FRÅN ORSA. EU-valet: Vad har det med oss att göra..? Nr Här bor vi...

Transkript

1 AKTUELLT FRÅN ORSA EU-valet: Här bor vi... Vad har det med oss att göra..? Nr

2 PÅVERKAR EU MIG? Maries spalt Jag kan förstå att det finns många som funderar över den frågan och i och med det också över om man överhuvudtaget ska rösta i EU-parlamentsvalet. I Orsa var det stor majoritet mot att vi skulle gå med i EU när vi hade folkomröstning om den frågan. Då kan det kanske kännas än mer som att det inte är så viktigt att Lägg ner krisen Är det någon mer än jag som är trött på krishysterin? Hela vintern har budskapet om den ekonomiska krisen trummats ut i massmedia. Visst är det hemskt att folk blir av med jobbet och att inte pengarna räcker till för att ordna nödvändig service i kommuner och landsting. Men jag tror att allt prat om krisen leder till att det blir ännu värre. Det blir som ett självspelande piano som inte går att stänga av. Och vem orkar lyssna på ett pianostycke i moll i varenda nyhetssändning? gå och rösta. Som det ser ut så är det också många som ännu inte vet att det är val till EU-parlamentet den 7 juni i år. Förhoppningsvis hjälper det här numret av till att sprida kunskaper om EU och valet. Det är den 7 juni som vi ska välja vilka som ska representera Sverige i EU-parlamentet. Oavsett vad vi tycker om EU så är vi nu med och då är det viktigt att vi är många som talar om vilka vi vill ska representera oss. Vid förra EU-parlamentsvalet var det ca 38 % av dem som hade möjlighet att rösta som faktiskt gjorde det. Det är ett misslyckande för oss politiker och för alla politiska partier att det var så få som röstade. Det tyder på att människor inte känner att de kan påverka eller känna sig delaktiga i Europapolitiken. Vi behöver prata mer om EU och hur det påverkar oss inom alla områden i kommunen. Även om det kan tyckas som att Bryssel ligger långt bort så ligger det nära oss när det gäller EU:s påverkan på vardagen i vår kommun. Visste du att ungefär 60 % av de beslut vi tar på våra fullmäktigemöten i Orsa kommun påverkas direkt eller indirekt av EU? Det kan handla om allt ifrån avfallshantering, folkhälsoarbete, miljöfrågor till upphandlingar. Alla arbetsgivare, även vi i kommunen, påverkas av EU:s gemensamma regler kring arbetstider och arbetsmiljö. Nyligen fick krisen konkurrens av grisen. Ja, jag menar naturligtvis svininfluensan. Missförstå mig inte. Jag tycker det är det förfärligt att människor blir sjuka och till och med dör, men är inte hela historien uppförstorad? Från att i början ha jämförts med Spanska sjukans härjningar i början av förra seklet så hör man nästan en besvikelse i medierapporteringen nu när det visar sig att pandemin har kommit av sig. Det är skönt att våren kommit. Det är den bästa tiden på året. Hoppet spirar liksom grönska och nytt liv. Att få sjunga vårens sånger i kören ger energi och helar både kropp och själ. Det är härligt att vara ute i skog och natur, lyssna på fåglarnas sång och uppleva den verkliga tillväxten. Ut och njut! Andra frågor som vi påverkas av både direkt och indirekt är samarbetet inom brottsbekämpning, direktiven mot diskriminering, den fria rörligheten för personer, EU:s program för landbygdsutveckling, direktiven om räddningstjänst och krishantering, den gemensamma transportpolitiken med mera. Det går att räkna upp en mängd områden där EU påverkar oss i Orsa. Förutom dessa områden så handlar det också om alla projekt vi har bedrivit och bedriver där EU har varit och är med och medfinansierar utvecklingen i vår kommun. Jag kan också tänka mig att många känner att de inte är tillräckligt insatta i EU-politiken för att veta vad man ska rösta på. Precis som i våra val till riksdag, landsting och kommun så är det partier vi röstar på i EU-parlamentsvalet. Den ideologiska grund som varje parti har i valen här hemma i Sverige tar man också med sig till EU. Det kan vara ett sätt att avgöra vad man ska rösta på. Ett annat sätt är att ta reda på mer om hur varje parti arbetar i EU. Varje parti har hemsidor centralt där de också beskriver sin Europapolitik. Varje parti kommer säkerligen också att skicka ut informationsmaterial hem i din brevlåda där de beskriver sina viktigaste frågor inför Europaparlamentsvalet. Ta chansen Gå och rösta den 7 juni! EU-politiken påverkar dig! Thalins tankar Sidan 2

3 Kan man vara med bara lite grann? Orsabon är till sin natur svårprovocerad. Ingen blev förbannad för att jag beskrev mig som en klantig farsa förra numret. Man får tydligen ta till grövre artilleri. Vargfrågan känns lite väl riskfylld att ta upp. Den hotar ju alltid att svämma över alla media den dyker upp i, så det får dom hålla på med där. EU då? Aktuellt och bra (speciellt med tanka på att det här är ett EU-valspecialnummer.) Och folk tycker. Jag har ofta funderat över EU. Speciellt de gånger jag varit till Bryssel på studiebesök. Man blir lika förvirrad efter varje besök. Det var faktiskt lättare att tycka innan man visste så mycket. Men låt oss börja från början. För jag var förvirrad från första stund. Är du för Europa? frågade ja-anhängarna inför folkomröstningen. Min gamla geografilärare hade lärt mig att Sverige låg i Europa - visserligen i en avkrok av Europa - men ändå. Och då var det ju svårt att vara emot. Men sen var det det här med att lansera EU som fredsprojekt. På den tiden bestod EU bara av västeuropeiska länder. (Det var på den tiden ett västeuropeiskt land ännu kunde vinna Eurovisionsschlagern.) I öst hade murarna nyss fallit, och det kändes som EU byggde upp en ny. Så jag röstade nej. Man pratade ändå bara om EU i ekonomiska termer, så det där med fred kändes bara krystat. Nu röstade ju de flesta nej här i Dalarna, men inte i resten av landet så vi blev medlemmar. Och det fann jag mig i. Det var ju demokratiskt och bra alltihopa. Då inträffar fenomen två. Det visar sig att vi bara är med lite grann! I EU är valutan euro. Men det skulle vi inte ha. Vi skulle traska på med våra kronor och ören. Det kändes lite konstigt för mig. Inte för att jag är speciellt för Euron, utan för att den väl är en del av EU-tanken som majoriteten av svenskar ställt upp på, eller hur? Det kändes som om Mora IK skulle sagt att Nej, men vi räknar bara dom matcher vi vinner. Dom andra är vi inte ens med i... Vilket ju i och för sig hade varit bra. Så kom alla gamla öststater och ville vara med och plötsligt var vår storhetstid som schlagernation över. Men samtidigt växte EU som fredsprojekt för mig. Nu var ju alla - fattiga och rika - på samma bana. Och det ville ju alla. Fast då började en del av dom som förut vara för EU bli rädda för social invandring och det ena med det andra. Det är svårt för EU att bli rätt. Nu gör EU en del korkade prylar. Den där pendlingen till Strasbourg t ex. Så dumt så tågen stannar. Men en del bra kommer ut därifrån också. Orsa kommun har plockat hem en del stålar t ex. Och ofta blir EU en tacksam syndabock när vi krånglar till det på hemmaplan. EU har aldrig bestämt att gurkor inte får vara krokiga, de har inte krånglat till Lagen om offentlig upphandling. Det har vi gjort så bra själva. Den politiska scenen är intressant i EU. Där finns nämligen alla. En guide i parlamentet berättade en gång om hur i en diskussion någon från vänstersidan anklagat en från högersidan för att vara fascist. Då reste sig en representant för ett annat parti ännu längre ut på högersidan och protesterade. - Han är inte fascist. Det är vi som är det... Grundläggande för EU är subsidaritetsprincipen. Nån som förstod det? Det betyder att besluten ska fattas så nära dom det berör som möjligt. Den dagen EU lärt sig att uttrycka sig så att folk besluten berör förstår, den dagen kan det börja röra på sig ordentlige. Gå och rösta med er nu. Annars kan vi få in 18 knäppgökar som representanter för Sverige och det vill vi väl inte. I DETTA NUMMER Vet du någon utanför Orsa som vill ha hemsänd? Det fixar vi till självkostnadspris. Kontakta janne.backman@orsa.se eller skriv till Orsa Kommun, Janne Bäckman, Box 23, Orsa så ordnar vi det. Maries Spalt... 2 Thalins Tankar... 2 Kan man vara med bara lite grann?... 3 Det är den här församlingen... 4 Europas spännande politiska landskap. 6 och det svenska är sig inte riktigt likt...8 Än Dalarna då?...9 Gubb EU - eller? EU:s flyttcirkus EU inte bara parlamentet Jodå. Gurkorna får vara krokiga!...12 Får vi något tillbaka?...13 Så röstar du Här röstar du i Orsa...15 Tyck till på e-post heltenkelt@orsa.se Sidan 3

4 Det är den här församlingen valet gäller EU-parlamentet i Bryssel EP 2007 Valet den 7 juni gäller Sveriges 18 representanter i Europaparlamentet. Förra mandatperioden hade Sverige 19 röster i parlamentet. Men parlamentet kommer att minska det totala antalet ledamöter från 785 till 736. MEN, skulle Lissabonfördraget träda i kraft kommer Sverige istället att få 20 ledamöter. Europaparlamentet är lagstiftande tillsammans med rådet i cirka två tredjedelar av all EU-lagstiftning. Det gäller miljöfrågor, transport, konsumentsäkerhet, illegal invandring och den inre marknaden. Ledamöterna kan välja att godkänna, ändra eller förkasta förslag från kommissionen. Exempel på förslag som ändrades märkbart av parlamentet innan de antogs är både tjänstedirektivet och EU:s kemikalielagstiftning. Samråd Inom andra politikområden, exempelvis frågor som rör skatter, industri och jordbruk, samråder rådet med parlamentet. Ledamöterna kan föreslå ändringar i lagförslag och det påverkar ofta rådets beslut. Två exempel Sidan 4 från nuvarande mandatperiod är besluten om märkning av får och frivillig omställning för jordbrukare, från direktstöd till landsbygdsutveckling. Samtycke Ibland krävs parlamentets samtycke till olika lagförslag. Det innebär att parlamentet inte kan ändra något i innehållet men har rätt att antingen förkasta eller godkänna förslaget i sin helhet. Parlamentets samtycke krävs när länder vill gå med i EU och när andra typer av avtal med länder utanför EU ska godkännas. Påverkan Parlamentet påverkar den politiska agendan på flera sätt. Parlamentet kan uppmana kommissionen att presentera ett lagförslag inom ett särskilt område och ge förslag på utformningen av lagförslag. Parlamentet kan även ge rekommendationer och ställa frågor till rådet, kommissionen och andra EU-aktörer. Budgetinflytande EU:s budget fastställs av parlamentet och rådet. Det gäller både den kortsiktiga (ett år) och långsiktiga (sju år) budgeten. Parlamentet har sista ordet när det gäller social- och regionalfonderna, energi, forskning, transport, utvecklingsbistånd, miljö, utbildning och kultur. Rådet har sista ordet när det gäller jordbruksstödet. Parlamentet är ansvarigt för att följa upp och bevilja ansvarsfrihet för EU-institutionernas sätt att använda pengarna. 864 miljarder euro i potten EU:s totala budget för uppgår till 864 miljarder euro. När budgeten skulle godkännas av både rådet och parlamentet, utökade parlamentet det totala beloppet med 4 miljarder euro. Ledamöterna ville bland annat satsa mer på utrikespolitik (1 miljard), forskning och utveckling (700 miljoner), det transeuropeiska transportnätet (500 miljoner), konsumentsäkerhet (500 miljoner), strukturfonder (300 miljoner) och miljö (100 miljoner). Vill ha reform Ledamöterna har under mandatperioden uttryckt kritik mot hur EU:s budget finansieras generellt och uppmanar till en reform för att skapa ett tydligare samband mellan EU och medborgarna. Tiden är ännu inte mogen för en EU-skatt, anser ledamöterna som dock inte utesluter att medlemsstaterna i framtiden kan tänkas besluta om en sådan skatt. Källa: d

5 Jordbrukspolitiken Av den totala budgeten går närmare 43 procent till jordbrukspolitiken och 36 procent till struktur- och sammanhållningsfonderna. Rådet har sista ordet när det gäller jordbruksbudgeten men parlamentet påverkar ramarna för fonderna ESF, ERUF och EGTS, vars syfte är att visa solidaritet och minska de ekonomiska skillnaderna mellan regionerna i EU. Forskning och utveckling Europaparlamentet godkände även att 53,2 miljarder euro går till forskning och utveckling Satsningen ska öka den ekonomiska tillväxten genom att utveckla områden som hälsa, livsmedel, jordbruk, fiske, bioteknik, IT, nanoteknik, energi, miljö, socioekonomiska vetenskaper, säkerhet och rymd. Kultur och utbildning Europaparlamentet kom överens med rådet om sammanlagt 6,9 miljarder euro till kultur och utbildning under sjuårsperioden. Cirka 40 procent av denna budget hjälper till att finansiera studenters Erasmusutbyten mellan länderna varje år. Innovation och teknik Satsningen på det Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), fick godkänt av Euroapparlamentet. Institutet är under uppbyggnad och kommer att ha sitt säte i Budapest. Kostnaden för institutet fram till 2013 beräknas bli 2,4 miljarder euro och detta ska finansieras med både offentliga och privata medel. 308,7 miljoner euro kommer att satsas ur EU:s budget. Godkänner kommisionärer Parlamentet måste godkänna varje ny kommissionsordförande och samtliga kommissionärer. Innan de godkänns hålls enskilda utfrågningar i olika parlamentsutskott och slutligen röstar hela parlamentet. Parlamentet granskar även nomineringarna till Europeiska Centralbankens (ECB) viktigaste beslutande organ och Europeiska revisionsrätten. ECB:s ordförande måste dessutom presentera årsrapporten inför hela parlamentet samt göra uppföljningar till ansvarigt utskott var tredje månad. Tillsätter utskott Parlamentet kan tillsätta tillfälliga utskott för att granska påstådda överträdelser och missförhållanden kopplade till gemenskapsrätten eller för att hantera en särskild fråga under en viss period (till exempel det tillfälliga utskottet för klimatförändringen). Ett annat sätt för parlamentet att granska övriga EU-institutioner är att ställa muntliga eller skriftliga frågor. Alla kan lämna förslag Alla medborgare i EU och alla som är bosatta i ett medlemsland har rätt att ensamma eller tillsammans med andra personer göra en framställning till parlamentet. Det kan gälla ett klagomål, en begäran eller ett påpekande om hur EU-lagarna tillämpas. Det kan också vara en uppmaning till parlamentet att ta ställning i en viss fråga. Mer inflytande med Lissabonfördraget Andelen EU-lagstiftning som beslutas av både parlamentet och rådet skulle öka betydligt om Lissabonfördraget trädde i kraft. Det skulle ge parlamentet mer inflytande inom jordbruk, fiske, migration, sport samt budgetprocessen och utnämningen av kommissionens ordförande. Mot våld mot kvinnor och barn För över tio år sedan tog Europaparlamentet initiativ till Daphne, ett program för att förebygga våld mot kvinnor och barn. Under den här mandatperioden kunde parlamentet godkänna en budget på 116 miljoner euro till Daphne III, den tredje upplagan av programmet. är du kan läsa mycket mer EU-parlamentet i Bryssel EP 2007 Sidan 5

6 EUROPAS SPÄNNANDE P Den politiska kartan ser något annorlunda ut i Europaparlamentet än vad vi är vana vid. Dels ställer fler partier än de etablerade upp i valet. Dels är de i parlamentet medlemmar i åtta politiska grupper. Från och med i år måste en grupp bestå av minst 25 ledamöter från minst sju medlemsländer. Just nu finns åtta grupper i EU-parlamentet: I några fall är samlingarna täligen brokiga. Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet PES Hit hör svenska socialdemokraterna tillsammans med engelska Labour och inte mindre än fyra italienska socialistpartier m fl Den kanske mest homogena gruppen tillsammans med: Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED I den här gruppen hittar vi de svenska moderaterna och kristdemokraterna. De försöker samsas med Berlusconis Forza Italia, Tyska CDU, spanska Partido Popular, engelska Conservative Party för att nämna de mest kända. Sidan 6 Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Här hittar vi svenska centerpartiet och folkpartiet (som alltså är ett liberalt parti), danska Radikale venster, finska Svenska folkpartiet, och de engelska liberalerna Gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen Gröna/EFA Där hittar vi miljöpartiet och de övriga representerade gröna partierna i Europa. Notabelt är att gruppen alltid varit betydligt mer pro-eu än vad miljöpartiet varit på hemmaplan. Läs mer om de politiska grupper

7 OLITISKA LANDSKAP Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster GUE/NGL Här hittar vi vänsterpartiet tillsammans med bl a kommunispartierna i Tjeckien, Frankike, Italien och Portugal, Irländska Sinn Fein - med rötterna i den politiska grenen av IRA, men också EU-kritiska partier som danska Folkebevaegelsen mod EU och franska enfrågepartiet RDM, Rassemblement Demorcratique pour la Martinique. Gruppen Självständighet/ Demokratei IND/DEM En samling av EU-kritiska partier med i övrigt ganska spridd agenda. Här finns t ex svenska Junilistan, engelska UK indipendence party och danska Junibevegelsen Mod Unionen. Gruppen Unionen för Nationernas Europa UEN Sverigedemokraterna har observatörstatus i den här gruppen som främst samlar Europeiska nationalistpartier. Italienska Lega Nord, Danske folkeparti och Irländska Fianna Fail återfinns i gruppen, sedan de tvingats lämna EEP-ED efter en schism med landsmännen i Fine Gael. UEN kan få det svårt att vara kvar som grupp efter de nya reglerna, och eftersom Fianna Fail signalerat att de vill lämna gruppen. na på Dessutom finns de Grupplösa - ledamöter som inte tillhör någon poltiskt grupp Framförallt hittar vi här högerextremister som Jean-Marie Le Pen från franska Front National, Belgiska Vlaams Belang men också representanter som den gamle fotbollsspelaren Gianni Rivera, representant för Uniti nell Ulivo, Olivträdsalliansen, den allians av centervänsterpartier som Romano Prodi skapade för att styra Italien en gång. Gianni Rivera - en gång italiens bästa fotbollsspelare - nu med politiska mål i sikte. Sidan 7

8 ... och det svenska är sig inte riktigt likt... De stora riksdagspartierna är naturligtvis med i EU-valet. Men i detta val finns det några rejäla uppstickare med stora chanser att ta en plats i den Europeiska politiska toppen. I EU-valet gäller inte riktigt samma förutsättningar som på riksplanet. Redan förra valet lyckades EU-kritiska Junilistan ta sig in i EU-parlamentet på tremandat och blev därmed tredje största svenska gruppen. I riksdagsvalet hade de inte en suck. Sedan en folkpartist hoppat över till Feministiskt initiativ finns även de i parlamentet. I år bedöms partier som Sverigedemokraterna och Piratpartiet ha goda möjligheter att knipa någon plats. Förklaringen är främst det låga valdeltagandet. Det gynnar små partier som kan ta stort utrymme i både debatt och genom att mobilisera sina anhängare. Pirate Bay-domen har t ex gjort att Piratpartiets medlemskår ökat lavinartat och sannolikt är de just nu motiverade att gå till valurnorna. Socialdemokraterna störst Annars känner man igen sig i parlamentet idag. Socialdemokraterna är störst med fem mandat. Därefter kommer moderaterna med fyra, uppstickarna Junilistan med tre, folkpartiet och vänstern med två mandat var (men där alltså Maria Carlshamre hoppade över från fp till FI) och centern, kristdemokraterna och miljöpartiet med ett varsitt mandat. Alla dessa ställer givetvis upp i år igen. Sedan följer en brokig skala partier som vill komma ut och påverka Europa. Sverigedemokraterna fick förra valet Sidan röster, motsvarande 1,3 procent och som sagt, de vädrar morfonluft. Piratpartiet har vi redan nämnt. De kan bli årets Junilista. Hur det går med just Junilistan kan bli intressant att följa. Feministiskt initiativ gör ett allvarligt försök att komma in på listan på riktigt med Gudrun Schyman som toppnamn. Småpartierna Nationaldemokraterna fick förra valet röster men får inte anses ha någon större chans att ta sig in. Europeiska arbetarpartiet - EAP brukar dyka upp i de här sammanhangen, liksom Kommunistiska förbundet (som dock minskade från 32 till 2 röster mellan valen 1999 och EAP fick förra valet 137 röster) Frihetliga rättvisepartiet FRP går i år ut under parollen Lisabonfördraget är olagligt (med felstavning och allt). Under parollen Sverige ut ur EU fick de 147 röster förra valet. Högerextrema Sveriges Nationella Demokratiska parti ställer åter upp. De fick 66 röster förra gången. I den brokigare delen av listan hittar vi också ArbetarInitiativet Antikapitalistiskat EU-motstånd för jobb, välfärd och klimatet Blankledamöterna, Democratic National Party, Partiet.se (som lägger ut sina valsedlar på krogen) och - håll i er nu för EU:s Super-state med frihet, jämlikhet, rättvia, fred kärlek och lyckan. Dock saknas gamla favoriter som Hej Du partiet, EU-kritiska tomtepartiet och Vikingapartiet. Knackar på EU:s port Piratpartiets Christian Engström, Feministiskt initiativs Gudrun Schyman och Sverigedemokraternas Sven-Olof Sällström hyser alla tre förhoppningar om en framtid i EU-parlamentet Alla listor, tidigare resultat och hur Ors

9 Än Dalarna då? Dalarna får sägas ha varit välrepresenterade i EU-parlamentet (även om parlamentarikerna givetvis inte presenterar sitt län, utan sin grupp i parlamentet.) Marit Paulsen (fp) och Lennart Sacredeus (kd) deltog i parlamentsarbetet fram till förra valet. Den senaste perioden har det varit skralt med Dalarepresentationen. Men nu laddar Marit om. Sannolikt är hon den enda av Dalafolket som är nominerade som har en riktigt stor chans att komma till Bryssel. Marit Paulsen toppar folkpartiets lista. Övriga dalakandidater: För socialdemokraterna finns Josef Erdem, lärare från Borlänge på 22:a plats på listan. För centerpartiet hittar vi Jenny Gotthardsson, Hedemora, på 16:e plats. Junilistans 27:e plats innehas av en Orsabo, nämligen Bo Johansson. På kristdemokraternas lista hittar vi Katarina Gustavsson från Falun på 25:e plats. Årets politiska snackis var när Lennart Sacredeus inte nominerades till EU-parlamentet av KD. Miljöpartiet har Jan Lundolm, förskollärare från Falun på 29:e plats. Moderaterna ställer upp med Ulrika Bergman, Borlänge, på 19:e plats. Piratpartiet har också en dalakandidat i Andreas Larsson från Rättvik, på 14:e plats Sverigedemoraterna har två dalanamn, Anita Matsson och Anna Hagwall på 8:e resp 10:e plats. Slutligen mönstrar vänstern Lena Olsson på 8:e plats på listan. Marit Paulsen, fp, med stor möjlighet att ta sig in bland gubbarna. Foto: Per Knutson a röstade sist hittar ni på Sidan 9

10 Gubb-Eu - eller? Den totala andelen kvinnor i det nuvarande Europaparlamentet (31,4 procent) är större än genomsnittet för alla nationella parlament i EU-länderna (23 procent). Sveriges riksdag toppar listan bland nationella parlament med 47 procent kvinnor, tätt följd av Finland (41,5 procent) och Danmark (38 procent). Längs ner på listan hamnar Malta (8,7 procent), Rumänien (9,4 procent) och Cypern (14,3 procent). Skillnaden mellan andelen kvinnor och män som väljs till Europaparlamentet varierar också från land till land. Estland, Luxemburg och Slovenien har lika många kvinnliga som manliga ledamöter i det nuvarande parlamentet. Sverige har nio kvinnliga och tio manliga ledamöter. Polen tillhör de länder som har en mindre andel och vare sig Cypern eller Malta har någon kvinnlig ledamot alls. Variation mellan grupperna Andelen kvinnor varierar mellan de politiska grupperna i Europaparlamentet. Tre av de sju grupperna leds av både en man och en kvinna men ingen grupp har en kvinna som ensam ordförande. Sedan det första direktvalet 1979 har Europaparlamentet haft 26 talmän. Av dessa har två varit kvinnor från Frankrike, Simone Veil ( ) och Nicole Fontaine ( ). EU:s flyttcirkus Ungefär en gång i månaden drar ett nästan osannolikt tåg från Bryssel till Strasbourg i Frankrike. För medan utskottsarbetet och partigruppsmöten oftast sker i Bryssel så är faktiskt parlamentets officiella säte parlamentet i Strasbourg. 12 gånger om året hålls möten i Strasbourg och de extra sammanträdena hålls i Bryssel. Bättre på tjänstemannasidan Bland Europaparlamentets tjänstemän är 59 procent kvinnor. 52,7 procent av chefsbefattningar och 24,1 procent av högre chefsbefattningar (enhetschef eller högre) innehas av kvinnor. 63,8 procent av assistenttjänster innehas av kvinnor. EU-parlamentet i Strasbourg EP 2007 Varför denna flyttkarusell? En anledning till att man hamnade i Strasbourg var faktiskt praktisk. Det fanns lämpliga lokaler att hyra från Europarådet som också har sitt säte där. Den stora anledningen handlar dock om storpolitik. Frankrike är inte så pigga på att släppa ifrån sig parlamentet, även om merparten av EU-institutionerna idag finns i Bryssel. Det är en av de mest ifrågasatta företeelserna inom EU just nu. Från början var det också en tillfällig överenskommelse som gjorde att parlamentet hamnade i Strasbourg. Än så länge verkar dock ledamöterna få fortsätta pendla. I det nuvarande parlamentet har underutskottet för säkerhet och försvar relativt få kvinnliga ledamöter medan utskottet för den inre marknaden har relativt många. Det utskott som toppar listan av kvinnlig representation (92,5 procent) är utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Sidan 10 EU-parlamentarikern Åsa Westund (s) en i minoriteten... EU-parlamentet Läs mer på

11 EU- Inte bara parlamentet Valet den 7 juni gäller alltså Europaparlamentet. Man kan säga att det är den del av EU-organisationen som ska tillvarata medborgarnas intressen i EU. Det är därför som vi får vara med och påverka sammansättningen av parlamentet. Men EU har fler viktiga institutioner. Europarådet Rådet är EU:s viktigaste beslutsfattande institution. Liksom Europaparlamentet inrättades rådet genom de grundläggande fördragen på 1950-talet. Det företräder medlemsstaterna och vid varje sammanträde deltar en minister från varje medlemsstats nationella regering. Vilken minister som deltar vid vilket sammanträde beror på vad som ska avhandlas. Om rådet exempelvis ska diskutera miljöfrågor är det EU-ländernas miljöministrar som sammanträder och konstellationen benämns rådet (miljö). Frågor som rör EU:s förbindelser med resten av världen hanteras av rådet. Men eftersom denna rådskonstellation också har det övergripande ansvaret för allmänpolitiska frågor deltar de ministrar eller statsråd varje regering väljer att skicka till dessa sammanträden. Nio grupper Rådet sammanträder i sammanlagt nio olika grupperingar. Varje minister i rådet har befogenhet att fatta bindande beslut för sin regering. Dessutom är varje minister i rådet politiskt ansvarig inför sitt nationella parlament och medborgarna i hemlandet. Upp till fyra gånger per år samlas medlemsstaternas presidenter och regeringschefer och Europeiska kommissionens ordförande i Europeiska rådet. Vid dessa toppmöten fastställs den övergripande EU-politiken, och man tar itu med frågor som inte kunnat lösas på lägre nivå (dvs. av ministrarna vid de normala rådsmötena). europa.eu Huvudområden Rådet har sex huvudsakliga ansvarsområden: Det antar EU:s lagstiftning på många politikområden sker detta tillsammans med Europaparlamentet. Det samordnar medlemsstaternas allmänna ekonomiska politik. Det sluter internationella avtal mellan EU och andra stater eller internationella organisationer. Det godkänner EU:s budget tillsammans med Europaparlamentet. Utveckling av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik på grundval av riktlinjer som utformas av Europeiska rådet. Det samordnar samarbetet mellan nationella domstolar och polisväsen i straffrättsliga frågor. Europeiska kommissionen Kommissionen är inte bunden av de nationella regeringarna. Den ska företräda EU och se till att verksamheten gagnar unionen som helhet. Kommissionen utarbetar förslag till nya EU-lagar som den lägger fram för Europaparlamentet och rådet. Verkställande organ Den är också EU:s verkställande organ som ansvarar för genomförandet av parlamentets och rådets beslut. Det innebär att det är kommissionen som sköter det löpande arbetet i EU, dvs. genomför politiken, handlägger programmen och utnyttjar anslagen. Kommissionen består av 27 ledamöter, en från varje EU-land. Informellt kallas kommissionens ledamöter för kommissionärerna. De har alla haft politiska uppdrag i sina hemländer, och många har suttit i regeringen, men som ledamöter i kommissionen är de förbundna att agera för unionen som helhet och inte ta instruktioner från sina hemländers regeringar. En ny kommission tillsätts vart femte år, inom sex månader efter valet till Europaparlamentet. Det går till på följande sätt: José Manuel Baroso leder EU:s verkställande organ som ordförande för Europeiska kommissionen. Medlemsstaternas regeringar enas om vem som ska nomineras till posten som kommissionens nya ordförande. Nomineringen godkänns sedan av parlamentet. Den nominerade ordföranden väljer i samförstånd med medlemsstaternas regeringar ut de övriga ledamöterna i kommissionen. Rådet antar listan över nominerade kommissionärer med kvalificerad majoritet och skickar den till Europarlamentet för godkännande. Efter parlamentets godkännande utser rådet formellt den nya kommissionen genom beslut med kvalificerad majoritet. Den nuvarande kommissionens mandatperiod löper fram till och med den 31 oktober Kommissionen är politiskt ansvarig inför parlamentet, som har makten att avsätta hela kommissionen genom att avge ett misstroendevotum. Enskilda ledamöter av kommissionen måste avgå om ordföranden ber dem, under förutsättning att övriga kommissionärer också godkänner detta. Kommissionen deltar vid alla parlamentets sessioner, där den ska kunna klargöra och motivera sin politik. Den svarar också regelbundet på skriftliga och muntliga frågor från parlamentsledamöterna. Det dagliga arbetet vid kommissionen sköts av dess handläggare, experter, översättare, tolkar och sekretariatspersonal. Kommissionen har omkring sådana anställda tjänstemän. Det kan förefalla mycket, men de flesta medelstora städer i Europa har faktiskt fler anställda tjänstemän i sin förvaltning. Sidan 11

12 Jodå - gurkorna får vara krokiga. Vi tror och tycker rätt mycket om EU. En del är kanske rätt, men ibland blir det fel. Och myterna frodas. Om gurkor, surströmming och lekplatser mm. Här försöker vi tillrättalägga några av myterna. Låt oss gå på den vanligaste först. Förbudet mot krokiga gurkor. Gurkorna får vara hur krokiga som helst, utan att EU bryr sig. Däremot har EU regler som delar in gurkorna i olika klasser. En gurkodlare ska kunna sortera gurkorna på samma sätt oavsett i vilket land gurkorna ska säljas i. På så sätt vet konsumenten också vilken kvalitet en gurka har när den säljs under en viss beteckning. Det vore opraktiskt om odlaren hade 15 olika sätt att klassificera gurkor på. Ju rakare gurkor desto fler får plats i kartongen. Gurkor som är väldigt böjda är därför inte med i någon av de fyra klasserna. Men det innebär inte att de är förbjudna. Gurkor som inte passar in i någon av de fyra klasserna säljs som oklassificerade. Surströmmingen då? Det fanns ett tag ett rykte om att EU skulle förbjuda surströmming. Det är inte sant. Det handlade om att tillverkningen skulle hålla samma hygieniska standard som annan mattillverkning. Och det gjorde den med det traditionella sättet att göra surströmming. Med andra ord ett icke-problem. Det finns inte heller några regler för hur stora surströmmingsburkarna får vara. Det är branschen själva som tagit fram en önskvärd standard av samma skäl som gurkklassificeringen. Att kunna hantera varorna lättare och slippa ställa om maskiner som gör burkar för mycket. Små jordgubbar - får dom finnas? Små jordgubbar är fullt tillåtna inom EU. EU har skapat olika klasser för jordgubbar för att odlarna ska kunna sortera dem på samma sätt oavsett var jordgubbarna ska säljas. Dessutom ska konsumenterna kunna kräva att jordgubbarna håller en viss kvalitet i en viss klass. Det finns fyra olika klasser. Extra prima jordgubbar ska vara minst 25 mm i diameter. Jordgubbar i klass 1 och 2 ska vara minst 22 millimeter. Jordgubbar som är mindre säljs som syltjordgubbar - de är inte förbjudna. EU:s byråkrati är enorm EU-kommissionen har drygt anställda. Det är mycket. Men det är ändå nästan färre än antalet anställda av Göteborgs stad. Göteborgs stad har utgifter på drygt 23 miljarder kronor. EU hade 2006 en budget på över miljarder kronor. Omkring fem procent av EU:s budget går till förvaltning, det vill säga till att avlöna tjänstemän, hyra lokaler, köpa kontorsutrustning med mera. Största delen av EU:s pengar förvaltas av medlemsländerna. Det är till exempel Jordbruksverket som betalar ut EU:s jordbruksstöd i Sverige. På det sättet kan antalet byråkrater i Bryssel begränsas. Allt är hemligt inom EU Nja. Det finns nästan för mycket material på EU:s hemsidor. Dessutom ofta på 21 språk. Sverige är ett av de mest öppna länderna inom EU. När olika länder ska enas om vilka regler som ska gälla så blir det en kompromiss mellan olika intressen. Stor förändring har dock skett mot en mer öppen EU-administration och hela tiden pågår en debatt om hur en offentlighetsprincip inom EU ska se ut framöver. Riktningen är dock redan klar: EU går mot ökad öppenhet. I Europaparlamentet är öppenheten till och med större än i den svenska riksdagen. Utskottssammanträden i riksdagen är som regel inte öppna för allmänheten. Men huvudregeln i Europaparlamentet är att vem som helst får komma in och lyssna även när utskotten sammanträder. Inga EU-regler om lekplatser I media har det ibland framställts som att EU tvingar Sverige att bygga om eller riva alla lekplatser. Så är inte fallet. Det finns till exempel standarder för lekplatser, cykelhjälmar och flytvästar. Säkerhetsstandarder för lekplatser har utarbetats av Byggstandardiseringskommittén, Kommunförbundet och Konsumentverket i Sverige tillsammans med deras kollegor runt om i Europa, inte av några EU-byråkrater. För lekplatser reglerar standarderna för gungor till exempel sånt som fallhöjd, underlag, säkerhetsavstånd och upphängningsanordningar. Syftet är att lekplatser ska vara säkra för barn att leka i så att ingen kan skada sig. Standarderna är inte tvingande och gäller inte retroaktivt. Brister i säkerhet kan dock leda till skadeståndsansvar och ansvaret ligger hos den som anlagt och sköter lekplatsen. EU vill stoppa bullbaket till kyrkkaffet Näpp. Det vill dom inte alls. Det har ibland framställts som att bullbak i offentliga sammanhang omgärdas med en massa regler. Men det är inte sant. Visserligen finns det gemensamma regler om hälsosam hantering av mat på restauranger, men de gäller inte för vare sig kyrkkaffe eller hembak. Varken bymarknader eller kaksäljande skolklasser behöver oroa sig. EU tvingar inte bönder att förstöra svalbon i ladorna Det finns ett direktiv från EU som reglerar boskapsuppfödning. I det direktivet står det att fjäderfä inte får förekomma i samma lada som boskap. Regeln finns av hygieniska skäl. Men med fjäderfä menas till exempel höns och kalkoner, inte svalor som har bosatt sig under ladans takpannor. Ledsen om vi grusat era föreställningar, men ni kan säkert hitta annat att reta upp er på. Sidan 12

13 Får vi något tillbaka? EU -medlemsskapet kostar Sverige ca 25 miljarder om året. 10 miljarder får vi direkt tillbaka som olika stöd och bidrag. Men vad har Orsa för nytta av EU? Orsa kommun tillhör de som varit ganska duktiga på att hämta hem medel från EU. Här ett litet - långt ifrån komplett - axplock av EU-finansierade projekt. Det mest synliga projektet är Rovdjurscentrum/Designtorg Trä. Två projekt som sammanfogades till ett. Det största projektet som genomförts hittills och som gett en rejäl skjuts framåt för björnparken i Grönklitt. Dalfolk på skidor Det nio kilometer långa elupplysta kanonsnöspåret i Grönklitt är skapat inom ett EU-projekt. En global arena för resor, turism, fritid, rekreation och hälsa Skapade de kvalificerade yrkesutbildningar som idag bedrivs av Swedish College of Travel and Tourism. Tillsammans med andra har vi också kammat hem pengar till t ex Bredband i Dalarna Tack vare det projektet lades grunden till IT-infrastrukturen i kommunen. Projektet genomfördes i samarbete mellan dalakommunerna och länsstyrelsen m fl. Bästa biten Bästa biten var ett ramprogram för Malung, Vansbro, Mora, Orsa och Älvdalen där man kunde söka medel för lokala projekt. Det för oss rakt över till ett av de pågående EU-programmen: Leader- Dalälvarna Orsa är en av åtta kommuner i Leader Dalälvarna där lokala initiativ och projektidéer kan få stöd. Projektet pågår till och med Lite mindre pengar, men synligt fast man inte tänker på det, är projektet: Landskapsvård Orsa Projektet syftade till att öppna upp och återskapa det gamla odlings- och kulturlandskapet. orsamusik.nu Musikprojektet som syntes och som lämnat efter sig ett par musikföretag och mässan Det är långt till Stockholm. Det här är bara ett litet axplock av projekt. Det har genomförts projekt inom ny teknik för viltforskning, flera turismprojekt, projekt för ungt entreprenörsskap, hantverk, Sommardesignkontor mm mm. Många har lett till permanent verksamhet - alla har lett till nya erfarenheter. Och tillsammans har de gjort att åtskilliga miljoner vi inte haft tillgång till annars fått arbeta i kommunen. Intresserad av Leader? Kontakta Liselott Hansson-Malmsten Sidan 13

14 Så röstar du hoppas att de föregående sidorna fått dig att Vi inse att det är viktigt att rösta även i EU-valet. Att rösta i EU-valet går till på i stort sett samma sätt som i vanliga valet. Rösträtt Du har rösträtt till Europaparlamentet om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen. Du ska också vara eller ha varit folkbokförs i Sverige. Även du som är medborgare i ett annat EU-land och är folkbokförd i Sverige 30 dagar före valet har rösträtt. Du måste anmäla till länsstyrelsen om du vill rösta i Sverige istället för i det land du är medborgare i. Också i det här fallet måste du ha fyllt 18 år senast valdagen och du får bara rösta i ett land. Rösta i vallokal Vallokalerna är öppna mellan kl under valdagen den 7 juni. I vallokalen finns valkuvert och valsedlar. Vilken som är just din vallokal står på ditt röstkort som du får hemskickat i mitten av maj. Det finns en vallokal per valdistrikt och det är bara de som är folkbokförda i valdistriktet som får rösta i vallokalen. I vallokalen finns valkuvert och valsedlar Vid ingången till vallokalen brukar det finnas bord där valsedlarna har lagts ut. Sidan 14 Genom att ta valsedlar för flera partier kan man undvika att någon får reda på vad man tänker rösta på. Vid ingången till vallokalen står oftast en person som delar ut valkuvert och som hänvisar väljaren till en ledig valskärm. Valskärm Bakom valskärmen kan väljaren göra i ordning sin röst. Endast en valsedel ska läggas i varje kuvert. Det finns en penna bakom varje valskärm som man kan använda om man vill personrösta, dvs. sätta ett kryss i rutan för den kandidat som man helst vill ska bli vald för partiet. Därefter går väljaren fram till röstmottagarna och lämnar fram kuverten. Numera måste varje väljare visa legitimation (om man inte är känd av röstmottagaren) eller låta någon annan intyga identiteten. Samtidigt som röstmottagarna prickar av väljaren i röstlängden lägger de ner valkuverten i valurnorna. Det finns en valurna för varje val. På kvällen när röstmottagningen är avslutad öppnas varje valurna och rösterna räknas. Förtidsrösta Den som inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förtid i en röstningslokal. Det går att förtidsrösta i vilken röstningslokal som helst i hela landet. Det är kommunen som bestämmer vilka lokaler som ska ha förtidsröstning. För att förtidsrösta måste man ha med sig både id-handling och röstkort. Inför ett val publicerar Valmyndigheten alla röstningslokalers namn, adress och öppettider på denna webbplats. Förtidsröstningen pågår i 18 dagar Förtidsröstningen får börja 18 dagar före valdagen och pågå fram till och med valdagen. I varje kommun ska det finnas minst en röstningslokal som har öppet även på valdagen. Valet går till som i vallokalen När rösten/rösterna gjorts i ordning lämnar väljaren fram röstkortet, en idhandling och valkuvertet/valkuverten till röstmottagaren. Identitet kontrolleras och röstmottagaren lägger sedan röstkort och valkuvert i ett fönsterkuvert som klistras igen. Fönsterkuvertet läggs sedan ner i en uppsamlingslåda. Fönsterkuvertet med väljarens röst skickas sedan till vallokalen i det valdistrikt där väljaren bor. När valdagen kommer skiljs röstkortet från valkuvertet, väljaren prickas av i röstlängden och valkuverten läggs ner i valurnan på samma sätt som om väljaren var på plats i vallokalen och röstade. Rösta med bud Att rösta med bud betyder att någon annan än väljaren transporterar rösten till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning. Bara vissa personer får rösta med bud Man kan rösta med bud om man är sjuk, funktionshindrad eller gammal och inte själv kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal. Man kan också rösta med bud om man är intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt. Det krävs särskilt material för att rösta med bud Budröstmaterial kan beställas hos Valmyndigheten eller kommunen. Valsedlar kan väljaren eller den som hjälper väljaren hämta på alla ställen där man kan rösta eller beställa från partierna. Väljaren ska själv göra i ordning rösten Väljaren gör själv i ordning sin röst genom att lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert och stänga kuverten. LÄS MER PÅ

15 Valkuvertet ska läggas ner i ytterkuvert inför vittne och bud Förutom budet behövs ett vittne som kan intyga att allt gått rätt till. Inför vittnet och budet lägger väljaren ner valkuverten i ytterkuvertet för budröst och klistrar därefter igen ytterkuvertet. Sedan fyller väljaren, vittnet och budet i vissa uppgifter på ytterkuvertet. Alla uppgifter på båda sidorna av kuvertet måste fyllas i. Budet lämnar in rösten Budet tar därefter ytterkuvertet och lämnar in det på något av följande ställen: I väljarens vallokal på valdagen. Namnet på vallokalen står på väljarens röstkort. I en lokal där man kan förtidsrösta. Kontakta kommunen för att få information om vilka röstningslokaler som finns och när de har öppet. Budet ska kunna visa en id-handling när han eller hon lämnar in budrösten. Om budet lämnar in rösten i en lokal för förtidsröstning måste väljarens röstkort också lämnas in. Rösta på ambassad eller konsulat Alla som befinner sig utomlands kan rösta på en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Det enda som väljaren måste ha med sig för att rösta på en ambassad eller ett konsulat är en id-handling. Förutom svenskt pass och svenskt id-kort gäller även en lokal officiell legitimation som giltig id-handling. Väljaren får dock gärna ha med sig sitt röstkort så att administrationen med rösterna från utlandet går smidigare. Brevrösta från utlandet Alla som befinner sig utomlands kan brevrösta. Det gäller också för sjömän på fartyg i utrikes fart. Brevröstning är förtidsröstning Brevrösten får postas från utlandet tidigast 45 dagar före valdagen. Brevrösten får inte postas från Sverige. Brevrösten ska ha kommit till Valmyndigheten senast dagen efter valdagen. Här röstar du i Orsa Personrösta Den som vill kan ge en kandidat en särskild personröst. Det gör man genom att sätta ett kryss i rutan framför kandidatens namn på valsedeln. Man får bara personrösta på en kandidat. Personrösterna används i första hand för att bestämma vilka personer som ska utses för att sitta på mandaten (platserna) som varje parti fått. Spärrar För att kunna bli invald på personröster i riksdagen måste en kandidat ha fått personröster som motsvarar minst åtta procent av partiets röster i valkretsen. Motsvarande spärr för Europaparlamentet, landstingsoch kommunfullmäktige är fem procent. För kommunfullmäktige gäller dessutom att kandidaten måste ha fått minst 50 personröster och för landstingsfullmäktige minst 100 personröster. Kan man personrösta på vem som helst? Eftersom partierna som regel anmäler kandidaterna i bara en riksdagsvalkrets kan man oftast bara personrösta på en kandidat som finns på en valsedel som gäller i den riksdagsvalkrets där man bor. Det kan också finnas listor som gäller i hela landet. Förtidsröstning Förtidsröstning kan ske i kommunhuset, tingssalen vardagar fr o m den 20 maj. Måndagar och torsdagar hålls kvällsöppet mellan Extra öppet: Nationaldagen 6 juni Särskild röstmottagning Söndagen den 31 maj ordnas särskild röstmottagning på Lillåhem mellan och på Orsagården På valdagen, 7 juni Orsa Mellersta röstar på kommunhuset Orsa Södra röstar på Folkets park Skeer Orsa Östra röstar på Orsa lärcenter Orsa Västra röstar på Hansjö Bygdegård Skattungbyn-Kallmora röstar i bystugan i Skattungbyn Samtliga lokaler är öppna 8-21 Behöver du skjuts? Ring Valnämnden, för information Budröstning Kommunala bud vid budröstning nås på tel Sidan 15

16 JUNI MÅNAD Måndagen 8 juni SOMMARFEST Tid och plats meddelas senare. Övriga aktiviteter: AFASI Afasi är en språkstörning som orsakas av en skada i hjärnan. Har man afasi kan man ha svårt för att tala, skriva eller läsa. Är du eller din anhörige drabbad, är du välkommen till oss att träna på GLÖM INTE MIN BAJS- PÅSE! Eftersom hundar har väldigt svårt att plocka upp efter sig, vill vi påminna dig som har hund om att du måste hjälpa till med den saken. Hundbajspåsar kan du få på tekniska kontoret, gamla brandstationen. SLUT PÅ KOMPOST- PÅSAR? Nya kompostpåsar hittar du gratis i din livsmedelsbutik. Det händer på Orsa anhörigcenter Lexia dataprogram som är ett bra träningsprogram för språkfunktionerna. Ring och boka tid på Kaffestunden Anhörigcenter, Orsa gården Öppet Tisdagar och Torsdagar kl övrig tid självservering Tel Hit är du och din anhörige alltid välkommen in på en fika, få en pratstund, träffa andra i liknade situation eller bara vara. Orsa Anhörigcenter Marie Hellberg Anhörigsamordnare Kaplansgatan Orsa Tel: E-post: marie.hellberg@orsa.se HELA DALARNA CYKLAR Hela Dalarna cyklar är en länsövergripande aktivitet som genomförs i Dalarna för att stimulera till ökat och säkert cyklande. Ta chansen att vinna både god hälsam fina priser och bidra till en bättre miljö! Den gemensamma tidsperioden för alla deltagande kommuner i cykelutmaningen Hela Dalarna Cyklar är 27 april- 16 augusti Så här gör du för att vara med För att vara med i Hela Dalarna Cyklar fyller Du i ett startkort. Startkortet gäller under 8 veckor och under dessa veckor ska Du samla ihop minst 25 cykelturer. Under perioden 27 april 16 augusti kan Du alltså fylla i 2 startkort vilket ger Dig 2 lotter i dragningen. Du cyklar till eller från jobbet/skolan eller under Din fritid. Hur långt och hur länge bestämmer Du själv! Fyll i antal km Du cyklat. När Du lämnat in startkortet/en deltar Du i minst en utlottning. Denna är gemensam för hela länet. Här hämtar och lämnar du ditt startkort: Tekniska kontoret, Gamla Brandstationen, Orsa Orsa Vårdcentral, Orsa Korpen, Järnvägsgatan 25, Orsa brevlådan Skattunge handel, Skattungbyn Ditt startkort vill vi ha senast Kontakta Orsa kommun Kommunledningskontoret Kassan, tis, tors, fred Kommunalråd Marie Olsson Arbetsmarknadsenhet Anhörigstöd Bibliotek Borgerlig begravning Borgerlig vigsel Fixarservice Informationsansvarig IT-avdelning Kommunrevision Konsumentvägledning (Mora kulturhus) ons 14-18, tis 10-14, tors Kulturhus/Bildarkiv Miljö- och hälsoskyddskontor Näringslivskontor Orsa Grönklitt AB Orsabostäder AB Räddningstjänsten Räddning, akuta situationer Barn- och utbildningskontor Barnomsorg Socialkontor Stadsarkitektkontor/Byggnadsnämnd Tekniskt kontor (va/gator) Tekniskt kontor (renhållning) Tekniskt kontor (fastigheter) Tekniskt kontor (fritidsavd.) Siljan Turism, Orsa Överförmyndare Allfix Returbutiken Stiftelsen Skeer ORSA KOMMUN BOX ORSA tel , fax e-post orsa.kommun@orsa.se hemsida AKTUELLT FRÅN ORSA utges av Orsa kommun och kommer ut med 4 nr per år. Ansvarig utgivare: Göran Grå. Redaktion, original: Janne Bäckman tfn janne.backman@orsa.se Tryck: Centrumtryck 2009 Det allra senaste från kommunen hittar du på Sidan 16