Ökad genuskompetens i asylprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad genuskompetens i asylprocessen"

Transkript

1 Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för Migrationsverket Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1

2 2

3 Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden. 3

4 Introduktion till utbildningsmodul för Migrationsverket Utbildningsmoduler för migrationsdomstolarna, offentliga biträden, Svenska Röda Korset, Migrationsverket och Gränspolisen har författats inom ramen för Röda Korsets projekt Ökad genuskompetens i asylprocessen. Projektet medfinansieras av Europeiska flyktingfonden och dess syfte är att öka förutsättningarna för en rättssäker asylprocess och skydd mot könsrelaterat våld och annan förföljelse, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Modulerna har framställts i dialog med berörda organisationer. De ska fritt kunna användas efter projektavslut för att bidra till kompetensutveckling inom respektive organisation och därmed till största möjliga positiva effekt på asylsökandes möjligheter att få skydd mot allvarliga människorättskränkningar. Vi hoppas således att organisationerna ska inspireras till att integrera modulerna, helt eller delvis, i sina fortsatta interna eller externa utbildningar om asylrätt och att modulerna på så sätt kommer till nytta även efter projektets slut. Vi vill tacka samtliga deltagare i projektets referensgrupp för värdefulla synpunkter och stimulerande diskussioner under arbetet med att utveckla modulerna. Medlemmarna i referensgruppen är: Kerstin Hardgren (Migrationsdomstolen i Malmö), Marianne Lindén (Migrationsdomstolen i Göteborg), Lena Aronsson (Migrationsdomstolen i Stockholm), Björn Berselius (Migrationsöverdomstolen), Liv Feijen (UNHCR), Anna-Pia Beier (offentligt biträde och representant för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar), Alexandra Segenstedt (Svenska Röda Korset), Anja Lundström (Svenska Röda Korset), Ingrid Andersson (Svenska Röda Korset) Helen Westlund (advokat och offentligt biträde), Carlos Diaz (RFSL), Madelaine Seidlitz (Amnesty International, svenska sektionen), jur. dr. i folkrätt och forskare inom migrationsrätt Rebecca Stern, Wiiu Lillesaar (Migrationsverket), Sofia Sjöö (Migrationsverket), Barbro Bolinder (Migrationsverket), Kjell-Åke Karlsson (Gränspolisen) och Leif O Johansson (Polismyndigheten i Stockholms län). Ett särskilt tack för gott samarbete kring framtagandet av modulen för Migrationsverket riktar vi till Wiiu Lillesaar, Sofia Sjöö, Barbro Bolinder, Annika Belkert, Helene Klackenberg, Elisabet Hilding Awla, Annika Dahlqvist. Vi vill även rikta ett stort tack till vikarierande projektledare Karl Nilsson för hans arbete i slutskedet av processen med att färdigställa denna modul. Stockholm den 27 augusti 2010 Maite Zamacona Aguirre Projektledare Maria Bexelius Utbildningsansvarig, konsult 4

5 Program En fördjupningsutbildning om genusperspektivet på asylrätten Inledning Introduktion av utbildningens syfte och upplägg. Deltagarpresentation. Genusperspektivet inom svensk och internationell asylrätt och praxis en historisk översikt och introduktion till lagstiftning och centrala policydokument Asylutredning: utredningsscen, diskussion och presentation Fikapaus Utredningsscen och efterföljande diskussion. Utredning ur ett genusperspektiv presentation Asylutredning forts Asylutredning: fallstudie 1 diskussion Granskning av MV:s utredningsprotokoll ur ett genusperspektiv. Diskussion kring alternativa intervjuupplägg Asylbedömning: fallstudie 1 diskussion Lunch Granskning av beslut ur ett genusperspektiv Asylbedömning: presentation Genomgång av asylbedömning ur ett genusperspektiv Asylbedömning: fallstudie 2 diskussion Diskussion kring fallstudie Asylbedömning: fallstudie 3 gruppövning Fikapaus Gruppdiskussioner kring fallstudie Asylbedömning: fallstudie 3 gruppredovisning och diskussion Gruppredovisningar och genomgång av varje rekvisit i flyktingdefinitionen ur ett genusperspektiv Asylbedömning: fallstudie 4 gruppövning Gruppdiskussioner kring fallstudie Asylbedömning: fallstudie 4 gruppredovisning och diskussion Gruppredovisning och genomgång av varje rekvisit i flyktingdefinitionen ur ett genusperspektiv Utvärdering och avslutning 5

6 Inledning Introducera utbildningens syfte och upplägg. Syfte Rättssäker asylprocess; flyktingstatus och skydd utan diskriminering. Normkritiskt förhållningssätt i relation till asylutredning och asylbedömning. Be deltagarna presentera sig. Ge en historisk översikt av framväxten av ett genusperspektiv på området svensk och internationell asylrätt och praxis, med fokus på kvinnors/ flickors (härefter kvinnor) och homo- och bisexuella samt transpersoners (härefter hbt-personer) rättigheter. Avseende det internationella perspektivet, uppmärksamma särskilt enskilda länders nationella riktlinjer samt UNHCR:s riktlinjer. Avseende det svenska perspektivet, uppmärksamma särskilt Migrationsverkets riktlinjer samt processen som ledde fram till att den kritiserade särlagstiftningen i 3 kap. 2 p.3 utlänningslagen (1989:529) avskaffades och ersattes med den nuvarande utlänningslagen (2005:716). Introducera ett urval av nedanstående dokument inom internationell, europeisk och svensk lag som är centrala för utbildningen. Fokusera särskilt på svenska förarbeten, UNHCR:s handböcker och UNHCR:s riktlinjer som rör könsrelaterad förföljelse samt UNHCR:s vägledande dokument rörande asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet. Nämn även relevansen av internationella konventioner på området mänskliga rättigheter. 6 Utlänningslagen (SFS 2005:716) SOU 2004:31. Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2004 (härefter SOU 2004:31) Prop. 2005:06/6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefter Prop. 2005:06/6) Bet. 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefter Bet. 2005/06:SfU4) Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (1950) Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (härefter EU:s skyddsgrundsdirektiv)

7 FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning (1951) FN:s kärnkonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966), Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), Konventionen om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979), Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965), Konventionen om barnets rättigheter (1989), Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden (2006), Konventionen om migrantarbetares rättigheter (1990), Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) Yogyakartaprinciperna (2007) UNHCR, UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning: enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning, Stockholm 1996 (härefter UNHCR:s handbok, 1979; hänvisning görs till 1979 på grund av att originalupplagan utkom detta år) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 1: Gender-Related Persecution Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/ or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002 (härefter UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002) UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims Relating to Sexual Orientation and Gender Identity, 21 November 2008, (härefter UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 2: Membership of a Particular Social Group Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002 (härefter UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp, 2002) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 4: Internal Flight or Relocation Alternative Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 23 July 2003 (härefter UNHCR:s riktlinjer om internflykt, 2003) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, 28 April 2004 (härefter UNHCR:s riktlinjer om religionsbaserade asylskäl, 2004) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 7: The Application of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees to Victims of Trafficking and Persons At Risk of Being Trafficked, 7 April 2006 (härefter UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006) 7

8 UNHCR, Guidelines on International Protection No. 8: Child Asylum Claims under Articles 1(A)2 and 1(F) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, December 2009 (härefter UNHCR:s riktlinjer om barns asylskäl, 2009) UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims relating to Female Genital Mutilation, May 2009 (härefter UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till könsstympning, 2009) UNHCR, Position on Claims for Refugee Status Under the 1951 Convention relating to the Status of Refugees Based on a Fear of Persecution Due to an Individual s Membership of a Family or Clan Engaged in a Blood Feud, 17 March 2006 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relaterade till blodfejder, 2006) UNHCR, Note on Refugee Claims Based on Coercive Family Planning Laws or Policies, August 2005 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relaterade till tvingande familjeplanering, 2005) UNHCR, Handbook for the Protection of Women and Girls, January 2008 (härefter UNHCR:s handbok till skydd för kvinnor och flickor, 2008) Asylutredning: utredningsscen och diskussion Be deltagarna att analysera utredningsscenen ur ett genusperspektiv och att anteckna brister och förbättringsmöjligheter. Nämn att utredningen motsvarar asylutredningen (ibland även kallad fördjupad asylutredning, kompletterande asylutredning) som görs hos Migrationsverket. Diskutera i helgrupp. Försök se till att bl.a. följande aspekter berörs: Struktur Information om upplägg, asylregler etc. Psykisk och fysisk hälsa Val av kön på biträde, utredare och tolk Resväg, identitet etc. Samtalsmetodik (ton, öppna/slutna frågor, formuleringar etc.) Samtal om uppväxt, äktenskap, våld och skilsmässa Samtal om tidigare förföljelse, politisk aktivitet/uppfattning, problem med myndigheter, framtida riskscenarier, statens skydd och internflykt Trovärdighet Dotterns egna asylskäl Avslutning Intervjumiljö och samspel mellan aktörerna 8

9 Nedan följer manus för utredningsscenen. Manus asylutredning på Migrationsverket Instruktioner till skådespelare: Handläggare. Handläggaren är varken väldigt vänlig eller väldigt aggressiv i tonen och uttryck, utan hon/han är återhållsam med uttryck och respons/bekräftelse. Hon ger ett ganska avstängt och formellt intryck. Information och frågor ställs kort och entonigt, som om hon/han bitvis är lite uttråkad och vill att det ska gå snabbt. Tidvis verkar hon/han på gränsen till att vara irriterad och nonchalant. Hon/ han tittar ganska mycket in i datorn och är fokuserad på att skriva ner vad som sägs. Hon/han skulle antagligen själv beskriva sig som en korrekt och professionell handläggare med ett objektivt och neutralt förhållningssätt. Handläggaren klär sig strikt i kavaj och byxor, alternativt kavaj och kjol. Asylsökande kvinna. Kvinnan är nervös inför utredningen, har huvudvärk som ofta och särskilt som hon inte sovit mycket under natten (p.g.a. nervositeten och p.g.a. att hon, som ofta, har mardrömmar när hon väl somnar). Hon är behärskad om än nervös, svarar på frågorna relativt kortfattat och korrekt, är ganska lågmäld och tystlåten i sitt sätt, men visar vid några tillfällen tecken på viss irritation (dock ej aggressivitet) över att svaret på frågan borde vara självklart för handläggaren (t.ex. angående svårigheten att få statens skydd). Vid några tillfällen har hon lite svårt att förstå frågan, vad handläggaren är ute efter, och dröjer då lite innan hon svarar. Hon tänker att det hon berättar borde räcka, eftersom hon överlag utgår ifrån att handläggaren har kunskap om situationen för kvinnor i landet. Därför svarar hon i slutet att hon inte har ytterligare att tillägga; hon ser ingen anledning till att, i det läget, berätta utförligare om sina erfarenheter. Hon känner sig inte bekväm med handläggaren. Hon har endast några års skolgång bakom sig och har aldrig berättat för någon om sina problem med maken. Den asylsökande kvinnan klär sig vardagligt, förslagsvis i byxor och tröja. Rekvisita: Skrivbord, två stolar, dator. 9

10 Inledning Mitt namn är xxx och jag arbetar som handläggare här på Migrationsverket. Vi har kallat dig till utredning idag för att ställa frågor om din ansökan om asyl i Sverige. Med oss idag har vi en tolk, som får presentera sig själv. Vi som arbetar på Migrationsverket och tolken har tystnadsplikt. Det är viktigt att du lägger fram alla dina asylskäl nu eftersom fler utredningar normalt inte kommer att göras. Det som du framför idag samt det som tidigare har kommit fram kommer att ligga till grund för beslutet om uppehållstillstånd. Det är din skyldighet att själv lämna fram de relevanta uppgifterna du har för din ansökan. Ett uppehållstillstånd kan återkallas om det visar sig att du medvetet har lämnat oriktiga uppgifter i ditt ärende eller om du har låtit bli att lämna uppgifter som varit viktiga i ärendet. Det är också viktigt att känna till att du lämnar uppgifter under straffansvar. Förstår du tolken väl? Ja. Identitet Du har fått ett ID-uppdrag från Migrationsverket men du har ännu inte inkommit med några ID-handlingar. Har du några handlingar som styrker din identitet att lämna in till Migrationsverket idag? Nej. Passet fick jag lämna till smugglaren. Jag har även haft ett körkort men har inte riktigt vågat kontakta mina släktingar än. Var det ditt riktiga pass? Ja, det var äkta. Kommer du ihåg vad du hade för passnummer? Nej. Har du passkopior kvar i ditt hemland? Nej, jag tror inte att jag har kopior kvar. Men du vet inte säkert? Jag har inte tagit någon kopia så jag vet att det inte finns. När utfärdades ditt körkort? Sökanden har körkortet med sig. Det är daterat den 2 mars

11 Har du andra ID-handlingar i hemlandet förutom körkortet? (ID-kort, körkort, födelsebevis etc.?) Nej, jag har inga andra identitetshandlingar. Du har inget id-kort? Jag tror att jag har ett ransoneringskort. Jag tror det finns där. Det var länge sedan jag tittade på det så det är därför jag säger att jag tror det. Enbart körkortet är inte tillräckligt för att styrka din identitet. Har du andra handlingar som du kan ordna hit och som kan hjälpa till att styrka din identitet? Innan jag gifte mig hette jag Sarandi. Jag tror inte att det finns handlingar kvar i det namn som jag har nu. Det spelar ingen roll om de är i ditt nuvarande namn eller i ditt gamla. Har du någon av ovanstående handlingar? Jag är inte säker på att mina föräldrar har sparat dem. Har du röstat någon gång? Bara en gång i mitt liv. Eller, jag tror förresten att jag har röstat två gånger. Har du något röstkort? Nej, jag vet inte var det tog vägen. Hur lång tid behöver du för att ordna fram id-handlingar? Jag måste ta kontakt med dem och fråga om det finns kvar något. Jag har inte vågat kontakta dem än. Du har 4 veckor på dig att inkomma med id-handling. Om du inte gör detta kan din dagersättning sättas ner. Resväg Har du någon gång innehaft visering till något europeiskt land? Nej. Det är första gången utomlands. Vad hade du för visering i passet som gjorde att du kunde resa hit? Det fanns två viseringar; en var till Sverige tror jag. Vad hade du för resa bokad till Sverige? Jag vet inte vilken resa han hade bokat. Jag kan berätta resvägen. 11

12 Ja tack, lite kort. Från Gara mellanlandande jag några gånger, bl.a. i Veno, innan jag kom hit till Sverige. Stannade du till vid något av de resmålen? Jag mellanlandade bara. Vilket flygbolag reste ni med till Sverige? Det garandiska flygbolaget. Hur mycket betalade ni för resan? Jag tror att det var 2000 dollar. Hur mycket betalade ni för visumet? 1000 dollar. Har du någon gång haft uppehållstillstånd i något europeiskt land? Nej. Har du tidigare ansökt om asyl? Nej. Har du varit i kontakt med myndigheterna i ett annat europeiskt land? Nej. Asylskäl Hur du asylskäl mot något annat land än hemlandet? Nej. Varför kan du inte åka tillbaka till ditt hemland? Min make slog och förnedrade mig framför barnen. Mitt största problem är min make. Hur länge har du haft problem med din make? Sedan jag gifte mig med honom, när jag var 16 år, har jag vantrivts. Det har aldrig varit ett bra förhållande för min del. Har din make enbart misshandlat dig med slag, eller även på annat sätt? Han har slagit mig och bränt mig. Det är min make som har orsakat diskbråcket i ryggen. Jag var hela tiden strängt hållen och jag fick bara pengar till lite mat. 12

13 Hur länge har din make misshandlat dig? Hela tiden. Hur lång tid är hela tiden? Jag gick inte med på att gifta mig från början. Var det någon som frågade? Nej. Har du uttryckt ditt missnöje? Ja. Har du uppsökt myndigheterna för att skiljas? Nej. Varför gjorde du inte det? De skulle ändå inte ha hjälpt mig. De lyssnar bara på mannen. Kontaktade du någon advokat? Nej, jag har inga pengar att betala en sådan med. Har du uppsökt polisen? Nej, de blandar sig inte i familjeproblem. Som jag förstår fungerar lagarna väl i landet. Ja, de fungerar bra men inte för kvinnorna. Hur kommer det sig att du har ett pass? Min bror hjälpte mig med det utan min makes kännedom. Krävs inte makens underskrift för det? I vissa fall kan en nära manlig släkting också ordna det. Min bror känner folk som är hans kompisar och som hjälpte honom. Vad arbetar din make med? Han arbetar i industrin. Hur lång tid har han arbetat? En lång tid. I vilken industri arbetar han? Jag vet inte, jag får ju inte gå ut. 13

14 Hur hade ni det i hemlandet, var ni välmående ekonomiskt eller var ni fattiga? Fattiga, vi hade inte råd med mycket. Min make sparade sina intjänade pengar. Det är lite märkligt att din bror skaffar dig ett pass som din make inte känner till. Det innebär ju att han utsätter sig för en risk att bestraffas av din man. Jag får inte ihop det och därför ifrågasätter jag riktigheten i dina uppgifter. Han kunde inte hjälpa mig på annat sätt. Och jag flydde inte för min skull utan för att skydda mina döttrar från att lida. Du ville alltså inte lämna landet, men gjorde det för dina döttrar? Ja, jag kunde inte skydda mina döttrar. Om man hårddrar det så kommer det inte att hända dig något vid ett återvändande? Jo, min make kan döda mig. Jo, men det är ju din bror som riskerar att åka illa ut och inte du? Men min make vet inte om att min bror hjälpt mig. Jag lämnade landet för min dotters skull. Har du försökt få hjälp av någon kvinnoorganisation i hemlandet? Nej. Varför inte det? Jag hade ingen kontakt med dem, de kan inte hjälpa alla som behöver. Hur skulle de kunna hjälpa mig och min dotter? Vad händer de kvinnor som skilt sig? Inget. Skulle du kunna bo hos din familj vid ett återvändande? Nej, de kan inte skydda mig, och de vill inte att jag kommer tillbaka eftersom jag då skulle ses som en skam för familjen. Det är bättre för alla att jag är borta. Har du haft problem med myndigheterna i ditt hemland? Nej. Har du blivit frihetsberövad någon gång i ditt land? Nej. 14

15 Har du någon gång blivit anklagad eller dömd för något brott i ditt hemland? Nej. Har du varit politiskt aktiv i ditt hemland? Nej. Har din dotter egna asylskäl? Min dotter skulle ha blivit bortgift om jag inte hade rest iväg med henne. Vad kan hända om du återvänder? Min make kommer att döda mig. Kommer du att lämna Sverige frivilligt om du får avslag på din asylansökan? Vart ska jag ta vägen? Både jag och min dotter kommer att bli dödade om vi återvänder hem igen. Kan du bosätta dig i en annan del av landet? Nej, det skulle inte gå. Och det är omöjligt för min dotter, eftersom maken har vårdnaden om henne enligt lagarna där. Har du några handlingar att lämna in, som styrker det du har berättat här idag? Nej. Har du några andra skäl för uppehållstillstånd i Sverige? Nej. Jag lämnade mitt land på grund av min make och det han utsatte mig och min dotter för. Hälsa Hur mår du fysiskt? Jag mår bra, men jag har diskbråck. Hur länge har du haft de problemen? I ungefär 6 månader. Har du några sjukdomar eller ont någon annanstans i kroppen? Nej. Äter du någon medicin? Nej. 15

16 Har du varit inlagd på sjukhus någon gång? Ja, en gång för ryggen. Jag fick en spruta i ryggraden. När var det? Det var ca 3 månader sedan. Hur är din psykiska hälsa? Tack, bra. Är det något annat som du anser att vi bör känna till om din hälsa? Ibland får jag migrän, på grund av mina problem. Och hur mår dina barn? Min dotter mår bra. Avslutning Har du förstått tolken bra? Ja. Har du något som du vill tillägga? Nej, inget. Det var nog allt Fikapaus Asylutredning forts. Fortsätt diskutera hur en genusmedveten asylutredning kan se ut. Låt deltagarna delge erfarenheter och reflektioner. Vid behov, summera diskussionen och/eller komplettera med information och råd med utgångspunkt från t.ex. UNHCR:s riktlinjer, Migrationsverkets riktlinjer och andra internationella och svenska policydokument samt praxis. Uppmärksamma dem även på material, inklusive checklista och hållpunkter, som finns i pärmen och/eller på usb-minnet och som kan samläsas med UNHCR:s och Migrationsverkets riktlinjer mm. Detta i syfte att underlätta arbetet med att säkerställa att samtliga asylskäl presenteras och utreds tillfredsställande. För vägledning vid eventuell summering av diskussion och viktiga hänsynstaganden under asylutredningen, se punkterna nedan. 16

17 Utgångspunkter Uppmärksamma deltagarna på följande aspekter, vilka är relevanta för en genusmedveten asylprövning: Medvetenhet om kön, sexuell läggning och könsidentitet samt vikten av att ha ett normkritiskt förhållningssätt Förståelse för könsrelaterat våld och diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet Förståelse för maktordningars samverkan vid förtryck och motstånd Förståelse för ålders-/barnperspektivet För mer information och hänvisningar, se t.ex.: Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR, Ensuring Gender Sensitivity in the Context of Refugee Status Determination and Resettlement. Module 2: Ensuring Gender Sensitivity in Refugee Status Determination - Procedural Issues (Resource Package), October 2005 (härefter UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005); Prop. 2005/06:06, s ; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, se t.ex. s. 2-3, 4-7; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, se t.ex. s , 81-85, ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, se t.ex , Utredningsaspekter i samband med intervjun Se nedanstående punkter som är särskilt viktiga att uppmärksamma, samt hänvisningar till relevanta dokument. Fråga om önskemål om kvinnlig/manlig tolk, utredare och biträde Vikten av att kunna välja kön på personer som tolkar för asylsökande och på personer som utreder asylskälen (d.v.s. handläggare på Migrationsverket och offentliga biträden) och att dessa har rätt kompetens för arbetet. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 st.5, s ; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 4-7.; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 85; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 30, 32,

18 Separata intervjuer Vikten av att varje familjemedlem utreds separat i de fall då den asylsökande har sökt asyl tillsammans med anhöriga; medvetenhet om behovet av separata utredningar för att berätta om könsrelaterad/könspecifik förföljelse; medvetenhet om särskilda svårigheter för kvinnor och hbtpersoner (t.ex traumakonsekvenser som inverkar på förmåga och vilja att berätta om könsrelaterade asylskäl och om komma ut-processen etc. liksom eventuell förekomst av hot eller negativa reaktioner från familjemedlemmar som söker asyl); diskussion kring närvaro av barn; sekretess. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 st.5, s.22-23; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap , 2009, s. 4-7 ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 88; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s Intervjumiljön Den fysiska intervjumiljöns påverkan på utredningskvaliteten; skapandet av en förtroendeingivande atmosfär. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005.; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap , 2009, s. 4-7 ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008 s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s Intervjuupplägg Vikten av information om utredningens upplägg för att motverka oro och nervositet kring en asylutredning. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Interviewing applicants for refugee status i UNHCR:s utbildningsmaterial, modul R2D4, 18

19 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Migrationsverket; Utlänningshandboken flik , 2009, s. 4-7, ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s Landinformation/kunskap om människorättsituationen Kunskap om människorättssituationen i landet generellt och om könsrelaterat våld och diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/ eller könsidentitet specifikt; fokus på situationen för kvinnor och män med olika karaktäristika, bakgrund och livssituationer. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 s.29; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 5-6; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s , Sörberg, Anna-Maria & Grandin, Elina, Okänt folk. En granskning av landinformation i systemet LIFOS på grunden sexuell läggning och könsidentitet, ZIE, januari Kunskap om och lyhördhet för traumas effekter Medvetenhet om svårigheter för traumatiserade sökande att berätta kronologiskt, detaljerat och sammanhängande; svårigheter att sammanfatta och fokusera. Kunskap om post-traumatiskt stressyndrom. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.B.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus 19

20 och asyl, modul 1 och 2, 2005; UNHCR, Interviewing applicants who have suffered trauma, handout 6, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; UNHCR, Barriers to communication, handout 7, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 2; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap , 2009, s. 4-8; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Franzén, Elsie C. Att bryta upp och byta land. Natur och Kultur, Falun,2001; Angel, Birgitta och Hjern, Anders. Att möta flyktingar. 2.a upplagan. Studentlitteratur, Lund, Samtalsmetodik Vikten av förhållningssättet under intervjun; vikten av att undvika en dömande och kritisk attityd; sättet att angripa eventuella motstridigheter i asylberättelsen; val av frågor; intervjumetod. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; UNHCR, Interviewing applicants who have suffered trauma, handout 6, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; UNHCR, Barriers to communication, handout 7, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap , 2009, s. 4-7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s Asylutredning: fallstudie 1 och diskussion Inläsning krävs. Fallstudie 1 skickas två veckor före utbildningen. Dela ut fallstudien dvs. asylutredningsprotokollet, och påminn deltagarna om att de fått protokollet och summeringen av de nytillkomna asylskälen utskickat och förväntas ha läst det innan utbildningen. Be deltagarna att, enskilt, analysera protokollet ur ett genusperspektiv och att anteckna brister och förbättringsmöjligheter. Be dem att särskilt reflektera över hur utredningen/bemötandet hade kunnat utformas för att göra det 20

21 lättare för Leire att berätta om samtliga skäl, inkl. fruktan för icke-statlig förföljelse. Protokollet är i stora delar hämtat från ett verkligt asylärende, och den tillhörande asylutredningen (ibland även kallad muntlig genomgång eller kompletterande asylutredning). Den sökande har tidigare endast lämnat grundläggande uppgifter om identitet och asylskäl till Migrationsverket; detta i samband med att hon lämnade in sin asylansökan. Deltagarna har att utgå från att det inte kommer att vara någon ytterligare muntlig utredning i ärendet. Efter genomläsning, diskutera i helgrupp. Försök se till att bl.a. följande aspekter berörs: Struktur Information om upplägg, asylregler etc. Psykisk och fysisk hälsa före och efter asylansökan i Sverige Val av kön på biträde, utredare och tolk Frågor om identitetshandlingar Samtalsmetodik (ton, öppna/slutna frågor, följdfrågor, formuleringar etc.) Samtal om uppväxt, könsroller och familjen Samtal kring kriget och familjens politiska uppfattning/aktivitet Samtal om politisk aktivitet/uppfattning, problem med myndigheter, framtida riskscenarier, statens skydd och internflykt Samtal om våld/trauma Trovärdighet Intervjumiljö och samspel mellan aktörerna 21

22 Nedan följer protokollet i sin helhet. Protokoll från muntlig genomgång Sökande Efternamn: Gorri Förnamn: Leire Födelsedatum: Medborgarskap: Catalianskt Tolk: XXX (man) Språk: Catalianska Ordförande: Lena Andersson Protokollförare: Ulrika Svensson Handläggaren presenterar de närvarande. Den asylsökande har informerats om: X Anledningen till utredningen X Att utredaren och andra tjänstemän på verket samt tolken och det offentliga biträdet har tystnadsplikt. X Att ett uppehållstillstånd kan återkallas om det visar sig att hon medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller låtit bli att lämna uppgifter som varit viktiga i ärendet. X Att hon lämnar uppgifterna under straffansvar. Den sökande har uppgett: X Att hon förstår tolken bra. Identitet Har du några andra ID-handlingar än passet? Nej, jag har inga ID-handlingar, bara passet. Har du ansökt om visum? Jag har aldrig ansökt om visum. Jag vet inte hur det gick till när mina släktingar skulle göra detta. De vände sig till några människor som ljög för dem. Det hände ingenting. Stämmer det att du är folkbokförd i provinsen Solero? Ja. 22

23 Asylskäl Kan du berätta om händelsen 2004? Det hände den 14 februari Min make var bortrest och jag och min son sov över hos mina föräldrar den natten. Ungefär vid sex, halv sju stormades huset av catalianska soldater. De var maskerade och beväpnade. Jag var i sängen och hade nattlinne på mig. Det var mina föräldrar och min syster som var hemma. De frågade om mannen i huset och de tog min bror till ett rum och resten och familjen till ett annat. Vi hörde hur de misshandlade honom. Min pappa försökte rädda honom och skrek att han aldrig hade gjort något, att han var student och att han inte var politiskt aktiv. Då började de misshandla pappa också med sina vapen. Min bror hann bara ta på byxor, tröja och inneskor innan militären förde bort honom. De band min bror med pappans bälte. Det var mycket kallt. Det var tio stycken soldater inne i huset och flera stycken utanför. Detta drabbade också andra familjer i områden, ungefär tjugo familjer. Jag hade hört att två personer hade sprängts eftersom de gjorde motstånd. Flera grannar och vi gick till militärkontoret för att prata med dem och kräva rättvisa men de ville inte höra om händelsen. Det var inte bara min bror som blev bortförd. Det var andra också. Vet du varför militären gjorde detta? Nej, jag vet inte varför de tog honom. Det kanske berodde på att jag och min syster arbetade åt rebellerna och att min bror ofta följde med min syster. Hur gammal var din bror? Han föddes Vad hände sedan efter han blev gripen? Efter att min bror försvann engagerade jag mig mycket starkt i att söka efter honom. Jag kunde inte förstå varför detta hade hänt. Jag kände att det var min uppgift, mitt ansvar, att leta efter min bror eftersom min pappa var svag och min mamma fick ta hand om honom. Dessutom är jag äldsta barnet och det var mitt ansvar att göra något. Vilka åtgärder vidtog du för att återfinna din bror? Jag letade överallt efter honom och skrev till olika instanser för att hitta honom. Jag organiserade protester mot militären i början av 2004 efter det som hände med min bror. Jag var med också vid massgravar men jag hittade inte min bror. Jag gick till myndigheterna. Jag skrev till och med ett brev till presidenten tillsammans med andra. 23

24 Vem skrev under brevet? Det var jag och min mamma som skrev under brevet. Jag skrev också till en åklagare och även till presidenten. Fick du något svar från de myndigheter som du kontaktade? Åklagaren sa att han inte hade med saken att göra och från presidenten fick man svar att de arbetade på saken. Sammantaget hände ingenting och det såg ut som ingen ville ta tag i saken. Vad gjorde du sedan? Jag fortsatte att kämpa för att återfinna min bror. Alla visste om detta. Jag blev varnad av några som jobbade för regimen att om jag fortsatte med detta så skulle jag också försvinna. Jag blev rädd och jag vågade inte längre vara på ett och samma ställe, jag började flacka runt. När fick du varningen? Jag kommer inte riktigt ihåg när det var men jag tror att det var i mitten av Blev du inte hotad under tiden mellan 2004, när din bror försvann, och 2007? Jag kunde bedriva mina efterforskningar under den tiden utan att bli varnad eller hotad. Jag visste dock redan innan detta att jag befann mig i fara för att jag var aktiv. Jag hade kontakt med mr-organisationen Peso för första gången Jag kände till organisationen sedan innan men hade inte varit i kontakt med dem. Kan du berätta lite om händelsen när du åkte till fängelset? En man kom, under en protestaktion, fram till mig med ett papper med namn på människor som befann sig i fängelse. Där stod bland andra min brors namn samt adressen till fängelset. Jag var inte säker på att det var min bror men jag ville ändå ta reda på hur det låg till. Jag kände inte mannen som kom med pappret och han kom inte specifikt till mig utan till alla kvinnor som stod samlade. Hur hade mannen fått tag på denna information? Det var från en man som dog i fängelset. När hans lik fördes bort från fängelset av hans familj hittades en lapp i hans mun där det stod en lista med namn och orden Hitta oss. Jag och en kvinna, en bekant till mig, bestämde oss för att åka till fängelset. Jag hade en studiekamrat som bodde där och kvinnan som följde med mig hade en vän som bodde nära fängelset och han kände i sin tur en anställd på fängelset. Vi träffade mannen och han var villig att mot betalning ta reda på om min bror var i fängelset. Han fick ett foto av min bror. 24

25 Hur kunde ni komma in på fängelseområdet? Jag var aldrig i själva fängelset utan vi var en bit därifrån. När vi åkte tillbaka till hotellrummet kom cataliansk militär och förde bort mig och den andra kvinnan till en skog där vi misshandlades. Vi slängdes därefter vid en landsväg. Vi hittades sedan av ett förbipasserande par som hjälpte oss in till staden. Jag återvände hem och jag fick aldrig någon mer information av den här mannen om min bror i fängelset. Jag var efter fängelsebesöket förföljd och jag visste om det. Jag tänkte att om jag dog så var det i alla fall för att jag försökte finna min bror. De misshandlade även mina föräldrar. Jag kontaktade därefter Peso för att lämna mitt vittnesmål. Jag ville göra detta i händelse av att jag skulle bli mördad. Peso skulle skriva ner mitt vittnesmål och sedan skicka detta till ett internationellt organ. På vägen tillbaka hem från besöket på Pesos kontor stoppades jag och mannen av ett militärfordon. Hur vet du att det var militärer? Jag vet att det var militär för de var uniformerade. Jag vet inte riktigt hur många de var eftersom jag fick en huva över huvudet och sedan vet jag inte vart de förde mig. Det skedde på vägen mellan staden G och min hemstad, A. När de tog av mig huvan var jag i en källare och där var många andra militärer. Jag vet inte vad som hände med mannen. Hur blev du behandlad? De drog de mig i håret och misshandlade mig. Jag blev så förnedrad. Det var det värsta som kunde hända mig som kvinna. De skrek på mig, frågade vad jag försökte uppnå och hotade mig att jag skulle försvinna som min bror. Både bandet med mitt vittnesmål till Peso och alla andra handlingar jag hade försvann. Vad var det för handlingar? Det var alla brev och alla svar jag hade fått under alla år, fotografier på min bror med mera. Jag fick ligga på golvet och fick bara vatten och bröd. Jag kunde inte äta brödet för jag kunde inte svälja på grund av misshandeln. 25

26 Var befann du dig under den här tiden? Var det ett fängelse? Hur såg det ut där? Jag vet inte om det var ett fängelse, jag vet bara att det var en källare. Jag hörde röster men jag vet inte om det fanns flera fångar. Men jag vet att det var en källare för där fanns källarfönster så jag såg att jag befann mig under jord. Jag vet inte om det var en vanlig byggnad eller en myndighetsbyggnad. Jag minns att jag var fängslad i flera dagar men jag minns inte exakt hur länge. Under den tiden misshandlades jag varje dag och de frågade saker och skrek på mig varje dag. Jag kom därifrån genom att mina släktingar betalade borgen för mig. Innan jag släpptes tvingades jag skriva under ett papper. Vad för papper? Jag vet inte. Det kan ha varit ett erkännande om något brottsligt eller vad som helst. Jag brydde mig inte om vad det var, jag var döende och ville bara komma därifrån. Vad tror du att syftet med fångenskapen var? Jag tror att syftet var att stoppa mig från att engagera mig. Men de försökte göra detta tidigare men de lyckades inte. Jag tror att de släppte mig bara för att få pengar. De hade tänkt ta mig igen. De visste att jag hade varit och letat; de hade kontakter. Efteråt bodde jag hos en kusin som var läkare. Jag mådde mycket dåligt, jag ville inte leva längre. Min mamma hjälpte mig genom att hon sa att hon redan hade förlorat en son och hon inte kunde förlora en dotter också, och att jag måste tänka på att min son behöver mig. Jag visste att mina föräldrar och min make befann sig i fara och därför bodde jag hos min kusin tills jag lämnade landet i oktober Jag kunde leva där ett tag eftersom jag levde gömd. Militären har kommit flera gånger och trakasserat både mina föräldrar och min make, och frågat efter mig. Men har dina föräldrar fängslats eller torterats? Nej inte vad jag vet, men de är hela tiden rädda för att det ska hända. Försökte du få hjälp av myndigheterna? Jag försökte inte ens gå dit för det är omöjligt att få hjälp där. Det var ju dom som utsatt mig. Det finns ingen ordning där och de kan inte göra något. De har bara byggt fina hus, men de gör ingenting för mänskliga rättigheter. De släppte dig. Varför skulle de ha något intresse av dig nu? Jag kan inte återvända till Solero, de skulle mörda mig. Jag vet fortfarande inte vad som hänt min bror. Antagligen är han död men jag vet inte. 26

27 Varför tror du detta? Det är fortfarande farligt, människor försvinner fortfarande där. Om de har tagit alla dina handlingar, hur skulle du kunna utgöra ett hot mot myndigheterna? Jag vet inte vad det var för papper jag skrev på. De kan ha hittat på vad som helst, bara för att hämnas. Vi ska gå igenom inlämnade handlingar för att eventuellt skicka dem för översättning. Dokumenten skickades till min syster i Kanada från oss (min mamma och jag) för ungefär ett år sedan. Vi hoppades att min syster kanske kunde göra något därifrån. Vi skickade dokumenten innan jag blev av med mina dokument under fångenskapen. Det fanns ingen speciell anledning till att det var just de dokumenten som skickades, de valdes ut på måfå. Originalen fanns i mappen som försvann. Jag gjorde kopior och skickade kopiorna till min syster men jag har inte originalen kvar. Jag gjorde kopior på handlingarna men jag tog med mig alla handlingarna i mappen när jag gick för att ge intervjun hos Peso. Frihetsberövanden. Ja, se ovan. Inte i övrigt. Politisk aktivitet Var du politiskt aktiv? Ja, såtillvida att jag har deltagit i olika protestaktioner i kampen för de mänskliga rättigheterna i Solero. Har du asylskäl mot något annat land än Catalia? Nej, det har jag inte. Har du sökt asyl tidigare? Nej, det har jag inte gjort. Hälsa Hur är din hälsa? Inte så bra. Jag har huvudvärk, svimningar. Jag har varit hos läkare flera gånger på grund av smärta i huvud, hjärta och rygg. Men läkaren säger att allt beror på mina nerver. Jag har ibland svårt att andas till följd av misshandeln då jag bröt näsan. 27

28 Äter du medicin? Jag äter mediciner, antidepressiva. Jag mår mycket dåligt psykiskt också. Avslutning Har du förstått tolken bra? Ja. Har du något som du vill tillägga? Nej, inget. Det var nog allt. Utredningen har pågått mellan 09:00 och 11:45. Sammanfattning av nya asylskäl Efter asylutredningen hos Migrationsverket berättar Leire om följande nya asylskäl för sitt offentliga biträde. Biträdet skickar in en inlaga där de nya skälen redogörs för. Leire växte upp i en familj som var mer liberal än många familjer i omgivningen eftersom föräldrarna ville att flickorna också skulle få en utbildning. Generellt sett upplevde hon att det var männen som bestämde och att pojkar hade större friheter än flickor; lagstiftningen var också mer förmånlig för män än för kvinnor. Leires föräldrar hade en bra relation, och Leire och hennes systrar fick höra att utbildning är viktigt. Leire träffade sin blivande make i slutet av gymnasiet; de blev kära och gifte sig kort därefter. Föräldrarna tyckte inte om honom, men Leire övertygade dem om att han var en bra man och gifte sig trots deras motvillighet. De första månaderna kände hon sig mycket lycklig, men sedan började maken att förändras. Han började kritisera henne mer och mer och påpeka saker som han ansåg var fel både med hennes personlighet och göromål. Hon blev mer och mer osäker på sig själv. Han tyckte inte om när hon träffade sin familj och sina vänner pga. att han inte tyckte att de var bra för henne, utan ville att hon skulle satsa på deras relation. Hon började hitta på ursäkter och blev mer och mer isolerad. Bara ibland träffade hon familj och vänner. Han tillät henne fotsätta jobba som tysklärare eftersom de behövde inkomsten i hemmet men gillade inte att hon stannade och pratade med kollegor efter jobbet. Första slaget kom en kväll när maken kom hem från jobbet och anklagade henne för att vara otrogen. Han bad om förlåtelse för slaget, och sa att det inte skulle hända igen, men 28

29 efter några veckor hände det igen. Leire var i chock. Hon berättade inte för någon eftersom hon kände skam över att bli slagen, började tänka att det var hennes fel och tänkte att han skulle ändra sig. Hon såg fortfarande mannen hon blivit kär i, även om de sidorna ofta doldes bakom de aggressiva, sura och nedlåtande attityderna. Leire mindes hur hon försökt övertyga föräldrarna om att han var en bra man. Slagen kom allt oftare. Han accepterade inte att hon sa emot honom, och han kunde slå för minsta anledning, till och med om hon lagat fel mat. På nätterna brydde han sig inte om ifall hon ville ha sex eller inte. Han gjorde precis som han ville, och han ville ha full kontroll på var hon var och vad hon gjorde. Han hotade med att döda henne eller skada hennes familj om hon pratade med någon eller skulle försöka polisanmäla. Han sa att polisen ändå inte skulle bry sig. Hon vågade inte göra något och trodde ändå att det hade varit lönlöst. Hon hade aldrig hört talas om någon kvinna som fått hjälp och skydd från polis och andra myndigheter. Dessutom hade hon ett litet barn nu och hon ville inte att hennes man skulle ta barnet ifrån henne. När Leires bror försvann lät maken henne försöka söka efter honom och försöka få upprättelse, eftersom han också såg detta försvinnande som riktat mot den minoritetsgrupp som även han tillhörde. Han ville dock ha koll på hennes aktiviteter och göromål. Hon sa ingenting till någon om våldet. Tiden innan bortförandet hade han blivit mer och mer negativ till hennes aktiviteter och börjat prata om att hon snart måste sluta, eftersom det började gå för långt och höll på att bli farligt även för honom och hennes familj. När hennes föräldrar tog upp möjligheten för henne och barnet att fly från landet var maken överens om att hon behövde fly. Tanken var dock att han skulle komma efter henne till Sverige. Väl i Sverige började hon slappna av och insåg hur skönt det var att inte ständigt behöva leva i rädsla för fortsatt våld och att dödas av maken, även om de hade regelbunden kontakt och han på det sättet fortsatte att försöka kontrollera och även hota henne. Hon sköt dock upp beslutet om relationen och fokuserade på att först få asyl. Hon var övertygad om att hon skulle få asyl eftersom hon förts bort, torterats av militären och återigen löpte risk att utsättas för förföljelse från staten. Att prata om våldet och relationen till maken kändes allför smärtsamt och obehagligt. Hon hade aldrig berättat för någon tidigare och tyckte att det var en privatsak. Av samma skäl berättade hon inte för någon att hon utsatts för våldtäkt under frihetsberövandet. Hon bär på starka skuld- och skamkänslor, mår sämre varje gång hon tänker på våldet samt får ibland flashbacks när hon påminns om det. Nu vill hon också ta upp våldtäkten och våldet i hemmet som 29

30 hon har varit utsatt för samt de hot som hon har fått från sin man. Vid ett återvändande fruktar Leire även att utsättas för fortsatt våld och dödshot av maken (oavsett om hon går tillbaka till honom eller försöker skilja sig/lämna honom). Hon menar också att situationen som kvinna vore ohållbar och skulle innebära nya kränkningar, och kanske ett liv på gatan. Hennes familj har börjat anklaga henne för den svåra situation som både hon och andra familjemedlemmar är i pga. sökandet efter brodern. De har fortfarande militärer som kommer hem till dem och frågar efter henne, och de hotar och trakasserar familjen. Dessutom går det rykten om att hon blev våldtagen och även om de egentligen vet att det inte är hennes fel så tycker de ändå att det är skamligt för familjen och vill undvika att stämplas av omgivningen. Det skulle alltså inte vara möjligt att komma tillbaka och bo med dem eller i hennes by där alla känner varandra. Hon lider av huvudvärk och mardrömmar, och mår hon oerhört dåligt när hon blir påmind om våldet i källaren och från maken Asylbedömning: fallstudie 1 och diskussion Inläsning krävs. Fallstudie 1 skickas två veckor före utbildningen. Dela ut beslut och landinformation (se nedan). Påminn om att de förutsätts ha läst beslutet och utdrag ur relevant landrapportering. Be deltagarna att analysera beslutet, med beaktande av ett genusperspektiv. Be dem särskilt fundera över vilka synpunkter de skulle ha förmedlat om en kollega bett dem titta på beslutsförslaget innan det fastställdes. Nämn att beslutet anpassats för att stå i överensstämmelse med de ändringar i utlänningslagen som infördes 1 januari Diskutera i helgrupp och redovisa brister och förbättringsmöjligheter. Försök se till att bl.a. följande aspekter berörs: Argumentationen kring flyktingstatus: 1) förföljelse från staten (förföljelse, välgrundad fruktan, statens skydd, konventionsgrunder, internflykt) respektive 2) förföljelse från enskilda (ovan rekvisit). Reflektera även över argumentation kring alternativt respektive övriga skyddsbehövande. Gränsdragningen mellan flyktingstatus och skyddsbehövande. Argumentationen kring godtyckligt frihetsberövande, våldtäkt och statsskydd. Argumentationen kring behandling av protesterande anhöriga till försvunna i landet under relevant tidsperiod och kvinnors politiska aktivitet. 30

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter ASYLRATT, KON OCH POLITIK En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter Maria Bexelius Rådgivningsbyrån for asylsokande och flyktingar INNEHÅLL FORORD 9 KAPITEL 1. INLEDNING 11 Viktiga begrepp,

Läs mer

Ökad genuskompetens i asylprocessen

Ökad genuskompetens i asylprocessen Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för migrationsdomstolarna Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1 2 Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska

Läs mer

Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor. utan permanent uppehållstillstånd (put) riges Kvinnolobby.

Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor. utan permanent uppehållstillstånd (put) riges Kvinnolobby. der sig till dig som arber och är tänkt att fungi bemötandet av vålds- Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (put) befinner sig i asylprocesllstillstånd eller befinner

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik TÖI ROLLPEL C 013 idan 1 av 6 Vardagsjuridik Ordlista personuppgifter avgöra grundval sanningsenliga uppgifter tystnadsplikt obehörig person ansökan om uppehållstillstånd politisk asyl uppväxtmiljö ekonomiska

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Kvinnors asylskäl - vad krävs för flyktingstatus?

Kvinnors asylskäl - vad krävs för flyktingstatus? Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskapliga programmet Rättsvetenskap, Avancerad nivå - 15 hp VT-2011 Kvinnors asylskäl - vad krävs för flyktingstatus? Handledare:

Läs mer

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Definitioner Kön I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR Nr 1/2014 (april 2014) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Migrationsverkets regleringsbrev

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Newcomers: Queerklubbsbesök kan inte vara krav för asyl Migrationsverket ställer orimliga krav på hbtq-personer

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

NYTT OM HBT-FLYKTINGAR

NYTT OM HBT-FLYKTINGAR NYTT OM HBT-FLYKTINGAR Nr 3/2011 (december2011) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Riksdagsaktuellt Under riksdagens

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning

Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2005/06:6 Flyktingskap

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD

FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD Goda råd till dig som söker asyl FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN i Sverige Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Rättsligt ställningstagande

Rättsligt ställningstagande Bfd22 080929 1 (12) Rättslig styrning 2014-12-19 RCI 19/2014 Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 utlänningslagen 1. Sammanfattning

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-13 UM 2059-11 Migrationsdomstolen, Avd 6 Meddelad i Noah Tunbjer Malmö Sida l (4) KLAGANDE Abdul Husseini, 19900629 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand.

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEDÖMNING AV KVINNORS SKYDDSBEHOV ETT FUNGERANDE VERKTYG?

RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEDÖMNING AV KVINNORS SKYDDSBEHOV ETT FUNGERANDE VERKTYG? Kapitel 5 RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEDÖMNING AV KVINNORS SKYDDSBEHOV ETT FUNGERANDE VERKTYG? Maite Zamacona Aguirre och Emelie Hökfelt I kapitlet behandlas hur kvinnor kommer till tals i asylprocessen.

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

KVINNA SOM VÅLDTAGITS I HEMLANDET BEVILJAS UPPEHÅLLSTILLSTÅND

KVINNA SOM VÅLDTAGITS I HEMLANDET BEVILJAS UPPEHÅLLSTILLSTÅND KVINNA SOM VÅLDTAGITS I HEMLANDET BEVILJAS UPPEHÅLLSTILLSTÅND LÄNSRÄTTEN I SKÅNE LÄN Migrationsdomstolen Avd 6 Ingrid Widman DOM 2009-10-07 Meddelad i Malmö KLAGANDE FS, 61xxxx- Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

DOM 2010-02-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-02-08 Meddelad i Göteborg GÖTEBORG Richard Schober Meddelad i Göteborg Mål nr UM 3210-09 Av~e12.~3 Sida 1 (12) KLAGANDE Abdi Ali Siyaad, 19850306 Medborgare isomalia Kvarnbackavägen 8 A, läg 012 711 72 Vedevåg Ombud och offentligt

Läs mer

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg

DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg DOM 2011-10-13 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 526-11 Enhet 1:4 1 KLAGANDE Habib Hasani, 19920321 Ombud och offentligt biträde: Advokat Josef Osvath, Advokatfirman Josef Osvath, Box 11373, 404 28 Göteborg

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box 2013 750 02 Uppsala

Ombud och offentligt biträde för l - 3: Advokat Ingemar Sahlström Advokatbyrån Sahlström AB Box 2013 750 02 Uppsala FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2010-04-27 UM13476-10 Meddelad i Enhet 21 Stockholm Sida l (8) KLAGANDE 1. Koly Chowdhury, 19780505 2. Avik Chowdhury, 20030924 3. Somik Chowdhury, 20030924 c/o Mohammed Jahangir

Läs mer

Ansökan om tillstånd för familjemedlemmar till arbetstagare, gästforskare, idrottsutövare och egna företagare Fylls i av Migrationsverket/UM

Ansökan om tillstånd för familjemedlemmar till arbetstagare, gästforskare, idrottsutövare och egna företagare Fylls i av Migrationsverket/UM 132011 Inkom utlandsmyndighet Inkom Migrationsverket Ansökan om tillstånd för familjemedlemmar till arbetstagare, gästforskare, idrottsutövare och egna företagare Fylls i av Migrationsverket/UM Dossiernummer

Läs mer

Ansökan om uppehållstillstånd för bosättning för barn under 18 år

Ansökan om uppehållstillstånd för bosättning för barn under 18 år 162011 Inkom utlandsmyndighet Inkom Migrationsverket Ansökan om uppehållstillstånd för bosättning för barn under 18 år Fylls i av Migrationsverket Dossiernummer Signatur OBS! Läs detta först Använd denna

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

ASYLRÄTT, KÖN OCH POLITIK

ASYLRÄTT, KÖN OCH POLITIK ASYLRÄTT, KÖN OCH POLITIK 1 2 ASYLRÄTT, KÖN OCH POLITIK En handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter Maria Bexelius Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar 3 Författaren och Rådgivningsbyrån

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Inbjudan. Frågeformulär angående person som vill besöka dig i Sverige

Inbjudan. Frågeformulär angående person som vill besöka dig i Sverige MIGR236011 101004 236011 Inkom utlandsmyndigheten Inkom Migrationsverket Inbjudan och Frågeformulär angående person som vill besöka dig i Sverige Fylls i av personer i Sverige som vill bjuda in släktingar

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Frågeformulär hushållsgemenskap (F)

Frågeformulär hushållsgemenskap (F) T82F Inkom Migrationsverket Frågeformulär hushållsgemenskap (F) En person som är bosatt i utlandet har ansökt om tillstånd för att bosätta sig i Sverige. Han/Hon har uppgett ett beroendeförhållande till

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö

DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö Migrationsdomstolen, avd. 4 E Beyer DOM 2010-09-14 Meddelad i Malmö Mål nr UM 2176-10 1 KLAGANDE Malek Settah, 820314- Ombud och offentligt biträde: Advokat Eva Almström Sydvästsveriges Advokatbyrå AB

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg DOM 2010-06-16 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1829-10 Enhet 2:5 1 KLAGANDE 1. Amireh Alirezaei, 19670321 2. Zeinab Zavvar, 19930622 Ombud och offentligt biträde: Advokat Björn Israelsson Advokatbyrån Juricum

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Frågeformulär om nyetablerade förhållanden (F)

Frågeformulär om nyetablerade förhållanden (F) T77F Inkom Migrationsverket Frågeformulär om nyetablerade förhållanden (F) Din partner har sökt uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige för att han eller hon vill bosätta sig tillsammans med dig i Sverige.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Sida l (11) KAMMARRÄTTEN y^^-* r Mål nr UM 1173-12 I STOCKHOLM UVJIVI Migrationsöverdomstolen 2012-10-12

Sida l (11) KAMMARRÄTTEN y^^-* r Mål nr UM 1173-12 I STOCKHOLM UVJIVI Migrationsöverdomstolen 2012-10-12 Sida l (11) KAMMARRÄTTEN y^^-* r Mål nr UM 1173-12 I STOCKHOLM UVJIVI Migrationsöverdomstolen 2012-10-12 Avdelning l Meddelad i Stockholm KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. Saduan Fathi Hassan, 010615

Läs mer

Mottagningsenheten i Söderhamn 010-4851083 (vardagar 8-16) Kundtjänst 0771-235235 www.migrationsverket..se

Mottagningsenheten i Söderhamn 010-4851083 (vardagar 8-16) Kundtjänst 0771-235235 www.migrationsverket..se 2014 Mottagningsenheten i Söderhamn 010-4851083 (vardagar 8-16) Kundtjänst 0771-235235 www.migrationsverket..se Skydd och asyl i Sverige Här finns information till dig som har sökt asyl i Sverige. Du kan

Läs mer