Somnmedel och lugnande medel som ett socialt problem i Finland och Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Somnmedel och lugnande medel som ett socialt problem i Finland och Sverige"

Transkript

1 DAnviindningen av bensodiazepinbaserade s6mnmedel och lugnande medel har leu till en livlig offentlig debau i Sverige. I Finland har frågan diskuterats framst på myndigheternas och liikarnas villkor. F6rfaUaren analyserar den roll massmedier, liikare, myndigheter, lakemedelsindustri och patientorganisationer har spelat i konstruktionen av pillerbruket som eu socialt problem. ANTTI SCHONBERG Somnmedel och lugnande medel som ett socialt problem i Finland och Sverige å 1980-talet blev man oroad over den omfattande anvandningen av bensodiazepin P baserade somnmedel och lugnande medel (det man på engelska kallar minor tranquillizers; o.a.). I den medicinska debatten framhavdes fr.a. det fysiologiska beroendet samt det långvariga bruket. Bensodiazepinerna betraktades både som ett allvarligt folkhalsoproblem (Peturson & Lader 1981) och som ett socialt problem (Gabe & Bury 1991). De sistnamnda (Gabe & Bury 1988) havdade att massmedierna i hog grad bidrog till att legitimera bensodiazepinberoendet som ett socialt problem i Storbritannien. Medierna gav såval experter som olika konsumentgrupper utrymme for den oro dessa kande infor frågan om beroende. Syftet med foreliggande artikel ar i forsta hand att presentera det satt på vilket oron over bensodiazepinerna lyftes ham i offentligheten i Finland och Sverige, från borjan av talet fram till år I Sverige uppstod en livlig offentlig debatt kring preparaten, medan någonting motsvarande inte uppstod i Finland. I Sverige betraktades långvarigt bruk av bensodiazepiner både som ett folkhalso- Undersokningen kunde goras tack vare bidrag från Stiftelsen for alkoholforskning i Finland. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (I) I 5

2 problem och som ett socialt problem, medan man i Finland endast bekymrade sig over missbruksaspekten. Det har samtidigt som anvandningen av bensodiazepiner okade i Finland, dvs. i sluret av 1980-talet, samtidigt som den minskade i Sverige. Finland passerade år 1989 Sverige ifråga om totalkonsumtion av bensodiazepiner, matt som DDD/1000 invånare/ dag. Det forefaller som om konsumtionsnivån inte i sig skulle avgora vilken betydelse man tillmater problemet. I borjan av 1990-talet hade man varken i Finland eller i Sverige någon klar bild av hur vanligt det var med långvarigt bruk respektive beroende av bensodiazepmer. Jag skall har forsoka beskriva den debatt som forts i de två landerna. For det forsta kommer jag att beskriva konsumtionstrenderna och analysera den diskussion som på professionell nivå forts kring bensodiazepinerna. For det andra skall jag forsoka dekonstruera både den professionella debatten och mediedebatten i Finland och Sverige. For det tredje skall jag jamfora två konkreta fall, och analysera deras konsekvenser for aktorsrelationerna ino m medicinen samt ino m lakemedels- och folkhalsopolitiken. Metod Den metod som anvants for analysen går under namnet kontextuell konstruktivism (Best 1987, ). De frågor jag stallt ar: Vad ar det som gor att en viss fråga blir ett socialt problem, och vilka typer av processer ar det som ger upphov till sociala problem? Hela den konstruktivistiska traditionen utgår ju från antagandet att sociala problem inte har några helt objektiva kriterier, utan"... ar projektioner av kollektiva forestallningar snarare an en återspegling av objektiva forhållanden (Hakkarainen et al. 1993). Generellt kan man saga att framvaxten av ett socialt problem innebar att ansvaret for det forflyttas från den enskilda individen till samhallet. Debatten om bensodiazepinerna f6rdes på olika typer av arenor: medicinska, politiska, byråkratiska och massmediala. Sattet att argumentera varierar något på de olika arenorna. I den offentliga debatten måste de olika aktorernas argument framstå som overtygande, legitim a och/eller nodvandiga for att aktorerna skall kunna uppnå sina mål och bibehålla sina positioner (Hakkarainen & Hoikkala 1992, 1). Bensodiazepinerna ar lakemedel som ofta skrivs ut, vilket gor att debatterna om dem samtidigt sager oss något om hur man på ett mer generellt plan ser på frågor kring medicin, folkhalso- och lakemedelspolitik. Två typer av material samiades in. Den primara datakallan utgjordes av debatten om bensodiazepiner i de ledande medicinska tidskrifterna i de två landerna: i Sverige Lakartidningen och i Finland Duodecim och Suomen Laakarilehti / Finlands Lakartidning. Samtliga reportage, nyhetsnotiser och debattinlagg som behandlade bensodiazepiner samiades in under perioden till (39 fall i Sverige och 39 i Finland). Den andra kallan ar den breda och intensiva debatt som fordes i den svenska offentligheten mellan 1988 och Jag har foljt debatten, dels i de två stora dagstidningarna, dels i några regionaltidningar under perioden mellan och Reportagen, notiserna och debattinlaggen från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (sammanlagt 68 fall) samiades in ur det arkiv som uppratthålls av patientgruppen RFHL-Kilen i Stockholm samt ur Sveriges Radios arkiv. I Finland forekom det daremot inte någon storre debatt kring bensodiazepinerna. Den hogsta medicinska myndigheten i Finland, dåvarande Social- och halsostyrelsen, drog temporart in tillståndet for triazolam-produkter (preparatet Halcion) den 2 oktober Det har gav upphov till en smarre offentlig diskussion i oktober-november Jag foljde med 6 I NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl. 14,1997 (I)

3 debatten i den storsta dagstidningen Helsingin Sanomat samt den storsta kvallstidningen Ilta-Sanomat, samt i några tidskrifter. Efter affaren med triazolam-halcion ( ) har det publicerats endast ett fåtal artiklar om bensodiazepiner. Dessa (sammanlagt 25 fall) uppsoktes ur en finsk databas (Kati) och fogades till mitt ovriga material. Samtliga officiella dokument som omnamndes i debatten inkluderades i datamaterialet (5 i Finland och 16 i Sverige). Figur 1. Forsiiljningen av lugnande medel (DDD/lOOO inv/dag) i de nordiska liinderna, (Riska 1993) 60, , Den internationella debatten och forsaljningsstatistiken i Finland och Sverige Den internationella oron over bruket av bensodiazepiner vaxte fram i två etapper. På 1970-talet uttalade några lakare och samhallsvetare sin oro over den okade anvandningen, både i form av bruk (Gabe et al. 1986) och missbruk (Gabe et al. 1988). Rapporten Controlling Psychotropic Drugs -The Nordic Experience (Bruun 1983) var det framsta resultatet av den har forsta vågen av kritisk forskning i Norden. På 1980-talet stod det fysiologiska beroendet av psykofarmaka forskrivna i terapeutiskt syfte i fokus for intresset (Gabe et al. 1986). Epidemiologiska studier visade att procent av de långvariga anvandarna var beroende av sin drog (Gabe 1991). Gabe definierade långvarigt bruk som ett bruk som varat regelbundet i minst ett år (a.a.). Det rådde emellertid ingen enighet om hur begreppet skulle definieras. Williams och Bellantuono (1991) uppskattade att 2-3 procent av befolkningen i de flesta vastlander ar långvariga brukare. I Sverige kunde man konstatera att det skedde en markbar okning av antalet långvariga brukare (Isacson et al. 1992). Lilja och Larsson fann i sin tur i en oversikt av laget (Lilja & Larsson 1994) att riskfakrorerna i fråga om att utveckla ett bensodiazepinberoende består av foljande faktorer: dagliga 10 ol-l-l_l_~l_~~~~~~~~~~ Figur 2. Forsiiljningen av somnmedel (DDDIlOOO inv/dag) i de nordiska liinderna, (Riska 1993) , , o Danmark --I- Finland ~ Norge ----B-- Island -----A--- Sverige NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) I 7

4 doser, den tid man anvant drogen, det preparat man anvant, samt anvandarens personlighet, alkoholvanor och kulturella varderingar. Samhallsvetarna faste i sin tur uppmarksamhet vid de sociala, kulturella och psykologiska faktorer som påverkar anvandningen (Cooperstock et al. 1982; Helman 1981; Golombock 1989, 1991). Bruket av bensodiazepiner okade mycket snabbt i Finland och Sverige på 1960-talet och i borjan av 1970-talet. Från mitten av talet till mitten av 1980-talet var anvandningen i Finland stabil, men den borjade sedan oka i slutet av 1980-talet och passerade som tidigare namndes anvandningen i Sverige år 1989 (Hemminki 1983; Riska 1993). Speciellt snabb var okningen nar det galide forsaljningen av somnmedel (Riska 1993). Okningen upphorde år 1991, då den dåvarande Social- och halsostyrelsen i Finland drog in tillståndet for det mest sålda somnmediet Halcion, samt andra triazolam-produkter. I Sverige borjade forsaljningen av bensodiazepiner minska i slutet av 1980-talet. Den svenska debatten Den svenska lakarkåren var på 1980-talet uppdelad i två lager nar det galide synen på bensodiazepiner. Det ena lagret havdade att den beroendeframkallande effekten av droger forskrivna i terapeutiskt syfte ar ett allvarligt folkhalsoproblem [1-6]. Det andra havdade i sin tur att enbart de normala doserna inte ger upphov tih något beroende. Enligt deras åsikt ligger problemet på ett helt annat håll: dels i att en dellakare ar alltfor forsiktiga och inte ordinerar tillrackligt med mediciner, dels i att en liten grupp patienter missbrukar tabletterna [7-12]. Patientorganisationen RFHL (Riksforbundet for hjalp åt lakemedelsmissbrukare) var en av de viktigaste rosterna i både den offentliga och den professionella debatten. Organisationens framsta syfte ar att hjalpa personer som missbrukar lakemedel. I borjan av 1990-talet inrattade man RFHL-Kilen, ett kooperativt institut for lakemedelsberoende. Man koncentrerade sig dar uttryckligen på bensodiazepinerna. RFHL:s policy i den frågan var synnerligen kritisk. Man forsvarade i stallet de icke-farmakologiska terapiformernai behandling av ångest och somnsvårigheter [13]. Organisationen deltog också i utformningen av olika officiella rapporter [14-16]. Lakarna och Socialstyrelsen (50S) arrangerade år 1988 två konsensuskonferenser om drogterapier i behandlingen av somnsvårigheter och ångest [17, 18], i syfte att nå storre enighet i frågan. Både i konferenshandlingarna och i den officiella beredningen tih den nya lakemedelslagstifrningen betraktade man beroendet av bensodiazepiner som ett betydande folkhalsoproblem [14, 17, 18]. Socialstyrelsen utvidgade problematiken år 1990, genom att fastslå allrnanna råd angående anvandningen av beroendeframkallande psykofarmaka [15]. Det centrala då var begreppet lågdosberoende, dvs. ett beroende som kunde uppstå vid normaldoser och redan efter en kort tid (vars langd inte definierades) [15]. 50S arrangerade informations- och utbildningsmoten runtom i landet. Vid samma tid diskuterades bensodiazepinerna flitigt i offencligheten. Temperaturen i såval den offentliga som den professionella debatten steg avsevart och en del av lakarkåren borjade bli bekymrad. De riktade ett brev tih regeringen, med anledning av den skramselkampanj som enligt dem riktades mot bensodiazepinerna i medierna. De havdade också att behandlingsideologin både i medierna och av myndigheter utformades utan tihracklig vetenskaplig provning [19]. Brevet gav upphov till en hearing, som ordnades i december Samtliga aktorer i drogdebatten samiades kring ett och samma bord. Den narkotikapolitiska debatten ar sallan så oppen och koncentrerad som den var just vid den har tidpunkten. Efter hearingen 8 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

5 splittrades debatten i flera olika riktningar. I ett sammandrag av det skriftliga material som fanns som underlag for hearingen ansåg professor Marie Asberg [20] att debatten borde återforas till den medicinska arenan. Hon definierade begreppet beroende såpass snavt att det, for att alls bli diagnostiserat, forutsatter en kontinuerlig hojning av doserna. I september 1990 igångsatte en grupp bensodiazepin-brukare en rattsprocess gentemot lakemedelsfabrikanterna, med hanvisning till bristande produktansvar [21]. Det visade sig emellertid snart att det var mycket svårt att finna bevis i den har typen av rattsfall. Under åren befaste det normala bruket av bensodiazepiner sin plats på de svenska halsomyndigheternas dagordning - till skillnad från det direkta missbruket, som betraktades som ett mindre problem. Bensodiazepinfrågan dok upp i beredningen av flera olika lagar [16,22,23]. Riksdagen deltog i debatten i samband med sessionerna och [24-26]. Riksdagen kravde att regeringen skulle vidta åtgarder. I november 1990 konstaterade riksdagens socialutskott att man trottnat på att invanta regeringens åtgarder i frågan. Utskottet betraktade namligen beroendet som ett allvarligt problem. Socialministern svarade i sin tur att kritiken var betydligt overdriven [27]. Under riksdagssessionen avgav regeringen till riks dagen en proposition om en ny lakemedelslagstiftning, dar beroendeproblemat~ken emellertid annu inte beaktades [28]. Riksdagsledamoterna hade i sina forslag kravt utredningar angående bensodiazepinberoendets karaktar och omfattning, kontroll och overvakning, resurser for behandling och utbildning och ett erkannande av att beroendeproblemen faktiskt existerar [24, 26]. De lakemedelsberoende i offentligheten Den offentliga debatt som i Sverige fordes om bensodiazepinerna under åren var mycket intensiv. Den som ens det minsta foljde med massmedierna kunde inte undgå att lagga marke till debatten. Ofta presenterades vanliga, arbetande manniskor som berattade om sitt beroende. Anvandaren beskrevs som ett offer under halsovårdssystemet. Doktorn hade forskrivit honom/henne tabletter som han/hon tagit helt enligt foreskrifterna, men som andå gjort honom/henne beroende. Massmediebilden av den beroende skiljde sig starkt från den bild man brukar ge av missbrukare (se Hakkarainen 1992). De vanliga brukarna figurerade t.ex. oftast under sitt eget namn. "Lakarna gjorde mig till missbrukare" [29], berattar 38-åriga Lena Bengtsson, medan 54- åriga Lee Gorringe havdar att "Ingen lakare ville hora talas om att jag skulle sluta med min medicin, hur jag an tjatade. - Du behover tabletterna, jag ater sjalv utav dem ibland, lugnades jag av en doktor" [30]. Brukarperspektivet organiserades i sin tur av patientorganisationen RFHL och av lakaren, psykiatern och forskaren Stefan Borg. Han var inte enbart en passiv expert utan en blandning av undersokande journalist och sakkunnig. Det har gjorde samtidigt att hans lakarroll ifrågasattes. Han beskrevs som något av det moderna samhallets Robin Hood [31-35]; På en bild står Borg i sin långa vita lakarrock, i en tvåsidorsartikel. I ena handen har han ett piller och i den andra en pillerburk. Rubriken lyder: "Var sjatte patient blir missbrukare. Overlakaren: Detta ar en smygande katastrof" [33]. Enligt Borgs och RFHL:s definitioner fanns det då personer i Sverige som var beroende av bensodiazepiner. De havdade aven att bensodiazepinerna fororsakar avsevart fler bieffekter an sjukvården lyckas upptacka och att anviindarna inte forsoker hoja doserna. Bieffekterna uppstår namligen redan av normaldoser [31, 36-38]. Borg och RFHL kampade i medierna inte enbart om sattet att definiera beroendet, eller om problemets ka- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) I 9

6 raktar, utan aven om resurser for sin forskning och verksamhet [38, 39J, och det har var något som galide aven de ovriga aktorerna i debatten. Kritiken av sjukvården Det var framfor allt de allmanpraktiserande lakarna som stod i centrum for kritiken. I den allrnanna debatten havdades det att denna lakargrupp stod for merparten av de forskrivna bensodiazepinerna, trots att de saknade psykiatrisk utbildning [40-43J. De brukade i allmanhet inte heller erbjuda några alternativa terapier, och behandlade inte enbart patienternas mentala problem med hjalp av pillren utan också deras sociala problem [44-46J. De allmanpraktiserande lakarna kritiserades vidare for att skriva ut piller for alltfor långa perioder och darmed fororsaka beroende. Myndigheterna kritiserades i sin tur for nonchalans, eftersom de inte i rillrackligt hog grad uppmarksammat beroendeproblematiken, medan lakemedelsindustrin slutligen anklagades for att sakna etiskt ansvar ifråga om sina egna produkter [47, 48J. [32,33,36,49]. Det centrala begreppet i mediedebatten var frågan om det fysiska beroendet, diagnostiserat på basen av abstinenssymptom. Medierna gav utrymme åt den har tolkningen av beroendet, vilket ledde till att begreppet beroende utvidgades. Det kanske viktigaste var att man genom denna tolkning kunde forflytta det moraliska ansvaret från patienten tilllakaren [50-54J. Nar Socialstyrelsen år 1990 agerade till formån for en vidare definition av problemet [50, 55, 56J, blev mediedebatten annu intensivare, vilket gjorde att aktorer i likhet med RFHL och Borg, som ju velat hoja hela frågans status, forefoll att ha uppnått en mera legitim position. Samtidigt bidrog Socialstyrelsens nya agerande till att i den offentliga debatten lyfta fram det faktum att det existerade två olika skolor inom lakarkåren [57-63J. Mediedebatten ledde också till en utvardering av behandlingsutbudet for tablettberoende och till krav på utokade resurser [64-72J. Pionjararbetet hade redan utfons ino m ramen for det s.k. TUB-projektet, lett av Stefan Borg vid St Gorans sjukhus CTUB = Terapi och utvardering av bensodiazepinberoende). Dar hade man koncentrerat sig på svåra fall. Nu behovde man emellertid utokade resurser. Det centrala i de nya kraven var att beroendesymptomen till sin natur skiljer sig så mycket från det man tidigare sysslat med att framgångsrik behandling forutsatter en ny typ av behandlingsresurser. Man betonade specieilt att beroende varken kunde eller borde behandlas inom ramen for redan existerande psykiatriska institutioner eller drogbehandlingsinstitutioner. De som ar tablettberoende ar inte "tokiga" och inte heller några missbrukare. De har åtminstone någon form av kontroll over sitt liv och sitt arbete. Beroendet ar alltså inte något som utvecklats på grund avegenskaper hos personen sjalv utan på grund av de lakare som ordinerat drogen ifråga, vilket i sin tur sammanhanger med ett sjukvårdssystem som tillåter forskrivning av dylika lakemedel. Motkritiken i massmedierna Innan Socialstyrelsen grep in i debatten kravdes det i medierna att problemet med bensodiazepinberoendet skulle ges en hogre status ino m sjukvården. Nar det blev uppenbart att det har var en fråga som måste integreras i det normala sjukvårdssystemet drogs de lakare och institutioner som inte ansåg bensodiazepin erna vara något storre problem oundvikligen in i den offentliga debatten. I det har skedet blev frågan också aktualiserad ino m rattssystemet, i samband med att representanter for brukargruppen igångsatte en tattsprocess i september Samtidigt blev temat också en resursfråga, i och med att vården av bensodiazepinberoende forutsatte resurser. 10 I NORD[SK ALKOHOL- & NARKOT[KAT[DSKR[fT VOL. [4, [997 ([)

7 En grupp bestående av 50 lakare, ledd av Christer AlIgulander, ansåg an bensodiazepinerna inte var något storre problem, an man kraftigt hade overdrivit bieffekterna, och att kampanjen i massmedierna hade varit till skada for patienterna. Lakarna fornekade också an beroendet skulle vara något folkhalsoproblem. Enligt dem låg problemet framfor allt i att en liten grupp lakare skriver ut droger alltfor ofta, och att en liten grupp patienter missbrukar detta. Lakarna kravde darfor an Socialdepartementet och regeringen skulle foranstalta en oberoende hearing i bensodiazepinfrågan [57, 61-63]. Det var nu forsta gången de två lagren framtradde i offentligheten och bemotte varandras argument. I september 1991 lyfte medierna fram både personer som sj alva hade haft nytta av an anvanda bensodiazepiner [61, 62] och tankegångar som innebar en något snavare definition av beroendeproblematiken [62-64]. Enligt dena skulle det endast ha funnits några tusen tablenberoende personer i Sverige. Man havdade t.ex. att blandmissbruket av bensodiazepiner och alkohol var ett avsevart storre problem [61]. Socialstyrelsen foreslog en strangare kontroll over missbruket av bensodiazepiner, i forberedelserna for en ny lagstiftning angående tillsynen over halso- och sjukvården [22]. Dena skulle ske bl.a. genom an lana på konfidentialitetsreglerna, så att informationsgången mellan olika myndigheter skulle underlanas [53, 56]. Dena var något som också forordades av Apoteksbolaget, dvs. av dem som sålde tablenerna [52]. RFHL misstankte i sin tur att myndigheterna an en gång forsokte flytta uppmarksamheten från beroendet tih missbruket och från lakarna till patienterna. Enligt dem var det ju uttryckligen de alltfor slapphanta lakarna som utgjorde huvudproblemet, genom att de skrev ut alltfor många tabletter och for ofta [50, 54]. Efter hearingen i december 1991 faststalide myndigheterna sjalva i offentligheten att det stora problemet utgjordes av de allmanpraktiserande lakarna. Daremot talade man inte riktigt klarspråk betraffande definitionerna av missbruk och beroende [73, 74]. Myndigheterna gav senare upp ifråga om kraven på en strangare kontroll av lakarna och patienterna [16]. Den finlandska debatten Den finlandska lakarkåren debanerade bensodiazepinerna under 1980-talet i de ledande medicinska tidskrifterna Suomen Laakarilehti / Finlands Lakartidning och Duodecim. Man koncentrerade sig framfor allt på den kliniskt farmakologiska synvinkeln, dar patienterna betraktades i biologiska termer [75-82]. Det var forst i slutet av 1980-talet och borjan av 1990-talet som man borjade diskutera bieffekter och patientens synvinkel, och darigenom blev bilden mera komplex. Problemet med bensodiazepinberoendet dok långsamt upp i debanen under 1980-talet. Till en borjan betraktade man beroendet dels som en fråga om forhojd tolerans, dels som ett missbruksproblem [83, 84]. Asikterna om bensodiazepinernas beroendeskapande egenskaper var motstridiga [77, 78, 83-85]. Daremot ansåg man det mojligt an patienter kunde utveckla en forhojd tolerans [78, 85]. Anityderna nar det galide beroende och missbruk borjade forandras i minen av talet [86, 87]. Man ansåg det nu mojligt an långvarigt bruk av piller i terapeutiskt syfte kunde leda till beroende [77, 79, 80, 86], och for forsta gången namndes abstinenssymptomen som ett adekvat kriterium nar det galler att diagnostisera beroende [86]. Omfattningen av beroendeproblemet ansågs vara blygsam [86], och sammankopplad med den typ av drog som anvandes [88] och med patientens personlighetstyp [86]. Det forekom också en viss diskussion om s.k. rebound-effekter, dvs. an symptomen efter avslutad medicinering återkommer, men i svårare form NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) 111

8 [86, 87J, och om svårigheterna att skilja tablettberoendet från ångest och somnsvårigheter [87J. Daremot forekom olika åsikter betraffande mojligheterna att patienterna utvecklar en forhojd tolerans [86,87, 89J. I slutet av 1980-talet och borjan av talet sammankopplades bruket av bensodiazepiner mera direkt med beroendeproblematiken, vilket definierades i termer av abstinensbesvar och återfallssymptom i samband med långvarigt bruk [79-81, 90-92J. Diskussionen inom den finlandska lakarkåren bestod narmast av enskilda artiklar och debattinlagg, och kan knappast kallas en debatt i egentlig mening. De få halsopolitiska initiativ som togs motte inget gensvar [79, 80J. Det forekom inte heller någon lakemedelspolitisk debatt. Den kritik gentemot lakarkåren som forekom riktades mot behandlingspraxis [80, 90J. Daremot forekom ingen kritik gentemot de medicinska myndigheterna. Behandlingen av tablettberoende borjade diskuteras i mitten av 1980-talet [86J, och fortsatte i borjan av 1990-talet [90-92J. Man ansåg att ett beroende var något som kunde accepteras i sam band med behandlingen av svåra fall av somnsvårigheter och mgest [91 J. Staten och bensodiazepinerna Anvandningen av bensodiazepiner blev ett offentligt problem i Finland den 2 okrober 1991, då Social- och halsostyrelsen (SHS)l drog in Halcion och andra triazolampreparat (anvanda som somnmedel) från marknaden. SHS foljde har samma linje som British National Medical Council i Storbritannien (se Gabe & Bury 1996). Orsaken till detta uppgavs vara de psykiatriska bieffekter som oftare upptrader i samband med just bruk av triazolam jamfort med ovriga bensodiazepiner. Den temporara indragningen av triazolampreparaten frm marknaden i oktober 1991 var en overraskning for många lakare [93-95J. Halcion hade mycket snabbt blivit den vanligaste medicinen mot somnsvårigheter. Social- och halsostyrelsen ansåg att Halcion fororsakade psykiatriska bieffekter av typ tillfalliga minnesforluster och mgest [96J. Folkpensionsanstalten och en del av lakarkåren kritiserade beslutet. Enligt dem var beslutet forhastat och overdrivet, och åstadkom mera skada an nytta for patienterna. Kritik framfordes också mot att halsovårdsmyndigheterna hade litat mer på sina brittiska kolleger an på sin egen erfarenhet [93, 96J. SHS beslot tillsatta en arbetsgrupp som skulle kartlagga samtliga somnmediciner på den finlandska marknaden och utfarda rekommendationer for deras framtida bruk [97J. Från och med januari 1993 gav SHS igen tillstånd for triazolam, men nu enbart i mindre doser och forpackningar. Man gjorde också små andringar i texterna i Pharmaca fennica, dvs. lakemedelskatalogen [98J. I rapporten från SHS:s arbetsgrupp utgick man från de fysiska och psykiska effekterna av långvarigt bruk av bensodiazepiner. Tablettberoendet beskrevs som det stora problemet, medan missbruket ans ågs vara av mindre betydelse [99J. Definitionerna av beroende och missbruk påminde mycket om de definitioner som myndigheterna i Sverige hade anvant, dels i de gemensamma riktlinjerna frm år 1988 [17, 18J, dels i beredningen av den nya lakemedelslagstiftningen från år 1987 [14J. Daremot skiljde de sig i viss mån frm den svenska Socialstyrelsens allrnanna råd frm 1990 [15J. I den finlandska rapporten betonade man de forhojda dosernas beroendeskapande effekter, medan man i de svenska råden betonade de beroendeskapande effekterna redan vid kortvarigt bruk. Halcion i massmedierna Halcion var det mest anvanda somnmedlet i Finland i borjan av 1990-talet. Ungefar patienter anvande sig av dessa tablet NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14,1997 (I)

9 ter, vilket utgor ungefar 1 % av befolkningen [93]. Till en borjan ansåg man internationellt att Halcion var ett mycket lovande, korttidsverkande bensodiazepin, som hade endast il negativa bieffekter. Forsaljningen okade mycket snabbt och Halcion var snart de mest sålda somntabletterna. År 1979 drog man i Holland in Halcion från marknaden, eftersom preparatet visade sig ha ovantade fysiska bieffekter, såsom minnesforlust, depression, hallucinationer och aggressivt beteende. En tid senare slapptes det åter ut på marknaden, men nu i mindre doser. I borjan av 1990-talet drog Frankrike, Italien, Tyskland och USA in de stora doserna av preparatet, med hanvisning till de negativa bieffekterna [100]. I den frnlandska debatten fick Social- och halsostyrelsen kritik for att den alltfor snabbt och forhastat stoppade forsaljningen av Halcion [93-95, ]. Det man i debatten namnde som exempel på negativa effekter var ångest, depression, minnesforluster och forvirring [96, 102], samt problem i samband med långvarigt bruk [95, 103]. Aldre personer och psykiatriska patienter betraktades som problemgrupper [95, 103]. Det framkom att Halcion hade varit foremål for debatt också i Storbritannien och USA [95, 100, 103, 104]. Vissa skribenter uppskattade Social- och halsostyrelsens indragningsbeslut. Det Ilian oroade sig for var de negativa bieffekterna i allmanhet [105], beroendet och det omfattande bruket av bensodiazepiner bland aldre personer [106,107] och avsaknaden av en tillrackligt strang lakemedelskontroll [105]. Dessutom var man rent allmant misstanksam gentemot drogbaserad terapi [107]. Anvandningen av psykofarmaka diskuterades också på ett mer generellt plan [ ]. Man berorde bl.a. blandmissbruket av alkohol och psykofarmaka [109, 111], behandlingen av sociala problem med hjalp av droger [109], långvarigt bruk av psykofarmaka [109, 110] och de beroendeskapande effekterna av långvarigt bruk [109]. Efter Halciondebatten borjade lakarkåren bli mer intresserad av de eventuella beroendeskapande effekterna av långvarigt bruk [ ], men man betonade annu missbrukets roll [ ]. Det var forst år 1992 som beroendet ansågs vara ett allvarligare problem an missbruket. Darmed hade ansvaret lagts over på halsovården och lakarna, och inte på patienterna [ ]. De argument som anvants inom lakarkåren och av myndigheter spred sig småningom från facktidskrifterna ut i massmedierna. Journalisterna gjorde inga aktiva forsok att definiera problemet, utan det var i forsta hand lakarna och myndigheterna som stod for definitionen såval på den professionella som på den publika arenan. Journalisterna återgav narmast de åsikter som myndigheterna och lakarna hade. Patienternas rost framtradde daremot inte i ett enda debattinlagg. Det var lakarna som diskuterade patienternas basta, utgående från sin syn på patientsakerheten. De farmaceutiska myndigheterna delades i två lager, i samband med att lakaren Timo Klaukka, den ledande drogexperten vid FoIkpensionsanstalten, anslot sig till dem som kritiserade Social- och halsostyrelsens beslut att dra in bensodiazepinerna från marknaden [95, 110, 119]. Patientorganisationernas roll I borjan av 1990-talet var både offendiga och privata organisationer på rusmedelsområdet intresserade av bensodiazepinproblematiken. De hade då en kritisk syn på preparaten [108, 111,112, 114, , ]. Samtidigt var deras uppfattningar om beroendets natur på ett intressant satt motstridiga. Organisationerna havdade att ett beroende kunde uppstå redan vid normala doser, samtidigt som de ansåg att missbruket var det huvudsakliga problemet [108,112,114,115, 123, se ]. Som vi redan, såg tidigare hade patient- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) 1 13

10 organisationen RFHL i Sverige en helt annan instalining. Enligt den var det beroendet som var det stora problemet. Men vid den tiden, dvs. år 1991, fanns det annu ingen entydig kunskap betraffande omfattningen av beroendet vid normala doser eller långvarigt bruk, vare sig i Finland eller Sverige. Internationella studier tydde emellertid på att det i vastlanderna var ett allvarligt problem (Williams et al. 1991). Orsaken till att de finlandska patientgrupperna valde att definiera beroendeproblematiken så snavt, trots att de hade alia mojligheter att betrakta det som ett viktigt problem, forblir en oppen fråga. Finland och Sverige; en jamforeise Gemensamt for Finland och Sverige ar att inga representanter for lakemedelsindustrin deltog i vare sig den allmanna eller den professionella debatten, trots att debatten påverkade såval de medicinska rutinerna som lakemedels- och halsopolitiken - och darigenom också lakemedelsfirmornas vitala intressen. Det forblir oklart hur industrin reagerade på debatten utanfor offentligheten (se Hemminki 1975; Hemminki et al. 1977, Riska et al. 1991). I Finland fanns det inte heller några patientorganisationer eller massmedier som aktivt skulle ha forsokt artikulera problemet. I Sverige lyckades daremot RFHL delta i forhandlingarna kring en ny lakemedelspolitik och -praxis. Organisationen var också framgångsrik nar det gallde att framtrada i medierna. Den svenska debatten påminner om diskussionen i Storbritannien (Gabe et al. 1988; Gabe et al. 1991; Gabe et al. 1996), dar patientorganisationerna och massmedierna också spelade en central roll nar det gallde att både inrikta och uppratthålla debatten och att mobilisera patienterna. Massmedierna bidrog darmed på ett centralt satt till att definiera hela problematiken. I Finland dok problemen med bruket av bensodiazepiner - dvs. långvarigt bruk och beroende - upp som en lakemedelspolitisk fråga delvis av misstag (Halcion-affaren), delvis på initiativ av myndigheterna och deras satt att definiera problemet. I den brittiska debatten var en av de centrala konflikterna den mellan psykiatriker och allmanpraktiserande labre (Gabe et al. 1991). I Sverige var situationen likartad, men inte lika tydlig som i Storbritannien. Frågan om hur beroendet respektive rnissbruket skulle definieras delade den svenska lakarkåren i två lager. Den finlandska debatten var inte så organiserad som motsvarande i Sverige och Storbritannien. I Finland bestod den av enskilda artiklar och debattinlagg som aldrig fick till stånd ett egentligt meningsutbyte. Myndigheterna gick t.ex. aldrig offentligt i svaromål gentemot lakare eller andra aktorer. Det fanns inte heller någon egentlig drogpolitisk argumentation i lakarnas inlagg. Den finlandska lakarkåren var i huvudsak enig i sitt satt att argumentera, aven om vissa kritiska inlagg gentemot den egna yrkeskåren kunde horas. Ny information fogades till den tidigare kunskapen, och nodvandiga korrigeringar av den egna linjen gjordes. Sammanfattningsvis kan man saga att den finlandska lakemedelspolitiken i borjan av 1990-talet klart dikterades av myndigheterna, till skillnad från Sverige, dar olika aktorer, såsom patientgrupperna, hade en mojlighet att påverka utformningen av politiken. Om logiken i konstruktionen av sociala problem Varfor borjade beroendet av bensodiazepiner betraktas som ett socialt problem i Sverige, men inte i Finland? Enligt Gabe och Bury (1988) bor vissa villkor vara uppfyllda for att privata bekymmer skall omvandlas till sociala problem. For det forsta måste vissa objektiva villkorvara uppfyllda. For det andra måste frågan goras legitim bland den stora allmanheten, som darefter måste mobiliseras kring frågan. Och for det tredje måste problemet bli en 14 1 NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

11 politisk och offendig angelagenhet, som statsmakren blir tvungen att åtgarda. Nar det galler de objektiva villkoren kan man saga att de var uppfyllda i bagge landerna, i form av konsumtion av bensodiazepiner. Ansvaret for problemet låg i Sverige hos lakarna, medan det i Finland låg hos den enskilda patienten. I Finland blev bensodiazepinerna aldrig en moralisk fråga på samma satt som i Sverige. Det moraliska klimat som uppstod i de svenska massmedierna bidrog till att legitimera den kritiska installningen mot bensodiazepiner bland allmanheten. Vilka varderingar var det då som man tog fasta på i den svenska debatten och som gjorde bensodiazepinbruket så omdiskuterat? Den moraliska offensiven kan sammanfattas med de två bilder ur tidningspressen vi namnde tidigare; å ena sidan bilden av lakaren Stefan Borg och pillerburken, å andra sidan bilden av Lena Bengtsson, en helt vanlig svensk kvinna, intervjuad i sitt hem, tillsamrnans med sin hund Gfr ovan s.9). Upplaggningen ar alltså foljande: en prestigefylld labre anklagar halsovården på moraliska grunder, eftersom en vanlig svensk kvinna utan egen forskyllan blivit ett offer for vårdsystemet genom att hon, helt enligt instruktionerna, atit de tabletter hennes lakare skrivit ut - och blivit beroende. Både lakarkåren och behandlingen med lakemedel har meq andra ord har ifrågasatts av dels en medicinsk expert, dels en lekman, vilket gor att de medicinska myndigheterna blir tvungna att forsvara sig. Gabe och Bury (1991) havdar att detta ar ett uttryck for den kris hela halsovården av i dag befinner sig i. Deras tolkning och prognos ar att det kommer att ske en forandring av de sociala relationerna inom halsovården, genom att de sociala kosmaderna kommit att uppmarksammas alltmer. De centrala aktorerna nar man dragit upp rikdinjerna for policyn inom sjukvård, lakemedels- och halsopolitik har utgjorts av statsmakten, de olika myndigheterna, lakarkåren, halsovården och lakemedelsindustrin. Patienterna har utgjort foremålet for verksamheten. I den brittiska och svenska debatten argumenterade man till formån for en ny typ av patient. Denna ar sjalvmedveten och kan i debatter om medicinska frågor och lakemedels- och halsopolitik fora sin egen talan, antingen på egen hand eller med hjalp av en patientgrupp. Enligt Braithwaite (1993) har lakemedelsindustrin forbattrat sina tillvagagångssatt under de senaste tio åren, vilket delvis sammanhanger med en okad aktivitet från statens sida. Det beror dock framforallt på aktivitet från andra parters sida, såsom internationella organisationer, konsumentgrupper och olika yrkesgrupper, men också på den sjalvreglering som industrin utovar både inom det egna foretaget och inom branschen. Det ar emellertid inte svårt att vederlagga Braithwaites påståenden om sjalvkontrollen inom lakemedelsindustrin, i form av exempel på hur denna har misslyckats (Hemminki et al. 1993; Kawachi 1992; Kawachi et al. 1992; Pearce 1992). Massmediernas roll ar viktig då man beskri - ver och bedorner problem ianslumingen till anvandningen av psykofarmaka. Man kan emellertid fråga sig om medierna ar sin uppgift vuxen. Erfarenheterna ar inte specielit goda betraffande deras formåga att forhålla sig kritiskt tilllakemedlen (Lexchin 1990; Coney 1992). Journalisterna rar det mesta av sin information ur medicinska tidskrifter, från universitet och sjukhus, men i hog grad också av lakemedelsindustrin (Trigt et al. 1994). Nar det galler lakemedelspolitiken spelar dessutom olika patient- och konsumentgrupper ofta en viktig roll som informationskalla (a.a.). Det kan finnas många orsaker till avsaknaden av en kritisk attityd: informationen ar splittrad och måste plockas ihop från flera olika kallor, den ar svår att tolka och består till en del av hemligstamplade kallor. Det ar i den har situationen olika patient- och konsumentgrupper kan agera som mellanhander, som NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (I) 1 15

12 samlar in och sprider vidare kritisk information om lakemedlen. Patienten i egenskap av sjalvmedveten aktor ar daremot annu i huvudsak utesluten från de lakemedels- och halsopolitiska arenorna, och sannolikheten for att det skall ske en forandring på den har punkten ar inte speciellt stor (Lexchin 1990; Davis 1992). Det kommer emellertid antagligen att bli allt svårare for de traditionella aktorerna, dvs.lakarna, myndigheterna och lakemedelsindustrin, att helt forbigå patienterna. Oversattning: Thomas Rosenberg FOTNOT 1. Under den undersokta perioden stod Socialoch halsovårdsstyrelsen for overvakningen och prissattningen av lakemedel i Finland. Folkpensionsanstalten avgor i sin tur hur stor del av summan man får tillbaka i form av sjukforsakting. REFERENSER Braithwaite. J. (1993): Transnational Regulation of the Pharmaceutical Industry. Annals, AAPSS, Jan Bruun, K., ed. (1983): Controlling Psychotropic Drugs -The Nordic Experience. London: Croom Helm Coney, S. (1992): A Living Laboratory: The New Zealand Connecting in the Marketing of Depo-Provera. In Davis, R(ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Cooperstock, R. & Parnell, R (1982): Research on Psychotropic Drug Use - A Review of Findings and Methods. Social Science & Medicine 16: I Davis, R( 1992): Pharmaceuticals and Public Policy. In Davis, R(ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Gabe, J. (1991): Introduction. In: Gabe, J.( ed.): Understanding Tranquilliser Use. The Role of Social Sciences. London: Routledge Gabe, J. & Bury, M. (1988):Tranquillisers as a Social Problem. Sociol. Rev. 36: Gabe, J. & Bury, M. (1991): Tranquillisers and Health Care in Crisis. Social Science & Medicine 32 (4): Gabe, J. & Bury, M. (1996): Halcion Nights. A Sociologi cal Account of a Medicai Controversy. Sociology 23: Gabe, J. & Williams, R (1986): Tranquilliser use: a historicai perspective. In Gabe, J. & Williams, R(ed.): Tranquilliser Use - Social, Psychological, and Clinical Perspectives. London: Tavistock publications Golombok, S. (1989): Causes, Effects and Treatment of Long-term Benzodiazepine Use. A Review of Psychological Perspectives. Human Psychofarmacology 4: Golombok, S. (1991):The Contribution of Psychology to Understanding Long-term T ranquilliser Use. In Gabe, J.(ed.): UnderstandingTranquilliser Use - The Role of Social Sciences. London: Routledge Hakkarainen, R (1992): Suomalainen huumekysymys. Huumausaineiden yhteiskunnallinen paikka Suomessa toisen maailmansodan jålkeen (Narkotikafrågan i Finland. Narkotikans samhålleliga posrtion i Finland efter andra vårldskriget). Helsinki: Alkoholrtutkimussaation tutkimuksia n:o 42 Hakkarainen, Pekka & Ruonanvaara, Hannu & Wiberg, Matti (1993): Sosiaalisten ongelmien konstruointi ja tyostaminen. Asunnottomuus ja huumeet suomalaisina kiistakysymyksina (Konstrueringen och bearbetningen av sociala problem. Bostadsloshet och narkotika som finlåndska tvistefrågor). Sosiologia 30 (4): Helman, CG. (1981): Tonic, fuel, and food. Social and Symbolic Aspects of the Long-term Use of Psychotropic Drugs. Social Science & Medicine 15B: Hemminki, E. (1975): Review of Literature on the Factors Affecting Drug Prescribing. Social Science & Medicine 9: I I I-I 15 Hemminki, E. (1983): Consumption of Psychotropic drugs. In Bruun, K.(ed.): ControIling Psychotropic Drugs - The Nordie Experience. London: Croom Helm Hemminki, E. (1989): Kaupallinen laåkeinformaatio ja lååkarit (Kommersiell låkemedelsinformation och 16 1 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

13 lakarna). Sosiaalilaaketieteellinen Aikakauslehti 26: Hemminki, E. & Pesonen, T. (1977): An Inquiry into Associations between Leading Physicians and the Drug Industry in Finland. Social Science Medicine I I: Herxheimer, A. et al. (1993): Advertisements for Medicines in Leading Medicai Journals in 18 countries. A 12 Month Survey of Information Content and Standards. International Journal of Health Services 23: Isacson, D. & Carsjo, K & Bergman, U. & Blackburn, J.L. (1992): Longterm Use of Benzodiazepines in a Swedish Community. An Eight-Year Follow-up. Journal of Clin. Epidem. 45 (4): Kawachi, I. (1992): Where's the Bite? Voluntary Regulation of Pharmaceutical Advertising and Promotion. In Davis P.(ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Kawachi, I. & Lexchin, J. (1992): Doctors and Drug Industry: Therapeutic Information or Pharmaceutical Promotion? In Davis, P. (ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Lilja, J. & Larsson, S. (1994): Social Pharmacology. Unresolved Critical Issues. Manuscript Lexchin, J. (1990): Drug Makers and Drug Regulators. Too Close for Co mfort.a Study ofthe Canadian Situation. Social Science & Medicine 31 (I I): Pearce, N. (1992): Adverse Reactions. The Fenoterol Saga. In Davis, P.( ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Peturson, H. & Lader, M.H. (1981): Benzodiazepine dependence. British Journal of Addiction 76: Riska, E. (1993): Sociological perspectives on the use of minor tranquillisers. In: Minor tranquillisers in the Nordic Countries. Helsinki: NAD publication No. 23 Riska, E. & Haggiund, U. (1991): Advertising for Psychotropic Drugs in the Nordic Countries. Metaphors, Gender and Life Situations. Social Science & Medicine 32 (4): Trigt van A. et al. (1994): Journalists and Their Sourches of Ideas and Information on Medicines. Soc. Sci. & Med. 38 (4): Williams, P. & Bellantuono, C. (1991): Long-term Tranquilliser Use.The Contribution of Epidemiology. In Gabe, J.( ed.): Understanding Tranquilliser Use. The Role of Social Sciences. London: Routledge UNDERSOKNINGSMATERIAL I. Melander, A. et al. (1984): Anxiolytika-hypnotika i oppen vård; omfattningen av bruk och missbruk. Lakartidningen 81 (41): Melander, A. et al. (1984): Motverkande av missbruk av anxiolytika-hypnotika. Ånnu har lakarorganisationerna inte ersatts. Lakartidningen 81 (41): Albinson, J. et al. (1985): Ångesten ar iatrogen vid "Iakemedelsmissbruk". Lakartidningen 82 (8): Borg, S. et al. (1986): Bensodiazepinberoende och andra långtidsbiverkningar - en oversikt. Lakartidningen 83 (5): Vikander, B. et al. (1987): Avgiftning av bensodiazepinberoende patienter. Lakartidningen 84 (41): Westerholm, B. (1989):Vad gor regeringen åt missbruk och beroende av lakemedel? Lakar-tidningen 86 (23): Nagy, A. (1984): Ångest bagatilliseras, bensodiazepinmissbruket overdrivs. Lakartidningen 81 (48): Nagy, A. (1985): "Beroende" ar inte "missbruk"! Lakartidningen 82 (8): Nagy, A. (1987): Bensodiazepiner hanteras mer subjektivt an andra lakemedel. Lakartidningen 84 (40): IO. AlIgulander, C. (1987): Bruk och missbruk av bensodiazepiner - en psykiatrisk och epidemiologisk oversikt. Lakartidningen 84 (41): I I. Allgulander, C. (1991): Nya ran om karakteristik av och terapi vid generaliserat ångestsyndrom. Lakartidningen 88 (39): Wålinder, J. (1989): Bensodiazepiner på gott och ont. Lakartidningen 86 (23): Albinson, J. (199 I): Angående nytta och risker med anvandningen av bensodiazepiner. I Hearing om bensodiazepiner - Nytta och risker. Stockholm: Socialstyrelsen & Lakemedelsverket 14. SOU 1987:20.: Lakemedel och Halsa. Betankande av 1983 års lakemedelsutredning. Statens offentliga utredningar. Socialdepartementet. Stockholm 15. Socialstyrelsen (1990): Beroendeframkallande psykofarmaka. Att behandla och forebygga beroende och missbruk. Allmanna råd från socialstyrelsen 1990:7. Stockholm 16. SOU 1993:5.: Bensodiazepiner - beroendeframkallande psykofarmaka. Delbetankande av psykiatriutredningen. Socialdepartementet. Stockholm 17. National Board of Health and Welfare & Drug Information Committee, Sweden (1988): Pharmacological Treatment of Anxiety. 1988: I, Uppsala 18. National Board of Health and Welfare & Drug Information Committee, Sweden (1988): Treatment of Sleep Disorders. 1988:4. Uppsala 19. AlIgulander, C. et al.: Ett brev till regeringen Åsberg, M. (1991): Hearing om bensodiazepineren kommenterad sammanfattning. I Hearing om bensodiazepiner - Nytta och risker. Stockholm: Socialstyrelsen & Uikemedelsverket 21. SyD (notis):tablettslavar kraver upprattelse. Skadeståndskrav på miljoner vantas i anmalningar mot lakemedelsforetag och lakare 22. SOU 1991 :63.:Tillsynen over halso- och sjukvården. Slutbetankande av Tillsynsutredningen. Socialdepartementet. Stockholm 23. Ds 1992: I 04.: Natverk for lakemedelsepidemiologi - NEPI. Rapport från utredningen (1990:72) om ett centrum for lakemedelsepidemiologi och utveckling av lakemedelsterapier. Socialdepartementet. Stockholm 24. SoU4 1990/9 I.: Socialutskottets betankande. Halso- och sjukvårdsfrågor 25. SoUs 1991/92.: Socialutskottets betankande. Halso-och sjukvårdsfrågor 26. SoU /92.: Socialutskottets betankande. Halso-och sjukvårdsfrågor NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (I) 1 17

14 27. DN (notis): "Medicinberoende har svikits" 28. Reg.prop. 1991/92: I 07.: Regeringens propo-sition om ny lakemedel m.m. Band B Expr (artikel): "Lakarna gjorde mig till missbrukare" 30. Expr (artikel): Eva, 28 kunde inte leva utan tabletter. På vårdhemmet traffade hon sin lakare - som patient 31. SyD (artikel): Nar hjalpen skapar missbruk 32. SyD (artikel): Tabletterna tar over 33. Ab (artikel): Var sjatte patient blir missbrukare. Overlakaren: Detta ar en smygande katastrof 34. Ab (artikel): Ring i kvall om de farliga tabletterna 35. Ka (artikel): Gittan kåmpar for att bli frisk från sin medicin 36.Arb (artikel): Det glomda beroendet. Lakemedelsmissbruk ett "hål" i valfa~rden 37. SyD (artikel): Ett tecken på lakarnas vanmaktl 38. DN (notis): Okad hjalp till svårt beroende 39. DN (notis): Ingen vård for missbruk av tabletter 40. SyD (notis):tablettberoende forenar sig. Lakemedelsforetag stams på mångmiljonbelopp i skadeståndsprocess 41. SyD (notis): "Forebygg medicinmissbruk" 42. DN (notis): Låkare slår larm. Halsingborgare forbrukar mest lugnande medel i landet 43. SyD (notis): Lugnande ges i onodan. Många recept skrivs utan riktig diagnos 44. Ab (notis): Lakare slår larm om pillermissbruk 45. DN (notis): Somnlos ska få vila utan piller 46. DN (debattartikel): Nog blir man beroende 47. Ab (artikel): "Jag korde rakt in i bergvaggen" - Christer orkade inte med livet utan tabletterna 48. Ab (artikel): "De tycks sakna all kansia for manskligt lidande" 49. Sp (artikel): Missbrukare efter en vecka. Lugnande medel skrivs ut for fort 50. SyD (debattartikel): Krankande hava sekretess. Annu svårade for missbrukare av lakemedel, anser Alec Carlberg 51. SYd (debattartikel): Sluta dalta med patienter. Lagandring kan hjalpa missbrukare av lakemedel, anser P.H. Bohlin 52. SyD (debattartikel): Sekretesslagen ar i hog grad inhuman 53. SyD (debattartikel): Overblick over tablettmissbruk kravs 54. SyD (debattartikel):tablettberoende ar ej missbrukare! 55. SyD (notis): "For latt få lugnande medel" 56. Ab (notis): Lugnande medeloroar socialstyrelsen 57. SyD (notis): Lakare varnar om psykmedel. "Skramselkampanj om medicin" 58. SyD (debattartikel): Bensodiazepiner hjalper. "Angelaget att lakare foljer socialstyreisens råd vid forskrivning" 59. SyD (debattartikel): Boten varre an soten. "Det finns ingen saker anvandning av bensodiazepiner" 60. SyD (debattartikel): Ångest dampas. Blandmissbruket okar 61. UN 10/91 (artikel): Stormvarning på mogadonkusten 62. GP (artikel): Medicinens två ansikten 63. DN (notis): Liten risk for missbruk. Forskare anser att riskerna med lugnande medel overdrivs 64. DN (debattartikel): Hjalp ur tablettberoende 65. GP (debattartikel): Mer Hjalp åt lakemedelsmissbrukare 66. HJ (artikel): Lasare i ko for att taia om tablettmissbruk 67. SyD (notis): Jourhem for drogberoende 68. SyD (notis): Missbrukare slipper klinik 69. AT (notis). Temadag om lakemedels- och missbruksfrågor 70. AT (notis). Man får inte skynda på manniskor som forsoker sluta med tabletter 71. SyD (notis) Hjalp från beroende. Klinik for lakemedelsmissbrukare planeras 72. DN (notis): Kilen ska ge hjalp och stod. Forsta institutet for lakemedelsmissbrukare 73. SyD (notis): Skarpt kontroll av lugnande medel. Forslag om dataregistering av all receptutskrivning for att stoppa oseriosa lakare 74. DN (notis): Hårdare tag kravs mot "valiumlakare" 75. Mattila, M. (1981): Onko eri bentsodiatsepiinien val illa kaytannon erojal Suomen Laakarilehti 36 (28): Olkinuora, M. (1981): Onko bentsodiatsepiineilla merkittavia erojal Kliininen merkitys. Suomen Låakarilehti 36 (28): Syvalahti, E. (1981): Bentsodiatsepiinien haittavaikutukset. Suomen Laakårilehti 36 (32): Viukari, M. (1982): Kaytetaanko Suomessa psyykenlaåkkeita liian vahanl Duodecim 98: Viukari, M. (1986): Bentsodiatsepiineihin liittyvat vieroitusoireet. Duodecim 102: Viukari, M. (1986): Bentsodiatsepiinien vaarallisuus. Suomen Laakårilehti 41 (26): Hyyppa, MT & Kronholm, E. (1988): Uni-håirioista kuntoutuminen. Suomen Laakarilehti 43 (16): Hemminki, E. (198 I): Kaytetaanko psyykenlaakkeita liikaal Duodecim 97: I Elosuo, R. (1981): Onko bentsodiatsepiineilla merkrttavia erojal Vaste ja haitat yksilollisia. Suomen Laakårilehti 36 (28): Elosuo, R. (1981): Edellisen johdosta. Suomen Laakårilehti 36 (32): Niskanen, P. & Ruuska, J. (1984): Bentsodiatsepiinien kåytto. Duodecim 100 (14): Aranko, K. & Seppåla, T. (1985): Bentsodiatsepiinien iarmakokineettiset ja -dynaamiset erot. Suomen Laakarilehti 40 (28): NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

15 87, Mattila, M, (1986): Huumeiden farmakologiaa, Suomen Uiakarilehti 41 (16): , Aranko, K, & Syvalahti, E, & Alhava, E, (1989): Lyhytvaikutteisten bentsodiatsepiinien kaytto on lisaantynyt, Suomen Laakarilehti 44 (4): , Syvalahti, E, (1986): Unettomuuden hoito, Duodecim 102: , Koskinen T. (1990): Psykofarmakologit huolissaan bentsodiatsepiinien kaytosta, Suomen Laakarilehti 45 (4): , Huttunen, M,o. (1991): Uneton potilas yleislaakarin vastaanotolla, Duodecim 107: , Kajaste, S, & Palomaki, H, (1991): Unilaakkeiden hyodyt ja haitat, Duodecim 107: 150 I-I , Pekkarinen, T. (1991): Laakevalvonta kompastelee, Suomen Laakarilehti 46 (30): , Anonym (199 I): Outoja yli- ja alaslyonteja? Suomen Laakarilehti 46: 321 S 95, Klaukka, T. (1991): Tapaus Halcion, Suomen Laakarilehti 46 (32): %, Anonym (1991 ):Triatsolaamia sisaltavat laakkeet myyntikieltoon, Suomen Laakarilehti 46 (29): , Social- och halsostyrelsen: Unilaaketyo-ryhman asettaminen, Helsinki 4, I 1,1991, Dnr 1557/04/91 98, Social- och halsostyrelsen: Triatsolaami-valmisteet uudelleen myyntiin tarkoin rajauksin,tiedote Nro 5/93, Helsinki, 13, I, , Social- och halsostyrelsen: Unilaaketyoryhman raportti, Helsinki, 30, I 1, , Fabrizio, T. (1991): Halcion painajainen, Suomen Laakarilehti 46 (36): IO I, HS 6, I 0,91 (debattartikel): Oli hatikoitya kieltaa unilaakkeiden myynti 102, HS 20, 10,91 (notis): Suosituimman unilaakkeen myyntikieltoa arvostellaan 103, T2 5/91 (artikel): Psyykenlaake - pelottava pilleri? 104, HS 9,7.92 (notis): Unilaake Haleionilla ei ole muita enemman sivuvaikutuksia 105, Ollila, E, et al. (1991): Laakareiden usko laakevalvontaan horjuu - mutta miksi? Suomen Laakarilehti 46 (32): , HS 13, I 0,91 (debattartikel):vihdoinkin eroon Halcion-Iaakkeesta 107, HS 17, I 1,91 (debattartikel): Puhuminen auttaa unetonta 108, HS 25,8,91 (artikel): Psyykenlaakkeita otetaan yha enemman alkoholin rinnaila 109, HS 6, I 1,9 I (artikel): Unilaakkeiden kaytto ei ole tarpeeksi huolellista I IO, T2 6/91 (artikel): Unilaake uhattuna I II, HS 7.3,92 (notis): Psyykenlaakkeet ovat tutkimuksen mukaan huumeita isompi ongelma I 12, Seppa, K, et al. (1992): Psyykenlaakkeiden liittyminen naisten alkoholinkayttoon, Suomen Laakarilehti 47 (30): I 13, Saarijarvi, S, et al. (1994): Ahdistushairioiden laakehoito, Suomen Laakarilehti 49 (1-2): 9-12 I 14, Holopainen, A. (1994): Laakkeiden ja alkoholin aiheuttaman unettomuuden hoito, Suomen Laakarilehti 49 (13): 1382 I 15, Ovaska, I. et al. (1994): Paihteiden sekakayttajat terveydenhuollon haasteena, Suomen Laakarilehti 48 (n-23): , HS n, 12,92 (artikel): Huumeongelma laakarin maarayksesta, I 17, SH 2/93 (artikel): Laakeriippuvuus I 18, Tiimi 2/93 (artikel): Hannele Nieminen: Psyyken laakkeet eivat ole ainoastaan paihde-ongelma 119, IS 9, 10,91 (notis): Kansanelakelaitos: Halcionunilaaketta saa kayttaa 120, Tiimi 4/92 (artikel): Tavallisin monipaihtei-syys: viina ja laakkeet 121, Tiimi 2/94 (artikel): Sirpa Viinisalo: Kettutien A poliklinikka: asteittain eroon laakkeista In, Tiimi 3-4/94 (artikel): Laakeriippuvuus - salattu karsimys 123, Koistinen, P (1990): Laakkeetko harmittomia? Alkoholipolitiikka 55 (4): , Koistinen, P (1991): Miten on kollegat? Suomen Laakarilehti 46 (II): , Lehto, J. & Nuorvala, Y. (1991): Paihdetapauslaskenta 8, 10,1991, Opublicerad, Sosiaali- ja terveyshallitus, Helsinki 126, Lehto, J, & Nuorvala, Y. (1992): Laakkeiden paihdekaytto lisaantynyt, Dialogi 1992 (2): , Lehto, J. & Nuorvala, Y. (1992): Paihdehuolto lamasyksyna 1991, Sosiaaliturva 1992 (8): , Tuomola, P & Ovaska, I. (199 I): Paihteiden sekakaytto - haaste myas terveydenhuollolle, Manuskript for Suomen Laakarilehti Forkortningar: Ab (Aftonbladet), AT (Alingsås Tidning), Arb (Arbetet), DN (Dagens Nyheter), Expr (Expressen), GP (Goteborgs-Posten), HJ (Hemmets Journal), HS (Helsingin Sanomat), IS (lita-sanomat), Ka (Kommunalarbetaren), SH (Sairaanhoitaja), Sp (Smålandposten), SyD (Svenska Dagbladet), T2 (Terveys 2000), UN (Up P & Ner) Summary Antti Schonberg: The construction of tranquillizers and hypnotics-sedatives as a social problem in Finland and Sweden This paper documents debates over benzodiazepine-based tranquillizers and hypnoticssedatives in Finland and Sweden during the period of It looks at the emergence of the top ic ofbenzodiazepine dependence as a social problem in medical journals, newspapers, magazines and administrative NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl. 14,1997 (I) 1 19

16 documents. The paper analyses the role of media, experts, authorities, the drug industry and patient organizations in the claims-making process. It compares Finnish and Swedish cases, and locates the position of patients as self-conscious actars in the debates. In Sweden there was genuine debate where physicians, medical authorities and patient organizations took part. The public media had an important role in defining the status of the problem. The Finnish discussion was composed of single articles or debate articles, but did not form an interactive debate. Finnish authorities did not debate publiclywith physicians or other actors. In the Swedish debate, patients took part as self-conscious actors, while the patients were missing from the Finnish debate. Finally; the author considers the change in acta r relations in medicine, drug and health polities, and concludes that it may be more and more difficult for the tradition al actors ta marginalize the patient. Key words: tranquillizers, hypnotics-sedatives, benwdiazepines, social problems, debate, Finland, Sweden 20 I NORDISK ALKOHOl- &NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (1)

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09 SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09 WE MAKE IT EASIER FOR SWEDISH COMPANIES TO GROW INTERNATIONALLY SWEDISH TRADE COUNCIL >> 2012-05-09 WE ARE AT HOME ON YOUR FOREIGN MARKETS 500 employees 66 offices in

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Marknadsföring av humanläkemedel Dnr: 6.2.9-2014-016259 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Regional konferens om cannabis Karlstad 2012-09-03 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland

Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Jävsregler, praktiska anvisningar och jävsblankett, Läkemedelskommittén i Värmland Dessa regler och anvisningar riktar sig i första hand till ledamöter i Läkemedelskommittén i Värmland (LKV) och dess terapigrupper.

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR ENINGE NS UPP DRAG SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer