Nationellt Skärgårdsforum 2007

Transkript

1 Nationellt Skärgårdsforum 2007 Minnesanteckningar Nationellt Skärgårdsforum är Glesbygdsverkets referensgrupp för myndigheter och organisationer som arbetar med skärgårdsfrågor. Det samlas en gång om året maj 2007 sammanträdde Skärgårdsforum på Sydkoster. Foto: Göran Wallin Deltagare i bokstavsordning: Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, Hans Arén, Kosternämnden, Kjell Björkqvist, Skärgårdarnas Riksförbund, Gun Brantäng, Fiskeriverket, Ronnie Brorsson, Strömstads kommun (den 24/5), Bengt Frizell, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (den 25/5), Jorid Hammersland, Naturvårdsverket, Elsie Hellström, Fyrbodals kommunalförbund, Patrik Johansson, Näringsdepartementet, Göran Lyth, Kosternämnden (den 25/5), Kristina Mattsson, Skärgårdarnas Riksförbund, Inger Normark, Glesbygdsverket, Per-Olof Remmare, Riksantikvarieämbetet, Birgitta Rhodin, Glesbygdsverket, Ingemar Rosén, Leader+ Carpe Mare, Agneta Sjöberg, Länsstyrelsen i Uppsala län, Roland Sten, Jordbruksverket, Göran Wallin, Luleå kommun, Eva Widlund, Skärgårdarnas Riksförbund, Anneli Wirtén, Mål 2 Öarna, Kenneth Wåhlberg, Vägverket och Ingrid Wänseth, Glesbygdsverket. 1

2 Torsdag 24 maj Inledning Inger Normark, Glesbygdsverket, hälsar alla välkomna till årets Skärgårdsforum som är det nionde i ordningen. Hon pekar på att en gemensam faktor för framgångsrik skärgårdsutveckling är samverkan mellan olika aktörer i skärgårdsfrågor. Kosternämnden är ett exempel på det, och därför har Glesbygdsverket valt att lägga årets Skärgårdsforum på Kosteröarna. Inger Normark hälsar från Glesbygdsverkets generaldirektör som tyvärr var tvungen att prioritera ett möte med Arbetsgivarverket. Ronnie Brorsson, kommunstyrelsens ordförande, hälsar välkommen till Strömstads kommun och informerar om kommunen. Han leder en koalition bildad av s, v och Strömstadspartiet På grund av de stora norska investeringarna i kommunen råder låg arbetslöshet men också stor bostadsbrist. Man har en bostadskö på hushåll och bostadspriserna är oerhört höga. Man har ett gränssamarbete med Fredrikstad som bara ligger 5,5 mil från Strömstad. Det kommer att öppnas en internationell flygplats i Rygge norr om Fredrikstad, vilket kommer att få stor betydelse för Strömstad. Man har inrättat en gränskommitté, där 24 kommuner är representerade, som försöker ta bort mentala hinder och myndighetshinder vid gränsen. Man har också samarbete inom sjukvårdsområdet och eftersom det är 10 mil till närmaste förlossningsavdelning så föder svenska mammor barn även i Norge på sjukhuset i Fredrikstad. pengar från Naturvårdverket har man nu börjat slyröja m.m. i området. Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, kommenterar bostadspriserna med att förändringarna på fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har stor betydelse för öbefolkningen en lättnad för dem som redan bor på öarna. Ronnie Brorsson menar att det även får konsekvenser som gör att taxeringsvärdet på fastigheterna ökar. När det gäller arbetet med Integrerad kustzonsförvaltning (ICZM) så har man fått in ansökningar för 140 vindkraftverk. Ronnie Brorsson menar att Strömstads kommun gärna vill ha vindkraftverk i kommunen, men tror inte att det kan bli aktuellt med så många. Skärgården i de nya strukturfondsprogrammen Inger Normark inleder med att berätta att det har blivit en ökad efterfrågan på kunskap när det gäller skärgårdsfrågor. Glesbygdsverket har fått uppdrag av Näringsdepartementet att titta på framgångsfaktorer i strukturfondsprogrammet Mål 2 Öarna. På Koster ska man titta närmare på två projekt linfärjan mellan Syd- och Nordkoster och reningsverket. I de åtta nya strukturfondsprogrammen finns inte mycket skrivet om öarna kanske 1/3 A4-sida. Man hänvisar till att öarna ska behandlas i de regionala landsbygdsprogrammen. Anneli Wirtén redogör för formalia kring de nya strukturfondsprogrammen. Kommissionen är på väg att godkänna dem formellt och från 1 augusti räknar man med att kunna ta emot ansökningar till de nya programmen. Enligt planerna ska Kosterhavets Nationalpark bildas och vara klar Till nationalparken ska ett Naturum byggas på Sydkoster men man är inte överens om var byggnaden ska ligga. På Koster finns sedan tidigare ett naturreservat, men underhållet av det området har varit eftersatt. Med 2

3 Bengt A befarar att skärgårdsfrågorna kommer att dribblas mellan strukturfondsprogrammen och landsbygdsprogrammen, medan exempelvis infrastrukturinvesteringar definitivt hör hemma i strukturfondsprogrammen. Patrik Johansson, Näringsdepartementet, menar att det visserligen är så att skärgårdsfrågorna främst hör hemma i landsbygdsprogrammen men att det inte är uteslutet att vissa skärgårdsfrågor även kan rymmas i andra program. Man har inte slagit fast den exakta gränsdragningen centralt, utan det får länen och regionerna göra. Vid den efterföljande diskussionen framkommer bland annat: Att man måste ligga på och bearbeta länsstyrelserna för att skärgårdsfrågorna ska komma med. Att det kommer att vara nya handläggare som ska jobba med frågorna på länsstyrelserna, och att dessa nu måste utbildas. Att det nya landsbygdsnätverket som administreras av Jordbruksverket kan vara en resurs b8099a110e3ab7cbd html. Landsbygdsprogrammet Roland Sten, Jordbruksverket, kommer direkt från möte i Bryssel omkring det svenska Landsbygdsprogrammet och förvaltningskommittén har sagt ja till det men det formella beslutet kommer i juni. Mer om nya Landsbygdsprogrammet på Varje länsstyrelse gör nu en egen genomförandestrategi. Där ska länets prioriteringar finnas, vilket innebär att det kan komma att se lite olika ut mellan länen. Det krävs nu en väldigt stor utbildningsinsats från Jordbruksverket till länsstyrelserna eftersom syftet med Landsbygdsprogrammet inte är att, som Roland Sten uttrycker det, göra alla glada som söker stöd. Länsstyrelserna ska tvärt om prioritera bland ansökningarna för att se till att programmets syfte nås nämligen att skapa en levande landsbygd. Länsstyrelserna avgör själva om man ska ha ett löpande ansökningsförfarande eller samla på sig ansökningarna för att sedan fatta beslut. För skärgårdarnas del kommer det hela tiden att krävas gränsdragningar mot Fiskerifonden och Regionalfonden, menar Roland Sten. Vattendelaren när det gäller företagande och turism är småskalighet. Det småskaliga kan finansieras inom Landsbygdsprogrammet, och en rimlig gräns för småskalighet kan vara 2 miljoner. RS menar att det vore önskvärt att länsstyrelserna, Nutek, Fiskerifonden och ESF-rådet sätter sig ner exempelvis en gång i månaden och kommer överens om gråzonsfallen för att inget ska falla mellan stolarna. Beslut om stöd i Landsbygdsprogrammet ska kunna överklagas, säger RS. Anneli Wirtén påpekar att i det tidigare Mål 2-programmet kunde man inte överklaga, och hon tror att det blir väldigt svårt att hantera överklaganden. Agneta Sjöberg, Länsstyrelsen i Uppsala län, tycker att man borde ta bort möjligheten att överklaga. Ingemar Rosén, Leader+ Carpe Mare, tror att över- 3

4 klagandeprocessen kommer att köra fast. Han påpekar också att enligt strategin ska skärgården ingå i Landsbygdsprogrammet. Roland Sten berättar vidare att Jordbruksverket ger anslag till länen i 2-årsperioder. För är fördelningen klar, och då sparade man en pott på 25 miljoner som fördelades på 10 skärgårdslän. Det är inte öronmärkta pengar, men länsstyrelserna har fått veta att dessa pengar fördelades efter skärgårdsbefolkningens storlek, och därmed har verket markerat hur man anser att dessa pengar ska användas. Göran Wallin, Luleå kommun, pekar på att norrlandslänen inte finns med det handlar inte om pengarna utan att om man säger Sveriges skärgård så ska det också vara hela Sveriges skärgård. Roland S säger att Norrbotten och norra Sverige har fått mycket pengar tidigare. Han ger rådet att man får hålla sig framme. Det ska finnas ett partnerskap i varje län och man får se till och själv jobba för att komma med i partnerskapet. Bengt A menar att skärgårdsbefolkningen är så utspridd att det är svårt för dem att bevaka varje län. Han vill ha en central pott för skärgården och han anser att regionaliseringen är olycklig för skärgården. På fråga angående vilka nyckeltal som finns för beloppen som respektive länsstyrelse får förklarar Roland S att för axel 3 är nyckeltalen efter befolkningen 80 % befolkning och 20 % täthet av befolkning vilket innebar störst tilldelning till Jämtlands län. Pengarna till de fyra axlarna fördelar sig enligt följande: Patrik Johansson och Göran Wallin Axel 1 (förbättra konkurrenskraft i jord- och skogsbruket) får 15 %. Axel 2 (förbättra miljön på landsbygden) får 70 %. Axel 3 (diversifiering av landsbygdens näringsliv) får 15 %. Axel 4 är Leader och får inga egna pengar utan finansieras inom de andra axlarna. Jordbruksverket räknar med att ett 60-tal Leaderområden kommer att bildas över hela landet. Fiskerifonden Gun Brantäng, Fiskeriverket, informerar om Europeiska fiskerifonden (EFF). Den nationella strategiska planen lämnade Fiskeriverket redan i november 2005, men därefter har det tagit stopp. Förhoppningen nu är att det nya fiskeprogrammet ska kunna börja gälla efter nyår. Programmet omfattar 54,7 miljoner euro på sju år, och med en 50/50-finansiering innebär det 984,6 miljoner Skr. Stöd ska i första hand gå till fiskerinäringen, vilket innebär yrkesfiske, vattenbruk och beredningsindustri (inte sportfiske). Enligt det förslag som Fiskeriverket har lämnat ska det finnas fyra axlar, eller prioriterade områden: 1. Fiskeflottans anpassning (25 % av pengarna): Stöd för stillaliggande fiskefartyg Stöd för investering ombord på fiskefartyg (arbetsmiljön) Småskaligt fiske Socioekonomiska åtgärder, t.ex. avgångsvederlag till yrkesfiskare som slutar om fiskebåten skrotas 2. Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluförande (20 %). 3. Gemensamma insatser (35 %): Detta innebär att branscher eller länsstyrelser gemensamt kan göra insatser för exempelvis: Faunavård, t.ex. återställande av flottleder Stöd till fiskhamnar Pilotprojekt till nytta för näringen (t.ex. att utveckla selektiva redskap) 4. Hållbar utveckling av fiskeområden (15 %) Detta är helt nytt för Fiskeriverket och kan innehålla t.ex: 4

5 Nya arbetstillfällen där fisket är på tillbakagång Nya produkter, nya arbetssätt Områdena kan gå över länsgränser men får inte vara för stora. Det kan t.ex. vara ett Leaderområde som söker. Ett första urval ska göras inom tre månader. Länsstyrelserna kommer att vara beslutande organ partnerskapen lägger förslag. Fiskeriverket är utbetalande myndighet, men länsstyrelsernas fiskeenheter eller motsvarande blir i praktiken handläggare. De återstående 5 procenten är reserverade för tekniskt stöd till programmet. Leadermetoden Ingemar Rosén, Carpe Mare, berättar varför Leaders sätt att arbeta har nått framgångar: Partnerskapet. Där tar Leader det hela ett steg vidare och metoden gör att parterna samarbetar med varandra på lika villkor, vilket inte alltid är fallet vid andra samarbeten. Finansieringen. De ursprungliga miljoner som fanns i Leaderprogrammet har blivit många gånger fler eftersom så många finansiärer har hakat på under programmets gång. Programmet ger stöd för att hitta stöd. Leader ger stöd i första hand och inte bidrag. P O Remmare och Ingemar Rosén Ingemar beskriver tre lyckade projekt inom Carpe Mare som beskriver metoden: 1. Renoveringen av Pater Noster-fyren har inte bara blivit en renovering av en fyr, utan har också engagerat många företag, föreningar m.m. 2. Saltängslamm. Inom projektet har fårägarföreningen ordnat ett slakteri i den mindre skalan. Slakteriet kom från ett beredskapslager på Gotland, och Länsstyrelsen tog här en aktiv roll och rekvirerade slakteriet från försvaret. Ett utmärkt exempel på hur myndigheter kan stödja. 3. Kössöhuset. Där kunde man inte komma överens på ön, men man bildade ett öråd och har nu ett utmärkt samarbete med stadsdelsnämnden. Läs mer: Utvärdering: Carpe Mares salta kristaller. Aktuella frågor P O Remmare, Riksantikvarieämbetet, rapporterar om aktuella frågor hos RAÄ: RAÄ ska slutföra sitt fyrprojekt Det innebär att man till regeringen överlämnar underlag för byggnadsminnesförklaring av ett antal fyrar, varav några ska tillföras det nationella arvet och långsiktigt förvaltas av Statens Fastighetsverk. Miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård har fått ett nytt delmål Varsamt brukande av kust och skärgård, som RAÄ arbetar med tillsammans med Naturvårdsverket och Boverket. RAÄ tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört en seminarieserie kring vindkraft. Några erfarenheter från seminarierna är att det blir för dyrt att bygga havsbaserade verk och att därför troligen ca. 95 procent av framtida verk kommer att ligga på land, att vindkraftverken blir allt större och att få kommuner har planerat för vindkraft. Nya riksintresseområden för vindkraft ska pekas ut, men flera län har aviserat att man inte kommer att peka ut sådana områden längs kusten och i 5

6 skärgården. Kulturarv och entreprenörskap. En ny konferens för kulturarvsentreprenörer ska genomföras RAÄ ska ta fram en folder där alla stöd som finns att söka för kulturarv i de nya EU-programmen finns samlade. Foldern tas fram i samarbete med övriga kulturmyndigheter. Kulturarv och hälsa. Ett nätverk kring detta ska byggas upp och ett seminarium planeras till KRUS kulturen i regionala utvecklingsprogram/strategier. Har som syfte att analysera hur kultur och kulturarv har hanterats i RUP/RUS och storregionala strukturfondsprogram på NUTS II-nivå. Regionala dialoger ska äga rum under hösten 2007 och projektet avslutas under våren Medfinansieringen i RTP-programmen vad gäller kulturarvet rapporteras varje år till Nutek, och för 2006 har 39 miljoner kronor från anslag 28:26 Bidrag till kulturmiljövård givit en medfinansiering på 190 miljoner. Då har 17 av 21 län redovisat, så summan kan bli högre. En tendens är att det privata näringslivet går in med medfinansiering i allt större grad. Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund, rapporterar från avslutningskonferensen för Mål 2 Öarna-projektet Skärgård för framtid som hölls på Teaterskeppet i Stockholm. Man har i projektet tagit fram 10 Vitböcker inom olika områden, som kommer att tryckas upp. Finns nu på SRF:s hemsida att läsa: www. skargardarnasriksforbund.se 1. Demokratifrågor skärgårdsborna och demokratin 2. Boende i skärgården konkurrens om boende 3. Beskattning av boendet 4. Transporter i skärgården 5. Skärgårdsbarnens skolor 6. Ny teknik 7. Skärgårdsbönder 8. Företagsamma skärgården (är ej färdig) 9. Skärgårdsfiskets framtid (är under arbete) 10. Turism och allemansrätt Vidare rapporterar Bengt A från Europasamarbetet ESIN (European Small Islands Network) och nätverkets konferens i Skottland. Samarbetet sker med nio länder. I juni ska ESIN träffa representanter för kommissionen för att försöka påverka EU:s förslag till grönbok om den maritima policyn. Fredag 25 maj Aktuella frågor fortsättning Anneli Wirtén, Mål 2 Öarna, berättar att avslutningsarbetet för programperioden nu har påbörjats och det arbetet kommer att pågå hela 2007 och del av procent av projekten är klara men problemet är att projekten inte rekvirerat alla pengar. Avstämning sker i oktober så det är bråttom nu slutrekvireringen ska vara inne i mars Finns det pengar som inte kommer att rekvireras så får man försöka hitta något nytt projekt så att de inte går förlorade. Det blir ingen mer ansökningsomgång, men Anneli uppmanar den som har en projektidé att ta kontakt med respektive beredningssekretariat för att kontrollera om det finns pengar kvar. Den maj hålls en avslutningskonferens på Visingsö. Några summeringar av programperioden hittills: 315 projekt har fått bifall 6

7 71 procent är avslutade kronor i snitt per bifallet projekt nya arbetstillfällen har skapats 787 arbetstillfällen har bevarats Några reflexioner: För att försäkra sig om att få med öarna i nya programperioden borde de ha särbehandlats precis som exempelvis de samiska frågorna. Det nya Mål 2-programmet kommer endast att gälla större projekt, men en möjlighet är att kommunerna tar ett större ansvar och gör ramprojekt. Viktigt blir hur de nya partnerskapen för programmet ställer sig. Elsie Hellström inflikar att hon ska ta med sig frågan om ramprojekt till Fyrbodals kommunalförbund. Bengt A påpekar att projekt som drivits i Mål 2 Öarna kan drivas inom Landsbygdsprogrammen men för det krävs att partnerskapen inser vikten av detta. Senaste nytt från departement och myndigheter Patrik Johansson, Näringsdepartementet, informerar om de regionala strukturfondsprogrammen. Skärgårdsfrågorna hör främst hemma i landsbygdsprogrammen men man har inte slagit fast den exakta gränsdragningen centralt, utan det har länen och regionerna fått göra. Dessutom finns det frågor som rör skärgårdarna som inte ryms inom landsbygdprogrammet men kan höra till de regionala strukturfondsprogrammen. Då är de inte uteslutna därifrån. Nomineringarna till Övervakningskommittéerna för de regionala strukturfondsprogrammen ska vara inne hos Näringsdepartementet den 4 juni. varit nio sakenheter tidigare men är nu sju. Regional utveckling och turism finns inte längre. Patrik tillhör Enheten för Regional tillväxt. Vissa funktioner delas med Arbetsmarknadsdepartementet. Skärgårdarnas Riksförbund har inkommit med en ansökan om verksamhetsbidrag för Ärendet bereds för närvarande. Jorid Hammersland, Naturvårdsverket, informerar om resultatet av den Havsaktionsplan med ett trettiotal punkter som togs fram för ett år sedan. Två nya samverkansformer har bildats: SAMHAV, som består av 16 myndigheter som ska samverka för att förbättra kunskapsunderlag och genomföra åtgärder i havsmiljön. Havsmiljörådet, som är ett nytt råd under Naturvårdsverket. Det samlar olika intressenter inom havsmiljöområdet. En revidering av de nationella miljömålen pågår. Beträffande målet Hav i balans samt levande kust och skärgård har ett nytt delmål kommit till Varsamt brukande av kust och skärgård. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet måste nationellt arbeta med detta delmål vad gäller: planering, förvaltning, regional utveckling, småskaligt näringsliv, kulturmiljöer, odlingsmarker etc. samt turism och friluftsliv. Några aktuella projekt och uppdrag på Naturvårdsverket: Pilotprojekt inom Ekosystemansatsen (förvaltningen ska skydda och återställa ekosystemens funktion och struktur) tre uppdrag Patrik J berättar att Holmötrafiken i Västerbotten är löst med hjälp av Tage G. Pettersson som förhandlingsman. Vägverket blir huvudman för trafiken och lösningen blir en svävare. Man tar ut en avgift för åkandet för dem som inte är fast boende på Holmön. Vägverket fick i slutet av april i uppdrag att genomföra en lösning enligt Tage G Petterssons förslag. Näringsdepartementet har omorganiserats. Det har 7

8 den maritima strategin. (Jorid kompletterar senare med upplysningen att något gemensamt yttrande inte har tagits fram, enligt Ulrika Hagbarth som samordnar SAMHAV.) Bengt A poängterar att ICZM står för Integrerad kustzonförvaltning Boverket vill ha det till kustzonplanering. Ett medskick till Naturvårdsverket är att inte hänga på den trenden. Förvaltning är något helt annat än planering, vilket Jorid håller med om. Biosfärsområden i Blekinge fem kommuner är med i en förstudie Regionala landskapsstrategier sju pilotprojekt pågår i sju län, men det är inte mycket inriktning på kust och skärgård Vattenråd de fem vattenmyndigheterna har i uppdrag att bygga upp lokala/regionala vattenråd, vars arbete det kan vara viktigt att ha ögonen på! Aktuellt på Miljödepartementet, Jorid H förmedlar: Klimat och hav är regeringens miljöprofiler. Därför har 500 miljoner anslagits för havsmiljö på tre år. En del av dessa miljoner ska gå till kunskapsuppbyggnad. En annan del vill regeringen använda till ett pilotprojekt att syresätta Östersjöns bottnar, men det råder vetenskaplig tvekan om det projektet. Ytterligare ett projekt gäller att fiska bort skarpsillen norr om Öland för att förhoppningsvis minska algblomningen. Man har också planer på att restaurera övergödda havsvikar ett arbete som borde koordineras med de arbeten som redan pågår hos Naturvårdsverket och Fiskeriverket. När det gäller strandskyddet har tre workshops genomförts under våren. En proposition kan komma tidigast hösten Sen 2002 har man diskuterat vattenanknutna biotopskydd för små biotoper, max 10 ha. Sådana biotopskydd kan beslutas under året. P-O Remmare undrar hur det svenska remissvaret på kommissionens förslag till grönbok om den maritima strategin såg ut. Jorid vet att Naturvårdsverket har svarat på remissen men vet inte hur Sveriges svar sen såg ut. Glesbygdsverket tar på sig att följa upp den frågan. P-O frågar också om inte SAMHAV har tagit fram ett gemensamt yttrande kring grönboken för Lokal förvaltning, konkurrensutsättning m.m. Bengt Frizell, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, berättar om den blivande Kosterhavets Nationalpark (Man har faktiskt namnskyddat Kosterhavet. Märkligt nog fanns namnet inte tidigare). Det är Sveriges artrikaste havsområde, med marina arter. Även på land på Kosteröarna är artrikedomen stor påbörjade man en förstudie om en nationalpark på Koster och man räknar med att den ska bildas hösten En förutsättning för att kunna bilda en nationalpark här var Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen från år Det var en frivillig överenskommelse om hur fisket ska bedrivas i området. Bland annat kom man överens om redskapsstorlek. En annan förutsättning var ett program för utveckling och bevarande på Koster. En omfattande programverksamhet pågår just nu för att skapa förutsättningar för nationalparken: Fördjupad översiktsplan för Koster och södra skärgården, nationalparksplanering, plan för Naturum, översyn av naturreservatet, CREST (Creation of Sustainable Tourism Destinations) och Samförvaltningsinitiativet. Framgångsfaktorer för att kunna skapa nationalparken: Viktigt att visa vad man vill med fisket Tydlighet beträffande mark- och vattenanvändning Lokalt del- 8

9 tagande vid bildandet och ev. framtida förändringar. Naturums placering har det varit konflikt om på Koster, och än är inte frågan helt löst. Ett 20-tal kosterbor har arbetat eller ska arbeta med bland annat naturvård som slyröjning inom naturreservatet och den blivande nationalparken. Bengt Frizell informerar också kort om de erfarenheter som Länsstyrelsen har av upphandling av skötsel av den blivande nationalparken. Länsstyrelsen ville gärna att lokala aktörer skulle få uppdraget, men riksdagens revisorer klargjorde att det inte gick att bara låta erbjudandet gå till Kosterstiftelsen. Uppdraget måste ut på upphandling. Nu är det i alla fall klargjort att det i upphandlingsunderlaget går att sätta skall -villkor om att entreprenören ska använda lokal arbetskraft. Man kan också göra undantag för markägare i villkoren för nationalparken så att de får sköta sina egna marker. Det skulle vara olyckligt om markägare tvingades se på hur utomstående kom och skötte de egna markerna. Kosternämnden Hans Arén, Kosternämnden, ger en historisk bakgrund till utvecklingen på Kosteröarna. Alla jordbrukare har försvunnit från Koster tidigare fanns det ca. 600 jordbrukare. När det gäller yrkesfiskare har man kvar en trålare på Sydkoster och fyra eller fem på Nordkoster bildade man en samhällsförening på Koster, i vilken bara fast boende på Koster fick vara med. Konflikt uppstod emellertid och behovet uppkom att skapa en ny organisation. Göran Lyth, Kosternämnden, fortsätter med informationen om bildandet av Kosternämnden. Det fanns många olika föreningar som var och en hade sina mål med verksamheten. Men det behövdes en organisation som kunde företräda alla öbor, och inte bara vissa intressen. Man gjorde en SWOT-analys. Man skapade ett öråd och deltagandet vid mötena kunde vara ca. 70 personer. Man tittade på Svågadalen och hur de hade löst olika frågor. Beslutet blev att skapa en opolitisk organisation med direktval. För att välja in företrädare i Kosternämnden har man i samband med de allmänna valen delat ut en lista över alla som är folkbokförda på Koster och som fyllt 16 år 337 personer blev det vid senaste valet. Där har Kosterbefolkningen sedan fått kryssa för nio namn. De som fått flest kryss väljs till Kosternämnden ingen har varit tillfrågad i förväg men ingen har tackat nej till uppdraget. 70 procent av befolkningen har röstat. Traditionellt har sundet mellan Kosteröarna också betytt att avståndet mellan människorna har varit stort. Nord- och Sydkoster har haft helt olika kultur. Nu jobbar Kosternämnden för att öarna ska bli ett samhälle. Linfärjan mellan nord och syd är resultatet av ett gemensamt projekt. Kosternämnden har varit samarbetspartner med Länsstyrelsen. På sommaren har man ca övernattande på Koster. Markpriserna har på tolv år fyrdubblats. Föreslagna projekt som kan utveckla öarna har ibland inneburit motsättningar mellan helårsboende och fritidsboende, där fritidsboende kan vara rädda om sin utsikt eller att folk ska går förbi deras hus eller använda stranden. Ett exempel på det är det planerade Naturum. Hans A menar att det trots stora ansträngningar från Kosternämnden bara går bakåt. Man har inte kommit 9

10 lika långt som i Svågadalen. Det är svårt att få hela befolkningen att förstå att en nationalpark kan innebära utveckling för öarna, men det är bara att köra nu. Via röstningen har ju Kosternämnden fått förnyat förtroende. Skolan är en nyckelfråga har man inte skola stannar inte människorna kvar. Bostadsfrågan måste lösas det behövs nya bostäder under en 10-årsperiod. Luleå kommun Göran Wallin, Luleå kommun, informerar kort om arbetet med skärgårdsprojektet i Norrbotten och tycker att man börjar få ett bra samarbete med Länsstyrelsen. Avslutning Inger N avrundar årets Skärgårdsforum med att berätta att Glesbygdsverket kommer att, i serien av re- gionala seminarier, redovisa erfarenheter från Mål 2 Öarna och belysa utvecklingen inom skärgårdsområdena. En rundabordskonferens om boendet planeras under hösten. Gruppen skärgårdsutvecklare är viktig och Glesbygdsverket kommer att hjälpa till så att det nätverk för skärgårdsutvecklare som bildats inom Mål 2 Öarna kan fortleva. Nästa års Skärgårdsforum blir troligtvis någonstans på ostkusten. Kjell B tackar för Skärgårdarnas Riksförbunds räkning för en bra konferens. Den har handlat om de frågor som är skärgårdsbefolkningens vardag och av stor vikt för dem. Minnesanteckningarna skrevs av Ingrid Wänseth och Birgitta Rhodin Foto: Birgitta Rhodin Kontaktperson för skärgårdsfrågor: Inger Normark, inger.normark@glesbygdsverket.se 10