Somnmedel och lugnande medel som ett socialt problem i Finland och Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Somnmedel och lugnande medel som ett socialt problem i Finland och Sverige"

Transkript

1 DAnviindningen av bensodiazepinbaserade s6mnmedel och lugnande medel har leu till en livlig offentlig debau i Sverige. I Finland har frågan diskuterats framst på myndigheternas och liikarnas villkor. F6rfaUaren analyserar den roll massmedier, liikare, myndigheter, lakemedelsindustri och patientorganisationer har spelat i konstruktionen av pillerbruket som eu socialt problem. ANTTI SCHONBERG Somnmedel och lugnande medel som ett socialt problem i Finland och Sverige å 1980-talet blev man oroad over den omfattande anvandningen av bensodiazepin P baserade somnmedel och lugnande medel (det man på engelska kallar minor tranquillizers; o.a.). I den medicinska debatten framhavdes fr.a. det fysiologiska beroendet samt det långvariga bruket. Bensodiazepinerna betraktades både som ett allvarligt folkhalsoproblem (Peturson & Lader 1981) och som ett socialt problem (Gabe & Bury 1991). De sistnamnda (Gabe & Bury 1988) havdade att massmedierna i hog grad bidrog till att legitimera bensodiazepinberoendet som ett socialt problem i Storbritannien. Medierna gav såval experter som olika konsumentgrupper utrymme for den oro dessa kande infor frågan om beroende. Syftet med foreliggande artikel ar i forsta hand att presentera det satt på vilket oron over bensodiazepinerna lyftes ham i offentligheten i Finland och Sverige, från borjan av talet fram till år I Sverige uppstod en livlig offentlig debatt kring preparaten, medan någonting motsvarande inte uppstod i Finland. I Sverige betraktades långvarigt bruk av bensodiazepiner både som ett folkhalso- Undersokningen kunde goras tack vare bidrag från Stiftelsen for alkoholforskning i Finland. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (I) I 5

2 problem och som ett socialt problem, medan man i Finland endast bekymrade sig over missbruksaspekten. Det har samtidigt som anvandningen av bensodiazepiner okade i Finland, dvs. i sluret av 1980-talet, samtidigt som den minskade i Sverige. Finland passerade år 1989 Sverige ifråga om totalkonsumtion av bensodiazepiner, matt som DDD/1000 invånare/ dag. Det forefaller som om konsumtionsnivån inte i sig skulle avgora vilken betydelse man tillmater problemet. I borjan av 1990-talet hade man varken i Finland eller i Sverige någon klar bild av hur vanligt det var med långvarigt bruk respektive beroende av bensodiazepmer. Jag skall har forsoka beskriva den debatt som forts i de två landerna. For det forsta kommer jag att beskriva konsumtionstrenderna och analysera den diskussion som på professionell nivå forts kring bensodiazepinerna. For det andra skall jag forsoka dekonstruera både den professionella debatten och mediedebatten i Finland och Sverige. For det tredje skall jag jamfora två konkreta fall, och analysera deras konsekvenser for aktorsrelationerna ino m medicinen samt ino m lakemedels- och folkhalsopolitiken. Metod Den metod som anvants for analysen går under namnet kontextuell konstruktivism (Best 1987, ). De frågor jag stallt ar: Vad ar det som gor att en viss fråga blir ett socialt problem, och vilka typer av processer ar det som ger upphov till sociala problem? Hela den konstruktivistiska traditionen utgår ju från antagandet att sociala problem inte har några helt objektiva kriterier, utan"... ar projektioner av kollektiva forestallningar snarare an en återspegling av objektiva forhållanden (Hakkarainen et al. 1993). Generellt kan man saga att framvaxten av ett socialt problem innebar att ansvaret for det forflyttas från den enskilda individen till samhallet. Debatten om bensodiazepinerna f6rdes på olika typer av arenor: medicinska, politiska, byråkratiska och massmediala. Sattet att argumentera varierar något på de olika arenorna. I den offentliga debatten måste de olika aktorernas argument framstå som overtygande, legitim a och/eller nodvandiga for att aktorerna skall kunna uppnå sina mål och bibehålla sina positioner (Hakkarainen & Hoikkala 1992, 1). Bensodiazepinerna ar lakemedel som ofta skrivs ut, vilket gor att debatterna om dem samtidigt sager oss något om hur man på ett mer generellt plan ser på frågor kring medicin, folkhalso- och lakemedelspolitik. Två typer av material samiades in. Den primara datakallan utgjordes av debatten om bensodiazepiner i de ledande medicinska tidskrifterna i de två landerna: i Sverige Lakartidningen och i Finland Duodecim och Suomen Laakarilehti / Finlands Lakartidning. Samtliga reportage, nyhetsnotiser och debattinlagg som behandlade bensodiazepiner samiades in under perioden till (39 fall i Sverige och 39 i Finland). Den andra kallan ar den breda och intensiva debatt som fordes i den svenska offentligheten mellan 1988 och Jag har foljt debatten, dels i de två stora dagstidningarna, dels i några regionaltidningar under perioden mellan och Reportagen, notiserna och debattinlaggen från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (sammanlagt 68 fall) samiades in ur det arkiv som uppratthålls av patientgruppen RFHL-Kilen i Stockholm samt ur Sveriges Radios arkiv. I Finland forekom det daremot inte någon storre debatt kring bensodiazepinerna. Den hogsta medicinska myndigheten i Finland, dåvarande Social- och halsostyrelsen, drog temporart in tillståndet for triazolam-produkter (preparatet Halcion) den 2 oktober Det har gav upphov till en smarre offentlig diskussion i oktober-november Jag foljde med 6 I NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl. 14,1997 (I)

3 debatten i den storsta dagstidningen Helsingin Sanomat samt den storsta kvallstidningen Ilta-Sanomat, samt i några tidskrifter. Efter affaren med triazolam-halcion ( ) har det publicerats endast ett fåtal artiklar om bensodiazepiner. Dessa (sammanlagt 25 fall) uppsoktes ur en finsk databas (Kati) och fogades till mitt ovriga material. Samtliga officiella dokument som omnamndes i debatten inkluderades i datamaterialet (5 i Finland och 16 i Sverige). Figur 1. Forsiiljningen av lugnande medel (DDD/lOOO inv/dag) i de nordiska liinderna, (Riska 1993) 60, , Den internationella debatten och forsaljningsstatistiken i Finland och Sverige Den internationella oron over bruket av bensodiazepiner vaxte fram i två etapper. På 1970-talet uttalade några lakare och samhallsvetare sin oro over den okade anvandningen, både i form av bruk (Gabe et al. 1986) och missbruk (Gabe et al. 1988). Rapporten Controlling Psychotropic Drugs -The Nordic Experience (Bruun 1983) var det framsta resultatet av den har forsta vågen av kritisk forskning i Norden. På 1980-talet stod det fysiologiska beroendet av psykofarmaka forskrivna i terapeutiskt syfte i fokus for intresset (Gabe et al. 1986). Epidemiologiska studier visade att procent av de långvariga anvandarna var beroende av sin drog (Gabe 1991). Gabe definierade långvarigt bruk som ett bruk som varat regelbundet i minst ett år (a.a.). Det rådde emellertid ingen enighet om hur begreppet skulle definieras. Williams och Bellantuono (1991) uppskattade att 2-3 procent av befolkningen i de flesta vastlander ar långvariga brukare. I Sverige kunde man konstatera att det skedde en markbar okning av antalet långvariga brukare (Isacson et al. 1992). Lilja och Larsson fann i sin tur i en oversikt av laget (Lilja & Larsson 1994) att riskfakrorerna i fråga om att utveckla ett bensodiazepinberoende består av foljande faktorer: dagliga 10 ol-l-l_l_~l_~~~~~~~~~~ Figur 2. Forsiiljningen av somnmedel (DDDIlOOO inv/dag) i de nordiska liinderna, (Riska 1993) , , o Danmark --I- Finland ~ Norge ----B-- Island -----A--- Sverige NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) I 7

4 doser, den tid man anvant drogen, det preparat man anvant, samt anvandarens personlighet, alkoholvanor och kulturella varderingar. Samhallsvetarna faste i sin tur uppmarksamhet vid de sociala, kulturella och psykologiska faktorer som påverkar anvandningen (Cooperstock et al. 1982; Helman 1981; Golombock 1989, 1991). Bruket av bensodiazepiner okade mycket snabbt i Finland och Sverige på 1960-talet och i borjan av 1970-talet. Från mitten av talet till mitten av 1980-talet var anvandningen i Finland stabil, men den borjade sedan oka i slutet av 1980-talet och passerade som tidigare namndes anvandningen i Sverige år 1989 (Hemminki 1983; Riska 1993). Speciellt snabb var okningen nar det galide forsaljningen av somnmedel (Riska 1993). Okningen upphorde år 1991, då den dåvarande Social- och halsostyrelsen i Finland drog in tillståndet for det mest sålda somnmediet Halcion, samt andra triazolam-produkter. I Sverige borjade forsaljningen av bensodiazepiner minska i slutet av 1980-talet. Den svenska debatten Den svenska lakarkåren var på 1980-talet uppdelad i två lager nar det galide synen på bensodiazepiner. Det ena lagret havdade att den beroendeframkallande effekten av droger forskrivna i terapeutiskt syfte ar ett allvarligt folkhalsoproblem [1-6]. Det andra havdade i sin tur att enbart de normala doserna inte ger upphov tih något beroende. Enligt deras åsikt ligger problemet på ett helt annat håll: dels i att en dellakare ar alltfor forsiktiga och inte ordinerar tillrackligt med mediciner, dels i att en liten grupp patienter missbrukar tabletterna [7-12]. Patientorganisationen RFHL (Riksforbundet for hjalp åt lakemedelsmissbrukare) var en av de viktigaste rosterna i både den offentliga och den professionella debatten. Organisationens framsta syfte ar att hjalpa personer som missbrukar lakemedel. I borjan av 1990-talet inrattade man RFHL-Kilen, ett kooperativt institut for lakemedelsberoende. Man koncentrerade sig dar uttryckligen på bensodiazepinerna. RFHL:s policy i den frågan var synnerligen kritisk. Man forsvarade i stallet de icke-farmakologiska terapiformernai behandling av ångest och somnsvårigheter [13]. Organisationen deltog också i utformningen av olika officiella rapporter [14-16]. Lakarna och Socialstyrelsen (50S) arrangerade år 1988 två konsensuskonferenser om drogterapier i behandlingen av somnsvårigheter och ångest [17, 18], i syfte att nå storre enighet i frågan. Både i konferenshandlingarna och i den officiella beredningen tih den nya lakemedelslagstifrningen betraktade man beroendet av bensodiazepiner som ett betydande folkhalsoproblem [14, 17, 18]. Socialstyrelsen utvidgade problematiken år 1990, genom att fastslå allrnanna råd angående anvandningen av beroendeframkallande psykofarmaka [15]. Det centrala då var begreppet lågdosberoende, dvs. ett beroende som kunde uppstå vid normaldoser och redan efter en kort tid (vars langd inte definierades) [15]. 50S arrangerade informations- och utbildningsmoten runtom i landet. Vid samma tid diskuterades bensodiazepinerna flitigt i offencligheten. Temperaturen i såval den offentliga som den professionella debatten steg avsevart och en del av lakarkåren borjade bli bekymrad. De riktade ett brev tih regeringen, med anledning av den skramselkampanj som enligt dem riktades mot bensodiazepinerna i medierna. De havdade också att behandlingsideologin både i medierna och av myndigheter utformades utan tihracklig vetenskaplig provning [19]. Brevet gav upphov till en hearing, som ordnades i december Samtliga aktorer i drogdebatten samiades kring ett och samma bord. Den narkotikapolitiska debatten ar sallan så oppen och koncentrerad som den var just vid den har tidpunkten. Efter hearingen 8 I NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

5 splittrades debatten i flera olika riktningar. I ett sammandrag av det skriftliga material som fanns som underlag for hearingen ansåg professor Marie Asberg [20] att debatten borde återforas till den medicinska arenan. Hon definierade begreppet beroende såpass snavt att det, for att alls bli diagnostiserat, forutsatter en kontinuerlig hojning av doserna. I september 1990 igångsatte en grupp bensodiazepin-brukare en rattsprocess gentemot lakemedelsfabrikanterna, med hanvisning till bristande produktansvar [21]. Det visade sig emellertid snart att det var mycket svårt att finna bevis i den har typen av rattsfall. Under åren befaste det normala bruket av bensodiazepiner sin plats på de svenska halsomyndigheternas dagordning - till skillnad från det direkta missbruket, som betraktades som ett mindre problem. Bensodiazepinfrågan dok upp i beredningen av flera olika lagar [16,22,23]. Riksdagen deltog i debatten i samband med sessionerna och [24-26]. Riksdagen kravde att regeringen skulle vidta åtgarder. I november 1990 konstaterade riksdagens socialutskott att man trottnat på att invanta regeringens åtgarder i frågan. Utskottet betraktade namligen beroendet som ett allvarligt problem. Socialministern svarade i sin tur att kritiken var betydligt overdriven [27]. Under riksdagssessionen avgav regeringen till riks dagen en proposition om en ny lakemedelslagstiftning, dar beroendeproblemat~ken emellertid annu inte beaktades [28]. Riksdagsledamoterna hade i sina forslag kravt utredningar angående bensodiazepinberoendets karaktar och omfattning, kontroll och overvakning, resurser for behandling och utbildning och ett erkannande av att beroendeproblemen faktiskt existerar [24, 26]. De lakemedelsberoende i offentligheten Den offentliga debatt som i Sverige fordes om bensodiazepinerna under åren var mycket intensiv. Den som ens det minsta foljde med massmedierna kunde inte undgå att lagga marke till debatten. Ofta presenterades vanliga, arbetande manniskor som berattade om sitt beroende. Anvandaren beskrevs som ett offer under halsovårdssystemet. Doktorn hade forskrivit honom/henne tabletter som han/hon tagit helt enligt foreskrifterna, men som andå gjort honom/henne beroende. Massmediebilden av den beroende skiljde sig starkt från den bild man brukar ge av missbrukare (se Hakkarainen 1992). De vanliga brukarna figurerade t.ex. oftast under sitt eget namn. "Lakarna gjorde mig till missbrukare" [29], berattar 38-åriga Lena Bengtsson, medan 54- åriga Lee Gorringe havdar att "Ingen lakare ville hora talas om att jag skulle sluta med min medicin, hur jag an tjatade. - Du behover tabletterna, jag ater sjalv utav dem ibland, lugnades jag av en doktor" [30]. Brukarperspektivet organiserades i sin tur av patientorganisationen RFHL och av lakaren, psykiatern och forskaren Stefan Borg. Han var inte enbart en passiv expert utan en blandning av undersokande journalist och sakkunnig. Det har gjorde samtidigt att hans lakarroll ifrågasattes. Han beskrevs som något av det moderna samhallets Robin Hood [31-35]; På en bild står Borg i sin långa vita lakarrock, i en tvåsidorsartikel. I ena handen har han ett piller och i den andra en pillerburk. Rubriken lyder: "Var sjatte patient blir missbrukare. Overlakaren: Detta ar en smygande katastrof" [33]. Enligt Borgs och RFHL:s definitioner fanns det då personer i Sverige som var beroende av bensodiazepiner. De havdade aven att bensodiazepinerna fororsakar avsevart fler bieffekter an sjukvården lyckas upptacka och att anviindarna inte forsoker hoja doserna. Bieffekterna uppstår namligen redan av normaldoser [31, 36-38]. Borg och RFHL kampade i medierna inte enbart om sattet att definiera beroendet, eller om problemets ka- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) I 9

6 raktar, utan aven om resurser for sin forskning och verksamhet [38, 39J, och det har var något som galide aven de ovriga aktorerna i debatten. Kritiken av sjukvården Det var framfor allt de allmanpraktiserande lakarna som stod i centrum for kritiken. I den allrnanna debatten havdades det att denna lakargrupp stod for merparten av de forskrivna bensodiazepinerna, trots att de saknade psykiatrisk utbildning [40-43J. De brukade i allmanhet inte heller erbjuda några alternativa terapier, och behandlade inte enbart patienternas mentala problem med hjalp av pillren utan också deras sociala problem [44-46J. De allmanpraktiserande lakarna kritiserades vidare for att skriva ut piller for alltfor långa perioder och darmed fororsaka beroende. Myndigheterna kritiserades i sin tur for nonchalans, eftersom de inte i rillrackligt hog grad uppmarksammat beroendeproblematiken, medan lakemedelsindustrin slutligen anklagades for att sakna etiskt ansvar ifråga om sina egna produkter [47, 48J. [32,33,36,49]. Det centrala begreppet i mediedebatten var frågan om det fysiska beroendet, diagnostiserat på basen av abstinenssymptom. Medierna gav utrymme åt den har tolkningen av beroendet, vilket ledde till att begreppet beroende utvidgades. Det kanske viktigaste var att man genom denna tolkning kunde forflytta det moraliska ansvaret från patienten tilllakaren [50-54J. Nar Socialstyrelsen år 1990 agerade till formån for en vidare definition av problemet [50, 55, 56J, blev mediedebatten annu intensivare, vilket gjorde att aktorer i likhet med RFHL och Borg, som ju velat hoja hela frågans status, forefoll att ha uppnått en mera legitim position. Samtidigt bidrog Socialstyrelsens nya agerande till att i den offentliga debatten lyfta fram det faktum att det existerade två olika skolor inom lakarkåren [57-63J. Mediedebatten ledde också till en utvardering av behandlingsutbudet for tablettberoende och till krav på utokade resurser [64-72J. Pionjararbetet hade redan utfons ino m ramen for det s.k. TUB-projektet, lett av Stefan Borg vid St Gorans sjukhus CTUB = Terapi och utvardering av bensodiazepinberoende). Dar hade man koncentrerat sig på svåra fall. Nu behovde man emellertid utokade resurser. Det centrala i de nya kraven var att beroendesymptomen till sin natur skiljer sig så mycket från det man tidigare sysslat med att framgångsrik behandling forutsatter en ny typ av behandlingsresurser. Man betonade specieilt att beroende varken kunde eller borde behandlas inom ramen for redan existerande psykiatriska institutioner eller drogbehandlingsinstitutioner. De som ar tablettberoende ar inte "tokiga" och inte heller några missbrukare. De har åtminstone någon form av kontroll over sitt liv och sitt arbete. Beroendet ar alltså inte något som utvecklats på grund avegenskaper hos personen sjalv utan på grund av de lakare som ordinerat drogen ifråga, vilket i sin tur sammanhanger med ett sjukvårdssystem som tillåter forskrivning av dylika lakemedel. Motkritiken i massmedierna Innan Socialstyrelsen grep in i debatten kravdes det i medierna att problemet med bensodiazepinberoendet skulle ges en hogre status ino m sjukvården. Nar det blev uppenbart att det har var en fråga som måste integreras i det normala sjukvårdssystemet drogs de lakare och institutioner som inte ansåg bensodiazepin erna vara något storre problem oundvikligen in i den offentliga debatten. I det har skedet blev frågan också aktualiserad ino m rattssystemet, i samband med att representanter for brukargruppen igångsatte en tattsprocess i september Samtidigt blev temat också en resursfråga, i och med att vården av bensodiazepinberoende forutsatte resurser. 10 I NORD[SK ALKOHOL- & NARKOT[KAT[DSKR[fT VOL. [4, [997 ([)

7 En grupp bestående av 50 lakare, ledd av Christer AlIgulander, ansåg an bensodiazepinerna inte var något storre problem, an man kraftigt hade overdrivit bieffekterna, och att kampanjen i massmedierna hade varit till skada for patienterna. Lakarna fornekade också an beroendet skulle vara något folkhalsoproblem. Enligt dem låg problemet framfor allt i att en liten grupp lakare skriver ut droger alltfor ofta, och att en liten grupp patienter missbrukar detta. Lakarna kravde darfor an Socialdepartementet och regeringen skulle foranstalta en oberoende hearing i bensodiazepinfrågan [57, 61-63]. Det var nu forsta gången de två lagren framtradde i offentligheten och bemotte varandras argument. I september 1991 lyfte medierna fram både personer som sj alva hade haft nytta av an anvanda bensodiazepiner [61, 62] och tankegångar som innebar en något snavare definition av beroendeproblematiken [62-64]. Enligt dena skulle det endast ha funnits några tusen tablenberoende personer i Sverige. Man havdade t.ex. att blandmissbruket av bensodiazepiner och alkohol var ett avsevart storre problem [61]. Socialstyrelsen foreslog en strangare kontroll over missbruket av bensodiazepiner, i forberedelserna for en ny lagstiftning angående tillsynen over halso- och sjukvården [22]. Dena skulle ske bl.a. genom an lana på konfidentialitetsreglerna, så att informationsgången mellan olika myndigheter skulle underlanas [53, 56]. Dena var något som också forordades av Apoteksbolaget, dvs. av dem som sålde tablenerna [52]. RFHL misstankte i sin tur att myndigheterna an en gång forsokte flytta uppmarksamheten från beroendet tih missbruket och från lakarna till patienterna. Enligt dem var det ju uttryckligen de alltfor slapphanta lakarna som utgjorde huvudproblemet, genom att de skrev ut alltfor många tabletter och for ofta [50, 54]. Efter hearingen i december 1991 faststalide myndigheterna sjalva i offentligheten att det stora problemet utgjordes av de allmanpraktiserande lakarna. Daremot talade man inte riktigt klarspråk betraffande definitionerna av missbruk och beroende [73, 74]. Myndigheterna gav senare upp ifråga om kraven på en strangare kontroll av lakarna och patienterna [16]. Den finlandska debatten Den finlandska lakarkåren debanerade bensodiazepinerna under 1980-talet i de ledande medicinska tidskrifterna Suomen Laakarilehti / Finlands Lakartidning och Duodecim. Man koncentrerade sig framfor allt på den kliniskt farmakologiska synvinkeln, dar patienterna betraktades i biologiska termer [75-82]. Det var forst i slutet av 1980-talet och borjan av 1990-talet som man borjade diskutera bieffekter och patientens synvinkel, och darigenom blev bilden mera komplex. Problemet med bensodiazepinberoendet dok långsamt upp i debanen under 1980-talet. Till en borjan betraktade man beroendet dels som en fråga om forhojd tolerans, dels som ett missbruksproblem [83, 84]. Asikterna om bensodiazepinernas beroendeskapande egenskaper var motstridiga [77, 78, 83-85]. Daremot ansåg man det mojligt an patienter kunde utveckla en forhojd tolerans [78, 85]. Anityderna nar det galide beroende och missbruk borjade forandras i minen av talet [86, 87]. Man ansåg det nu mojligt an långvarigt bruk av piller i terapeutiskt syfte kunde leda till beroende [77, 79, 80, 86], och for forsta gången namndes abstinenssymptomen som ett adekvat kriterium nar det galler att diagnostisera beroende [86]. Omfattningen av beroendeproblemet ansågs vara blygsam [86], och sammankopplad med den typ av drog som anvandes [88] och med patientens personlighetstyp [86]. Det forekom också en viss diskussion om s.k. rebound-effekter, dvs. an symptomen efter avslutad medicinering återkommer, men i svårare form NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) 111

8 [86, 87J, och om svårigheterna att skilja tablettberoendet från ångest och somnsvårigheter [87J. Daremot forekom olika åsikter betraffande mojligheterna att patienterna utvecklar en forhojd tolerans [86,87, 89J. I slutet av 1980-talet och borjan av talet sammankopplades bruket av bensodiazepiner mera direkt med beroendeproblematiken, vilket definierades i termer av abstinensbesvar och återfallssymptom i samband med långvarigt bruk [79-81, 90-92J. Diskussionen inom den finlandska lakarkåren bestod narmast av enskilda artiklar och debattinlagg, och kan knappast kallas en debatt i egentlig mening. De få halsopolitiska initiativ som togs motte inget gensvar [79, 80J. Det forekom inte heller någon lakemedelspolitisk debatt. Den kritik gentemot lakarkåren som forekom riktades mot behandlingspraxis [80, 90J. Daremot forekom ingen kritik gentemot de medicinska myndigheterna. Behandlingen av tablettberoende borjade diskuteras i mitten av 1980-talet [86J, och fortsatte i borjan av 1990-talet [90-92J. Man ansåg att ett beroende var något som kunde accepteras i sam band med behandlingen av svåra fall av somnsvårigheter och mgest [91 J. Staten och bensodiazepinerna Anvandningen av bensodiazepiner blev ett offentligt problem i Finland den 2 okrober 1991, då Social- och halsostyrelsen (SHS)l drog in Halcion och andra triazolampreparat (anvanda som somnmedel) från marknaden. SHS foljde har samma linje som British National Medical Council i Storbritannien (se Gabe & Bury 1996). Orsaken till detta uppgavs vara de psykiatriska bieffekter som oftare upptrader i samband med just bruk av triazolam jamfort med ovriga bensodiazepiner. Den temporara indragningen av triazolampreparaten frm marknaden i oktober 1991 var en overraskning for många lakare [93-95J. Halcion hade mycket snabbt blivit den vanligaste medicinen mot somnsvårigheter. Social- och halsostyrelsen ansåg att Halcion fororsakade psykiatriska bieffekter av typ tillfalliga minnesforluster och mgest [96J. Folkpensionsanstalten och en del av lakarkåren kritiserade beslutet. Enligt dem var beslutet forhastat och overdrivet, och åstadkom mera skada an nytta for patienterna. Kritik framfordes också mot att halsovårdsmyndigheterna hade litat mer på sina brittiska kolleger an på sin egen erfarenhet [93, 96J. SHS beslot tillsatta en arbetsgrupp som skulle kartlagga samtliga somnmediciner på den finlandska marknaden och utfarda rekommendationer for deras framtida bruk [97J. Från och med januari 1993 gav SHS igen tillstånd for triazolam, men nu enbart i mindre doser och forpackningar. Man gjorde också små andringar i texterna i Pharmaca fennica, dvs. lakemedelskatalogen [98J. I rapporten från SHS:s arbetsgrupp utgick man från de fysiska och psykiska effekterna av långvarigt bruk av bensodiazepiner. Tablettberoendet beskrevs som det stora problemet, medan missbruket ans ågs vara av mindre betydelse [99J. Definitionerna av beroende och missbruk påminde mycket om de definitioner som myndigheterna i Sverige hade anvant, dels i de gemensamma riktlinjerna frm år 1988 [17, 18J, dels i beredningen av den nya lakemedelslagstiftningen från år 1987 [14J. Daremot skiljde de sig i viss mån frm den svenska Socialstyrelsens allrnanna råd frm 1990 [15J. I den finlandska rapporten betonade man de forhojda dosernas beroendeskapande effekter, medan man i de svenska råden betonade de beroendeskapande effekterna redan vid kortvarigt bruk. Halcion i massmedierna Halcion var det mest anvanda somnmedlet i Finland i borjan av 1990-talet. Ungefar patienter anvande sig av dessa tablet NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 14,1997 (I)

9 ter, vilket utgor ungefar 1 % av befolkningen [93]. Till en borjan ansåg man internationellt att Halcion var ett mycket lovande, korttidsverkande bensodiazepin, som hade endast il negativa bieffekter. Forsaljningen okade mycket snabbt och Halcion var snart de mest sålda somntabletterna. År 1979 drog man i Holland in Halcion från marknaden, eftersom preparatet visade sig ha ovantade fysiska bieffekter, såsom minnesforlust, depression, hallucinationer och aggressivt beteende. En tid senare slapptes det åter ut på marknaden, men nu i mindre doser. I borjan av 1990-talet drog Frankrike, Italien, Tyskland och USA in de stora doserna av preparatet, med hanvisning till de negativa bieffekterna [100]. I den frnlandska debatten fick Social- och halsostyrelsen kritik for att den alltfor snabbt och forhastat stoppade forsaljningen av Halcion [93-95, ]. Det man i debatten namnde som exempel på negativa effekter var ångest, depression, minnesforluster och forvirring [96, 102], samt problem i samband med långvarigt bruk [95, 103]. Aldre personer och psykiatriska patienter betraktades som problemgrupper [95, 103]. Det framkom att Halcion hade varit foremål for debatt också i Storbritannien och USA [95, 100, 103, 104]. Vissa skribenter uppskattade Social- och halsostyrelsens indragningsbeslut. Det Ilian oroade sig for var de negativa bieffekterna i allmanhet [105], beroendet och det omfattande bruket av bensodiazepiner bland aldre personer [106,107] och avsaknaden av en tillrackligt strang lakemedelskontroll [105]. Dessutom var man rent allmant misstanksam gentemot drogbaserad terapi [107]. Anvandningen av psykofarmaka diskuterades också på ett mer generellt plan [ ]. Man berorde bl.a. blandmissbruket av alkohol och psykofarmaka [109, 111], behandlingen av sociala problem med hjalp av droger [109], långvarigt bruk av psykofarmaka [109, 110] och de beroendeskapande effekterna av långvarigt bruk [109]. Efter Halciondebatten borjade lakarkåren bli mer intresserad av de eventuella beroendeskapande effekterna av långvarigt bruk [ ], men man betonade annu missbrukets roll [ ]. Det var forst år 1992 som beroendet ansågs vara ett allvarligare problem an missbruket. Darmed hade ansvaret lagts over på halsovården och lakarna, och inte på patienterna [ ]. De argument som anvants inom lakarkåren och av myndigheter spred sig småningom från facktidskrifterna ut i massmedierna. Journalisterna gjorde inga aktiva forsok att definiera problemet, utan det var i forsta hand lakarna och myndigheterna som stod for definitionen såval på den professionella som på den publika arenan. Journalisterna återgav narmast de åsikter som myndigheterna och lakarna hade. Patienternas rost framtradde daremot inte i ett enda debattinlagg. Det var lakarna som diskuterade patienternas basta, utgående från sin syn på patientsakerheten. De farmaceutiska myndigheterna delades i två lager, i samband med att lakaren Timo Klaukka, den ledande drogexperten vid FoIkpensionsanstalten, anslot sig till dem som kritiserade Social- och halsostyrelsens beslut att dra in bensodiazepinerna från marknaden [95, 110, 119]. Patientorganisationernas roll I borjan av 1990-talet var både offendiga och privata organisationer på rusmedelsområdet intresserade av bensodiazepinproblematiken. De hade då en kritisk syn på preparaten [108, 111,112, 114, , ]. Samtidigt var deras uppfattningar om beroendets natur på ett intressant satt motstridiga. Organisationerna havdade att ett beroende kunde uppstå redan vid normala doser, samtidigt som de ansåg att missbruket var det huvudsakliga problemet [108,112,114,115, 123, se ]. Som vi redan, såg tidigare hade patient- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I) 1 13

10 organisationen RFHL i Sverige en helt annan instalining. Enligt den var det beroendet som var det stora problemet. Men vid den tiden, dvs. år 1991, fanns det annu ingen entydig kunskap betraffande omfattningen av beroendet vid normala doser eller långvarigt bruk, vare sig i Finland eller Sverige. Internationella studier tydde emellertid på att det i vastlanderna var ett allvarligt problem (Williams et al. 1991). Orsaken till att de finlandska patientgrupperna valde att definiera beroendeproblematiken så snavt, trots att de hade alia mojligheter att betrakta det som ett viktigt problem, forblir en oppen fråga. Finland och Sverige; en jamforeise Gemensamt for Finland och Sverige ar att inga representanter for lakemedelsindustrin deltog i vare sig den allmanna eller den professionella debatten, trots att debatten påverkade såval de medicinska rutinerna som lakemedels- och halsopolitiken - och darigenom också lakemedelsfirmornas vitala intressen. Det forblir oklart hur industrin reagerade på debatten utanfor offentligheten (se Hemminki 1975; Hemminki et al. 1977, Riska et al. 1991). I Finland fanns det inte heller några patientorganisationer eller massmedier som aktivt skulle ha forsokt artikulera problemet. I Sverige lyckades daremot RFHL delta i forhandlingarna kring en ny lakemedelspolitik och -praxis. Organisationen var också framgångsrik nar det gallde att framtrada i medierna. Den svenska debatten påminner om diskussionen i Storbritannien (Gabe et al. 1988; Gabe et al. 1991; Gabe et al. 1996), dar patientorganisationerna och massmedierna också spelade en central roll nar det gallde att både inrikta och uppratthålla debatten och att mobilisera patienterna. Massmedierna bidrog darmed på ett centralt satt till att definiera hela problematiken. I Finland dok problemen med bruket av bensodiazepiner - dvs. långvarigt bruk och beroende - upp som en lakemedelspolitisk fråga delvis av misstag (Halcion-affaren), delvis på initiativ av myndigheterna och deras satt att definiera problemet. I den brittiska debatten var en av de centrala konflikterna den mellan psykiatriker och allmanpraktiserande labre (Gabe et al. 1991). I Sverige var situationen likartad, men inte lika tydlig som i Storbritannien. Frågan om hur beroendet respektive rnissbruket skulle definieras delade den svenska lakarkåren i två lager. Den finlandska debatten var inte så organiserad som motsvarande i Sverige och Storbritannien. I Finland bestod den av enskilda artiklar och debattinlagg som aldrig fick till stånd ett egentligt meningsutbyte. Myndigheterna gick t.ex. aldrig offentligt i svaromål gentemot lakare eller andra aktorer. Det fanns inte heller någon egentlig drogpolitisk argumentation i lakarnas inlagg. Den finlandska lakarkåren var i huvudsak enig i sitt satt att argumentera, aven om vissa kritiska inlagg gentemot den egna yrkeskåren kunde horas. Ny information fogades till den tidigare kunskapen, och nodvandiga korrigeringar av den egna linjen gjordes. Sammanfattningsvis kan man saga att den finlandska lakemedelspolitiken i borjan av 1990-talet klart dikterades av myndigheterna, till skillnad från Sverige, dar olika aktorer, såsom patientgrupperna, hade en mojlighet att påverka utformningen av politiken. Om logiken i konstruktionen av sociala problem Varfor borjade beroendet av bensodiazepiner betraktas som ett socialt problem i Sverige, men inte i Finland? Enligt Gabe och Bury (1988) bor vissa villkor vara uppfyllda for att privata bekymmer skall omvandlas till sociala problem. For det forsta måste vissa objektiva villkorvara uppfyllda. For det andra måste frågan goras legitim bland den stora allmanheten, som darefter måste mobiliseras kring frågan. Och for det tredje måste problemet bli en 14 1 NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

11 politisk och offendig angelagenhet, som statsmakren blir tvungen att åtgarda. Nar det galler de objektiva villkoren kan man saga att de var uppfyllda i bagge landerna, i form av konsumtion av bensodiazepiner. Ansvaret for problemet låg i Sverige hos lakarna, medan det i Finland låg hos den enskilda patienten. I Finland blev bensodiazepinerna aldrig en moralisk fråga på samma satt som i Sverige. Det moraliska klimat som uppstod i de svenska massmedierna bidrog till att legitimera den kritiska installningen mot bensodiazepiner bland allmanheten. Vilka varderingar var det då som man tog fasta på i den svenska debatten och som gjorde bensodiazepinbruket så omdiskuterat? Den moraliska offensiven kan sammanfattas med de två bilder ur tidningspressen vi namnde tidigare; å ena sidan bilden av lakaren Stefan Borg och pillerburken, å andra sidan bilden av Lena Bengtsson, en helt vanlig svensk kvinna, intervjuad i sitt hem, tillsamrnans med sin hund Gfr ovan s.9). Upplaggningen ar alltså foljande: en prestigefylld labre anklagar halsovården på moraliska grunder, eftersom en vanlig svensk kvinna utan egen forskyllan blivit ett offer for vårdsystemet genom att hon, helt enligt instruktionerna, atit de tabletter hennes lakare skrivit ut - och blivit beroende. Både lakarkåren och behandlingen med lakemedel har meq andra ord har ifrågasatts av dels en medicinsk expert, dels en lekman, vilket gor att de medicinska myndigheterna blir tvungna att forsvara sig. Gabe och Bury (1991) havdar att detta ar ett uttryck for den kris hela halsovården av i dag befinner sig i. Deras tolkning och prognos ar att det kommer att ske en forandring av de sociala relationerna inom halsovården, genom att de sociala kosmaderna kommit att uppmarksammas alltmer. De centrala aktorerna nar man dragit upp rikdinjerna for policyn inom sjukvård, lakemedels- och halsopolitik har utgjorts av statsmakten, de olika myndigheterna, lakarkåren, halsovården och lakemedelsindustrin. Patienterna har utgjort foremålet for verksamheten. I den brittiska och svenska debatten argumenterade man till formån for en ny typ av patient. Denna ar sjalvmedveten och kan i debatter om medicinska frågor och lakemedels- och halsopolitik fora sin egen talan, antingen på egen hand eller med hjalp av en patientgrupp. Enligt Braithwaite (1993) har lakemedelsindustrin forbattrat sina tillvagagångssatt under de senaste tio åren, vilket delvis sammanhanger med en okad aktivitet från statens sida. Det beror dock framforallt på aktivitet från andra parters sida, såsom internationella organisationer, konsumentgrupper och olika yrkesgrupper, men också på den sjalvreglering som industrin utovar både inom det egna foretaget och inom branschen. Det ar emellertid inte svårt att vederlagga Braithwaites påståenden om sjalvkontrollen inom lakemedelsindustrin, i form av exempel på hur denna har misslyckats (Hemminki et al. 1993; Kawachi 1992; Kawachi et al. 1992; Pearce 1992). Massmediernas roll ar viktig då man beskri - ver och bedorner problem ianslumingen till anvandningen av psykofarmaka. Man kan emellertid fråga sig om medierna ar sin uppgift vuxen. Erfarenheterna ar inte specielit goda betraffande deras formåga att forhålla sig kritiskt tilllakemedlen (Lexchin 1990; Coney 1992). Journalisterna rar det mesta av sin information ur medicinska tidskrifter, från universitet och sjukhus, men i hog grad också av lakemedelsindustrin (Trigt et al. 1994). Nar det galler lakemedelspolitiken spelar dessutom olika patient- och konsumentgrupper ofta en viktig roll som informationskalla (a.a.). Det kan finnas många orsaker till avsaknaden av en kritisk attityd: informationen ar splittrad och måste plockas ihop från flera olika kallor, den ar svår att tolka och består till en del av hemligstamplade kallor. Det ar i den har situationen olika patient- och konsumentgrupper kan agera som mellanhander, som NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (I) 1 15

12 samlar in och sprider vidare kritisk information om lakemedlen. Patienten i egenskap av sjalvmedveten aktor ar daremot annu i huvudsak utesluten från de lakemedels- och halsopolitiska arenorna, och sannolikheten for att det skall ske en forandring på den har punkten ar inte speciellt stor (Lexchin 1990; Davis 1992). Det kommer emellertid antagligen att bli allt svårare for de traditionella aktorerna, dvs.lakarna, myndigheterna och lakemedelsindustrin, att helt forbigå patienterna. Oversattning: Thomas Rosenberg FOTNOT 1. Under den undersokta perioden stod Socialoch halsovårdsstyrelsen for overvakningen och prissattningen av lakemedel i Finland. Folkpensionsanstalten avgor i sin tur hur stor del av summan man får tillbaka i form av sjukforsakting. REFERENSER Braithwaite. J. (1993): Transnational Regulation of the Pharmaceutical Industry. Annals, AAPSS, Jan Bruun, K., ed. (1983): Controlling Psychotropic Drugs -The Nordic Experience. London: Croom Helm Coney, S. (1992): A Living Laboratory: The New Zealand Connecting in the Marketing of Depo-Provera. In Davis, R(ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Cooperstock, R. & Parnell, R (1982): Research on Psychotropic Drug Use - A Review of Findings and Methods. Social Science & Medicine 16: I Davis, R( 1992): Pharmaceuticals and Public Policy. In Davis, R(ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Gabe, J. (1991): Introduction. In: Gabe, J.( ed.): Understanding Tranquilliser Use. The Role of Social Sciences. London: Routledge Gabe, J. & Bury, M. (1988):Tranquillisers as a Social Problem. Sociol. Rev. 36: Gabe, J. & Bury, M. (1991): Tranquillisers and Health Care in Crisis. Social Science & Medicine 32 (4): Gabe, J. & Bury, M. (1996): Halcion Nights. A Sociologi cal Account of a Medicai Controversy. Sociology 23: Gabe, J. & Williams, R (1986): Tranquilliser use: a historicai perspective. In Gabe, J. & Williams, R(ed.): Tranquilliser Use - Social, Psychological, and Clinical Perspectives. London: Tavistock publications Golombok, S. (1989): Causes, Effects and Treatment of Long-term Benzodiazepine Use. A Review of Psychological Perspectives. Human Psychofarmacology 4: Golombok, S. (1991):The Contribution of Psychology to Understanding Long-term T ranquilliser Use. In Gabe, J.(ed.): UnderstandingTranquilliser Use - The Role of Social Sciences. London: Routledge Hakkarainen, R (1992): Suomalainen huumekysymys. Huumausaineiden yhteiskunnallinen paikka Suomessa toisen maailmansodan jålkeen (Narkotikafrågan i Finland. Narkotikans samhålleliga posrtion i Finland efter andra vårldskriget). Helsinki: Alkoholrtutkimussaation tutkimuksia n:o 42 Hakkarainen, Pekka & Ruonanvaara, Hannu & Wiberg, Matti (1993): Sosiaalisten ongelmien konstruointi ja tyostaminen. Asunnottomuus ja huumeet suomalaisina kiistakysymyksina (Konstrueringen och bearbetningen av sociala problem. Bostadsloshet och narkotika som finlåndska tvistefrågor). Sosiologia 30 (4): Helman, CG. (1981): Tonic, fuel, and food. Social and Symbolic Aspects of the Long-term Use of Psychotropic Drugs. Social Science & Medicine 15B: Hemminki, E. (1975): Review of Literature on the Factors Affecting Drug Prescribing. Social Science & Medicine 9: I I I-I 15 Hemminki, E. (1983): Consumption of Psychotropic drugs. In Bruun, K.(ed.): ControIling Psychotropic Drugs - The Nordie Experience. London: Croom Helm Hemminki, E. (1989): Kaupallinen laåkeinformaatio ja lååkarit (Kommersiell låkemedelsinformation och 16 1 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

13 lakarna). Sosiaalilaaketieteellinen Aikakauslehti 26: Hemminki, E. & Pesonen, T. (1977): An Inquiry into Associations between Leading Physicians and the Drug Industry in Finland. Social Science Medicine I I: Herxheimer, A. et al. (1993): Advertisements for Medicines in Leading Medicai Journals in 18 countries. A 12 Month Survey of Information Content and Standards. International Journal of Health Services 23: Isacson, D. & Carsjo, K & Bergman, U. & Blackburn, J.L. (1992): Longterm Use of Benzodiazepines in a Swedish Community. An Eight-Year Follow-up. Journal of Clin. Epidem. 45 (4): Kawachi, I. (1992): Where's the Bite? Voluntary Regulation of Pharmaceutical Advertising and Promotion. In Davis P.(ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Kawachi, I. & Lexchin, J. (1992): Doctors and Drug Industry: Therapeutic Information or Pharmaceutical Promotion? In Davis, P. (ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Lilja, J. & Larsson, S. (1994): Social Pharmacology. Unresolved Critical Issues. Manuscript Lexchin, J. (1990): Drug Makers and Drug Regulators. Too Close for Co mfort.a Study ofthe Canadian Situation. Social Science & Medicine 31 (I I): Pearce, N. (1992): Adverse Reactions. The Fenoterol Saga. In Davis, P.( ed.): For Health or Profit. Auckland: Oxford University Press Peturson, H. & Lader, M.H. (1981): Benzodiazepine dependence. British Journal of Addiction 76: Riska, E. (1993): Sociological perspectives on the use of minor tranquillisers. In: Minor tranquillisers in the Nordic Countries. Helsinki: NAD publication No. 23 Riska, E. & Haggiund, U. (1991): Advertising for Psychotropic Drugs in the Nordic Countries. Metaphors, Gender and Life Situations. Social Science & Medicine 32 (4): Trigt van A. et al. (1994): Journalists and Their Sourches of Ideas and Information on Medicines. Soc. Sci. & Med. 38 (4): Williams, P. & Bellantuono, C. (1991): Long-term Tranquilliser Use.The Contribution of Epidemiology. In Gabe, J.( ed.): Understanding Tranquilliser Use. The Role of Social Sciences. London: Routledge UNDERSOKNINGSMATERIAL I. Melander, A. et al. (1984): Anxiolytika-hypnotika i oppen vård; omfattningen av bruk och missbruk. Lakartidningen 81 (41): Melander, A. et al. (1984): Motverkande av missbruk av anxiolytika-hypnotika. Ånnu har lakarorganisationerna inte ersatts. Lakartidningen 81 (41): Albinson, J. et al. (1985): Ångesten ar iatrogen vid "Iakemedelsmissbruk". Lakartidningen 82 (8): Borg, S. et al. (1986): Bensodiazepinberoende och andra långtidsbiverkningar - en oversikt. Lakartidningen 83 (5): Vikander, B. et al. (1987): Avgiftning av bensodiazepinberoende patienter. Lakartidningen 84 (41): Westerholm, B. (1989):Vad gor regeringen åt missbruk och beroende av lakemedel? Lakar-tidningen 86 (23): Nagy, A. (1984): Ångest bagatilliseras, bensodiazepinmissbruket overdrivs. Lakartidningen 81 (48): Nagy, A. (1985): "Beroende" ar inte "missbruk"! Lakartidningen 82 (8): Nagy, A. (1987): Bensodiazepiner hanteras mer subjektivt an andra lakemedel. Lakartidningen 84 (40): IO. AlIgulander, C. (1987): Bruk och missbruk av bensodiazepiner - en psykiatrisk och epidemiologisk oversikt. Lakartidningen 84 (41): I I. Allgulander, C. (1991): Nya ran om karakteristik av och terapi vid generaliserat ångestsyndrom. Lakartidningen 88 (39): Wålinder, J. (1989): Bensodiazepiner på gott och ont. Lakartidningen 86 (23): Albinson, J. (199 I): Angående nytta och risker med anvandningen av bensodiazepiner. I Hearing om bensodiazepiner - Nytta och risker. Stockholm: Socialstyrelsen & Lakemedelsverket 14. SOU 1987:20.: Lakemedel och Halsa. Betankande av 1983 års lakemedelsutredning. Statens offentliga utredningar. Socialdepartementet. Stockholm 15. Socialstyrelsen (1990): Beroendeframkallande psykofarmaka. Att behandla och forebygga beroende och missbruk. Allmanna råd från socialstyrelsen 1990:7. Stockholm 16. SOU 1993:5.: Bensodiazepiner - beroendeframkallande psykofarmaka. Delbetankande av psykiatriutredningen. Socialdepartementet. Stockholm 17. National Board of Health and Welfare & Drug Information Committee, Sweden (1988): Pharmacological Treatment of Anxiety. 1988: I, Uppsala 18. National Board of Health and Welfare & Drug Information Committee, Sweden (1988): Treatment of Sleep Disorders. 1988:4. Uppsala 19. AlIgulander, C. et al.: Ett brev till regeringen Åsberg, M. (1991): Hearing om bensodiazepineren kommenterad sammanfattning. I Hearing om bensodiazepiner - Nytta och risker. Stockholm: Socialstyrelsen & Uikemedelsverket 21. SyD (notis):tablettslavar kraver upprattelse. Skadeståndskrav på miljoner vantas i anmalningar mot lakemedelsforetag och lakare 22. SOU 1991 :63.:Tillsynen over halso- och sjukvården. Slutbetankande av Tillsynsutredningen. Socialdepartementet. Stockholm 23. Ds 1992: I 04.: Natverk for lakemedelsepidemiologi - NEPI. Rapport från utredningen (1990:72) om ett centrum for lakemedelsepidemiologi och utveckling av lakemedelsterapier. Socialdepartementet. Stockholm 24. SoU4 1990/9 I.: Socialutskottets betankande. Halso- och sjukvårdsfrågor 25. SoUs 1991/92.: Socialutskottets betankande. Halso-och sjukvårdsfrågor 26. SoU /92.: Socialutskottets betankande. Halso-och sjukvårdsfrågor NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (I) 1 17

14 27. DN (notis): "Medicinberoende har svikits" 28. Reg.prop. 1991/92: I 07.: Regeringens propo-sition om ny lakemedel m.m. Band B Expr (artikel): "Lakarna gjorde mig till missbrukare" 30. Expr (artikel): Eva, 28 kunde inte leva utan tabletter. På vårdhemmet traffade hon sin lakare - som patient 31. SyD (artikel): Nar hjalpen skapar missbruk 32. SyD (artikel): Tabletterna tar over 33. Ab (artikel): Var sjatte patient blir missbrukare. Overlakaren: Detta ar en smygande katastrof 34. Ab (artikel): Ring i kvall om de farliga tabletterna 35. Ka (artikel): Gittan kåmpar for att bli frisk från sin medicin 36.Arb (artikel): Det glomda beroendet. Lakemedelsmissbruk ett "hål" i valfa~rden 37. SyD (artikel): Ett tecken på lakarnas vanmaktl 38. DN (notis): Okad hjalp till svårt beroende 39. DN (notis): Ingen vård for missbruk av tabletter 40. SyD (notis):tablettberoende forenar sig. Lakemedelsforetag stams på mångmiljonbelopp i skadeståndsprocess 41. SyD (notis): "Forebygg medicinmissbruk" 42. DN (notis): Låkare slår larm. Halsingborgare forbrukar mest lugnande medel i landet 43. SyD (notis): Lugnande ges i onodan. Många recept skrivs utan riktig diagnos 44. Ab (notis): Lakare slår larm om pillermissbruk 45. DN (notis): Somnlos ska få vila utan piller 46. DN (debattartikel): Nog blir man beroende 47. Ab (artikel): "Jag korde rakt in i bergvaggen" - Christer orkade inte med livet utan tabletterna 48. Ab (artikel): "De tycks sakna all kansia for manskligt lidande" 49. Sp (artikel): Missbrukare efter en vecka. Lugnande medel skrivs ut for fort 50. SyD (debattartikel): Krankande hava sekretess. Annu svårade for missbrukare av lakemedel, anser Alec Carlberg 51. SYd (debattartikel): Sluta dalta med patienter. Lagandring kan hjalpa missbrukare av lakemedel, anser P.H. Bohlin 52. SyD (debattartikel): Sekretesslagen ar i hog grad inhuman 53. SyD (debattartikel): Overblick over tablettmissbruk kravs 54. SyD (debattartikel):tablettberoende ar ej missbrukare! 55. SyD (notis): "For latt få lugnande medel" 56. Ab (notis): Lugnande medeloroar socialstyrelsen 57. SyD (notis): Lakare varnar om psykmedel. "Skramselkampanj om medicin" 58. SyD (debattartikel): Bensodiazepiner hjalper. "Angelaget att lakare foljer socialstyreisens råd vid forskrivning" 59. SyD (debattartikel): Boten varre an soten. "Det finns ingen saker anvandning av bensodiazepiner" 60. SyD (debattartikel): Ångest dampas. Blandmissbruket okar 61. UN 10/91 (artikel): Stormvarning på mogadonkusten 62. GP (artikel): Medicinens två ansikten 63. DN (notis): Liten risk for missbruk. Forskare anser att riskerna med lugnande medel overdrivs 64. DN (debattartikel): Hjalp ur tablettberoende 65. GP (debattartikel): Mer Hjalp åt lakemedelsmissbrukare 66. HJ (artikel): Lasare i ko for att taia om tablettmissbruk 67. SyD (notis): Jourhem for drogberoende 68. SyD (notis): Missbrukare slipper klinik 69. AT (notis). Temadag om lakemedels- och missbruksfrågor 70. AT (notis). Man får inte skynda på manniskor som forsoker sluta med tabletter 71. SyD (notis) Hjalp från beroende. Klinik for lakemedelsmissbrukare planeras 72. DN (notis): Kilen ska ge hjalp och stod. Forsta institutet for lakemedelsmissbrukare 73. SyD (notis): Skarpt kontroll av lugnande medel. Forslag om dataregistering av all receptutskrivning for att stoppa oseriosa lakare 74. DN (notis): Hårdare tag kravs mot "valiumlakare" 75. Mattila, M. (1981): Onko eri bentsodiatsepiinien val illa kaytannon erojal Suomen Laakarilehti 36 (28): Olkinuora, M. (1981): Onko bentsodiatsepiineilla merkittavia erojal Kliininen merkitys. Suomen Låakarilehti 36 (28): Syvalahti, E. (1981): Bentsodiatsepiinien haittavaikutukset. Suomen Laakårilehti 36 (32): Viukari, M. (1982): Kaytetaanko Suomessa psyykenlaåkkeita liian vahanl Duodecim 98: Viukari, M. (1986): Bentsodiatsepiineihin liittyvat vieroitusoireet. Duodecim 102: Viukari, M. (1986): Bentsodiatsepiinien vaarallisuus. Suomen Laakårilehti 41 (26): Hyyppa, MT & Kronholm, E. (1988): Uni-håirioista kuntoutuminen. Suomen Laakarilehti 43 (16): Hemminki, E. (198 I): Kaytetaanko psyykenlaakkeita liikaal Duodecim 97: I Elosuo, R. (1981): Onko bentsodiatsepiineilla merkrttavia erojal Vaste ja haitat yksilollisia. Suomen Laakårilehti 36 (28): Elosuo, R. (1981): Edellisen johdosta. Suomen Laakårilehti 36 (32): Niskanen, P. & Ruuska, J. (1984): Bentsodiatsepiinien kåytto. Duodecim 100 (14): Aranko, K. & Seppåla, T. (1985): Bentsodiatsepiinien iarmakokineettiset ja -dynaamiset erot. Suomen Laakarilehti 40 (28): NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL (I)

15 87, Mattila, M, (1986): Huumeiden farmakologiaa, Suomen Uiakarilehti 41 (16): , Aranko, K, & Syvalahti, E, & Alhava, E, (1989): Lyhytvaikutteisten bentsodiatsepiinien kaytto on lisaantynyt, Suomen Laakarilehti 44 (4): , Syvalahti, E, (1986): Unettomuuden hoito, Duodecim 102: , Koskinen T. (1990): Psykofarmakologit huolissaan bentsodiatsepiinien kaytosta, Suomen Laakarilehti 45 (4): , Huttunen, M,o. (1991): Uneton potilas yleislaakarin vastaanotolla, Duodecim 107: , Kajaste, S, & Palomaki, H, (1991): Unilaakkeiden hyodyt ja haitat, Duodecim 107: 150 I-I , Pekkarinen, T. (1991): Laakevalvonta kompastelee, Suomen Laakarilehti 46 (30): , Anonym (199 I): Outoja yli- ja alaslyonteja? Suomen Laakarilehti 46: 321 S 95, Klaukka, T. (1991): Tapaus Halcion, Suomen Laakarilehti 46 (32): %, Anonym (1991 ):Triatsolaamia sisaltavat laakkeet myyntikieltoon, Suomen Laakarilehti 46 (29): , Social- och halsostyrelsen: Unilaaketyo-ryhman asettaminen, Helsinki 4, I 1,1991, Dnr 1557/04/91 98, Social- och halsostyrelsen: Triatsolaami-valmisteet uudelleen myyntiin tarkoin rajauksin,tiedote Nro 5/93, Helsinki, 13, I, , Social- och halsostyrelsen: Unilaaketyoryhman raportti, Helsinki, 30, I 1, , Fabrizio, T. (1991): Halcion painajainen, Suomen Laakarilehti 46 (36): IO I, HS 6, I 0,91 (debattartikel): Oli hatikoitya kieltaa unilaakkeiden myynti 102, HS 20, 10,91 (notis): Suosituimman unilaakkeen myyntikieltoa arvostellaan 103, T2 5/91 (artikel): Psyykenlaake - pelottava pilleri? 104, HS 9,7.92 (notis): Unilaake Haleionilla ei ole muita enemman sivuvaikutuksia 105, Ollila, E, et al. (1991): Laakareiden usko laakevalvontaan horjuu - mutta miksi? Suomen Laakarilehti 46 (32): , HS 13, I 0,91 (debattartikel):vihdoinkin eroon Halcion-Iaakkeesta 107, HS 17, I 1,91 (debattartikel): Puhuminen auttaa unetonta 108, HS 25,8,91 (artikel): Psyykenlaakkeita otetaan yha enemman alkoholin rinnaila 109, HS 6, I 1,9 I (artikel): Unilaakkeiden kaytto ei ole tarpeeksi huolellista I IO, T2 6/91 (artikel): Unilaake uhattuna I II, HS 7.3,92 (notis): Psyykenlaakkeet ovat tutkimuksen mukaan huumeita isompi ongelma I 12, Seppa, K, et al. (1992): Psyykenlaakkeiden liittyminen naisten alkoholinkayttoon, Suomen Laakarilehti 47 (30): I 13, Saarijarvi, S, et al. (1994): Ahdistushairioiden laakehoito, Suomen Laakarilehti 49 (1-2): 9-12 I 14, Holopainen, A. (1994): Laakkeiden ja alkoholin aiheuttaman unettomuuden hoito, Suomen Laakarilehti 49 (13): 1382 I 15, Ovaska, I. et al. (1994): Paihteiden sekakayttajat terveydenhuollon haasteena, Suomen Laakarilehti 48 (n-23): , HS n, 12,92 (artikel): Huumeongelma laakarin maarayksesta, I 17, SH 2/93 (artikel): Laakeriippuvuus I 18, Tiimi 2/93 (artikel): Hannele Nieminen: Psyyken laakkeet eivat ole ainoastaan paihde-ongelma 119, IS 9, 10,91 (notis): Kansanelakelaitos: Halcionunilaaketta saa kayttaa 120, Tiimi 4/92 (artikel): Tavallisin monipaihtei-syys: viina ja laakkeet 121, Tiimi 2/94 (artikel): Sirpa Viinisalo: Kettutien A poliklinikka: asteittain eroon laakkeista In, Tiimi 3-4/94 (artikel): Laakeriippuvuus - salattu karsimys 123, Koistinen, P (1990): Laakkeetko harmittomia? Alkoholipolitiikka 55 (4): , Koistinen, P (1991): Miten on kollegat? Suomen Laakarilehti 46 (II): , Lehto, J. & Nuorvala, Y. (1991): Paihdetapauslaskenta 8, 10,1991, Opublicerad, Sosiaali- ja terveyshallitus, Helsinki 126, Lehto, J, & Nuorvala, Y. (1992): Laakkeiden paihdekaytto lisaantynyt, Dialogi 1992 (2): , Lehto, J. & Nuorvala, Y. (1992): Paihdehuolto lamasyksyna 1991, Sosiaaliturva 1992 (8): , Tuomola, P & Ovaska, I. (199 I): Paihteiden sekakaytto - haaste myas terveydenhuollolle, Manuskript for Suomen Laakarilehti Forkortningar: Ab (Aftonbladet), AT (Alingsås Tidning), Arb (Arbetet), DN (Dagens Nyheter), Expr (Expressen), GP (Goteborgs-Posten), HJ (Hemmets Journal), HS (Helsingin Sanomat), IS (lita-sanomat), Ka (Kommunalarbetaren), SH (Sairaanhoitaja), Sp (Smålandposten), SyD (Svenska Dagbladet), T2 (Terveys 2000), UN (Up P & Ner) Summary Antti Schonberg: The construction of tranquillizers and hypnotics-sedatives as a social problem in Finland and Sweden This paper documents debates over benzodiazepine-based tranquillizers and hypnoticssedatives in Finland and Sweden during the period of It looks at the emergence of the top ic ofbenzodiazepine dependence as a social problem in medical journals, newspapers, magazines and administrative NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl. 14,1997 (I) 1 19

16 documents. The paper analyses the role of media, experts, authorities, the drug industry and patient organizations in the claims-making process. It compares Finnish and Swedish cases, and locates the position of patients as self-conscious actars in the debates. In Sweden there was genuine debate where physicians, medical authorities and patient organizations took part. The public media had an important role in defining the status of the problem. The Finnish discussion was composed of single articles or debate articles, but did not form an interactive debate. Finnish authorities did not debate publiclywith physicians or other actors. In the Swedish debate, patients took part as self-conscious actors, while the patients were missing from the Finnish debate. Finally; the author considers the change in acta r relations in medicine, drug and health polities, and concludes that it may be more and more difficult for the tradition al actors ta marginalize the patient. Key words: tranquillizers, hypnotics-sedatives, benwdiazepines, social problems, debate, Finland, Sweden 20 I NORDISK ALKOHOl- &NARKOTIKATIDSKRIFT VOl (1)

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Motion till riksdagen 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Mer än 200 000 svenskar är beroende av lugnande och sömngivande medel. År 1987 skrevs

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Frågan om missbruk/beroende i går, i dag, i morgon som jag mött den

Frågan om missbruk/beroende i går, i dag, i morgon som jag mött den Frågan om missbruk/beroende i går, i dag, i morgon som jag mött den Barbro Westerholm Seminarium Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet/u-fold, 2015-01-21 Det började med centralstimulantia

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Synpunkter på Ds 2012:36

Synpunkter på Ds 2012:36 Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -

Läs mer

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI 2013-12-12 Pangea är en internationell Internet Week of Action mot olaglig läkemedelsförsäljning som samordnas av Interpol. Det

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 ADHD etiska utmaningar Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 Statens medicinsk-etiska råd Rådgivande organ till regering och riksdag m.fl. Uppgift: att

Läs mer

Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

Dagens tema 20160312: För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att... Utskrivet av: Region Jamtland Harjedalen den 14 mars 2016 14:09:50 Namn: Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det sjä... Sidan 1 av 7 Från: "Ulf Bittner" den 12 mars

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

14 pharma industry nr 3 13

14 pharma industry nr 3 13 14 pharma industry nr 3 13 OVILJA ATT BETALA FÖR INNOVATIVA LÄKEMEDEL branschens åsikter om branschen FÖRDJUPAT SAMARBETE MED VÅRDEN SVÅRT ATT FÖRA DIALOG MED MARKNADENS NYA AKTÖRER STÄRKA INDUSTRINS ANSEENDE

Läs mer

1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7

1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7 1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7 2 Frågan om somnambulism, och särskilt sexsomni, har blivit aktuell på senare

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor (från boken Vad hjälper? Natur och Kultur, 2004) Återhämtningens förekomst Att människor återhämtar sig från svåra psykiska störningar

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Den nya influensan A(H1N1)

Den nya influensan A(H1N1) Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU16 Den nya influensan A(H1N1) Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:126 Den nya influensan A(H1N1). Ingen motion har väckts med anledning

Läs mer

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition Linköping University Medical Dissertation No. 1153 Women s knowledge, attitudes, and management of the menopausal transition Lotta Lindh-Åstrand Department of Clinical and Experimental Medicine, Division

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Pressmeddelande 2014-04-25 14:31 CEST Just nu ligger den så kallade Patientmaktsutredningens betänkande ute som en så kallad lagrådsremiss hos berörda

Läs mer

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU

Läs mer

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk 7 Motion 1977178:719 av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk Vid läkarstämman i slutet av år 1977 redovisades att årligen föds i vårt land ungefar 400 barn med skador som

Läs mer

Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4)

Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4) 1 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2008-02-06 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU

Läs mer

FSD2342 European Social Survey 2006 : Suomen aineisto

FSD2342 European Social Survey 2006 : Suomen aineisto KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2342 European Social Survey 2006 : Suomen aineisto Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

100 unga kvinnor begick självmord under direkt inverkan av antidepressiva medel och annan psykofarmaka INGEN biverkningsrapport inlämnades 24/1-15

100 unga kvinnor begick självmord under direkt inverkan av antidepressiva medel och annan psykofarmaka INGEN biverkningsrapport inlämnades 24/1-15 100 unga kvinnor begick självmord under direkt inverkan av antidepressiva medel och annan psykofarmaka INGEN biverkningsrapport inlämnades 24/1-15 Under de fem åren 2009-2013 har 100 unga kvinnor (15-24)

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever Utfört av auxilium, Graz maj 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. Publikationen återspeglar endast

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Informationspuff för psykiskt stöd

Informationspuff för psykiskt stöd Informationspuff för psykiskt stöd Grunderna i psykisk första hjälp Informationspuff för psykiskt stöd Mål att ge grundkunskap om faktorer som orsakar stress vid olyckor och i specialsituationer. att öka

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer