Nationellt Skärgårdsforum 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt Skärgårdsforum 2007"

Transkript

1 Nationellt Skärgårdsforum 2007 Minnesanteckningar Nationellt Skärgårdsforum är Glesbygdsverkets referensgrupp för myndigheter och organisationer som arbetar med skärgårdsfrågor. Det samlas en gång om året maj 2007 sammanträdde Skärgårdsforum på Sydkoster. Foto: Göran Wallin Deltagare i bokstavsordning: Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, Hans Arén, Kosternämnden, Kjell Björkqvist, Skärgårdarnas Riksförbund, Gun Brantäng, Fiskeriverket, Ronnie Brorsson, Strömstads kommun (den 24/5), Bengt Frizell, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (den 25/5), Jorid Hammersland, Naturvårdsverket, Elsie Hellström, Fyrbodals kommunalförbund, Patrik Johansson, Näringsdepartementet, Göran Lyth, Kosternämnden (den 25/5), Kristina Mattsson, Skärgårdarnas Riksförbund, Inger Normark, Glesbygdsverket, Per-Olof Remmare, Riksantikvarieämbetet, Birgitta Rhodin, Glesbygdsverket, Ingemar Rosén, Leader+ Carpe Mare, Agneta Sjöberg, Länsstyrelsen i Uppsala län, Roland Sten, Jordbruksverket, Göran Wallin, Luleå kommun, Eva Widlund, Skärgårdarnas Riksförbund, Anneli Wirtén, Mål 2 Öarna, Kenneth Wåhlberg, Vägverket och Ingrid Wänseth, Glesbygdsverket. 1

2 Torsdag 24 maj Inledning Inger Normark, Glesbygdsverket, hälsar alla välkomna till årets Skärgårdsforum som är det nionde i ordningen. Hon pekar på att en gemensam faktor för framgångsrik skärgårdsutveckling är samverkan mellan olika aktörer i skärgårdsfrågor. Kosternämnden är ett exempel på det, och därför har Glesbygdsverket valt att lägga årets Skärgårdsforum på Kosteröarna. Inger Normark hälsar från Glesbygdsverkets generaldirektör som tyvärr var tvungen att prioritera ett möte med Arbetsgivarverket. Ronnie Brorsson, kommunstyrelsens ordförande, hälsar välkommen till Strömstads kommun och informerar om kommunen. Han leder en koalition bildad av s, v och Strömstadspartiet På grund av de stora norska investeringarna i kommunen råder låg arbetslöshet men också stor bostadsbrist. Man har en bostadskö på hushåll och bostadspriserna är oerhört höga. Man har ett gränssamarbete med Fredrikstad som bara ligger 5,5 mil från Strömstad. Det kommer att öppnas en internationell flygplats i Rygge norr om Fredrikstad, vilket kommer att få stor betydelse för Strömstad. Man har inrättat en gränskommitté, där 24 kommuner är representerade, som försöker ta bort mentala hinder och myndighetshinder vid gränsen. Man har också samarbete inom sjukvårdsområdet och eftersom det är 10 mil till närmaste förlossningsavdelning så föder svenska mammor barn även i Norge på sjukhuset i Fredrikstad. pengar från Naturvårdverket har man nu börjat slyröja m.m. i området. Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, kommenterar bostadspriserna med att förändringarna på fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har stor betydelse för öbefolkningen en lättnad för dem som redan bor på öarna. Ronnie Brorsson menar att det även får konsekvenser som gör att taxeringsvärdet på fastigheterna ökar. När det gäller arbetet med Integrerad kustzonsförvaltning (ICZM) så har man fått in ansökningar för 140 vindkraftverk. Ronnie Brorsson menar att Strömstads kommun gärna vill ha vindkraftverk i kommunen, men tror inte att det kan bli aktuellt med så många. Skärgården i de nya strukturfondsprogrammen Inger Normark inleder med att berätta att det har blivit en ökad efterfrågan på kunskap när det gäller skärgårdsfrågor. Glesbygdsverket har fått uppdrag av Näringsdepartementet att titta på framgångsfaktorer i strukturfondsprogrammet Mål 2 Öarna. På Koster ska man titta närmare på två projekt linfärjan mellan Syd- och Nordkoster och reningsverket. I de åtta nya strukturfondsprogrammen finns inte mycket skrivet om öarna kanske 1/3 A4-sida. Man hänvisar till att öarna ska behandlas i de regionala landsbygdsprogrammen. Anneli Wirtén redogör för formalia kring de nya strukturfondsprogrammen. Kommissionen är på väg att godkänna dem formellt och från 1 augusti räknar man med att kunna ta emot ansökningar till de nya programmen. Enligt planerna ska Kosterhavets Nationalpark bildas och vara klar Till nationalparken ska ett Naturum byggas på Sydkoster men man är inte överens om var byggnaden ska ligga. På Koster finns sedan tidigare ett naturreservat, men underhållet av det området har varit eftersatt. Med 2

3 Bengt A befarar att skärgårdsfrågorna kommer att dribblas mellan strukturfondsprogrammen och landsbygdsprogrammen, medan exempelvis infrastrukturinvesteringar definitivt hör hemma i strukturfondsprogrammen. Patrik Johansson, Näringsdepartementet, menar att det visserligen är så att skärgårdsfrågorna främst hör hemma i landsbygdsprogrammen men att det inte är uteslutet att vissa skärgårdsfrågor även kan rymmas i andra program. Man har inte slagit fast den exakta gränsdragningen centralt, utan det får länen och regionerna göra. Vid den efterföljande diskussionen framkommer bland annat: Att man måste ligga på och bearbeta länsstyrelserna för att skärgårdsfrågorna ska komma med. Att det kommer att vara nya handläggare som ska jobba med frågorna på länsstyrelserna, och att dessa nu måste utbildas. Att det nya landsbygdsnätverket som administreras av Jordbruksverket kan vara en resurs. 5.1b8099a110e3ab7cbd html. Landsbygdsprogrammet Roland Sten, Jordbruksverket, kommer direkt från möte i Bryssel omkring det svenska Landsbygdsprogrammet och förvaltningskommittén har sagt ja till det men det formella beslutet kommer i juni. Mer om nya Landsbygdsprogrammet på Varje länsstyrelse gör nu en egen genomförandestrategi. Där ska länets prioriteringar finnas, vilket innebär att det kan komma att se lite olika ut mellan länen. Det krävs nu en väldigt stor utbildningsinsats från Jordbruksverket till länsstyrelserna eftersom syftet med Landsbygdsprogrammet inte är att, som Roland Sten uttrycker det, göra alla glada som söker stöd. Länsstyrelserna ska tvärt om prioritera bland ansökningarna för att se till att programmets syfte nås nämligen att skapa en levande landsbygd. Länsstyrelserna avgör själva om man ska ha ett löpande ansökningsförfarande eller samla på sig ansökningarna för att sedan fatta beslut. För skärgårdarnas del kommer det hela tiden att krävas gränsdragningar mot Fiskerifonden och Regionalfonden, menar Roland Sten. Vattendelaren när det gäller företagande och turism är småskalighet. Det småskaliga kan finansieras inom Landsbygdsprogrammet, och en rimlig gräns för småskalighet kan vara 2 miljoner. RS menar att det vore önskvärt att länsstyrelserna, Nutek, Fiskerifonden och ESF-rådet sätter sig ner exempelvis en gång i månaden och kommer överens om gråzonsfallen för att inget ska falla mellan stolarna. Beslut om stöd i Landsbygdsprogrammet ska kunna överklagas, säger RS. Anneli Wirtén påpekar att i det tidigare Mål 2-programmet kunde man inte överklaga, och hon tror att det blir väldigt svårt att hantera överklaganden. Agneta Sjöberg, Länsstyrelsen i Uppsala län, tycker att man borde ta bort möjligheten att överklaga. Ingemar Rosén, Leader+ Carpe Mare, tror att över- 3

4 klagandeprocessen kommer att köra fast. Han påpekar också att enligt strategin ska skärgården ingå i Landsbygdsprogrammet. Roland Sten berättar vidare att Jordbruksverket ger anslag till länen i 2-årsperioder. För är fördelningen klar, och då sparade man en pott på 25 miljoner som fördelades på 10 skärgårdslän. Det är inte öronmärkta pengar, men länsstyrelserna har fått veta att dessa pengar fördelades efter skärgårdsbefolkningens storlek, och därmed har verket markerat hur man anser att dessa pengar ska användas. Göran Wallin, Luleå kommun, pekar på att norrlandslänen inte finns med det handlar inte om pengarna utan att om man säger Sveriges skärgård så ska det också vara hela Sveriges skärgård. Roland S säger att Norrbotten och norra Sverige har fått mycket pengar tidigare. Han ger rådet att man får hålla sig framme. Det ska finnas ett partnerskap i varje län och man får se till och själv jobba för att komma med i partnerskapet. Bengt A menar att skärgårdsbefolkningen är så utspridd att det är svårt för dem att bevaka varje län. Han vill ha en central pott för skärgården och han anser att regionaliseringen är olycklig för skärgården. På fråga angående vilka nyckeltal som finns för beloppen som respektive länsstyrelse får förklarar Roland S att för axel 3 är nyckeltalen efter befolkningen 80 % befolkning och 20 % täthet av befolkning vilket innebar störst tilldelning till Jämtlands län. Pengarna till de fyra axlarna fördelar sig enligt följande: Patrik Johansson och Göran Wallin Axel 1 (förbättra konkurrenskraft i jord- och skogsbruket) får 15 %. Axel 2 (förbättra miljön på landsbygden) får 70 %. Axel 3 (diversifiering av landsbygdens näringsliv) får 15 %. Axel 4 är Leader och får inga egna pengar utan finansieras inom de andra axlarna. Jordbruksverket räknar med att ett 60-tal Leaderområden kommer att bildas över hela landet. Fiskerifonden Gun Brantäng, Fiskeriverket, informerar om Europeiska fiskerifonden (EFF). Den nationella strategiska planen lämnade Fiskeriverket redan i november 2005, men därefter har det tagit stopp. Förhoppningen nu är att det nya fiskeprogrammet ska kunna börja gälla efter nyår. Programmet omfattar 54,7 miljoner euro på sju år, och med en 50/50-finansiering innebär det 984,6 miljoner Skr. Stöd ska i första hand gå till fiskerinäringen, vilket innebär yrkesfiske, vattenbruk och beredningsindustri (inte sportfiske). Enligt det förslag som Fiskeriverket har lämnat ska det finnas fyra axlar, eller prioriterade områden: 1. Fiskeflottans anpassning (25 % av pengarna): Stöd för stillaliggande fiskefartyg Stöd för investering ombord på fiskefartyg (arbetsmiljön) Småskaligt fiske Socioekonomiska åtgärder, t.ex. avgångsvederlag till yrkesfiskare som slutar om fiskebåten skrotas 2. Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluförande (20 %). 3. Gemensamma insatser (35 %): Detta innebär att branscher eller länsstyrelser gemensamt kan göra insatser för exempelvis: Faunavård, t.ex. återställande av flottleder Stöd till fiskhamnar Pilotprojekt till nytta för näringen (t.ex. att utveckla selektiva redskap) 4. Hållbar utveckling av fiskeområden (15 %) Detta är helt nytt för Fiskeriverket och kan innehålla t.ex: 4

5 Nya arbetstillfällen där fisket är på tillbakagång Nya produkter, nya arbetssätt Områdena kan gå över länsgränser men får inte vara för stora. Det kan t.ex. vara ett Leaderområde som söker. Ett första urval ska göras inom tre månader. Länsstyrelserna kommer att vara beslutande organ partnerskapen lägger förslag. Fiskeriverket är utbetalande myndighet, men länsstyrelsernas fiskeenheter eller motsvarande blir i praktiken handläggare. De återstående 5 procenten är reserverade för tekniskt stöd till programmet. Leadermetoden Ingemar Rosén, Carpe Mare, berättar varför Leaders sätt att arbeta har nått framgångar: Partnerskapet. Där tar Leader det hela ett steg vidare och metoden gör att parterna samarbetar med varandra på lika villkor, vilket inte alltid är fallet vid andra samarbeten. Finansieringen. De ursprungliga miljoner som fanns i Leaderprogrammet har blivit många gånger fler eftersom så många finansiärer har hakat på under programmets gång. Programmet ger stöd för att hitta stöd. Leader ger stöd i första hand och inte bidrag. P O Remmare och Ingemar Rosén Ingemar beskriver tre lyckade projekt inom Carpe Mare som beskriver metoden: 1. Renoveringen av Pater Noster-fyren har inte bara blivit en renovering av en fyr, utan har också engagerat många företag, föreningar m.m. 2. Saltängslamm. Inom projektet har fårägarföreningen ordnat ett slakteri i den mindre skalan. Slakteriet kom från ett beredskapslager på Gotland, och Länsstyrelsen tog här en aktiv roll och rekvirerade slakteriet från försvaret. Ett utmärkt exempel på hur myndigheter kan stödja. 3. Kössöhuset. Där kunde man inte komma överens på ön, men man bildade ett öråd och har nu ett utmärkt samarbete med stadsdelsnämnden. Läs mer: Utvärdering: Carpe Mares salta kristaller. Aktuella frågor P O Remmare, Riksantikvarieämbetet, rapporterar om aktuella frågor hos RAÄ: RAÄ ska slutföra sitt fyrprojekt Det innebär att man till regeringen överlämnar underlag för byggnadsminnesförklaring av ett antal fyrar, varav några ska tillföras det nationella arvet och långsiktigt förvaltas av Statens Fastighetsverk. Miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård har fått ett nytt delmål Varsamt brukande av kust och skärgård, som RAÄ arbetar med tillsammans med Naturvårdsverket och Boverket. RAÄ tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört en seminarieserie kring vindkraft. Några erfarenheter från seminarierna är att det blir för dyrt att bygga havsbaserade verk och att därför troligen ca. 95 procent av framtida verk kommer att ligga på land, att vindkraftverken blir allt större och att få kommuner har planerat för vindkraft. Nya riksintresseområden för vindkraft ska pekas ut, men flera län har aviserat att man inte kommer att peka ut sådana områden längs kusten och i 5

6 skärgården. Kulturarv och entreprenörskap. En ny konferens för kulturarvsentreprenörer ska genomföras RAÄ ska ta fram en folder där alla stöd som finns att söka för kulturarv i de nya EU-programmen finns samlade. Foldern tas fram i samarbete med övriga kulturmyndigheter. Kulturarv och hälsa. Ett nätverk kring detta ska byggas upp och ett seminarium planeras till KRUS kulturen i regionala utvecklingsprogram/strategier. Har som syfte att analysera hur kultur och kulturarv har hanterats i RUP/RUS och storregionala strukturfondsprogram på NUTS II-nivå. Regionala dialoger ska äga rum under hösten 2007 och projektet avslutas under våren Medfinansieringen i RTP-programmen vad gäller kulturarvet rapporteras varje år till Nutek, och för 2006 har 39 miljoner kronor från anslag 28:26 Bidrag till kulturmiljövård givit en medfinansiering på 190 miljoner. Då har 17 av 21 län redovisat, så summan kan bli högre. En tendens är att det privata näringslivet går in med medfinansiering i allt större grad. Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, rapporterar från avslutningskonferensen för Mål 2 Öarna-projektet Skärgård för framtid som hölls på Teaterskeppet i Stockholm. Man har i projektet tagit fram 10 Vitböcker inom olika områden, som kommer att tryckas upp. Finns nu på SRF:s hemsida att läsa: www. skargardarnasriksforbund.se 1. Demokratifrågor skärgårdsborna och demokratin 2. Boende i skärgården konkurrens om boende 3. Beskattning av boendet 4. Transporter i skärgården 5. Skärgårdsbarnens skolor 6. Ny teknik 7. Skärgårdsbönder 8. Företagsamma skärgården (är ej färdig) 9. Skärgårdsfiskets framtid (är under arbete) 10. Turism och allemansrätt Vidare rapporterar Bengt A från Europasamarbetet ESIN (European Small Islands Network) och nätverkets konferens i Skottland. Samarbetet sker med nio länder. I juni ska ESIN träffa representanter för kommissionen för att försöka påverka EU:s förslag till grönbok om den maritima policyn. Fredag 25 maj Aktuella frågor fortsättning Anneli Wirtén, Mål 2 Öarna, berättar att avslutningsarbetet för programperioden nu har påbörjats och det arbetet kommer att pågå hela 2007 och del av procent av projekten är klara men problemet är att projekten inte rekvirerat alla pengar. Avstämning sker i oktober så det är bråttom nu slutrekvireringen ska vara inne i mars Finns det pengar som inte kommer att rekvireras så får man försöka hitta något nytt projekt så att de inte går förlorade. Det blir ingen mer ansökningsomgång, men Anneli uppmanar den som har en projektidé att ta kontakt med respektive beredningssekretariat för att kontrollera om det finns pengar kvar. Den maj hålls en avslutningskonferens på Visingsö. Några summeringar av programperioden hittills: 315 projekt har fått bifall 6

7 71 procent är avslutade kronor i snitt per bifallet projekt nya arbetstillfällen har skapats 787 arbetstillfällen har bevarats Några reflexioner: För att försäkra sig om att få med öarna i nya programperioden borde de ha särbehandlats precis som exempelvis de samiska frågorna. Det nya Mål 2-programmet kommer endast att gälla större projekt, men en möjlighet är att kommunerna tar ett större ansvar och gör ramprojekt. Viktigt blir hur de nya partnerskapen för programmet ställer sig. Elsie Hellström inflikar att hon ska ta med sig frågan om ramprojekt till Fyrbodals kommunalförbund. Bengt A påpekar att projekt som drivits i Mål 2 Öarna kan drivas inom Landsbygdsprogrammen men för det krävs att partnerskapen inser vikten av detta. Senaste nytt från departement och myndigheter Patrik Johansson, Näringsdepartementet, informerar om de regionala strukturfondsprogrammen. Skärgårdsfrågorna hör främst hemma i landsbygdsprogrammen men man har inte slagit fast den exakta gränsdragningen centralt, utan det har länen och regionerna fått göra. Dessutom finns det frågor som rör skärgårdarna som inte ryms inom landsbygdprogrammet men kan höra till de regionala strukturfondsprogrammen. Då är de inte uteslutna därifrån. Nomineringarna till Övervakningskommittéerna för de regionala strukturfondsprogrammen ska vara inne hos Näringsdepartementet den 4 juni. varit nio sakenheter tidigare men är nu sju. Regional utveckling och turism finns inte längre. Patrik tillhör Enheten för Regional tillväxt. Vissa funktioner delas med Arbetsmarknadsdepartementet. Skärgårdarnas Riksförbund har inkommit med en ansökan om verksamhetsbidrag för Ärendet bereds för närvarande. Jorid Hammersland, Naturvårdsverket, informerar om resultatet av den Havsaktionsplan med ett trettiotal punkter som togs fram för ett år sedan. Två nya samverkansformer har bildats: SAMHAV, som består av 16 myndigheter som ska samverka för att förbättra kunskapsunderlag och genomföra åtgärder i havsmiljön. Havsmiljörådet, som är ett nytt råd under Naturvårdsverket. Det samlar olika intressenter inom havsmiljöområdet. En revidering av de nationella miljömålen pågår. Beträffande målet Hav i balans samt levande kust och skärgård har ett nytt delmål kommit till Varsamt brukande av kust och skärgård. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet måste nationellt arbeta med detta delmål vad gäller: planering, förvaltning, regional utveckling, småskaligt näringsliv, kulturmiljöer, odlingsmarker etc. samt turism och friluftsliv. Några aktuella projekt och uppdrag på Naturvårdsverket: Pilotprojekt inom Ekosystemansatsen (förvaltningen ska skydda och återställa ekosystemens funktion och struktur) tre uppdrag Patrik J berättar att Holmötrafiken i Västerbotten är löst med hjälp av Tage G. Pettersson som förhandlingsman. Vägverket blir huvudman för trafiken och lösningen blir en svävare. Man tar ut en avgift för åkandet för dem som inte är fast boende på Holmön. Vägverket fick i slutet av april i uppdrag att genomföra en lösning enligt Tage G Petterssons förslag. Näringsdepartementet har omorganiserats. Det har 7

8 den maritima strategin. (Jorid kompletterar senare med upplysningen att något gemensamt yttrande inte har tagits fram, enligt Ulrika Hagbarth som samordnar SAMHAV.) Bengt A poängterar att ICZM står för Integrerad kustzonförvaltning Boverket vill ha det till kustzonplanering. Ett medskick till Naturvårdsverket är att inte hänga på den trenden. Förvaltning är något helt annat än planering, vilket Jorid håller med om. Biosfärsområden i Blekinge fem kommuner är med i en förstudie Regionala landskapsstrategier sju pilotprojekt pågår i sju län, men det är inte mycket inriktning på kust och skärgård Vattenråd de fem vattenmyndigheterna har i uppdrag att bygga upp lokala/regionala vattenråd, vars arbete det kan vara viktigt att ha ögonen på! Aktuellt på Miljödepartementet, Jorid H förmedlar: Klimat och hav är regeringens miljöprofiler. Därför har 500 miljoner anslagits för havsmiljö på tre år. En del av dessa miljoner ska gå till kunskapsuppbyggnad. En annan del vill regeringen använda till ett pilotprojekt att syresätta Östersjöns bottnar, men det råder vetenskaplig tvekan om det projektet. Ytterligare ett projekt gäller att fiska bort skarpsillen norr om Öland för att förhoppningsvis minska algblomningen. Man har också planer på att restaurera övergödda havsvikar ett arbete som borde koordineras med de arbeten som redan pågår hos Naturvårdsverket och Fiskeriverket. När det gäller strandskyddet har tre workshops genomförts under våren. En proposition kan komma tidigast hösten Sen 2002 har man diskuterat vattenanknutna biotopskydd för små biotoper, max 10 ha. Sådana biotopskydd kan beslutas under året. P-O Remmare undrar hur det svenska remissvaret på kommissionens förslag till grönbok om den maritima strategin såg ut. Jorid vet att Naturvårdsverket har svarat på remissen men vet inte hur Sveriges svar sen såg ut. Glesbygdsverket tar på sig att följa upp den frågan. P-O frågar också om inte SAMHAV har tagit fram ett gemensamt yttrande kring grönboken för Lokal förvaltning, konkurrensutsättning m.m. Bengt Frizell, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, berättar om den blivande Kosterhavets Nationalpark (Man har faktiskt namnskyddat Kosterhavet. Märkligt nog fanns namnet inte tidigare). Det är Sveriges artrikaste havsområde, med marina arter. Även på land på Kosteröarna är artrikedomen stor påbörjade man en förstudie om en nationalpark på Koster och man räknar med att den ska bildas hösten En förutsättning för att kunna bilda en nationalpark här var Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen från år Det var en frivillig överenskommelse om hur fisket ska bedrivas i området. Bland annat kom man överens om redskapsstorlek. En annan förutsättning var ett program för utveckling och bevarande på Koster. En omfattande programverksamhet pågår just nu för att skapa förutsättningar för nationalparken: Fördjupad översiktsplan för Koster och södra skärgården, nationalparksplanering, plan för Naturum, översyn av naturreservatet, CREST (Creation of Sustainable Tourism Destinations) och Samförvaltningsinitiativet. Framgångsfaktorer för att kunna skapa nationalparken: Viktigt att visa vad man vill med fisket Tydlighet beträffande mark- och vattenanvändning Lokalt del- 8

9 tagande vid bildandet och ev. framtida förändringar. Naturums placering har det varit konflikt om på Koster, och än är inte frågan helt löst. Ett 20-tal kosterbor har arbetat eller ska arbeta med bland annat naturvård som slyröjning inom naturreservatet och den blivande nationalparken. Bengt Frizell informerar också kort om de erfarenheter som Länsstyrelsen har av upphandling av skötsel av den blivande nationalparken. Länsstyrelsen ville gärna att lokala aktörer skulle få uppdraget, men riksdagens revisorer klargjorde att det inte gick att bara låta erbjudandet gå till Kosterstiftelsen. Uppdraget måste ut på upphandling. Nu är det i alla fall klargjort att det i upphandlingsunderlaget går att sätta skall -villkor om att entreprenören ska använda lokal arbetskraft. Man kan också göra undantag för markägare i villkoren för nationalparken så att de får sköta sina egna marker. Det skulle vara olyckligt om markägare tvingades se på hur utomstående kom och skötte de egna markerna. Kosternämnden Hans Arén, Kosternämnden, ger en historisk bakgrund till utvecklingen på Kosteröarna. Alla jordbrukare har försvunnit från Koster tidigare fanns det ca. 600 jordbrukare. När det gäller yrkesfiskare har man kvar en trålare på Sydkoster och fyra eller fem på Nordkoster bildade man en samhällsförening på Koster, i vilken bara fast boende på Koster fick vara med. Konflikt uppstod emellertid och behovet uppkom att skapa en ny organisation. Göran Lyth, Kosternämnden, fortsätter med informationen om bildandet av Kosternämnden. Det fanns många olika föreningar som var och en hade sina mål med verksamheten. Men det behövdes en organisation som kunde företräda alla öbor, och inte bara vissa intressen. Man gjorde en SWOT-analys. Man skapade ett öråd och deltagandet vid mötena kunde vara ca. 70 personer. Man tittade på Svågadalen och hur de hade löst olika frågor. Beslutet blev att skapa en opolitisk organisation med direktval. För att välja in företrädare i Kosternämnden har man i samband med de allmänna valen delat ut en lista över alla som är folkbokförda på Koster och som fyllt 16 år 337 personer blev det vid senaste valet. Där har Kosterbefolkningen sedan fått kryssa för nio namn. De som fått flest kryss väljs till Kosternämnden ingen har varit tillfrågad i förväg men ingen har tackat nej till uppdraget. 70 procent av befolkningen har röstat. Traditionellt har sundet mellan Kosteröarna också betytt att avståndet mellan människorna har varit stort. Nord- och Sydkoster har haft helt olika kultur. Nu jobbar Kosternämnden för att öarna ska bli ett samhälle. Linfärjan mellan nord och syd är resultatet av ett gemensamt projekt. Kosternämnden har varit samarbetspartner med Länsstyrelsen. På sommaren har man ca övernattande på Koster. Markpriserna har på tolv år fyrdubblats. Föreslagna projekt som kan utveckla öarna har ibland inneburit motsättningar mellan helårsboende och fritidsboende, där fritidsboende kan vara rädda om sin utsikt eller att folk ska går förbi deras hus eller använda stranden. Ett exempel på det är det planerade Naturum. Hans A menar att det trots stora ansträngningar från Kosternämnden bara går bakåt. Man har inte kommit 9

10 lika långt som i Svågadalen. Det är svårt att få hela befolkningen att förstå att en nationalpark kan innebära utveckling för öarna, men det är bara att köra nu. Via röstningen har ju Kosternämnden fått förnyat förtroende. Skolan är en nyckelfråga har man inte skola stannar inte människorna kvar. Bostadsfrågan måste lösas det behövs nya bostäder under en 10-årsperiod. Luleå kommun Göran Wallin, Luleå kommun, informerar kort om arbetet med skärgårdsprojektet i Norrbotten och tycker att man börjar få ett bra samarbete med Länsstyrelsen. Avslutning Inger N avrundar årets Skärgårdsforum med att berätta att Glesbygdsverket kommer att, i serien av re- gionala seminarier, redovisa erfarenheter från Mål 2 Öarna och belysa utvecklingen inom skärgårdsområdena. En rundabordskonferens om boendet planeras under hösten. Gruppen skärgårdsutvecklare är viktig och Glesbygdsverket kommer att hjälpa till så att det nätverk för skärgårdsutvecklare som bildats inom Mål 2 Öarna kan fortleva. Nästa års Skärgårdsforum blir troligtvis någonstans på ostkusten. Kjell B tackar för Skärgårdarnas Riksförbunds räkning för en bra konferens. Den har handlat om de frågor som är skärgårdsbefolkningens vardag och av stor vikt för dem. Minnesanteckningarna skrevs av Ingrid Wänseth och Birgitta Rhodin Foto: Birgitta Rhodin Kontaktperson för skärgårdsfrågor: Inger Normark, 10

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

NATIONELLT SKÄRGÅRDSFORUM 2013

NATIONELLT SKÄRGÅRDSFORUM 2013 Minnesanteckningar från NATIONELLT SKÄRGÅRDSFORUM 2013 29-30 maj i Skärhamn på Tjörn Nationellt Skärgårdsforum är ett forum för samråd och dialog mellan olika aktörer inom skärgårdarna. Temat för 2013

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

fakta Om Sveriges kust och skärgårdar

fakta Om Sveriges kust och skärgårdar fakta Om Sveriges kust och skärgårdar 1 Många öar med få invånare på varje ö I Sverige finns många olika skärgårdsområden, inte bara vid kusterna utan också i alla våra insjöar. Karaktäristiskt för den

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2000:1467 Utkom från trycket den 4 januari 2001 utfärdad den 21 december 2000.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31

Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SRF mars 2015 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND är de bofasta skärgårdsbornas riksorganisation SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND har två huvuduppgifter att vara ett stödjande förbund för våra

Läs mer

Småland och Öarna Sammanträdesdatum 2014-12-05 1 (8)

Småland och Öarna Sammanträdesdatum 2014-12-05 1 (8) 2014-12-05 1 (8) Tid Fredag den 5 december 10.00 14.30 Plats Elite Stora Hotellet, Jönköping Beslutande Ledamöter Övriga deltagande Utses att justera Leif Larsson, ordförande Lena Celion Björn Jansson

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008 Plats och tid Copenhagen Admiral Hotel, Köpenhamn 21 augusti, 2008 16.30 18.30 ande Per Kristian Dahl, Halden kommune Ronnie Brorsson, Strömstads kommun

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Kosterhavets Nationalpark

Kosterhavets Nationalpark Kosterhavets Nationalpark Utopi eller verklighet 1979 Naturvårdsplan för Bohuslän 1983 Naturreservat Nord o Sydkoster 1989 Nationalparksplan 1995 Marina reservat i Sverige 2000 Överenskommelse om anpassning

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå Dokumentnamn Dokumenttyp Datum 2013-09-26 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 3.1.7-2013-4007 med koppling till Dnr 1.2.1-2013-1. PO Remmare 1.0 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm 1(5) Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm Rapport från Lasse Carlsson, Hela Sverige ska leva Dagen inleddes med att Nätverkets ordf Peter Melin beskrev dagens upplägg med speeddating,

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Välkommen till ESV:s seminarium

Välkommen till ESV:s seminarium Välkommen till ESV:s seminarium En framgångsrik EU-revision bidrar till att förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaten Sverige utvecklas och förbättras bidrar till att EU kommissionen i samarbete

Läs mer

1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening.

1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening. Protokoll interimsstyrelse URnära Ideell förening Tid: Torsdag den 15 oktober kl 17.30-19.30 Plats: Ersboda slöjd, Umeå Närvarande, Maria Bahlenberg, Christer Lindvall, Enar Jonsson, Roger Sandström (tom

Läs mer

Minnesanteckningar vid telefonmöte med samverkansgruppen för leaderordförande och Leaders verksamhetsledargrupp, torsdagen den 25 oktober 2012

Minnesanteckningar vid telefonmöte med samverkansgruppen för leaderordförande och Leaders verksamhetsledargrupp, torsdagen den 25 oktober 2012 Minnesanteckningar vid telefonmöte med samverkansgruppen för leaderordförande och Leaders verksamhetsledargrupp, torsdagen den 25 oktober 2012 Datum: torsdagen den 25 oktober kl. 14.00 15.30 Närvarande:

Läs mer

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Inkomna remisser januari december 2013

Inkomna remisser januari december 2013 Inkomna remisser januari december 2013 1. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss av förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Nacka kommun (511-39835-2012) 2. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss

Läs mer

ANTECKNINGAR FRÅN MÖTE MED LEDNINGSGRUPPEN

ANTECKNINGAR FRÅN MÖTE MED LEDNINGSGRUPPEN Kommuner i samverkan för Inlandsvägen: Mora! Vansbro! Fil ipstad! Storfors! Kristinehamn! Gullspång! Mariestad! Skövde! Falköping! Tidaholm! Mullsjö! Jönköping! Gislaved! Hylte! Halmstad ANTECKNINGAR FRÅN

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland 2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

TJÖRNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum

TJÖRNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2009-12-03 1 [15] Plats och tid Lilla Tjörnsalen, kommunkontoret kl 08.30 09.10 Beslutande Martin Johansen (FP) ordförande Lars Thorsson (M) Louise Marklund (KA) Benny Andersson

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Hemlig Festival Journalnummer: 2010-572 Namn på myndighet som nominerar:

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare

Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Stadgar för föreningen LEADER Terra et Mare 1 Föreningens firma Föreningens firma är LEADER Terra et Mare. 2 Föreningens ändamål Föreningen har som mål att genomföra EU-programmet LEADER Terra et Mare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning ANSÖKAN 2004-08-31 Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona. Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning Karlshamns kommun ansöker om statsbidrag enligt förordning (2003:598)

Läs mer

Nyheter i korthet: Satsning på ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik i Skåne Satsning på mikrolån ska ge fler arbetstillfällen

Nyheter i korthet: Satsning på ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik i Skåne Satsning på mikrolån ska ge fler arbetstillfällen Denna information redogör kortfattat för regionala tillväxtnämndens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 23 april 2012. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se/demokrati.

Läs mer