Delamed. en tidning från diakonia nummer Födda fria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delamed. en tidning från diakonia nummer 3-2004. Födda fria"

Transkript

1 Delamed en tidning från diakonia nummer Födda fria

2 Vad är du värd? Alla människor är födda fria och lika i värde. Så börjar FN:s stolta deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men trots att mer än 50 år har gått sedan den skrevs har verkligheten ännu inte hunnit ikapp. Under det gångna året har det blivit tydligare än på länge att de mänskliga rättigheterna inte gäller alla människor. Det har bara gått några månader sedan vi chockades av bilderna där amerikanska soldater förnedrar och torterar irakiska fångar i det ökända Abu Ghraib-fängelset. Vi vet att över 600 människor suttit fängslade i Guantánamo i nästan tre år utan att ens få veta vad de anklagas för. Och vi har hört hur Sverige samarbetade med USA när två asylsökande egyptier brutalt avvisades till sitt hemland där de fängslades och enligt många rapporter utsattes för tortyr. Det USA-ledda kriget mot terrorismen har urholkat internationell rätt och gjort världen farligare, skriver MR-organisationen Amnesty i sin senaste årsrapport. Kriget mot terrorismen har satt de mänskliga rättigheterna på undantag. Krigsretoriken har spridit sig som en löpeld över världen. I Thailand pratar premiärminister Thaksin om kriget mot knarket hundratals människor har mördats istället för att ställas inför rätta. I det blodiga inbördeskrigets Colombia har arbetet för mänskliga rättigheter försvårats sedan president Uribe kallat människorättsorganisationer för politiska ledare i terrorismens tjänst. I Israel/Palestina har våldet trappats upp och i den israeliska retoriken utmålas ibland alla palestinier som terrorister. Och världens rikaste länder har i antiterrorkrigets namn lättat på restriktionerna för vapenexport och ökat den militära hjälpen även till länder som de vet begår allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Självklart måste världens regeringar fördöma och skydda sig mot blodiga attacker som al- Qaida och andra väpnade grupper genomför. Men inget kan motivera att något land eller någon individ bryter mot vissa grundläggande internationella överenskommelser. De mänskliga rättigheterna måste vara LENA HANSSON, REDAKTÖR okränkbara och gälla alla människor. De är inte förhandlingsbara. FN, som ska försvara de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten har ignorerats av mäktiga länder och därigenom marginaliserats. Det ligger i alla människors och staters intresse att FN:s trovärdighet och styrka återupprättas. Där har även Sverige en viktig roll. Det här numret av Dela Med handlar om människors rättigheter och brist på rättigheter. Läs om den uppmärksammade muren som Israel bygger på Västbanken och de fruktansvärda konsekvenser den får för människors vardagsliv. Läs om kvinnorna som hotas av hedersmord i Kurdistan; om jämställdhet i Kambodja och om den thailändska radiosåpan som ska rädda unga flickor från att hamna i prostitution. Men först av allt några bilder från ett av världens mest slutna länder, där närmare 50 miljoner människor förtrycks, där de järnhårda militärerna lever på knarkpengar och där det finns fler barnsoldater än i något annat land i världen. Följ med fotografen Pål Sommelius till Burma. Våldets rike TEXT: LENA HANSSON FOTO: PÅL SOMMELIUS Vi har inga mänskliga rättigheter i Burma säger den unga kvinnan och slår ut med armarna. Hennes ansikte är stramt och allvarligt. Hon vill inte säga vad hon heter och hon vill inte vara med på bild av rädsla för regimen. Militärjuntan som sitter på makten i Burma är stenhård. Kontrollen över medborgarna är enorm och kontakten med omvärlden minimal. Fotografen Pål Sommelius har rest runt i det slutna landet och fångat en vardag vi sällan får se. Innehåll Ledare...2 Fotoreportage från Burma Nyheter & Notiser Radiosåpa ska rädda flickor i Thailand Gästkrönika...12 Kunskap ger styrka i Kambodja Livet har stannat av i Israel Israels mur slår hårt...18 Utom räckhåll för hedersmördarna i Kurdistan Krönika Tror Jag...21 Lång kamp för barnens rätt i Thailand...22 Insamlingssidor Information och nyheter från Redaktör Lena Hansson Ansvarig utgivare Bo Forsberg Adress Starrbäcksgatan 11, Sundbyberg Postgiro (för gåvor) (för material) Telefon Telefax E-post Hemsida Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala partner arbetar för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. Tryck Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper Form Paganini Ventil Dela Med utkommer under 2004 med 4 nummer och distribueras till Diakonias understödjare ISSN-nr: Bild första sidan: Israels mur skär rakt genom bostadsområden. Den är ett brott mot internationell humanitär rätt och gör det omöjligt för tusentals människor att leva ett normalt liv. FOTO: HANNA LAGERLÖF 2 Dela med Österländsk mystik. De heliga pagoderna i Pagan är ett världskulturarv. Trots det har regimen struntat i den gamla utformningen när man rustade upp dem för att locka turister. Många utlänningar bojkottar Burma som resmål för att de inte vill stödja regimen. Dela

3 OVA N : Helkväll på krogen. Militärkläder syns överallt i Burma. Vissa tycker helt N E DA N : Me Do Win är bara 14 år, men har ett hårt jobb. Hon är guldgrävare. Mediala munkar. Den burmesiska staten kontrollerar medierna. Men det går att få in enkelt att det är snyggt, men många tillhör också olika väpnade styrkor. Armén I Myitkyina söker hundratals fattiga burmeser lyckan. Få finner den. De flesta slösar utländska sändningar, bland annat sänder BBC radionyheter på burmesiska någon timme består av närmare en halv miljon man. Av dem beräknas vara barn. Burma bort sina liv och sin hälsa i det tröstlösa sökandet efter guld. Misären är utbredd om dagen. Det är dock straffbart att lyssna på utrikiska sändningar. Staten kontrollerar har flest barnsoldater i världen. och många unga flickor luras in i prostitution. också användningen av Internet. Chang BHUTAN INDIEN Myitkyina KINA BANGLADESH Mandalay Pagan Mongla Ma Kengtung BURMA L AO S Rangoon (Yangon) THAILAND VIE TNA M KAMBODJA Fakta om Burma Huvudstad: Rangoon Invånare: nästan 50 miljoner Medellivslängd: 58 år för män, 61 år för kvinnor Vardagsliv. Kvinnor ur folkgruppen Palong har åkt till marknaden i staden Landskapet är sterilt. Marken där Um Ye Teng gräver guld är förgiftad och vattnet likaså. Kengtung för att handla mat. Överallt syns färgsprakande dräkter. Men det är Guldgrävarnas framfart har tagit död på växtlighet och djurliv, men regimen vill inte ingen idyll vi ser. Förutom det förtryck som alla burmeser lever under, diskrimi- kännas vid miljöproblemet. neras minoritetsgrupperna på olika sätt. 4 Dela med Sedan 1962 har Burma styrts av hårdföra militärer. Listan över regimens brott mot mänskliga rättigheter är hårresande. Människor utnyttjas som slavarbetare åt militären, politiska fångar torteras och i kriget mot etniska gerillagrupper använder soldaterna våldtäkt som vapen. Över en halv miljon människor lever som flyktingar i sitt eget land, ytterligare många fler har flytt över gränsen till Thailand. Över hälften av Burmas budget går till militära utgifter, bara ett par procent går till utbildning. Vart tionde barn dör innan det fyller fem år. Diakonia samarbetar med burmesiska kyrkorådet Dela med 5 och deras medlemmar i landet.

4 NYHETER & NOTISER NYHETER & NOTISER Fullspäckat om mänskliga rättigheter Miljontals människor runt om i världen lever med hiv. Den som är hivsmittad i Sverige och andra i- länder kan med dagens mediciner leva ett nästan normalt liv. Men de allra flesta av världens hivsmittade, hela 95 procent, finns i fattiga länder och bara ett fåtal har tillgång till aidsmediciner. På årets MRdagar den november kan du höra mer om hur dagens handelsregler krockar med rätten till hälsa och ytterst rätten till liv. MR-dagarna är späckade av seminarier om mänskliga rättigheter ur en mängd olika perspektiv. Bl a medverkar Diakonias samarbetspartner i Boliva på temat rätten till vatten. Läs mer på Vär(l)d att fira? Seminarium efter 60 år med IMF och Världsbanken Frågetecken kring ny svensk politik Snart har ett år gått sedan riksdagen beslutade att kampen mot fattigdom ska stå i fokus för all svensk utrikespolitik. Men sedan dess har inte mycket hänt. Beslutet om den nya politiken för global utveckling är ett stort steg framåt. Men för att det inte ska bli en papperstiger krävs konkret handling, säger Diakonias direktor Bo Forsberg. Kopplat till den nya politiken ska enligt riksdagen finnas en samordningsfunktion och ett medborgarforum. Biståndsministern Carin Jämtin kommer att leda samordningen, men hon kan inte kräva tydliga målbeskrivningar av de olika departementen. Risken är att departementens rapportering bara kommer att bli ett beskrivning av vad som har IMF och Världsbanken medverkar till miljöförstöring och försämrar villkoren för fattiga människor hävdar kritikerna. I år fyller institutionerna 60 år och diskussionen om deras framtida roll är livlig. Vill du veta mer om Världsbanken och IMF? Varför skapades de? Vad tycker folkrörelser i Sverige och utomlands om deras politik? Och hur ser Sveriges regering på deras roll idag? Svaren får du den september då Diakonia och nätverket Jubel håller i ett stort internationellt seminarium i Stockholm, där bland andra partnerorganisationer från södra Afrika deltar med konkreta exempel på hur Världsbanken och IMF påverkar människors vardag. Under hösten lanserar Diakonia och nätverket Jubel en vykortskampanj med anledning av IMF:s och Världsbankens 60-årsjubileum. Vykorten innehåller konkreta rekommendationer på förändringar som Diakonia ser som nödvändiga för att dessa globala aktörer ska kunna hänt. Det som behövs är en tydlig analys av vilka målkonflikter som finns det måste framgå om och hur tex handelspolitiken motverkar fattigdomsbekämpning, säger Bo Forsberg. Hur medborgarforumet kommer att se ut är fortfarande oklart. Risken är att det bara blir ett forum för erfarenhetsutbyte och dialog istället för ett forum som kraftfullt kan utvärdera den nya politiken. Bo Forsberg är också förvånad över att vapenhandel lämnas helt utanför samtalet om en sammanhållen politik. Läs mer om de nya svenska politiken för global utveckling på Organisationer runt om i världen engagerar sig för att IMF och Världsbanken ska bli mer demokratiska. Här genom att demonstrera i samband med institutionernas möten i Washington i våras. FOTO: PENNY DAVIES bidra till en rättvisare värld. Förhoppningen är att samla in så många vykort med namnunderskrifter som möjligt för att sedan överlämna dem till Sveriges ansvariga representanter i Världsbanken och IMF i slutet på året. Gör din röst hörd. Läs mer om seminariet och vykortskampanjen på och Redskap för fred Över en miljard människor i världen lever på mindre än tio kronor om dagen. Den orättvisa världsordningen är i sig en orsak till att konflikter bryter ut. Om världen vore mer jämlik skulle färre ta till våld mot varandra. Kyrkornas globala söndag, den 21 november, ger oss möjlighet att reflektera och agera kring hur vi som enskilda människor och i gemenskap kan vara med och skapa rättvisa och fred i världen. Årets tema för Kyrkornas globala söndag är den helige Franciscus bön Gör mig till redskap för din fred och initiativtagare är Sveriges Kristna Råd, Diakonia, Caritas, Lutherhjälpen, Svenska missionsrådet, Kristna fredsrörelsen, Liv- och fredinstitutet och studieförbunden Sensus och Bilda. Läs mer på Israels ockupation roten till konflikten Konflikten mellan israeler och palestinier blir allt blodigare. På fyra år har runt 3000 palestinier och 1000 israeler dödats. Varje vecka hör vi hur våldet ökar och hatet växer. Diakonia har arbetat i regionen sedan 60-talet. Nu vädjar samarbetsorganisationerna både på den israeliska och den palestinska sidan om vårt stöd. De vill leva i fred och säkerhet. Men det har blivit tydligt att de båda parterna inte kan komma fram till en acceptabel lösning på egen hand. Ett av hindren för fred är ockupationen. Israel ockuperar sedan 1967 Västbanken, Gaza och Golanhöjderna. FN har fördömt ockupationen, som är olaglig enligt internationell lag. Flera opinionsundersökningar visar att en stor del av israelerna kräver att ockupationen ska hävas. Lämna Gaza börja förhandla nu! var också mottot när över israeler samlades till en jättedemonstration i Tel Aviv nyligen. Diakonia håller med och har tillsammans med flera kyrkor och kristna organisationer startat kampanjen Hopp för en rättvis fred i Mellanöstern. En fråga som stått i fokus är bojkott av produkter från de israeliska bosättningarna på ockuperad mark. Enligt Israels handelsavtal med EU får inte produkter från ockuperad mark säljas som israeliska varor de måste märkas särskilt och ska importeras på andra villkor. Israel fuskar med märkningen. Därför uppmanar Hopp till bojkott av dessa varor så länge Israel bryter mot avtalet. Läs mer om Hopp på och Rättvisemärkt i ny skepnad Rättvisemärkt har ny logotyp. Den nya symbolen föreställer en människa som sträcker armen uppåt inramad av en jordglob och den används redan i flera andra länder. Sedan i början av sommaren har Rättvisemärkt också ny generalsekreterare Alice Bah Kuhnke, som är känd som programledare på TV. Läs mer på ULF FRÖDIN 6 Dela med Dela med 7

5 Judy Montreevat, som jobbar på New Life Center och Kaesai Isi, som är Diakonias landrepresentant för Thailand och Burma, har gjort en radioföljetong för att sprida information om människohandel, prostitution och aids. Fattiga flickor dras in i prostitution och människohandel. I den här bordellen i den burmesiska staden Mongla vid gränsen till Kina säljs unga flickor. Hiv och aids ökar snabbt i Burma. Radiosåpa ska rädda flickor I nästan ett halvår hölls 17-åriga Na Maw inlåst som sexslav. Hennes kropp köptes av flera män varje dag. Nu blir hennes liv radioföljetong för att avskräcka andra. TEXT: LENA HANSSON FOTO: LENA HANSSON, PÅL SOMMELIUS Fortfarande minns hon precis hur det kändes när hon första gången blev våldtagen. Det var på ett massageinstitut i staden Chiang Mai i norra Thailand. Han var runt 40 och västerlänning. Jag var så rädd. Försökte fly, men dörren var låst. I två timmar slogs jag för mitt liv, säger hon. Na Maws blick är tom. Det är jobbigt att prata, ändå fortsätter hon. Men jag var chanslös. När alla krafter var slut tryckte han ner mig på sängen, låste mina ben med sina och mina armar med ena handen. Sedan våldtog han mig. Na Maw såg hur det rann blod ur hennes kropp. Hon trodde att hon skulle dö. Men hon överlevde. Och efter nästan ett halvår i helvetet hände något fantastiskt. En av flickorna lyckades fly från massageinstitutet. Den första hon stötte på var en snickare på ett bygge precis intill. Han tog hem henne till sin fru där hon berättade om de andra flickorna som hölls inlåsta. Frun kontaktade New Life Center en av Diakonias samarbetsorganisationer, som tillsammans med den thailändska polisen stormade stället och fritog flickorna. En av dem var Na Maw. Idag bor Na Maw på New Life Center i väntan på att rättegången mot de skyldiga ska bli klar. Sedan ska hon återvända hem. Men först ska hennes liv bli radiosåpa. PAPPAN KNARKADE Na Maw kommer från en avlägsen by i Kina. Hennes pappa rökte heroin och dog redan när hon var liten. Styvpappan tyckte inte om Na Maw. Han var alkoholist och slog både flickan och hennes mor. En gång slog han mig med ett järnrör i huvudet så att jag svimmade, säger Na Maw. Hon har fortfarande ett kraftigt ärr över pannan. Sedan fick jag flytta hem till min moster i en grannby. Na Maw såldes som sexslav. I nästan ett halvår hölls hon inlåst och tvingades ha sex med främmande män. Nu vill hon berätta om sina erfarenheter för att hjälpa andra. Där slet hon på kusinernas risfält. Men de tyckte inte heller om henne. Na Maws mor sade åt henne att gå till staden och att hon måste klara sig själv. Då var hon 16 år. Hon hittade jobb på en enkel restaurang, tjänade uselt men skickade ändå hem lite pengar till sin mor. En man som hade ätit hos oss några gånger och som verkade jättetrevlig sade en dag att han kunde fixa ett bättre jobb till mig, säger Na Maw. Då skulle jag kunna skicka mer pengar till mamma. Det handlade om ett restaurangjobb i Thailand. Na Maw var skeptisk. Men hon nämnde erbjudandet för sin bästa kompis, som blev eld och lågor. Ett äventyr hägrade, ett liv i Thailand, ett liv där man kan äta sig mätt utan att vända på varje slant. Hon trodde att de kunde lita på mannen. Efter mycket vånda bestämde de sig för att åka. De åkte via Burma. 17 dagar tog det till thailändska gränsen. De var fem flickor, mannen från restaurangen och en vuxen kvinna. Resan var spännande. Vi hade så roligt och vi tjejer lovade varandra att hålla ihop för alltid. NA MAW VILLE DÖ Men när de kom fram till gränsen våldtog mannen Na Maws bästis, och sade sedan att bara oskulder får åka in i Thailand. Kompisen blev kvar i Burma. Jag vet inte vad som hände med henne. Men jag tänker på henne varje dag, säger Na Maw. Vid gränsen förstod flickorna att de hade blivit lurade. Na Maw fördes till ett hotell i Chiang Mai där hon låstes in på sjunde våningen. Där hölls flickor inlåsta i ett rum. De flesta var år, många hade varit där länge. När de berättade för mig att de tvingades ha sex med olika män varje dag, då ville jag bara dö, säger Na Maw. Hennes önskan att dö var så stark att hon stod i fönstret, beredd att hoppa ner. Men en av flickorna hindrade henne. I de fattiga gränsområdena i Kina, Burma och Thailand är kunskapen om människohandel och prostitution fortfarande dålig. För att sprida information har Judy Montreevat, som jobbar på New Life Center och Kaesai Isi från Diakonia producerat en såpopera baserad på verkliga händelser. Såpan ska sändas via radio i Thailand, Burma och Kina under hösten. Na Maw är en av de fyra flick- 8 Dela med Dela med 9

6 På New Life Center får flickor som tagit sig ur prostitution, och de som befinner sig i riskzonen att hamna i sexhandel, en ny chans och ett nytt liv. Hla Wins dotter försvann med sin man och hördes inte av på tio år. När hon kom hem var hon svårt sjuk och det dröjde inte länge innan hon dog. Hon hade sålts till en bordell och insjuknat i aids. De här flickorna är 15 och 16 år och har inte gått i skolan. De bor i en liten avlägsen och fattig by i östra Burma. Många unga lämnar byn. De betalar dyrt för att illegalt ta sig till Thailand. En del hamnar i prostitution. or som figurerar. De tillhör alla folkgruppen Lahu, och såpan görs på Lahu-språk. I de fattiga byarna finns ingen TV, och folk förstår inte thailändska. Vi vill göra en underhållande och spännande såpa som samtidigt informerar om prostitution, människohandel, aids och droger, säger Judy Montreevat. De tre andra flickorna i såpan är thailändska Naha, som nyligen dog i aids 22 år gammal, 16- åriga Nada, som är hiv-positiv och bor kvar på New Life Center och 17-åriga Nala från Burma, som inte ville berätta för någon om sina erfarenheter och att hon är hiv-positiv inte ens för sin man. Nu är han smittad, men de har fått en frisk liten son. Na Maw har nyligen fått sitt hiv-besked. Det var negativt. Nu vill jag se framåt, säger Na Maw inte prata om allt det hemska som har varit. Men jag vill vara med i radiosåpan för jag tror att den kan hjälpa andra. Det behövs mer information. AIDS UTBRETT Att det behövs mer information håller Hla Win med om. Han är en åldrig man i en liten fattig by i östra Burma. En dag kom hans dotter hem till byn med en man från Rangoon i sällskap. De ville gifta sig. Jag trodde att det var en god man. Han var trevlig, säger Hla Win. Men det visade sig att mannen sålt dottern till en bordell, och hon hördes inte av på tio år. När hon kom hem var hon sjuk och deprimerad. Hon kom tillbaka tillsammans med två andra kvinnor, alla tre dog. En av dem hade ett barn, som också dog, säger Hla Win. Idag vet de att kvinnorna var aidssjuka. Och mitt i byn har Hla Win satt upp information om sjukdomen och hur hiv smittar. Nu vet den unga generationen lite mer om hiv och människohandel. Om det kommer någon hit och vill gifta sig är de försiktiga, säger han. FOTNOT 1. FLICKORNA SOM FIGURERAR I RADIOSÅPAN HAR I VERKLIGHETEN ANDRA NAMN, LIKSOM HLA WIN FRÅN BURMA. 2. NEW LIFE CENTER, SOM HAR TRE HEM I THAI- LAND, HJÄLPER FLICKOR UR MINORITETSFOLKEN SOM HAR HAMNAT I PROSTITUTION OCH FLICKOR SOM BEFINNER SIG I RISKZONEN. PÅ CENTRET FÅR DE BOSTAD, UTBILDNING OCH NÅGON ATT PRATA MED. OMKRING 100 FLICKOR I ÅLDRARNA ÅR BOR PÅ NEW LIFE CENTER, SOM STÖDS AV DIAKONIA. Diakonia i Thailand Diakonias arbete är koncentrerat till norra Thailand och fokus ligger på mänskliga rättigheter bland etniska minoriteter, som ofta saknar utbildning och hälsovård. Fattigdomen skapar hopplöshet och brist på framtidstro. De få jobb som finns är underbetalda. Unga flickor riskerar att lockas med erbjudande om arbete på hotell och restauranger, men hamnar istället på bordeller. Att arbeta med mänskliga rättigheter är viktigt. Människor som har kunskap om sina rättigheter blir inte lika lätt lurade. Diakonias partnerorganisationer arbetar för att skapa förutsättningar för de etniska grupperna att kunna leva värdiga liv, där deras kultur och levnadssätt respekteras. Det kan handla om utbildning, inkomstgenerande projekt eller bättre jordbruksmetoder. Projekten stärker de etniska grupperna och det kan förhindra trafficking, dvs att unga flickor säljs till sexindustrin. H BURMA Chiang Mai KINA LAOS THAILAND VIETNAM Bangkok KAMBODJA M A L AYS I A Hong Kong 10 Dela med Dela med 11

7 GÄSTKRÖNIKA Christian Åhlund, advokat och generalsekreterare i International Legal Assistance Consortium Under det kalla kriget var skyddet för mänskliga rättigheter en fråga med låg internationell prioritet. Det kommunistiska systemet gynnade kollektivet på bekostnad av individens fri- och rättigheter. Västmakterna å sin sida såg genom fingrarna på uppenbara kränkningar som begicks av allierade diktaturer, t ex Chile, Argentina och Sydafrika, bara dessa ansågs stå på rätt sida i kampen mot kommunismen. Men 1990-talet, med utbredningen av den representativa demokratin och marknadsekonomin, medförde ett uppsving för de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Vikten av ett En delseger för terrorismen "Jag är inte rädd längre. Nu vet jag att vi har samma rättigheter som män." Vetskapen har gett henne och de övriga kvinnorna i byn hopp och självsäkerhet. Kambodja som en gång var ett av de mest lovande och rikaste länderna i Asien, är idag ett av världens absolut fattigaste. Med ånglok på järnvägen och ytterst få asfalterade vägar. fungerande rättssystem för att skydda individen och för att skapa ett gynnsamt klimat för ekonomiska investeringar betonades också alltmer inom det internationella biståndet. När konfliktdrabbade och fattiga länder skulle byggas upp riktades uppmärksamheten mot domstolar, lagstiftning och förutsättningar för fria val. Också i rika västländer fick frågor om mänskliga rättigheter större betydelse. Den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg fick ökat inflytande. Och även om reglerna som skyddar mänskliga rättigheter i Europa inte är desamma som i USA, så kom tillämpningen i praktiken att bli alltmer likartad. Det är nog ingen överdrift att påstå att åren kring millennieskiftet var något av en höjdpunkt för de mänskliga rättigheterna och the rule of law. Men attackerna den 11 september 2001 mot World Trade Center och Pentagon skulle komma att helt förändra den här bilden. Kriget mot terrorismen har i stor utsträckning drabbat de mänskliga rättigheterna. Tidigare självklara rättigheter, som rätten att inte bli torterad eller att få sitt frihetsberövande prövat av domstol, är inte längre lika självklara. Ansvaret för den pågående nedrustningen av skyddet för mänskliga rättigheter vilar främst på USAs regering. Men FN, EU och många enskilda länder bär också ett ansvar. Fångarna på Guantanamo som den amerikanska regeringen avsåg att internera på obestämd tid och utan rättslig prövning är kanske det mest uppmärksammade exemplet på det pågående förfallet. Ett annat färskt exempel är den promemoria från det amerikanska justitiedepartementet, enligt vilken det är tillåtet att tortera krigsfångar. När tillgångar spärrades för ett antal organisationer och individer, misstänkta för samröre med terrorism, utlöstes en intressant juridisk kedjereaktion. Spärrlistan upprättades ursprungligen av FN i november 2001 efter uppgifter från USAs regering. EU omvandlade kort därefter den här listan till en EU-förordning, som får omedelbar verkan av bindande och direkt tillämplig lag i alla EU-länder. På det här sättet berövades bl a tre svenska medborgare utan rättslig prövning rätten till sina tillgångar utan tidsbegränsning och utan möjlighet att överklaga. Denna lagstiftning med ursprung i FN och EU har alltså medfört allvarliga kränkningar av svenska medborgares grundläggande mänskliga rättigheter. (Två av dem har sedermera av USA strukits från listan men den tredje står fortfarande kvar.) Det är idag nödvändigt såväl för enskilda länder som för internationella organisationer som FN och EU att bygga upp en beredskap mot terrorismen. Men det är lika viktigt att inom FN, EU och enskilda länder i dessa sammanhang bygga upp en beredskap mot förhastade beslut som i terrorismbekämpningens namn kränker rättstatens principer. Sådana beslut skadar både samhället/rättsstaten och den som drabbas. Vårt system bygger på rättstatens principer och på respekten för den enskildes grundläggande rättigheter. Terrorismens yttersta mål är att bringa det västerländska samhällsystemet på fall. Varje åtgärd som innebär en nedrustning av rättsstaten innebär därför en motsvarande delseger för terrorismen. Jag är inte rädd längre, säger den späda lilla kvinnan framför mig. För nu vet jag, fortsätter hon och låter självsäker. Nu vet jag att han inte får slå mig. TEXT OCH FOTO: CICCI HERMANSSON Kunskap ger styrka Det är utbildning i den lilla byn, om mänskliga rättigheter och våld i hemmet. Det är bara kvinnorna som pratar. Fel. Det är bara en kvinna som pratar. Och snart förstår jag varför. Hennes man är inte med. Han har varit i Thailand i fem år nu, för att jobba och tjäna de pengar som inte finns i hemlandet. Hon är kvar i den lilla byn utanför Phnom Srok i norra Kambodja, med deras fem barn. För henne har de fem åren varit en lättnad. Kommer han tillbaka vet jag att jag kan anmäla honom, fortsätter hon. Nu vet jag och jag känner mig trygg. Kambodja. Landet som förknippas med Pol Pot och Röda Khmererna. Det är 25 år sedan nu och de forna ledarna har fortfarande inte dömts. De lever sida vid sida med sina offer, och har inte bara berövat landet en tredjedel av sin befolkning, utan också tilliten. För inte bara finns förövarna mitt ibland de kvarlevande gamla Röda Khmerer finns idag i ledande positioner i samhället. FN har i flera år förhandlat med Kambodjas regering för att de ska ge rättvisa åt Kambodjas befolkning. Men än så länge är tribunalen och de bevis som samlats in mot ledarna vilande. Kambodja. Ett av världens fattigaste länder och det land i Asien som har lägst utbildningsnivå. Korruptionen genomsyrar hela samhället och finns även i skolans värld. I byarna berättar man om lärare som bara dyker upp ibland. Barnen vet aldrig när läraren ska vara där. Föräldrar säger att de klagar och klagar men vad hjälper det när de inte kan betala läraren? I flera byar berättar man också hur militären har satt upp olagliga vägspärrar där byborna tvingas betala dyra pengar för att passera ett måste på vägen till staden där de säljer sitt ris eller till skogen där de samlar sin ved. De tvingas betala pengar som de egentligen inte har. De beklagar sig, men gör inget åt det. För ingen vågar, och ingen vet heller vart man skulle gå för att få hjälp. Men något är på väg att hända. OKÄNDA RÄTTIGHETER Det är varmt under det flätade taket och dammigt. Det är bara en månad kvar till torrperioden. 12 Dela med Dela med 13

8 Ouch Sarak Chetha, som är Diakonias landrepresentant i Kambodja, är övertygad om att hela samhället tjänar på att kvinnor och män är jämställda därför drog han igång ett manligt nätverk. Barn, kvinnor och män. Fångarna på Röda Khmerernas tortyrfängelse Toul Sleng fotograferades innan den schemalagda tortyren och avrättningarna började. Ros Sopheap är en av de eldsjälar som tror på en framtid för Kambodja, och en av de som vigt sitt liv för att få se den ljusna. Alla tjänar på jämlikhet Inte ens hälften av Kambodjas barn får chansen att gå i skolan och den som inte har någon utbildning saknar ofta kunskaper om de egna rättigheterna. Den här dagen är ADHOC på besök. Män och kvinnor från byn har samlats för att diskutera problemet som är så stort i Kambodja. Att män slår kvinnor. Med en arbetslöshet som inte ens går att mäta har sysslolöshet i samband med alkohol gjort våld i hemmet till ett stort och växande problem. Och okunskapen om vad som är rätt och fel, tillåtet och inte, är mycket stor. Människor känner inte till sina rättigheter. I ett land med omkring 14 miljoner invånare, och där utbildningen i vissa byar knappt existerar, är det ett mödosamt arbete att informera. Men för dem som fått chansen att lära ändras livet totalt. I huvudstaden Phnom Penh ligger ADHOC:s huvudkontor (Cambodian Human Rights and Development Association). En grupp före detta politiska fångar bildade människorättsorganisationen Att få till en tribunal mot de forna ledarna är ett av målen. Vi kan inte acceptera freden utan rättvisa, säger Thun Saray som leder organisationen. Han berättar om ett land i politiskt kaos. Ett land där regeringen vill kontrollera allt. Där militär och polis fortlöpande bryter mot mänskliga rättigheter. Där människor dödas på öppen gata. Regeringen kan inte garantera säkerheten för människor, säger han. Alla är rädda. Föreningsmänniskor, oppositionen, journalister. Vem är på tur? Vi vet inte. POLISER OCH POLITIKER LÄR SIG Men mitt i detta jobbar ADHOC, med de mest uppseendeväckande aktiviteter. Trots rädsla för att vara den näste att falla offer för en kula, utbildar ADHOC polis och politiker om mänskliga rättigheter. Och i workshops runt om i landet ser organisationen till att de styrande och medborgare får träffas och diskutera problem. Medan Thun Saray berättar om detta i det närmaste otroliga arbete, ändras hans röst. Förut var människor rädda, de gick aldrig till de lokala politikerna och klagade det gör de nu. Idag känner fler och fler människor till sina rättigheter. Men fortfarande är rädslan stor. Och okunskapen. Och även om människor vet om sina rättigheter så vet de inte hur de exempelvis ska organisera sig. Även en annan organisation i Phnom Penh, GAD/C (Gender and Development for Cambodia), som jobbar med kvinnors rättigheter ser hur landet sakta börjar förändras. När allting måste börja om i Kambodja och lagar nu ska stiftas berättar Ros Sopheap, med förvåning i rösten, hur hennes organisation bjudits in i arbetet. Justitieministern själv skrev ett brev, där han förklarade hur stolt han var över organisationens arbete och att han verkligen såg fram emot att träffa oss, fortsätter Ros Sopheap. STORT FRAMSTEG I ett land där över 40 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva är det stort, enormt stort att en liten organisation med fokus på kvinnors rätt får sitta vid samma bord som ledarna och författa Kambodjas lagar inför framtiden. Även om både GAD/C och ADHOC berättar om möten som stormats av polis, om skräcken att gå ut de litar inte på polisen, eller politikerna så har någonting skett som gör att de vågar tro på framtiden. Vi har hopp. Och regeringens attityd har ändrats. Förut kritiserade de oss, det gör de inte idag. De tycker inte om oss, men det är inte på samma sätt, säger Thun Saray. I byn utanför Phnom Srok finns nu inte bara hoppet, utan även styrkan. Jag är inte rädd längre, säger den lilla späda kvinnan. Nu vet jag att vi har samma rättigheter som män. Förut var det bara något vi hört talas om. Men jag trodde aldrig att det skulle vara sant. Hela samhället tjänar på att kvinnor och män blir mer jämlika. Det menar Ouch Sarak Chetha, som för fem år sedan drog igång ett manligt nätverk i Kambodja. När det gäller att stärka kvinnors rättigheter är män nyckelpersoner, säger han. TEXT OCH FOTO: LENA HANSSON Diakonia i Kambodja Kambodja är ett av de fattigaste länderna i Asien. För att komma till rätta med fattigdomen måste demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter stärkas. Det är en grundförutsättning i återuppbyggnaden av landet, som nu pågått i tio år efter att de Röda Khmerernas skräckvälde föll. Tyngdpunkten i Diakonias arbete ligger på att stärka de mänskliga rättigheterna. Det handlar bl a om rätten till mat tillgången på mat förbättras bl a genom bättre jordbruksmetoder och hönsuppfödning men också om utbildning i andra rättigheter, som t ex rätt till mark, kvinnors rättigheter, barnens rätt, väljarutbildning osv. Diakonias partnerorganisationer utbildar människor på gräsrotsnivå, organisationer och myndigheter. Stöd ges även till enskilda som behöver juridisk hjälp. BURMA Det hela började med en regional konferens som Diakonia bjöd in till. Chetha var en av de kambodjanska män som deltog, och när de kom hem bestämde de sig för att starta Cambodian Men s Network, CMN. Innan vi åkte på konferensen var det knappt någon som hade hört talas om könsroller eller jämlikhet. Det var nästan ett okänt begrepp i Kambodja, säger Chetha. CMN arbetar för ett rättvisare samhälle och för att få stopp på våldet mot kvinnor. Hittills har det inte varit olagligt för en man att slå sin fru eller sina barn. Men en ny lag är på väg som förbjuder våld i hemmet. CMN:s arbete handlar också om att få män att ta ansvar för hem och barn, att bli bra pappor och vettiga manliga förebilder. När vi pratar om könsroller måste vi också prata tradition och kultur, säger Chetha. I min kultur är det normala att kvinnor blir hemmafruar när de gifter sig. Eftersom kvinnor sällan arbetar utanför hemmet tycker många föräldrar att det är onödigt att ge sina döttrar utbildning. Det vill CMN ändra på. Om kvinnan har ett jobb och bidrar till försörjningen ökar hennes maktställning i familjen, säger Chetha. LJUSNANDE FRAMTID CMN, som stödjs av Diakonia, har tusen medlemmar och nätverket fungerar som ett diskussionsforum och en påverkansgrupp. Inom nätverket hålls också utbildningar för olika organisationer. Chetha är positiv inför framtiden: Idag vet kvinnor att de har samma rättigheter som män och med mer utbildning tror jag att kvinnors situation kommer att bli bättre. LAOS THAILAND Phnom Penh Phnom Srok KAMBODJA VIETNAM 14 Dela med Dela med 15

9 Muren slingrar sig fram mellan husen för att så mycket mark som möjligt ska hamna på den israeliska sidan. Muren skär av byar och vägar, skiljer människor åt och omöjliggör ett normalt vardagsliv. Jag tror på oss och jag tror på vår advokat. När man som jag kommer från Norge, tror man inte att något sånt här kan hända, säger Signe Marie Breivik, som riskerar att förlora familjens hotell. Tusentals människor drabbas när Israel bygger sin kontroversiella mur på Västbanken. Bland dem finns familjen Ayyad. TEXT OCH FOTO: HANNA LAGERLÖF Livet har stannat av I generationer har familjen Ayyad drivit sitt hotell i utkanten av staden Abu Dis, inte långt från Jerusalem. Cliff Hotel ligger på en liten höjd och utsikten härifrån är slående Jerusalem på den ena sidan, Västbanken på den andra. För bara några år sedan sjöd korsningen nedanför hotellet av liv och rörelse. Handeln pågick för fullt. Men idag är allt tyst och öde. Israels kontroversiella murbygge har tvingat människor på båda sidor att slå igen sina butiker. Affärerna går inte runt. Nu är här dött. Muren slingrar sig fram mellan husen för att så mycket mark som möjligt ska hamna på Jerusalemsidan och därmed tillhöra Israel. En hög kulle har hamnat på den israeliska sidan för att ge plats åt en ny israelisk bosättning 250 hus ska byggas där. STRID I DOMSTOL Cliff Hotel står tomt. Just nu pågår en märklig strid om var hotellet egentligen ligger. Tidigare har marken räknats till Västbanken, men nu säger de israeliska myndigheterna att den tillhör Jerusalem. Fallet är uppe i domstol. Den lag som tillämpas stiftades när staten Israel bildades och användes senast Då hade flera hundratusentals palestinier tvingats fly och överge sina hem. Genom lagen skapade israelerna en legal möjlighet att konfiskera den mark som de palestinska flyktingarna lämnade utan någon skyldighet att kompensera dem. Min man växte upp i det här huset, här gifte vi oss 1989 och här har jag fött våra barn, säger Signe Marie Breivik, som ursprungligen kommer från Norge. Hon är delägare till Cliff Hotel och gift med Ali Ayyad, som i 20 år har drivit hotellet. Fram till 1996 bodde Signe Marie, Ali och deras döttrar Sara Johanna, 12, och Chiara, 9, i huset. Då var det dags för renoveringsarbete. Hotellet utrymdes och hantverkarna satte igång. Men snart kom militären och tog över. Hotellet ligger strategiskt och är en av de högsta byggnaderna i området. MASSIV KRITIK Militärens ockupation ledde till uppståndelse i medier och bland politiker och militären flyttade ut igen och renoveringsarbetet kunde fortsätta. Men i april i år kom militären tillbaka och har konfiskerat huset. Låset är utbytt och familjen Ayyad kan inte ens besöka sitt hotell, som nu fungerar som checkpoint eftersom det är enda stället i Abu Dis där muren inte är färdigbyggd och människor kan passera från den ena till den andra sidan. FLER KAN DRABBAS Vi hade hoppats att hotellet skulle kunna vara huvudinkomstkälla för oss familjer som bor här i Abu Dis, säger Signe Marie. Men om det hamnar på fel sida muren förlorar vi det. Hon och familjen Ayyad tänker gå hela vägen, ända upp till högsta domstol om så krävs. Vi måste stå på oss, säger Signe Marie. Om de lyckas ta ifrån oss vårt hotell med den här lagen så kommer många palestinier bli av med egendomar på samma sätt. 16 Dela med Dela med 17

10 Ockupationsmaktens skyldigheter Alla länder har rätt att bygga murar men bara på eget territorium. Diskussionerna kring Israels mur gäller främst de avsnitt som byggs på ockuperad mark. Ockupationsmakten är skyldig att se till att befolkningen kan leva ett så normalt liv som möjligt. När det gäller muren diskuteras bl a: konfiskering av privat egendom på ockuperat område förstörelse av egendom på ockuperat område tvångsförflyttning av civilbefolkning kollektiv bestraffning Ockupationsmakten kan hävda militär nödvändighet. Då måste de bl a kunna visa att: ockupationsstyrkorna står inför en verklig fara åtgärderna är adekvata och effektiva den militära fördelen väger tyngre än den skada som befolkningen lider att hänsyn tagits till ovanstående och beslutet fattats av rätt instans Diakonia och humanitär rätt För att öka kunskapen om och efterlevnaden av internationell humanitär rätt i Israel och Palestina har Diakonia startat ett nytt program. INFORMATION Diakonia samarbetar med Harvard-universitet i USA. På hemsidan finns information om humanitär rätt i väpnade konflikter och en särskild sida med fokus på Israel/ Palestina-konflikten. UTBILDNING Diakonia samarbetar med den israeliska organisationen Association for Civil Rights in Israel (ACRI), och den palestinska organisationen Al-Haq, De utbildar organisationer och allmänhet. Diakonia stödjer genom utbildningsmaterial och utbildning av utbildare. KARTLÄGGNING OCH RAPPORTERING AV ÖVERTRÄDELSER: Diakonia arbetar med flera organisationer, t ex den israeliska människorättsorganisationen B Tselem, Amar bor nu tillsammans med sin mamma Nazira på Kvinnohuset i Dohuk. Israel har, som alla stater, inte bara rätt utan även skyldighet att försvara sig och trygga säkerheten för sina invånare. Men man måste följa internationell lag. TEXT: MALIN GREENHILL Israels mur slår hårt När Israel nu bygger en mur gör man det inte på landets gräns, den så kallade gröna linjen, som godkändes av FN Muren byggs inne på palestinsk mark. För att bygga muren raserar man hus, förstör åkermark och skövlar olivträd. Muren skär rakt igenom bostadsområden och isolerar byar så att människor inte kan komma till sjukhuset, skolan eller arbetet. Muren klipper kontakten mellan familjer och vänner. Grindarna i muren är, på vissa platser, öppna 20 min på morgonen och 20 min på kvällen annars är det ofta tvärstopp även för den som är sjuk och måste till sjukhus. Barnen står och väntar i flera timmar för att vara säkra på att komma till skolan i tid. Lärarna är ofta försenade. KRIGETS LAGAR GÄLLER På de områden som Israel har ockuperat gäller krigets lagar den internationella humanitära rätten. Den fjärde Genèvekonventionen reglerar ockupation och är tillämplig enligt det internationella samfundet, Internationella rödakorskommittén (ICRC) och FN. Israel menar att konventionen inte ska gälla eftersom statusen på de palestinska områdena före Israels ockupation 1967 var oklar. Men det internationella samfundet avvisar Israels argument. Den fjärde Genèvekonventionen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter Israel har som ockupationsmakt. Att förstöra egendom är en krigsförbrytelse om det inte är absolut nödvändigt av militära skäl. Människor på ockuperat område har rätt att leva ett så normalt liv som möjligt. Sjukvården ska respekteras och skyddas, utbildning till barn ska säkerställas, familjer ska kunna ha kontakt med varandra och man ska kunna bruka sin mark och arbeta. Muren som Israel nu bygger får mycket stora konsekvenser för den palestinska befolkningens dagliga liv och för ett par månader sedan klargjorde Internationella domstolen i Haag att Israels bygge av muren strider mot den internationella humanitära rätten. Israel hävdar att muren är nödvändig av säkerhetsskäl, men domstolen anser inte att behovet av en mur är så stort att det står i proportion till den enorma skada som civilbefolkningen lider. Domslutet är bara rådgivande, men politiskt viktigt. Nyligen dömde också Israels högsta domstol att ett avsnitt av muren måste ta en annan sträckning för att den annars skulle inkräkta för mycket på den palestinska civilbefolkningens dagliga liv. Fler delar av muren kan tas upp som fall av domstolen. I Kurdistan mördas i snitt tusen unga flickor och kvinnor varje år av sina nära släktingar. Deras död ska upprätta familjens heder. Kvinnohuset i Dohuk i norra Irak ger skydd åt kvinnor som riskerar att drabbas. Centret är det första i sitt slag i hela Kurdistan. TEXT OCH FOTO: HANNA LAGERLÖF Utom räckhåll för hedersmördarna Säkerheten är högsta prioritet, höga murar och beväpnade vakter omger Kvinnohuset. Det bor bara två kvinnor här inne. Inte för att de är de enda som behöver hjälp och skydd, eller för att det är fullbelagt. Utan snarare för att verksamheten är så kontroversiell så att myndigheterna gör vad de kan för att de utsatta kvinnorna istället ska förvaras i fängelse. Det räcker att en kvinna misstänks ha haft sex utom äktenskapet så riskerar hon att drabbas inte bara av familjens hårda straff utan också av rättssystemets. NAZIRA VÅLDTOGS Nazira var bara femton år när hon våldtogs och blev gravid. Förövaren, chauffören i familjen hon arbetade för, sa att hon inte skulle oroa sig. Men det hade hon all anledning att göra. Nazira födde sin son, Amar, i ensamhet och redan nästa dag togs han ifrån henne. Nazira själv hämtades av polis som tog henne till Heitit, kvinnofängelset i Dohuk. Hennes pappa hade hotat att döda henne och polisen sade att de bara försökte skydda henne. Men det tog tre veckor innan hon fick träffa sin nyfödde son. Jag var bara ett barn, jag förstod inte vad som hände med mig, berättar Nazira. Nazira är en av de totalt nio kvinnor som har fått en frizon i Kvinnohuset sedan det öppnade för närmare fyra år sedan. Hon bor här tillsammans med sin lille son. Miriam Sheikmuhamad, som leder centret, har fått kämpa för varje fall. Det tog mig nio månader att få hit Nazira och fortfarande finns det flera kvinnor i fängelset som borde vara här istället. Problemet är att dessa kvinnor fortfarande ses som kriminella, säger Miriam Sheikmuhamad. Av de kvinnor som slussats ut från Kvinnohuset har två blivit bortgifta med män som lovat 18 Dela med Dela med 19

11 Haliz Ali Hosseen är advokat. På kvällarna jobbar hon på Kvinnohuset. TROR JAG Göran Gunner, Forskare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur. ta hand om dem och deras barn, två har flyttat till släktingar långt ifrån Dohuk och ytterligare två har försonats med sina familjer. Det viktigaste för oss är att hitta en framtid för dem. Idag är det omöjligt att leva som ensamstående mamma i Kurdistan, säger Miriam. VILL HA FÖRLÅTELSE Diakonia i norra Irak/Kurdistan I Kurdistan arbetar Diakonia framförallt med utbildning, behandling, stöd och rådgivning till utsatta barn, ungdomar och kvinnor. Omit-centret hjälper gatubarn som missbrukar, saknar utbildning eller lider av psykisk sjukdom eller trauma. Zewa-centret bekämpar barnarbete och erbjuder utbildning. Även vuxna får möjlighet till utbildning genom Roj-centret. Diakonia stödjer också Hetit-centret som arbetar för att barn och ungdomar som sitter i fängelse ska få de grundläggande rättigheter som stadgas i barnkonventionen. Kvinnohuset ger skydd och stöd till kvinnor som riskerar att drabbas av hedersrelaterat våld. Diakonia har också drivit på för att hedersmord i laglig mening ska betraktas som mord och att förövarna ska straffas. Naziras högsta önskan är att bli förlåten av sin familj. Jag saknar min familj och jag är inte arg på dem trots att de vill döda mig. Jag vill bara ha min fars förlåtelse, säger Nazira. Tre gånger har Miriam sökt upp Naziras far. Första gången blev hon inte insläppt, andra gången fick hon tala med honom, men han vägrade samarbeta. Tredje gången däremot, gick han med på att ta upp fallet med byäldste och låta dem avgöra. Överraskande nog var chaufförens familj mer samarbetsvillig och gick med på att ta ansvar för Amar om han genom DNA-test kan bevisas vara deras barnbarn. Något som dock är nästan omöjligt i Kurdistan eftersom tekniken saknas. Men en överenskommelse mellan de båda familjerna räcker inte för att skydda Nazira, säger Miriam. Det måste ske på juridisk väg och först då kan Amar bli officiellt erkänd, säger hon. Utomäktenskapliga barn får inget medborgarskap och inget id-kort förrän modern gifter sig, RKIET CYPERN SYRIEN ISRAEL JORDANIEN eller barnet adopteras bort. Även om Naziras familj skulle förlåta henne, kan hon aldrig återvända hem. Enda lösningen är giftermål. Men hon vill aldrig se chauffören igen. Han nekar fortfarande till att han är Amars far, trots att han håller på att avtjäna sin sexåriga fängelsedom för våldtäkt. OVISS FRAMTID Trots allt hoppas Nazira på en bättre framtid och på förändring för både sig själv och Amar. Jag är ledsen att säga det, men jag tror det vore bättre för Amar med en annan familj. Om jag hade haft något annat val hade jag tagit det, men vi måste hitta en lösning. Jag vill ge honom ett nytt liv och möjlighet att veta vem hans far är. KU R D GEORGIEN I S TA N Dohuk IRAK ARMENIEN Bagdad AZERBADJAN IRAN KUWAIT Teheran Tårdroppekyrkan på Olivberget erbjuder en magnifik utsikt över dagens Gamla stad i Jerusalem med Klippdomen centralt i blickfånget. Hit till Olivbergets vackra sluttning förlägger traditionen platsen där Jesus fällde sina tårar över Jerusalem. Enligt Lukasevangeliet har Jesus nått målet Jerusalem där han skall lida, dö och uppstå. Staden var ockuperad av de romerska styrkorna samtidigt som Guds son hade kommit, men stadens folk förstod inte att tiden var inne för Guds besök. Då skriver Lukas: När han kom närmare och såg staden började han gråta över den och sade: Om du denna dag hade förstått, också du, vad som ger dig fred! Men nu är det fördolt för dig. (Luk 19:41-42). En liten bit bortom Olivberget 2004 satt ett tjugotal pensionärer och snyftade och grät. De hade sett muren närma sig deras hem i den palestinska byn Abu Dis. Ja, jag vet att Israels myndigheter vill kalla muren för säkerhetsstängsel och andra använder beteckningen barriär. Men för dem som får sin by delad i två hälfter så är det en mur och därtill en gigantisk mur. Nio meter hög sätter den inte en gräns mellan Israel och Västbanken utan ringlar fram över Västbanken och delar östra Jerusalems palestinska samhällen mitt itu. De franska nunnor som sköter ålderdomshemmet i Abu Dis förklarar. Än så länge fanns en lucka i muren eftersom israelerna inte bestämt på vilken sida om familjen Ayyads hotell muren skulle gå (se sidan 16). Men gråten gäller det alla vet kommer. Så säger kvinnorna mellan snyftningarna vem ska nu komma på besök då släkten hamnar på andra sidan muren. Men farhågorna gäller livet såväl som döden. Var ska vi begravas? Den kristna kyrkogården hamnar ju på andra sidan muren. Om muren hade byggts som ett skydd på israelisk mark hade det varit lättare att förstå motiveringarna. Men dess funktion blir att slå sönder resterna av palestinska samhällen där den drar fram. Skolan på ena sidan muren men elever på den andra, arbetare på ena sidan medan arbetet är på den andra, bilen på en sida men bensinmacken på den andra, familjer delade på var sina sida och inte minst jordbrukaren på en sida och marken på den andra. Visst går det att passera muren men efter att ha fått särskilda tillstånd, långa omvägar och förnedrande väntetider och godtycke i israeliska vägspärrar. De helt oacceptabla självmordsbombningarna mot civila israeler har pågått några Tårar över Jerusalem år. Intifadan mot den israeliska ockupationen är drygt 10 år. Israels illegala ockupation av Västbanken och Gaza har snart pågått i 40 år och den palestinska flyktingsituationen i snart 60 år. Pensionärerna i Abu Dis har förmodligen fog för sina tårar. Situationen för israeler och palestinier har bara förvärrats i en spiral av våld. Det dagliga livet för palestinierna är snart sagt omöjligt genom bosättningspolitik, avspärrningar, husrivningar, godtyckliga arresteringar, muren och kränkningar av mänskliga rättigheter och raserandet av samhällets infrastruktur. FN fördömer tydligt palestinska självmordsbomber riktade mot civila liksom Israels överdimensionerade militära våld och kränkningar av mänskliga rättigheter. Israel har rätt till självförsvar och palestinier rätt att stå emot ockupationen men FN:s särskilde rapportör för de palestinska territorier som ockuperats sedan 1967, John Dugard, är tydlig när han fastlägger att för att situationen radikalt ska förändras måste Israels ockupation upphöra. Kyrkor i Jerusalem och runt om i världen ropar också efter en rättvis lösning men de hävdar icke-våld som en framtida väg. Och visst ekar Jesu ord från Olivberget i bakgrunden Om du denna dag hade förstått, också du, vad som ger dig fred!. 20 Dela med Dela med 21

12 Barnarbetare igår, senator idag. Prateep Ungsongtham Hata föddes fattig. Idag driver hon en mängd projekt för att hjälpa fattiga barn. Jag vill ge fattiga människor möjligheten att vara som vem som helst, att ha ett vanligt liv, säger hon. Här är hon tillsammans med 15-åriga Kwanchai Duangduean, 13-åriga Jindaporn Yusung och läraren Rotjana Phraesrithong. Sveriges ledande författare skriver för Världens Barn Fyra miljoner thailändare lever i slummen. Prateep Ungsongtham Hata har i hela sitt liv arbetat för att göra livet för de allra fattigaste lite bättre. TEXT: LENA HANSSON FOTO: TORA MÅRTENS Lång kamp för barnens rätt Byggnadsställningen är byggd i bambu och skraltig. Plötsligt går den sönder och en 13-årig pojke ramlar ner. Flera meter rakt ner i marken. Det blöder vansinnigt mycket från hans huvud. Han förs bort. Prateep Ungsongtham Hata var bara 11 år. Men bilden är inristad i hennes syn. Pojken var hennes vän och arbetskamrat. Hon skrapade rost på de stora båtarna i Bangkoks hamn. Hennes vän målade dem. De var båda barnarbetare och deras jobb var farligt. Prateep Ungsongtham Hata såg aldrig mer sin vän och när hon undrade om han klarat sig sade hennes arbetsgivare bara: Fråga inte. Det var då jag bestämde mig för att försöka förbättra villkoren för fattiga, säger Prateep Ungsongtham Hata. När man är fattig är livet så eländigt, tänkte jag. Hon bestämde sig för att bli lärare. Prateep Ungsongtham Hata började jobba när hon var fyra år gammal och hon drömde om att få gå i skola. Efter mycket slit började hon plugga på kvällstid. Och när hon var 16 år gammal öppnade hon en skola i sitt eget hem. Eleverna strömmade till. De flesta barn i slummen Klong Toey i Bangkok saknade ID-kort och fick inte gå i vanliga skolor. Men suget efter utbildning var stort och många hittade till Prateeps skola. Eftersom skolan inte var godkänd av myndigheterna fick eleverna inga betyg och Prateep kämpade i tio år mot nedläggningshot, innan den internationella uppmärksamheten tvingade myndigheterna att acceptera hennes verksamhet. Diakonia stödde länge skolan, och förutom undervisning fick barnen också ett mål mat och förebyggande hälsovård. Information om hiv och aids har också varit en viktig del av verksamheten. En av Prateeps första elever är Rotjana Phraesrithong. Hon är idag 38 år och arbetar själv som lärare och ansvarar för ett av Prateeps projekt. Utbildning är oerhört viktigt. Den som utbildar sig kan få ett bra jobb och tjäna pengar så att man klarar sig. Men det handlar också om att få kunskap om sina rättigheter. Vi har till exempel problem med att barn blir sålda till bordeller. Om barnet vet sina rättigheter kan det stå upp och säga Ni får inte behandla mig så här. Jag är inte en grönsak. Jag har rättigheter, säger Rotjana. Idag driver Prateep 14 olika projekt och i våras vann hon det prestigefulla World s Children s Prize for the Rights of the Child. ALLA BEHÖVER ID-KORT Jag hoppas att priset ger mig chans att träffa fler höga politiker. Jag ska be dem att se till att alla barn som inte har födelsebevis ska få det. Utan ID-kort kan man inte göra något i Thailand, inte gå i skola, inte äga något, inte besöka läkare. Det finns många gatubarn som inte har ID-kort. Dagen efter att vinnaren tillkännagavs besökte Prateep Diakonia tillsammans med Rotjana Phraesrithong och två av de barn som går i hennes skolor nu: 15-åriga Kwanchai Duangduean och 13-åriga Jindaporn Yusung. Idag är Prateep senator. Jag tror att det hjälper de fattiga att jag har den bakgrund jag har, säger hon. Jag har nog hjälpt mer än barn på något sätt, säger hon. Det känns bra, jag trodde väl aldrig att jag skulle kunna göra så mycket. Men det räcker ju inte, jag vill göra så mycket mer. Nu funderar hon på att utöka verksamheten utanför Thailands gränser. I grannländerna Laos och Burma är behoven stora. Radiohjälpens insamling för Världens Barn stöds av många. Nu utökas skaran med kända svenska författare som bidrar med en härlig läsupplevelse. Boken, som blir en novellsamling av de främsta pennorna, säljs till förmån för Världens Barn. Författarlistan är imponerande: Hans Alfredson, Inger Alfvén, Gerda Antti, Ernst Brunner, Åke Edwardson, Ulf Eriksson, Inger Frimansson, Beate Grimsrud, Hans Gunnarsson, Peter Kihlgård, Maria Küchen, Lotta Lotass, Kristina Lugn, Lotta Olsson, Henning Mankell, Håkan Nesser, Björn Ranelid, Niklas Rådström, Birgitta Stenberg och Eva Ström ställer alla upp med nyskrivna noveller i denna bok för Världens Barn. minst 50 kr per bok tillfaller världens barn Boken kommer att kosta 120 kronor och finnas i bokhandeln inför två helkvällars tv-evenemang för Världens Barn i Sveriges Television den november. Allt har gjorts för att bidraget till Världens Barn ska bli maximalt. Av försäljningen kommer minst 50 kronor per bok att tillfalla insamlingen för Världens Barn. Men minst lika viktig kommer läsupplevelsen för oss vuxna som stöder denna insamling att vara! Noveller för Världens barn Inbunden med skyddsomslag, cirka 280 sidor i formatet mm. Utkommer i oktober isbn Köp boken i bokhandeln. Du kan även använda kupongen här nedan eller beställa boken via e-post: Ja, jag vill gärna stödja Världens Barn och beställer stböcker à 120 kronor. Moms och frakt ingår. Namn: Postadress: Telefon: E-post: Namnteckning: Frankeras ej! Informationsförlaget betalar portot. Informationsförlaget Svarspost Kundnummer Stockholm 22 Dela med

13 INSAMLING INSAMLING Bo Forsberg reder ut begreppen kring att vara förändringsfadder. 15 procent. Våra administrativa kostnader är förhållandevis låga 12 procent. Samtidigt ska de inte vara alltför låga; ett kvalitativt effektivt arbete kräver alltid en viss administration. Om en organisation rapporterar alltför låga eller inga administrativa kostnader alls ska man som givare dra öronen åt sig. HUR ANVÄNDS PENGARNA? De går till nationella organisationer i andra länder. Våra egna medarbetare i utlandet jobbar alltså inte med själva genomförandet, utan sköter dialogen med samarbetspartner, följer upp ekonomin, tar in rapporter etc. Huvudinriktningarna i vårt arbete är att stärka demokratin, mänskliga rättigheter, ekonomisk rättvisa och jämställdhet mellan könen. Vilka frågor vi arbetar med i ett specifikt land beror väldigt mycket på situationen där. KAN DU GE NÅGOT EXEMPEL? I Burma, som är en diktatur, är det svårt att arbeta med demokrati. I stället satsar vi på landsbygdsutveckling, exempelvis genom jordbruks- och hälsofrågor. I Moçambique arbetar vi mest med mänskliga rättigheter. Vi utbildar människor och dokumenterar alla de övergrepp som tyvärr fortfarande förekommer. För att hjälpa folk att mobilisera sig och få till en förändring jobbar vi även gentemot regeringen och nationella organisationer. KOMMER NI ATT INFÖRA FADDERBARNSPROJEKT PÅ DIAKONIA? Nej. Vi tror att de skapar konflikter. Att ge hjälp och presenter till ett enskilt barn i en fattig by, när resten inte får någonting, skapar konstiga spänningar. Vi vill hellre se till att hela klassen eller skolan ska få det bättre, än att stödja en enda elev. Dessutom krävs en kostsam administration för att driva fadderbarnprojekt med den återkoppling det innebär. HUR HAR FÖRÄNDRINGFADDER- BEGREPPET MOTTAGITS? Reaktionerna har bara varit positiva. Givarna uppskattar begreppets tydlighet att det inte står för en enskild person, utan för ett långsiktigt förändringsarbete. Vi på Diakonia är glada för att autogirogivandet ökar, eftersom det är så viktigt för oss. I våras lanserades ett nytt begrepp för Diakonias givare förändringsfadder. Responsen har varit positiv, men det är fortfarande många som är nyfikna på vad det innebär att vara förändringsfadder. Diakonias direktor Bo Forsberg berättar lite om tankarna bakom konceptet. VAD INNEBÄR DET ATT VARA FÖRÄNDRINGSFADDER? Som förändringsfadder stödjer man Diakonias arbete via autogiro. Det handlar inte om att vara fadder för en enskild individ i stället bidrar man till det långsiktiga förändringsarbetet. Fadderskap brukar även innebära en slags återrapportering; i Diakonias fall kan man som givare följa vårt arbete via brev och andra utskick. HUR SKILJER DET SIG FRÅN DET GAMLA AUTOGIROGIVANDET? Det är ingen skillnad alls de som redan stödjer oss via autogiro är alltså numera förändringsfaddrar. Det var från början tänkt att vara ett mer aktivt ställningstagande, men vi vill nu förtydliga att begreppet har lanserats för att lyfta fram det regelbundna givandets oerhörda betydelse för vårt arbete. Ekonomiskt är det grunden för allt vi gör. Engångsinsatserna är självklart också viktiga, men det är det regelbundna givandet som gör det möjligt för oss att arbeta långsiktigt. Ett annat syfte med det nya begreppet är att markera att det inte handlar om att förändra för stunden, utan att ändra strukturerna bakom fattigdomen i världen. GÅR DET ATT GE TILL SPECIFIKA PROJEKT? Nej, pengarna kan inte öronmärkas. Eftersom vi arbetar med 350 samarbetspartner i 33 länder skulle administrationen bli för stor. Men för att givarna ska kunna få en bild av vad som händer med deras bidrag skickar vi ut information med glimtar från olika delar av världen. HUR STOR ANDEL AV PENGARNA GÅR TILL BEHÖVANDE? För att få ha ett 90-konto krävs bland annat att de administrativa kostnaderna inte får överstiga Så här går det till att bli förändringsfadder Använd talongen som följde med din Dela Med-tidning, eller kontakta oss för att få en ny. Du väljer själv hur mycket du vill bidra med varje månad. Fyll i alla uppgifter och skicka in talongen till oss. Det belopp som du har angett kommer sedan att dras automatiskt från ditt bankkonto varje månad. Även om givandet är viktigt för oss, är det inte bindande kommer du på att du vill ändra beloppet eller avsluta ditt förändringsfadderskap är det bara att kontakta oss. Som förändringsfadder får du ta del av information om vårt arbete via Dela Med, olika brev och vykort samt vår hemsida. Den som ger minst 200 kr i månaden får dessutom en fin almanacka. Givetvis går det bra att tacka nej till våra olika utskick. Vill du veta mer? Besök eller ring oss på VISSTE DU ATT för varje krona som vi får av en givare, bidrar Sida med fyra kronor till. 24 Dela med Dela med 25

14 INSAMLING Varför har du valt att bli en av Diakonias förändringsfaddrar? Det är viktigt för mig att veta att de pengar jag skänker kommer den till del som bäst behöver dem. Att det finns en långsiktighet i hjälpinsatserna och en plan för hur människors livssituation kan förbättras. Diakonia uppfyller dessa krav och är dessutom ekumenisk. Därför ger jag regelbundet till Diakonia. LEHNA RÖNNEKLEV, HÖNÖ Jag har stött Diakonias verksamhet länge eftersom jag tycker att de utför ett viktigt arbete. Att bli förändringsfadder var ett sätt att göra mitt engagemang ännu mer konkret. För mig innebär det ett ställningstagande jag ställer upp på det som Diakonia står för och jag vill vara med och förändra. LISA JOHANSSON, JÖNKÖPING Jag ser Diakonia som en viktig kristen organisation därför att de så långsiktigt jobbar för mänskliga rättigheter och en bättre värld. Det behövs organisationer som inte har som mål att söka sig till de katastrofer som är i medias rampljus för tillfället, utan som försöker förändra bakomliggande strukturer, exempelvis genom utbildning i u-länder eller en förändring av handelspolitiken. Mitt och min frus enda skäl till att vara förändringsfaddrar är att det är så bekvämt att skänka pengar med hjälp av autogiro. Genom att pengarna dras automatiskt varje månad slipper man fundera på om man "egentligen" har råd att ge. Givandet blir en fast kostnad, precis som hyran eller bilen. Och så är det ju så roligt att ge! EMIL MATTSSON, KÄRNA Det känns viktigt och roligt att hjälpa andra. Att jag stödjer just Diakonia beror på att jag tycker att det är en hängiven och förtroendeingivande organisation. Det ska vara roligt att ge, och därför tror jag att det kan inspirera med lite nya grepp. JAKOB MELKSTAM, STOCKHOLM Mycket biståndsmedel hamnar i fel händer och ger liten effekt. Jag och min hustru IngaMaj vill vara med och stötta en organisation med förmåga att driva projekt där små pengar på ett fantastiskt sätt kan växa och ge många små människor en förändrad livssituation. PER-OLOF PERSSON, VALLENTUNA 26 Dela med

15 Även ett litet frö kan växa till något stort. När världen är full av orättvisor fattigdom, förtryck, våld, hunger är det lätt att tappa modet. Du kanske tror att din gåva till Diakonia är som en droppe i ett väldigt hav. Men faktum är att varje gåva gör mer skillnad än vad man kan tro. Genom att stödja oss är du med och hjälper världens utsatta att hjälpa sig själva. Och inte nog med det för varje krona vi får av dig, ger Sida ytterligare fyra. Det är en god grogrund till förändring. gatubarnsprojekt i Kurdistan FOTO: PEPE NILSSON minskad prostitution bland Thailands minoriteter minskat våld mot kvinnor i Burkina Faso stärkta rättigheter för Bolivias ursprungsbefolkning + tusentals andra steg mot en rättvisare värld Tänk vad många frön kan göra. Med ett långsiktigt, regelbundet givande kan du göra ännu större skillnad. Vi kallar det för att vara förändringsfadder. Det innebär att du, via autogiro, bidrar med en valfri summa pengar varje månad. Genom att bli förändringsfadder visar du att du tar ställning för en rättvisare värld och att du vill vara med på resan dit. Läs mer på eller ring

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY Just nu kan ingen undgå att höra det rop som kommer från de många människor som tvingas fly i världen. Vi på Diakonia är övertygade om att människor kan tvingas lämna hem,

Läs mer

Från boken "Vägen till Palestina" av Evert Svensson. Alhambra Förlag

Från boken Vägen till Palestina av Evert Svensson. Alhambra Förlag Fredagsbön i Jerusalem. Hösten 2000, efter att det palestinska upproret - Intifadan - brutit ut, förbjöd den israeliska militären alla palestinska män under 45 år tillträde till Gamla stan och Al Aksamoskén.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. När jag passerar Mossgruvparken, brukar jag stanna till, vid den sten

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

diasporan sionism förintelsen

diasporan sionism förintelsen Israel - Palestina diasporan sionism förintelsen FN:s delningsförslag Judisk befolkningsutveckling 3000000 2250000 1500000 Judar Araber 750000 0 1922 1931 1946 1950 1966 Israel 1948-1967 USA:s intressen

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Libanonkriget i svensk opinion

Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort Att sprida gratis kondomer är det samma som att uppmuntra till sex utanför äktenskap. Kondom förstör ju hela grejen med sex! Visst borde man kunna avskeda någon som visar sig ha aids! Hiv är ett biologiskt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring. Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Möte med fredsaktivister i Jerusalem 2004

Möte med fredsaktivister i Jerusalem 2004 Möte med fredsaktivister i Jerusalem 2004 Nils E Eriksson Halmstad De norska fredskvinnor, som arrangerade Internationella människorättsmarschen i Israel och Palestina vid jul och nyårstid 2003 har fortsatt

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen 1. Revolutionens idol Läs sid. 2-3 om Pavel och diskutera frågorna i par. Vad var det Pavel gjorde som fick regimen att lyfta fram honom som en förebild för andra barn? Tror du att det var viktigt för

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Skolan i Betlehem. Engelsklektion

Skolan i Betlehem. Engelsklektion Betlehem Här kommer en liten hälsning från Betlehem. Jag tänkte försöka ge er en liten övergripande bild av mitt liv i det heliga landet. Tiden här flyger verkligen iväg, vilket är ett bra tecken på att

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Foto: Maria Steén. FAKTABLAD - Pushing the limits

Foto: Maria Steén. FAKTABLAD - Pushing the limits FAKTABLAD - Pushing the limits Pushing the limits En högaktuell utställning om aktivism, makt och jämlikhet Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013

Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013 Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013 Jag mötte henne för ett par år sedan. Hon stod framför mig vid svarta tavlan, i ett klassrum nedanför Panzikullen i östra

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Myndigheter förnekar tvångsvräkningar I Kambodja tvångsvräker myndigheterna fattiga människor i utvecklingens namn. På senare år har antalet markkonflikter,

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv

Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv Ta med: de urklippta lapparna med påståendena (3 personer, 3 påståenden om var och en) och pappret med facit +bakgrundsfakta. Gruppen ska dela in påståendena

Läs mer