De Osynliga EU-medborgarna. The Invisible EU-citizens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De Osynliga EU-medborgarna. The Invisible EU-citizens"

Transkript

1 The Invisible EU-citizens Författare: Institutionen för Globala och Politiska studier Mänskliga Rättigheter Kandidatuppsats 15 HP HT 2014 Handledare: Dimosthenis Chatzoglakis

2 Jag trodde du visste, att jag ogillar allt indelande av människor efter nationer och raser, all sortens diskriminering mellan vita och svarta, mellan arier och judar, mellan turkar och svenskar, mellan män och kvinnor. - Astrid Lindgren

3 Förkortningar EU Europeiska Unionen EES- Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EU-länderna samt Norge, Island, Liechtenstein) ECHR - Europakonventionen MR- Mänskliga Rättigheter FN- Förenta Nationerna Schengensamarbetet Kompletterar reglerna om fri rörlighet, passkontroller har tagits bort vid resor inom Schengenområdet. UDHR Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

4 Sammanfattning Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-medborgare och EUmigrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori the rights of others appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Benhabibs teori tydliggör nationalstaters rädsla gentemot det främmande och bekräftar att det sker en kränkning av de mänskliga rättigheterna när människor saknar medborgarskap. Slutsatsen av denna studie är att orsaken till att romska grupper ofta faller utanför det skyddsnät som finns är på grund av avsaknaden av subjektivitet. Nationalstater ser ofta romska grupper som ickehanterbara och det smittar av sig på civilsamhället och den generella attityden gentemot romer är negativ. Nyckelord; främling, mänskliga rättigheter, EU-migranter, fri rörlighet, rättvist medlemskap

5 Abstract This thesis highlights the problem with the use of the concepts EU-citizen and EUimmigrant, as well as what determines whether someone should be considered one or the other. Since freedom of movement is granted EU-citizens between member states, problems arise when groups that technically do not qualify as citizens, but are classified as migrants, utilize the freedom of mobility. The difference between being classified as an EU-citizen vs an EU-immigrant is the differences in the ability to enjoy the social safety net provided by the state. The Roma people will be used as an example throughout the thesis, as the history of the group is unique, and it is currently a topic of discussion in the EU. Through a comparative study of welfare states, along with a discourse analysis utilizing Benhabib s theory of the rights of others, a discussion will examine whether everyone in the EU have the opportunity to enjoy human rights. Benhabib s theory clarifies the nation state s fears of that considered foreign and confirms the violations of human rights that occur when people lack citizenship. The conclusion of the study is that the reason Roma groups often fall outside the social safety net is because the lack of subjectivity of states. Nation states often view Roma groups as nonmanageable, the perception rubs off on civil society and generates generally negative attitudes towards the Roma. Key words; Alienage, human rights, EU-immigrants, free movement, just membership

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och frågeställning Metod och Teori Material Avgränsningar Disposition Bakgrund och tidigare studier Konceptet av att vara EU-medborgare Utmaningar med fri rörlighet Antiziganism i Europa De osynliga EU-medborgarna- romer som ett exempel Metod Komparativ forskning Diskursanalys Teori The right to have rights Den Europeiska unionens värdegrunder EU-medborgare kontra EU-migrant En gemensam marknad, ett gemensamt problem De papperslösa Avvikelser från den fria rörligheten EU-migranter i Sverige EU-migranter i Danmark Stigmatiserade grupper Kulturella och politiska attityder i Sverige och Danmark En avbildning av verkligheten? Analys Nationalism kontra liberalism Ingen människa illegal Nationalstaters rädsla för det främmande Ett modernt undantag Ett modernt välfärdsproblem? Diskussion... 36

7 7 Sammanfattning Referenser... 40

8 1 Inledning En av EU:s grundläggande principer är att varje individ som är medborgare av en medlemsstat skall ha rätt att röra sig fritt samt uppehålla sig inom alla medlemsstaters territorium. Genom att ha ett medborgarskap i en medlemsstat blir man per automatik även unionsmedborgare. Trots denna grundläggande princip så finns det grupper inom EU som inte får åtnjuta rätten till fri rörlighet. Den fria rörligheten inom EU kallas mycket sällan för migration, trots det så finns det grupper inom EU som allt som oftast blir sedda som EUmigranter istället för EU-medborgare. Som EU-medborgare skall man åtnjuta vissa rättigheter oberoende av vilken medlemsstat man befinner sig i, dock gäller det inte samma sak för migranter. Detta medför vissa problem när människor som klassificeras som migranter i stället för medborgare utnyttjar den fria rörligheten. Dessa människor som inom EU blir klassificerade som EU-migranter istället för EUmedborgare får utstå enorma kränkningar av de mänskliga rättigheter när det utnyttjar den fria rörligheten inom EU. En grupp som om och om igen får utstå diskriminering och exkludering är den romska befolkningen. Romer är ett mycket bra exempel på en grupp som befinner sig i glappet mellan att vara EU-medborgare eller EU-migrant, det sker en pendling i användandet av begreppen och det skapar problem hur stater skall bemöta dessa grupper. I dagens Europa beräknas det finnas ungefär miljoner romer, det är mer vanligt än ovanligt att de få stå med fördomar, diskriminering och social exkludering. Oberoende av vilken medlemsstat de befinner sig så brister staterna i att garantera deras rättigheter och de lever marginaliserade från majoritetssamhället. Som ovannämnt så utsätts romer för dagliga kränkningar i nästan sätt alla medlemsstater, även i Sverige och Danmark, som ses som två välutvecklade välfärdsstater. Både Sverige och Danmark skall garantera ett visst skydd för alla som befinner sig inom deras jurisdiktion. Under de senaste åren kan man se att det har skett en ökning av romska grupper till både Sverige och Danmark, i nästan alla fall så stöter man på romerna i det offentliga rummet där de ägnar sig åt tiggeri eller gatumusicerande. Trots att Sverige och Danmark påminner om varandra väldigt mycket, framförallt på det institutionella planet så kan man se att det finns enorma skillnader i bemötandet samt inkluderingen av EU-migranter. Medan Sverige har en historia som främjar samt är 1

9 välkommande gentemot det främmande, så har Danmark en historia som i högre grad består av främlingsfientlighet och exkludering. Som EU-medborgare i Sverige och Danmark har man rätt till subventionerad sjukvård, med villkoret att man på något sätt kan bevisa sin nationella tillhörighet. Genom att vara EUmedborgare så innehar man ett EU-kort som är ett bevis på att man tillhör en medlemsstat och är skyddad av deras nationella sjukförsäkringsprogam. Om man innehar ett sådant kort (i många fall räcker det även med endast ett nationellt ID-kort) så har man rätt till akutsjukvård men även till återbesök om det skulle behövas. Om man däremot inte kan bevisa sin nationella tillhörighet så skapar det problem, man har fortfarande rätt till att uppsöka vård i livshotande situationer, dessvärre har man inte rätt till återbesök om man inte har möjlighet att bekosta det själv. I de allra flesta fall så faller romer in i den grupp som saknar identitetshandling och därmed saknar de ett EU-kort. Anledningen till att många romska grupper söker sig till just Sverige och Danmark är på grund av hopp om ett drägligare liv. Men med tanke på att de allt som oftast hamnar i gapet mellan EU-medborgare och EU-migrant så blir inte livet alltid bättre för dem. 1.1 Problemformulering Problematiken som denna uppsats kommer att behandla är vad som avgör användandet av begreppen EU-medborgare kontra EU-migrant. Inom EU borde de juridiska begreppen angående användandet vara tydligt och det borde finnas klara regler över hur de skall användas. I dagens EU finns det en problematik med att vissa grupper pendlar mellan att vara medborgare och migrant, det skapar problem i de olika medlemsstaterna om hur de olika institutionerna skall handskas med dessa grupper. Principen inom EU är att alla medborgare skall behandlas på lika grunder. Som det ser ut idag behandlas de grupper som faller i gapet mellan att vara medborgare eller migrant ibland värre än tredjelandsmedborgare från ett u- land. Som EU-medborgare skall man ha rätt att röra sig fritt samt uppehålla sig i andra medlemsstater. När man befinner sig i en annan stat skall man även ha rätt till bland annat fri eller subventionerad sjukvård. Dock är det mer vanligt en ovanligt att vissa stigmatiserade grupper faller utanför detta skyddsnät då de bland annat saknar identitetshandlingar och/eller EU-kort som ger de rätt till subventionerad sjukvård. 2

10 Denna uppsats kommer fokusera på två välfärdsstater Sverige och Danmark, som påminner mycket om varandra på många plan. Trots många likheter och ett välutarbetat skyddsnät för dess medborgare samt EU-medborgare så uppstår många problem när dessa utsatta grupper kommer till Sverige och Danmark i hopp om ett bättre liv. Denna uppsats ämnar att använda romer som ett exempel på en stigmatiserad grupp då det är ett aktuellt problem i hela EU, då även i Sverige och Danmark. Vad som är viktigt att påpeka är dock att det förmodligen kommer skapas andra grupper som kommer falla utanför de skyddsnät som finns idag, ett exempel på det är Nordafrikaner som fått uppehållstillstånd i Spanien och senare vill utnyttja den fria rörligheten och bosätta sig i annan medlemsstat. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 1 står det: Alla människor äro födda fria och i lika värde och rättigheter Utifrån ovanstående citat så anser jag att problematiken med att vissa grupper diskrimineras inom EU utgör en kränkning mot de mänskliga rättigheterna, det är ett stort problem inom EU att EU-migranter diskrimineras, därför är det relevant för mig att utföra denna studie. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att förstå problematiken med användandet av begreppen EUmedborgare och EU-migranter, vad det är som avgör vem som skall bli betraktad som medborgare och vem som skall betraktas som migrant. Uppsatsen ämnar att få en förståelse över hur EU i allmänhet samt två medlemsstater i synnerhet Sverige och Danmark, handskas med detta problem. De frågeställningar som uppsatsen kommer beröra är: - Vilka problem uppstår för nationalstaten när grupper inte går att placera som verkan EU-medborgare eller EU-migrant? - Hur handskas Sverige och Danmark med det främmande? - Vad utgör de största skillnaderna mellan Sverige och Danmark när det kommer till bemötande samt tillgång till sociala välfärdsrättigheter för EU-migranter? 3

11 1.3 Metod och Teori Metoden för denna uppsats kommer bestå utav en komparativ studie där två välfärdsstater inom EU kommer att ställas emot varandra. Där kommer de främsta likheter och skillnader att lyftas fram. När den komparativa studien är genomförd kommer även en diskursanalys att genomföras. I analysen kommer även det teoretiska perspektivet att appliceras. Det teoretiska perspektiv som kommer ligga till grund för denna studie är Benhabibs teori The Rights of Others. Hon diskuterar bland annat nationalstatens rädsla för det främmande och vikten av att var människa innehar ett medborgarskap. Mina metod- och teorival kommer att diskuteras mer djupgående längre fram i uppsatsen. 1.4 Material Det material som kommer ligga till grund för denna uppsats är både primära och sekundära källor. Det primära material som används är framförallt internationella rättsregler och EUlagstiftning. De sekundära källor som kommer att användas består framförallt av vetenskapliga böcker och artiklar. Policydokument kommer även att användas med avsikt att få en mer djupgående förståelse över mitt valda problemområde inom de olika institutionerna jag valt att studera. Relevant för uppsatsen är även att ta tidigare studier i beaktning för att kunna få en övergripande förståelse av problemet som finns idag, men även för att förstå sammankopplingen med historien och nuet. För att få en förståelse över de rådande diskurserna i Sverige och Danmark kommer även tidningsartiklar och annan media tillviss del användas. 1.5 Avgränsningar Denna uppsats ämnar att diskutera användandet av begreppen EU-medborgare och EUmigrant, fokus kommer framförallt vara på det glappet som uppstår mellan dessa kategorier. I denna uppsats kommer romer att användas som exempel för att kunna förtydliggöra problematiken med användningen av de två ovannämnda begrepp. Det exempel som jag valt att använda är både belastat historiskt och geografiskt, därför är det omöjligt för mig att inkludera allt som har med romer och göra. Samtidigt går det inte heller att bortse från vissa händelser som utgör en viktig del av hur situationen ser ut idag. 4

12 De länder som kommer utgöra grundpelaren i den komparativa studien som skall genomföras är Sverige och Danmark. Anledningen att jag har begränsat min uppsats till endast de EUländerna är att det är två välfärdsländer som påminner väldigt mycket om varandra. Trots likheterna mellan dessa länder så finns det även en viss olikhet i historien angående inkludering av det främmande. Med tanke på att både Sverige och Danmark är medlemmar i EU så ser deras migrationspolitik någorlunda lik ut. Därför kommer denna uppsats begränsa sig och endast kolla på hur EU-migranter blir mottagna i de två olika länderna, samt vilka möjligheter som finns för dem till en dräglig vardag. Då de sociala institutionerna i de bägge länderna är uppbyggda på snarlika sätt har jag valt att lägga fokus på huruvida EU-migranter kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter, då rätten till sjukvård som ett exempel. Jag är mycket medveten om att det finns andra grupper inom EU som ställs inför samma problem som romerna. Men då romerna utgör en speciell grupp som har en speciell historia och är ett aktuellt problem i både Sverige och Danmark så är det enligt mig den mest relevanta gruppen att använda som exempel för denna studie. Troligt är att det i framtiden kommer uppstå flera grupper som kommer stå inför samma problem som romerna gör idag, som jag nämnt tidigare så är den romska historien mycket speciell och det finns ingen annan grupp idag som påminner om den. Viktigt att belysa är att jag i denna uppsats endast kommer fokusera på den interna dimensionen av EU:s migrationspolitik. Jag kommer inte lägga någon fokus på tredjelandsinvandring till EU, det vill säga den externa dimensionen. Dock kan det förekomma vissa exempel där EU-migranters situation jämförs med tredjelandsmedborgare. 1.6 Disposition Uppsatsen kommer inledas med bakgrund och tidigare forskning. I detta kapitel kommer framförallt EU perspektivet belysas, vad det är som gäller när man innehar ett medborgarskap i en medlemsstat, samt hur situationen ser ut för människor med olika bakgrund. Vidare kommer metod och teori att introduceras innan uppsatsens mest relevanta kapitel presenteras. Först kommer kapitlet där jag genomför min jämförande studie mellan Sverige och Danmark, i detta kapitel skall jag fokusera på de skillnader och likheter som finns mellan de valda länderna. Avslutningsvis kommer en analys att genomföras där min valda teori kommer appliceras för att sedan kunna knyta ihop säcken och försöka besvara uppsatsens syfte och frågeställning. 5

13 2 Bakgrund och tidigare studier Den Europeiska Unionens ledord är: Frihet, Säkerhet och Rättvisa. Detta kapitel kommer fokusera på huruvida detta gäller alla EU-medborgare eller om det endast gäller vissa. Som EU-medborgare skall du ha rätt att röra dig fritt inom EU:s gränser, men med det uppkommer vissa problem, såsom att en faller utanför de välfärdsrättigheter som finns, exempelvis rätten till sjukvård. 2.1 Konceptet av att vara EU-medborgare Maastrichtfördraget som skrevs på 1992 ligger till grund för EU-medborgarskapet. Ett EUmedborgarskap beror på huruvida landet som man innehar medborgarskap är en medlemsstat i EU eller inte. Viktigt att poängtera är att ett EU-medborgarskap aldrig skall ersätta ett nationellt medborgarskap utan endast komplettera det. Det är fortfarande upp till varje lands nationella lagsystem att avgör vilka rättigheter de berörda individerna skall får ta del av, men även konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. En av de viktigaste rättigheterna som skall berör alla EU-medborgare är rätten till fri rörlighet samt rätten till uppehälle inom alla medlemsstater. (Condinanzi et al. 2008, s. 3, 20.) (Shaw, 2000, s. 67) Held definierar konceptet av att vara medborgare som membership of a community, som innebär att man har tillgång till vissa rättigheter samtidigt som man har skyldigheter gentemot samhället (Shaw, 2000, s. 68). Vad som är relevant för denna uppsats är det faktum att alla som innehar ett medborgarskap av en medlemsstat, är per automatik EU-medborgare. Därav skall man oberoende av vilket land man kommer ifrån erhålla samma rättigheter. En viktig aspekt att poängtera är att alla inte blev EU-medborgare samtidigt, olika grupper har erhållit olika aspekter av medborgarskapet under en längre period. Man kan ställa sig frågor som varför och vad som gör vissa grupper till bättre medborgare än andra, har det till exempel att göra med tillgång till politiska processer? (Shaw, 2000, s. 75) Trots tanken om att ett EU-medborgarskap syftar till att alla skall behandlas lika utifrån ickediskriminering principen, så ser det tyvärr inte ut så i praktiken. Med hjälp av praxis kan man se att vissa grupper är mer utsatta än andra när det gäller åtnjutandet av ett EU-medborgarskap och de rättigheter som medföljer. Ofta är det utsatta grupper som kämpar för bättre socio- 6

14 ekonomiska förutsättningar samt social förändring som drabbas av även detta utanförskap (Shaw, 2000, s. 75). Man har som EU-medborgare rätt att stanna tre månader som turist i en annan medlemsstat, för att stanna längre skall man arbeta, studera eller vara självförsörjande. För att individer inte skall hamna i kläm vid flytt till annat EU-land så har medlemsstaterna upprättat ett gemensamt system som berör socialförsäkringsförmåner, det vill säga pension och föräldraledigt. Detta har uppkommit för att den fria rörligheten skall fungera i praktiken och att personer som flyttar till ett annat land skall omfattas av värdlandets socialförsäkringssystem från första dagen (Schengen och fri rörlighet för personer). 2.2 Utmaningar med fri rörlighet I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kan man läsa Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land (art 13.2) Ändock kan man fråga sig om denna grundläggande rättighet faktiskt gäller alla, i dagens samhälle har mer eller mindre alla möjligheten att lämna sitt hemland men det är endast en minoritet som har rätten att träda in i ett annat land (Pécoud & De Guchteneire, 2007, s. 1). Gunnar Myrdal hävdade en gång att välfärdsstater är nationalistiska och protektionistiska och att dess funktion är baserat på en solidaritet emellan ett specifikt samhälle. De individer som lever inom detta samhälle är till viss mån villiga att ta emot utomstående, dock föredras grupper som samhället kan känna en viss liknelse med. Enligt vissa liberala ekonomer är fri rörlighet till fördel för världssamhället i sin helhet, men det innebär inte att varje enskilt land drar fördelar av immigration. Ett välfärdssamhälle är uppbyggt på så vis att det skall omfördela de resurser som finns emellan de individer som existerar inom det specifika samhället. Den fördelning som sker, sker mellan dem som har det bäst till dom som har det sämre, detta sker mellan de individerna i det givna samhälle samt inom samma system, så kallad solidaritet (Entzinger, 2007, s. 119). Det går att påstå att immigration till ett välfärdsland utmanar hela systemet, speciellt om det är människor som inte befinner sig i arbetsålder, då utgör det ett större hot mot välfärdsstaten då de i stället för att bidra med arbetskraft blir en börda för systemets logik. I vissa fall kan det vara svårt att förena tanken om öppna gränser och välfärdssystemet, då immigration 7

15 kräver genomträngliga gränser medan det bästa för ett välfärdssamhälle är ett slutet system (Entzinger, 2007, s. 120). Kunz och Leinonen skriver om de osynliga gränserna, med det hänvisar dem till saker som administration, kultur, språk, och mentala barriärer. De anser att det är viktigt att även ta hänsyn till detta när man talar om migration, då förutsättningarna inte ser likadana ut för alla EU-medborgare. Vad de menar är att högutbildade personer samt businessmänniskor har en god möjlighet till rörelsefrihet medan vanliga arbetare samt arbetslösa inte har samma möjlighet att röra sig mellan gränserna. Detta benämner de som en internal dimension av migration (Kunz & Leinonen, 2007, s. 137). 2.3 Antiziganism i Europa En bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot judar som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder och i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, och i handlingar social eller legal diskriminering, politisk mobilisering mot judarna, och kollektiv eller statligt våld vilket resulterar i och/eller syftar till att fjärma, driva bort eller tillintetgöra judar just för att de är judar (Cederberg, 2010, s. 52). Detta är den amerikanska folkmordsforskaren Helen Feins beskrivning av antisemitismen, dock hävdar Cederberg genom att byta ut judar mot romer så blir det även en beskrivning av antiziganismen. Hatet mot romer och judar härstammar från samma rötter, det bygger på en misstro mot det främmande och mytbildning om bland annat romers tro, i grund och botten handlar det om rasism. Detta hat gentemot romer började redan under 1300-talet då de blev anklagade för att sprida digerdöden, sedan har det bara fortsatt, anklagelser som att de spionerat för turkarna, rövat bort kristna barn och utfört ritualmord är bara några få saker som de fått utstå (Cederberg, 2010, s. 52). En av de fördomar som alltid funnits mot romer är att de har vandring i blodet och att många av dem levt på resande fot frivilligt. Sanningen är dock att i de flesta fall har de varit tvungna att ständigt byta bostadsplats då de blivit bortkörda av myndigheter eller människor runt omkring (Cederberg, 2010, s. 53). Trots större medvetenhet idag om allas lika värde så är fortfarande antiziganismen utbredd i Europa. När EU utvidgades år 2004/2007 och många länder från Östeuropa tillträdde så hade 8

16 EU tydliga krav på de nya medlemsstaterna. Ett av de främsta och mest relevanta kraven var att de måste garantera de mänskliga rättigheterna för sina romska minoriteter. Medvetenheten inom EU angående romers situation i de nya medlemsländerna var stor, dock reflekterades det inte över situationen för romer i de stater som redan var medlemmar. Här kan man spekulera i om det fanns en baktanke med att lägga extra resurser på just romer och deras utsatthet i de nya EU-länderna, för om villkoren i hemländerna blev bättre så slipper de rika EU-länderna ta tag i problemet (Cederberg, 2010, s. 93). ERIO (European Roma Infomation Office) hävdar att antiziganismen är djupt rotad i den europeiska kulturen, genom undersökningar som gjort är två tredjedelar av alla européer motvilliga att bo granne med romer. En teori till den ökande fientligheten gentemot romer hänger ihop med EU:s utvidgning och den fria rörligheten. Många stater anser att de inte har ekonomi till integreringsstrategier som berör romer (Cederberg, 2010, s ). 2.4 De osynliga EU-medborgarna- romer som ett exempel Treating like things alike and unlike things differently (Shaw, 2000, s. 76). Då vi alla är människor skall vi oavsett etnicitet, ras, kön, sexuell läggning med mera bli behandlade likadant. Ovanstående citat tydliggör även det, ändå så lyckas inte EU leva upp till detta. Inom EU finns det framförallt två EU-direktiv som berör romerna, det är de direktiv som främjar likabehandling av enskilda personer oavsett ras och etniskt ursprung (2000/43/EG) samt de direktiv om allmänna ramar för likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG). Överlag skall dessa direktiv bekämpa all sorts diskriminering, både direkt och indirekt. När det kommer till EU-direktiv så skall alla medlemsstater ta det i bejakning utifrån de egna landets förhållande och villkor (Cederberg, 2010, s. 149). Situationen för romer i dagens Europa beskrivs som en av de viktigaste politiska, sociala och humanitära frågor i dagens Europa, rapporten som beskriver detta hävdar nödvändigheten av en lagstiftning mot antiziganismen. Det finns fruktansvärda studier som beskriver hur illa romer blir behandlade i dagens Europa och dem beskrivs oftast som de fattigaste bland de fattiga, och deras förhållande är i många fall lägre än värsta u-landsnivå. Kortfattat går det att påstå att den fria rörligheten och icke-diskriminering principen inte fungerar för den romska befolkningen i Europa (Cederberg, 2010, s. 149 ff.). 9

17 Många av romerna i Europa lever i ständig skräck för att bli utsatta för rasism då både i sina hemländer och i andra medlemsstater. I allt större utsträckning lämnar romska grupper sina hem för att söka efter en drägligare tillvaro, idag är det mycket vanligt att man ser de som tiggare. På flera håll runt om i Europa är tiggeri förbjudet (inte i Sverige), och allt fler länder vill införa detta förbud då det är ett ökande problem utan lösning. I många länder så finns det misstankar om att tiggare tillhör kriminella ligor, men det finns det inga bevis för (Cederberg, 2010, s. 152 ff.). Idag så finns frågan om romsk inkludering med på EU:s agenda. Trots det ramverk som EU tagit fram angående integrering av romer så ligger det främsta ansvaret på nationell nivå. Många ser dock det som ett problem på grund av den diskriminering som sker runt om i EU gentemot romer, en av anledningarna till att ansvaret ligger på den nationella nivån är att EU inte vill kritisera medlemsstaternas minoritetspolitik (Cederberg, 2010, s. 154). 10

18 3 Metod 3.1 Komparativ forskning Med tanke på att denna uppsats främst kommer att fokusera på två länder Sverige och Danmark, så utgör komparativ forskning en viktig del. Komparativ forskning är mycket användbart när det kommer till jämförelse mellan olika länder, detta kallas för tvärnationell forskning. Tvärnationell forskning har blivit mindre okomplicerad att genomföra i takt med den tekniska utvecklingen som har skett. Världen vi lever i idag har blivit mindre, var vi än befinner oss har vi tillgång till nyheter som informerar om vad som skett på andra sidan jordklotet. Detta har medfört att det idag är svårare att tala om ett samhälle då framförallt de moderna samhällena är öppna och mottagliga för influenser från andra kulturer och traditioner (May, 2001, s ). Genom att använda sig av begreppet samhälle finns det en risk att man bortser från de skillnader som faktiskt finns. Genom den utveckling som har skett inom kommunikation och teknik idag, går det att se tydliga skillnader mellan de kulturella föreställningar som existerar i olika länder. Med tanke på den globalisering som har skett har även forskningen genomgått en process samt skapat ett enormt informationsflöde. När man studerar olika kulturer och samhällen, hur de organiserar sociala och politiska verksamheter så finns en önskan om att nå en större insikt om ens eget liv. Att jämföra olika politiska system kan leda till en fördjupad förståelse av sitt egna samhällssystem, samt mer generella teser om förändringsprocesser (May, 2001, s. 241). Strävan att hitta universella förklaringar kallas enligt O Reilly för konvergensteorin, den bygger på att det finns gemensamma, universellt identifierbara influenser och trender som opererar i alla industrialiserade samhällen. Motvikten i detta är dock att det politiska och sociala livet idag har blivit mer komplicerat på grund av globaliseringen, idag existerar inte bara variationer inom nationer utan även mellan. Denna ökande divergens omöjliggör tvärnationella generaliseringar. Målet för en komparativ forskning är att förstå och förklara hur samhällen samt kulturer upplever och förhåller sig till sociala, ekonomiska och politiska förändringar (May, 2001, s ). 11

19 May lyfter fram fyra olika termer som beskriver den komparativa forskningens möjligheter 1 spegelbildsperspektivet, 2 differensperspektivet, 3 teoriutvecklingsperspektivet och 4 prediktionsperspektivet. Kortfattat kommer dessa perspektiv att presenteras nedan. Spegelbildsperspektivet betonar den värdefulla betydelsen av att bedriva komparativ forskning, detta för att forskningsresultat som berör andra länder kan belysa vårt eget sätt att leva. Målet för forskningen blir då att hämta kunskap från andra länder. Genom att studera andra länder kan man få en unik inblick i hur det sociala livet fungerar, som utomstående kan man då ställa frågor som insiders inte har reflekterat över, utan tagit dessa levnadsmönster förgivna. När studier om olika samhällen genomförs uppkommer frågeställningar huruvida vissa har utvecklats på liknande sätt medan andra utvecklats annorlunda (May, 2001, s. 247). Det andra perspektivet möjliggör en förståelse av vilka kulturella hinder som kan uppstå vid införandet av en viss politik. Med hjälp av en komparativ forskning går det att få en grundläggande bild av vilka egenskaper som antingen förenar eller åtskiljer moderna välfärdsstater. Genom att utföra komparativ forskning går det då att få en förståelse av vilka faktorer på makroplanet som påverkar sociala och politiska förändringar (May, 2001, s. 248). Teoriutvecklingsperspektivet antyder att komparativ forskning kan bidra till teoriutveckling, ur ett positivt perspektiv kan man anta att tvärnationella studier har en möjlighet att förändra forskningsinriktningen och då få konsekvenser för politiska åtgärder och initiativ (May, 2001, s. 249). Det sista perspektivet som May diskuterar betonar att komparativ forskning kan förenkla resultatet av olika insatser och åtgärdsprogram. Genom att studera effekten av politiska insatser eller system i andra länder går det att förutsäga utfallet och inte endast förstå potentialen av dessa insatser (May, 2001, s. 251). 3.2 Diskursanalys Världen består utav olika diskurser, man kan hävda att diskurser utgörs av specifik kunskap om världen. Dessa diskurser formar vårt sätt att förstå världen, samt människors agerande kring den. En definition av diskurs kan vara A particular form of language with its own rules and conventions and the institutions within which the discourse is produced and circulates (Rose, 2001, s. 136). För att förstå en diskurs är intertextualitet mycket viktigt, de språk som används bör förstås som någonting mer subtilt och kreativt istället för endast en förmedlare av faktiskt information. Språket skall betraktas som en aktiv skapare av verkligenhet istället för en 12

20 representation av verkligheten, orden som har valts har valts av ett syfte för att ha en viss effekt på personerna som läser texten (Rose, 2001, s. 136) (Denscombre, 2009, s. 393). För att kunna förstå kulturella antaganden genom en diskursanalys så är diskursen beroende av begrepp som utvecklats utanför den text som analyseras. Det krävs även att man studerar det som är frånvarande i texten lika väl som man studerar det som den innehåller, den underförstådda meningen är mycket relevant. När diskursanalys genomförs är även förhandsantagande än viktig del, de måste bygga på den befintliga kunskapen om samhället, kulturen eller politiken, texten analyseras då med vissa förutfattade meningar om de betydelser som finns (Denscombre, 2009, s. 395). Foucault hävdar att makt är mycket invecklat och det är inget som utövas av ett subjekt mot ett annat. Både makt och diskurser finns hela tiden runt omkring oss och det reproduceras ständigt, därför anser Foucault även att diskurs bör ses som en mycket kraftfull disciplin. Foucault använder sig av begreppet sociala praktiker för att beskriva dess reproduktion. Alla individer är på ett eller annat sätt en social praktik, som bidrar till att makt på olika sätt existerar och efterföljs, detta kan ske i form av konventioner och regelverk, bland annat. Kortsagt är makt ingenting som sker uppifrån och ner i ett samhälle, utan makt är någonting som finns överallt, likaså diskurser (Jansson, 2008, s. 14) (Rose, 2001, s. 137). Man kan hävda att den sociala verkligheten är skapad genom diskurser, sociala interaktioner går inte att förstå utan koppling till den diskurs som ger den mening, syftet med att utföra en diskursanalys är att man får en ökad förståelse mellan diskursen och verkligheten (Bryman, 2008, s. 508). Genom att förstå hur olika institutioner i samhället påverkas av varandra kan man få en bredare förståelse över hur makt och kunskap visar sig genom diskurser. Genom övervakning anser Foucault att social ordning produceras, detta har blivit ett dominant tillvägagångsätt i många moderna kapitalistiska stater. Han använder Benthams panoptikon som ett exempel, ett panoptikon är användbart i många olika institutioner, då även i ett samhälle. Kortfattat så är effekten av ett panoptikon att man alltid är synlig to induce in the inmate a state of conscious and permanent visibility that assures the automative functioning of power (Rose, 2001, s. 166). Enligt Foucault arbetar institutioner på två plan. Foucault benämner dessa två tillvägagångsätt som institutionella redskap samt institutionella tekniker. Den första av de två utgörs av makt 13

21 och kunskap, alltså det som institutionen är uppbyggd på. Det kan bestå av lagar, moral, filosofiska uttalanden med mera, själva diskursen uppkommer sedan genom detta. Vidare beskrivs institutionella tekniker som ett sätt att praktisera kunskap och makt. För att förtydliga redskap och tekniker kan man anse att panoptikon är ett slags redskap medan fönster och persiennerna är en slags teknik (Rose, 2001, 167). Relevant för en diskursanalys är även att förstå Foucaults princip angående subjektivitet. Hans förklaring av ett subjekt är att det är någonting som är historisk konstruerat, han hävdar även att subjektet skall ha konstituerat sig själv. Foucault associerar subjektivitet med a reality ontologically distinct from the body. En mer målande beskrivning av Foucaults teori angående subjektivitet är the subject constitutes itself in different forms at different times through the use of varied practices, but always by distinguishing itself from the physical body that engages in those practices (Kelly, 2013, s. 514) Genom att genomföra en diskursanalys får man en ökad förståelse över hur makten i samhället uppnås genom diskurser. När man utforskar de bakomliggande betydelserna som används för att förstå en text så förstår man även att vissa diskurser tjänar vissa gruppers intressen mer än andras (Denscombre, 2009,s. 395). 14

22 4 Teori No human is illegal detta citat är vad Seyla Benhabib grundar sin bok på, ingen människa är någonsin olaglig, oavsett var man befinner sig eller vilken status man innehar. 4.1 The right to have rights I boken the right to have rights talar Benhabib om varje människas rättigheter och hur dessa är kopplade till personers medborgarstatus. Benhabib menar att anledningen till att vi kategoriserar människor idag är en effekt av bildandet av nationalstater. De olika kategorierna som hon presenterar är: flykting, minoritet, statslös samt främling. För att bli klassificerad som flykting skall man ha blivit bortjagad från sitt hemland, som minoritet klassas man när den politiska majoriteten förklarar en specifik grupp som icke tillhörande till den homogena gruppen etc. Det går att påstå att hon väljer att fokusera på de aspekter i en politisk verksamhet som gör skillnad mellan medborgare och främling (Benhabib, 2004, s. 55). Det går att urskilja att boken är uppbyggd på tre utgångspunkter. Den första utgångspunkten hävdar att liberala demokratier står inför olika dilemman när det kommer till mänskliga rättigheter kontra demokratiskt självbestämmande. Problematiken i detta är huruvida demokratiska stater skall öppna upp sina gränser för ekonomiska flyktingar eller huruvida dessa stater i stället skall bistå med resurser till de fattigare nationerna (Bauböck, 2007, s. 398). Vidare diskuterar Benhabib relevansen av att ta itu med olika dilemman genom att göra skillnad på principle of right samt schedules of rights. Den förstnämnda fokuserar på den grundläggande principen av att alla människor är rättighetsbärare medan den andra poängterar att lagstiftningen kan variera mycket inom olika demokratier och därför råder det bred variation på tillämningen av principer (Bauböck, 2007, s. 399). Benhabib beskriver politiskt medborgarskap (möjligheten att träda in samt lämna olika samhällen) som en viktig aspekt av nationell och internationell rättvisa. Tillskillnad från Benhabib så beskriver John Rawls att man skall skåda demokratiska samhällen som fullständiga och stängda sociala system. Det Rawls syftar till när med ett stängt system är att man endast kan träda in i ett sådant system vid födseln och lämna när man dör. Han beskriver då internationell rättvisa ur ett statscentriskt perspektiv (Benhabib, 2004, s. 74). Rawls 15

23 argument angående stänga system motsätter sig Kant s teori om kosmopolitianismen, enligt honom är vi alla medlemmar av ett världssamhälle där alla har möjligheten att integrera med varandra (Benhabib, 2004, s. 75). Boken The Rights of Others Aliens, Residents and Citizens utgår till stor del av från Kants teorier om den kosmopolitiska federalismen, Kant beskriver tre nivåer av relationer som börs tar hänsyn till mellan det legala och moraliska. De olika relationerna är den mellan individer inom en stat, relationen mellan stater och den relation som är mest relevant för detta arbete relationen mellan individer och främmande stater. Benhabib skriver att tillfällig vistelse på främmande territorium bör vara en rättighet. Dessa argument grundas på antagande om att alla människor har förmågan att förenas i en gemenskap samt att jorden vi lever på ägs av oss alla (Benhabib, 2004, s. 25, 29-30). Benhabib beskriver Rawls teori som nationalistisk, då den har en tendens att marginalisera icke homogena grupper, så som etniska- och religiösa grupper. Länge har marginaliserade och exkluderade grupper försökt att transformera den moraliska koden i ett samhälle, av anledningen att försöka bli inkluderade. Benhabib hävdar att det är fel att kategorisera människor som homogena utifrån moraliska koder och gemensamma sympatier, det är fientligt gentemot exkluderade grupper som väljer att inte ta till sig av de hegemoniska moraliska koderna (Benhabib, 2004, s. 81). Benhabib motsätter sig Rawls argument om att stater är fullständiga och stängda system, men trots det anser hon att gränser mellan länder är nödvändiga. En kan se att öppna och porösa gränser underlättar fri rörlighet för människor, varor och service mellan länder, samt är mycket fördelaktiga för ekonomier med öppna marknader. Benhabib anser även att immigration fördjupar den politiska kulturen i mottagarlandet (Benhabib, 2004, s ). Vidare skriver Benhabib att liberala demokratier borde utöva politik som i så stor utsträckning som möjligt är kompatibelt med en värld utan gränser. Politik som förs i liberala stater bör därför skydda individuella rättigheter och se till att alla har samma möjligheter i livet. Alla ska kunna åtnjut samma rättigheter och bara för att man är migrant skall man inte bli nekad vissa rättigheter (Benhabib, 2004, s. 95) (Aleinikoff, 2007, s. 424). Benhabib belyser att de främsta anledningarna till att människor flyr sina hemländer är på grund av misär så som fattigdom, svält eller diskriminering. Vad som är relevant för Benhabib är att oavsett vem du är eller vad du kommer ifrån skall man ha samma möjlighet att bli 16

24 medlem i en gemenskap. Varje människa skall bli behandlad med samma respekt, i fall en person i fråga blir nekad inträde skall det finnas relevanta orsaker, det får aldrig bero på ras, etnicitet, religion etc. Ändå är inte rätten till medlemskap av en gemenskap samma sak som att bli beviljad ett medborgarskap, i stället kan man se det som rätten till att få tillträda ett land med lika rättigheter. Vad hon menar är att tillfällig vistelse i ett land skall ses som en rättighet medan permanent uppehälle endast är ett privilegium (Benhabib, 2004, s. 140). Den andra teorin som Benhabib tar avstamp i är Ardent s arbete om rätten till rättigheter. Ardent beskriver anledningen till att människor idag är statslösa beror på kollapsen av det europeiska riket mellan de två krigen. Under den perioden av-naturaliserades tusentals människor. Anledningen till att stater agerade på det vis var för att slippa ta hand om det icke önskvärda, det vill säga etniska minoriteter, flyktingar etc. (Benhabib, 2004, s. 71) I detta resonemang grundar Benhabib sin tanke angående ett rättvist medlemskap, rätten till ett medlemskap inkorporeras även i de mänskliga rättigheterna (UDHR, art 15). Som EU medborgare innehar man sociala rättigheter även om man befinner sig inom en annan stats territorium, i resterande del av världen varierar dessa sociala rättigheter beroende på vilket land man kommer ifrån. Dock finns det en farozon inom EU när det kommer till en kollektiv identitet mellan medlemsstaterna. Om man som individ emigrerar till en annan medlemsstat och tillexempel arbetar, så finns det en risk att man förblir alienage, samhället skapar då en grupp som får ta del av det civila samhället men likväl står utanför det politiska systemet, det vill säga utan politiska rättigheter (Benhabib, 2004, s. 146). Trots att ett av EU:s motto är united in diversity finns det flertal exempel på marginalisering utav människor, dom andra i EU har tillexempel blivit gästarbetare samt immigranter (Benhabib, 2004, s ). Överlag handlar Benhabibs teori om nationalstatens rädsla för det främmande, stater är rädda att förlora sina rötter. Dom andra är idag det största hotet mot vi, migrationen hotar att utrota länders ursprungsbefolkning. Kortfattat så är stater otroligt rädda att falla isär på grund av den immigration och emigration som sker idag. Stater anser att det främsta hotet är att nyanlända kommer förändra medborgares attityd, de tydliga gränser som en gång funnits och deklarerat vad som är dom andra och vi håller på att suddas ut. När en stat tar emot immigranter finns rädslan att vår egen nationalitet försvinner, därför anses integrering av marginaliserade grupper skrämmande (Benhabib, 2004, s. 124 ff.). 17

25 Benhabib skriver även att trots staters rädsla för att förlora sin integritet är det viktigt att låta migranter behålla en del av sin kultur, en av de största rädslor som finns för de människor som lämnar sina hemländer är att förlora sig själv i den nya kulturen. Benhabib menar att det är det främmande som sätter demokratin på prov, hon hävdar dock att demokratiska länder inte skall verka på detta sätt. Tanken med en demokrati är att den skall vara öppen och välkomnade för alla och att inga gränser skalla existera (Benhabib, 2004, s. 215). Två relevanta förpliktelser som den demokratiska liberala staten har är sjävbestämmanderätten samt att införliva de mänskliga rättigheterna, dessa två förpliktelser kan till viss del motsätta varandra. När det kommer till självbestämmanderätten så är den framförallt tydlig när det kommer till migrationsfrågor då det är staten själv som reglerar vilka som får tillträde till landet. Problematiken mellan självbestämmanderätten och de mänskliga rättigheterna kan komma att uppstå när immigrationspolicys hela tiden måste ta hänsyn till de som står i de olika konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Immigration är idag ett av det största hoten mot nationalstaten, då suveräniteten ständigt utmanas av människor från främmande stater (Benhabib, 2003, s ). 18

26 5 Den Europeiska unionens värdegrunder Den nationella suveräniteten är uppbyggd på värden som yttrandefrihet, tankefrihet, ett demokratiskt styrelseskick samt internationell solidaritet, detta gäller framförallt i de västeuropeiska staterna. När man talar om de nordiska länderna så kan man se att de länderna alltid vidmakthållit sig för att vara liberala och toleranta gentemot det främmande. Vad man kan se idag är dock att framförallt Norge och Danmark inte lever upp till det längre, de har mer eller mindre endast en negativ attityd till dom andra. I debatter angående det främmande så hävdar vissa att invandring är en fara för demokratin (Persson & Arvidsson, 2011, s. 330). Mångfald är ett ord som är återkommande när man diskuterar positiva europeiska värden, dock är det i vissa fall motsägelsefull om man kollar på den europeiska historien med krig samt antipati gentemot invandrare och minoriteter. De normer och värderingar som skall ligga till grund för den europeiska gemenskapen står i Köpenhamnskriterierna från De kriterierna handlar bland annat om fri marknad kopplad till stabila demokratier, yttrandefrihet, respekt för mänskliga rättigheter, antidiskriminering etc. Vad som är relevant att påpeka är dock att många av ursprungsländerna inom EU inte lever upp till dessa kriterier (Persson & Arvidsson, 2011, s, ). De stater som är medlemmar i unionen skall kännetecknas som samhällen som förespråkar mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet. Vad unionen vill uppnå med dessa värdegrunder är att EU skall vara ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, det skall även bidra till bekämpningen av social utslagning och diskriminering, främjande av rättvisa och socialt skydd för alla (Grundläggande principer för EU) 5.1 EU-medborgare kontra EU-migrant Den fria rörligheten inom EU definieras sällan som migration, då alla som lever inom unionen har rätt till att röra sig fritt mellan varje medlemsstat. I detta kapitel kommer en diskussion angående användandet av begreppen EU-medborgare och EU-migranter att föras. Varför vissa grupper inom EU kallas för EU-migranter trots att de är EU-medborgare. Hur hanterar 19

27 egentligen EU dessa avvikande grupper som finns och var ligger ansvaret, hos EU eller hos varje enskild stat? EU:s regler samordnar de olika ländernas trygghetssystem men det finns inget gemensamt europeiskt system som ersätter nationella system. Det är alltså upp till varje enskilt land att bestämma vem som är socialförsäkrad enligt landets lagstiftning liksom vem som har rätt till förmåner och på vilka villkor (Socialtjänsten, 2013, s. 31). EU:s uppehållsdirektiv säger att man får röra sig fritt mellan medlemsstaterna så länge man inte blir en börda för värdlandets sociala skyddsnät. Även om en EU-medborgare utnyttjar det sociala skyddsnät som finns skall deportering inte vara ett direkt resultat av det. En problematik med EU:s direktiv angående uppehälle är att det inte finns någon förklaring av vad en orimlig börda är. Det är därför mycket svårt att skicka hem en EU-medborgare från tillexempel Sverige och Danmark (Report on homeless migrants in Copenhagen). 5.2 En gemensam marknad, ett gemensamt problem Migration är en av de viktigaste och mest utmanande frågor som EU har att ta itu med. EU har idag ett ökat inflytande över medlemsstaterna, men de starkaste aktörerna när det kommer till migrationspolitiken ligger hos varje enskild stat. Ändå råder det en förvirring över vem som egentligen är migrant. Migrationspolitiken inom EU inkluderar både en extern och intern dimension. Den externa dimensionen innefattar asyl, flyktingar, illegal invandring samt invandring av personer från länder utanför EU. Den interna dimensionen (som denna uppsats fokuserar på) syftar till EU:s integrations- och antidiskrimineringspolitik och den fria rörligheten för arbetskraft och människor inom unionen (Hansen, 2008, s. 11 ff.) När EU utvidgades 2004/2007 och flertal länder från öst blev medlemmar i unionen så uppkom en debatt om den fria rörligheten. Trots att alla medborgare inom EU skall åtnjuta samma rättigheter så uppkom det problem under östutvidgningen. De nya medlemsländernas medborgare fick inte fri rörlighet i de gamla EU-länderna, det uppkom diverse övergångsregler i vissa av dessa länder. Anledningen till dessa övergångsregler var för att många regeringar hävdade att det skulle bli en ökad invandring från öst till väst, de nya EUmedborgarna framställdes som kriminella snyltgäster. Relevant att poängtera är att Sverige var de enda av de gamla EU-länderna som inte införde övergångsregler (Hansen, 2008, s. 23). 20

28 Danmark däremot som senare i denna uppsats skall jämföras med Sverige införde övergångsregler för de nya EU-medborgarna. Dessa regler var utformade såhär: Arbetssökande får uppehålla sig fritt i landet upp till sex månader men måste försörja sig själva. För att få arbetstillstånd krävs att man fått en anställning på heltid på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal och som följer danska villkor för löner och anställning. Arbetsgivaren ska vara skatteregistrerad och får inte omfattas av strejk, blockad eller lockout. Tillståndet gäller bara en anställning i taget i högst ett år. Nytt jobb kräver nytt tillstånd. Familj får följa med om det finns bostad enligt dansk standard (Övergångsreglerna i EU). I samband med övergångsreglernas uppkomst påbörjades en diskussion angående invandringsproblem inom EU, dock var det aldrig tal om att avveckla den fria rörligheten (även om man till vissa del redan gjort det för vissa). I takt med denna diskussion uppkom en distinktion mellan fri rörlighet och migration, man kan även se det på så vis att en distinktion mellan det önskvärda och det icke önskvärda uppkom. Innan östutvidgningen sågs den fria rörligheten som någonting positiv och lönsamt för alla medlemsstater, nu i stället ses det som någonting som endast drar med sig utgifter (Hansen, 2008, s. 24). 5.3 De papperslösa Enligt FN finns det ungefär 12 miljoner människor runt om i världen som är statslösa, av dessa beräknas bo i Europa, dock är det svårt att säga hur många av dem som är romer. När Jugoslavien löstes upp var det väldigt många romer som blev statslösa, anledningen till det var att man var tvungen att söka medborgarskap inom den nya staten inom en viss tid, de romer som då hade flyttat till andra länder förlorade sitt medborgarskap i de land de var födda. Detta går dock emot FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, alla människor har rätt till en nationalitet, och ingen skall godtyckligt bli fråntagen sitt medborgarskap (Cederberg, 2010, s. 139). 5.4 Avvikelser från den fria rörligheten Under en övergångsperiod kan EU-länderna få undantag från reglerna om den fria rörligheten för personer, dessa undantag gäller då arbetstagare från nya medlemsländer. Det finns tillexempel vissa länder som har begränsat kroatiska medborgare att arbeta i dessa länder. 21

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

47&//& - 3"3)"/%-&%/*/(

47&//& - 33)/%-&%/*/( 47&//& - 3"3)"/%-&%/*/( Innehåll Innehåll...2 Hej lärare...3 Filmen och övningarna...5 Filmens olika element...7 Individens identitet...9 Svenskhet...11 Myter att ifrågasätta...13 Integration...14 2 Hej

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

EU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem

EU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem Po drom- På väg Målgrupp Utsatta EU- medborgare som vistas i Göteborg utan tydlig uppehållsrätt Personer som försörjer sig i gatubilden Särskilt fokus på barnperspektiv och romsk delaktighet EU- den fria

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Den som inte rör sig märker inte av sina kedjor Rosa Luxemburg

Den som inte rör sig märker inte av sina kedjor Rosa Luxemburg Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. En värld utan gränser är möjlig En värld utan gränser är ingen orealistisk utopi, vad som däremot är orealistiskt

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer