Provtagning, venös med vakuumrör

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Provtagning, venös med vakuumrör"

Transkript

1 sida 1 (8) Patientförberedelser Provmaterial Patienten bör om möjligt sitta ner 15 minuter före provtagning. Kontrollera om det finns speciella föreskrifter för beställda analyser och om så är fallet att patienten uppfyller dessa, se Sök Analys för respektive komponent på Akademiska laboratoriets webbsida. I laboratoriets analysförteckning markeras de analyser som kräver att patienten är fastande med f, till exempel fp-järn, se avsnittet Preanalytisk variation. Venblod Provrör och tillsatser Rörens tillsatser är anpassade för olika analyser/analysmetoder. Proppfärg Innehåll/Tillsats Ljusblå (blågul) CTAD Ljusblå (blåvit/blåsvart) Natriumcitrat Ljusgul ACD Röd Utan tillsats, med koagulationsaktivator Guldgul Utan tillsats, gel (SST) Vitsvart Utan tillsats, utan koagulationsaktivator Mintgrön Li-heparin, gel (PST) Gröngrön Na-heparin Mörkblåsvart Na-Heparin (för bl a spårmetaller) Grön Li-heparin (för analys på Stratus) Lila EDTA Svart Natriumcitrat, SR-rör Rosagrå Citronsyra-Citrat-NaF Förvaring Oanvända provrör förvaras i 4-25 C. Undvik att de utsätts för direkt solljus. CTAD-rör ska förvaras mörkt. Använd före utgångsdatum (EXP). Rekommenderad ordningsföljd mellan provtagningskärlen 1. Blododling 2. Citrat-/CTAD-rör 3. ACD-rör 4. Rör utan tillsats, med eller utan gel 5. Heparinrör, med eller utan gel 6. EDTA-rör 7. SR-rör

2 sida 2 (8) Provvolym 8. Glukosrör (Citronsyra-Citrat-NaF) Vid all venprovtagning skall man alltid sträva efter att fylla provrören. Rör med flytande tillsats måste fyllas helt för att spädningsförhållandet ska bli rätt. Provtagningsmaterial Förberedelser Provrörsvagga Handskar Desinfektion, hud: Klorhexidinsprit (5 mg/ml) Kanyl och hållare Burk/behållare för stickande och skärande Papperstork Plåster Stasband Underlägg Vakuumrör Vingkanyl (butterfly) med hållare Förbered dig själv Att avgöra om blodsmitta föreligger eller ej är i praktiken omöjligt. Man måste alltid beakta risken att blod kan vara smittförande. Använd därför alltid handskar vid all provtagning. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård gäller för hela Sverige, se SOSFS 2007:19. All personal som arbetar med patienter skall konsekvent följa hygienregler från Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien på Akademiska sjukhuset, Basala hygienregler, allmänna Kontroll av patientens identitet Det är provtagarens ansvar att försäkra sig om patientens identitet samt att uppgifter på remiss/beställning och provmärkning stämmer överens så att kopplingen mellan prov och patient blir korrekt. För provtagning till blodgruppserologisk analys, se SOSFS 2009:29, 4 kap. Transfusionsmedicinsk laboratorieundersökning, Provtagning. 1: Den som utför provtagning för transfusionsmedicinsk undersökning skall vara hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. Icke inneliggande patienter bör uppvisa legitimation. För patient som inte har legitimation (t ex barn) men där provtagaren ändå bedömer det rimligt att genomföra provtagning, får patienten själv (alt. föräldern) säga namn och fullständigt personnummer. Inneliggande patienter identifieras med vid handleden fäst identitetsband eller om sådant ej finns, genom medverkan av person, som kan intyga patientens identitet.

3 sida 3 (8) RoS-beställningar Kontrollera att patient-id stämmer i samtliga remisser/etiketter. Provtagningsdatum/tid skall vid behov ändras på RoS-etiketten. Se Manual RoS-Provbunden. Pappersremisser Utförande Kontrollera att patient-id stämmer på samtliga remisser. Skriv etiketter eller skapa etiketter i Cosmic (via Patient -> Skriv ut patientdata -> Till lab tredelad rulle ) till de prover som har remisser utan märkmaterial på baksidan. Kontrollera att svarsmottagare finns på remisserna. Provtagningsdatum/tid skall fyllas i. Detta gäller för alla sorter av remisser t ex konsultremisser eller andra landstings remisser. Hantering av remiss med märkmaterial: Uppe till vänster på remissens framsida finns ett unikt nummer, ett så kallat LID-nummer. Detta nummer är samma som på provrörsetiketterna på remissens baksida. Numret ger koppling mellan provrör och remissen med personuppgifterna. LID-extensionen, de fyra sista siffrorna på provrörsetiketten, ger koppling till analysbeställningen. Etiketter används endast tillsammans med remissen de sitter på! Se även Provtagning, förberedelser- Remiss, provkärl på Akademiska laboratoriets hemsida. Förbered patienten och ordna arbetsplatsen 1. Stå/sitt bra, tänk på att provtagningen kan ta en stund. 2. Kontrollera patientens identitet, enligt ovan. 3. Informera patienten om provtagningen. 4. Märk provrören med etiketterna, sätt dessa längs med röret nära proppen. 5. Placera de märkta provrören och övrigt provtagningsmaterial inom räckhåll och rikta in belysningen. 6. Se till att patienten sitter eller ligger bekvämt. Risken att patienten vid svimning faller och skadar sig måste beaktas och åtgärder måste vidtas för att förhindra detta. Placera patientens arm med handen lägst. Provtagning 1. Desinfektera och lufttorka dina händer. 2. Ta på dig handskar. 3. Samtala med patienten under provtagningen, för att avleda rädsla och minska risken för svimning. 4. Syna armarna, speciellt i området runt armbågsvecket. Känn efter vilken ven som lämpar sig bäst. Tänk på att artärer, senor och ner-

4 sida 4 (8) ver går i närheten. Palpera alltid venen innan punktion utförs. Pulsationer indikerar att det är en artär eller att en artär ligger omedelbart under, vilken bör undvikas. Vissa patienter kan behöva ha en ven sparad för livsviktiga injektioner eller infusioner. Samråd gärna med patienten för val av lämplig ven. 5. Vid behov kan venfyllnaden ökas på olika sätt t ex kan patienten låta armen hänga lodrätt en stund alternativt kan man värma provtagningsstället med varmvatten eller en värmedyna. 6. Placera stasbandet 5-10 cm ovanför området för punktionen. Var försiktig så att huden ej kläms i veck under stasbandet. Stasa endast så hårt att det venösa blodflödet hindras. Pulsen ska kännas. 7. Pumpning med hand, hårt knuten hand eller att slå på provtagningsstället får ej förekomma, då dessa moment ändrar metabolismen lokalt och resulterar i felaktiga värden. Koagulationsprover bör tas med bra blodflöde och om möjligt utan stas. Om stas används bör stasen släppas inom ca 1 minut. 8. Välj kanyl med lämplig dimension. 9. Desinfektera provtagningsstället flödigt och omsorgsfullt med klorhexidinsprit och låt huden torka. Om sprit finns kvar ger det sveda vid instickningsstället. Efter desinficering ska man, om möjligt, undvika att känna med fingret igen. 10. Avlägsna skyddshylsan från kanylen, kasta skyddshylsan i sopsäck för hushållsavfall. 11. Perforera huden med kanylens "öga" uppåt och för in kanylen med ca 30 vinkel i venen, stick inte för djupt, nålsögat skall vara mitt i kärlet. 12. Var stadig, låt gärna handen vila mot patientens arm. 13. Om vingkanyl används kan nålen med fördel fixeras med tejp, båda händerna blir då fria för insättning av rör i hållaren. 14. Observera patienten under provtagningen. Vid tecken på blekhet eller illamående, avbryt provtagningen. 15. Rören ska fyllas i rekommenderad provtagningsordning 16. Fixera hållaren stadigt med ena handen. För in röret i hållaren med den andra handen, placera tummen på rörets botten, pekfinger och långfinger om hållarens kant. Detta grepp används för att nålsögat ej skall rubbas i kärlet. 17. Pressa röret mot hållarens botten. Nu bryts vakuum och blod sugs in i röret. Om detta ej sker kan man med försiktiga rörelser ändra nålens

5 sida 5 (8) läge för att söka finna venen eller om man misstänker att det är något fel på provtagningsröret, byta vakuumrör. 18. Rören skall fyllas tills sugverkan upphör för att erhålla rätta spädningsförhållanden mellan blod och eventuella tillsatser i rören. 19. Fixera hållaren stadigt och dra försiktigt ut det fyllda vakuumröret. 20. Lägg röret omedelbart på provtagningsvaggan, alt vänd röret långsamt tio gånger direkt efter fyllnad. 21. Placera ett nytt rör i hållaren. 22. När alla rör är fyllda och borttagna från hållaren: Håll en torr papperstork lätt över det ställe där kanylens spets ligger, tryck inte hårt då det kan göra ont. Drag ut kanyl och hållare. Tryck till venen med papperstorkens hjälp. Aktivera omedelbart kanylens stickskydd. Vingnålens stickskydd aktiverar du samtidigt som nålen avlägsnas från venen. 23. Hållare med kanyl eller vingnål läggs omedelbart i behållare för stickande och skärande. 24. Be patienten trycka på tussen över venen cirka 2 minuter eller till det slutat blöda. Sätt på plåster, hudvänligt finns. Se till att patienten ej reser sig för snabbt då svimningsrisk kan föreligga. 25. Ta av dig handskarna. 26. Desinfektera och lufttorka dina händer. Felkällor "Bra att veta" Felaktiga rör: anmäl till Varuförsörjningen, ange (LOT)-nummer. Vid provtagning för S-Etanol: provtagningsstället desinfekterat med klorhexidinsprit. Vid användande av vingkanyl med slang ( Butterfly ) får man en reducerad blodvolym i det första röret. Detta beror på att röret först drar in den luft som fanns i slangen. När enbart rör med svart eller ljusblå propp skall tas, börjar man provtagningen med att ta lite blod i ett slaskrör (använd ett rör utan tillsats, och utan gel). Rören med tillsats tas därefter så att de fylls till rätt nivå. Rör med gel: Gelens funktion är temperaturberoende. För att få maximal funktion på gelen ska gelröret ha temperaturen C vid provtagning och centrifugering. Exakt hur mycket blod röret drar är beroende av: omgivande lufttryck, temperatur och det venösa trycket.

6 sida 6 (8) Indikation/Medicinsk betydelse Tillgång till pålitlig laboratorieservice är en viktig förutsättning för modern sjukvård. 70 % av alla diagnoser läkarna ställer säkerställs med hjälp av laboratoriesvar varför det är mycket viktigt att provtagningen görs på rätt sätt för att få så korrekta analyssvar som möjligt. Preanalytisk variation Analysresultat bestäms inte enbart av den analytiska proceduren utan också av preanalytiska faktorer. I den preanalytiska fasen ingår bland annat beställning av prov, provtagning, transport av prov och omhändertagande av provet på laboratoriet. Det finns många felkällor, t ex ordningsföljden av provrör vid provtagningen, blandning av rören och tid innan ankomst till laboratoriet. Allmänt Inför en provtagning är det viktigt att patienten är rätt förberedd. En rad olika variabler påverkar slutresultatet av en laboratorieundersökning (s k preanalytisk variation): Kost Inför de flesta undersökningar ska patienten äta och dricka som vanligt. Några undersökningar kräver dock att man undviker viss mat en tid före provtagningen. Fasta Inför vissa undersökningar måste patienten iaktta fasta. Detta betyder att patienten ej får äta, men får dricka vatten, från kl dagen före provtagningen fram till efter provtagningen följande dag. Fastande patienter får inte heller röka/snusa. Fasteprov markeras genom att ett litet f finns med i systembeteckningen för en komponent, t ex fp-järn. Läkemedelsanalys Provtagning för analys av läkemedel för terapikontroll skall ske före dos ges, i regel före morgondos. Patientens medicinering ska registreras på läkemedelsblankett eller i datasystemet, dvs samtliga läkemedel som patienten står på och tidpunkt för intag av dessa. Särskilt viktigt är att ange tidpunkt för senaste dos av det läkemedel som skall analyseras och provtagningstidpunkten. Provtagningstidpunkt Ett antal komponenter har en dygnsvariation t ex S-Kortisol och fp-järn. För att kunna jämföra resultat från upprepade provtagningar bör provtagningen ske vid samma tidpunkt på dygnet t ex på morgonen, såvida det inte är själva dygnsvariationen man vill studera. Kroppsläge Kroppsläget påverkar fördelningen av vätska i kroppen och därigenom många analysresultat. Koncentrationen av högmolekylära komponenter och celler är högre i blodplasma om provet tas på stående patient jämfört med liggande

7 sida 7 (8) Hänvisningar pga omfördelning av kroppsvatten. Skillnaden kan vara upp till c:a 10%, detta gäller bl a för B-Hemoglobin. Fysisk aktivitet Många komponenter påverkas av om patienten ägnat sig åt kraftiga kroppsrörelser före provtagningen (cyklat, sprungit, gått i trappa etc). För vissa komponenter kan det vara helt avgörande att patienten vilat innan provtagning. Detta för att resultatet skall kunna tolkas på ett riktigt sätt. Till exempel kan B-Leukocyter öka till det dubbla efter en kraftig kroppsansträngning. På grund av detta är det önskvärt att patienten sitter ned och vilar åtminstone 15 min innan provtagning. Källor Handbok för hälso- och sjukvård, publ Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 8:e uppl. 2003, Nilsson-Ehle. Manual RoS-Provbunden. Information på Akademiska laboratoriets webbsida under rubriken Provtagning. Socialstyrelsens föreskrifter. Vårdhygiens webbsida. Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Senast ändrad av Revideringar under punkterna : Utrustning Allmänt Föreskrifter vid vissa smittfarliga infektioner. Utförande Förbered dig själv. Punktera venen. Handhavande av använd kanyl. Handhavande av använd behållare. Litteratur Revision av utförande och teoridelar Rutinerna för användandet av handskar utvidgade. Nya rengöringsrutiner för kanylhållare. Rutin för vissa fall av provtagning vid problem med patientidentifiering tillagd Reviderad efter önskemål från Primärvården. Reviderad enligt Handskar i vården från Enheten för vårdhygien. Karin Fugmann Frank Niklasson Anders Edström Peter Ridefelt Peter Ridefelt Peter Ridefelt 1 Tagit bort läkemedelsinverkan på andra analyter Ingrid Wahlberg, Helena Lekeby 2 Korrigerat länk Hygienregler för Akademiska sjukhuset Gudrun Linder 3 Ändrat version på SOSFS föreskrifter för transfusionsmedicin. Korrigerat proppfärg, innehåll/tillsats i provtagningsrör samt ställt upp proppfärg i alfabetisk ordning. Korrigerat länk till Gudrun Linder

8 sida 8 (8) Basala hygienregler för Akademiska Sjukhuset. Ändrat text vid hantering av pappersremiss med märkmaterial. 4 Korrigerat text ang märkning av provkärl, det får inte finnas något tolkningsutrymme för när märkningen ska utföras. Korrigerat proppfärger. Korrigerat länk till Basala hygienregler, allmänna. Ingrid Wahlberg, Helena Lekeby, Gudrun Linder 5 Uppdaterat. Förtydligat under Provtagning punkt 9. Helena Lekeby

Provtagning, kapillär (bloduppsamling)

Provtagning, kapillär (bloduppsamling) sida 1 (8) Patientförberedelser Provmaterial Patienten bör om möjligt sitta ner 15 minuter före provtagning. Kontrollera om det finns speciella föreskrifter för beställda analyser och att patienten uppfyller

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete

Läs mer

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING

GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Godkänt den: 2017-04-09 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1 PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning

Läs mer

Anvisningar för tagning av venöst blodprov på vårdavdelning

Anvisningar för tagning av venöst blodprov på vårdavdelning Anvisningar för tagning av venöst blodprov på vårdavdelning 1. Förberedelser Laboratorieremissen sparas i adb-systemet (Multilab, Pegasos). Om remisserna inte kan sparas direkt i adb-systemet p.g.a. att

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 MARS 2012

Landstinget Dalarna Sid 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 MARS 2012 Landstinget Dalarna Sid 1(10) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Provtagning för blododling, information till vårdenhet sida 1 (6) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Vid misstanke om bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

Erytrocyter, sedimentationsreaktion, B- (manuell metod)

Erytrocyter, sedimentationsreaktion, B- (manuell metod) sida 1 (5) Erytrocyter, sedimentationsreaktion, B- (manuell metod) Koder Rapportnamn B-SR Synonym Sänkningsreaktion, Sänka Beställningskod SR NPU-kod NPU03404 Provmaterial Utförande Patientförberedelser

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Riktlinjer PVK 2012 Revidering Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan

Läs mer

Provtagningsanvisningar

Provtagningsanvisningar 1(9) Direkt till anvisningar för (Ctrl+klick): Förberedelser Moderkaka (CVS) Fostervatten (Amnion) Perifert blod - NIPT Perifert blod (Konstitutionella förändringar) Hud organbiopsier (Konstitutionella

Läs mer

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar (skilda stick). Vid varje provtagning fylls en aerob (grön) och en

Läs mer

Rörtyp/användningsområde. Blododlingsflaska till BacT/Alert, aerob, grön hätta (KMB) Blododlingsflaska till BacT/Alert, anaerob, orange hätta (KMB)

Rörtyp/användningsområde. Blododlingsflaska till BacT/Alert, aerob, grön hätta (KMB) Blododlingsflaska till BacT/Alert, anaerob, orange hätta (KMB) sida 1 (5) Venprovtagningsrör Blododling 72089 Biomeriux 410851 Blododlingsflaska till BacT/Alert, aerob, grön hätta (KMB) 72088 Biomeriux 410852 Blododlingsflaska till BacT/Alert, anaerob, orange hätta

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent alirokumab alirokumab PRALUENT (alirokumab), Rx, (EF) C10B, förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 JANUARI 2013

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 JANUARI 2013 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten

Läs mer

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna. 1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(9) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 3 MAJ 2012

Landstinget Dalarna 1(9) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 3 MAJ 2012 Landstinget Dalarna 1(9) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Provtagningsanvisningar

Provtagningsanvisningar 1(8) Direkt till anvisningar för (Ctrl+klick): Förberedelser Moderkaka (CVS) Fostervatten (Amnion) Perifert blod (Konstitutionella förändringar) Hud organbiopsier (Konstitutionella förändringar) Kindskrap

Läs mer

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår

Läs mer

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...

Läs mer

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover. Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering

Läs mer

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

INJEKTIONSGUIDE. (asfotase alfa) för injektion. 40 mg/ml lösning för injektion. 18 mg/0,45 ml 28 mg/0,7 ml 40 mg/1 ml. 100 mg/ml lösning för injektion

INJEKTIONSGUIDE. (asfotase alfa) för injektion. 40 mg/ml lösning för injektion. 18 mg/0,45 ml 28 mg/0,7 ml 40 mg/1 ml. 100 mg/ml lösning för injektion INJEKTIONSGUIDE (asfotase alfa) för injektion 40 mg/ml lösning för injektion 18 mg/0,45 ml 28 mg/0,7 ml 40 mg/1 ml 100 mg/ml lösning för injektion 80 mg/0,8 ml asfotas alfa Detta läkemedel står under utökad

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen

Läs mer

Venös access. Wojciech Weigl m fl specialistläkare ANIVA

Venös access. Wojciech Weigl m fl specialistläkare ANIVA Venös access Wojciech Weigl m fl specialistläkare ANIVA Upplägg Föreläsning hela gruppen 10:45-11:30 Lunch 11:30-12:30 1/2 grupp 12:30-14:15 Diskussionsgrupp Att växa in i yrkesrollen Färdighetsträning

Läs mer

Preanalys - vad som kan hända vid rörbyte. Elisabeth Gustavsson Karolinska Universitetslaboratoriet

Preanalys - vad som kan hända vid rörbyte. Elisabeth Gustavsson Karolinska Universitetslaboratoriet Preanalys - vad som kan hända vid rörbyte Elisabeth Gustavsson Karolinska Universitetslaboratoriet Flödesuppföljning, Karolinska Andel kalium med hemolys, akuten Solna Huddinge 2 Flödesuppföljning nov

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Utgående sortiment! Ersättning/Hänvisning!

Utgående sortiment! Ersättning/Hänvisning! Observera att de utgående artiklar som under tidigare avtalsperiod varit lagerlagda hos Kronans Droghandel kommer att finnas tillgängliga för köp fram till det att lagret är slut. Anskaffningsartiklar

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover

Läs mer

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten

Läs mer

Provtagning, kapillär (bloduppsamling), bilaga 2 provtagningsmängder

Provtagning, kapillär (bloduppsamling), bilaga 2 provtagningsmängder sida 1 (9 Indikation/medicinsk betydelse Venös provtagning är alltid att föredra men i vissa fall måste kapillära prover användas. Håll i minnet att kapillärprovtagningstekniken innebär risk för mer osäkra

Läs mer

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk kemi och farmakologi (KKF). KKF har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig kunskap om kundernas behov. Utskick Datum: 2012-03-22 2012-05-14.

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

GUIDE FÖR DIG SOM INJICERAR DIG SJÄLV

GUIDE FÖR DIG SOM INJICERAR DIG SJÄLV GUIDE FÖR DIG SOM INJICERAR DIG SJÄLV (asfotase alfa) 40 mg/ml injektionsvätska, lösning 18 mg/0,45 ml 28 mg/0,7 ml 40 mg/1 ml 100 mg/ml injektionsvätska, lösning 80 mg/0,8 ml asfotas alfa Detta läkemedel

Läs mer

Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering

Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering "#$%"&'(#)#$*+,-./",(#0$ Dosi-Fuser engångssystem för kontinuerlig infusion som fungerar helt utan batterier eller elektricitet och är avsett

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med Praluent

Patientinformation. Till dig som behandlas med Praluent Patientinformation Till dig som behandlas med Praluent Ateroskleros, åderförfettning, är den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt och stroke. Blodfetter lagras i kärlväggarna och blodförsörjningen till

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 MAJ 2013

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 MAJ 2013 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Allergi snabbtest (ImmunoCAP Rapid)

Allergi snabbtest (ImmunoCAP Rapid) sida 1 (5) Rapportnamn Barn Katt(e1)(snabbtest) Björk(t3)(snabbtest) Gråbo(w6)(snabbtest) Timotej(g6)(snabbtest) Äggvita(f1)(snabbtest) Hund(e5)(snabbtest) Olivpollen(t9)(snabbtest) Väggört(w21)(snabbtest)

Läs mer

Stamcellen efter skörd till infusion

Stamcellen efter skörd till infusion Stamcellen efter skörd till infusion N 2 Linköpingsdagarna 2015 Lena Eriksson Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Cellulär immunologi Flödescytometri HLA Stamcellslab Autologa stamcellsskördar Allogena

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell Gäller för specialitet Dokumentnamn: Sid nr: Klinisk immunologi och transfusionsmedicin 907 Identitetskontroll vid hantering av stamceller Utfärdad av: Införd: Revision: Christina Sandell 2011-06-30 4

Läs mer

Inläggning och skötsel av thoraxdrän

Inläggning och skötsel av thoraxdrän Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad NOVEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad NOVEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Klinisk patologi och cytologi 1

Klinisk patologi och cytologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du? Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Geting- och bistick Sid 2 Hjärnskakning hos barn Sid 4 Frakturer hos barn (benbrott hos barn) Sid 6 Näsblod Sid 7 Skavsår (blåsor) Sid 8 Stukning eller vrickning Sid 9 Sår/Skärsår

Läs mer

fpt-glukostest, Insulin och C-peptid

fpt-glukostest, Insulin och C-peptid 2017 03 31 04 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Bakgrund, indikation och tolkning Insulinom är en insulinproducerande tumör som oftast uppträder som en solitär, benign tumör och ibland kan ses i samband

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall 1 Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall * Ring jourhavande läkare, som ska inställa sig inom 30 minuter för att konstatera dödsfallet. Notera klockslaget då patienten avled. * Kontakta

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger

Läs mer

Minirintest, subkutan

Minirintest, subkutan 2015 11 11 05 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Minirintest, subkutan BAKGRUND, INDIKATION OCH TOLKNING Minirin (Ferring) innehåller desmopressin (desaminocys-d-arg 8 -vasopressin), som är ett syntetiskt

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Bruksanvisning. För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer.

Bruksanvisning. För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer. LINDH & PARTNERS GBG Bruksanvisning För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer.se Genotropin Allmän information om tillväxthormon

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Provtransporter till Laboratoriemedicin NU-sjukvården Anvisning Patientnära analysverksamhet

Provtransporter till Laboratoriemedicin NU-sjukvården Anvisning Patientnära analysverksamhet 1(6) Anvisning Patientnära analysverksamhet Prov för kemisk och mikrobiologisk analys samt transfusionsmedicinsk undersökning som tas på inrättningar utanför sjukhusen transporteras oftast med bil från

Läs mer

Ratiograstim (filgrastim)

Ratiograstim (filgrastim) Ratiograstim (filgrastim) Scandinavia Patientinformation om behandling med Ratiograstim för att öka mängden vita blodkroppar OBSERVERA! Det är mycket viktigt att du genast kontaktar din läkare om: Du får

Läs mer

BESTÄLLNING till Avdelningen för PATOLOGI och CYTOLOGI

BESTÄLLNING till Avdelningen för PATOLOGI och CYTOLOGI BESTÄLLNING till Avdelningen för PATOLOGI och CYTOLOGI (Användarinfo. / lathund) Kontrollera att rätt patient är vald (OBS! Patienter med reservnummer hanteras tills vidare med pappersremiss, som tidigare).

Läs mer

SOSFS 2002:3 (M) Provtagning vid utredning av faderskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2002:3 (M) Provtagning vid utredning av faderskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2002:3 (M) frfattningssam och ling allmänna råd Provtagning vid utredning av faderskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se Hygienregler för Region Östergötland Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg www.regionostergotland.se God vårdhygien allas ansvar För att förhindra smittspridning ska alla som arbetar i

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)

Läs mer

PROGENSA PCA3 Urine Specimen Transport Kit

PROGENSA PCA3 Urine Specimen Transport Kit Läkaranvisningar PROGENSA PCA3 Urine Specimen Transport Kit För in vitro-diagnostiskt bruk. Endast för USA-export. Anvisningar 1. Det kan underlätta att be patienten dricka rikligt med vatten (cirka 500

Läs mer

Metoder för förbättrad venprovtagning

Metoder för förbättrad venprovtagning Metoder för förbättrad venprovtagning Utvärdering av ett utbildningsprogram Karin Bölenius Institutionen för omvårdnad och institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, Umeå,

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium

Läs mer

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Utgåva 1 Ersätter BE7-04 Utformad av Margreth Johansson Uppdaterad av Helena Simon-Andersson AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2013-01-01 Innehållsansvarig

Läs mer

Provtagning, kapillär (bloduppsamling), bilaga 2 provtagningsmängder. Dessa analyser utförs på Klinisk kemi och farmakologi:

Provtagning, kapillär (bloduppsamling), bilaga 2 provtagningsmängder. Dessa analyser utförs på Klinisk kemi och farmakologi: sida 1 (8 Indikation/medicinsk betydelse Venös provtagning är alltid att föredra men i vissa fall måste kapillära prover användas. Håll i minnet att kapillärprovtagningstekniken innebär risk för mer osäkra

Läs mer

Information om din PICC-line

Information om din PICC-line Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN

Läs mer