De Osynliga EU-medborgarna. The Invisible EU-citizens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De Osynliga EU-medborgarna. The Invisible EU-citizens"

Transkript

1 The Invisible EU-citizens Författare: Institutionen för Globala och Politiska studier Mänskliga Rättigheter Kandidatuppsats 15 HP HT 2014 Handledare: Dimosthenis Chatzoglakis

2 Jag trodde du visste, att jag ogillar allt indelande av människor efter nationer och raser, all sortens diskriminering mellan vita och svarta, mellan arier och judar, mellan turkar och svenskar, mellan män och kvinnor. - Astrid Lindgren

3 Förkortningar EU Europeiska Unionen EES- Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EU-länderna samt Norge, Island, Liechtenstein) ECHR - Europakonventionen MR- Mänskliga Rättigheter FN- Förenta Nationerna Schengensamarbetet Kompletterar reglerna om fri rörlighet, passkontroller har tagits bort vid resor inom Schengenområdet. UDHR Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

4 Sammanfattning Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-medborgare och EUmigrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori the rights of others appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Benhabibs teori tydliggör nationalstaters rädsla gentemot det främmande och bekräftar att det sker en kränkning av de mänskliga rättigheterna när människor saknar medborgarskap. Slutsatsen av denna studie är att orsaken till att romska grupper ofta faller utanför det skyddsnät som finns är på grund av avsaknaden av subjektivitet. Nationalstater ser ofta romska grupper som ickehanterbara och det smittar av sig på civilsamhället och den generella attityden gentemot romer är negativ. Nyckelord; främling, mänskliga rättigheter, EU-migranter, fri rörlighet, rättvist medlemskap

5 Abstract This thesis highlights the problem with the use of the concepts EU-citizen and EUimmigrant, as well as what determines whether someone should be considered one or the other. Since freedom of movement is granted EU-citizens between member states, problems arise when groups that technically do not qualify as citizens, but are classified as migrants, utilize the freedom of mobility. The difference between being classified as an EU-citizen vs an EU-immigrant is the differences in the ability to enjoy the social safety net provided by the state. The Roma people will be used as an example throughout the thesis, as the history of the group is unique, and it is currently a topic of discussion in the EU. Through a comparative study of welfare states, along with a discourse analysis utilizing Benhabib s theory of the rights of others, a discussion will examine whether everyone in the EU have the opportunity to enjoy human rights. Benhabib s theory clarifies the nation state s fears of that considered foreign and confirms the violations of human rights that occur when people lack citizenship. The conclusion of the study is that the reason Roma groups often fall outside the social safety net is because the lack of subjectivity of states. Nation states often view Roma groups as nonmanageable, the perception rubs off on civil society and generates generally negative attitudes towards the Roma. Key words; Alienage, human rights, EU-immigrants, free movement, just membership

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och frågeställning Metod och Teori Material Avgränsningar Disposition Bakgrund och tidigare studier Konceptet av att vara EU-medborgare Utmaningar med fri rörlighet Antiziganism i Europa De osynliga EU-medborgarna- romer som ett exempel Metod Komparativ forskning Diskursanalys Teori The right to have rights Den Europeiska unionens värdegrunder EU-medborgare kontra EU-migrant En gemensam marknad, ett gemensamt problem De papperslösa Avvikelser från den fria rörligheten EU-migranter i Sverige EU-migranter i Danmark Stigmatiserade grupper Kulturella och politiska attityder i Sverige och Danmark En avbildning av verkligheten? Analys Nationalism kontra liberalism Ingen människa illegal Nationalstaters rädsla för det främmande Ett modernt undantag Ett modernt välfärdsproblem? Diskussion... 36

7 7 Sammanfattning Referenser... 40

8 1 Inledning En av EU:s grundläggande principer är att varje individ som är medborgare av en medlemsstat skall ha rätt att röra sig fritt samt uppehålla sig inom alla medlemsstaters territorium. Genom att ha ett medborgarskap i en medlemsstat blir man per automatik även unionsmedborgare. Trots denna grundläggande princip så finns det grupper inom EU som inte får åtnjuta rätten till fri rörlighet. Den fria rörligheten inom EU kallas mycket sällan för migration, trots det så finns det grupper inom EU som allt som oftast blir sedda som EUmigranter istället för EU-medborgare. Som EU-medborgare skall man åtnjuta vissa rättigheter oberoende av vilken medlemsstat man befinner sig i, dock gäller det inte samma sak för migranter. Detta medför vissa problem när människor som klassificeras som migranter i stället för medborgare utnyttjar den fria rörligheten. Dessa människor som inom EU blir klassificerade som EU-migranter istället för EUmedborgare får utstå enorma kränkningar av de mänskliga rättigheter när det utnyttjar den fria rörligheten inom EU. En grupp som om och om igen får utstå diskriminering och exkludering är den romska befolkningen. Romer är ett mycket bra exempel på en grupp som befinner sig i glappet mellan att vara EU-medborgare eller EU-migrant, det sker en pendling i användandet av begreppen och det skapar problem hur stater skall bemöta dessa grupper. I dagens Europa beräknas det finnas ungefär miljoner romer, det är mer vanligt än ovanligt att de få stå med fördomar, diskriminering och social exkludering. Oberoende av vilken medlemsstat de befinner sig så brister staterna i att garantera deras rättigheter och de lever marginaliserade från majoritetssamhället. Som ovannämnt så utsätts romer för dagliga kränkningar i nästan sätt alla medlemsstater, även i Sverige och Danmark, som ses som två välutvecklade välfärdsstater. Både Sverige och Danmark skall garantera ett visst skydd för alla som befinner sig inom deras jurisdiktion. Under de senaste åren kan man se att det har skett en ökning av romska grupper till både Sverige och Danmark, i nästan alla fall så stöter man på romerna i det offentliga rummet där de ägnar sig åt tiggeri eller gatumusicerande. Trots att Sverige och Danmark påminner om varandra väldigt mycket, framförallt på det institutionella planet så kan man se att det finns enorma skillnader i bemötandet samt inkluderingen av EU-migranter. Medan Sverige har en historia som främjar samt är 1

9 välkommande gentemot det främmande, så har Danmark en historia som i högre grad består av främlingsfientlighet och exkludering. Som EU-medborgare i Sverige och Danmark har man rätt till subventionerad sjukvård, med villkoret att man på något sätt kan bevisa sin nationella tillhörighet. Genom att vara EUmedborgare så innehar man ett EU-kort som är ett bevis på att man tillhör en medlemsstat och är skyddad av deras nationella sjukförsäkringsprogam. Om man innehar ett sådant kort (i många fall räcker det även med endast ett nationellt ID-kort) så har man rätt till akutsjukvård men även till återbesök om det skulle behövas. Om man däremot inte kan bevisa sin nationella tillhörighet så skapar det problem, man har fortfarande rätt till att uppsöka vård i livshotande situationer, dessvärre har man inte rätt till återbesök om man inte har möjlighet att bekosta det själv. I de allra flesta fall så faller romer in i den grupp som saknar identitetshandling och därmed saknar de ett EU-kort. Anledningen till att många romska grupper söker sig till just Sverige och Danmark är på grund av hopp om ett drägligare liv. Men med tanke på att de allt som oftast hamnar i gapet mellan EU-medborgare och EU-migrant så blir inte livet alltid bättre för dem. 1.1 Problemformulering Problematiken som denna uppsats kommer att behandla är vad som avgör användandet av begreppen EU-medborgare kontra EU-migrant. Inom EU borde de juridiska begreppen angående användandet vara tydligt och det borde finnas klara regler över hur de skall användas. I dagens EU finns det en problematik med att vissa grupper pendlar mellan att vara medborgare och migrant, det skapar problem i de olika medlemsstaterna om hur de olika institutionerna skall handskas med dessa grupper. Principen inom EU är att alla medborgare skall behandlas på lika grunder. Som det ser ut idag behandlas de grupper som faller i gapet mellan att vara medborgare eller migrant ibland värre än tredjelandsmedborgare från ett u- land. Som EU-medborgare skall man ha rätt att röra sig fritt samt uppehålla sig i andra medlemsstater. När man befinner sig i en annan stat skall man även ha rätt till bland annat fri eller subventionerad sjukvård. Dock är det mer vanligt en ovanligt att vissa stigmatiserade grupper faller utanför detta skyddsnät då de bland annat saknar identitetshandlingar och/eller EU-kort som ger de rätt till subventionerad sjukvård. 2

10 Denna uppsats kommer fokusera på två välfärdsstater Sverige och Danmark, som påminner mycket om varandra på många plan. Trots många likheter och ett välutarbetat skyddsnät för dess medborgare samt EU-medborgare så uppstår många problem när dessa utsatta grupper kommer till Sverige och Danmark i hopp om ett bättre liv. Denna uppsats ämnar att använda romer som ett exempel på en stigmatiserad grupp då det är ett aktuellt problem i hela EU, då även i Sverige och Danmark. Vad som är viktigt att påpeka är dock att det förmodligen kommer skapas andra grupper som kommer falla utanför de skyddsnät som finns idag, ett exempel på det är Nordafrikaner som fått uppehållstillstånd i Spanien och senare vill utnyttja den fria rörligheten och bosätta sig i annan medlemsstat. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 1 står det: Alla människor äro födda fria och i lika värde och rättigheter Utifrån ovanstående citat så anser jag att problematiken med att vissa grupper diskrimineras inom EU utgör en kränkning mot de mänskliga rättigheterna, det är ett stort problem inom EU att EU-migranter diskrimineras, därför är det relevant för mig att utföra denna studie. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att förstå problematiken med användandet av begreppen EUmedborgare och EU-migranter, vad det är som avgör vem som skall bli betraktad som medborgare och vem som skall betraktas som migrant. Uppsatsen ämnar att få en förståelse över hur EU i allmänhet samt två medlemsstater i synnerhet Sverige och Danmark, handskas med detta problem. De frågeställningar som uppsatsen kommer beröra är: - Vilka problem uppstår för nationalstaten när grupper inte går att placera som verkan EU-medborgare eller EU-migrant? - Hur handskas Sverige och Danmark med det främmande? - Vad utgör de största skillnaderna mellan Sverige och Danmark när det kommer till bemötande samt tillgång till sociala välfärdsrättigheter för EU-migranter? 3

11 1.3 Metod och Teori Metoden för denna uppsats kommer bestå utav en komparativ studie där två välfärdsstater inom EU kommer att ställas emot varandra. Där kommer de främsta likheter och skillnader att lyftas fram. När den komparativa studien är genomförd kommer även en diskursanalys att genomföras. I analysen kommer även det teoretiska perspektivet att appliceras. Det teoretiska perspektiv som kommer ligga till grund för denna studie är Benhabibs teori The Rights of Others. Hon diskuterar bland annat nationalstatens rädsla för det främmande och vikten av att var människa innehar ett medborgarskap. Mina metod- och teorival kommer att diskuteras mer djupgående längre fram i uppsatsen. 1.4 Material Det material som kommer ligga till grund för denna uppsats är både primära och sekundära källor. Det primära material som används är framförallt internationella rättsregler och EUlagstiftning. De sekundära källor som kommer att användas består framförallt av vetenskapliga böcker och artiklar. Policydokument kommer även att användas med avsikt att få en mer djupgående förståelse över mitt valda problemområde inom de olika institutionerna jag valt att studera. Relevant för uppsatsen är även att ta tidigare studier i beaktning för att kunna få en övergripande förståelse av problemet som finns idag, men även för att förstå sammankopplingen med historien och nuet. För att få en förståelse över de rådande diskurserna i Sverige och Danmark kommer även tidningsartiklar och annan media tillviss del användas. 1.5 Avgränsningar Denna uppsats ämnar att diskutera användandet av begreppen EU-medborgare och EUmigrant, fokus kommer framförallt vara på det glappet som uppstår mellan dessa kategorier. I denna uppsats kommer romer att användas som exempel för att kunna förtydliggöra problematiken med användningen av de två ovannämnda begrepp. Det exempel som jag valt att använda är både belastat historiskt och geografiskt, därför är det omöjligt för mig att inkludera allt som har med romer och göra. Samtidigt går det inte heller att bortse från vissa händelser som utgör en viktig del av hur situationen ser ut idag. 4

12 De länder som kommer utgöra grundpelaren i den komparativa studien som skall genomföras är Sverige och Danmark. Anledningen att jag har begränsat min uppsats till endast de EUländerna är att det är två välfärdsländer som påminner väldigt mycket om varandra. Trots likheterna mellan dessa länder så finns det även en viss olikhet i historien angående inkludering av det främmande. Med tanke på att både Sverige och Danmark är medlemmar i EU så ser deras migrationspolitik någorlunda lik ut. Därför kommer denna uppsats begränsa sig och endast kolla på hur EU-migranter blir mottagna i de två olika länderna, samt vilka möjligheter som finns för dem till en dräglig vardag. Då de sociala institutionerna i de bägge länderna är uppbyggda på snarlika sätt har jag valt att lägga fokus på huruvida EU-migranter kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter, då rätten till sjukvård som ett exempel. Jag är mycket medveten om att det finns andra grupper inom EU som ställs inför samma problem som romerna. Men då romerna utgör en speciell grupp som har en speciell historia och är ett aktuellt problem i både Sverige och Danmark så är det enligt mig den mest relevanta gruppen att använda som exempel för denna studie. Troligt är att det i framtiden kommer uppstå flera grupper som kommer stå inför samma problem som romerna gör idag, som jag nämnt tidigare så är den romska historien mycket speciell och det finns ingen annan grupp idag som påminner om den. Viktigt att belysa är att jag i denna uppsats endast kommer fokusera på den interna dimensionen av EU:s migrationspolitik. Jag kommer inte lägga någon fokus på tredjelandsinvandring till EU, det vill säga den externa dimensionen. Dock kan det förekomma vissa exempel där EU-migranters situation jämförs med tredjelandsmedborgare. 1.6 Disposition Uppsatsen kommer inledas med bakgrund och tidigare forskning. I detta kapitel kommer framförallt EU perspektivet belysas, vad det är som gäller när man innehar ett medborgarskap i en medlemsstat, samt hur situationen ser ut för människor med olika bakgrund. Vidare kommer metod och teori att introduceras innan uppsatsens mest relevanta kapitel presenteras. Först kommer kapitlet där jag genomför min jämförande studie mellan Sverige och Danmark, i detta kapitel skall jag fokusera på de skillnader och likheter som finns mellan de valda länderna. Avslutningsvis kommer en analys att genomföras där min valda teori kommer appliceras för att sedan kunna knyta ihop säcken och försöka besvara uppsatsens syfte och frågeställning. 5

13 2 Bakgrund och tidigare studier Den Europeiska Unionens ledord är: Frihet, Säkerhet och Rättvisa. Detta kapitel kommer fokusera på huruvida detta gäller alla EU-medborgare eller om det endast gäller vissa. Som EU-medborgare skall du ha rätt att röra dig fritt inom EU:s gränser, men med det uppkommer vissa problem, såsom att en faller utanför de välfärdsrättigheter som finns, exempelvis rätten till sjukvård. 2.1 Konceptet av att vara EU-medborgare Maastrichtfördraget som skrevs på 1992 ligger till grund för EU-medborgarskapet. Ett EUmedborgarskap beror på huruvida landet som man innehar medborgarskap är en medlemsstat i EU eller inte. Viktigt att poängtera är att ett EU-medborgarskap aldrig skall ersätta ett nationellt medborgarskap utan endast komplettera det. Det är fortfarande upp till varje lands nationella lagsystem att avgör vilka rättigheter de berörda individerna skall får ta del av, men även konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. En av de viktigaste rättigheterna som skall berör alla EU-medborgare är rätten till fri rörlighet samt rätten till uppehälle inom alla medlemsstater. (Condinanzi et al. 2008, s. 3, 20.) (Shaw, 2000, s. 67) Held definierar konceptet av att vara medborgare som membership of a community, som innebär att man har tillgång till vissa rättigheter samtidigt som man har skyldigheter gentemot samhället (Shaw, 2000, s. 68). Vad som är relevant för denna uppsats är det faktum att alla som innehar ett medborgarskap av en medlemsstat, är per automatik EU-medborgare. Därav skall man oberoende av vilket land man kommer ifrån erhålla samma rättigheter. En viktig aspekt att poängtera är att alla inte blev EU-medborgare samtidigt, olika grupper har erhållit olika aspekter av medborgarskapet under en längre period. Man kan ställa sig frågor som varför och vad som gör vissa grupper till bättre medborgare än andra, har det till exempel att göra med tillgång till politiska processer? (Shaw, 2000, s. 75) Trots tanken om att ett EU-medborgarskap syftar till att alla skall behandlas lika utifrån ickediskriminering principen, så ser det tyvärr inte ut så i praktiken. Med hjälp av praxis kan man se att vissa grupper är mer utsatta än andra när det gäller åtnjutandet av ett EU-medborgarskap och de rättigheter som medföljer. Ofta är det utsatta grupper som kämpar för bättre socio- 6

14 ekonomiska förutsättningar samt social förändring som drabbas av även detta utanförskap (Shaw, 2000, s. 75). Man har som EU-medborgare rätt att stanna tre månader som turist i en annan medlemsstat, för att stanna längre skall man arbeta, studera eller vara självförsörjande. För att individer inte skall hamna i kläm vid flytt till annat EU-land så har medlemsstaterna upprättat ett gemensamt system som berör socialförsäkringsförmåner, det vill säga pension och föräldraledigt. Detta har uppkommit för att den fria rörligheten skall fungera i praktiken och att personer som flyttar till ett annat land skall omfattas av värdlandets socialförsäkringssystem från första dagen (Schengen och fri rörlighet för personer). 2.2 Utmaningar med fri rörlighet I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kan man läsa Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land (art 13.2) Ändock kan man fråga sig om denna grundläggande rättighet faktiskt gäller alla, i dagens samhälle har mer eller mindre alla möjligheten att lämna sitt hemland men det är endast en minoritet som har rätten att träda in i ett annat land (Pécoud & De Guchteneire, 2007, s. 1). Gunnar Myrdal hävdade en gång att välfärdsstater är nationalistiska och protektionistiska och att dess funktion är baserat på en solidaritet emellan ett specifikt samhälle. De individer som lever inom detta samhälle är till viss mån villiga att ta emot utomstående, dock föredras grupper som samhället kan känna en viss liknelse med. Enligt vissa liberala ekonomer är fri rörlighet till fördel för världssamhället i sin helhet, men det innebär inte att varje enskilt land drar fördelar av immigration. Ett välfärdssamhälle är uppbyggt på så vis att det skall omfördela de resurser som finns emellan de individer som existerar inom det specifika samhället. Den fördelning som sker, sker mellan dem som har det bäst till dom som har det sämre, detta sker mellan de individerna i det givna samhälle samt inom samma system, så kallad solidaritet (Entzinger, 2007, s. 119). Det går att påstå att immigration till ett välfärdsland utmanar hela systemet, speciellt om det är människor som inte befinner sig i arbetsålder, då utgör det ett större hot mot välfärdsstaten då de i stället för att bidra med arbetskraft blir en börda för systemets logik. I vissa fall kan det vara svårt att förena tanken om öppna gränser och välfärdssystemet, då immigration 7

15 kräver genomträngliga gränser medan det bästa för ett välfärdssamhälle är ett slutet system (Entzinger, 2007, s. 120). Kunz och Leinonen skriver om de osynliga gränserna, med det hänvisar dem till saker som administration, kultur, språk, och mentala barriärer. De anser att det är viktigt att även ta hänsyn till detta när man talar om migration, då förutsättningarna inte ser likadana ut för alla EU-medborgare. Vad de menar är att högutbildade personer samt businessmänniskor har en god möjlighet till rörelsefrihet medan vanliga arbetare samt arbetslösa inte har samma möjlighet att röra sig mellan gränserna. Detta benämner de som en internal dimension av migration (Kunz & Leinonen, 2007, s. 137). 2.3 Antiziganism i Europa En bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot judar som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder och i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, och i handlingar social eller legal diskriminering, politisk mobilisering mot judarna, och kollektiv eller statligt våld vilket resulterar i och/eller syftar till att fjärma, driva bort eller tillintetgöra judar just för att de är judar (Cederberg, 2010, s. 52). Detta är den amerikanska folkmordsforskaren Helen Feins beskrivning av antisemitismen, dock hävdar Cederberg genom att byta ut judar mot romer så blir det även en beskrivning av antiziganismen. Hatet mot romer och judar härstammar från samma rötter, det bygger på en misstro mot det främmande och mytbildning om bland annat romers tro, i grund och botten handlar det om rasism. Detta hat gentemot romer började redan under 1300-talet då de blev anklagade för att sprida digerdöden, sedan har det bara fortsatt, anklagelser som att de spionerat för turkarna, rövat bort kristna barn och utfört ritualmord är bara några få saker som de fått utstå (Cederberg, 2010, s. 52). En av de fördomar som alltid funnits mot romer är att de har vandring i blodet och att många av dem levt på resande fot frivilligt. Sanningen är dock att i de flesta fall har de varit tvungna att ständigt byta bostadsplats då de blivit bortkörda av myndigheter eller människor runt omkring (Cederberg, 2010, s. 53). Trots större medvetenhet idag om allas lika värde så är fortfarande antiziganismen utbredd i Europa. När EU utvidgades år 2004/2007 och många länder från Östeuropa tillträdde så hade 8

16 EU tydliga krav på de nya medlemsstaterna. Ett av de främsta och mest relevanta kraven var att de måste garantera de mänskliga rättigheterna för sina romska minoriteter. Medvetenheten inom EU angående romers situation i de nya medlemsländerna var stor, dock reflekterades det inte över situationen för romer i de stater som redan var medlemmar. Här kan man spekulera i om det fanns en baktanke med att lägga extra resurser på just romer och deras utsatthet i de nya EU-länderna, för om villkoren i hemländerna blev bättre så slipper de rika EU-länderna ta tag i problemet (Cederberg, 2010, s. 93). ERIO (European Roma Infomation Office) hävdar att antiziganismen är djupt rotad i den europeiska kulturen, genom undersökningar som gjort är två tredjedelar av alla européer motvilliga att bo granne med romer. En teori till den ökande fientligheten gentemot romer hänger ihop med EU:s utvidgning och den fria rörligheten. Många stater anser att de inte har ekonomi till integreringsstrategier som berör romer (Cederberg, 2010, s ). 2.4 De osynliga EU-medborgarna- romer som ett exempel Treating like things alike and unlike things differently (Shaw, 2000, s. 76). Då vi alla är människor skall vi oavsett etnicitet, ras, kön, sexuell läggning med mera bli behandlade likadant. Ovanstående citat tydliggör även det, ändå så lyckas inte EU leva upp till detta. Inom EU finns det framförallt två EU-direktiv som berör romerna, det är de direktiv som främjar likabehandling av enskilda personer oavsett ras och etniskt ursprung (2000/43/EG) samt de direktiv om allmänna ramar för likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG). Överlag skall dessa direktiv bekämpa all sorts diskriminering, både direkt och indirekt. När det kommer till EU-direktiv så skall alla medlemsstater ta det i bejakning utifrån de egna landets förhållande och villkor (Cederberg, 2010, s. 149). Situationen för romer i dagens Europa beskrivs som en av de viktigaste politiska, sociala och humanitära frågor i dagens Europa, rapporten som beskriver detta hävdar nödvändigheten av en lagstiftning mot antiziganismen. Det finns fruktansvärda studier som beskriver hur illa romer blir behandlade i dagens Europa och dem beskrivs oftast som de fattigaste bland de fattiga, och deras förhållande är i många fall lägre än värsta u-landsnivå. Kortfattat går det att påstå att den fria rörligheten och icke-diskriminering principen inte fungerar för den romska befolkningen i Europa (Cederberg, 2010, s. 149 ff.). 9

17 Många av romerna i Europa lever i ständig skräck för att bli utsatta för rasism då både i sina hemländer och i andra medlemsstater. I allt större utsträckning lämnar romska grupper sina hem för att söka efter en drägligare tillvaro, idag är det mycket vanligt att man ser de som tiggare. På flera håll runt om i Europa är tiggeri förbjudet (inte i Sverige), och allt fler länder vill införa detta förbud då det är ett ökande problem utan lösning. I många länder så finns det misstankar om att tiggare tillhör kriminella ligor, men det finns det inga bevis för (Cederberg, 2010, s. 152 ff.). Idag så finns frågan om romsk inkludering med på EU:s agenda. Trots det ramverk som EU tagit fram angående integrering av romer så ligger det främsta ansvaret på nationell nivå. Många ser dock det som ett problem på grund av den diskriminering som sker runt om i EU gentemot romer, en av anledningarna till att ansvaret ligger på den nationella nivån är att EU inte vill kritisera medlemsstaternas minoritetspolitik (Cederberg, 2010, s. 154). 10

18 3 Metod 3.1 Komparativ forskning Med tanke på att denna uppsats främst kommer att fokusera på två länder Sverige och Danmark, så utgör komparativ forskning en viktig del. Komparativ forskning är mycket användbart när det kommer till jämförelse mellan olika länder, detta kallas för tvärnationell forskning. Tvärnationell forskning har blivit mindre okomplicerad att genomföra i takt med den tekniska utvecklingen som har skett. Världen vi lever i idag har blivit mindre, var vi än befinner oss har vi tillgång till nyheter som informerar om vad som skett på andra sidan jordklotet. Detta har medfört att det idag är svårare att tala om ett samhälle då framförallt de moderna samhällena är öppna och mottagliga för influenser från andra kulturer och traditioner (May, 2001, s ). Genom att använda sig av begreppet samhälle finns det en risk att man bortser från de skillnader som faktiskt finns. Genom den utveckling som har skett inom kommunikation och teknik idag, går det att se tydliga skillnader mellan de kulturella föreställningar som existerar i olika länder. Med tanke på den globalisering som har skett har även forskningen genomgått en process samt skapat ett enormt informationsflöde. När man studerar olika kulturer och samhällen, hur de organiserar sociala och politiska verksamheter så finns en önskan om att nå en större insikt om ens eget liv. Att jämföra olika politiska system kan leda till en fördjupad förståelse av sitt egna samhällssystem, samt mer generella teser om förändringsprocesser (May, 2001, s. 241). Strävan att hitta universella förklaringar kallas enligt O Reilly för konvergensteorin, den bygger på att det finns gemensamma, universellt identifierbara influenser och trender som opererar i alla industrialiserade samhällen. Motvikten i detta är dock att det politiska och sociala livet idag har blivit mer komplicerat på grund av globaliseringen, idag existerar inte bara variationer inom nationer utan även mellan. Denna ökande divergens omöjliggör tvärnationella generaliseringar. Målet för en komparativ forskning är att förstå och förklara hur samhällen samt kulturer upplever och förhåller sig till sociala, ekonomiska och politiska förändringar (May, 2001, s ). 11

19 May lyfter fram fyra olika termer som beskriver den komparativa forskningens möjligheter 1 spegelbildsperspektivet, 2 differensperspektivet, 3 teoriutvecklingsperspektivet och 4 prediktionsperspektivet. Kortfattat kommer dessa perspektiv att presenteras nedan. Spegelbildsperspektivet betonar den värdefulla betydelsen av att bedriva komparativ forskning, detta för att forskningsresultat som berör andra länder kan belysa vårt eget sätt att leva. Målet för forskningen blir då att hämta kunskap från andra länder. Genom att studera andra länder kan man få en unik inblick i hur det sociala livet fungerar, som utomstående kan man då ställa frågor som insiders inte har reflekterat över, utan tagit dessa levnadsmönster förgivna. När studier om olika samhällen genomförs uppkommer frågeställningar huruvida vissa har utvecklats på liknande sätt medan andra utvecklats annorlunda (May, 2001, s. 247). Det andra perspektivet möjliggör en förståelse av vilka kulturella hinder som kan uppstå vid införandet av en viss politik. Med hjälp av en komparativ forskning går det att få en grundläggande bild av vilka egenskaper som antingen förenar eller åtskiljer moderna välfärdsstater. Genom att utföra komparativ forskning går det då att få en förståelse av vilka faktorer på makroplanet som påverkar sociala och politiska förändringar (May, 2001, s. 248). Teoriutvecklingsperspektivet antyder att komparativ forskning kan bidra till teoriutveckling, ur ett positivt perspektiv kan man anta att tvärnationella studier har en möjlighet att förändra forskningsinriktningen och då få konsekvenser för politiska åtgärder och initiativ (May, 2001, s. 249). Det sista perspektivet som May diskuterar betonar att komparativ forskning kan förenkla resultatet av olika insatser och åtgärdsprogram. Genom att studera effekten av politiska insatser eller system i andra länder går det att förutsäga utfallet och inte endast förstå potentialen av dessa insatser (May, 2001, s. 251). 3.2 Diskursanalys Världen består utav olika diskurser, man kan hävda att diskurser utgörs av specifik kunskap om världen. Dessa diskurser formar vårt sätt att förstå världen, samt människors agerande kring den. En definition av diskurs kan vara A particular form of language with its own rules and conventions and the institutions within which the discourse is produced and circulates (Rose, 2001, s. 136). För att förstå en diskurs är intertextualitet mycket viktigt, de språk som används bör förstås som någonting mer subtilt och kreativt istället för endast en förmedlare av faktiskt information. Språket skall betraktas som en aktiv skapare av verkligenhet istället för en 12

20 representation av verkligheten, orden som har valts har valts av ett syfte för att ha en viss effekt på personerna som läser texten (Rose, 2001, s. 136) (Denscombre, 2009, s. 393). För att kunna förstå kulturella antaganden genom en diskursanalys så är diskursen beroende av begrepp som utvecklats utanför den text som analyseras. Det krävs även att man studerar det som är frånvarande i texten lika väl som man studerar det som den innehåller, den underförstådda meningen är mycket relevant. När diskursanalys genomförs är även förhandsantagande än viktig del, de måste bygga på den befintliga kunskapen om samhället, kulturen eller politiken, texten analyseras då med vissa förutfattade meningar om de betydelser som finns (Denscombre, 2009, s. 395). Foucault hävdar att makt är mycket invecklat och det är inget som utövas av ett subjekt mot ett annat. Både makt och diskurser finns hela tiden runt omkring oss och det reproduceras ständigt, därför anser Foucault även att diskurs bör ses som en mycket kraftfull disciplin. Foucault använder sig av begreppet sociala praktiker för att beskriva dess reproduktion. Alla individer är på ett eller annat sätt en social praktik, som bidrar till att makt på olika sätt existerar och efterföljs, detta kan ske i form av konventioner och regelverk, bland annat. Kortsagt är makt ingenting som sker uppifrån och ner i ett samhälle, utan makt är någonting som finns överallt, likaså diskurser (Jansson, 2008, s. 14) (Rose, 2001, s. 137). Man kan hävda att den sociala verkligheten är skapad genom diskurser, sociala interaktioner går inte att förstå utan koppling till den diskurs som ger den mening, syftet med att utföra en diskursanalys är att man får en ökad förståelse mellan diskursen och verkligheten (Bryman, 2008, s. 508). Genom att förstå hur olika institutioner i samhället påverkas av varandra kan man få en bredare förståelse över hur makt och kunskap visar sig genom diskurser. Genom övervakning anser Foucault att social ordning produceras, detta har blivit ett dominant tillvägagångsätt i många moderna kapitalistiska stater. Han använder Benthams panoptikon som ett exempel, ett panoptikon är användbart i många olika institutioner, då även i ett samhälle. Kortfattat så är effekten av ett panoptikon att man alltid är synlig to induce in the inmate a state of conscious and permanent visibility that assures the automative functioning of power (Rose, 2001, s. 166). Enligt Foucault arbetar institutioner på två plan. Foucault benämner dessa två tillvägagångsätt som institutionella redskap samt institutionella tekniker. Den första av de två utgörs av makt 13

21 och kunskap, alltså det som institutionen är uppbyggd på. Det kan bestå av lagar, moral, filosofiska uttalanden med mera, själva diskursen uppkommer sedan genom detta. Vidare beskrivs institutionella tekniker som ett sätt att praktisera kunskap och makt. För att förtydliga redskap och tekniker kan man anse att panoptikon är ett slags redskap medan fönster och persiennerna är en slags teknik (Rose, 2001, 167). Relevant för en diskursanalys är även att förstå Foucaults princip angående subjektivitet. Hans förklaring av ett subjekt är att det är någonting som är historisk konstruerat, han hävdar även att subjektet skall ha konstituerat sig själv. Foucault associerar subjektivitet med a reality ontologically distinct from the body. En mer målande beskrivning av Foucaults teori angående subjektivitet är the subject constitutes itself in different forms at different times through the use of varied practices, but always by distinguishing itself from the physical body that engages in those practices (Kelly, 2013, s. 514) Genom att genomföra en diskursanalys får man en ökad förståelse över hur makten i samhället uppnås genom diskurser. När man utforskar de bakomliggande betydelserna som används för att förstå en text så förstår man även att vissa diskurser tjänar vissa gruppers intressen mer än andras (Denscombre, 2009,s. 395). 14

22 4 Teori No human is illegal detta citat är vad Seyla Benhabib grundar sin bok på, ingen människa är någonsin olaglig, oavsett var man befinner sig eller vilken status man innehar. 4.1 The right to have rights I boken the right to have rights talar Benhabib om varje människas rättigheter och hur dessa är kopplade till personers medborgarstatus. Benhabib menar att anledningen till att vi kategoriserar människor idag är en effekt av bildandet av nationalstater. De olika kategorierna som hon presenterar är: flykting, minoritet, statslös samt främling. För att bli klassificerad som flykting skall man ha blivit bortjagad från sitt hemland, som minoritet klassas man när den politiska majoriteten förklarar en specifik grupp som icke tillhörande till den homogena gruppen etc. Det går att påstå att hon väljer att fokusera på de aspekter i en politisk verksamhet som gör skillnad mellan medborgare och främling (Benhabib, 2004, s. 55). Det går att urskilja att boken är uppbyggd på tre utgångspunkter. Den första utgångspunkten hävdar att liberala demokratier står inför olika dilemman när det kommer till mänskliga rättigheter kontra demokratiskt självbestämmande. Problematiken i detta är huruvida demokratiska stater skall öppna upp sina gränser för ekonomiska flyktingar eller huruvida dessa stater i stället skall bistå med resurser till de fattigare nationerna (Bauböck, 2007, s. 398). Vidare diskuterar Benhabib relevansen av att ta itu med olika dilemman genom att göra skillnad på principle of right samt schedules of rights. Den förstnämnda fokuserar på den grundläggande principen av att alla människor är rättighetsbärare medan den andra poängterar att lagstiftningen kan variera mycket inom olika demokratier och därför råder det bred variation på tillämningen av principer (Bauböck, 2007, s. 399). Benhabib beskriver politiskt medborgarskap (möjligheten att träda in samt lämna olika samhällen) som en viktig aspekt av nationell och internationell rättvisa. Tillskillnad från Benhabib så beskriver John Rawls att man skall skåda demokratiska samhällen som fullständiga och stängda sociala system. Det Rawls syftar till när med ett stängt system är att man endast kan träda in i ett sådant system vid födseln och lämna när man dör. Han beskriver då internationell rättvisa ur ett statscentriskt perspektiv (Benhabib, 2004, s. 74). Rawls 15

23 argument angående stänga system motsätter sig Kant s teori om kosmopolitianismen, enligt honom är vi alla medlemmar av ett världssamhälle där alla har möjligheten att integrera med varandra (Benhabib, 2004, s. 75). Boken The Rights of Others Aliens, Residents and Citizens utgår till stor del av från Kants teorier om den kosmopolitiska federalismen, Kant beskriver tre nivåer av relationer som börs tar hänsyn till mellan det legala och moraliska. De olika relationerna är den mellan individer inom en stat, relationen mellan stater och den relation som är mest relevant för detta arbete relationen mellan individer och främmande stater. Benhabib skriver att tillfällig vistelse på främmande territorium bör vara en rättighet. Dessa argument grundas på antagande om att alla människor har förmågan att förenas i en gemenskap samt att jorden vi lever på ägs av oss alla (Benhabib, 2004, s. 25, 29-30). Benhabib beskriver Rawls teori som nationalistisk, då den har en tendens att marginalisera icke homogena grupper, så som etniska- och religiösa grupper. Länge har marginaliserade och exkluderade grupper försökt att transformera den moraliska koden i ett samhälle, av anledningen att försöka bli inkluderade. Benhabib hävdar att det är fel att kategorisera människor som homogena utifrån moraliska koder och gemensamma sympatier, det är fientligt gentemot exkluderade grupper som väljer att inte ta till sig av de hegemoniska moraliska koderna (Benhabib, 2004, s. 81). Benhabib motsätter sig Rawls argument om att stater är fullständiga och stängda system, men trots det anser hon att gränser mellan länder är nödvändiga. En kan se att öppna och porösa gränser underlättar fri rörlighet för människor, varor och service mellan länder, samt är mycket fördelaktiga för ekonomier med öppna marknader. Benhabib anser även att immigration fördjupar den politiska kulturen i mottagarlandet (Benhabib, 2004, s ). Vidare skriver Benhabib att liberala demokratier borde utöva politik som i så stor utsträckning som möjligt är kompatibelt med en värld utan gränser. Politik som förs i liberala stater bör därför skydda individuella rättigheter och se till att alla har samma möjligheter i livet. Alla ska kunna åtnjut samma rättigheter och bara för att man är migrant skall man inte bli nekad vissa rättigheter (Benhabib, 2004, s. 95) (Aleinikoff, 2007, s. 424). Benhabib belyser att de främsta anledningarna till att människor flyr sina hemländer är på grund av misär så som fattigdom, svält eller diskriminering. Vad som är relevant för Benhabib är att oavsett vem du är eller vad du kommer ifrån skall man ha samma möjlighet att bli 16

24 medlem i en gemenskap. Varje människa skall bli behandlad med samma respekt, i fall en person i fråga blir nekad inträde skall det finnas relevanta orsaker, det får aldrig bero på ras, etnicitet, religion etc. Ändå är inte rätten till medlemskap av en gemenskap samma sak som att bli beviljad ett medborgarskap, i stället kan man se det som rätten till att få tillträda ett land med lika rättigheter. Vad hon menar är att tillfällig vistelse i ett land skall ses som en rättighet medan permanent uppehälle endast är ett privilegium (Benhabib, 2004, s. 140). Den andra teorin som Benhabib tar avstamp i är Ardent s arbete om rätten till rättigheter. Ardent beskriver anledningen till att människor idag är statslösa beror på kollapsen av det europeiska riket mellan de två krigen. Under den perioden av-naturaliserades tusentals människor. Anledningen till att stater agerade på det vis var för att slippa ta hand om det icke önskvärda, det vill säga etniska minoriteter, flyktingar etc. (Benhabib, 2004, s. 71) I detta resonemang grundar Benhabib sin tanke angående ett rättvist medlemskap, rätten till ett medlemskap inkorporeras även i de mänskliga rättigheterna (UDHR, art 15). Som EU medborgare innehar man sociala rättigheter även om man befinner sig inom en annan stats territorium, i resterande del av världen varierar dessa sociala rättigheter beroende på vilket land man kommer ifrån. Dock finns det en farozon inom EU när det kommer till en kollektiv identitet mellan medlemsstaterna. Om man som individ emigrerar till en annan medlemsstat och tillexempel arbetar, så finns det en risk att man förblir alienage, samhället skapar då en grupp som får ta del av det civila samhället men likväl står utanför det politiska systemet, det vill säga utan politiska rättigheter (Benhabib, 2004, s. 146). Trots att ett av EU:s motto är united in diversity finns det flertal exempel på marginalisering utav människor, dom andra i EU har tillexempel blivit gästarbetare samt immigranter (Benhabib, 2004, s ). Överlag handlar Benhabibs teori om nationalstatens rädsla för det främmande, stater är rädda att förlora sina rötter. Dom andra är idag det största hotet mot vi, migrationen hotar att utrota länders ursprungsbefolkning. Kortfattat så är stater otroligt rädda att falla isär på grund av den immigration och emigration som sker idag. Stater anser att det främsta hotet är att nyanlända kommer förändra medborgares attityd, de tydliga gränser som en gång funnits och deklarerat vad som är dom andra och vi håller på att suddas ut. När en stat tar emot immigranter finns rädslan att vår egen nationalitet försvinner, därför anses integrering av marginaliserade grupper skrämmande (Benhabib, 2004, s. 124 ff.). 17

25 Benhabib skriver även att trots staters rädsla för att förlora sin integritet är det viktigt att låta migranter behålla en del av sin kultur, en av de största rädslor som finns för de människor som lämnar sina hemländer är att förlora sig själv i den nya kulturen. Benhabib menar att det är det främmande som sätter demokratin på prov, hon hävdar dock att demokratiska länder inte skall verka på detta sätt. Tanken med en demokrati är att den skall vara öppen och välkomnade för alla och att inga gränser skalla existera (Benhabib, 2004, s. 215). Två relevanta förpliktelser som den demokratiska liberala staten har är sjävbestämmanderätten samt att införliva de mänskliga rättigheterna, dessa två förpliktelser kan till viss del motsätta varandra. När det kommer till självbestämmanderätten så är den framförallt tydlig när det kommer till migrationsfrågor då det är staten själv som reglerar vilka som får tillträde till landet. Problematiken mellan självbestämmanderätten och de mänskliga rättigheterna kan komma att uppstå när immigrationspolicys hela tiden måste ta hänsyn till de som står i de olika konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Immigration är idag ett av det största hoten mot nationalstaten, då suveräniteten ständigt utmanas av människor från främmande stater (Benhabib, 2003, s ). 18

26 5 Den Europeiska unionens värdegrunder Den nationella suveräniteten är uppbyggd på värden som yttrandefrihet, tankefrihet, ett demokratiskt styrelseskick samt internationell solidaritet, detta gäller framförallt i de västeuropeiska staterna. När man talar om de nordiska länderna så kan man se att de länderna alltid vidmakthållit sig för att vara liberala och toleranta gentemot det främmande. Vad man kan se idag är dock att framförallt Norge och Danmark inte lever upp till det längre, de har mer eller mindre endast en negativ attityd till dom andra. I debatter angående det främmande så hävdar vissa att invandring är en fara för demokratin (Persson & Arvidsson, 2011, s. 330). Mångfald är ett ord som är återkommande när man diskuterar positiva europeiska värden, dock är det i vissa fall motsägelsefull om man kollar på den europeiska historien med krig samt antipati gentemot invandrare och minoriteter. De normer och värderingar som skall ligga till grund för den europeiska gemenskapen står i Köpenhamnskriterierna från De kriterierna handlar bland annat om fri marknad kopplad till stabila demokratier, yttrandefrihet, respekt för mänskliga rättigheter, antidiskriminering etc. Vad som är relevant att påpeka är dock att många av ursprungsländerna inom EU inte lever upp till dessa kriterier (Persson & Arvidsson, 2011, s, ). De stater som är medlemmar i unionen skall kännetecknas som samhällen som förespråkar mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet. Vad unionen vill uppnå med dessa värdegrunder är att EU skall vara ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, det skall även bidra till bekämpningen av social utslagning och diskriminering, främjande av rättvisa och socialt skydd för alla (Grundläggande principer för EU) 5.1 EU-medborgare kontra EU-migrant Den fria rörligheten inom EU definieras sällan som migration, då alla som lever inom unionen har rätt till att röra sig fritt mellan varje medlemsstat. I detta kapitel kommer en diskussion angående användandet av begreppen EU-medborgare och EU-migranter att föras. Varför vissa grupper inom EU kallas för EU-migranter trots att de är EU-medborgare. Hur hanterar 19

27 egentligen EU dessa avvikande grupper som finns och var ligger ansvaret, hos EU eller hos varje enskild stat? EU:s regler samordnar de olika ländernas trygghetssystem men det finns inget gemensamt europeiskt system som ersätter nationella system. Det är alltså upp till varje enskilt land att bestämma vem som är socialförsäkrad enligt landets lagstiftning liksom vem som har rätt till förmåner och på vilka villkor (Socialtjänsten, 2013, s. 31). EU:s uppehållsdirektiv säger att man får röra sig fritt mellan medlemsstaterna så länge man inte blir en börda för värdlandets sociala skyddsnät. Även om en EU-medborgare utnyttjar det sociala skyddsnät som finns skall deportering inte vara ett direkt resultat av det. En problematik med EU:s direktiv angående uppehälle är att det inte finns någon förklaring av vad en orimlig börda är. Det är därför mycket svårt att skicka hem en EU-medborgare från tillexempel Sverige och Danmark (Report on homeless migrants in Copenhagen). 5.2 En gemensam marknad, ett gemensamt problem Migration är en av de viktigaste och mest utmanande frågor som EU har att ta itu med. EU har idag ett ökat inflytande över medlemsstaterna, men de starkaste aktörerna när det kommer till migrationspolitiken ligger hos varje enskild stat. Ändå råder det en förvirring över vem som egentligen är migrant. Migrationspolitiken inom EU inkluderar både en extern och intern dimension. Den externa dimensionen innefattar asyl, flyktingar, illegal invandring samt invandring av personer från länder utanför EU. Den interna dimensionen (som denna uppsats fokuserar på) syftar till EU:s integrations- och antidiskrimineringspolitik och den fria rörligheten för arbetskraft och människor inom unionen (Hansen, 2008, s. 11 ff.) När EU utvidgades 2004/2007 och flertal länder från öst blev medlemmar i unionen så uppkom en debatt om den fria rörligheten. Trots att alla medborgare inom EU skall åtnjuta samma rättigheter så uppkom det problem under östutvidgningen. De nya medlemsländernas medborgare fick inte fri rörlighet i de gamla EU-länderna, det uppkom diverse övergångsregler i vissa av dessa länder. Anledningen till dessa övergångsregler var för att många regeringar hävdade att det skulle bli en ökad invandring från öst till väst, de nya EUmedborgarna framställdes som kriminella snyltgäster. Relevant att poängtera är att Sverige var de enda av de gamla EU-länderna som inte införde övergångsregler (Hansen, 2008, s. 23). 20

28 Danmark däremot som senare i denna uppsats skall jämföras med Sverige införde övergångsregler för de nya EU-medborgarna. Dessa regler var utformade såhär: Arbetssökande får uppehålla sig fritt i landet upp till sex månader men måste försörja sig själva. För att få arbetstillstånd krävs att man fått en anställning på heltid på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal och som följer danska villkor för löner och anställning. Arbetsgivaren ska vara skatteregistrerad och får inte omfattas av strejk, blockad eller lockout. Tillståndet gäller bara en anställning i taget i högst ett år. Nytt jobb kräver nytt tillstånd. Familj får följa med om det finns bostad enligt dansk standard (Övergångsreglerna i EU). I samband med övergångsreglernas uppkomst påbörjades en diskussion angående invandringsproblem inom EU, dock var det aldrig tal om att avveckla den fria rörligheten (även om man till vissa del redan gjort det för vissa). I takt med denna diskussion uppkom en distinktion mellan fri rörlighet och migration, man kan även se det på så vis att en distinktion mellan det önskvärda och det icke önskvärda uppkom. Innan östutvidgningen sågs den fria rörligheten som någonting positiv och lönsamt för alla medlemsstater, nu i stället ses det som någonting som endast drar med sig utgifter (Hansen, 2008, s. 24). 5.3 De papperslösa Enligt FN finns det ungefär 12 miljoner människor runt om i världen som är statslösa, av dessa beräknas bo i Europa, dock är det svårt att säga hur många av dem som är romer. När Jugoslavien löstes upp var det väldigt många romer som blev statslösa, anledningen till det var att man var tvungen att söka medborgarskap inom den nya staten inom en viss tid, de romer som då hade flyttat till andra länder förlorade sitt medborgarskap i de land de var födda. Detta går dock emot FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, alla människor har rätt till en nationalitet, och ingen skall godtyckligt bli fråntagen sitt medborgarskap (Cederberg, 2010, s. 139). 5.4 Avvikelser från den fria rörligheten Under en övergångsperiod kan EU-länderna få undantag från reglerna om den fria rörligheten för personer, dessa undantag gäller då arbetstagare från nya medlemsländer. Det finns tillexempel vissa länder som har begränsat kroatiska medborgare att arbeta i dessa länder. 21

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter

Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter Vård för Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter Henrik Abbe Andersson, Läkare i Världen www.lakareivarlden.org Disposition 1.Läkare i Världen 2.Lagar, konventioner och etiska riktlinjer 3.Asylsökande

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Disposition - Hållbar utveckling

Disposition - Hållbar utveckling Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Kulturdepartementet har gett möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism. Kommunstyrelsens

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 20.1.2012 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Adina-Ioana Vălean (PE473.706v02-00) Rapporten om EU-medborgarskapet 2010:

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

mot rasism lärarmaterial

mot rasism lärarmaterial mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Stockholm 15 december 2016 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr: Ku2016/01696/DISK YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Sammanfattning Civil Rights Defenders välkomnar

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1831/2008, ingiven av Mustafa Irkan, brittisk medborgare, om indirekt diskriminering

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer