En tidning för och om familjevård Årgång 27 Nr 4 december SKL:s rekommendationer, Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning för och om familjevård Årgång 27 Nr 4 december 2009. SKL:s rekommendationer, Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 27 Nr 4 december 2009 SKL:s rekommendationer, Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn och fler intressanta artiklar

2 Vår Jour och familjehemsorganisation är unik De tjänster som Pär Sonesson & Company erbjuder och utför innebär bland annat ett ansvar mot människor som är hjälpsökande och som vill förändra sina liv. Därför nns förväntningar och krav på utförandet. Krav som innefattar respektfullt bemötande, tydlighet och kompetens. Jour och familjehemsvården inom Pär Sonesson & Company vänder sig till barn, ungdomar och föräldrar med barn. Vi söker familjer företrädesvis i Stockholmsregionen. Tveka inte att höra av dig till oss om du vill jobba som jour/familjehem. Ring oss på Pär Sonesson & Company: eller

3 Susann har ordet! Hej Allihopa Här är en liten sammanfattning av telefonsamtal under året, det har varit fler samtal än andra år. Det handlar ofta om ekonomi och om kommunerna följer kommunförbundets rekommendationer eller inte, det är ju olika och man kan kolla upp med sin kommun vad som gäller. Många samtal har kommit in om olika ärenden före och efter en vårdnadsöverflyttning. Flera familjer har känt sig tvungna att ta över vårdnaden och en socialsekreterare hade dessutom sagt att man kan placera om barnet ifall dom ej är villiga att ta över vårdnaden. Det är mycket man inte vet om framtiden och hur din kommun agerar efter en vårdnandsöverflyttning, när ett barn är litet och allt är lugnt så kan man tycka att det är helt okej att ta på sig vårdnaden. Men vad händer när tonåringen spårar ut och inget fungerar, man går totalt däck själv och blir sjukskriven? Vad händer om försäkringskassan ej godkänner sjukskrivningen? Vem tar på sig ansvaret över familjehemmet då? Vem löser den ekonomiska frågan för familjehemmets räkning då? Det är inte alltid så lätta frågor som kommer in och när dom inte har en kontakt som fungerar, inte har något stöd någonstans vars ska man hänvisa dessa familjehem. Ja, svar har man inte alltid och man hoppas dom mår bättre av att få prata ut om det. Man kan ta kontakt med Länsstyrelsen i sitt län och rådfråga dom om olika ärenden, men i första hand är det sin placeringskommun som ska ställa upp, men om vårdnadsöverflyttningen är gjord så får man söka hjälp själv genom BUP oftast. Jag hoppas alla har fått hjälp som behövts och man hör hur viktigt det är med en bra relation med sin kommun och sina socialsekreterare, det är ju dom som ska stötta oss så vi orkar alla turbulenta stunder vi har i våra familjer, vi är ju några fler än en standardfamilj vi har ju kommunens folk och biologiska föräldrar som hör till i familjebanden som vi ska knyta ihop. Detta var lite från servicetelefonen i Norrbotten God Jul och Gott Nytt År Önskas alla genom Susann Vikberg Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Omslagsbild: Frusen eka Foto: Monica Dahlström-Lannes Redaktion Carina Wahlström Södervägen Aspabruk com Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2010 Svartvitt Helsida 6 500:- Halvsida 3 700:- 180 mm bred 30,00:-/mm 85 mm bred 17,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Inbjudan till seminarium i Katrineholm; Ensamkommande flyktingbarn i familjehem Närmare upplysningar och anmälningar; eller Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. ISSN Familjehemmet

4 I detta nummer Nr Möte för NOFCA på Färöarna 5 och 6 juni Att bli VUXEN och inte förstå vad det innebär... 7 En liten berättelse Husmanskost... 9 Landet runt SKL:s rekommendationer Familjehemmens Unga Röster (FUR) Familjehemmens Unga Röster FUR är en grupp som verkar inom FR för att förmedla barnets och ungdomens syn på att vara placerad i familjehem eller att bo i ett hem som tar emot ett nytt barn eller ungdom. Placering av barn över nationsgränser Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn Hallå där! Göte Wahlström Läggdags klockan 8? Livet är ett riskprojekt Vad gäller när barn placeras privat Familjehemmens Riksförbund Kontakta oss Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Gull-Britt Gull-Britt o o Börje Lindberg Slottsgatan 10, Örebro Slottsgatan 10, Örebro Tel Tel Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se 4 Familjehemmet

5 Möte för NOFCA på Färöarna 5 och 6 juni 2009 Nordic Foster Care Association hade ett möte på Färöarna. Värdlandet presenterade sig genom Hallbjörg Lamhauge som arbetar på Barneverndarstova på Färöarna. Färöarna består av 18 öar varav 17 är bebodda. Det bor människor på öarna. Färöarna tillhör Danmark sedan 1948, men har eget parlament, flagga och lagar. Språket heter färöiska och är ett nordiskt språk, de flesta förstår andra nordiska språk och engelska. Färöarna är inte medlem i EU. Barnaverdarstova är en interkommunal verksamhet och finns sedan 2006 då en ny barnavårdslag infördes. Det finns 10 barnskyddsservice enheter runt om i landet. Varje enhet ansvarar för barn. Små kommuner har gått ihop om tjänsterna. Det finns totalt 40 kommuner i landet. Barnaverdarstova arbetar med att: administrera familjehemsvård med licenser för familjehem, förstärka och samordna barnskyddsinsatserna i landet, ta initiativ till riktlinjer och policy frågor till regeringen vara konsult och rådgivare i barnskyddsfrågor runt om i landet ha register på omhändertagna barn Ca 100 barn på Färöarna är delaktiga i samhällsvården. Det finns 93 familjehem, de flesta fungerar som kontaktfamiljer. 76 barn växer upp i familjehem eller institutioner. Familjehemsvården fungerar bra då barnen blir delaktiga i sina nya familjer. Det sker få sammanbrott. I en undersökning bland fosterbarnen framkom bland annat att barnen såg det viktigt att de fick lika mycket presenter som de biologiska barnen i familjerna. Socialarbetarna har dock inte tät kontakt med barnen, enligt den nya lagen bör de träffa barnen en gång per år. Det finns 4 institutioner på öarna och 3 behandlingshem, som ska slås ihop, för outredda barn. Det här är en bild från Färöarna, hela Nofcagänget är med på en fjälltopp. Under konferensen redogjordes ut vecklingen inom familjehemsvården i de andra nordiska länderna. Island Soffia Ellertsdottir representerade Island på mötet. Under den nu rådande ekonomiska krisen på Island har omhändertagandet av barn ökat med 40% under ett år. Kriminaliteten har ökat med 90%. Det är en ny och svår situation för Island. Man har PRIDE utbildning för familjehem på hela Island, men har nu stött på en oväntad svårighet, då utbildade familjehem berättar att de redan tagit emot barn från Tyskland. Det är en organisation som heter Let s go och som tidigare hetat Martinswerk som placerar tyska barn på Island. De betalar familjehemmen bra, men när barnen blir 18 år överges flera av dem på Island. Myndigheterna står undrande över problemet. Norge Norge representerades av Turunn Hauen AKS och Tove Wahlström Norska fosterhejmsförening har medlemmar och får ca 6 miljoner kronor av staten för sin verksamhet. Förening har god kontakt med myndigheterna och beslutsfattare och har rådgivning till kommuner och familjehem. I Norge finns 5 regioner för familjehemsvården och 350 kommuner. 15% av familjehemmen har högre ersättning och är kontrakterade av staten. Det är en stor skillnad mellan dem och de kommunalt betalda familjerna. Jourhemmen får extra lön under sommaren, sjukpenning, försäkringar och pension. En ny lag finns om förbud mot barn i våldsamma miljöer. Alla barn över 18 år har rätt till eftervård. Socialtjänsten måste ha argument om det inte erbjuder det. Barnen har en egen organisation. Finland Den finska delegaten på mötet hette Raili Bäck Kiianmaa. Det finns ca omhändertagna barn i Finland. Familjehemmet

6 Myndigheterna strävar nu efter att öka andelen familjehem. Den i Finland etablerade SOS barnbyar ska inrikta sin verksamhet på att ha vanliga familjhem, men erbjuda dem stöd. Under året har en rekryteringskampanj genomförts och man har fått ut budskap om familjehemsvården i massmedia. Man planerar att ändra lagen så att familjehemmen får mer betalt. Det finns många privata familje hemsföretag och uppföljningen av dem har brustit. Dessa företag är ofta par som yrkesmässigt tar emot många fosterbarn. Den nya lagen ska vara färdig i slutet av Danmark Mogens Höjenvang från Danmark be rättade att de senaste åren har familje hemsvården i Danmark ge nom - gått stora förändringar. Kommunerna har tagit över mycket av den familjehemsvården som tidigare bedrevs genom stiftelser och organisationer. I Danmark är ca barn omhändertagna, därav 45% i familjehem har man satt i gång en process kallad Barnets Reform med bl a reglering av vården i lagen. Man strävar efter större kontinuitet i vården och tillvaratagande av barnets intressen framför föräldrarnas. Man önskar ändra placeringar från dyra institutionsplatser till släkt och nätverksplaceringar. Målet är att 15% ska vara sådana placeringar. Danmark representeras i NOFCA av organisationen Barn & Familjer som bla ordnar seminarier och etablerar fackliga nätverk och mötesplatser för de offentliga och privata aktörerna inom familjehemsvården. En aktuell facklig fråga handlar om familjehemmens arbetsvillkor, pensioner och försäkringar. Förhandlingar pågår med staten och de fackliga organisationerna. Barn & Familjer planerar en konferens om fosterbarn där de ungas organisationer ska medverka. Sverige Aktuella frågor i Sverige är den på gående utredningen i Barn skydds kommittén som ska vara klar i som mar. Kvalitetskriterier för familjehemsvården håller på att utarbetas på Socialstyrelsen. Ingrid Nilsson från redogjorde för projektet Skolfam som genomförts i Helsingborg och nu väcker stort intresse runt om i Sverige. Att fosterbarnens skolsituation sätts i fokus är angeläget och ansträngningar på det området ger mycket goda resultat i form av förbättrad skolframgång och höjning av självförtroende bland barnen. Nästa NOFCA möte ska vara i Jyväskylä i Finland juni nästa år. Innan dess ska NOFCA ansöka om att genomföra en komparativ studie om praktik i familjehemsområdet i Skandinavien. Vi planerar också ett nordiskt läger för ungdomar inom familjehemsvården till nästa sommar i Sverige. Tanken är att några ungdomar från varje land ska träffas och umgås med lek och allvar i Stockholms skärgård. Vi hoppas att få medel till detta arrangemang. Pirkko Nilsson Har Ni plats för en till i Er familj? Just nu söker vi familjehem till barn och ungdomar som farit illa i livet. Ring om ni har tid och plats att hjälpa en ung människa till en ny och bättre tillvaro. Att vara familjehem är ett heltidsuppdrag och Ni får självklart arvode därefter. Tillsammans med en av våra erfarna familjehemshandledare och vår läkare blir Ni en del i teamet runt den placerade. Familjehemshandledaren finns till som stöd och hjälp för Er, dygnets alla timmar året runt. För mer information, kontakta Bonita Bergman: Telefon: Epost: Nåjdens Behandlingskonsult AB är verksamt i hela Sverige och har kontor i Östersund, Stockholm och Sundsvall. Besök oss gärna på NÅJDEN stöder, utvecklar och företräder familjehemsvården och närliggande områden som exempelvis biologiskt nätverk, kontaktpersoner och kontaktfamiljer. är religiöst och partipolitiskt obunden samt bygger sin verksamhet med en humanistisk människosyn. All familjevård, både offentlig och privat, ska ske med fokus på den placerades (barn, ungdom eller vuxen) och deras familjers behov och rättigheter. 6 Familjehemmet

7 Att bli VUXEN och inte förstå vad det innebär Alla barn ser fram emot att bli vuxen och att få göra som man vill. Men hur blir det när man blir vuxen och inte förstår sig på vad det innebär och samhället räknar med att man är som alla andra och ska följa den vanliga mallen. Att kunna gå och handla, kunna betala när man inte vet pengars värde på något vis, om man blir lurad eller ej. Åka karusell och betala med en hundralapp och få tre tjugolappar och en tiokrona tillbaka, jubel man blev ju rik, jag fick ju massor med pengar tillbaka. Hur ska han klara sig i samhället, kommunerna anser att de ska flytta ut när de fyllt 18 år eller när de gått ut gymnasiet. Hur ska han klara en lägenhet att bo själv i när man är mörkrädd, rädd för ensamhet, och sover normalt inte så många timmar per dygn. Det är många ungdomar som faller mellan stolarna i dagens samhälle. De är godtrogna och litar på alla människor, förlåter allt för de förstår inte att personer vill luras och vara elaka mot dem. Skyddat boende är han inte berättigad till, ej heller assistent. De får lära sig av andra som vill utnyttja dem att köpa ut cigaretter och öl att när man är 18 år så får man bestämma och göra det man vill, och då är det svårt att lyssna på en förälder som försöker berätta vilka skyldigheter man har och att man måste ta hänsyn till varandra i ett samhälle. Jag kan lova att det är många stunder som går bort i funderingarna om hur hans liv ska bli och hur han ska klara sig. Det är inte en bekväm känsla när beslutet blir förmyndare, att omyndigförklara en person för hans eget bästa annars skulle han aldrig klara sig i vår värld med alla fallgropar som finns. Tack och lov har vi en bra placeringskommun som verkligen ställer upp på allt de kan för hans bästa, men hur mår de familjehemsföräldrar som inte har en bra kommunkontakt och som inte ser till barnets bästa utan bara följer normerna som ska gälla för att vid 18 år ålder. Det finns barn som behöver bo kvar längre än andra och det måste kommunerna tillåta. Karusellen Foto: Monica Dahlström-Lannes Vi söker familjehem. Ring så berättar vi mer. Familjehemmet

8 En liten berättelse... Detta är en liten historia som fick ett gott slut, men kunde lika gärna ha blivit en katastrof. Vi är ett familjehem med placerade barn som behöver rutiner, struktur och stöd hela tiden i sin vardag och ändå mer när det ska ske en resa eller någon annan aktivitet som är abstrakt. Ett av våra barn som har Asberger med flera diagnoser har gått och konfirmerat sig under ett års tid. Det har fungerat mycket bra tack vare en ledsagare som varit med på alla aktiviteter kring konfirmationen. Då menar jag alla både själva läsningen och läger m m. Historian som jag ska berätta handlar just om det avslutande lägret som skulle gå av stapeln i början av maj till Lettland. Vi hade förberett allt i minsta detalj när det gäller resan. Barnet hade fått beviljad ledsagare under hela vistelsen, förberedelserna om hur resan var tänkt hade vi gått igenom med prästen tillsammans med barnet. Vi hade packat kläder, växlat pengar m m. Redan i februari började vi undersöka om vi skulle skaffa pass eller internationellt id-kort. Undersökningen visade att det enklaste var att söka internationellt id-kort eftersom barnets föräldrar enligt socialtjänsten var vårdnadshavare båda två. Ett internationellt id-kort får den ena föräldern söka utan den andras medgivande. Dessutom kan barnet använda det som legitimation i fem år framåt. Allt var ordentligt planerat och klart dagen innan avfärd. Det är ju alltid extra viktigt att planera och förbereda när ett barn har ett autistisk funktionshinder, men till saken hör att jag opererade mitt öga i samma veva och visste att jag skulle vara nedsatt under en tid efteråt. Denna morgon dagen innan avfärd var en fredag och jag kände mig allt annat än pigg och frisk. Efter att ha skickat alla till skolan så öppnade jag skåpdörren där id-kortet låg och för att inte glömma det så lade jag det på arbetsbänken i köket. Eftersom jag var så hängig så gick jag och vilade i min säng och för att få vara ifred utan hund sällskap stängde jag dörren. Jag somnade fort men vaknade efter en stund av ett konstigt ljud utanför dörren, men eftersom jag var ganska dålig så låg jag kvar och lyssnade vad det kunde vara istället för att gå upp. Det tog nog en timme till innan jag gick upp och mötes av en glad hund och en bussig katt och dessutom en katastrof. Min syn var inte den bästa eftersom jag hade opererat ena ögat så först såg jag inte vad det var för plastbitar som låg på golvet, men det gick ganska snart upp för mig vad det var. Det hann fara tusen tankar genom huvudet på bara några sekunder. Hur förklara man för ett autistiskt barn att det inte går att åka på konfirmationsläger för att hunden har ätit upp id-kortet som är nödvändigt eftersom resan skulle göras med flyg??? Tröttheten och det onda ögat var som bortfluget, nu gällde det att handla rationellt och göra allt som står i ens makt för att lösa detta. Som tur är klarar jag ofta sådana situationer väldigt bra eftersom jag älskar utmaningar. Jag tänkte några sekunder sedan hade jag klart för mig i vilken ordning jag skulle ringa. Telefonen gick varm under ett par timmar och det stod mellan hopp och förtvivlan flera gången. Den som var den stora hjälten i detta drama var vår underbara präst som alltid ser lösningar och möjligheter. Han gick in i folkbokföringen och såg där att pojkens mamma hade ensam vårdnad, vilket varken hon och socialtjänsten hade en aning om. Därmed var det bara att packa in pojken och hans mamma i bilen och dra iväg till närmaste flygplats för att ordna ett provisoriskt pass. Efter tolv timmars hårt arbete så hade pojken ett pass och han fick till och med sova sex timmar innan bussen till Lettland gick i gryningen. Tänk vilket lyckligt slut det blev till något som kunde ha slutat i en katastrof. Ett familjehem i Östernärke IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn/ungdommar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård med många års erfarenhet inom området. Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter. Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste i länken. Ring oss så betättar vi mer! Lena Maria Grandin, Christina Kråke, Elisabeth Bexell, Familjehem 8 Familjehemmet

9 TILLIT NÄRVARO KONTINUITET Husmanskost Mina föräldrar är födda för rätt länge sen, på den tiden då världen var svartvit och Stalin fortfarande levde. På den tiden fanns det inte pizzerior eller McDonalds, det måste ha varit rätt tråkigt att leva då. På grund av den uppenbara brist på modern mat åt man husmanskost. Jag vet vad ni tänker: husmanskost, det är väl bara en myt? Men nej, det finns faktiskt på riktigt. I alla fall, då och då serveras det husmanskost här i hemmet. Som ett barn av min tid kan jag själv klart inte stå ut med det här, så när doften av kålpudding sprider sig i huset letar jag febrilt efter numret till den lokala pizzabagaren. Jag har aldrig riktigt förstått det där, man tar köttfärs som är ätbart och gott på riktigt, sen tillbringar man extra tid i köket för att lägga till något så giftigt som kål. Ekvation går inte ihop någonstans. Vi kan ta julafton som ett annat exempel, det tillbringas mer tid med att göra maten än att äta den. Skinkan ska fixas, köttbullarna ska göras, prinskorven ska stekas och flygande jakob ska tillagas. De flesta av mina kompisar är rörande överens att det nästan bara är kött bullarna som är gott nog att äta på ett julbord, så är det inte enklare att bara göra hamburgare till alla? När ålderdomen sen närmar sig och det är dags för mig att bo på ålderdomshem, ja då kommer det förhoppningsvis serveras nudlar och kebab lite mer frekvent än vad det görs nu. Om den låga budgeten för mat håller i sig spelar det inte heller någon roll, en billig hamburgare smakar bättre och närmare sin storebror än vad billig kalops gör. Det finns som ni kanske förstår ingen anledning till att ha kvar den här föråldrade maten, makaroner går snabbare att koka och äta än vad potatis gör. Och även om det inte mättar lika länge kan vi springa in på Subway för en snabb macka när hungern börjar komma tillbaka. Det mesta finns också att köpa i förpackning nu för tiden i alla fall, varför göra gröten från scratch när det bara tar ett par minuter att mikra den köpta versionen? Mandeln kan man gömma däri i alla fall. Nej, även om jag gärna ser att ni lämnar kvar receptet till pannkakor här hos oss unga så skulle jag inte gråta floder om receptet till rotmos råkade kremeras. Hemligheten med hemlagade köttbullar kan också gärna få stanna kvar, för ibland känner även jag ett sug efter det. Men innan jag återgår till att hedra kostcirkeln med en tallrik tacos har jag bara en sak att säga. Farväl okära raggmunk, vi ses i helvetet där du hör hemma. Martin Larsson Familjehemmet

10 Konsulentstödd familjehemsvård sedan Vi samarbetar med närmare 100 familjehem vilka är erfarna och väl utredda. Familjehemmen är belägna från södra Dalarna och ner till Skåne. 11 familjehemskonsulenter med erfarenhet av familjehemsvård och kommunal socialtjänst. Hög tillgänglighet för uppdragsgivare och familjehem Handledning minst en gång per månad samt kontinuerlig fortbildning. Kontakta vår samordnare: Åsa Lundquist Socialpolitik, partipolitiskt obunden, fackligt fristående. Törs säga som det är. Om små och stora barn, social barnavård och samhället vi lever i. Specialerbjudande för medlemmar i Familjehemmens riksförbund: provår för 199:- mot normalt 285:- 3 år för 369:- (mot 855:-) Beställ: , fax Foto: Monica Dahlström-Lannes 10 Familjehemmet

11 Landet Runt FR-Norrbotten Tankar från Norrbotten. Jul jul strålande jul eller. Tiden går och snart är julen här. Att ordna med en jul som blir bra och rättvis för alla är kanske inte det enklaste för många familjehem. Jag tänker på att i ett familjehem kanske det finns flera placerade barn med olika föräldrar. Vissa biologföräldrar och biologmor- och farföräldrar kan skicka trevliga julklappar medan andra inte skickar någonting. Familjehemmet som vill vara rättvis mot sina barn kan ha svårigheter med att skapa rättvisa även om de försöker. Alla barn har rätt att få vara stolta över sina biologiska föräldrar men ibland är det svårare att vara det. Vi familjehem borde också få känna oss stolta över de kommuner som placerar barnen hos oss. Kommunerna har ju tagit över ansvaret för barnen och sedan delegerat mer eller mindre av ansvaret till familjehemmet. Vissa som undertecknad har haft den turen att få bra handläggare som har haft barnen i centrum. Kommunförbundets rekommendationer har också följts. Vi har haft socialsekreterare som vi har kunnat dela både glädje och sorg med. Det är viktigt att det är ett team som arbetar mot samma mål för att det skall bli så bra som möjligt för de placerade barnen. Ovanstående trodde jag tidigare var en självklarhet. I mötet med andra familjehem har jag erfarit att vissa kommuner antagligen pressar handläggarna så att de inte kan göra ett bra arbete. De får varken den tid eller de resurser som behövs för att ge familjehemmen det stöd som de behöver. Vissa familjehem upplever att de blir behandlade som socialbidragstagare. En del familjehem har också fått uppleva att de placerade barnen har behandlats som spelpjäser som man kan flytta på utan ordentliga inskolningar och avslut. Sådant skadar inte bara det placerade barnet utan även övriga medlemmar i familjehemmet. Tilliten som är en viktig ingrediens blir som bortblåst. En uppmaning som jag skulle vilja förmedla till alla familjehem är. Våga ställa rimliga krav på era kommuner. Ha barnens bästa i sinnet. Var stolt över det förtroende ni fått. Fokusera på det som fungerar bra men våga ta itu med det som inte fungerar. En riktigt fridfull Jul önskar jag er. Stig-Roland Carlzon ordf. FR Norrbotten Modernare adoptionsregler 2008 år adoptionsutredning föreslår i ett betänkande bl a att sambor ska kunna prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gifta par. Utredningen föreslår också att socialnämnderna som huvudregel inte ska lämna medgivande till internationell adoption om sökanden eller sökandena har fyllt 43 år. Under senare år har synpunkter framförts om att reglerna om adoption inte ger tillräcklig ledning när det gäller vilka omständigheter domstolarna ska ta hänsyn till. Utredningen instämmer i detta. Sedan regleringen infördes i början av 1900-talet har stora förändringar skett när det gäller adoption. Antalet adoptioner av barn med ursprung utanför Sverige har ökat markant medan antalet adoptioner av barn i Sverige har minskat. För att tydliggöra barnperspektivet i domstolarnas bedömningar föreslår utredningen att det i föräldrabalken införs en grundläggande bestämmelse om att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om adoption. Betänkandet (SOU 2009:61) är nu ute på remissrunda fram till den 4 juni om barn med alkoholrelaterade fosterskador FAS-föreningen Norra Långgatan Landskrona tel Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd Familjehemmet

12 Utdrag från SKL:s cirkulär 09:78 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m.m. Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl.a. denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2010 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel. prisbasbel kr kr kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 4.1 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr kr kr kr kr kr Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnads ersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2010 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kost nader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 4.1 % för år Individuell be dömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode kr kr kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2009 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 4.1 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr 12 Familjehemmet

13 Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2010 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig omkostnadsersättn platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 883 kr för familjehem 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 4.1 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser kr kr kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2010 från SKL:s cirkulär 09:79 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 4.1 % för 2010 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag l år Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2010 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp 10% % % Kronor/månad Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2010 års prisbasbelopp, kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR: el. ring Susann Wikberg Roland Oscarsson Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer /rekommendationer 2010 Familjehemmet

14 Placering av barn över nationsgränser med stöd av bryssel II-förordningen och 1996 års haagkonvention m m, ds 2009:62 Med anledning av regeringens uppdrag har Christer Sjödin utrett sociala myndigheters samarbete enligt Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention som nu sänts till ett antal remissinstanser, bl.a. Familjehemmens Riksförbund. Svaren ska vara inkomna senast den 5 mars Bakgrunden till uppdraget är att dessa två internationella instrument Vi har avtal med ett stort antal kommuner över hela landet som söker familjehem. har tillkommit med bestämmelser bl.a. om tillvägagångssätt då en myndighet i en stat överväger en placering av ett barn på en institution eller i ett familjehem i en annan stat. Gemensamt för dessa instrument är att vid varje initiativ från en utländsk myndighet om att placera ett barn i Sverige krävs ett godkännande av en behörig myndighet här. Huvudsyftet i uppdraget har varit att analysera vilka förutsättningar som Familjehemsguiden Önskar Ni nytt familjehemsuppdrag? Lyft Luren och Ring Familjehemsguiden bör vara uppfyllda för att en socialnämnd ska kunna godkänna en placering i Sverige på begäran av en annan medlemsstat men också vice versa. Placeringar över nationsgränser är enligt utredningen en helt perifer företeelse och ingen av dem som kontaktats har önskat se en ordning där placeringar skulle kunna ske med tvång enligt LVU. Där han utredningen kommit till slutsatsen att endast frivilliga placeringar ska få ske över Sveriges gränser. För godkännande föreslås att det krävs ett samtycke av vårdnadshavaren samt om barnet fyllt 15 år även av henne/ honom själv. För att placera ett barn utomlands kan man tänka sig i situationer där ett litet barn förlorat sina föräldrar och det anses vara bäst för barnet att det får växa upp i det land där det har alla sina anhöriga. Utredningen föreslår också att kommuner bör som villkor till godkännandet kräva att kostnadsansvaret regleras med placerande stats myndighet och att barnet har en heltäckande sjukvårdsförsäkring. Utredaren har också konstaterat att socialnämndens beslut om godkännande inte ska vara överklagbart och att själva regleringen bör läggas i socialtjänstlagen. Foto: Monica Dahlström-Lannes För mer information kontakta Verksamhetschef för Familjehemsguiden Gerty Höjer, Fil.mag. i socialt arbete , Nu kan vi även erbjuda konsulentstödda familjehem över hela Sverige Tipsa om en ny familj och ni erbjuds familjehemsguidens T-shirt till hela familjen 14 Familjehemmet

15 Aktuellt om ensamkommande flyktingbarn Foto: Monica Dahlström-Lannes Sveriges kommuner och landsting har tillsammans med Migrationsverket haft en serie konferenser i landet med anledning av ett nyligen avslutat EU-projekt, en nationell kartläggning av ensamkommande flyktingbarn. Slutrapporten kommer i slutet av året och kan beställas av SKL och MV eller laddas ned direkt från hemsidan. Regeringen har tillsatt en översyn av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och utsett till en koordinator landshövdingen från Östergötlands län, Björn Eriksson. Efter livliga debatter i olika medier om Vellinge kommuns hantering av ensamkommande barn är frågan nu högaktuell för oss familjehem liksom de kommuner i hela landet som ännu inte tar emot flyktingbarn. Konferensen i Stockholm den 3 decem ber var välbesökt av deltagare från hela landet. Projektledarna Leena Anderssson och Kenneth Karls son redovisade sin kartläggning de gjort under två års tid efter sina kontakter med landets kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar. I dag tar 170 av landets kommuner emot dessa barn och 105 av dem har en överenskommelse med Migrationsverket om mottagandet. Projektledarna hade tre huvudpunkter att anmärka på: 1. Otydlig lagstiftning kring ensamkommande barn 2. EBO-barnen, där socialtjänsten ännu inte gett sitt medgivande för mottagandet av flyktingbarn trots att barnen redan bor i hemmet 3. God man-frågan. Totalt har man kartlagt åtta delområden: Barn och ungdomars behov, god man, efterforskning av föräldrar, försvunna barn, åldersbedömning, behov av stöd och kompetensinsatser, lagstiftning och samarbete mellan olika aktörer. Sammanfattningsvis har man konstaterat att det finns ett stort behov av kunskaper i kommunerna som tar emot ensamkommande flyktingbarn. Utifrån familjehemmens situation finns det några intressanta och aktuella frågor som behöver belysas mer: För det första råder det fortfarande stor brist på familjehem som kan ta emot flyktingbarn. Ofta gör kommunerna inledningsvis en s.k. förenklad utredning av familjehem och en större utredning först vid permanent uppehållstillstånd. Det andra är att det kommer ett stort antal barn och ungdomar till hem som inte är utredda alls, s k EBO-barn. Utredarna samt handläggare i olika kommuner är speciellt oroliga för dessa ebo-barn eftersom det finns misstanke om människosmuggling i flera sådana fall dvs. att en smugglare köper en plats i en familj som redan är bosatt i Sverige. Till sådana familjer betalar t.ex. socialtjänsten i Rinkeby-Tensta endast en omkostnadsersättning under tiden familjen utreds. Ca 40 procent av ensamkommande flyktingbarn är s.k. EBObarn och resten är anvisade till olika boenden, oftast familjehem eller HVB-hem eller andra privata lösningar. Det som t.ex. vår tidning tidigare har skrivit om, och vilket också kom fram i SKL:s och MV:s kartläggning, är att de ensamkommande barnen har en helt annan problematik än vanliga svenska barn. Dessutom finns det svårigheter att utreda flyktingbarn. De är ofta förtegna och vill inte berätta allt för en utredare samtidigt som man inte vill störa dessa barn för mycket. BBIC är också svårt att använda i utredningssammanhang. Tyvärr har man valt bort att kartlägga eller belysa familjehemmens åsikter och erfarenheter i mottagandet av dessa barn. Det är ju trots allt där barnen bor och lever i. Varför är det svårt att rekrytera familjehem till flyktingbarn? Svaret kan endast eller i många fall ges av familjehem som redan tagit emot dessa barn och ungdomar eller de familjehem som planerar ett sådant åtagande. Vi hoppas att senare kunna belysa den frågan i vår tidning. Pirjo Linna Avarre Vi arbetar med konsulentstödd familjehems verksamhet. Ring så berättar vi mer. Familjehemmet

16 Hallå där! Göte Wahlström, socialdemokratisk riksdagsledamot från Bankeryd. Du är ledamot av Riksdagens socialförsäkringsutskott och har där haft ett visst ansvar för migration och flyktingpolitik redan år 2005 då bl.a. lagen om God man för ensamkommande barn trädde i kraft. Du sitter också sedan flera år tillbaka i Migrationsverkets styrelse, numera tillsynsråd. Hur ser du på den omdebatterade frågan om asylsökande ensamkommande barn? Jag har under flera år kunnat följa frågan och kunnat se hur situationen utvecklats. Från, att för några år sedan vara några hundra barn om året, har antalet barn som kommer utan ordinarie vårdnadshavare vuxit till ca i år. Prognosen pekar på att det kan komma upp till barnoch ungdomar och den står sig även för kommande år. Situationen är likartad i många av Europas länder. Skälen till ökningen kan vara många. Barns situation i världen har blivit svår. Många barn far illa av krig och förföljelse, men många barn ser också sin enda möjlighet till att kunna utvecklas genom att fly till tryggare länder långt från sina tidigare rötter. Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Migrationsverket har nyligen avslutat ett EU- projekt i ämnet. Har de funnit en handlingsplan i frågan? Jag har bara flyktigt ännu kunnat ta del av projektet och dess slutsatser. Slutrapporten kommer under slutet av året men kan dock konstatera att Migrationsverket kraftfullt agerat för att lösa de akuta problemen. Man har utökat antalet ankomstkommuner Barnen är just ensam kommande därför att de mist sina föräldrar och andra anhöriga. för att lätta på trycket hos de fyra kommuner som hittills fått ta det största ansvaret. Vi måste alla hjälpas åt att få flera av Sveriges kommuner att ta ett gemensamt ansvar för att skapa trygghet kring barnen. Vi måste också använda de kommunala erfarenheterna av hantering av barn och ungdomsfrågor på ett bättre sätt. Allt från boendefrågan för barnen, stödet från gode män till skola och integrationsarbete måste fungera. Vi är medvetna om att många av barnen och ungdomarna kommer att få uppehållstillstånd och stanna i landet. Deras deltagande i den svenska utvecklingen kan vara oerhört värdefull i framtiden. Kommunerna efterfrågar utbildnings insatser för sin personal och har en viss oro över sitt ansvarstagande vad gäller ensamkommande barn. Hur kan denna oro och efterfrågan mötas upp? Det nu avslutade projektet kommer säkert att ge vissa besked men vi vet redan nu att samhället måste ställa upp med utbildnings och upplysningsarbete. SKL har ett viktigt uppdrag men även kommuner som redan nu löser problembilderna på ett fantastiskt sätt kan utgöra mentorer åt andra kommuner. Länsstyrelsernas samordningsansvar för övrig flyktingverksamhet kan även ges förstärkt mandat för att utgöra stöd åt kommunerna i regionen. Tidigare talades det om att barnen var så kallade ankarbarn. Det vill säga de var den första i kedjan inför kommande anhöriginvandring. Hur är situationen i dag? Statistiken säger att en automatisk anhöriginvandring som följd av uppe hållstillstånd för dessa barn och ungdomar är minimal. Barnen är just ensamkommande därför att de mist sina föräldrar och andra anhöriga. Skälen till att de mist sina anhöriga kan dock vara många men är likväl ytterst tragiska. Det handlar om barn som behöver trygghet i den nya situationen men det är också barn/ ungdomar som har en styrka inombords som kan utvecklas i en tryggare miljö. Många kommuner oroas över situationen med EBO, eget boende, för dessa barn. En situation där barnen bor i familjer som själva är flyktingar utspritt i kommunen. Hur ser du på detta? EBO har vissa problem och dem vill vi ha utredda. Vi har lagt förslag på en översyn av boendefrågan för flyktingar. Detta för att möta upp de problembilder som kommunerna signalerar. Tyvärr tvingas RFF RFF RFF Riksförbundet Riksförbundet Förstärkt för Förstärkt Familjehemsvård Riksförbunde telefon: telefon: fax: fax: Med förstärkt Med förstärkt familjehemsvård familjehemsvård menas att menas familjehemmen att familjehemmen Med får förstärkt särskilt får familjehemsvård särskilt stöd av stöd av familjevårdskonsulenter som är tillgängliga som är tillgängliga dygnet stöd runt, dygnet av familjevårdskonsulenter året runt, om. året om. Förstärkt Förstärkt familjehemsvård familjehemsvård ger familjehemmen ger familjehemmen god service, god Förstärkt service, handledning, familjehemsvård handledning, utbildning utbildning ger familje och ett tätt och ett teamarbete tätt teamarbete mellan socialtjänst, mellan socialtjänst, familjehem familjehem och ett tätt och teamarbete familjevårdskonsulent. mellan socialt 16 Familjehemmet

17 uppdrag. Vad händer om barn förflyttas eller att nya barn inte tillförs familjehemmet? Vilket ekonomiskt skydd skall finnas för dem som har familjehems uppdraget som sin enda inkomstkälla? Det finns frågor som i det nya förhållandet bör utredas och vidare ut vecklas. Foto: Monica Dahlström-Lannes vi konstatera att regeringen inte är lyhörda för kommunernas oro samtidigt som vi får allt fler signaler om att situationen inte är bra. Boendefrågan för de berörda måste lösas. Vi löper annars risk att få ett mycket stort problem i vissa kommuner och bostadsområden. Finns det behov av ytterligare översyn av regelsystem och lagar som direkt berör frågan om ensamkommande barn? Vi har kunnat se att nya problem ständigt dyker upp i takt med att inströmningen fortsätter och kommunernas erfarenheter utvecklas. Många av de lagar och regler som finns bygger på erfarenheterna av betydligt lägre inströmning och lugnare tempo för kommunerna. Boendefrågan, godemans-frågan, kommunernas ansvarstagande m.m. måste ses över för att möta en fortsatt förväntad hög inströmning av ensam kommande barn. Hur ser du på familjehemmens roll i detta bredare perspektiv och hur regelverk och kommunala förhållanden styr verksamheten? Familjehemmen spelar en allt större roll med anledning av att antalet barn utan vårdnadshavare som kommer till Sverige ökar. Utan familjehemmen skulle en helt ny struktur behöva byggas upp. Jag kan dock även konstatera att det finns kvarstående problem även vad gäller familjehemmen vad gäller utbildning och trygghet i ett längre perspektiv för de som åtar sig dessa Vad vill du skicka mera med mig för att vi tillsammans skall bli bättre på att hantera det viktiga arbetet med att stödja dessa barn som kommer till vårt land? Vi måste utveckla nätverken mellan kommuner och mellan ansvariga tjänstemän i länen och landet för att ge stöd av de gemensamma erfarenheterna. Kommunerna har ofta olika tolkningar och regelverk som styr det lokala arbetet. Dessa måste accepteras men behöver kanske också ses över. Lagstiftningen kring frågorna måste kanske ytterligare belysas. Vi kan också skapa ytterligare nätverk mellan de familjehem som ofta är en viktig del i boendet och tryggheten för barnen/ungdomarna. Vi skall inte se på frågan kring de ensamkommande barnen som ett problem. Vi skall också se på barnen/ ungdomarna som en tillgång och som en resurs. Barn och ungdomar är en stor tillgång för alla i ett land. Därför skall vi tillsammans skapa bra förutsättningar för barnen men också för dem som arbetar med frågorna på alla nivåer. Pirjo Linna Avarre Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms stadsdelsnämnder. Ring eller besök RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM FAMILJEHEMSKONSULTERNA SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN TFN: E-POST: Familjehemmet

18 Läggdags klockan åtta? Mörkret sänker sig över Stockholms innerstad. I husen på Åsögatan lyser adventsljusstakar och stjärnor som pärlband. Nova är snart fem år och hon tittar upp mot ett av fönstren där det hänger en rosa stjärna. Hon vänder sig mot sin mamma som nästan somnat på bänken i parken. Mamma. En sådan stjärna vill jag ha. Samtidigt kan man höra hur klockan i Katarina kyrka slår åtta. Nova fryser. Hon drömmer om att få vara innanför ett av alla de härligt lysande fönstren. Mamma vaknar och ser sig yrvaket omkring. Hon drar i Nova och säger att de måste leta efter ett soprum att sova i. Om det nu finns något ledigt här på Söder, muttrar mamma för sig själv. Det har tur den här kvällen. På Kocksgatan ser mamma en tant som försöker få in några gamla slitna madrasser i ett soprum. Mamma böjer sig ner över Nova och väser: Hjälp tanten. Tanten vänder sig om när hon hör att det kommer någon. Hon får syn på den lilla smutsiga flickan som kommer fram mot henne. Nova ler och säger. Vill tant ha hjälp? Tanten ser förvånad ut. Kanske det. Hon pustar lite och rätar på sig. Jag heter Eva. Vad heter du? Nova. Hon svarar så lågt att det nästan inte hörs. Mamma har sagt att hon inte ska prata med främmande människor om vad hon heter. Tanten tittar länge på henne. Jag blir väldigt glad om du håller upp dörren så jag får in de här eländiga madrasserna. Men, du lilla Nova, ska du inte vara hemma och sova gott i sängen? Klockan i Katarina kyrka slår ett hårt slag som bärs fram mellan husen i den kalla luften. Nova vaknar och hör att det prasslar bland soporna. Hon kryper försiktigt närmare mamma för att få lite värme. Det gäller att inte väcka henne. Vilken tur att den där tanten lämnade sina madrasser i just deras soprum, tänker Nova. Mycket bättre än kartonger och tidningar på hårda och smutsiga cementgolv. Hon hoppas att mamma ska vilja stanna några nätter i det här soprummet. Madrassen är mjuk och luktar fortfarande gott. Nova försöker komma på när hon sist sov i en varm säng. Hon kan inte minnas om det var förra sommaren eller sommaren innan. Men visst var det så att hon inte tappat sina framtänder? Då var det nog två somrar sedan. Det var när Nova var på kollo. En tant på socialen hade ordnat så att hon kunde åka i väg i tre veckor. Nova minns lukten av rena lakan och hur gott det hembakade brödet smakade. Hon kan omöjligt somna för hon fryser så hon skakar. Kissnödig är hon också. Nova tänker på tanten på socialen, hon som lovade att hjälpa Nova och hennes mamma. Tanten har nog glömt Nova. Hon har väl hittat ett annat litet barn att hjälpa. Tyst smyger hon upp och ut i den kalla stjärnklara natten. Det är inte bara från fönstren som ljus strålar mot henne. Himlen ovanför henne är full av stjärnor. Hon hukar sig ner bakom några buskar, men skrapar först bort snön med foten så inte hennes rumpa blir ännu kallare. Nova vänder huvudet upp mot himlen. Så vackra alla stjärnorna är. Tänk om man var en stjärna där uppe. Nova tappar balansen och trillar in bland buskarna. Hon gnäller till när kall snö letar sig innanför hennes tröja och jacka. Plötsligt står en kvinna där i mörkret och tittar på henne. Hon sträcker fram sin hand och hjälper Nova upp. Vagt minns Nova att de nog setts tidigare. Hon tänker på att det är så underligt att hon just i natt skulle komma att tänka på kollo, varma sängar och god mat. För när kvinnan som står bredvid henne i mörkret börjar prata känner hon igen hennes röst och hennes varma ögon. Det är ögon som ser Nova. Snälla söta Nova. Vad gör du här ensam ute i kylan? Vad är mamma? Nova får inte fram några ord. Istället börjar tårar sakta rulla ner på hennes magra små kinder. Till sist viskar hon tyst: Jag vill inte vara hungrig. Jag vill ha en sådan där rosa stjärna. Samtidigt hörs det ett hundskall i fjärran och ljudet av några bildörrar som slås igen. Staden lever också på natten, det vet Nova alltför väl. Soprumsdörren öppnas och plötsligt står mamma där. Nova är rädd för mammas svarta ögon. Hon tittar ner 18 Familjehemmet

19 i marken och sväljer tårarna, men mammas blick bränner i nacken. Då tar mamma två steg fram och rycker tag i Novas ena arm. Hon skriker till den andra kvinnan: Det är mitt barn, rör henne inte. Om du vill ha ett eget barn får du väl knulla till dig ett själv. Min unge tar du inte. Nova känner hur mamma drar i hennes arm och då börjar hon gråta igen. Men tanten från socialtjänsten står kvar. Nova trycker sig mot henne. Det är som om tanten vinner. Mamma släpper taget. Nova lugnar sig när socialtanten lägger händerna på hennes axlar och säger: Nu ska allt bli bra, Nova. Som jag har letat efter dig. Nova sitter tyst och stirrar ner i golvet, rädd för att göra fel. Hon är hungrig och hennes tröja är blöt. Tanten från socialen pratar i telefonen och snart hörs det steg i korridoren. En kille med ljust hår kommer in i rummet och hejar. Sedan pratar de en stund. Nova kan inte höra allt de säger, men lösryckta fragment av deras samtal når hennes öron. Det är varmt i rummet. Allt kommer att ordna sig, det kan hon förstå på kvinnans tonfall. Nova liksom sjunker ner på soffan och nu känner hon sig nästan inte hungrig längre. Så somnar hon. Dovt hör hon röster som kommer närmare och att någon pratar med henne. Men hennes ögon kan inte öppna sig, hon är så trött. Hon orkar inte mer. Någon lyfter upp henne och Nova somnar djupt i den varma famnen som luktar rent och gott. Nova vaknar med ett ryck när bilen stannar utanför ett stort hus mitt ute på landet. Hon är van vid att kunna vakna snabbt. Hon hör en hund som skäller inifrån huset och att någon öppnar ytterdörren. Hon kan inte se vilka som står i dörren, de är alldeles svarta i ljuset från hallen. Men hon ser att det sitter en hund där, hon som älskar hundar. Hon känner i innerfickan på sin stora jacka. Jo, han ligger kvar. Hennes egen lilla gosehund, han som heter August. De vuxna pratar en stund och sedan säger socialtanten: Gå in nu. Stå inte där och bli kall. Vad då bli kall? Hon som har levt fem år på gatan i Stockholm och som inte kan minnas hur många soprum, trappuppgångar och busskurer hon frusit i. En av dem som stått i dörröppningen kliver fram och då kan Nova se att hon har kort lockigt hår och att hon ser glad ut. Hon sträcker fram händerna mot Nova. Hennes ögon är så där mjuka och varma som hennes mammas ögon kunde vara om de hittat ett bra soprum för natten. Om de dessutom hittat mat blev glädjen total och då kunde mamma till och med krama Nova och lyfta upp henne i luften. De är då hon älskar sin mamma allra mest, när mamma är glad. Hon blundar och låter sig lyftas upp. Nova vaknar med ett ryck och skriker rakt ut i luften: Neej! Jag vill inte! Tvinga mig inte! Jag vill inte till mamma och alla soporna! En lampa tänds och ljuset letar sig in i hennes rum genom dörrspringan. Så öppnar Sofi dörren och ljuset blir med ens så starkt att Nova måste kisa. Det gör nästan ont i ögonen. Hjärtat bultar i hennes lilla bröst. Nova kan höra dunkandet i öronen. Ja, i hela huvudet hör hon sina hjärtslag. Sofi kommer in i rummet och ställer dörren på glänt innan hon stryker Nova över håret och kryper ner bredvid henne medan hon mumlar tröstande småord. Sofi håller om henne och sjunger sakta tills hon hör lugna andetag i decembernatten. Den rosa stjärnan lyser i fönstret. * Det går ett par dagar innan Sofi lyfter upp Novas kudde och mycket försiktigt frågar vad kakorna, bullarna och korven gör där. Nova tittar ner i golvet och hela den lilla kroppen börjar skaka. Sedan hör Sofi en liten svag viskning: Det kan vara bra att ha sedan då man blir hungrig. * Kom hit, Nova, så ska du få se, ropar Sofi från köket. Hon pekar in i kylskåpet. Längst ner finns en stor plastlåda full med mat. Sofi har ritat en glad flicka på lådan. Under flickan står det NOVA. Sofi tittar på Nova och säger: Gumman, detta är din mat och så fort den börjar ta slut så fyller vi på. Nova tittar Sofi djupt i ögonen. Min mat, bara min och jag får äta så mycket jag vill? Sofi nickar. Hur mycket du vill, säger hon med stort allvar. * Vilken saga ska vi läsa idag? Sofi står vid bokhyllan när Nova kommer in i sitt rum alldeles nybadad. Vem ska trösta Knyttet, säger hon bestämt och klättrar upp i sängen. Sofi kryper ner bredvid Nova. Så läser de och tittar på bilderna i boken. Nova somnar innan Sofi hunnit läsa klart. Sofi stoppar om henne och låter dörren stå på glänt. Lisbeth Pipping Charles Dickens skrev sorgliga historier om barn som tvingades leva på gatan i talets England. Den här novellen handlar inte om en av Charles Dickens barn den handlar om Nova som vid fem års ålder fick komma till ett familjehem Novas historia är tyvärr sann, även om namn och detaljer är påhittade. Jag vill med min novell visa på den verklighet som finns mitt ibland oss i vårt vackra och rika Sverige. Vill visa på att det går att få ett gott liv trots stor misär i barndomens bagarset. PPP Familjehemmet

20 Livet är ett riskprojekt Ramlar du aldrig ner? frågade jag akrobatflickan från Cirkus Cirkör. Andlöst hade jag sett hur hon hade dinglat och ringlat ned i ett tygrep från ett högt tak. Jovisst gjorde hon det. Hon svarade som den självklaraste sak i världen. Att leva som man vill innebär ofta risker. Livet är inte perfekt och alla har vi också våra brister. Men hur ska vi våga utsätta oss för själva livet? Svenskar lär vara trygghetsnarkomaner och barn blir numera så överbeskyddade att de inte klarar av minsta motgång eller motstånd när de närmar sig vuxenlivet. Många har curlats fram av välmenande föräldrar och känner sig omedelbart kränkta när de inte får göra som de vill. Att lita på en annan människa är ett stort risktagande. Man måste ju våga satsa och i en nära relation tro på kärleken. Risken för förlust är själva insatsen. För inte bara människor kan svika. Själva livet kan också svika genom sjukdom och död. Den som inte längre vågar tro på någon vågar förstås inte heller satsa på sig själv. Man utsätter sig inte för risken att bli sviken och besviken, framför allt inte om man svikits redan som barn och inte alls tror på sig själv. Istället för att sträva efter den stora Lyckan borde vi lära oss att ha en realistisk syn på livet. Vi borde lära oss hur vi skall lösa problemen när de kommer. För kommer gör de. Sjukdom, död och olyckor ingen människa slipper undan livets dalgångar. Vissa drabbas dock hårdare än andra. Lycka är en färskvara och inte en konstant känsla. I vårt samhälle har vi en falsk bild av lycka och våra förväntningar är ofta orealistiska. Skådespelerskan Signe Hasso som förlorade två barn och en älskad man fick frågan hur hon kommit över sina stora sorger och svarade: Vem har sagt att jag kommit över någonting? Det gör man inte, smärtan hör till livet, men man måste lära sig leva med den. Konsten att hantera livet är att kunna hantera konflikter, kriser och katastrofer. Att finna lösningar, att reda ut konflikter och att kunna gå vidare. Att komma igenom och ur. Att hitta det positiva och konstruktiva och inte fastna i passivitet och destruktivitet. Lättare sagt än gjort, framför allt om krafterna inte räcker. Ingen kan fly från sig själv. Finns inte den mentala balansen så spelar det ingen roll var man befinner sig. Bara inre harmoni kan skapa välbefinnande och glädje, också i bagatellartade händelser och upplevelser. Den största gåvan är att tro på sin egen förmåga och andras. Att hitta lösningar, att omge sig med äkta vänner och vara säker på att få hjälp när man behöver. Jag håller med August Strindberg: Lycka önskar jag dig icke men kraft att bära ditt öde. Monica Dahlström-Lannes författare, f.d. kriminalinspektör (Denna krönika har varit publicerad i Eskilstuna-Kuriren) Föreningen Skyddsvärnet seminarier om Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer Hur tar vi emot de ensamkommande flyktingbarnen? 26 januari kl i Stockholm 27 januari kl i Malmö 28 januari kl i Umeå Läs hela programmet på 20 Familjehemmet

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS

Avdelningen för Vård och omsorg sektionen för vård och socialtjänst. Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Cirkulärnr: 14:49 Diarienr: 14/6574 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ-och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Rubrik: Ersättning

Läs mer

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS.

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Styrelsen Sammanträdesdatum 2008-06-12 201/218 179 Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. Styrelsen beslutade 2008-02-28, 160 angående

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Familjehemmet. Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar

Familjehemmet. Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 31 Nr 4 december 2013 Vem är umgänget till för? SKL:s rekommendationer Jag är människa! och fler intressanta artiklar I detta nummer Nr 4 2013 Vem

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras?

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras? Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj Familjehem Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem. Som familjehem tar man emot ett eller flera barn/ungdomar under en kortare eller längre

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011. SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning?

En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011. SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning? Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011 SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning? och fler intressanta artiklar Har du... engagemang

Läs mer

Jag blev frisk av kärlek. Cecilia Johansson

Jag blev frisk av kärlek. Cecilia Johansson Jag blev frisk av kärlek Cecilia Johansson 1 Jag blev frisk av kärlek Copyright 2012, Cecilia Johansson Ansvarig utgivare: Cecilia Johansson Framställt på vulkan.se ISBN 978-91-637-1519-8 2 Räddningen

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Riktlinjer för familjehemsersättningar

Riktlinjer för familjehemsersättningar Individ- och familjenämnd 2011-06-21 Sid 1 Riktlinjer för familjehemsersättningar Individ- och familjenämnd 2011-06-21 Sid 2 1. Inledning Individ- och familjenämnden har under årens lopp till största delen

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012

Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012 Norrköpings Kommun 2012 Information till familjehem Vi hoppas att all fakta stämmer men kan inte garantera detta eftersom det hela tiden händer nya saker som påverkar familjehemsvården. Tveka inte att

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 4 december 2010

En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 4 december 2010 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 4 december 2010 SKL:s rekommendationer 2011 Att förstöra en barngrupp Alla barn ska ha det bra IFCO, BO, FfF och fler intressanta artiklar Välkommen

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Sida 1 av 13 Plats och tid Kommunhuset, Lessebo onsdagen den 28 januari 2015 kl 14.00 17.00 ande Lars Altgård, ordf (s) Kristina Brundin (s) Emil Wetterling (s) Jim Lindberg (s) Lars Turunen (s) Lena Henriksson

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Familjehemmet. Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek. och fler intressanta artiklar

Familjehemmet. Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek. och fler intressanta artiklar Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 30 Nr 4 december 2012 Det är så mycket jag behöver veta SKL:s rekommendationer Jag blev frisk av kärlek och fler intressanta artiklar I detta nummer

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag)

Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag) 1(9) Bilaga till utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer (Utdrag från tidigare beslutsunderlag) Förhoppningar på en gemensam rekryteringsenhet Kompetens och kvalitet Kompetensen

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1 Promemoria 2015-05-18 S2015/3723/FST Socialdepartementet Förslag till införande av en ny placeringsform för barn och unga (stödboende) i socialtjänstlagen (2001:453) Författningsförslag Härigenom föreskrivs

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

ARVODE TILL GOD MAN/FÖRVALTARE

ARVODE TILL GOD MAN/FÖRVALTARE 1 Ängelholms Överförmyndarnämnd Informerar ARVODE TILL GOD MAN/FÖRVALTARE Rätten till arvode Den som har förordnats till förmyndare, god man eller förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok.

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Värdparet in Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Vi ser skolbarnen komma in. Julian mobbas av Charles.

Läs mer

ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3

ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3 2015-03-03 Innehållsförteckning ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3 TVÅ LAGAR STYR PLACERINGAR AV BARN... 4 Socialtjänstlagen SoL (frivilligt bistånd)...

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

GOD MANS REDOGÖRELSE och begäran om arvode Ensamkommande barn (efter barnet erhållit PUT)

GOD MANS REDOGÖRELSE och begäran om arvode Ensamkommande barn (efter barnet erhållit PUT) GOD MANS REDOGÖRELSE och begäran om arvode (efter barnet erhållit PUT) OBS! Redovisning ska göras kvartalsvis Redovisningen skickas till: Bromölla kommun Överförmyndarnämnden Box 18, 295 21 Bromölla Redovisning

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer