Sida l (11) KAMMARRÄTTEN y^^-* r Mål nr UM I STOCKHOLM UVJIVI Migrationsöverdomstolen

Transkript

1 Sida l (11) KAMMARRÄTTEN y^^-* r Mål nr UM I STOCKHOLM UVJIVI Migrationsöverdomstolen Avdelning l Meddelad i Stockholm KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan, Balkisa Fathi Hassan, Vårdnadshavare: Suad Ahmed Muhammed och Fathi Hassan Ismail Ombud och offentligt biträde: Advokat Ann Bergström Box Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 16 januari 2012 i mål nr UM (Migrationsverkets ärende nr m.fl.) SAKEN Resedokument och flyktingstatusförklaring MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE 1. Migrationsöverdomstolen bifaller delvis Migrationsverkets överklagande och undanröjer migrationsdomstolens dom i den del domstolen beviljat Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan resedokument. 2. Migrationsöverdomstolen fastställer migrationsdomstolens dom i övrigt. 3. Migrationsöverdomstolen överlämnar frågan om Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan ska beviljas resedokument till Migrationsverket för handläggning. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag-fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 09:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida 2 Mål nr UM Migrationsöverdomstolen beslutar att ersättning ska betalas till Ann Bergström som offentligt biträde med kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt.

3 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida 3 Mål nr UM BAKGRUND Migrationsverket beslutade den 22 februari 2011 att bevilja Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Hassan permanent uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring men att inte bevilja dem flyktingstatusförklaring. Som skäl för det senare beslutet angavs bl.a. att det inte var sannolikt att det förelåg något hot från Al-Shababs sida vad gäller könsstympning av flickorna. Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och yrkade att de skulle beviljas flyktingstatusförklaring och resedokument. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. De bör beviljas flyktingstatusförklaring då de är att anse som flyktingar på grund av kön. Det måste beaktas att deras moder är könsstympad vilket innebär att kvinnlig omskärelse praktiseras i släkten. Det måste även beaktas att det faktum att flickorna inte är omskurna har uppmärksammats av Al-Shabab och andra i deras omgivning. Kraven på att flickorna omskars blir större i takt med att de blir äldre. Möjligheterna att skydda dem har minskat kraftigt eftersom förhållandet särskilt uppmärksam* mats. När väl Al-Shabab lagt märke till familjen på grund av faderns arbete, uppmärksammade gruppen även andra brister i familjens levnadssätt. På grund av situationen i Somalia finns det inte någon som skulle kunna bereda systrarna skydd. Migrationsverket bestred bifall till överklagandet. Migrationsdomstolen biföll den 16 januari 2012 överklagandet och förklarade Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan vara flyktingar. Domstolen beviljade dem resedokument. Som skäl för beslutet anfördes i huvudsak följande. Av 4 kap. 3 utlänningslagen (2005:716) följer att en utlänning ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i l och

4 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida 4 Mål nr UM inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b. För en flykting får även utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige (resedokument) med stöd av 4 kap. 4 utlänningslagen. Av den landinformation som Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan hänvisar till framgår bl.a. följande. Uppskattningsvis 98 procent av alla kvinnor i Somalia är könsstympade. Ingreppet genomförs vanligen när flickorna är mellan fyra och elva år. Föräldrar har en begränsad möjlighet att skydda sina döttrar från könsstympning, då andra kvinnliga släktingar ser till att den utförs när föräldrarna inte kan se till sin dotter. Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan har till Migrationsverket kommit in med intyg som visar att de inte är omskurna. Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan blir i år 11, 10 och 3 år gamla. De är alla således i den åldern då könsstympning sker i Somalia. Migrationsverket har anfört att modern har lyckats skydda de äldsta döttrarna, Saduan Fathi Kassan och Sherazad Fathi Kassan, och att det därför inte skulle föreligga någon risk för könsstympning av dem eller av Balkisa Fathi Kassan. Av i målet ingiven landinformation framgår att det är svårt för föräldrar att skydda sina döttrar. Det förhållandet att modern har lyckats skydda dem under så lång tid innebär inte att de inte riskerar att utsättas för könsstympning. Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan har därmed genom sin berättelse gjort sannolikt att de vid ett återvändande till Somalia riskerar att utsättas för könsrelaterad förföljelse genom könsstympning. Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan är sålunda att anse som flyktingar enligt 4 kap. l utlänningslagen. Det har inte framkommit att de omfattas av någon av uteslutandegrunderna i 4 kap. 2 b utlänningslagen. Överklagandet ska därmed bifallas på så sätt att Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan förklaras vara flyktingar samt att de beviljas resedokument.

5 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida 5 Mål nr UM YRKANDEN M.M. Migrationsverket yrkar att Migrationsöverdomstolen undanröjer migrationsdomstolens dom i den del som rör resedokument och fastställer Migrationsverkets beslut att inte bevilja flyktingstatusförklaring. Till stöd för överklagandet anförs i huvudsak följande. Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Massan och Balkisa Fathi Kassan har inte ansökt om resedokument i samband med att de ansökte om asyl. Migrationsverket har följaktligen inte fattat något beslut i fråga om resedokument. Det finns inte någon bestämmelse i utlänningslagen som ger stöd för att en migrationsdomstol kan pröva frågor om resedokument som första instans. Migrationsverket anser inte att 29 förvaltningsprocesslagen (1971:291), med hänvisning till instansordningsprincipen, kan ges en sådan vidsträckt tillämpning att migrationsdomstol kan besluta om en sak, resedokument, som inte varit föremål för prövning i det överklagade beslutet. Vidare har Migrationsöverdomstolen bl.a. i dom den 25 november 2010 i mål nr UM uttalat att en migrationsdomstol inte kan bevilja resedokument om inte denna fråga först har prövats av Migrationsverket. Enligt Migrationsverkets mening bör Migrationsöverdomstolen därmed även i nu aktuellt mål undanröja migrationsdomstolens dom i fråga om resedokument. Det är sökanden som har bevisbördan för att denne är flykting. Migrationsdomstolen har i den överklagade domen ansett att Saduan Fathi Hassan,. Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan är att anse som flyktingar då de riskerar könsstympning. Migrationsdomstolen anser att systrarnas mor förvisso förmått skydda dem från detta i över nio år men att hon likväl gjort sannolikt att hon inte förmår skydda dem från ingreppet vid en framåtsyftande bedömning. Migrationsverket delar inte den slutsats migrationsdomstolen kommit fram till. Verket anser att systrarna mot bakgrund av att de skyddats från könsstympning under lång tid inte förmått göra sannolikt att de känner välgrundad fruktan att riskera förföljelse.

6 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida 6 Mål nr UM Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Kassan bestrider ändring av migrationsdomstolens dom. Vad gäller frågan om resedokument hänvisar de till migrationsdomstolens dom, i fråga om flyktingstatusförklaring anför de bl.a. följande. Migrationsverket har fokuserat på att deras mor under lång tid förmått skydda dem men hänsyn måste givetvis tas till att situationen har förändrats. Vidare måste prövningen ske utifrån en framåtsyftande bedömning. Risken för könsstympande ingrepp ökar i takt med att flickorna blir äldre eftersom det blir mer angeläget att omskärelse sker. Vidare har familjen uppmärksammats av Al-Shabab på grund av deras fars verksamhet och det förhållandet att de inte är omskurna kommit till Al-Shababs kännedom. Risken för fortsatt förföljelse är givetvis mycket större för familjer som redan tidigare uppmärksammats av Al-Shabab. Den risk som rent allmänt finns för att de ska omskäras är stor eftersom kvinnlig omskärelse är en så utbredd företeelse i Somalia och då pressen att låta omskära sina döttrar är mycket hård. Det är mot den bakgrunden beundransvärt att deras mor under så pass lång tid förmått skydda dem. Vid den tidpunkt då modern och flickorna lämnade hemlandet var emellertid hennes möjligheter att skydda dem uttömda och om systrarna skulle återvända är det uppenbart att de skulle omskäras. Migrationsdomstolen har gjort en riktig bedömning. Migrationsöverdomstolen har den 27 september 2012 hållit muntlig förhandling i målet och därvid hört systrarnas föräldrar. Migrationsverket har därvid anfört bl.a. följande. Eftersom systrarnas mor var en känd motståndare till könsstympning är det osannolikt att Al-Shabab först innan flykten fått vetskap om att systrarna inte var könsstympade. De har hittills klarat av att skydda sig från ingreppet och att de nu skulle riskera att bli utsatta är därför inte trovärdigt.

7 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida? Mål nr UM Saduan Fathi Massans, Sherazad Fathi Hassans och Balkisa Fathi Kassans föräldrar har vid den muntliga förhandlingen anfört bl.a. följande. Inom deras familj är kvinnlig omskärelse tradition. En kvinna som inte är könsstympad blir stigmatiserad. Hon får varken gifta sig eller vara med andra kvinnor. En ogift kvinna kan inte leva i Somalia. Flickor blir omskurna i alla åldrar. Desto närmare de kommer giftasålder desto angelägnare är det att de blir omskurna. Al-Shabab har strax före flykten uppmärksammat att systrarna inte är omskurna. Innan Al-Shabab fick vetskap om detta var det endast kvinnor som kände till moderns motstånd till könsstympning. Diskrimineringen från andra kvinnor var lättare att avfärda men nu har en stark grupp som Al-Shabab fått upp ögonen för dem. Al-Shabab har även utövat påtryckningar på släkten för att de ska utföra ingreppet. Pressen från omgivningen har således ökat och föräldrarna kan inte längre skydda döttrarna. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Resedokument Av 29 förvaltningsprocesslagen följer att rättens avgörande inte får gå utöver vad som yrkas i målet. Om det föreligger särskilda skäl får dock rätten, även utan yrkande, besluta till det bättre för enskild när det kan ske utan men för motstående enskilt intresse. Enligt 30 förvaltningsprocesslagen ska rättens avgörande grundas på vad handlingarna innehåller och vad som i övrigt förekommit i målet. Ramen för domstolens prövning begränsas vidare av den så kallade instansordningsprincipen. Enligt denna får en överinstans inte pröva annat eller mera än vad som varit föremål för prövning i underinstansen. Saken i målet ska således vara densamma som i beslutsmyndighetens prövning. Det har skapats en särskild ordning i utlänningslagstiftningen för beslut om resedokument. Enligt 4 kap. 4 utlänningslagen får för en flykting eller statslös utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige

8 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM M igrationsö verdom sto len Avdelning l DOM Sida 8 Mål nr UM (resedokument). Av 4 kap. 6 utlänningslagen följer att beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket som första instans. Av 14 kap. 6 samma lag följer att Migrationsverkets beslut enligt 4 kap. 4 utlänningslagen i fråga om bl.a. resedokument far överklagas till en migrationsdomstol. Av 2 kap utlänningsförordningen (2006:97) och av MIGRFS 10/2011 framgår vidare under vilka omständigheter bl.a. ett resedokument ska utfärdas. Migrationsöverdomstolen har i avgöranden den 25 november 2010 i mål nr UM och den 17 februari 2012 i mål nr UM funnit att det strider mot instansordningsprincipen när en migrationsdomstol beviljar en utlänning resedokument utan att denna fråga först har prövats av Migrationsverket. Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan har först hos migrationsdomstolen framställt yrkande om resedokument. Migrationsdomstolens beslut att bevilja dem resedokument strider därför mot instansordningsprincipen. Det har inte funnits stöd för migrationsdomstolen att, utan att Migrationsverket som första instans prövat saken, förordna om resedokument. Migrationsdomstolens avgörande i denna del ska därför undanröjas. Frågan om Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Hassan ska beviljas resedokument bör överlämnas till Migrationsverket för handläggning. Flyktingstatusförklaring Frågan i målet är härefter om Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan uppfyller kriterierna för att vara flyktingar och ; därmed förklaras vara flyktingar. Med flykting avses enligt 4 kap. l utlänningslagen en utlänning som - befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras,

9 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida 9 Mål nr UM nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och - inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Av 4 kap. 3 utlänningslagen framgår att en utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i l och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b. Flyktingbestämmelsens krav att fruktan ska vara välgrundad, dvs. att fruktan ska ha fog för sig, gäller vid påståenden om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, på samma sätt som beträffande övriga grunder för förföljelse. Vid prövningen av om fruktan är välgrundad ska alltså göras en bedömning av risken för att sökanden kan komma att utsättas för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Förhållandena i hemlandet och den enskildes personliga förhållanden ska vägas in i denna bedömning (jfr. prop. 2005/06:6 s. 27). Ett tydligt exempel på könsspecifik förföljelse riktad mot kvinnor är könsstympning (a. prop. s. 22). Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan har gjort gällande att de riskerar att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till Somalia. Migrationsverket har ifrågasatt om systrarna kan anses ha en välgrundad fruktan eftersom deras föräldrar hittills har skyddat. dem från ingreppet under en tid av mer än nio år. Migrationsöverdomstolen konstaterar inledningsvis att det av intyg ingivna till Migrationsverket framgår att Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan inte är könsstympade. Enligt den landinformation som åberopats i målet, och som inte är ifrågasatt, utsätts cirka 98 procent av kvinnorna i Somalia för könsstympning. Ingreppet utförs vanligen på flickor upp till runt elva års ålder. Ingreppet kan dock

10 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida 10 Mål nr UM även komma att utföras på en flicka som är äldre än så. Inom den klan och släkt som Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Massan och Balkisa Fathi Hassan tillhör utförs könsstympning. Deras föräldrar har uppgett att systrarna blir stigmatiserade, inte blir gifta och därmed inte kan leva i Somalia om de inte är omskurna. Föräldrarna har vidare uppgett att pressen på att systrarna ska omskäras ökade från omgivningen strax innan modern flydde med dem från Somalia och att detta berodde på att Al-Shabab hade fått vetskap om att systrarna inte hade könsstympats. Enligt föräldrarna utövade Al-Shabab påtryckningar även på släkten varför pressen från släktens sida om att ingreppet skulle utföras kom att bli större än tidigare. Detta ledde till att modern inte såg någon annan utväg än att lämna hemlandet tillsammans med döttrarna. Migrationsöverdomstolen finner att systrarnas föräldrar har lämnat en sammanhängande och oförändrad berättelse. Det framstår som sannolikt att pressen på att systrarna ska omskäras inte enbart kommer från Al-Shabab utan att det även finns ett stort tryck från släktingar och övrig omgivning. Föräldrarna har lämnat rimliga förklaringar till varför modern och döttrarna var tvungna att fly för att undkomma ingreppet. Migrationsöverdomstolen bedömer att föräldrarna har gjort sannolikt att de inte kommer att kunna skydda döttrarna från könsstympning vid ett återvändande till Somalia och att dessa därför hyser en välgrundad fruktan för att utsättas för ingreppet vid ett återvändande dit. Migrationsöverdomstolen finner således att det finns en konkret och individuell risk för att Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan kan komma att bli utsatta för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet. Migrationsdomstolen har därmed haft fog för

11 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning l DOM Sida 11 Mål nr UM sitt beslut att förklara dem vara flyktingar. Överklagandet i denna del ska därmed avslås. Domen får inte överklagas (16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen). Sten lagm ordförande Birgit Råberg kammarrättsråd Catharina Brege Gefvert kammarrättsråd referent Föredragande har varit Anna Bergman.

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM UM Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 29 Stockholm Sida l (5) KLAGANDE 1. Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan, Balkisa Fathi Hassan, Ställföreträdare for l -3: Suad Ahmed Muhammed och Fathi Hassan Ismail Brostigen 2, 3: Älvsbyn Ombud och offentligt biträde: Advokat Ann Bergström Advokat Ann Bergström AB Rådhusesplanaden 5 Box Umeå MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGADE BESLUT Migrationsverkets beslut den 22 februari 2011, bilaga 1-3 Dnr , och SAKEN Flyktingstatusförklaring och resedokument enligt utlänningslagen (2005:716)-UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen bifaller överklagandet och förklarar Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan vara flyktingar samt beviljar dem resedokument. 2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Ann Bergström enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till kr, varav l 865 loför arbete, 844 kr för utlägg och 677 kr för mervärdesskatt. DokJd Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l måndag-fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom. se

13 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan yrkar att de ska beviljas flyktingstatusförklaring samt resedokument. Till stöd för sin talan anför de bl.a. följande. De bör beviljas flyktingstatusförklaring då de är art anse som flyktingar på grund av kön. Det måste beaktas att modern är könsstympad vilket innebär att kvinnlig omskärelse även praktiseras i släkten. Det måste även beaktas att det faktum att flickorna inte är omskurna uppmärksammats av al-shabaab och andra i omgivningen. Kraven på att de omskars blir större i takt med att de blir äldre. Möjligheterna att skydda dem har minskat kraftigt på grund av det faktum att frågan särskilt uppmärksammats. När väl al-shabaab uppmärksammat familjen på grund av faderns arbete uppmärksammade de även andra brister i familjens levnadssätt. På grund av situationen i Somalia finns det inte någon som skulle kunna bereda dem skydd. Saduan Fathi Kassan, Sherazad Fathi Kassan och Balkisa Fathi Kassan har i överklagandet hänvisat till och återgett delar ur Utrikesdepartementets rapport Mänskliga rättigheter i Somalia 2007 (Lifos 18379), Migrationsverkets landrapport Somalia, Barn från den 10 november 2009 (Lifos 21810) samt brittiska Home Offices rapporter: - Country of Origin Report. Female Genital Mutilation (FGM). 20 June 2008, Lifos 19181, - Operational Guidance Note. Somalia, vi9.0 March 2009, Lifos samt - Country of Origin Report. Somalia. 21 July 2009, Lifos Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Vad avser Saduan Fathi Kassans, Sherazad Fathi Kassans och Balkisa Fathi Kassans invändning om att Migrationsverket inte skulle ha redogjort varför Balkisa Fathi Kassan inte är att betrakta som flykting, konstaterar verket att hennes uppgivna asylskäl, vid sidan av de som även gäller för modern, är att hon riskerar könsstympning. Precis som vad gäller

14 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen hennes äldre systrar, anser verket att det inte är sannolikt att det föreligger ett sådant hot från al-shabaab vad gäller könsstympning gentemot Balkisa Fathi Hassan, som Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan gör gällande. Som verket konstaterar i de överklagade besluten har modern lyckats skydda små äldre döttrar från könsstympning i ca elva år respektive nio år. Det har enligt verkets mening i ärendet inte framkommit något som gör att det framstår som sannolikt att modern inte skulle ha möjlighet att på samma sätt i framtiden skydda Balkisa Fathi Hassan. I övrigt hänvisar Migrationsverket till motiveringen i de överklagade besluten. DOMSKÄL Migrationsverket har i beslut den 22 februari 2011 beviljat Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring. Av 4 kap. 3 UtlL följer att en utlänning ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i l och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b. För en flykting får även utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige (resedokument) med stöd av 4 kap. 4 UtlL. Av den landinformation som Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan hänvisar till framgår bl.a. följande. Uppskattningsvis 98 % av alla kvinnor i Somalia är könssrympade. Ingreppet genomförs vanligen när flickorna är mellan fyra och elva år. Föräldrar har en begränsad möjlighet att skydda sina flickor från könsstympning då andra kvinnliga släktingar ser till att det utförs när föräldrarna inte kan se till sin dotter.

15 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan har till Migrationsverket inkommit med intyg som visar att de inte är omskurna. Migrationsdomstolen konstaterar att Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan i år blir 11,10 och 3 år gamla. Det är alla således i den åldern då könsstympning sker i Somalia. Migrationsverket har anfört att modern har lyckats skydd de äldsta döttrarna Saduan Fathi Hassan och Sherazad Fathi Hassan och att det därför inte skulle föreligga någon risk för könsstympning för dem eller för Balkisa Fathi Hassan. Av i målet ingiven landinformation framgår det att det är svårt för föräldrar att skydda sina döttrar. Migrationsdomstolen finner att modem inte har lyckats skydda dem under så lång tid att de inte riskerar att utsättas för könsstympning. Migrationsdomstolen finner därmed att Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan genom sin berättelse har gjort sannolikt att de vid ett återvändande till Somalia riskerar att utsättas för könsrelaterad förföljelse genom könsstympning. Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan är därmed att anse som flyktingar enligt 4 kap. l UtlL. Det har inte framkommit att Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan omfattas av någon av uteslutandegrundema i 4 kap. 2 b UtlL. Överklagandet ska därmed bifallas på så sätt att Saduan Fathi Hassan, Sherazad Fathi Hassan och Balkisa Fathi Hassan förklaras vara flyktingar samt att de beviljas resedokument.

16 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (DV 3110) Rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Anita Bäckström, Birgitta Castelius och Jonas Magnusson. Föredragande har varit förvaltningsrättsnotarie Maria Kendel.

17 «i". Akt 1.11 / 1/8 Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden Beslut Beteckning Anna Gunnelbrand Ärende om uppehållstillstånd m.m Sökande Fathi Hassan, Saduan, född , K, medborgare i Somalia Adress: Brostigen 2, 3:4, Älvsbyn Offentligt biträde: Ann Bergström, Advokat Ann Bergström AB, Hellgrensg 5 A Boden Beslut Migrationsverket beslutar att bevilja permanent uppehållstillstånd beslutsklass: AC ej bevilja dig flyktingstatusförklaring bevilja dig alternativ skyddsstatusförklaring Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden Besöksadress Garnisonsgatan 6 A, Rec. A Postadress Box 103 SE Boden Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

18 Beteckning /8 Ansökan med mera Suad och barnen Balkisa, Same, Sherazad, Saduan, och Hamza har ansökt om asyl. Migrationsverket ska då pröva de sökandes rätt till flyktingsstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig sky ddsstatusförklaring. Som skäl för de sökandes ansökan har de bland annat uppgett följande. Vid ett återvändande till Somalia riskerar de sökande att dödas eller utsättas för allvarliga övergrepp av Al-Shabaab. För det fall att Suad inte dödas av Al-Shabaab finns det en överhängande riska att hon blir föremål för tvångsgifte. Suad uppger även att Balkisa, Sherazad och Saduan riskerar att utsättas för könsstympning. I ärendet är två språkanalyser utförda. Suad har lämnat in ett födelsebevis och ett nationellt id-kort till Migrationsverket för att styrka sin identitet. Suad har även lämnat in intyg gällande att hennes döttrar inte är utsatta för könsstympning. Slagningar i Schengen Information System och i Misstanke- och Belastningsregistret har gjorts. Inga träffar har förekommit i dessa databaser. Skälen för beslutet Identitet Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att asylskälen ska kunna bedömas måste det först prövas om den sökande har kunnat göra uppgifterna om sin identitet, sitt medborgarskap och sitt hemland sannolika. Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att styrka sin identitet och sitt medborgarskap eller sitt somaliska ursprung genom skriftlig bevisning. Det saknas myndigheter i Somalia som kan utfärda hemlandspass eller andra godtagbara identitetshandlingar. Följaktligen är det vanligen inte heller rimligt att kräva att somaliska medborgare visar upp skriftlig bevisning för att styrka sin bakgrund och sina asylskäl. Den sökandes berättelse är därför av helt avgörande betydelse. Suad uppger att hon och barnen är medborgare i Somalia. Suad har lämnat in ett nationellt id-kort och ett födelsebevis. Enligt resultatet av den första språkanalysen framkom att Suads språkbruk avviker från det som är typiskt i hennes uppgivna hemområde. Suads språkbruk var enligt språkanalysen förenligt med språkbruket i Somaliland. Suad lämnade mestadels korrekta uppgifter gällande Karaan. Enligt den andra språkanalysen framkom att Suads språkliga bakgrund bedömdes med hög säkerhet vara norra Somalias. Det fanns dock drag av sydsomalisk dialekt enligt analysen. Det framkom även att Suad kunde uppge korrekta uppgifter gällande stadsdelen Karaan. Dokumentid:

19 Beteckning /8 Enligt de utförda språkanalyserna framkommer att Suads dialekt avviker från språkbruket i det uppgivna hemormådet. Suad har dock svarat korrekt och detaljerat om byggnader och platser i stadsdelen och om befolkningen i området Karaan. Mot bakgrund av utförda språkanalyser gör Migrationsverket bedömningen att det får bedömas som sannolikt att de sökande har sin hemvist i Mogadishu och Karaan. De sökandes ärende kommer att prövas mot Mogadishu i Somalia. Den allmänna situationen i södra och centrala Somalia Migrationsöverdomstolen har i avgörande MIG 2209:27 gjort bedömningen att det vid tiden för prövning av målet rådde ett tillstånd av inre väpnad konflikt i Somalias huvudstad Mogadishu. Vad gäller situationen i övriga delar av södra och centrala Somalia har Migrationsverket gjort bedömningen att det i stora delar av dessa områden råder svåra motsättningar (Rättschefens kommentarer till säkerhetssituationen i Somalia, , Lifos 19658). Enligt Migrationsverkets mening är den allmänna situationen i Somalia inte sådan att det finns skäl att på generella grunder bevilja uppehållstillstånd. Skyddsbehov kan ändå föreligga med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Därför anser Migrationsverket att de sökande inte är flyktingar Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuella läggning För att räknas som flykting ska utiänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. För att en utlänning ska anses som flykting krävs att dennes fruktan för förföljelse ska vara välgrundad. Det är fallet när det med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden och förhållandena i hemlandet finns anledning att anta, att utiänningen kan komma att bli utsatt för förföljelse om denna återsänds dit. Flyktingskapsbedömningen rekommenderas vara framåtsyftande och ta sin bedömning i objektiva faktorer, främst risken för förföljelse vid ett återsändande till hemlandet. Att sökanden redan tidigare utsatts för förföljelse i sitt hemland får avsevärd betydelse som ett indicium på att sökanden vid ett återvändande riskerar förföljelse, så länge samma regim eller förhållanden i övrigt består (Wikrén och Sandesjö, Dokumentid:

20 Beteckning /8 Utlänningslagen med kommentarer, 8:e upplagan 2006 s. 127). För att de åtgärder som en utlänning fruktar ska anses vara förföljelse enligt 4 kap l utlänningslagen krävs att de har en viss intensitet. Enligt den dominerande uppfattningen anses varje mera allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna utgöra förföljelse. Förföljelse kan till exempel vara ett stort antal arresteringar, att utsättas för kroppsskada eller allvarliga hot mot hälsan (ovan a.a. s. 130 ff.). Suad har uppgett att de sökandes problem började i mars Al-shabaab har förbjudit vissa aktiviteter som är otillåtna i Karaan i Mogadishu. Bland annat har Al-Shabaab förbjudit filmvisning vilket ledde till stora problem för Suads make. Suads make ägde en videobutik där han brukade visa filmer trots att Al-Shabaab förbjudit detta. I mars 2010 kom tre män tillhörande Al-Shabaab hem till de sökandes bostad. Männen blev upprörda då det fick se att en filmvisning pågick. Al-Shabaab uppgav att detta var haram och att det stred mot religionen. Suads make försökte att förklara att detta var hans enda inkomstkälla och att han var beroende av att kunna visa filmer för att kunna försörja sin familj. Al-Shabaab tog med sig Suads make och förstörde videon och teven innan de lämnade bostaden. Efter cirka åtta dagar kom män tillhörande Al-Shabaab hem till de sökandes bostad. Männen letade efter Suads make då de uppgav att han hade rymt. Suad hade ingen kännedom om detta då anklagade männen henne för att gömma maken. Makens bror befann sig i bostaden och han kom i bråk med Al-Shabaab. Männen tog med sig makens bror och några timmar senare hittades han död. Män tillhörande Al-Shabaab uppsökte de sökandes bostad vid ett antal tillfällen och sökte efter maken. Det var olika män som kom vid olika tillfällen. Männen påtalade även att Suad inte hade korrekt heltäckande klädsel. Vidare fick Suad problem då det kom till Al-Shabaabs kännedom att Suads döttrar inte var omskuma. Suad hade inte låtit omskära sina flickor eftersom hon var starkt emot detta. Al-Shabaab hade tagit kontakt med de kvinnor som utför omskärelse och därigenom fått det bekräftat att Suad inte låtit könsstympa sina döttrar. Det hade även kommit till Al-Shabaabs kännedom att yngsta sonen inte heller var omskuren. Suad hade för avsikt att omskära sonen då han blev lite äldre. Den 15 april 2010 kom Al-Shabaab hem till de sökandes bostad och tog med sig yngsta sonen in i ett av rummen i bostaden. I rummet lät de omskära sonen och Suad vågade inte göra något motstånd mot detta. Suads son blev omskuren men detta blev inte korrekt gjort och ingreppet gick att likställa med tortyr. Under perioden maj-september 2010 var situationen något bättre eftersom att Suads svärfar tagit kontakt med en person med inflytande i området. Suads svärfar hade berättat att familjens situation var mycket svår då han Dokumentid:

