Nationellt Skärgårdsforum 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt Skärgårdsforum 2007"

Transkript

1 Nationellt Skärgårdsforum 2007 Minnesanteckningar Nationellt Skärgårdsforum är Glesbygdsverkets referensgrupp för myndigheter och organisationer som arbetar med skärgårdsfrågor. Det samlas en gång om året maj 2007 sammanträdde Skärgårdsforum på Sydkoster. Foto: Göran Wallin Deltagare i bokstavsordning: Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, Hans Arén, Kosternämnden, Kjell Björkqvist, Skärgårdarnas Riksförbund, Gun Brantäng, Fiskeriverket, Ronnie Brorsson, Strömstads kommun (den 24/5), Bengt Frizell, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (den 25/5), Jorid Hammersland, Naturvårdsverket, Elsie Hellström, Fyrbodals kommunalförbund, Patrik Johansson, Näringsdepartementet, Göran Lyth, Kosternämnden (den 25/5), Kristina Mattsson, Skärgårdarnas Riksförbund, Inger Normark, Glesbygdsverket, Per-Olof Remmare, Riksantikvarieämbetet, Birgitta Rhodin, Glesbygdsverket, Ingemar Rosén, Leader+ Carpe Mare, Agneta Sjöberg, Länsstyrelsen i Uppsala län, Roland Sten, Jordbruksverket, Göran Wallin, Luleå kommun, Eva Widlund, Skärgårdarnas Riksförbund, Anneli Wirtén, Mål 2 Öarna, Kenneth Wåhlberg, Vägverket och Ingrid Wänseth, Glesbygdsverket. 1

2 Torsdag 24 maj Inledning Inger Normark, Glesbygdsverket, hälsar alla välkomna till årets Skärgårdsforum som är det nionde i ordningen. Hon pekar på att en gemensam faktor för framgångsrik skärgårdsutveckling är samverkan mellan olika aktörer i skärgårdsfrågor. Kosternämnden är ett exempel på det, och därför har Glesbygdsverket valt att lägga årets Skärgårdsforum på Kosteröarna. Inger Normark hälsar från Glesbygdsverkets generaldirektör som tyvärr var tvungen att prioritera ett möte med Arbetsgivarverket. Ronnie Brorsson, kommunstyrelsens ordförande, hälsar välkommen till Strömstads kommun och informerar om kommunen. Han leder en koalition bildad av s, v och Strömstadspartiet På grund av de stora norska investeringarna i kommunen råder låg arbetslöshet men också stor bostadsbrist. Man har en bostadskö på hushåll och bostadspriserna är oerhört höga. Man har ett gränssamarbete med Fredrikstad som bara ligger 5,5 mil från Strömstad. Det kommer att öppnas en internationell flygplats i Rygge norr om Fredrikstad, vilket kommer att få stor betydelse för Strömstad. Man har inrättat en gränskommitté, där 24 kommuner är representerade, som försöker ta bort mentala hinder och myndighetshinder vid gränsen. Man har också samarbete inom sjukvårdsområdet och eftersom det är 10 mil till närmaste förlossningsavdelning så föder svenska mammor barn även i Norge på sjukhuset i Fredrikstad. pengar från Naturvårdverket har man nu börjat slyröja m.m. i området. Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, kommenterar bostadspriserna med att förändringarna på fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har stor betydelse för öbefolkningen en lättnad för dem som redan bor på öarna. Ronnie Brorsson menar att det även får konsekvenser som gör att taxeringsvärdet på fastigheterna ökar. När det gäller arbetet med Integrerad kustzonsförvaltning (ICZM) så har man fått in ansökningar för 140 vindkraftverk. Ronnie Brorsson menar att Strömstads kommun gärna vill ha vindkraftverk i kommunen, men tror inte att det kan bli aktuellt med så många. Skärgården i de nya strukturfondsprogrammen Inger Normark inleder med att berätta att det har blivit en ökad efterfrågan på kunskap när det gäller skärgårdsfrågor. Glesbygdsverket har fått uppdrag av Näringsdepartementet att titta på framgångsfaktorer i strukturfondsprogrammet Mål 2 Öarna. På Koster ska man titta närmare på två projekt linfärjan mellan Syd- och Nordkoster och reningsverket. I de åtta nya strukturfondsprogrammen finns inte mycket skrivet om öarna kanske 1/3 A4-sida. Man hänvisar till att öarna ska behandlas i de regionala landsbygdsprogrammen. Anneli Wirtén redogör för formalia kring de nya strukturfondsprogrammen. Kommissionen är på väg att godkänna dem formellt och från 1 augusti räknar man med att kunna ta emot ansökningar till de nya programmen. Enligt planerna ska Kosterhavets Nationalpark bildas och vara klar Till nationalparken ska ett Naturum byggas på Sydkoster men man är inte överens om var byggnaden ska ligga. På Koster finns sedan tidigare ett naturreservat, men underhållet av det området har varit eftersatt. Med 2

3 Bengt A befarar att skärgårdsfrågorna kommer att dribblas mellan strukturfondsprogrammen och landsbygdsprogrammen, medan exempelvis infrastrukturinvesteringar definitivt hör hemma i strukturfondsprogrammen. Patrik Johansson, Näringsdepartementet, menar att det visserligen är så att skärgårdsfrågorna främst hör hemma i landsbygdsprogrammen men att det inte är uteslutet att vissa skärgårdsfrågor även kan rymmas i andra program. Man har inte slagit fast den exakta gränsdragningen centralt, utan det får länen och regionerna göra. Vid den efterföljande diskussionen framkommer bland annat: Att man måste ligga på och bearbeta länsstyrelserna för att skärgårdsfrågorna ska komma med. Att det kommer att vara nya handläggare som ska jobba med frågorna på länsstyrelserna, och att dessa nu måste utbildas. Att det nya landsbygdsnätverket som administreras av Jordbruksverket kan vara en resurs. 5.1b8099a110e3ab7cbd html. Landsbygdsprogrammet Roland Sten, Jordbruksverket, kommer direkt från möte i Bryssel omkring det svenska Landsbygdsprogrammet och förvaltningskommittén har sagt ja till det men det formella beslutet kommer i juni. Mer om nya Landsbygdsprogrammet på Varje länsstyrelse gör nu en egen genomförandestrategi. Där ska länets prioriteringar finnas, vilket innebär att det kan komma att se lite olika ut mellan länen. Det krävs nu en väldigt stor utbildningsinsats från Jordbruksverket till länsstyrelserna eftersom syftet med Landsbygdsprogrammet inte är att, som Roland Sten uttrycker det, göra alla glada som söker stöd. Länsstyrelserna ska tvärt om prioritera bland ansökningarna för att se till att programmets syfte nås nämligen att skapa en levande landsbygd. Länsstyrelserna avgör själva om man ska ha ett löpande ansökningsförfarande eller samla på sig ansökningarna för att sedan fatta beslut. För skärgårdarnas del kommer det hela tiden att krävas gränsdragningar mot Fiskerifonden och Regionalfonden, menar Roland Sten. Vattendelaren när det gäller företagande och turism är småskalighet. Det småskaliga kan finansieras inom Landsbygdsprogrammet, och en rimlig gräns för småskalighet kan vara 2 miljoner. RS menar att det vore önskvärt att länsstyrelserna, Nutek, Fiskerifonden och ESF-rådet sätter sig ner exempelvis en gång i månaden och kommer överens om gråzonsfallen för att inget ska falla mellan stolarna. Beslut om stöd i Landsbygdsprogrammet ska kunna överklagas, säger RS. Anneli Wirtén påpekar att i det tidigare Mål 2-programmet kunde man inte överklaga, och hon tror att det blir väldigt svårt att hantera överklaganden. Agneta Sjöberg, Länsstyrelsen i Uppsala län, tycker att man borde ta bort möjligheten att överklaga. Ingemar Rosén, Leader+ Carpe Mare, tror att över- 3

4 klagandeprocessen kommer att köra fast. Han påpekar också att enligt strategin ska skärgården ingå i Landsbygdsprogrammet. Roland Sten berättar vidare att Jordbruksverket ger anslag till länen i 2-årsperioder. För är fördelningen klar, och då sparade man en pott på 25 miljoner som fördelades på 10 skärgårdslän. Det är inte öronmärkta pengar, men länsstyrelserna har fått veta att dessa pengar fördelades efter skärgårdsbefolkningens storlek, och därmed har verket markerat hur man anser att dessa pengar ska användas. Göran Wallin, Luleå kommun, pekar på att norrlandslänen inte finns med det handlar inte om pengarna utan att om man säger Sveriges skärgård så ska det också vara hela Sveriges skärgård. Roland S säger att Norrbotten och norra Sverige har fått mycket pengar tidigare. Han ger rådet att man får hålla sig framme. Det ska finnas ett partnerskap i varje län och man får se till och själv jobba för att komma med i partnerskapet. Bengt A menar att skärgårdsbefolkningen är så utspridd att det är svårt för dem att bevaka varje län. Han vill ha en central pott för skärgården och han anser att regionaliseringen är olycklig för skärgården. På fråga angående vilka nyckeltal som finns för beloppen som respektive länsstyrelse får förklarar Roland S att för axel 3 är nyckeltalen efter befolkningen 80 % befolkning och 20 % täthet av befolkning vilket innebar störst tilldelning till Jämtlands län. Pengarna till de fyra axlarna fördelar sig enligt följande: Patrik Johansson och Göran Wallin Axel 1 (förbättra konkurrenskraft i jord- och skogsbruket) får 15 %. Axel 2 (förbättra miljön på landsbygden) får 70 %. Axel 3 (diversifiering av landsbygdens näringsliv) får 15 %. Axel 4 är Leader och får inga egna pengar utan finansieras inom de andra axlarna. Jordbruksverket räknar med att ett 60-tal Leaderområden kommer att bildas över hela landet. Fiskerifonden Gun Brantäng, Fiskeriverket, informerar om Europeiska fiskerifonden (EFF). Den nationella strategiska planen lämnade Fiskeriverket redan i november 2005, men därefter har det tagit stopp. Förhoppningen nu är att det nya fiskeprogrammet ska kunna börja gälla efter nyår. Programmet omfattar 54,7 miljoner euro på sju år, och med en 50/50-finansiering innebär det 984,6 miljoner Skr. Stöd ska i första hand gå till fiskerinäringen, vilket innebär yrkesfiske, vattenbruk och beredningsindustri (inte sportfiske). Enligt det förslag som Fiskeriverket har lämnat ska det finnas fyra axlar, eller prioriterade områden: 1. Fiskeflottans anpassning (25 % av pengarna): Stöd för stillaliggande fiskefartyg Stöd för investering ombord på fiskefartyg (arbetsmiljön) Småskaligt fiske Socioekonomiska åtgärder, t.ex. avgångsvederlag till yrkesfiskare som slutar om fiskebåten skrotas 2. Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluförande (20 %). 3. Gemensamma insatser (35 %): Detta innebär att branscher eller länsstyrelser gemensamt kan göra insatser för exempelvis: Faunavård, t.ex. återställande av flottleder Stöd till fiskhamnar Pilotprojekt till nytta för näringen (t.ex. att utveckla selektiva redskap) 4. Hållbar utveckling av fiskeområden (15 %) Detta är helt nytt för Fiskeriverket och kan innehålla t.ex: 4

5 Nya arbetstillfällen där fisket är på tillbakagång Nya produkter, nya arbetssätt Områdena kan gå över länsgränser men får inte vara för stora. Det kan t.ex. vara ett Leaderområde som söker. Ett första urval ska göras inom tre månader. Länsstyrelserna kommer att vara beslutande organ partnerskapen lägger förslag. Fiskeriverket är utbetalande myndighet, men länsstyrelsernas fiskeenheter eller motsvarande blir i praktiken handläggare. De återstående 5 procenten är reserverade för tekniskt stöd till programmet. Leadermetoden Ingemar Rosén, Carpe Mare, berättar varför Leaders sätt att arbeta har nått framgångar: Partnerskapet. Där tar Leader det hela ett steg vidare och metoden gör att parterna samarbetar med varandra på lika villkor, vilket inte alltid är fallet vid andra samarbeten. Finansieringen. De ursprungliga miljoner som fanns i Leaderprogrammet har blivit många gånger fler eftersom så många finansiärer har hakat på under programmets gång. Programmet ger stöd för att hitta stöd. Leader ger stöd i första hand och inte bidrag. P O Remmare och Ingemar Rosén Ingemar beskriver tre lyckade projekt inom Carpe Mare som beskriver metoden: 1. Renoveringen av Pater Noster-fyren har inte bara blivit en renovering av en fyr, utan har också engagerat många företag, föreningar m.m. 2. Saltängslamm. Inom projektet har fårägarföreningen ordnat ett slakteri i den mindre skalan. Slakteriet kom från ett beredskapslager på Gotland, och Länsstyrelsen tog här en aktiv roll och rekvirerade slakteriet från försvaret. Ett utmärkt exempel på hur myndigheter kan stödja. 3. Kössöhuset. Där kunde man inte komma överens på ön, men man bildade ett öråd och har nu ett utmärkt samarbete med stadsdelsnämnden. Läs mer: Utvärdering: Carpe Mares salta kristaller. Aktuella frågor P O Remmare, Riksantikvarieämbetet, rapporterar om aktuella frågor hos RAÄ: RAÄ ska slutföra sitt fyrprojekt Det innebär att man till regeringen överlämnar underlag för byggnadsminnesförklaring av ett antal fyrar, varav några ska tillföras det nationella arvet och långsiktigt förvaltas av Statens Fastighetsverk. Miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård har fått ett nytt delmål Varsamt brukande av kust och skärgård, som RAÄ arbetar med tillsammans med Naturvårdsverket och Boverket. RAÄ tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört en seminarieserie kring vindkraft. Några erfarenheter från seminarierna är att det blir för dyrt att bygga havsbaserade verk och att därför troligen ca. 95 procent av framtida verk kommer att ligga på land, att vindkraftverken blir allt större och att få kommuner har planerat för vindkraft. Nya riksintresseområden för vindkraft ska pekas ut, men flera län har aviserat att man inte kommer att peka ut sådana områden längs kusten och i 5

6 skärgården. Kulturarv och entreprenörskap. En ny konferens för kulturarvsentreprenörer ska genomföras RAÄ ska ta fram en folder där alla stöd som finns att söka för kulturarv i de nya EU-programmen finns samlade. Foldern tas fram i samarbete med övriga kulturmyndigheter. Kulturarv och hälsa. Ett nätverk kring detta ska byggas upp och ett seminarium planeras till KRUS kulturen i regionala utvecklingsprogram/strategier. Har som syfte att analysera hur kultur och kulturarv har hanterats i RUP/RUS och storregionala strukturfondsprogram på NUTS II-nivå. Regionala dialoger ska äga rum under hösten 2007 och projektet avslutas under våren Medfinansieringen i RTP-programmen vad gäller kulturarvet rapporteras varje år till Nutek, och för 2006 har 39 miljoner kronor från anslag 28:26 Bidrag till kulturmiljövård givit en medfinansiering på 190 miljoner. Då har 17 av 21 län redovisat, så summan kan bli högre. En tendens är att det privata näringslivet går in med medfinansiering i allt större grad. Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, rapporterar från avslutningskonferensen för Mål 2 Öarna-projektet Skärgård för framtid som hölls på Teaterskeppet i Stockholm. Man har i projektet tagit fram 10 Vitböcker inom olika områden, som kommer att tryckas upp. Finns nu på SRF:s hemsida att läsa: www. skargardarnasriksforbund.se 1. Demokratifrågor skärgårdsborna och demokratin 2. Boende i skärgården konkurrens om boende 3. Beskattning av boendet 4. Transporter i skärgården 5. Skärgårdsbarnens skolor 6. Ny teknik 7. Skärgårdsbönder 8. Företagsamma skärgården (är ej färdig) 9. Skärgårdsfiskets framtid (är under arbete) 10. Turism och allemansrätt Vidare rapporterar Bengt A från Europasamarbetet ESIN (European Small Islands Network) och nätverkets konferens i Skottland. Samarbetet sker med nio länder. I juni ska ESIN träffa representanter för kommissionen för att försöka påverka EU:s förslag till grönbok om den maritima policyn. Fredag 25 maj Aktuella frågor fortsättning Anneli Wirtén, Mål 2 Öarna, berättar att avslutningsarbetet för programperioden nu har påbörjats och det arbetet kommer att pågå hela 2007 och del av procent av projekten är klara men problemet är att projekten inte rekvirerat alla pengar. Avstämning sker i oktober så det är bråttom nu slutrekvireringen ska vara inne i mars Finns det pengar som inte kommer att rekvireras så får man försöka hitta något nytt projekt så att de inte går förlorade. Det blir ingen mer ansökningsomgång, men Anneli uppmanar den som har en projektidé att ta kontakt med respektive beredningssekretariat för att kontrollera om det finns pengar kvar. Den maj hålls en avslutningskonferens på Visingsö. Några summeringar av programperioden hittills: 315 projekt har fått bifall 6

7 71 procent är avslutade kronor i snitt per bifallet projekt nya arbetstillfällen har skapats 787 arbetstillfällen har bevarats Några reflexioner: För att försäkra sig om att få med öarna i nya programperioden borde de ha särbehandlats precis som exempelvis de samiska frågorna. Det nya Mål 2-programmet kommer endast att gälla större projekt, men en möjlighet är att kommunerna tar ett större ansvar och gör ramprojekt. Viktigt blir hur de nya partnerskapen för programmet ställer sig. Elsie Hellström inflikar att hon ska ta med sig frågan om ramprojekt till Fyrbodals kommunalförbund. Bengt A påpekar att projekt som drivits i Mål 2 Öarna kan drivas inom Landsbygdsprogrammen men för det krävs att partnerskapen inser vikten av detta. Senaste nytt från departement och myndigheter Patrik Johansson, Näringsdepartementet, informerar om de regionala strukturfondsprogrammen. Skärgårdsfrågorna hör främst hemma i landsbygdsprogrammen men man har inte slagit fast den exakta gränsdragningen centralt, utan det har länen och regionerna fått göra. Dessutom finns det frågor som rör skärgårdarna som inte ryms inom landsbygdprogrammet men kan höra till de regionala strukturfondsprogrammen. Då är de inte uteslutna därifrån. Nomineringarna till Övervakningskommittéerna för de regionala strukturfondsprogrammen ska vara inne hos Näringsdepartementet den 4 juni. varit nio sakenheter tidigare men är nu sju. Regional utveckling och turism finns inte längre. Patrik tillhör Enheten för Regional tillväxt. Vissa funktioner delas med Arbetsmarknadsdepartementet. Skärgårdarnas Riksförbund har inkommit med en ansökan om verksamhetsbidrag för Ärendet bereds för närvarande. Jorid Hammersland, Naturvårdsverket, informerar om resultatet av den Havsaktionsplan med ett trettiotal punkter som togs fram för ett år sedan. Två nya samverkansformer har bildats: SAMHAV, som består av 16 myndigheter som ska samverka för att förbättra kunskapsunderlag och genomföra åtgärder i havsmiljön. Havsmiljörådet, som är ett nytt råd under Naturvårdsverket. Det samlar olika intressenter inom havsmiljöområdet. En revidering av de nationella miljömålen pågår. Beträffande målet Hav i balans samt levande kust och skärgård har ett nytt delmål kommit till Varsamt brukande av kust och skärgård. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet måste nationellt arbeta med detta delmål vad gäller: planering, förvaltning, regional utveckling, småskaligt näringsliv, kulturmiljöer, odlingsmarker etc. samt turism och friluftsliv. Några aktuella projekt och uppdrag på Naturvårdsverket: Pilotprojekt inom Ekosystemansatsen (förvaltningen ska skydda och återställa ekosystemens funktion och struktur) tre uppdrag Patrik J berättar att Holmötrafiken i Västerbotten är löst med hjälp av Tage G. Pettersson som förhandlingsman. Vägverket blir huvudman för trafiken och lösningen blir en svävare. Man tar ut en avgift för åkandet för dem som inte är fast boende på Holmön. Vägverket fick i slutet av april i uppdrag att genomföra en lösning enligt Tage G Petterssons förslag. Näringsdepartementet har omorganiserats. Det har 7

8 den maritima strategin. (Jorid kompletterar senare med upplysningen att något gemensamt yttrande inte har tagits fram, enligt Ulrika Hagbarth som samordnar SAMHAV.) Bengt A poängterar att ICZM står för Integrerad kustzonförvaltning Boverket vill ha det till kustzonplanering. Ett medskick till Naturvårdsverket är att inte hänga på den trenden. Förvaltning är något helt annat än planering, vilket Jorid håller med om. Biosfärsområden i Blekinge fem kommuner är med i en förstudie Regionala landskapsstrategier sju pilotprojekt pågår i sju län, men det är inte mycket inriktning på kust och skärgård Vattenråd de fem vattenmyndigheterna har i uppdrag att bygga upp lokala/regionala vattenråd, vars arbete det kan vara viktigt att ha ögonen på! Aktuellt på Miljödepartementet, Jorid H förmedlar: Klimat och hav är regeringens miljöprofiler. Därför har 500 miljoner anslagits för havsmiljö på tre år. En del av dessa miljoner ska gå till kunskapsuppbyggnad. En annan del vill regeringen använda till ett pilotprojekt att syresätta Östersjöns bottnar, men det råder vetenskaplig tvekan om det projektet. Ytterligare ett projekt gäller att fiska bort skarpsillen norr om Öland för att förhoppningsvis minska algblomningen. Man har också planer på att restaurera övergödda havsvikar ett arbete som borde koordineras med de arbeten som redan pågår hos Naturvårdsverket och Fiskeriverket. När det gäller strandskyddet har tre workshops genomförts under våren. En proposition kan komma tidigast hösten Sen 2002 har man diskuterat vattenanknutna biotopskydd för små biotoper, max 10 ha. Sådana biotopskydd kan beslutas under året. P-O Remmare undrar hur det svenska remissvaret på kommissionens förslag till grönbok om den maritima strategin såg ut. Jorid vet att Naturvårdsverket har svarat på remissen men vet inte hur Sveriges svar sen såg ut. Glesbygdsverket tar på sig att följa upp den frågan. P-O frågar också om inte SAMHAV har tagit fram ett gemensamt yttrande kring grönboken för Lokal förvaltning, konkurrensutsättning m.m. Bengt Frizell, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, berättar om den blivande Kosterhavets Nationalpark (Man har faktiskt namnskyddat Kosterhavet. Märkligt nog fanns namnet inte tidigare). Det är Sveriges artrikaste havsområde, med marina arter. Även på land på Kosteröarna är artrikedomen stor påbörjade man en förstudie om en nationalpark på Koster och man räknar med att den ska bildas hösten En förutsättning för att kunna bilda en nationalpark här var Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen från år Det var en frivillig överenskommelse om hur fisket ska bedrivas i området. Bland annat kom man överens om redskapsstorlek. En annan förutsättning var ett program för utveckling och bevarande på Koster. En omfattande programverksamhet pågår just nu för att skapa förutsättningar för nationalparken: Fördjupad översiktsplan för Koster och södra skärgården, nationalparksplanering, plan för Naturum, översyn av naturreservatet, CREST (Creation of Sustainable Tourism Destinations) och Samförvaltningsinitiativet. Framgångsfaktorer för att kunna skapa nationalparken: Viktigt att visa vad man vill med fisket Tydlighet beträffande mark- och vattenanvändning Lokalt del- 8

9 tagande vid bildandet och ev. framtida förändringar. Naturums placering har det varit konflikt om på Koster, och än är inte frågan helt löst. Ett 20-tal kosterbor har arbetat eller ska arbeta med bland annat naturvård som slyröjning inom naturreservatet och den blivande nationalparken. Bengt Frizell informerar också kort om de erfarenheter som Länsstyrelsen har av upphandling av skötsel av den blivande nationalparken. Länsstyrelsen ville gärna att lokala aktörer skulle få uppdraget, men riksdagens revisorer klargjorde att det inte gick att bara låta erbjudandet gå till Kosterstiftelsen. Uppdraget måste ut på upphandling. Nu är det i alla fall klargjort att det i upphandlingsunderlaget går att sätta skall -villkor om att entreprenören ska använda lokal arbetskraft. Man kan också göra undantag för markägare i villkoren för nationalparken så att de får sköta sina egna marker. Det skulle vara olyckligt om markägare tvingades se på hur utomstående kom och skötte de egna markerna. Kosternämnden Hans Arén, Kosternämnden, ger en historisk bakgrund till utvecklingen på Kosteröarna. Alla jordbrukare har försvunnit från Koster tidigare fanns det ca. 600 jordbrukare. När det gäller yrkesfiskare har man kvar en trålare på Sydkoster och fyra eller fem på Nordkoster bildade man en samhällsförening på Koster, i vilken bara fast boende på Koster fick vara med. Konflikt uppstod emellertid och behovet uppkom att skapa en ny organisation. Göran Lyth, Kosternämnden, fortsätter med informationen om bildandet av Kosternämnden. Det fanns många olika föreningar som var och en hade sina mål med verksamheten. Men det behövdes en organisation som kunde företräda alla öbor, och inte bara vissa intressen. Man gjorde en SWOT-analys. Man skapade ett öråd och deltagandet vid mötena kunde vara ca. 70 personer. Man tittade på Svågadalen och hur de hade löst olika frågor. Beslutet blev att skapa en opolitisk organisation med direktval. För att välja in företrädare i Kosternämnden har man i samband med de allmänna valen delat ut en lista över alla som är folkbokförda på Koster och som fyllt 16 år 337 personer blev det vid senaste valet. Där har Kosterbefolkningen sedan fått kryssa för nio namn. De som fått flest kryss väljs till Kosternämnden ingen har varit tillfrågad i förväg men ingen har tackat nej till uppdraget. 70 procent av befolkningen har röstat. Traditionellt har sundet mellan Kosteröarna också betytt att avståndet mellan människorna har varit stort. Nord- och Sydkoster har haft helt olika kultur. Nu jobbar Kosternämnden för att öarna ska bli ett samhälle. Linfärjan mellan nord och syd är resultatet av ett gemensamt projekt. Kosternämnden har varit samarbetspartner med Länsstyrelsen. På sommaren har man ca övernattande på Koster. Markpriserna har på tolv år fyrdubblats. Föreslagna projekt som kan utveckla öarna har ibland inneburit motsättningar mellan helårsboende och fritidsboende, där fritidsboende kan vara rädda om sin utsikt eller att folk ska går förbi deras hus eller använda stranden. Ett exempel på det är det planerade Naturum. Hans A menar att det trots stora ansträngningar från Kosternämnden bara går bakåt. Man har inte kommit 9

10 lika långt som i Svågadalen. Det är svårt att få hela befolkningen att förstå att en nationalpark kan innebära utveckling för öarna, men det är bara att köra nu. Via röstningen har ju Kosternämnden fått förnyat förtroende. Skolan är en nyckelfråga har man inte skola stannar inte människorna kvar. Bostadsfrågan måste lösas det behövs nya bostäder under en 10-årsperiod. Luleå kommun Göran Wallin, Luleå kommun, informerar kort om arbetet med skärgårdsprojektet i Norrbotten och tycker att man börjar få ett bra samarbete med Länsstyrelsen. Avslutning Inger N avrundar årets Skärgårdsforum med att berätta att Glesbygdsverket kommer att, i serien av re- gionala seminarier, redovisa erfarenheter från Mål 2 Öarna och belysa utvecklingen inom skärgårdsområdena. En rundabordskonferens om boendet planeras under hösten. Gruppen skärgårdsutvecklare är viktig och Glesbygdsverket kommer att hjälpa till så att det nätverk för skärgårdsutvecklare som bildats inom Mål 2 Öarna kan fortleva. Nästa års Skärgårdsforum blir troligtvis någonstans på ostkusten. Kjell B tackar för Skärgårdarnas Riksförbunds räkning för en bra konferens. Den har handlat om de frågor som är skärgårdsbefolkningens vardag och av stor vikt för dem. Minnesanteckningarna skrevs av Ingrid Wänseth och Birgitta Rhodin Foto: Birgitta Rhodin Kontaktperson för skärgårdsfrågor: Inger Normark, 10

Skärgårdarnas Riksförbund

Skärgårdarnas Riksförbund Skärgårdarnas Riksförbund Verksamhetsberättelse 2007 Vad är SRF och vad vill vi? Skärgårdarnas Riksförbund är en riksorganisation för den bofasta befolkningen i landets skärgårdsområden, på kusten och

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

NATIONELLT SKÄRGÅRDSFORUM 2013

NATIONELLT SKÄRGÅRDSFORUM 2013 Minnesanteckningar från NATIONELLT SKÄRGÅRDSFORUM 2013 29-30 maj i Skärhamn på Tjörn Nationellt Skärgårdsforum är ett forum för samråd och dialog mellan olika aktörer inom skärgårdarna. Temat för 2013

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

Naturvårdsverket STOCKHOLM

Naturvårdsverket STOCKHOLM r REGERINGEN Regeringsbeslut 1 :9 2012-12-20 M2012/3437/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att göra en utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna

Läs mer

Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram 2014-2020

Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram 2014-2020 Kommunstyrelsens kontor Handläggare: Ylva Hedman Datum 2015-03-24 Dnr KS 2015/01 10 Till Kommunstyrelsen Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

2 Finansiering, genomförande och utvärdering

2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2.1 FINANSIERING Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori Diagram 5. Statlig finansiering

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål 1 2013-05-07 Landsbygdsavdelningen Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål Handlingsplaner istället för regionala genomförandestrategier I nästa programperiod kommer länen

Läs mer

Nationellt Skärgårdsforum på Ven 2009, minnesanteckningar

Nationellt Skärgårdsforum på Ven 2009, minnesanteckningar ITPS300, v 2.0, 2008-06-18 1 (6) Inger Normark 010-44 744 58 inger.normark@tillvaxtanalys.se Nationellt Skärgårdsforum på Ven 2009, minnesanteckningar Nationellt Skärgårdsforum samlades den 4-5 juni på

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Protokoll 8 juni 2015

Protokoll 8 juni 2015 Protokoll 8 juni 2015 Plats och tid Havsfiskelaboratoriet, SLU. Lysekil (kl 09.00-12.00) Närvarande Clas-Åke Sörkvist ordförande, Anders Olsson, Kerstin Gadde, Helene Evensen, Ingvar TH Karlsson, Tomas

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström Vad säger utvärderingen av Leader 2007-2013? Preliminära resultat Cecilia Waldenström 2015-10-07 Utvärderingen av Leader 2007-2013 1. Frågorna och hur vi jobbat 2. Leadermetoden - tillämpas den? 3. Projektens

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Protokoll Styrelsemöte på Ven 8 9 juni 2002 Justeras Datum Bengt Almkvist, ordförande Justeras. Datum Mats Ohlsson Närvarande ledamöter Kjell Björkqvist Bohusläns Skärgårdsråd

Läs mer

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader 2016-05-17 Termer kring och Leader I tabellen hittar du termer som ska användas kring lokal ledd utveckling och Leader i extern kommunikation. Termerna är sorterade i alfabetisk ordning. Använd listan

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 2 samarbete ger kraft Strukturplan/överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän 3

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG telefonmöte

Protokoll vid Vätterns FOG telefonmöte Sida 1/5 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätterns FOG telefonmöte 2011-09-13 24. Mötets öppnande Ordförande hälsade alla välkomna och förklarade

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

Övervakningskommittén

Övervakningskommittén Övervakningskommittén Finansiell lägesrapport, data från den 24 april 2014, EFF-medel redovisas enbart Nettobeviljade medel för hela programmet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0%

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Sammanfattning av Miljöprocessutredningens betänkande En ny instansordning för mål enligt planoch bygglagen (SOU 2007:111) Bilaga 1

Sammanfattning av Miljöprocessutredningens betänkande En ny instansordning för mål enligt planoch bygglagen (SOU 2007:111) Bilaga 1 Sammanfattning av Miljöprocessutredningens betänkande En ny instansordning för mål enligt planoch bygglagen (SOU 2007:111) Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1 Lagförslag från Miljöprocessutredningens betänkande

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND NYHETSBREV NR 9 21 oktober 2004 Sid 1 Ny statlig kustutredning, ICZM I EU pågår sedan länge ett arbete för att utveckla en så kallad integrerad kustzonsförvaltning. I Sverige

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi

Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Blå ÖP Översiktsplan med maritim näringslivsstrategi Erfarenheter/kunskap genom tidigare samarbeten: Strategisk plan för besöksnäringen TILLVÄXT BOHUSLÄN - NOBO Länsstyrelsen Västerbotten Inspirationsdag

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Guide för att bilda Leaderområden Version 1

Guide för att bilda Leaderområden Version 1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Guide för att bilda Leaderområden Version 1 Använd Jordbruksverkets dokument Leader inom landsbygdsprogrammet som bakgrundsmaterial

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-12-18. Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-12-18. Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-18 Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk Tid Kl. 13.00 16.30 Plats Länsstyrelsen lokal Storön Närva- Karl-Erik Karlsson Torgny von Wachenfeldt rande Thomas Höjer

Läs mer

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012 Europadagen 2012 Den nya landsbygdspolitiken i EU EU-processen Råds- och parlamentsarbetet rådsarbetsgrupper under 2012, beslut (förhoppningsvis) under första halvåret 2013 (gäller flera relevanta råds-

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan 1(30) INFORMATION 2014-01-28 Dnr 3.2.17-2297 13 Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan Dokumentet i sin helhet består av både anvisningar, färdigskriven text och luckor där ni på länsstyrelserna

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds styrelsemöte på Bokö, Östergötland 27-28 mars 1998

Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds styrelsemöte på Bokö, Östergötland 27-28 mars 1998 Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds styrelsemöte på Bokö, Östergötland 27-28 mars 1998 Närvarande delegater: Kjell Björkqvist och Margareta Florén, Bohusläns Skärgårdsråd Ingrid Fredriksson och

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2000:1467 Utkom från trycket den 4 januari 2001 utfärdad den 21 december 2000.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening Sidan 1 av 7 Samarbetsavtal mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening 1. Parter Östhammars kommun, org. nr. 212000-0290, nedan kallad Östhammars kommun. Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2008:128 Utkom från trycket den 8 april 2008 utfärdad den 19 mars 2008. Regeringen

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Småland och Öarna Sammanträdesdatum 2014-12-05 1 (8)

Småland och Öarna Sammanträdesdatum 2014-12-05 1 (8) 2014-12-05 1 (8) Tid Fredag den 5 december 10.00 14.30 Plats Elite Stora Hotellet, Jönköping Beslutande Ledamöter Övriga deltagande Utses att justera Leif Larsson, ordförande Lena Celion Björn Jansson

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Projekt Lokal samverkan Trepartnerskap Underifrånperspektiv Innovativitet Nätverkande Överförbarhet Långsiktighet Ideell Offentlig Privat näringsliv Tips Identifiera

Läs mer