör - sta samlade attacken mot de ockuperade områdena, mot char Lota i Galasipa thana i Patuakhalidistriktet. Det var en dryg månad efter Abdus Sattar Khans död och de stora jordägarna i söder försökte göra slut på khaslandrörelsen. De hoppades att den hade försvagats i och med grundarens död. Under attacken brändes över femhundra hus ned, en man dog och flera barn kastades i floden och har aldrig återfunnits. Mer än trehundra män och kvinnor skadades och hundratals var tvungna att söka läkarvård för brännskador, avhuggna händer, brutna ben. Attackernas avsikt var att slå ut våra organisationer och stoppa processen med jordockupationerna, säger Doli Khan. Normalt sett brukar vi ge juridisk hjälp och läkarvård till medlemmarna så vid det Ger inte vika. Genom demonstrationer, blockader och ockupationer har bönderna erövrat jorden. tillfället tömde vi kassan totalt och var dessutom tvungna att låna pengar. Men trots det och trots att många blev skadade gick vi ändå ut som segrare! I det området anmälde vi tusen personer efter attacken. Alla var inte med om den men många på fastlandet hade inflytande över den. Vi känner dem väl sedan tidigare och vi vet vilka de är. De flesta var släktingar till två parlamentsledamöter! Den brutala attacken mot char Lota gjorde att media och allmänheten uppmärksammade khaslandrörelsen på ett helt annat sätt än tidigare och demonstrationer och protester mot det exempellösa våldet följde slag i slag. Även om char Lota är det mest uppmärksammade fallet så hör vi liknande historier på alla öar vi besöker. På char Shahjalal, också den ockuperad 1992, har de upplevt attacker många gånger. Det brukar vara två gånger per år, säger en man i en sliten svart och blå bomullströja. När vi börjar odla och när vi ska skörda. Den senaste attacken kom för två år sedan. Och i år har vi varit beredda flera gånger eftersom vi fått förvarningar om attacker men ingenting har hänt hittills. I början lyckades jordägarna ta stora delar av skörden men nu är vi, de landlösa, starkare. Shahidul Islam, en 18-årig kille på char Shahjalal, minns en sammanstötning De kom tyst och snabbt till ön på natten, säger han. Och de tog smyckena från kvinnorna. Jag var liten då och rädd men jag tänkte att jag skulle skrika för att kalla på uppmärksamhet och då slog de mig i huvudet. En äldre man bryter in i samtalet: När slaget stod gömde vi barnen bland grödorna på fälten, det var så vi gjorde. Kompromisser har också gjorts berättar Badrul Alam för oss hyrde de in musclemen från andra distrikt eftersom de visste att lokalbefolkningen var solidarisk med de landlösa. Vid en sammanstötning blev över hundra personer av de angripande skadade. Människor blev av med armar och ben, de blev skadade i huvudena. Då kompromissade vi, men inte med jordägarna utan med de skadade. Vi erbjöd dem läkarvård i Dhaka mot att de inte startade rättsprocesser mot oss. Vi sade: Era uppdragsgivare kommer inte att vilja kännas vid er nu men vi kan hjälpa er om ni struntar i processer.vi tog femtiotvå av de svårast ska - dade till Dhaka för vård. Det var taktik kan man säga men situationen var kritisk för oss. Vi gjorde egentligen ingen stor kompromiss men vi tyckte att det var det bästa vi kunde göra i den situationen. Det är inte möjligt för oss att lämna marken, säger hon. Vi har byggt husen och vi odlar marken. Vi kan inte lämna den nu. Men det är inte bara rena attacker eller rån av skördar och tillhörigheter som skapar problem för de landlösa på öarna. Även processer om äganderätten till jorden, som tas till domstol med påstått äkta dokument, kostar pengar och e n e rgi. Och falska brottsanklagelser förekommer: stöldanklagelser och anklagelser om mord. När vi hör om mordanklagelserna är vi på char Bashbaria. Där är fjorton personer anklagade för mord på en landlös. Två av dem sitter fängslade sedan närmare två månader utan möjlighet till borgen på grund av brottets allvarliga karaktär. Alla fjorton var mycket aktiva i organisationsarbetet på ön. De tänker att om de kan få bort oss, vi som har ledande positioner, då kan de lätt få bort kvinnorna och barnen sedan, säger en av de anklagade, en man som tvingats under jorden i väntan på processen. Vi är kvar här tack vare den mördades fru, hon har aldrig anklagat oss för mordet! Nej, Hawabibi, den mördades fru, har aldrig trott på berättelsen om att de landlösa har utfört mordet. Mördarna är kända sedan förut, säger hon. Några dagar före mordet förklarade de att de skulle ställa till problem. Och trots att de täckte över mig innan de förde ut min man och hackade ihjäl honom kände jag igen dem både på kläderna och rösterna. Hawabibi har tagit fallet till distriktsrätten i Patuakhali, något som hon redan fått låna över tusen kronor i svenska pengar för att kunna göra. Jag vill ta revansch, säger hon. Och jag vill att de oskyldiga ska bli frisläppta! Och självklart handlar mordet om jorden. Om vem den ska tillhöra. De som mördade Hawabibis man har också gjort anspråk på marken här, säger en av de anklagade. De har försökt få igenom dokument, handritade kartor, i domstolen men inte lyckats. Regeringen har sagt att marken det handlar om tillhör char Bashbaria men de som anklagar oss för mordet hävdar att den här delen av ön tillhör dem! M ä n n i s ko r na på öar n a lever ett mycket enkelt och mycket hårt liv och marginalerna är obefintliga. Men trots det har de tillgång till jord nu, den kanske största skillnaden mot livet tidigare då männen ofta arbetade som daglönare och kvinnorna jobbade för mat i någon annans hus. De har möjlighet att överleva. Ingen har klocka och människorna vaknar tidigt på morgonen med djuren. Männen går ut på fälten ett par timmar eller hackar lera för att bygga runt husen, och kvinnorna diskar i floden, tar hand om djuren och gör i ordning frukost. Efter maten fortsätter arbetet med grödorna eller också tar några timmars fiskande vid. Överskottet transporteras till marknaden och säljs. Sedan fortsätter dagen med matlagning, arbete med husen eller med grunderna till husen, korgflätning, lagning av kläder och fiskeredskap. Det finns inga skolor för barnen utom den sporadiska undervisning enstaka öar försöker sig på ibland, det finns ingen sjukvård, inga affärer, ingen elektricitet. Många av de enkla redskap och den utrustning öborna använder sig av tillverkas för hand av det material som finns tillgängligt: skopor av skal från kokosnötter, korgar flätade av rep eller plastband, förvaringsboxar och mattor av det starka gräs som växer i kanalerna. De flesta öar har bara någon eller i bästa fall några få brunnar och människorna där måste gå långt för att hämta friskt vatten. Alternativet för många blir flodvatten, trots att det orsakar diarréer och andra sjukdomar. Behoven är stora men önskningarna är elementära: cyklonskydd, brunnar, skola för barnen och sjukvård. Idealet vore en mobil enhet, en båt som åker runt mellan öarna. Och ungdomarna vill arbeta. Unga flickor vi pratar med, som har provat klädfabrikerna i Dhaka men återvänt, önskar sig symaskiner så de kan producera på ön och tjäna lite pengar. Enkla drömmar. Och ändå så avlägsna. När vi sitter utanför ett av husen på char Bangla, den sista ön vi besöker, frågar en äldre man om han ska sjunga för oss och vi nickar. Han vänder upp och ned på ett plåtkärl som han slår takten med och så börjar han sjunga, högt och rent och klart. De rika äter fint ris med kyckling medan vi måste äta ris uppblandat med vatten och röd chili. Så är det för oss landlösa. Han bläddrar i den slitna textboken som han lagt på marken, hittar en ny sång, markerar takten och sjunger igen: Du är min man, om du har bestämt dig för det, varför ger du mig inte mat och kläder? Det är en allegori, säger Badrul Alam. Egentligen är det en sång från en kvinna till en man men här är det regeringen som är mannen och folket, det fattiga folket, som är kvinnan. Högvattnet kommer och vi ger oss iväg. Vi lämnar huset, klättrar ned för den leriga strandkanten och upp i båten som skjuter ut. Motorn går igång och vi styr norrut, mot Dashmina. Det sista vi ser av människorna som följt oss till stranden är deras knutna nävar mot den blå himlen. 18 A RB E TA R E N 20/ A RB E TA R E N 20 /

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål.

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål. Introduktion Annie s Revenge är ett singleplayer spel som utspelar sig i en alternativ värld som liknar den industriella revolutionen. Spelaren tar rollen som en ung kvinna vid namn Annie, som är fast

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil. Emil blir övertalad av en kille i klassen, Måns, att följa med till affären och handla godis på skoltid, fast man inte får.

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Det stora kaoset. Simon Petersson

Det stora kaoset. Simon Petersson Det stora kaoset Simon Petersson Marcus har kort blont hår, mycket muskler, är modig och är 32 år. Steve har brunt hår, blå ögon och är 31 år gammal. Cage har kort brunt hår, blåa ögon och är 24 år gamma

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN 1. Trollen är skickliga på att ta sig över hinder i skogen. Hur kan ni ta er över en sten, en stor gren eller ett omkullfallet träd? 2. Trollen tycker

Läs mer

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda Frälsningsarmén, som finns i 127 länder, är engagerade för att erbjuda utsatta en trygg och fredad zon. Allt stöd vi ger syftar till att återupprätta människors frihet och värdighet så att varje människa

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer