Planering av bygg- och anläggningsprojekt

Transkript

1 1.0 Introduktion 1 Planering av bygg- och anläggningsprojekt 5.0 Projektets omfattning Aktivitetsbestämning Aktiviteters ordningsföljd Aktiviteters varaktighet Upprätta tidplan Tidsstyrning Resursplanering Placeringsritning Kvalitetsplan Kommunikationsplan Organisationsplan 12 För information: mats.persson@bekon.lth.se, Riskplanering 13 Lunds Tekniska Högskola Åke Bergh o Mats Persson 12.1 Planering av upphandling 14 Detta kursmaterial är framtaget i ett SBUFprojekt Bilagor 15

2 Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

3 Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 Introduktion 1. Projekt Ordet projekt kommer från latinets projiciere som betyder kasta fram. Projektil, som kommer från detta ord ger oss en association om betydelsen. Vi har en utgångspunkt, en projektilbana i luften och en nedslagsplats målet. Hur kan vi få våra projekt att bli framgångsrika att nå målet? Vad bör vi göra innan vi startar vårt projekt? Det viktigaste är naturligtvis att vi tänker igenom i förväg = att vi planerar innan vi fyrar av projektilen. Det finns likheter mellan att skjuta och att leda projekt: Vi måste målet klart för oss. Det går ju inte att skjuta på måfå Hur stor laddning skall vi ha? eller vilka resurser skall vi sätta in? När man skjuter en projektil iakttar man hur den tar i målet. I projektledningen noterar vi avvikelserna på ett systematiskt sätt och styr projektet med ledning av denna information mot målet. 2. Projektledning Verkstadsindustrin bygger en fabrik och producerar tusentals produkter. I byggbranschen bygger vi en tillfällig fabrik för varje produkt. För att denna byggprodukt skall kunna tas fram till lägsta möjliga kostnad, på kort tid och med rätt kvalitet krävs bra projektledning framför allt planering och beredning. Kunskaperna inom professionen projektledning har systematiserats och redovisas bl a av PMI (Project Management institute, USA) i boken PMBOK = Project Management Body of Knowledge. Denna används vid certifieringen av projektledare i Sverige med flera länder och nu av oss i detta kursmaterial. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

4 Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 Vi använder oss av kapitelindelningen i PMBOK. Vårt dokument avser tidplanering men kopplingen till övriga kompetenser är tydlig genom att vi har samma kapitelindelning. Detta för att läsaren skall kunna gå vidare med de övriga kompetenserna i samma struktur. Schemat ovan visar de steg i PMBOK vi använder för att numrera kapitlen. Nummer 1 till 4 har vi ej med då de används i PMBOK för introduktion, projektledningens sammanhang, projektledningsprocesser och integration i projekt. Det avsnitt/den ruta vi behandlar markerar vi för att underlätta läsningen Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

5 Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 3. Förutsättningar I det material vi redovisar är situationen är följande: En generalentreprenör, GE, har lämnat anbud och fått beskedet att han är antagen och omgående kan sätta igång med att bygga. Om tre veckor skall GE enligt AF-delen redovisa en tid- och resursplan för projektet. Vi som ansvarar för projektledningen är projektets blivande produktions/platschef, läsaren som skall vara planerare och en arbetsledare. Vi har tillgång till anbudskalkylen. Mängderna är köpta av en mängdberäkningsfirma. En enkel tidplan har kalkylatorn upprättat för att kunna beräkna gemensamma omkostnader såsom bodar, kontor, driftkostnader etc. 4. Datorstöd Det mest tidskrävande momentet vid planeringsarbete är att rita upp tidplaner och att revidera dem. Med datorstöd sker det på en bråkdel av tiden och blir mycket bättre. Att beräkna och fördela resurser sker erfarenhetsmässigt säkrare manuellt och tar inte mer tid såvida det inte är mycket stora projekt eller flera yrkeskategorier Vår framställning avser att visa planeringstekniken. Som hjälp skall vilket datorstöd som helst skall kunna användas; MsProject, Power Project, Primavera, FastTrack Schedule etc. 5. Begrepp och definitioner Det är viktigt att vi använder oss av begrepp som är vedertagna i branschen. Följande begrepp finns i AB 92 Allmänna Bestämmelser och AF AMA 98 Administrativa Föreskrifter. I Motiv AF AMA 98 finns följande begrepp beskrivna: Miljöplan, se AFD.342. Kvalitetsplan, se AFD.352. Tidssamband se AFD.4. Det gäller byggtid, kontraktstid, entreprenadtid, försening etc. Tidplan, se AFD.41. Deltid se AFD.43 och färdigställandetid AFD.44. Placeringsritning, se AFH.11. Som bilaga finns en ordlista baserad på PMBOK samt vissa ord som vi använder i byggbranschen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

6 Planering av bygg- och anläggningsprojekt Flik 1 6. Ett SBUF-projekt Utbildningen och kompendiet är tillkommet genom en satsning av SBUF för att stimulera planeringsarbetet i byggbranschen. Pärmen avser att vara dokumentation för kursen men också att kunna fungera vid repetition eller som uppdatering i projektledning för dem som ej är bekanta med systematiken i PMBOK. Materialet kommer efter hand att uppdateras och hållas aktuellt genom LTHs ansvar. 7. Alla projekt är olika Inget bygge är det andra likt. Därför vill vi visa på ett antal tekniker som kan tillämpas vid olika förutsättningar. Vi betonar samarbetet i planerings- och beredningsarbetet; Hur planeringen kan användas för att få alla att sträva mot samma mål så att det blir ett smidigt flyt i produktionen, alla känner sig delaktiga och projektet får rätt kvalitet. Malmö den 28 februari 2003 Åke Bergh BFgruppen AB Mats H. Persson LTH avd Byggnadsekonomi Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

7 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Bestämning av projektets omfattning Mål: Att säkerställa att allt kommer med som krävs för att färdigställa projektet. Indata: Förfrågningsunderlag, avtal och bygghandlingar. Utdata: Målbeskrivning, tidplanernas tidplan, kodplan eller WBS 1. Omfattning I detta moment bestämmer vi vad som ingår i projektet och vad som ej ingår. Vi förvissar oss om att allt kommer med som krävs för att färdigställa projektet enligt redovisade krav. Arbetsuppgifterna fördelas för att vi skall få en snabb start. Vi bygger en struktur för att dela in projektet i mindre delar. 2. Kick-off möte Då företaget har fått uppdraget att genomföra projektet är det ags för dem som skall driva det att träffas i ett kick-off möte. Först och främst gäller det att fördela arbetsuppgifter så att projektet kan starta snabbt och smidigt. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

8 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Ansvaret för att ta fram de olika planerna och dokumenten fördelas och dokumenteras i tidplanernas tidplan. Se nedan Arbetschefen som ansvarar för mötet kallar platschef, arbetsledare, projekt-/entreprenadingenjör, lagbas, arbetsmiljösamordnare, kalkylator med flera. Då flera medarbetare kan vara engagerade i gamla projekt kan en lösning att få arbeta i fred vara att förlägga mötet på ett internat under en helg. En checklista bör användas under mötet för att inget skall glömmas bort. Ansvar för olika uppgifter delegeras och de punkter som behöver utredas ges ett datum när denna skall vara klar. För att visa fördelningen av arbetsuppgifter och när de skall vara klara upprättas Tidplanernas tidplan. Tidplanernas tidplan Erfarenheter från anbudsskedet Avsikten med kick-off mötet är också att de personer som medverkat i anbuds- och upphandlingsskedet får informera om sina erfarenheter därifrån. Det gäller frågor om konstruktionslösningar, materialval, resurstillgång, offerter från leverantörer etc. Allt som är viktigt för produktionsplaneringen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

9 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning 3. Projektmöte med kunden Mötet skall hållas före byggstart. Avsikten är att klargöra omfattning och tider samt ansvar och arbetsfördelning inom såväl byggherrens som entreprenörens organisation. Detta är det första momentet i kvalitetssäkringen genom att klara ut vad beställaren förväntar sig. Arbetschefen svarar för mötet och bör ha platschefen med sig. 4. Planeringsuppdraget Tillsammans med den som gett oss planeringsuppdraget går vi igenom vilka planer som krävs. Planeringsarbetets omfattning varierar beroende bl a på entreprenadformen. I fortsättningen förutsätter vi att det gäller planering i byggstartskedet för en generalentreprenad. Vi har då tillgång till den planering som gjordes i anbudsskedet. Vilka tid- och resursplaner är aktuella att ta fram? Produktions-/huvudtidplan, 3-månaderstidplan och rullande planer Arbetskraftsdiagram, maskinplan, organisationsplan, installationsplan Arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) Inköps- och leveranstidplan 5. Läs in handlingarna Vi läser in projektet genom att gå igenom handlingarna: Administrativa föreskrifter, tekniska beskrivningar och ritningar. Viktiga villkor och oklarheter antecknas. Finns det speciella krav på tider, miljö, kvalitet, kostnader? Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

10 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning I anbudskalkylen kan finnas anteckningar om svårigheter och oklarheter som är viktiga att ta hänsyn till. Det kan finnas villkor som avtalats vid slutförhandlingen med beställaren som vi skall ta hänsyn till. De finns kanske inte på pränt förrän kontraktet är skrivet. Kontrollera därför upphandlingsprotokollet och om det finns krav eller förväntningar hos beställarens som ej framgår av underlaget. För att få en uppfattning om var de arbetsintensiva momenten i projektet finns bör grunddragen i installationerna studeras. Centralernas lägen, försörjningssystem för värme och el, utformningen av luftbehandlingsanläggningen etc. Vissa enheter kan vara så arbetsintensiva att det kan övervägas att köpa dem förtillverkade. T ex har färdiga badrumsmoduler till hotellbyggen köpts för att spara tid och bekymmer. 6. Identifiera projektets mål Finns det krav på att projektet skall vara klart en viss tid, till en viss kostnad, med viss standard och att uppfylla vissa miljökrav? Vissa krav kan vara motstridiga. Projektmålen bör sammanfattas på ett papper och följas upp. För att Kvalitativa mål finns i entreprenadhandlingarna dvs ritningar, beskrivning (AMA) och de administrativa föreskrifterna (AF AMA). Företaget kanske har noll fel vid slutbesiktningen som mål. Tidsmålen hittar vi i de administrativa föreskrifterna. Vi fastställer avtalade tider och beräknar projektets arbetsdagar. Finns det några deltider? Kanske har vi lovat något i slutförhandlingarna som ej fanns i handlingarna? Kontrollera i förhandlingsprotokollet om inte kontraktet finns till hands. Det kan finnas deltider med tidsincitament vilket innebär att vi får premier om vi håller dem. Om t ex en undercentral är klar vid ett visst datum erhålls kr. Om ej vite kr/vecka. I våra datorprogram kallas deltid för milestone. Strategi?: När skall grunden vara klar, tät byggnad, värmen på, härdnings- och uttorkningstider, tid för igångkörning och driftsättning av installationer, styrande leveranstider, färdigställande och överlämnande etc. Det övergripande ekonomiska målet är kontraktssumman som vi senare omarbetar till en budget. Ett annat ekonomiskt mål kan vara att vi skall minska kostnaderna för sophanteringen med 30%. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

11 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Miljömål Vilka miljömål genereras av företagets miljöpolicy? Krav på källsortering och krav på materialspill etc. MÅL FÖR ARBETSMILJÖ Dessa mål är satta av företagsledningen och gäller alla projekt på detta företag. Genom att de påverkar planeringsarbetet skall de listas upp så att de kan beaktas i arbetet. Aktiviteter Mål Avstämt Datum Protokollfört etableringsmöte enligt Dagordning 100 %. Protokollförda skyddsronder minst Varannan vecka 100 %. Rent bygge och källsortering 100 %. Minst en person på arbetsplatsen utbildad i första hjälpen och hjärt/lungräddning 100 %. Introduktion av nyanställda och ny personal på arbetsplatsen enligt checklista 100 %. Säkra ställningar enligt checklista 100 %. Tips och idéer till idépärm. En idé per arbetsplats 100 %. 7. Besök byggarbetsplatsen Byggarbetsplatsens läge och speciella förutsättningar måste undersökas genom ett/flera besök. Det kan vara lämpligt att ta med personer som redan känner till förhållandena såsom konstruktören. Att ta med kameran är en bra idé. En checklista bifogas för avprickning så att inget glöms bort. Enkla saker som förbises kan ställa till stora problem. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

12 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning 8. Projektstruktur Ett viktigt moment är att strukturera projektet det vill säga att dela upp det i mindre delar. Som att skapa en modell för projektet. Följande arbetsgång är naturlig att följa: Välj preliminärt byggmetoder Upprätta en strukturplan. Se kapitel 6.2. Beräkna mängder för strukturplanens aktiviteter. Välj indelning som möjliggör offertintagning. Tag med gemensamma arbeten. Koda vid behov av sorteringar och olika utskrifter. Vid struktureringen är naturligt att börja med etapper och byggdelar och därefter de material eller aktiviteter som krävs. För att nyttja datorsystem vid utskrifter av kalkyler och planer bör delarna kodas och därför kallar vi strukturen för kodplan. På engelska WBS = Work Breakdown Structure. Vi delar vanligtvis upp projektet ner till den nivå som skall mängdberäknas - en nivå som är lämplig att ha som finaste planeringsnivå. I principen för nedbrytning ser vi i figuren: Bron delas in i byggdelarna pelare och valv som delas in i aktiviteterna formsättning, armering, betonggjutning osv. Aktiviteterna i sin tur i olika resurser. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

13 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Vid upprättandet av kodplan delar vi upp projektet i delar och att vi ser till att allt kommer med som krävs för att genomföra projektet. Vi börjar med lägesindelning, sedan byggdelar och till slut tillverkningsaktiviteter eller material. Läge: Bygg-/anläggningsdel: Produktionsresultat: Projekt, delprojekt, hus-nr, våning, etapp Mark, grund, stomme, tak, Fasader AMA 98, P1-tabellen Aktiviteter eller material: Schakt, form, armering, betong(gjutning) Gemensamma arbeten. (Tillfälliga byggnader, arbetsplats, klimatskydd, transporter etc) Det kan vara lämpligt att studera gamla kodplaner som använts på liknande projekt. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

14 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning 9. Kodsystem Det finns kodsystem för de flesta indelningar t ex i BSAB-systemet där AMA ingår. Med en systematisk kodning av aktiviteterna kan vi ordna aktiviteterna för olika ändamål som inköp, ansvarsområden, material osv. Dels kan vi slå samman aktiviteter till grövre nivåer som Mark, grund, stomme etc. Lägeskoder Lägeskoden är projektunik. Läge är etapp, hus-nummer, våning etc. Byggdelskoder Vedertagna byggdelskoder finns i BSAB-systemet och hos Sveriges Byggindustrier. BSABs är lämplig t ex för ritningsnumrering, den senare för planering och tillämpas nedan. Det är en fördel för erfarenhetsåterföringen att använda vedertagna kodsystem. Varje byggdel utgör en aktivitetsnivå. När vi redovisar tidplaner är det lämpligt att ha denna indelning som rubriker för aktiviteterna på lägre nivåer. Den byggdelstabell som många byggentreprenörer föredrar är Sveriges byggindustriers tabell nedan. Dessa byggdelar bildar naturliga aktivitetsnivåer. Ett projekt kan delas in i byggdelar enligt nedanstående tabell Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

15 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Byggdelen 3 STOMME delas in i 32 Väggar, 32 pelare, 34 bjälklag osv. Byggdelen 32 Pelare kan i sin tur delas in i formsättning, armering, gjutning enligt nedan. Koder för material och aktiviteter/metoder För byggprojekt är det lämpligt att därefter underindela byggdelarna i material t ex med AMA-koderna för produktionsresultat: Anläggnings Hus AMA 98 AMA 98 Formar för betonggjutning EBB ESB Armering, ingjutningsgods EBC ESC Betonggjutning EBE ESE Förtillverkade element GBC GSC... Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

16 Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Förutom AMAs tabell för produktionsresultat används Sveriges Byggindustriers tabell för Arbetsarter. Bl a ackordslönelistorna är indelade med denna kod. Finns en anbudskalkyl tar man naturligtvis de koder som finns där. För anläggningsprojekt delar vi främst in anläggningsdelarna i arbetsmoment för att beräkna arbets- och maskintimmar som krävs samt kostnaden för material. 10. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vet vi vad vårr uppdrag är. Vi vet projektets mål. Vi har besökt byggarbetsplatsen. Vi har upprättat en kodplan. Vi vet vad som ingår i projektet och vad som ej skall ingå. Planering av bygg- och anläggningsprojekt

17 Bilaga: Checklista byggstart Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning MYNDIGHETSKONTAKTER m m Bygglov Bygganmälan Schaktlov Rivningstillstånd Gatukontoret Parkförvaltningen Polisen Brandkåren VA-verket Energiverket Telia Posten Renhållningsverket Kvalitetsansvarig Arbetsplatsanmälan Innebär Ansvar Klart Anmärkn Syn/Besiktning : Grundbotten Läge Grannfastighet Föreg entreprenad Besiktn maskiner Hjälpmedel Asbest Grundvatten BESTÄLLAREN Övertagande av arbetsområde Distributionslista kontaktvägar Kontraktstider Betalningsplan m m Ändrings- och tilläggsrutiner Säkerheter Byggskylt FÖRETAGET Arbetsplatsuppgifter Försäkring Byggplats info Pärmsystem Kontorsmaterial Blanketter Arbetsplats bibliotek Telefon, fax Kommunikationsradio Dator, epost Kopiering Handlingar till PC Distributionssystem Planering av bygg- och anläggningsprojekt

18 Dagbok Ändr & tillägg Beställare Ändringar & tillägg UE Lönerutin Inköp Kontraktshandlingar Arkivering Arbetsmiljö Skydd Miljö Kvalitet PRODUKTIONSPLANERING Startträff Arbetsplatsbesök Kalkylöverlämnande Strukturplan Mängdberäkning Utredningar Kodplan, WBS Kontoplan Aktivitetslista Produktionstidplan Inköpsplan Leveransplan Placeringsplan Organisationsplan Kvalitetsplan Maskinplan Personalplan Löneunderlag Produktionskalkyl Intäkts- o kostnadsanalys Betalningsplan Index A-prislista PRODUKTIONSSTYRNING Rullande planering Arbetsberedning Uppföljningsprogram Avstämningsrutiner Möten Info rutiner Vad skall vi göra? Flik 2 Projektets omfattning Planering av bygg- och anläggningsprojekt

19 Aktivitetsbestämning 6.1 Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider Mål: Att bestämma och förteckna de aktiviteter som krävs för bygga avsett resultat. Indata: Bygghandlingar och målbeskrivning. Utdata: Aktivitetsförteckning med mängder 1. Blankett för aktivitetsberäkning När vi läst in bygget skall vi förteckna de aktiviteter vi väljer för att åstadkomma resultatet enligt ritningar och beskrivning. Vi utgår från den kodplan (eller WBS) vi tagit fram och upprättar en aktivitetsförteckning med mängder. Det är lämpligt att göra en förteckning för varje byggdel dvs. MARK, UNDERGRUND, STOMME etc. Vi gör även upp en blankett för 9 GEMENSAMMA ARBETEN. Även dessa arbeten skall planeras. Blanketten nedan är beskuren för att få plats. Hela blanketten ser Du längre fram. För varje byggnadsdel specificeras de material/ arbeten som krävs för att tillverka byggdelen. Det är lämpligt att lämna några tomma rader per sida då man efterhand upptäcker fakta som skall vara med. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

20 Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider 2. Mängdberäkning För all tid- och resursplanering är mängdförteckningen viktig. Även om en mängdförteckning tillhandahålls krävs det att mängder splittras upp i etapper osv. för inköp eller för olika arbetsmoment. Det är därför nödvändigt att kunna elementär mängdberäkning. Mät nettomängder d v s ritningsmängder. Lista upp arbetena enligt framtagen WBS Byggprojekt:. Beskriv arbetena, hur materialet byggs in, med hjälp av beskrivning och övriga handlingar. Väg- och anläggningsprojekt: Beräkna de teoretiskt fasta volymerna (tfm3). Beräkna svällningar och komprimeringar för massbalansering. 3. Mätregler Mängderna mäts teoretiskt = ritningsmängder. Allt mätes netto utan tillägg för överlapp, spill eller dylikt. För att vi skall kunna dokumentera och utbyta erfarenhetsdata krävs att vi har entydiga mätregler. Byggtjänst har i BSAB-systemet Mät- och Ersättningsreglerna: MER 96 Hus och MER 96 Anläggning. Det finns även en SIS-standard för lite större begrepp som byggnadsarea (BYA), öppenarea (ÖA), bruttovolym (V), fasadyta, yttertaksyta mm. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

21 Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider Några mätregler: Armeringsnät mätes i m2 netto golv- eller väggyta exkl spill och överlapp. Skyddsrum, kassavalv och dylikt alltid redovisas separat gipsväggar redovisas med såväl brutto- som nettomängder skilj system- och elementform från traditionell formsättning. pelare och balkform mäts i m2 bjälklagsform redovisas med angiven stämphöjd. när det gäller formhöjder rekommenderas: höjd <= 250 mm lm mm m > m2 För öppningar mindre än 0,25 m2 avdrages ej mängd. Monteringsjärn och monteringsstöd för armering mäts ej. Armeringsnät uppmätes netto konstruktionsyta. Virke, som tidsättes per löpmeter mäts med minsta mått 1,0 m. Ställningar mätes brutto för den betjänade ytan. Vid mätning av formar göres ej avdrag för öppning < 3,0 m2. Överstiger öppningen 3,0 m2 göres avdrag för överstigande yta. Tänk på att mängderna: Vid byggprojekt = Den mängd material som skall byggas in och det arbete som går åt för att bygga in det. Vid anläggningsprojekt = Det arbete, de maskiner och material åtgår för att framställa den anläggning som framgår av ritningar och beskrivningar. Samma mängd används för att beräkna både tids- och materialåtgången vid byggandet. Detta medför vissa kompromisser och kräver enhetliga rutiner för att det ej skall bli fel. Tips! Det är alltid stort arbete att mäta armering. Mät i stället betongen och antag en armeringsåtgång i ton eller kg per m3 betong. T ex 40 kg armering per m3 betong. Blir det totalt för lite armering så höj till 50 kg. Eller fråga konstruktören. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

22 Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider 4. Övning: 1. Upprätta kodplan ( WBS ) och förteckna aktiviteterna för stödmuren i bifogad blankett för aktivitetsberäkning. 2. Beräkna aktiviteternas mängder. Bilagor: Blankett för mängdberäkning 3. Lösningen hittar Du under flik 5 punkt 13. Stödmur av Betong Allmänt : Armering:75kg/ m 3 Förtagningar för räcke c/ c Stödmur av betong Sk ala 1: 50 Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

23 Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider 5. Gemensamma aktiviteter Med gemensamma aktiviteter menar vi aktiviteter som är gemensamma för flera tillverkningsaktiviteter. De måste som regel beräknas på slutet. Ofta inte förrän resursplanering och vissa upphandlingar är gjorda som framgår av listan nedan. Gemensamma aktiviteter är hjälpanordningar, hjälpmaterial, och hjälparbeten för arbetsplatsens etablering, drift och avveckling. Som planerare kan vi använda omkostnadskalkylen från anbudskalkylen då de data vi kan använda bygger på företagets statistik för gemensamma arbeten. Med gemensamma aktiviteter avses t ex: Tillfälliga vägar och planer Inhägnad Tillfällig försörjning av el, VA, ventilation Skyltställning och orienteringstavla Uppställning av bodar, kontor, verkstäder, stämpelur etc. Skyddsanordningar Ställningar Uppställning av kranar, hissar m m Hantlangning för sidoentreprenör Uppvärmning, uttorkning Täckning av material Lossning Materialprovning Efterlagning för sidoentreprenör Slutrengöring Åtgärder före och efter slutbesiktning Vilka av arbeten som redovisas som en aktivitet i tidplanen beror på den mängden timmar som vi bedömer att arbetena alstrar på vårt projekt. 6. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har blanketter med tillverknings- och gemensamma aktiviteter. Vi har mängderna för varje aktivitet. Vi har lämnat mellanrum för ändringar och kompletteringar. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

24 Hur skall vi göra? Flik 3 Planering av tider Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

25 Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider Aktiviteternas ordningsföljd Strukturplan 6.2 Mål: Att upprätta en strukturplan för projektet Indata: Aktivitetsförteckning med mängder Utdata: Strukturplan 1. Strukturplan Efter att handlingarna är inlästa bör nästa steg vara att bestämma i vilken ordning arbetena skall utföras. För att underlätta byggandet skall valda material och konstruktioner på ritningarna ifrågasättas. En konstruktör och inköpare är bra att ha med vid upprättandet av strukturplanen. De som skall leda produktionen gör detta tillsammans. Resultatet kallar vi strukturplan. (I PMBOK för logiknät). Strukturplanen har stor betydelse för projektet. Använder vi datorstöd vid planeringsarbetet bör strukturplanen finnas till hand vid inmatningen av data. Det går inte att hitta på en genomtänkt strukturplan samtidigt som övriga projektdata knappas in. Vid förkortning av projekttiden skall den kritiska linjen angripas vilken är helt beroende av strukturplanen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

26 Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider Strukturplanen skall visa de tekniska kopplingarna mellan aktiviteterna dvs i vilken ordning de skall utföras. Den ritas utan hänsyn till hur lång tid aktiviteterna tar utan hänsyn tas till resurser som arbetskraft, maskiner och materialleveranser. Det är lämpligt att rita strukturplanen på ett vitt papper utan rutor och linjaler. På så sätt frestas man inte att fundera på aktiviteternas längd etc. Arbetsgång De personer som skall bygga projektet: Platschef, arbetsledare, inköpare m fl skall upprätta strukturplanen tillsammans. Det är praktiskt att rita på baksidan av en gammal ritning i format A1. Det viktigaste är att den blir läsbar ej vacker 2. Ritsymboler Följande symboler rekommenderas. Avsikten är att de skall vara enkla och ej ta tid att rita. Aktivitetssymbolen är ett streck med ett tvärstreck i bägge ändar som markerar start och slut. En aktivitet = Tar tid. En händelse = Tar ej tid. (3) En lodrät beroendepil visar ordningen mellan aktiviteter och/eller händelser. Siffran inom parentes visar att den undre aktiviteten startar 3 dagar efter att den övre startat. Schakt etapp 1 Aktivitetens text ovan strecket och resurser under strecket. 12/ 1G, 2B Talet till vänster om snedstrecket avser att varaktigheten är 12 dagar Besiktning hus 2 En händelse, t ex en deltid, dvs. ett tidsdatum som skall hållas. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

27 Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider 3. Beroenden mellan aktiviteterna Beroenden mellan aktiviteter visar vi med pilar. De kallas även kopplingar och restriktioner. (På engelska dummies ). Ordningen mellan många aktiviteter bestäms av praktiska eller tekniska skäl. T ex måste vi schakta innan vi kan lägga ner rör. Ibland är det resurserna som styr ordningen. Exempel på stukturplan För projektet Tre radhus gäller att marken lutar brant mot stödmuren. Innan vi kan gjuta platta tre måste stödmuren vara gjuten, härdad och återfylld. Vi skall öva på att göra strukturplan för stödmur och platta på mark Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

28 Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider För att ta tillvara medarbetarnas kompetens skall strukturplaner ritas tillsammans med dem som skall medverka i projektet. Det är viktigt att vi kommer överens om ordningsföljden för aktiviteterna. Om vi t ex vill städa trapphusen uppifrån och ner är det lämpligt att även övriga arbeten sker i denna ordning. 4. Övning 1: Rita en strukturplan för stödmuren under föregående flik. Förutsättningar: Schakt och grusbädd för stödmuren är färdigt. 5. Övning 2 - Gula-lapp-metoden I denna övning representeras varje aktivitet av en självhäftande lapp. T ex gula självhäftande lappar. Metoden kallas därför ibland för notis-metoden Fördelen är att alla medverkande kan deltaga aktivt och flytta lappar. Aktiviteternas namn skrivs på lapparna. Placera lapparna på en tavla eller ett bord och i den ordning Du vill att de skall utföras. Rita en strukturplan för platta på mark enligt bilden nedan. Förutsättningar: Schakt och grusbädd är färdig. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

29 Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider En lösning på strukturplan med notis-metoden. Nedan visas en lösning på strukturplan för platta på mark. Varje ruta är här en gul lapp. Vid komplicerade arbeten är det en ypperlig metod för att få deltagarna att engagera sig i och påverka arbetet. 6. Strukturplan med hjälp av Mind-map En metod som kan användas för att bryta ner ett projekt är mindmap. De stora rubrikerna ritas först och delas sedan in i allt mindre detaljer. På mindre men komplicerade projekt kan detta vara ett bra komplement. Nedan redovisas rapporten om Korta byggtider på detta sättet. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

30 Hur skall vi göra? Flik 4 Planering av tider 7. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har bestämt bygg- och arbetsmetoder. Vi har upprättat en strukturplan för tillverknings- och gemensamma arbeten. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

31 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Beräkning av aktiviteters varaktighet 6.3 Mål: Att beräkna aktiviternas varaktighet och personalstyrkor Indata: Kodplan och aktivitetsberäkningar. Utdata: Aktivitetsberäkningar m. resurser och varaktigheter 1. Gemensamma mätbegrepp Hur lång tid det tar att genomföra en aktivitet beror bl. a på vilken mängd som skall utföras och på vilka och hur många resurser jag sätter in. För att kunna byta kapacitetsdata måste vi mäta mängden arbete och tidsåtgång på samma sätt. Vi måste ha samma begrepp för tid annars kan vi inte jämföra eller använda gamla erfarenheter. 2. Tidsbegrepp Totaltid: Totaltiden är den totala tiden, inkl störningar, som går åt för ett visst arbete. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

32 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Drifttid: Drifttiden är total tid minus den delen av avbrott som överstiger en timme. Om tre personer gjuter 40 m3 betong på åtta timmar, varav de väntat 1,5 tim på material, är drifttiden: 3 x (8-0,5) = 22,5 timmar. Enhetstid och kapacitet: Enhetstiden i exemplet ovan blir: 22,5 tim/40 m3 = 0,56 tim/m3. Kapacitet: 40 m3/22,5 tim = 1,8 m3/ person tim eller 5,3 m3/ lagtim (3 pers) Arbetsplatstillskottstid eller APL-tid APL-tiden är en omkostnadstid som är unik för varje projekt. Det är tid för att gå till och från boden, tid för personlig återhämtning, raster, läsa ritningar, leta efter material eller utrustning, prat med arbetskamrater osv. APL-tiden kan sägas vara ett mått på arbetsplatsens effektivitet. APL-tiden är skillnaden mellan drifttid och metodtid. Den uppskattas f.n. till ca 50% av drifttiden mot ca 35% för 20 år sedan. Metodtid: Den tid då personerna arbetar dvs. drifttid minus arbetsplatstillskottstid. 3. Inkörning Mätningar visar att tidsåtgången per enhet sjunker i jämn takt då ett arbete utförs gång efter gång. Arbetslaget/personerna blir vana, finner enklare arbetsmetoder, behöver ej läsa ritningar så ofta, slipper leta efter grejor, osv. Vid varje fördubbling av antalet utförda enheter sjunker det sammanlagda tidsmedelvärdet med ett konstant procenttal. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

33 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Det sammanlagda tidsmedelvärdet för den 30e enheten d v s genomsnittstiden för de 30 första stycktiderna är 600 i figuren ovan. Om värdet sjunker med 10% vid en fördubbling av antalet byggda enheter säger man att inkörningstalet är 90%. (D v s %) För 60 enheter har det sammanlagt gått åt timmar /60 = 540 tim/st. vilket är det sammanlagda eller ackumulerade tidsmedelvärdet. Stycktiden för enhet 60 = ca 400 timmar. Alla tidsdata är sammanlagda tidmedelvärden. Hur många timmar som går åt för att utföra ett arbete beror på ett antal faktorer. De flesta av dem kan vi påverka genom planering = tänka igenom i förväg. 4. Upparbetning I ackordsammanhang används ordet upparbetning i stället för inkörning vilket är lättare att förstå. 10% upparbetning avser att vid en viss mängd har vi arbetat in 10% av tiden. Det motsvaras av 90% inkörning. (10 % upparbetning = % inkörning). Kom ihåg: Alla tidsdata är ackumulerade, sammanlagda, tidsmedelvärden. Ofta beräknade på tusentals enheter. Då Du planerar de första aktiviteterna: Lägg på timmar och dra av motsvarande på de sista aktiviteterna! Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

34 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid 5. Viktigt för planerare! Inkörningseffekten är mycket olika för olika arbeten bland annat beroende på om det är manuellt arbete eller ett arbete där människor skall samverka med maskiner t ex med en kran. Ett manuellt arbete som att spika råspont eller gräva en ledningsgrav kan ha en inkörning på 98% eller motsvarande upparbetning på 2%. Det innebär att vid en fördubbling av mängden blir det sammanlagda tidsmedelvärdet 2% lägre av den första omgångens. Se figuren nedan. Montera väggelement med mobilkran har vid uppföljning gett 76% inkörning. En förklaring är att i arbeten med många kopplingar till andra arbeten hittar man snabbt många förbättringsåtgärder och enhetstiden sjunker snabbt! Hur gör man för börja en bit ner på inkörningskurvan?? Det är på aktiviteter med stor inkörning som arbetet skall läggas. - Med planering och beredning! 6. Utnyttja inkörningseffekten! Beräkna aktivitetens varaktighet i arbetsdagar som beskrivs i nästa avsnitt. Sätt in det arbetslag som är lämpligt. Om det är en kritisk aktivitet bör genomförandetiden säkras genom att arbetslaget ökas på med en person tills att aktiviteten utförs på planerad tid. Därefter tas hänsyn till inkörningen genom att laget minskas eller att genomförande tiden för aktiviteten kortas. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4

35 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid I figuren ovan finns ett antal jack i inkörningskurvan. De uppstår då: En person eller helt arbetslag byts ut. Uppehåll i aktiviteten. Störningar pga. ritningsmissar, fel i materialleveranser, maskinavbrott etc. Detta kan elimineras bl. a genom att: Byta en man i taget i taget För att undvika ensidigt arbete och belastningsskador kan en person i taget bytas ut i laget. Byt ej hela laget samtidigt. Aktiviteter bör pågå utan avbrott Beräkna antal dagar för aktiviteten och sätt in knappt det antal personer som krävs. På så sätt säkras en jämn sysselsättning utan avbrott. För att ett arbetslag skall få den mängd arbete som ger jämn sysselsättning kan flera aktiviteter slås samman Jämn materialtillförsel Gör arbetsberedningar tillsamman med personalen som skall utföra aktiviteten. Bered materialtillförseln så att inköparen kan ta Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 5

36 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid hänsyn till hur det skall levereras, vara emballerat och kanske konfektionerat (färdigkapat). 7. Cyklisk eller repetitiv produktion Innan vi räknar ut en aktivitets varaktighet är det lämpligt att bedöma om vi skall tillämpa cyklisk produktion. Det innebär att aktiviteten anpassas till en viss cykel = en viss genomloppstid för aktiviteterna på t ex en viss byggdel. Om vi bestämmer oss för en cykeltid på en vecka skall aktiviteternas varaktighet vara en vecka. Resurser, metoder, utrustning etc får då anpassas så att det tar max en vecka = cykeltiden för att genomföra aktiviteten. Cyklisk produktion medför att: Samverkan mellan arbetslagen, entreprenörer etc. blir effektivare. Varje arbetsoperation kan tilldelas en egen arbetsyta under "cykeltiden". T ex kan VS-installatören ensam disponera en viss yta under en vecka, = cykeltiden, varefter nästa aktivitet tar över ytan. Informationen blir enklare alla vet vad som gäller. Hur planerar vi cyklisk produktion? Om t ex arbetena med en stomme skall ske med cyklisk produktion börjar vi med att anta en lämplig cykeltid. Den blir då gemensam för aktiviteter på ett visst avsnitt t ex våningsplan, trapphusplan, etapp etc. Om vi sätter en vecka som cykeltid för ett trapphusplan innebär det att stomarbetena för väggar och valv för ett trapphus skall ta en vecka. I bilden nedan visas hur grundarbeten planeras cykliskt. Varje aktivitet har en vecka på sig i ett bestämt avsnitt. Därefter kommer nästa arbetsmoment. Resurserna anpassas så att arbetet tar en vecka. Inte minst underentreprenörerna blir styrda. Vi ser direkt om de ej hinner med. Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 1: Schakt 2: Schakt 3: Schakt 1: Rörläggn 2: Rörläggn 3: Rörläggning 1:Form+Arm 2:Form+Arm 3:Form+Arm Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 6

37 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid ROT-arbeten med cyklisk produktion Cyklisk produktion kan med fördel tillämpas även på ROT-projekt. Det svåra kan vara att hitta lämpliga etappindelningar som även passar installationsarbeten. Fördela arbetsvolymen/arbetstimmarna för bygg och installationer på planritningarna. Finns det schakt eller installationsstråk med mycket timmar för installatörerna? 8. Övning Husprojekt: Hur kan stomkompletterings- och inredningsarbetena ordnas så att olika arbetslag och entreprenörer kan få etapper med samma cykeltid? Väg- och anläggningsprojekt: Hur kan ett projekt ordnas så att olika arbetslag och entreprenörer kan få etapper med samma cykeltid? 9. Metodval Ställ alternativ! - Det finns alltid en bättre metod! Skall vi ta jobb i konkurrens är det viktigt att vi väljer rätt metod. Metoden skall framför allt ge det resultat som krävs i handlingarna och ej medföra problem för arbetsmiljö och miljö. Kanske vill vi minska kvalitetsfelen. Ifrågasätt ritningarnas konstruktioner och material! Träffa konstruktören och gå igenom ritningarna. Konstruktionsändringar kan förbättra produktionen. Att göra studiebesök - hälsa på kollegor - som jobbar med det aktuella materialet/ maskinen/metoden är enkelt men glöms ofta bort. Det finns litteratur. SBUF har rapporter om studerade och utvecklade metoder. Se Är det en lång aktivitet med många arbetstimmar kan det vara lämpligt att genomföra en brainstorming. Se särskilt avsnitt. Upprätta alternativkalkyler I exemplet nedan skall vi välja mellan tre metoder att byta fönster. Det gäller 85 fönster som skall demonteras. Därefter skall 85 nya monteras i tegel, de skall diktas och fönstersmygarna kompletteras. Vi väljer mellan att ha en kran, transportera manuellt eller att ha en lift. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 7

38 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Tiderna nedan är tagna ur OMBYGGNADSLISTA 98 Mängd Enhet A-tid Timmar Kronor A) Demontering, mont. med kran. Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,45 22 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 1,75 96 Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 2,10 32 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0, Summa timmar 354 * 325 kr/tim = Kran för lyft till balkong 8 tim Summa kronor B) Demontering, mont. manuellt. Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,85 28 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 2, Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 3,40 51 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0, Summa timmar 418 * 325 kr/tim = Maskiner för lyft till balkong 0 tim 0 0 Summa kronor C) Demontering, mont. med lift Fönster F 1 < 1,0 m2 ink rivning 15 st 1,35 20 Fönster F 2 < 2,0 m2 ink rivning 55 st 1,65 91 Fönster F 3 < 4,0 m2 ink rivning 15 st 2,00 30 Diktning, lister, smygkomplett. 510 lm 0, Summa timmar 345 * 325 kr/tim = Lift för lyft till balkong 20 dagar Summa kronor Valet blev alternativ C som förutom att ha lägst kostnad hade den fördelen att liften även kunde utnyttjas till andra aktiviteter. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 8

39 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid 10. Tidsdata Tidsdata = information om tid per enhet för olika arbeten finns i: Sveriges Byggindustriers Nybyggnads- och Ombyggnadslistor dvs tidsdata för lönesättning. Kalkylverk såsom Sektionsfakta Anläggningsdata i Vägverkets pärm Kapacitetsdata. Gamla tidsdatabanker t ex Byggförbundets Arbetsdata. Nybyggnads- och ombyggnadslistorna är aktuella = nyligen uppdaterade. Vilket man tar beror som regel vad man har tillgång till. Många anser att gamla arbetsdata fortfarande går bra att använda. Några tips: Kom ihåg att tiderna är ackumulerade tidmedelvärden varför ett pålägg skall göras för de första aktiviteterna. Det finns som regel omräkningstabeller i verken. Från arbetsdata finns denna tabell för formsättning av väggar: Arbetsmängd: Omräkningstal: 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 Tidsdatan ovan gäller vid formsättning av m2 vägg. För en aktivitet med 400 m2 skall det angivna tidsvärdet först multipliceras med 1,15. För vissa objekttyper som kontor och industrier kan det dessutom finnas påslag på ytterligare 50%. (Det framgår av den databank som används) 11. Kapacitetsdata Vid överslagsberäkningar är det ofta lämpligt att räkna om enhetstiderna till kapacitetsdata för ett arbetslag. - Det går snabbare att överslagsplanera med denna typ av data. Vid överslag för att bedöma vilka arbeten som är kritiska cykeltider är det effektivt att räkna på detta sätt. Exempel: Två snickare bygger 2,4m höga innerväggar bestående av stålreglar med 2 skivor gips på var sida. Tidsdata vid m2 vägg: Uppsättning väggstomme mm Uppsättning skenor och reglar Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 9

40 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid inklusive avväxlingar och urtag: 0,30 tim/m2 Uppsättning ett lag gipsskivor Uppsättning skivor, fuktspärr inklusive urtag för rör och ventiler: 0,18 tim/m2 Övning: Hur många lm vägg bygger dessa två snickare på en dag? Vid stomarbeten Kapacitetsdata för formsättning, armering och gjutning betongväggar uttryckt i lm vägg som ett lag bygger per dag kan vara lättare att hantera vid bedömning av cykeltider och kritiska arbeten. Exempel: Byggande av betongväggar Vi har enhetstid på 0,20 tim/m2 för formsättning väggar med formelement av stål. Det innebär att på två snickare bygger ca lm vägg per dag. Det går snabbt att mäta gjutetapper på planritning och bedöma om väggarna eller bjälklagen är kritiska. 12. Aktivitetsberäkning I blanketten för aktivitetsberäkning är mängderna multiplicerade med enhetstiderna. Antalet timmar dividerar vi med 8 (timmar/dag) för att få antalet dagsverken. Antalet dagsverken och lagstorlek använder vi vid bedömning av varaktigheten. Fyll i blanketterna noggrant, därför att: Omplaneringar på grund av ritningsändringar, forcering, störningar etc underlättas. Dokumentationen underlättar om en annan person skall hjälpa till/ta över. Erfarenhetsåterföring av verklig tidsåtgång underlättas. Var observant på arbeten med flera moment! Tänk på att ett moment som formsättning även inkluderar rivning och rensning av formen. Det kan ta ett tag innan formen kan rivas. Dela upp formsättningsarbetet i formsättning och rivning och reservera ca 30% för rivningsarbetena. Vid t ex: 0,9 tim/m2 sätt formsättning = 0,6 och rivning 0,3 tim/m2. Planering av bygg- och anläggningsprojekt

41 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Formsättning valv : 0,6 tim/m2 Armering och Installationer Summa 0,9 tim/m2 Gjutning Härdning Rivning: 0,3 Tim/m2 13. Aktivitetsberäkning av stödmur Nedan visas ett exempel på en aktivitetsberäkning av en stödmur (lösningen för övning under flik 3 punkt 4). Vi vill understryka: Notera hur Du har gjort vissa beräkningar. Undrar Du om Du har gjort fel är det bra att kunna gå tillbaka och konstatera hur Du räknat. Om någon annan skall avlösa dig då har Du papper!! Det blir alltid ritnings/mängdändringar. Det blir mycket lättare att göra korrigeringar av planerna då Du kan komplettera mängderna. Planering av bygg- och anläggningsprojekt

42 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Dokumentera aktiviteterna noggrant för erfarenhetsåterföringens skull. När Du följt upp verklig tidsåtgång är det bra att ha de rätta mängderna. Observera hur vissa arbeten delats upp såsom formsättning. Formrivning av ett valv kan komma flera veckor efter formsättningen. Se till att Du reserverar ca 30% av tiden för rivningsarbetena. Skall Du snabba upp ett arbete måste Du kunna dissekera delmomenten på detta sätt. 14. Övning i cyklisk produktion: Upprätta ett varvschema för betongstomme där väggarna formsätts med stålform och bjälklagen med kvarsittande plattbärlag. Förutsättningar: För väggarna finns totalt 70 lm stålform. Höjd = 2,5 m. Väggtjocklek = 15 cm. Förtillverkade betongplattor levereras med bil, lyfts och placeras på stämp och reglar. Dagen efter ett valv är gjutet kan väggarna formsättas. Uppgift: Upprätta ett formschema/ varvschema för ett plan. Utgångsläge är gjutet källarvalv. Kontrollera om timmarna är rimliga. Fem personer gjuter och slipar drygt 200 m2 bjälklag på en dag. Underlag Ifylld bankett för aktivitetsberäkning på nästa sida. Planering av bygg- och anläggningsprojekt

43 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Planering av bygg- och anläggningsprojekt

44 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid Lösning på form/varvschema för stomme. Antag att vi kan ha en cykel på en vecka för väggar och bjälklag: Väggar: Enligt blanketten är det 328 m2 form per trapphusplan. Det innebär 68 lm vägg och att vi skall forma, armera och gjuta i snitt 68/5 = 13,7 lm vägg per dag. Vi börjar med tre personer till det flyter och sedan skall två personer klara detta. Bjälklag: Vi skall kunna börja montera plattelement på fredagen och fullfölja på måndag. Därefter utsättning, avstängare, ursparingar och räcken. Därefter skall installatörer montera vissa saker innan armerarna börjar. Efter ett tag när arbetet flyter bra kan gjutning ske på onsdag. Nedan visas principerna för cyklisk planering/produktion. Observera hur 2-veckors-cykeln för ett plan går vidare i efterföljande aktiviteter. Planering av bygg- och anläggningsprojekt

45 Hur skall vi göra? Flik 5 Planering av tid 15. Resultat från avsnittet När detta avsnitt är klart: Vi har bedömt cykeltider för projektets olika skeden. Vi har valt arbetsmetod för varje aktivitet. Vi har bedömt enhetstid för varje aktivitet. Vi har bedömt lämplig lagstorlek för de olika arbetena. Vi har beräknat varaktigheten för varje aktivitet. Planering av bygg- och anläggningsprojekt

46 Upprätta tidplan 6.4 När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Mål: Att upprätta tidplan. Indata: Tidsmål, strukturplan, aktivitetsförteckning med resurser och varaktighet. Utdata: Tidplan och arbetskraftsdiagram. Innehåll: 1. Planeringsnivåer 2. Uppritning med eller utan datorstöd 3. Uppritning av tid- och resursplaner 4. Kritiska linjen 5. Förkorta byggtiden 6. Hur bestäms den kritiska linjen? 7. Hur markeras den kritiska linjen? 8. Färdigställande av projekt 1. Planeringsnivåer För att få planerna lättlästa så att den som vill ha övergripande information ej skall behöva plöja en massa detaljer är det lämpligt att använda byggdelsindelningen för aktiviteter med byggdelsindelning. Dvs för att kunna förmedla information efter behov. Planer på den övre - höga nivån - avser att visa övergripande information såsom projektmål, deltider, överlämnande etc dvs information av kontraktskaraktär. Dessa planer används som projektets mål och ramar och med planerna under styr man genom att sätta in extra resurser, forcera, korta kritiska linjen osv för att parera avvikelserna. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 1

47 När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Planer på lägre nivåer visar enskilda arbetsmoment och det aktuella läget. De används för att styra med planerna ovan som ram. Ju lägre nivåer ju mer detaljerade aktiviteter och information. Nivå 1 : Projekt-/Huvudtidplan och Produktionstidplan Planerna bör innehålla de mål och krav som är av övergripande art dvs. tider och villkor vi avtalat i kontraktet. Det gäller starttid, färdigställande, besiktning, deltider etc. Dessa framgår av AF-delen dvs projektets Administrativa Föreskrifter. (Deltider kallas milestones i planeringsprogrammen). Med Produktionstidplan avser vi den tidplan tas fram för generalentreprenörens intressenter som huvudsakligen berör produktionen. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 2

48 När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Deltider Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Nivå 2 : Tremånaderstidplan Samverkansnivå För att få arbetena i vissa etapper planerade i detalj är det ofta lämpligt att ta fram tidplaner som omfattar t ex tre månader. Arbeten i grund, stomme och stomkomplettering där många arbeten pågår samtidigt och det finns risk för strul. Det är dessa stafettväxlingar som måste klarläggas och underlättas. Samverkansnivå är ett uttryck som visar avsikten med planerna. Planerna bör innehålla huvudaktiviteter och villkor i den plan som vi enats om tillsammans med de parter som är inblandade dvs ansvariga för olika områden, personal, projektörer, entreprenörer etc. I samverkansplanerna går vi ner i detaljer som ej skall finnas på huvud- eller produktionstidplaner. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 3

49 När skall det göras? Flik 6 Upprätta tidplan Nivå 3: Rullande tidplaner = Styrnivå Den lägsta och mest detaljerade planeringsnivån är den på treveckorsintervaller. Dessa planer upprättas i samarbete med dem som för tillfället arbetar på bygget/anläggningen och har som mål att styra arbetena efter de planer som finns över och med hänsyn till det aktuella läget. De används således för att styra produktionen mot målen och den avstämda produktionsplanen. Se vidare under 6.5 tidstyrning. 2. Uppritning med eller utan datorstöd Tid- och resursplaner kan upprättas manuellt eller med hjälp av ett de många olika planeringsprogram som finns. Att rita manuellt kan ske rationellt. Det är lämpligt att använda blanketter i A1-format med olika rutnät beroende på antalet aktiviteter och tidskalan. Aktiviteter kan enkelt markeras med tejper med olika bredd och raster. Tejperna kan flyttas vid revideringar. Papperskopior i A1-format kan ljuskopieras med gott resultat. Datorstödd planering har många fördelar: Planerna blir läsbara Revideringar går snabbt Aktiviteter kan sorteras/arrangeras för olika behov: Inköp, ansvar etc. Många resurser kan hanteras. Nackdelen är att det krävs plotter/klipp och klistra för att få större format. Viss försiktighet rekommenderas med datorritade planer. Manuell kontroll bör göras t ex vid: Splittring av aktiviteter. Om t ex. ett slut-till-slut - beroende från en lång aktivitet till en kortare medför att den kortare splittras eller åker åt höger. Resursutjämning vad händer med kritiska/prioriterade aktiviteter? Det finns ett antal planeringssystem som används i branschen. Det går inte att förorda det ena före det andra då det ständigt kommer ut förbättrade versioner. Planering av bygg- och anläggningsprojekt 1.0 4