Ökad genuskompetens i asylprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad genuskompetens i asylprocessen"

Transkript

1 Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för Migrationsverket Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1

2 2

3 Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden. 3

4 Introduktion till utbildningsmodul för Migrationsverket Utbildningsmoduler för migrationsdomstolarna, offentliga biträden, Svenska Röda Korset, Migrationsverket och Gränspolisen har författats inom ramen för Röda Korsets projekt Ökad genuskompetens i asylprocessen. Projektet medfinansieras av Europeiska flyktingfonden och dess syfte är att öka förutsättningarna för en rättssäker asylprocess och skydd mot könsrelaterat våld och annan förföljelse, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Modulerna har framställts i dialog med berörda organisationer. De ska fritt kunna användas efter projektavslut för att bidra till kompetensutveckling inom respektive organisation och därmed till största möjliga positiva effekt på asylsökandes möjligheter att få skydd mot allvarliga människorättskränkningar. Vi hoppas således att organisationerna ska inspireras till att integrera modulerna, helt eller delvis, i sina fortsatta interna eller externa utbildningar om asylrätt och att modulerna på så sätt kommer till nytta även efter projektets slut. Vi vill tacka samtliga deltagare i projektets referensgrupp för värdefulla synpunkter och stimulerande diskussioner under arbetet med att utveckla modulerna. Medlemmarna i referensgruppen är: Kerstin Hardgren (Migrationsdomstolen i Malmö), Marianne Lindén (Migrationsdomstolen i Göteborg), Lena Aronsson (Migrationsdomstolen i Stockholm), Björn Berselius (Migrationsöverdomstolen), Liv Feijen (UNHCR), Anna-Pia Beier (offentligt biträde och representant för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar), Alexandra Segenstedt (Svenska Röda Korset), Anja Lundström (Svenska Röda Korset), Ingrid Andersson (Svenska Röda Korset) Helen Westlund (advokat och offentligt biträde), Carlos Diaz (RFSL), Madelaine Seidlitz (Amnesty International, svenska sektionen), jur. dr. i folkrätt och forskare inom migrationsrätt Rebecca Stern, Wiiu Lillesaar (Migrationsverket), Sofia Sjöö (Migrationsverket), Barbro Bolinder (Migrationsverket), Kjell-Åke Karlsson (Gränspolisen) och Leif O Johansson (Polismyndigheten i Stockholms län). Ett särskilt tack för gott samarbete kring framtagandet av modulen för Migrationsverket riktar vi till Wiiu Lillesaar, Sofia Sjöö, Barbro Bolinder, Annika Belkert, Helene Klackenberg, Elisabet Hilding Awla, Annika Dahlqvist. Vi vill även rikta ett stort tack till vikarierande projektledare Karl Nilsson för hans arbete i slutskedet av processen med att färdigställa denna modul. Stockholm den 27 augusti 2010 Maite Zamacona Aguirre Projektledare Maria Bexelius Utbildningsansvarig, konsult 4

5 Program En fördjupningsutbildning om genusperspektivet på asylrätten Inledning Introduktion av utbildningens syfte och upplägg. Deltagarpresentation. Genusperspektivet inom svensk och internationell asylrätt och praxis en historisk översikt och introduktion till lagstiftning och centrala policydokument Asylutredning: utredningsscen, diskussion och presentation Fikapaus Utredningsscen och efterföljande diskussion. Utredning ur ett genusperspektiv presentation Asylutredning forts Asylutredning: fallstudie 1 diskussion Granskning av MV:s utredningsprotokoll ur ett genusperspektiv. Diskussion kring alternativa intervjuupplägg Asylbedömning: fallstudie 1 diskussion Lunch Granskning av beslut ur ett genusperspektiv Asylbedömning: presentation Genomgång av asylbedömning ur ett genusperspektiv Asylbedömning: fallstudie 2 diskussion Diskussion kring fallstudie Asylbedömning: fallstudie 3 gruppövning Fikapaus Gruppdiskussioner kring fallstudie Asylbedömning: fallstudie 3 gruppredovisning och diskussion Gruppredovisningar och genomgång av varje rekvisit i flyktingdefinitionen ur ett genusperspektiv Asylbedömning: fallstudie 4 gruppövning Gruppdiskussioner kring fallstudie Asylbedömning: fallstudie 4 gruppredovisning och diskussion Gruppredovisning och genomgång av varje rekvisit i flyktingdefinitionen ur ett genusperspektiv Utvärdering och avslutning 5

6 Inledning Introducera utbildningens syfte och upplägg. Syfte Rättssäker asylprocess; flyktingstatus och skydd utan diskriminering. Normkritiskt förhållningssätt i relation till asylutredning och asylbedömning. Be deltagarna presentera sig. Ge en historisk översikt av framväxten av ett genusperspektiv på området svensk och internationell asylrätt och praxis, med fokus på kvinnors/ flickors (härefter kvinnor) och homo- och bisexuella samt transpersoners (härefter hbt-personer) rättigheter. Avseende det internationella perspektivet, uppmärksamma särskilt enskilda länders nationella riktlinjer samt UNHCR:s riktlinjer. Avseende det svenska perspektivet, uppmärksamma särskilt Migrationsverkets riktlinjer samt processen som ledde fram till att den kritiserade särlagstiftningen i 3 kap. 2 p.3 utlänningslagen (1989:529) avskaffades och ersattes med den nuvarande utlänningslagen (2005:716). Introducera ett urval av nedanstående dokument inom internationell, europeisk och svensk lag som är centrala för utbildningen. Fokusera särskilt på svenska förarbeten, UNHCR:s handböcker och UNHCR:s riktlinjer som rör könsrelaterad förföljelse samt UNHCR:s vägledande dokument rörande asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet. Nämn även relevansen av internationella konventioner på området mänskliga rättigheter. 6 Utlänningslagen (SFS 2005:716) SOU 2004:31. Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2004 (härefter SOU 2004:31) Prop. 2005:06/6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefter Prop. 2005:06/6) Bet. 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefter Bet. 2005/06:SfU4) Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (1950) Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (härefter EU:s skyddsgrundsdirektiv)

7 FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning (1951) FN:s kärnkonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966), Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), Konventionen om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979), Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965), Konventionen om barnets rättigheter (1989), Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden (2006), Konventionen om migrantarbetares rättigheter (1990), Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) Yogyakartaprinciperna (2007) UNHCR, UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning: enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning, Stockholm 1996 (härefter UNHCR:s handbok, 1979; hänvisning görs till 1979 på grund av att originalupplagan utkom detta år) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 1: Gender-Related Persecution Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/ or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002 (härefter UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002) UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims Relating to Sexual Orientation and Gender Identity, 21 November 2008, (härefter UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 2: Membership of a Particular Social Group Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002 (härefter UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp, 2002) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 4: Internal Flight or Relocation Alternative Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 23 July 2003 (härefter UNHCR:s riktlinjer om internflykt, 2003) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, 28 April 2004 (härefter UNHCR:s riktlinjer om religionsbaserade asylskäl, 2004) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 7: The Application of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees to Victims of Trafficking and Persons At Risk of Being Trafficked, 7 April 2006 (härefter UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006) 7

8 UNHCR, Guidelines on International Protection No. 8: Child Asylum Claims under Articles 1(A)2 and 1(F) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, December 2009 (härefter UNHCR:s riktlinjer om barns asylskäl, 2009) UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims relating to Female Genital Mutilation, May 2009 (härefter UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till könsstympning, 2009) UNHCR, Position on Claims for Refugee Status Under the 1951 Convention relating to the Status of Refugees Based on a Fear of Persecution Due to an Individual s Membership of a Family or Clan Engaged in a Blood Feud, 17 March 2006 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relaterade till blodfejder, 2006) UNHCR, Note on Refugee Claims Based on Coercive Family Planning Laws or Policies, August 2005 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relaterade till tvingande familjeplanering, 2005) UNHCR, Handbook for the Protection of Women and Girls, January 2008 (härefter UNHCR:s handbok till skydd för kvinnor och flickor, 2008) Asylutredning: utredningsscen och diskussion Be deltagarna att analysera utredningsscenen ur ett genusperspektiv och att anteckna brister och förbättringsmöjligheter. Nämn att utredningen motsvarar asylutredningen (ibland även kallad fördjupad asylutredning, kompletterande asylutredning) som görs hos Migrationsverket. Diskutera i helgrupp. Försök se till att bl.a. följande aspekter berörs: Struktur Information om upplägg, asylregler etc. Psykisk och fysisk hälsa Val av kön på biträde, utredare och tolk Resväg, identitet etc. Samtalsmetodik (ton, öppna/slutna frågor, formuleringar etc.) Samtal om uppväxt, äktenskap, våld och skilsmässa Samtal om tidigare förföljelse, politisk aktivitet/uppfattning, problem med myndigheter, framtida riskscenarier, statens skydd och internflykt Trovärdighet Dotterns egna asylskäl Avslutning Intervjumiljö och samspel mellan aktörerna 8

9 Nedan följer manus för utredningsscenen. Manus asylutredning på Migrationsverket Instruktioner till skådespelare: Handläggare. Handläggaren är varken väldigt vänlig eller väldigt aggressiv i tonen och uttryck, utan hon/han är återhållsam med uttryck och respons/bekräftelse. Hon ger ett ganska avstängt och formellt intryck. Information och frågor ställs kort och entonigt, som om hon/han bitvis är lite uttråkad och vill att det ska gå snabbt. Tidvis verkar hon/han på gränsen till att vara irriterad och nonchalant. Hon/ han tittar ganska mycket in i datorn och är fokuserad på att skriva ner vad som sägs. Hon/han skulle antagligen själv beskriva sig som en korrekt och professionell handläggare med ett objektivt och neutralt förhållningssätt. Handläggaren klär sig strikt i kavaj och byxor, alternativt kavaj och kjol. Asylsökande kvinna. Kvinnan är nervös inför utredningen, har huvudvärk som ofta och särskilt som hon inte sovit mycket under natten (p.g.a. nervositeten och p.g.a. att hon, som ofta, har mardrömmar när hon väl somnar). Hon är behärskad om än nervös, svarar på frågorna relativt kortfattat och korrekt, är ganska lågmäld och tystlåten i sitt sätt, men visar vid några tillfällen tecken på viss irritation (dock ej aggressivitet) över att svaret på frågan borde vara självklart för handläggaren (t.ex. angående svårigheten att få statens skydd). Vid några tillfällen har hon lite svårt att förstå frågan, vad handläggaren är ute efter, och dröjer då lite innan hon svarar. Hon tänker att det hon berättar borde räcka, eftersom hon överlag utgår ifrån att handläggaren har kunskap om situationen för kvinnor i landet. Därför svarar hon i slutet att hon inte har ytterligare att tillägga; hon ser ingen anledning till att, i det läget, berätta utförligare om sina erfarenheter. Hon känner sig inte bekväm med handläggaren. Hon har endast några års skolgång bakom sig och har aldrig berättat för någon om sina problem med maken. Den asylsökande kvinnan klär sig vardagligt, förslagsvis i byxor och tröja. Rekvisita: Skrivbord, två stolar, dator. 9

10 Inledning Mitt namn är xxx och jag arbetar som handläggare här på Migrationsverket. Vi har kallat dig till utredning idag för att ställa frågor om din ansökan om asyl i Sverige. Med oss idag har vi en tolk, som får presentera sig själv. Vi som arbetar på Migrationsverket och tolken har tystnadsplikt. Det är viktigt att du lägger fram alla dina asylskäl nu eftersom fler utredningar normalt inte kommer att göras. Det som du framför idag samt det som tidigare har kommit fram kommer att ligga till grund för beslutet om uppehållstillstånd. Det är din skyldighet att själv lämna fram de relevanta uppgifterna du har för din ansökan. Ett uppehållstillstånd kan återkallas om det visar sig att du medvetet har lämnat oriktiga uppgifter i ditt ärende eller om du har låtit bli att lämna uppgifter som varit viktiga i ärendet. Det är också viktigt att känna till att du lämnar uppgifter under straffansvar. Förstår du tolken väl? Ja. Identitet Du har fått ett ID-uppdrag från Migrationsverket men du har ännu inte inkommit med några ID-handlingar. Har du några handlingar som styrker din identitet att lämna in till Migrationsverket idag? Nej. Passet fick jag lämna till smugglaren. Jag har även haft ett körkort men har inte riktigt vågat kontakta mina släktingar än. Var det ditt riktiga pass? Ja, det var äkta. Kommer du ihåg vad du hade för passnummer? Nej. Har du passkopior kvar i ditt hemland? Nej, jag tror inte att jag har kopior kvar. Men du vet inte säkert? Jag har inte tagit någon kopia så jag vet att det inte finns. När utfärdades ditt körkort? Sökanden har körkortet med sig. Det är daterat den 2 mars

11 Har du andra ID-handlingar i hemlandet förutom körkortet? (ID-kort, körkort, födelsebevis etc.?) Nej, jag har inga andra identitetshandlingar. Du har inget id-kort? Jag tror att jag har ett ransoneringskort. Jag tror det finns där. Det var länge sedan jag tittade på det så det är därför jag säger att jag tror det. Enbart körkortet är inte tillräckligt för att styrka din identitet. Har du andra handlingar som du kan ordna hit och som kan hjälpa till att styrka din identitet? Innan jag gifte mig hette jag Sarandi. Jag tror inte att det finns handlingar kvar i det namn som jag har nu. Det spelar ingen roll om de är i ditt nuvarande namn eller i ditt gamla. Har du någon av ovanstående handlingar? Jag är inte säker på att mina föräldrar har sparat dem. Har du röstat någon gång? Bara en gång i mitt liv. Eller, jag tror förresten att jag har röstat två gånger. Har du något röstkort? Nej, jag vet inte var det tog vägen. Hur lång tid behöver du för att ordna fram id-handlingar? Jag måste ta kontakt med dem och fråga om det finns kvar något. Jag har inte vågat kontakta dem än. Du har 4 veckor på dig att inkomma med id-handling. Om du inte gör detta kan din dagersättning sättas ner. Resväg Har du någon gång innehaft visering till något europeiskt land? Nej. Det är första gången utomlands. Vad hade du för visering i passet som gjorde att du kunde resa hit? Det fanns två viseringar; en var till Sverige tror jag. Vad hade du för resa bokad till Sverige? Jag vet inte vilken resa han hade bokat. Jag kan berätta resvägen. 11

12 Ja tack, lite kort. Från Gara mellanlandande jag några gånger, bl.a. i Veno, innan jag kom hit till Sverige. Stannade du till vid något av de resmålen? Jag mellanlandade bara. Vilket flygbolag reste ni med till Sverige? Det garandiska flygbolaget. Hur mycket betalade ni för resan? Jag tror att det var 2000 dollar. Hur mycket betalade ni för visumet? 1000 dollar. Har du någon gång haft uppehållstillstånd i något europeiskt land? Nej. Har du tidigare ansökt om asyl? Nej. Har du varit i kontakt med myndigheterna i ett annat europeiskt land? Nej. Asylskäl Hur du asylskäl mot något annat land än hemlandet? Nej. Varför kan du inte åka tillbaka till ditt hemland? Min make slog och förnedrade mig framför barnen. Mitt största problem är min make. Hur länge har du haft problem med din make? Sedan jag gifte mig med honom, när jag var 16 år, har jag vantrivts. Det har aldrig varit ett bra förhållande för min del. Har din make enbart misshandlat dig med slag, eller även på annat sätt? Han har slagit mig och bränt mig. Det är min make som har orsakat diskbråcket i ryggen. Jag var hela tiden strängt hållen och jag fick bara pengar till lite mat. 12

13 Hur länge har din make misshandlat dig? Hela tiden. Hur lång tid är hela tiden? Jag gick inte med på att gifta mig från början. Var det någon som frågade? Nej. Har du uttryckt ditt missnöje? Ja. Har du uppsökt myndigheterna för att skiljas? Nej. Varför gjorde du inte det? De skulle ändå inte ha hjälpt mig. De lyssnar bara på mannen. Kontaktade du någon advokat? Nej, jag har inga pengar att betala en sådan med. Har du uppsökt polisen? Nej, de blandar sig inte i familjeproblem. Som jag förstår fungerar lagarna väl i landet. Ja, de fungerar bra men inte för kvinnorna. Hur kommer det sig att du har ett pass? Min bror hjälpte mig med det utan min makes kännedom. Krävs inte makens underskrift för det? I vissa fall kan en nära manlig släkting också ordna det. Min bror känner folk som är hans kompisar och som hjälpte honom. Vad arbetar din make med? Han arbetar i industrin. Hur lång tid har han arbetat? En lång tid. I vilken industri arbetar han? Jag vet inte, jag får ju inte gå ut. 13

14 Hur hade ni det i hemlandet, var ni välmående ekonomiskt eller var ni fattiga? Fattiga, vi hade inte råd med mycket. Min make sparade sina intjänade pengar. Det är lite märkligt att din bror skaffar dig ett pass som din make inte känner till. Det innebär ju att han utsätter sig för en risk att bestraffas av din man. Jag får inte ihop det och därför ifrågasätter jag riktigheten i dina uppgifter. Han kunde inte hjälpa mig på annat sätt. Och jag flydde inte för min skull utan för att skydda mina döttrar från att lida. Du ville alltså inte lämna landet, men gjorde det för dina döttrar? Ja, jag kunde inte skydda mina döttrar. Om man hårddrar det så kommer det inte att hända dig något vid ett återvändande? Jo, min make kan döda mig. Jo, men det är ju din bror som riskerar att åka illa ut och inte du? Men min make vet inte om att min bror hjälpt mig. Jag lämnade landet för min dotters skull. Har du försökt få hjälp av någon kvinnoorganisation i hemlandet? Nej. Varför inte det? Jag hade ingen kontakt med dem, de kan inte hjälpa alla som behöver. Hur skulle de kunna hjälpa mig och min dotter? Vad händer de kvinnor som skilt sig? Inget. Skulle du kunna bo hos din familj vid ett återvändande? Nej, de kan inte skydda mig, och de vill inte att jag kommer tillbaka eftersom jag då skulle ses som en skam för familjen. Det är bättre för alla att jag är borta. Har du haft problem med myndigheterna i ditt hemland? Nej. Har du blivit frihetsberövad någon gång i ditt land? Nej. 14

15 Har du någon gång blivit anklagad eller dömd för något brott i ditt hemland? Nej. Har du varit politiskt aktiv i ditt hemland? Nej. Har din dotter egna asylskäl? Min dotter skulle ha blivit bortgift om jag inte hade rest iväg med henne. Vad kan hända om du återvänder? Min make kommer att döda mig. Kommer du att lämna Sverige frivilligt om du får avslag på din asylansökan? Vart ska jag ta vägen? Både jag och min dotter kommer att bli dödade om vi återvänder hem igen. Kan du bosätta dig i en annan del av landet? Nej, det skulle inte gå. Och det är omöjligt för min dotter, eftersom maken har vårdnaden om henne enligt lagarna där. Har du några handlingar att lämna in, som styrker det du har berättat här idag? Nej. Har du några andra skäl för uppehållstillstånd i Sverige? Nej. Jag lämnade mitt land på grund av min make och det han utsatte mig och min dotter för. Hälsa Hur mår du fysiskt? Jag mår bra, men jag har diskbråck. Hur länge har du haft de problemen? I ungefär 6 månader. Har du några sjukdomar eller ont någon annanstans i kroppen? Nej. Äter du någon medicin? Nej. 15

16 Har du varit inlagd på sjukhus någon gång? Ja, en gång för ryggen. Jag fick en spruta i ryggraden. När var det? Det var ca 3 månader sedan. Hur är din psykiska hälsa? Tack, bra. Är det något annat som du anser att vi bör känna till om din hälsa? Ibland får jag migrän, på grund av mina problem. Och hur mår dina barn? Min dotter mår bra. Avslutning Har du förstått tolken bra? Ja. Har du något som du vill tillägga? Nej, inget. Det var nog allt Fikapaus Asylutredning forts. Fortsätt diskutera hur en genusmedveten asylutredning kan se ut. Låt deltagarna delge erfarenheter och reflektioner. Vid behov, summera diskussionen och/eller komplettera med information och råd med utgångspunkt från t.ex. UNHCR:s riktlinjer, Migrationsverkets riktlinjer och andra internationella och svenska policydokument samt praxis. Uppmärksamma dem även på material, inklusive checklista och hållpunkter, som finns i pärmen och/eller på usb-minnet och som kan samläsas med UNHCR:s och Migrationsverkets riktlinjer mm. Detta i syfte att underlätta arbetet med att säkerställa att samtliga asylskäl presenteras och utreds tillfredsställande. För vägledning vid eventuell summering av diskussion och viktiga hänsynstaganden under asylutredningen, se punkterna nedan. 16

17 Utgångspunkter Uppmärksamma deltagarna på följande aspekter, vilka är relevanta för en genusmedveten asylprövning: Medvetenhet om kön, sexuell läggning och könsidentitet samt vikten av att ha ett normkritiskt förhållningssätt Förståelse för könsrelaterat våld och diskriminering p.g.a. kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet Förståelse för maktordningars samverkan vid förtryck och motstånd Förståelse för ålders-/barnperspektivet För mer information och hänvisningar, se t.ex.: Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR, Ensuring Gender Sensitivity in the Context of Refugee Status Determination and Resettlement. Module 2: Ensuring Gender Sensitivity in Refugee Status Determination - Procedural Issues (Resource Package), October 2005 (härefter UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005); Prop. 2005/06:06, s ; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, se t.ex. s. 2-3, 4-7; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, se t.ex. s , 81-85, ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, se t.ex , Utredningsaspekter i samband med intervjun Se nedanstående punkter som är särskilt viktiga att uppmärksamma, samt hänvisningar till relevanta dokument. Fråga om önskemål om kvinnlig/manlig tolk, utredare och biträde Vikten av att kunna välja kön på personer som tolkar för asylsökande och på personer som utreder asylskälen (d.v.s. handläggare på Migrationsverket och offentliga biträden) och att dessa har rätt kompetens för arbetet. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 st.5, s ; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 4-7.; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 85; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 30, 32,

18 Separata intervjuer Vikten av att varje familjemedlem utreds separat i de fall då den asylsökande har sökt asyl tillsammans med anhöriga; medvetenhet om behovet av separata utredningar för att berätta om könsrelaterad/könspecifik förföljelse; medvetenhet om särskilda svårigheter för kvinnor och hbtpersoner (t.ex traumakonsekvenser som inverkar på förmåga och vilja att berätta om könsrelaterade asylskäl och om komma ut-processen etc. liksom eventuell förekomst av hot eller negativa reaktioner från familjemedlemmar som söker asyl); diskussion kring närvaro av barn; sekretess. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 st.5, s.22-23; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap , 2009, s. 4-7 ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 88; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s Intervjumiljön Den fysiska intervjumiljöns påverkan på utredningskvaliteten; skapandet av en förtroendeingivande atmosfär. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005.; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap , 2009, s. 4-7 ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008 s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s Intervjuupplägg Vikten av information om utredningens upplägg för att motverka oro och nervositet kring en asylutredning. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Interviewing applicants for refugee status i UNHCR:s utbildningsmaterial, modul R2D4, 18

19 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Migrationsverket; Utlänningshandboken flik , 2009, s. 4-7, ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s Landinformation/kunskap om människorättsituationen Kunskap om människorättssituationen i landet generellt och om könsrelaterat våld och diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/ eller könsidentitet specifikt; fokus på situationen för kvinnor och män med olika karaktäristika, bakgrund och livssituationer. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; Prop. 2005/06:06 s.29; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 5-6; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s , Sörberg, Anna-Maria & Grandin, Elina, Okänt folk. En granskning av landinformation i systemet LIFOS på grunden sexuell läggning och könsidentitet, ZIE, januari Kunskap om och lyhördhet för traumas effekter Medvetenhet om svårigheter för traumatiserade sökande att berätta kronologiskt, detaljerat och sammanhängande; svårigheter att sammanfatta och fokusera. Kunskap om post-traumatiskt stressyndrom. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.B.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus 19

20 och asyl, modul 1 och 2, 2005; UNHCR, Interviewing applicants who have suffered trauma, handout 6, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; UNHCR, Barriers to communication, handout 7, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 2; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap , 2009, s. 4-8; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Franzén, Elsie C. Att bryta upp och byta land. Natur och Kultur, Falun,2001; Angel, Birgitta och Hjern, Anders. Att möta flyktingar. 2.a upplagan. Studentlitteratur, Lund, Samtalsmetodik Vikten av förhållningssättet under intervjun; vikten av att undvika en dömande och kritisk attityd; sättet att angripa eventuella motstridigheter i asylberättelsen; val av frågor; intervjumetod. För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR, Conducting the interview, handout no. 5, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Interviewing applicants for refugee status, i UNHCR:s utbildningsmaterial modul R2D4, 1995; UNHCR, Gender Sensitivity & Procedural Issues in the Context of Refugee Status Determination and Durable Solutions A Checklist, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 1 och 2, 2005; UNHCR, Interviewing applicants who have suffered trauma, handout 6, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; UNHCR, Barriers to communication, handout 7, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, modul 2, 2005; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap , 2009, s. 4-7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov - Ett fungerande verktyg?, 2008, s Asylutredning: fallstudie 1 och diskussion Inläsning krävs. Fallstudie 1 skickas två veckor före utbildningen. Dela ut fallstudien dvs. asylutredningsprotokollet, och påminn deltagarna om att de fått protokollet och summeringen av de nytillkomna asylskälen utskickat och förväntas ha läst det innan utbildningen. Be deltagarna att, enskilt, analysera protokollet ur ett genusperspektiv och att anteckna brister och förbättringsmöjligheter. Be dem att särskilt reflektera över hur utredningen/bemötandet hade kunnat utformas för att göra det 20

21 lättare för Leire att berätta om samtliga skäl, inkl. fruktan för icke-statlig förföljelse. Protokollet är i stora delar hämtat från ett verkligt asylärende, och den tillhörande asylutredningen (ibland även kallad muntlig genomgång eller kompletterande asylutredning). Den sökande har tidigare endast lämnat grundläggande uppgifter om identitet och asylskäl till Migrationsverket; detta i samband med att hon lämnade in sin asylansökan. Deltagarna har att utgå från att det inte kommer att vara någon ytterligare muntlig utredning i ärendet. Efter genomläsning, diskutera i helgrupp. Försök se till att bl.a. följande aspekter berörs: Struktur Information om upplägg, asylregler etc. Psykisk och fysisk hälsa före och efter asylansökan i Sverige Val av kön på biträde, utredare och tolk Frågor om identitetshandlingar Samtalsmetodik (ton, öppna/slutna frågor, följdfrågor, formuleringar etc.) Samtal om uppväxt, könsroller och familjen Samtal kring kriget och familjens politiska uppfattning/aktivitet Samtal om politisk aktivitet/uppfattning, problem med myndigheter, framtida riskscenarier, statens skydd och internflykt Samtal om våld/trauma Trovärdighet Intervjumiljö och samspel mellan aktörerna 21

22 Nedan följer protokollet i sin helhet. Protokoll från muntlig genomgång Sökande Efternamn: Gorri Förnamn: Leire Födelsedatum: Medborgarskap: Catalianskt Tolk: XXX (man) Språk: Catalianska Ordförande: Lena Andersson Protokollförare: Ulrika Svensson Handläggaren presenterar de närvarande. Den asylsökande har informerats om: X Anledningen till utredningen X Att utredaren och andra tjänstemän på verket samt tolken och det offentliga biträdet har tystnadsplikt. X Att ett uppehållstillstånd kan återkallas om det visar sig att hon medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller låtit bli att lämna uppgifter som varit viktiga i ärendet. X Att hon lämnar uppgifterna under straffansvar. Den sökande har uppgett: X Att hon förstår tolken bra. Identitet Har du några andra ID-handlingar än passet? Nej, jag har inga ID-handlingar, bara passet. Har du ansökt om visum? Jag har aldrig ansökt om visum. Jag vet inte hur det gick till när mina släktingar skulle göra detta. De vände sig till några människor som ljög för dem. Det hände ingenting. Stämmer det att du är folkbokförd i provinsen Solero? Ja. 22

23 Asylskäl Kan du berätta om händelsen 2004? Det hände den 14 februari Min make var bortrest och jag och min son sov över hos mina föräldrar den natten. Ungefär vid sex, halv sju stormades huset av catalianska soldater. De var maskerade och beväpnade. Jag var i sängen och hade nattlinne på mig. Det var mina föräldrar och min syster som var hemma. De frågade om mannen i huset och de tog min bror till ett rum och resten och familjen till ett annat. Vi hörde hur de misshandlade honom. Min pappa försökte rädda honom och skrek att han aldrig hade gjort något, att han var student och att han inte var politiskt aktiv. Då började de misshandla pappa också med sina vapen. Min bror hann bara ta på byxor, tröja och inneskor innan militären förde bort honom. De band min bror med pappans bälte. Det var mycket kallt. Det var tio stycken soldater inne i huset och flera stycken utanför. Detta drabbade också andra familjer i områden, ungefär tjugo familjer. Jag hade hört att två personer hade sprängts eftersom de gjorde motstånd. Flera grannar och vi gick till militärkontoret för att prata med dem och kräva rättvisa men de ville inte höra om händelsen. Det var inte bara min bror som blev bortförd. Det var andra också. Vet du varför militären gjorde detta? Nej, jag vet inte varför de tog honom. Det kanske berodde på att jag och min syster arbetade åt rebellerna och att min bror ofta följde med min syster. Hur gammal var din bror? Han föddes Vad hände sedan efter han blev gripen? Efter att min bror försvann engagerade jag mig mycket starkt i att söka efter honom. Jag kunde inte förstå varför detta hade hänt. Jag kände att det var min uppgift, mitt ansvar, att leta efter min bror eftersom min pappa var svag och min mamma fick ta hand om honom. Dessutom är jag äldsta barnet och det var mitt ansvar att göra något. Vilka åtgärder vidtog du för att återfinna din bror? Jag letade överallt efter honom och skrev till olika instanser för att hitta honom. Jag organiserade protester mot militären i början av 2004 efter det som hände med min bror. Jag var med också vid massgravar men jag hittade inte min bror. Jag gick till myndigheterna. Jag skrev till och med ett brev till presidenten tillsammans med andra. 23

24 Vem skrev under brevet? Det var jag och min mamma som skrev under brevet. Jag skrev också till en åklagare och även till presidenten. Fick du något svar från de myndigheter som du kontaktade? Åklagaren sa att han inte hade med saken att göra och från presidenten fick man svar att de arbetade på saken. Sammantaget hände ingenting och det såg ut som ingen ville ta tag i saken. Vad gjorde du sedan? Jag fortsatte att kämpa för att återfinna min bror. Alla visste om detta. Jag blev varnad av några som jobbade för regimen att om jag fortsatte med detta så skulle jag också försvinna. Jag blev rädd och jag vågade inte längre vara på ett och samma ställe, jag började flacka runt. När fick du varningen? Jag kommer inte riktigt ihåg när det var men jag tror att det var i mitten av Blev du inte hotad under tiden mellan 2004, när din bror försvann, och 2007? Jag kunde bedriva mina efterforskningar under den tiden utan att bli varnad eller hotad. Jag visste dock redan innan detta att jag befann mig i fara för att jag var aktiv. Jag hade kontakt med mr-organisationen Peso för första gången Jag kände till organisationen sedan innan men hade inte varit i kontakt med dem. Kan du berätta lite om händelsen när du åkte till fängelset? En man kom, under en protestaktion, fram till mig med ett papper med namn på människor som befann sig i fängelse. Där stod bland andra min brors namn samt adressen till fängelset. Jag var inte säker på att det var min bror men jag ville ändå ta reda på hur det låg till. Jag kände inte mannen som kom med pappret och han kom inte specifikt till mig utan till alla kvinnor som stod samlade. Hur hade mannen fått tag på denna information? Det var från en man som dog i fängelset. När hans lik fördes bort från fängelset av hans familj hittades en lapp i hans mun där det stod en lista med namn och orden Hitta oss. Jag och en kvinna, en bekant till mig, bestämde oss för att åka till fängelset. Jag hade en studiekamrat som bodde där och kvinnan som följde med mig hade en vän som bodde nära fängelset och han kände i sin tur en anställd på fängelset. Vi träffade mannen och han var villig att mot betalning ta reda på om min bror var i fängelset. Han fick ett foto av min bror. 24

25 Hur kunde ni komma in på fängelseområdet? Jag var aldrig i själva fängelset utan vi var en bit därifrån. När vi åkte tillbaka till hotellrummet kom cataliansk militär och förde bort mig och den andra kvinnan till en skog där vi misshandlades. Vi slängdes därefter vid en landsväg. Vi hittades sedan av ett förbipasserande par som hjälpte oss in till staden. Jag återvände hem och jag fick aldrig någon mer information av den här mannen om min bror i fängelset. Jag var efter fängelsebesöket förföljd och jag visste om det. Jag tänkte att om jag dog så var det i alla fall för att jag försökte finna min bror. De misshandlade även mina föräldrar. Jag kontaktade därefter Peso för att lämna mitt vittnesmål. Jag ville göra detta i händelse av att jag skulle bli mördad. Peso skulle skriva ner mitt vittnesmål och sedan skicka detta till ett internationellt organ. På vägen tillbaka hem från besöket på Pesos kontor stoppades jag och mannen av ett militärfordon. Hur vet du att det var militärer? Jag vet att det var militär för de var uniformerade. Jag vet inte riktigt hur många de var eftersom jag fick en huva över huvudet och sedan vet jag inte vart de förde mig. Det skedde på vägen mellan staden G och min hemstad, A. När de tog av mig huvan var jag i en källare och där var många andra militärer. Jag vet inte vad som hände med mannen. Hur blev du behandlad? De drog de mig i håret och misshandlade mig. Jag blev så förnedrad. Det var det värsta som kunde hända mig som kvinna. De skrek på mig, frågade vad jag försökte uppnå och hotade mig att jag skulle försvinna som min bror. Både bandet med mitt vittnesmål till Peso och alla andra handlingar jag hade försvann. Vad var det för handlingar? Det var alla brev och alla svar jag hade fått under alla år, fotografier på min bror med mera. Jag fick ligga på golvet och fick bara vatten och bröd. Jag kunde inte äta brödet för jag kunde inte svälja på grund av misshandeln. 25

26 Var befann du dig under den här tiden? Var det ett fängelse? Hur såg det ut där? Jag vet inte om det var ett fängelse, jag vet bara att det var en källare. Jag hörde röster men jag vet inte om det fanns flera fångar. Men jag vet att det var en källare för där fanns källarfönster så jag såg att jag befann mig under jord. Jag vet inte om det var en vanlig byggnad eller en myndighetsbyggnad. Jag minns att jag var fängslad i flera dagar men jag minns inte exakt hur länge. Under den tiden misshandlades jag varje dag och de frågade saker och skrek på mig varje dag. Jag kom därifrån genom att mina släktingar betalade borgen för mig. Innan jag släpptes tvingades jag skriva under ett papper. Vad för papper? Jag vet inte. Det kan ha varit ett erkännande om något brottsligt eller vad som helst. Jag brydde mig inte om vad det var, jag var döende och ville bara komma därifrån. Vad tror du att syftet med fångenskapen var? Jag tror att syftet var att stoppa mig från att engagera mig. Men de försökte göra detta tidigare men de lyckades inte. Jag tror att de släppte mig bara för att få pengar. De hade tänkt ta mig igen. De visste att jag hade varit och letat; de hade kontakter. Efteråt bodde jag hos en kusin som var läkare. Jag mådde mycket dåligt, jag ville inte leva längre. Min mamma hjälpte mig genom att hon sa att hon redan hade förlorat en son och hon inte kunde förlora en dotter också, och att jag måste tänka på att min son behöver mig. Jag visste att mina föräldrar och min make befann sig i fara och därför bodde jag hos min kusin tills jag lämnade landet i oktober Jag kunde leva där ett tag eftersom jag levde gömd. Militären har kommit flera gånger och trakasserat både mina föräldrar och min make, och frågat efter mig. Men har dina föräldrar fängslats eller torterats? Nej inte vad jag vet, men de är hela tiden rädda för att det ska hända. Försökte du få hjälp av myndigheterna? Jag försökte inte ens gå dit för det är omöjligt att få hjälp där. Det var ju dom som utsatt mig. Det finns ingen ordning där och de kan inte göra något. De har bara byggt fina hus, men de gör ingenting för mänskliga rättigheter. De släppte dig. Varför skulle de ha något intresse av dig nu? Jag kan inte återvända till Solero, de skulle mörda mig. Jag vet fortfarande inte vad som hänt min bror. Antagligen är han död men jag vet inte. 26

27 Varför tror du detta? Det är fortfarande farligt, människor försvinner fortfarande där. Om de har tagit alla dina handlingar, hur skulle du kunna utgöra ett hot mot myndigheterna? Jag vet inte vad det var för papper jag skrev på. De kan ha hittat på vad som helst, bara för att hämnas. Vi ska gå igenom inlämnade handlingar för att eventuellt skicka dem för översättning. Dokumenten skickades till min syster i Kanada från oss (min mamma och jag) för ungefär ett år sedan. Vi hoppades att min syster kanske kunde göra något därifrån. Vi skickade dokumenten innan jag blev av med mina dokument under fångenskapen. Det fanns ingen speciell anledning till att det var just de dokumenten som skickades, de valdes ut på måfå. Originalen fanns i mappen som försvann. Jag gjorde kopior och skickade kopiorna till min syster men jag har inte originalen kvar. Jag gjorde kopior på handlingarna men jag tog med mig alla handlingarna i mappen när jag gick för att ge intervjun hos Peso. Frihetsberövanden. Ja, se ovan. Inte i övrigt. Politisk aktivitet Var du politiskt aktiv? Ja, såtillvida att jag har deltagit i olika protestaktioner i kampen för de mänskliga rättigheterna i Solero. Har du asylskäl mot något annat land än Catalia? Nej, det har jag inte. Har du sökt asyl tidigare? Nej, det har jag inte gjort. Hälsa Hur är din hälsa? Inte så bra. Jag har huvudvärk, svimningar. Jag har varit hos läkare flera gånger på grund av smärta i huvud, hjärta och rygg. Men läkaren säger att allt beror på mina nerver. Jag har ibland svårt att andas till följd av misshandeln då jag bröt näsan. 27

28 Äter du medicin? Jag äter mediciner, antidepressiva. Jag mår mycket dåligt psykiskt också. Avslutning Har du förstått tolken bra? Ja. Har du något som du vill tillägga? Nej, inget. Det var nog allt. Utredningen har pågått mellan 09:00 och 11:45. Sammanfattning av nya asylskäl Efter asylutredningen hos Migrationsverket berättar Leire om följande nya asylskäl för sitt offentliga biträde. Biträdet skickar in en inlaga där de nya skälen redogörs för. Leire växte upp i en familj som var mer liberal än många familjer i omgivningen eftersom föräldrarna ville att flickorna också skulle få en utbildning. Generellt sett upplevde hon att det var männen som bestämde och att pojkar hade större friheter än flickor; lagstiftningen var också mer förmånlig för män än för kvinnor. Leires föräldrar hade en bra relation, och Leire och hennes systrar fick höra att utbildning är viktigt. Leire träffade sin blivande make i slutet av gymnasiet; de blev kära och gifte sig kort därefter. Föräldrarna tyckte inte om honom, men Leire övertygade dem om att han var en bra man och gifte sig trots deras motvillighet. De första månaderna kände hon sig mycket lycklig, men sedan började maken att förändras. Han började kritisera henne mer och mer och påpeka saker som han ansåg var fel både med hennes personlighet och göromål. Hon blev mer och mer osäker på sig själv. Han tyckte inte om när hon träffade sin familj och sina vänner pga. att han inte tyckte att de var bra för henne, utan ville att hon skulle satsa på deras relation. Hon började hitta på ursäkter och blev mer och mer isolerad. Bara ibland träffade hon familj och vänner. Han tillät henne fotsätta jobba som tysklärare eftersom de behövde inkomsten i hemmet men gillade inte att hon stannade och pratade med kollegor efter jobbet. Första slaget kom en kväll när maken kom hem från jobbet och anklagade henne för att vara otrogen. Han bad om förlåtelse för slaget, och sa att det inte skulle hända igen, men 28

29 efter några veckor hände det igen. Leire var i chock. Hon berättade inte för någon eftersom hon kände skam över att bli slagen, började tänka att det var hennes fel och tänkte att han skulle ändra sig. Hon såg fortfarande mannen hon blivit kär i, även om de sidorna ofta doldes bakom de aggressiva, sura och nedlåtande attityderna. Leire mindes hur hon försökt övertyga föräldrarna om att han var en bra man. Slagen kom allt oftare. Han accepterade inte att hon sa emot honom, och han kunde slå för minsta anledning, till och med om hon lagat fel mat. På nätterna brydde han sig inte om ifall hon ville ha sex eller inte. Han gjorde precis som han ville, och han ville ha full kontroll på var hon var och vad hon gjorde. Han hotade med att döda henne eller skada hennes familj om hon pratade med någon eller skulle försöka polisanmäla. Han sa att polisen ändå inte skulle bry sig. Hon vågade inte göra något och trodde ändå att det hade varit lönlöst. Hon hade aldrig hört talas om någon kvinna som fått hjälp och skydd från polis och andra myndigheter. Dessutom hade hon ett litet barn nu och hon ville inte att hennes man skulle ta barnet ifrån henne. När Leires bror försvann lät maken henne försöka söka efter honom och försöka få upprättelse, eftersom han också såg detta försvinnande som riktat mot den minoritetsgrupp som även han tillhörde. Han ville dock ha koll på hennes aktiviteter och göromål. Hon sa ingenting till någon om våldet. Tiden innan bortförandet hade han blivit mer och mer negativ till hennes aktiviteter och börjat prata om att hon snart måste sluta, eftersom det började gå för långt och höll på att bli farligt även för honom och hennes familj. När hennes föräldrar tog upp möjligheten för henne och barnet att fly från landet var maken överens om att hon behövde fly. Tanken var dock att han skulle komma efter henne till Sverige. Väl i Sverige började hon slappna av och insåg hur skönt det var att inte ständigt behöva leva i rädsla för fortsatt våld och att dödas av maken, även om de hade regelbunden kontakt och han på det sättet fortsatte att försöka kontrollera och även hota henne. Hon sköt dock upp beslutet om relationen och fokuserade på att först få asyl. Hon var övertygad om att hon skulle få asyl eftersom hon förts bort, torterats av militären och återigen löpte risk att utsättas för förföljelse från staten. Att prata om våldet och relationen till maken kändes allför smärtsamt och obehagligt. Hon hade aldrig berättat för någon tidigare och tyckte att det var en privatsak. Av samma skäl berättade hon inte för någon att hon utsatts för våldtäkt under frihetsberövandet. Hon bär på starka skuld- och skamkänslor, mår sämre varje gång hon tänker på våldet samt får ibland flashbacks när hon påminns om det. Nu vill hon också ta upp våldtäkten och våldet i hemmet som 29

30 hon har varit utsatt för samt de hot som hon har fått från sin man. Vid ett återvändande fruktar Leire även att utsättas för fortsatt våld och dödshot av maken (oavsett om hon går tillbaka till honom eller försöker skilja sig/lämna honom). Hon menar också att situationen som kvinna vore ohållbar och skulle innebära nya kränkningar, och kanske ett liv på gatan. Hennes familj har börjat anklaga henne för den svåra situation som både hon och andra familjemedlemmar är i pga. sökandet efter brodern. De har fortfarande militärer som kommer hem till dem och frågar efter henne, och de hotar och trakasserar familjen. Dessutom går det rykten om att hon blev våldtagen och även om de egentligen vet att det inte är hennes fel så tycker de ändå att det är skamligt för familjen och vill undvika att stämplas av omgivningen. Det skulle alltså inte vara möjligt att komma tillbaka och bo med dem eller i hennes by där alla känner varandra. Hon lider av huvudvärk och mardrömmar, och mår hon oerhört dåligt när hon blir påmind om våldet i källaren och från maken Asylbedömning: fallstudie 1 och diskussion Inläsning krävs. Fallstudie 1 skickas två veckor före utbildningen. Dela ut beslut och landinformation (se nedan). Påminn om att de förutsätts ha läst beslutet och utdrag ur relevant landrapportering. Be deltagarna att analysera beslutet, med beaktande av ett genusperspektiv. Be dem särskilt fundera över vilka synpunkter de skulle ha förmedlat om en kollega bett dem titta på beslutsförslaget innan det fastställdes. Nämn att beslutet anpassats för att stå i överensstämmelse med de ändringar i utlänningslagen som infördes 1 januari Diskutera i helgrupp och redovisa brister och förbättringsmöjligheter. Försök se till att bl.a. följande aspekter berörs: Argumentationen kring flyktingstatus: 1) förföljelse från staten (förföljelse, välgrundad fruktan, statens skydd, konventionsgrunder, internflykt) respektive 2) förföljelse från enskilda (ovan rekvisit). Reflektera även över argumentation kring alternativt respektive övriga skyddsbehövande. Gränsdragningen mellan flyktingstatus och skyddsbehövande. Argumentationen kring godtyckligt frihetsberövande, våldtäkt och statsskydd. Argumentationen kring behandling av protesterande anhöriga till försvunna i landet under relevant tidsperiod och kvinnors politiska aktivitet. 30

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter ASYLRATT, KON OCH POLITIK En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter Maria Bexelius Rådgivningsbyrån for asylsokande och flyktingar INNEHÅLL FORORD 9 KAPITEL 1. INLEDNING 11 Viktiga begrepp,

Läs mer

Ökad genuskompetens i asylprocessen

Ökad genuskompetens i asylprocessen Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för migrationsdomstolarna Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1 2 Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska

Läs mer

Rekommendationer för en jämställd asylprocess

Rekommendationer för en jämställd asylprocess Rekommendationer för en jämställd asylprocess Inledning Inför Asylrätt, kön och politik En handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter har styrdokument från relevanta källor, domar från Migrationsdomstolarna

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor. utan permanent uppehållstillstånd (put) riges Kvinnolobby.

Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor. utan permanent uppehållstillstånd (put) riges Kvinnolobby. der sig till dig som arber och är tänkt att fungi bemötandet av vålds- Lathund för samtal med våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (put) befinner sig i asylprocesllstillstånd eller befinner

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8)

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8) 2 (8) Det är av flera anledningar viktigt att försöka klargöra identiteten tidigt i asylprocessen. Vi bör därför informera den asylsökande om vikten av att han eller hon styrker sin identitet genom att

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:18

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:18 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:18 Målnummer: UM9720-14 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-30 Rubrik: Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning enbart på grund av

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

principen om familjens enhet i asylärenden

principen om familjens enhet i asylärenden 1 (11) Rättsavdelningen 2016-10-24 SR 57/2016 Rättsligt ställningstagande angående principen om familjens enhet i asylärenden Sammanfattning I varje asylärende måste det göras en individuell bedömning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik TÖI ROLLPEL C 013 idan 1 av 6 Vardagsjuridik Ordlista personuppgifter avgöra grundval sanningsenliga uppgifter tystnadsplikt obehörig person ansökan om uppehållstillstånd politisk asyl uppväxtmiljö ekonomiska

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Utlänningsrätt 29 mars 2011 Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl.

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl. 2 (8) Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl. Som skäl för sin ansökan har bland annat uppgett följande. Han är palestinier från Västbanken. Han lämnade

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-11-30 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 9720-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: Advokat ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Ökad genuskompetens i asylprocessen

Ökad genuskompetens i asylprocessen Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för offentliga biträden Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1 2 Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Det finns med anledning av domarna ett behov av att klarlägga när Migrationsverkets utredningsansvar inträder.

Det finns med anledning av domarna ett behov av att klarlägga när Migrationsverkets utredningsansvar inträder. 2 (6) Migrationsöverdomstolen fann den 20 januari 2012 (MIG 2012:2) att en migrationsdomstols utredningsansvar aktualiserats när den utlänning målet rör gett in ett läkarintyg till migrationsdomstolen

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan )

Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Scary Movie Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Det var en varm morgon då personen byggde denna vila. Hans son fyllde 18år idag. Han skulle få

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:9

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:9 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:9 Målnummer: UM9681-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: Om det finns ett land som uppfyller kriterierna för ett s.k. säkert tredjeland

Läs mer

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Definitioner Kön I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Förföljelse på grund av kön En analys av hur kön som skyddsgrund tillvaratar kvinnors skyddsbehov

Förföljelse på grund av kön En analys av hur kön som skyddsgrund tillvaratar kvinnors skyddsbehov Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i offentlig rätt 30 högskolepoäng Förföljelse på grund av kön En analys av hur kön som skyddsgrund tillvaratar kvinnors skyddsbehov Författare: Anna

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

Kvinnors asylskäl - vad krävs för flyktingstatus?

Kvinnors asylskäl - vad krävs för flyktingstatus? Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskapliga programmet Rättsvetenskap, Avancerad nivå - 15 hp VT-2011 Kvinnors asylskäl - vad krävs för flyktingstatus? Handledare:

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens Behrens Advokatbyrå AB Hornsgatan 92 11821 Stockholm

Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens Behrens Advokatbyrå AB Hornsgatan 92 11821 Stockholm FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2010-11 -02 UM 480-10 Migrationsdomstolen Avd 5 Meddelad i Anna Kask Malmö Sida l (5) KLAGANDE Doron Korbanov, 870425- Ombud och offentligt biträde: Advokat Ove Behrens

Läs mer

MOTPART Imad Kassan Wenas, 630914-8796 Ovanbygränd 20 163 70 Spånga

MOTPART Imad Kassan Wenas, 630914-8796 Ovanbygränd 20 163 70 Spånga Sida l (8) KAMMARRÄTTEN T^ /TIV /T JJUIVL ^ål m UM 5495 ~! 2011-06-13 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Imad Kassan Wenas, 630914-8796 Ovanbygränd 20 163 70 Spånga ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

2 (5) Begreppet välgrundad fruktan kommenteras i handboken under p I förevarande sammanhang finns skäl att återge följande kommentarer:

2 (5) Begreppet välgrundad fruktan kommenteras i handboken under p I förevarande sammanhang finns skäl att återge följande kommentarer: 2 (5) Migrationsöverdomstolen har också uttalat att handboken är en viktig rättskälla rörande förfarandet att fastställa skyddsbehov (MIG 2006:1 och MIG 2007:12). Begreppet välgrundad fruktan kommenteras

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Newcomers: Queerklubbsbesök kan inte vara krav för asyl Migrationsverket ställer orimliga krav på hbtq-personer

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19 Målnummer: UM2929-15 UM2930-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-07 Rubrik: En ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får inte

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 Målnummer: UM233-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-05-14 Rubrik: Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är

Läs mer

Ökad genuskompetens i asylprocessen

Ökad genuskompetens i asylprocessen Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för Gränspolisen Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1 2 Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden.

Läs mer

Prövning av m igra tio nsärenden

Prövning av m igra tio nsärenden Christian Diesen Annika Lagerqvist Veloz Roca Karolina Lindholm Billing Madelaine Seidlitz Alexandra Wahren Prövning av m igra tio nsärenden BEVIS 8 Norstedts Juridik Innehäll Förord 5 Förkortningar 15

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:7 Målnummer: UM9899-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-02-18 Rubrik: En domare inom rättsväsendet har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2010:10

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2010:10 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2010:10 Målnummer: UM6397-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2010-05-11 Rubrik: Vid prövning av en asylsökandes möjlighet till internflykt ska individens

Läs mer

Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr:

Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr: Mikaela Hagan Catherine Johnsson Datum 2016-05-23 Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr: 1.3.4-2016-74410 Allmänna synpunkter på den omarbetade

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Bfd22 080929 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet Sammanfattning I detta rättsliga ställningstagande

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Återkallelse av uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Återkallelse av uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (8) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 21

Läs mer

KLAGANDE Sarab Bashar Sinhareeb Sinhareeb, 19890518. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-05-08, se bilaga l Dnr 11-194848

KLAGANDE Sarab Bashar Sinhareeb Sinhareeb, 19890518. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-05-08, se bilaga l Dnr 11-194848 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-05-05 UM11701-10 Migrationsdomstolen Meddelad! Enhet 22 Stockholm Sida l (3) KLAGANDE Sarab Bashar Sinhareeb Sinhareeb, 19890518 Ombud: Advokat Michel Barmoro

Läs mer

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut

Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut Den svenska asylprocessen från ansökan till beslut Asylansökan hos Migrationsverket En asylansökan ska göras inom Sveriges gränser, ansökningsenheter i Norrköping, Malmö, Gävle, Flen,Boden, Göteborg och

Läs mer

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket Source: http://tinyurl.com/cppw6b2 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2007:996

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 26 SCIC 28/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Besök mellan 10:00 11:00 av... Ur mitt brev till Catrine: Mina frågor: A. Rädda barnen kritiska till asylregler

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Beviljade uppehålls

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Den här undersökningen handlar om hur män är våldsamma mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har svarat på frågor om och hur mycket

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR

NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR NYTT OM HBTQ-FLYKTINGAR Nr 1/2014 (april 2014) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Migrationsverkets regleringsbrev

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

S12031 Enskild motion

S12031 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) Hbt och flyktingskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även transpersoner

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att December 2015 Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att ansvara för boendet försöjning ansvara för förvarsverksamheten bistå vid återvändande till hemlandet. Vilka asylsökande får

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Migrationsöverdomstolens avgörande den 1 juni 2016 i mål UM , MIG 2016:13

Migrationsöverdomstolens avgörande den 1 juni 2016 i mål UM , MIG 2016:13 1 (5) Sammanfattning 2016-06-08 Migrationsöverdomstolens avgörande den 1 juni 2016 i mål UM 8907-14, MIG 2016:13 Migrationsöverdomstolen uttalar sig om familjeåterförening, bevislättnad gällande identiteten,

Läs mer