21 Beteckning /8 förlorat två söner på grund av Al-Shabaab. Situationen under denna period blev därför något lugnare. Den 10 september 2010 avled Suads svärfar och efter detta blev situationen åter igen försvårad. Den 13 september 2010 kom några kvinnor hem till de sökande. Kvinnorna kom på uppdrag från Al-Shabaab. De informerade Suad om att de skulle återkomma nästkommande dag och omskära Suads flickor. Kvinnorna uppgav även att Suad inte kunde leva utan en man i huset och att hon därför skulle gifta sig med en riktig muslim, det vill säga en man tillhörande Al-Shabaab. Tidigt på morgonen nästkommande dag lämnade de sökande, Suads svärmor och svägerska huset och begav sig till Hodan där de gömde sig en natt innan de lämnade landet Suad har uppgett att hon riskerar tvångsgifte vid ett återvändande till hemlandet. Migrationsverket anser inte att Suad på ett trovärdigt sätt har redogjort för hur det skulle ha gått till när Al-Shabaab skulle ha upplyst henne om detta. Suad har uppgett att det var kvinnor som var utsända av Al-Shabaab som upplyst henne om att hon var tvungen att gifta om sig med en medlem av gruppen. För det fall att Al-Shabaab skulle ha för avsikt att Suad skulle gifta sig med en medlem ur gruppen så vore det naturliga att Al-Shabaab borde ha upplyst henne om detta själv. Det är inte sannolikt att Al-Shabaab i förväg skulle varna Suad om att hon skulle gifta sig med en medlem ur Al-Shabaab och att de hade för avsikt att könsstympa hennes döttrar. Med anledning att detta gjorde det möjligt för Suad att kunna fly med sina barn innan de skulle komma tillbaka. Migrationsverket anser att Suad inte har gjort sannolikt att hon riskerar att utsättas för tvångsgifte vid ett återvändande. Vad gäller uppgiften om att Saudan, Sherazad och Balkisa skulle riskera att könsstympas vid ett återvändande gör Migrationsverket följande bedömning. Inledningsvis konstaterar Migrationsverket att Saudan är född 2001, detta medför att Suad har lyckats skydda henne från att könsstympas i cirka 11 år. Sherazad är född i slutet av 2002 och detta medför att Suad har lyckats skydda henne från att utsättas för könsstympning i cirka nio år. Vad gäller hotet från Al-Shabaabs sida gällande könsstympning av Suads döttrar konstaterar Migrationsverket att Suad själv har uppgett att hon är en motståndare mot kvinnlig omskärelse. Suad har själv uppgett att hon har försökt att ändra attityder och informerat om risker förenade med könsstympning. Enligt Suad hade kvinnorna som brukade omskära flickor kännedom om att Suds flickor inte var könsstympade. Mot bakgrund av detta förefaller det som osannolikt att Al-Shabaab inte tidigare skulle ha fått upplysningen om att Suads flickor inte var könsstympade. Migrationsverket finner att berättelsen i sig inte förefaller rimlig gällande hotet från Al-Shabaabs sida vad gäller könsstympning av Suads döttrar. Det är enligt Migrationsverkets mening inte sannolikt att det skulle föreligga något hot från Al-Shabaabs sida vad gäller könsstympning av Suads döttrar. Utifrån vad som framkommit i de sökandes ärende bedömer vi att de Dokumenlid:

22 Beteckning /8 sökande inte är att anse som flyktingar. Därför får de sökande inte flyktingstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att de sökande inte är flyktingar får de inte flyktingstatusförklaring. Därför anser Migrationsverket att de sökande är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket gör följande bedömning. Det Suad har anfört att de sökande riskerar vid ett återvändande visar inte på att de skulle löpa en sådan personlig risk att uppmärksammas av Al-Shabaab som avses i första stycket. De sökande har således inte gjort sannolikt att de är att betrakta som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap 2 första stycket l p utlänningslagen. Migrationsöverdomstolen har fastslagit att det råder inre väpnad konflikt i Mogadishu (UM , UM , UM ). Vi anser att de sökande har gjort sannolikt att de kommer från Mogadishu. Det är inte möjligt att återvända dit på grund av den väpnade konflikt som råder där. Vi anser inte att det finns anledning att anta att de sökande har ett sådant nätverk i någon annan del av landet att intemflykt är att anse som ett rimligt eller relevant alternativ. De sökande är därför att anse som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap 2 första stycket l andra ledet. Dokumentid:

23 Beteckning /8 Därför får de sökande alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att de sökande är alternativt skyddsbehövande får de alternativ skyddsstatusförklaring. Överklagan Information om hur du kan överklaga finner du på beslutets sista sida. Axel AMerslSbn Beslutsfattare?rand Föredragande Kopia till Bergström Ann Mottagningsenheten i Boden Dokumentid:

24 l W ti L Akt 1.11 Migrationsverket 1/8 Asylprövningsenheten i Boden Beslut Beteckning Anna Gunnelbrand Ärende om uppehållstillstånd m.m Sökande Fathi Kassan, Sherazad, född , K, medborgare i Somalia Adress: Brostigen 2, 3:4, Älvsbyn Offentligt biträde: Ann Bergström, Advokat Ann Bergström AB, Hellgrensg 5 A Boden Beslut Migrationsverket beslutar att bevilja permanent uppehållstillstånd beslutsklass: AC ej bevilja dig flyktingstatusförklaring bevilja dig alternativ skyddsstatusförklaring Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden Besöksadress Gamisonsgatan 6 A, Rec. A Postadress Box 103 SE Boden Teleton Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisatiortsnr Dokumentid:

25 Beteckning /8 Ansökan med mera Suad och barnen Balkisa, Same, Sherazad, Saduan, och Hamza har ansökt om asyl. Migrationsverket ska då pröva de sökandes rätt till flyktingsstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig sky ddsstatusförklaring. Som skäl för de sökandes ansökan har de bland annat uppgett följande. Vid ett återvändande till Somalia riskerar de sökande att dödas eller utsättas för allvarliga övergrepp av Al-Shabaab. För det fall att Suad inte dödas av Al-Shabaab finns det en överhängande riska att hon blir föremål för tvångsgifte. Suad uppger även att Balkisa, Sherazad och Saduan riskerar att utsättas för könsstympning. I ärendet är två språkanalyser utförda. Suad har lämnat in ett födelsebevis och ett nationellt id-kort till Migrationsverket för att styrka sin identitet. Suad har även lämnat in intyg gällande att hennes döttrar inte är utsatta för könsstympning. Slagningar i Schengen Information System och i Misstanke- och Belastningsregistret har gjorts. Inga träffar har förekommit i dessa databaser. Skälen för beslutet Identitet Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att asylskälen ska kunna bedömas måste det först prövas om den sökande har kunnat göra uppgifterna om sin identitet, sitt medborgarskap och sitt hemland sannolika. Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att styrka sin identitet och sitt medborgarskap eller sitt somaliska ursprung genom skriftlig bevisning. Det saknas myndigheter i Somalia som kan utfärda hemlandspass eller andra godtagbara identitetshandlingar. Följaktligen är det vanligen inte heller rimligt att kräva att somaliska medborgare visar upp skriftlig bevisning för att styrka sin bakgrund och sina asylskäl. Den sökandes berättelse är därför av helt avgörande betydelse. Suad uppger att hon och barnen är medborgare i Somalia. Suad har lämnat in ett nationellt id-kort och ett födelsebevis. Enligt resultatet av den första språkanalysen framkom att Suads språkbruk avviker från det som är typiskt i hennes uppgivna hemområde. Suads språkbruk var enligt språkanalysen förenligt med språkbruket i Somaliland. Suad lämnade mestadels korrekta uppgifter gällande Karaan. Enligt den andra språkanalysen framkom att Suads språkliga bakgrund bedömdes med hög säkerhet vara norra Somalias. Det fanns dock drag av sydsomalisk dialekt enligt analysen. Det framkom även att Suad kunde uppge korrekta uppgifter gällande stadsdelen Karaan. Dokumentid:

26 Beteckning /8 Enligt de utförda språkanalyserna framkommer att Suads dialekt avviker från språkbruket i det uppgivna hemormådet. Suad har dock svarat korrekt och detaljerat om byggnader och platser i stadsdelen och om befolkningen i området Karaan. Mot bakgrund av utförda språkanalyser gör Migrationsverket bedömningen att det får bedömas som sannolikt att de sökande har sin hemvist i Mogadishu och Karaan. De sökandes ärende kommer att prövas mot Mogadishu i Somalia. Den allmänna situationen i södra och centrala Somalia Migrationsöverdomstolen har i avgörande MIG 2209:27 gjort bedömningen att det vid tiden för prövning av målet rådde ett tillstånd av inre väpnad konflikt i Somalias huvudstad Mogadishu. Vad gäller situationen i övriga delar av södra och centrala Somalia har Migrationsverket gjort bedömningen att det i stora delar av dessa områden råder svåra motsättningar (Rättschefens kommentarer till säkerhetssituationen i Somalia, , Lifos 19658). Enligt Migrationsverkets mening är den allmänna situationen i Somalia inte sådan att det finns skäl att på generella grunder bevilja uppehållstillstånd. Skyddsbehov kan ändå föreligga med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Därför anser Migrationsverket att de sökande inte är flyktingar Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuella läggning För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. För att en utlänning ska anses som flykting krävs att dennes fruktan för förföljelse ska vara välgrundad. Det är fallet när det med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden och förhållandena i hemlandet finns anledning att anta, att utlänningen kan komma att bli utsatt för förföljelse om denna återsänds dit. Flyktingskapsbedömningen rekommenderas vara framåtsyftande och ta sin bedömning i objektiva faktorer, främst risken för förföljelse vid ett återsändande till hemlandet. Att sökanden redan tidigare utsatts för förföljelse i sitt hemland får avsevärd betydelse som ett indicium på att sökanden vid ett återvändande riskerar förföljelse, så länge samma regim eller förhållanden i övrigt består (Wikrén och Sandesjö, Dokumentid:

27 Beteckning /8 Utlänningslagen med kommentarer, 8:e upplagan 2006 s. 127). För att de åtgärder som en utlänning fruktar ska anses vara förföljelse enligt 4 kap l utlänningslagen krävs att de har en viss intensitet. Enligt den dominerande uppfattningen anses varje mera allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna utgöra förföljelse. Förföljelse kan till exempel vara ett stort antal arresteringar, att utsättas för kroppsskada eller allvarliga hot mot hälsan (ovan a.a. s. 130 ff.). Suad har uppgett att de sökandes problem började i mars Al-shabaab har förbjudit vissa aktiviteter som är otillåtna i Karaan i Mogadishu. Bland annat har Al-Shabaab förbjudit filmvisning vilket ledde till stora problem för Suads make. Suads make ägde en videobutik där han brukade visa filmer trots att Al-Shabaab förbjudit detta. I mars 2010 kom tre män tillhörande Al-Shabaab hem till de sökandes bostad. Männen blev upprörda då det fick se att en filmvisning pågick. Al-Shabaab uppgav att detta var haram och att det stred mot religionen. Suads make försökte att förklara att detta var hans enda inkomstkälla och att han var beroende av att kunna visa filmer för att kunna försörja sin familj. Al-Shabaab tog med sig Suads make och förstörde videon och teven innan de lämnade bostaden. Efter cirka åtta dagar kom män tillhörande Al-Shabaab hem till de sökandes bostad. Männen letade efter Suads make då de uppgav att han hade rymt. Suad hade ingen kännedom om detta då anklagade männen henne för att gömma maken. Makens bror befann sig i bostaden och han kom i bråk med Al-Shabaab. Männen tog med sig makens bror och några timmar senare hittades han död. Män tillhörande Al-Shabaab uppsökte de sökandes bostad vid ett antal tillfällen och sökte efter maken. Det var olika män som kom vid olika tillfällen. Männen påtalade även att Suad inte hade korrekt heltäckande klädsel. Vidare fick Suad problem då det kom till Al-Shabaabs kännedom att Suads döttrar inte var omskuma. Suad hade inte låtit omskära sina flickor eftersom hon var starkt emot detta. Al-Shabaab hade tagit kontakt med de kvinnor som utför omskärelse och därigenom fått det bekräftat att Suad inte låtit könsstympa sina döttrar. Det hade även kommit till Al-Shabaabs kännedom att yngsta sonen inte heller var omskuren. Suad hade för avsikt att omskära sonen då han blev lite äldre. Den 15 april 2010 kom Al-Shabaab hem till de sökandes bostad och tog med sig yngsta sonen in i ett av rummen i bostaden. I rummet lät de omskära sonen och Suad vågade inte göra något motstånd mot detta. Suads son blev omskuren men detta blev inte korrekt gjort och ingreppet gick att likställa med tortyr. Under perioden maj-september 2010 var situationen något bättre eftersom att Suads svärfar tagit kontakt med en person med inflytande i området. Suads svärfar hade berättat att familjens situation var mycket svår då han Dokumentid:

28 Beteckning /8 förlorat två söner på grund av Al-Shabaab. Situationen under denna period blev därför något lugnare. Den 10 september 2010 avled Suads svärfar och efter detta blev situationen åter igen försvårad. Den 13 september 2010 kom några kvinnor hem till de sökande. Kvinnorna kom på uppdrag från Al-Shabaab. De informerade Suad om att de skulle återkomma nästkommande dag och omskära Suads flickor. Kvinnorna uppgav även att Suad inte kunde leva utan en man i huset och att hon därför skulle gifta sig med en riktig muslim, det vill säga en man tillhörande Al-Shabaab. Tidigt på morgonen nästkommande dag lämnade de sökande, Suads svärmor och svägerska huset och begav sig till Hodan där de gömde sig en natt innan de lämnade landet. Suad har uppgett att hon riskerar tvångsgifte vid ett återvändande till hemlandet. Migrationsverket anser inte att Suad på ett trovärdigt sätt har redogjort för hur det skulle ha gått till när Al-Shabaab skulle ha upplyst henne om detta. Suad har uppgett att det var kvinnor som var utsända av Al-Shabaab som upplyst henne om att hon var tvungen att gifta om sig med en medlem av gruppen. För det fall att Al-Shabaab skulle ha för avsikt att Suad skulle gifta sig med en medlem ur gruppen så vore det naturliga att Al-Shabaab borde ha upplyst henne om detta själv. Det är inte sannolikt att Al-Shabaab i förväg skulle varna Suad om att hon skulle gifta sig med en medlem ur Al-Shabaab och att de hade för avsikt att könsstympa hennes döttrar. Med anledning att detta gjorde det möjligt för Suad att kunna fly med sina barn innan de skulle komina tillbaka. Migrationsverket anser att Suad inte har gjort sannolikt att hon riskerar att utsättas för tvångsgifte vid ett återvändande. Vad gäller uppgiften om att Saudan, Sherazad och BalMsa skulle riskera att könsstympas vid ett återvändande gör Migrationsverket följande bedömning. Inledningsvis konstaterar Migrationsverket att Saudan är född 2001, detta medför att Suad har lyckats skydda henne från att könsstympas i cirka 11 år. Sherazad är född i slutet av 2002 och detta medför att Suad har lyckats skydda henne från att utsättas för könsstympning i cirka nio år. Vad gäller hotet från Al-Shabaabs sida gällande könsstympning av Suads döttrar konstaterar Migrationsverket att Suad själv har uppgett att hon är en motståndare mot kvinnlig omskärelse. Suad har själv uppgett att hon har försökt att ändra attityder och informerat om risker förenade med könsstympning. Enligt Suad hade kvinnorna som brukade omskära flickor kännedom om att Suds flickor inte var könsstympade. Mot bakgrund av detta förefaller det som osannolikt att Al-Shabaab inte tidigare skulle ha fått upplysningen om att Suads flickor inte var könsstympade. Migrationsverket finner att berättelsen i sig inte förefaller rimlig gällande hotet från Al-Shabaabs sida vad gäller könsstympning av Suads döttrar. Det är enligt Migrationsverkets mening inte sannolikt att det skulle föreligga något hot från Al-Shabaabs sida vad gäller könsstympning av Suads döttrar. Utifrån vad som framkommit i de sökandes ärende bedömer vi att de Dokumerrtid: