Abstract id nr A-1032

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abstract id nr. 131203-A-1032"

Transkript

1 Abstract id nr A-1032 Titel: EKSEM OCH FÖDOÄMNESALLERGIER: KAN DET VARA NÅGOT JAG ÄTER? Ann Pontén 1,, Caroline Nilsson 2,, Cecilia Svedman 1,, Natalia Ballardini 2, 1 Yrkes- och miljödermatologiska avd., Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, 2 Sachsska barn och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm, Sverige Vetenskap Eksem och allergisjukdomar är vanligt i befolkningen och har ökat i det industrialiserade samhället. Eksem i sig behöver inte vara svårt att diagnostisera men ofta är man osäker på vilken betydelse olika typer av allergier kan ha för eksem. Allergier kan diagnostiseras på flera sätt, ge olikartade kliniska symptom och allergenen vara av helt olika karaktär. Eksem påverkar livskvalitén hos de drabbade och rätt information angående utredning och förebyggande råd har betydelse för en lyckad behandling. Eftersom många specialiteter tar hand om dessa patienter finns behov av utbildning och uppdatering från de specialiteter som oftast utreder och behandlar eksempatienter. Symposiet belyser hur eksem kan utredas med inriktning på frågan om födoämnesallergiernas betydelse. Det övergripande målet är att ge aktuella kunskaper beträffande födoämnesallergiernas betydelse för eksem. Symposiet avser att ge läkaren som möter eksempatienter kunskap angående vilka utredningar man bör få gjorda och hur resultaten av utredningen ska tolkas. Ett viktigt mål med symposiet är att belysa betydelsen för eksem både av de IgE-medierade och cellmedierade födoämnesallergierna. Föredragshållarna har lång erfarenhet av eksempatienter och utredning av orsaker till eksem. Symposiet, som varar i 90 minuter, är uppdelat i två block: de IgE-medierade födoämnesallergierna respektive de cellmedierade allergierna. Flera olika specialiteter möter dessa patienter och vi räknar med att ett kunskapsutbyte skall ske genom att den enskilda deltagaren skall interagera med föreläsarna i vårt symposium. Efter en kort paus delas SFFAs stora stipendium för allergiforskning ut och mottagarna håller föredrag. Symposiet tar upp hur man utreder matallergiernas betydelse för eksem. Föredragshållarna är verksamma inom barnallergologi och dermatologi. SFFA-stipendiet utdelas och mottagarna håller föredrag. Kärnvärden: Utbildning, Vetenskap

2 Abstract id nr A-1039 Titel: HUR KAN DIABETESVÅRDEN FÖRBÄTTRAS OCH BLI MERA JÄMLIK? Michael Alvarsson 1, 1 Svensk Förening för Diabetologi, Stockholm, Sverige Nej Nationella programrådet för diabetes, NPR, har initierats av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Under sitt första verksamhetsår har NPR valt att utarbeta vårdprogram som skall kunna användas över hela ländet, dvs i samtliga landsting och kommuner. Vårdprogrammen rör tre centrala frågor inom diabetesvården: 1. Hur förbättra diabeteskontrollen hos patienter med dålig kontroll (HbA1c över 70 mmol/mol), hos vuxna med typ 1 och typ 2 diabtes samt hos barn med typ 1 diabetes; 2. Grupputbildning för patienter med typ 2 diabetes; 3. Kommunal diabetesvård. Mot bakgrund av att måluppfyllelsen när det gäller kvalitetsindikatorer i diabetesvården varierar starkt mellan olika landsting och även mellan olika vårdcentraler inom samma landsting, har NPR initerat ett arbete för att söka finna framgångsfaktorer, dvs vad karaktäriserar en god diabetesvård. Diabetesvården berör många specialiteter och aktörer varför ämnet har ett övergripande intresse. Informera om NPR:s verksamhet, dels om nya vårdprogram, dels om vad som karaktäriserar en framgångsrik diabetesvård. Nationella programrådet för diabetes presenterar vårdprogram för att förbättra diabetesvården i hela landet och redovisar en utredning av vilka faktorer som kan ge framgång i diabetesvården. Kärnvärden: Kvalitet

3 Abstract id nr A-1040 Titel: VÅRDSKADA ELLER EJ DET RÖR FAKTISKT DIG! Pelle Gustafson 1,, Charlotta Grunewald 2,, Hans Rutberg 3, Karin Pukk Härenstam 2, 1 Patientförsäkringen LÖF, 2 Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, 3 Hälsouniversitetet, Linköping, Sverige Workshop Ledarskap Alltfler undersökningar visar att minst var 10:e patient idag riskerar att skadas i sin kontakt med sjukvården. Dessa fynd har drivit på arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Studier har även visat att vårdpersonal efter en inträffad allvarlig vårdskada riskerar att drabbas av känslomässiga reaktioner som påverkar hälsan och arbetsförmågan. Målet med denna utbildning är att ge deltagarna en grund i vad patientsäkerhet är och varför det är viktigt att yngre läkare är kunniga och engagerade i ämnet. Förväntat resultat är en insikt i behovet av förbättrad säkerhet, en kunskap om de teoretiska grundvalarna och en förståelse för hur deltagaren själv kan bidra i detta arbete. Utbildningen kommer att innehålla en blandning av föreläsningar och falldiskussioner. Kursen kommer att ge grundläggande kunskaper i system- och patientsäkerhet, kommunikativt ledarskap och innehålla förslag på hur ST-läkaren kan arbeta för att förbättra dessa områden i sin vardag. Kursen genomförs som en halvdagskurs (4 timmar) under Riksstämman Målgruppen är ST-läkare från alla specialiteter. Kursen ger kunskaper i system- och patientsäkerhet, ledarskap och innehåller förslag på hur ST-läkaren kan förbättra dessa områden i sin vardag. Målgruppen är ST-läkare från alla specialiteter. Kärnvärden: Utbildning

4 Abstract id nr A-1042 Titel: UTBILDNING FÖR CHEFLÄKARE/ANMÄLNINGSANSVARIGA LÄKARE MED SYFTE ATT TYDLIGGÖRA OCH UTVECKLA CHEFLÄKARROLLEN I ARBETET MED ATT FÖRBÄTTRA PATIENTSÄKERHETEN I SVENSK SJUKVÅRD Hans Rutberg 1,, Pelle Gustafson 2,, Thomas Lindén 3, 1 Hälsouniversitetet, Linköping, 2 Patientförsäkringen LÖF, 3 Chefsföreningen, Sveriges Läkarförbund, Stockholm, Sverige Workshop Nej Svenska Läkaresällskapet, chefsföreningen i Sveriges Läkarförbund och Patientförsäkringen LÖF har tagit initiativ till en formell chefläkarutbildning. Syftet med kursen är att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen i arbetet med förbättrad patientsäkerhet i svensk sjukvård. Vi har identifierat chefläkarna som en av de viktigaste grupperna i svensk sjukvård när det gäller att initiera och driva patientsäkerhetsfrågor. Hittills har det inte funnits någon särskild utbildning för chefläkare och en inventering av uppdragsbeskrivningar som vi gjort visar att chefläkaruppdraget varierar mycket mellan olika sjukhus och landsting. De flesta chefläkare handlägger Lex Maria-ärenden och är kontaktpersoner mot Socialstyrelsen. De arbetar också med beläggnings- och vårdplatsfrågor. Vissa chefläkare deltar i sjukhus- resp landstingsledning och kan på så sätt få en mer övergripande och proaktiv roll när det gäller patientsäkerhetsfrågor. Övriga chefläkaruppdrag varierar stort mellan de olika sjukhusen/landstingen. Chefläkarkursen utgörs av två kurstillfällen, 1 resp 2 dagar. Första dagen ligger under Riksstämman. De följande två dagarna genomförs som ett internat i februari Temat för dag 1 är: vilka krav och förväntningar finns det på chefläkaren? Under dagen belyses frågan av sjukhusdirektör Birgir kobsson, Karolinska Universitetssjukhuset samt landstingsdirektör Barbro Naroskyin, Landstinget i Östergötland. Generaldirektören för Inspektionen för vård och omsorg (IVO)Gunilla Hult Backlund presenterar den nya myndigheten och IVO:s syn på chefläkarrollen. Socialstyrelsens tillsynsrapport 2012 presenteras av utredare Kerstin Hammar, IVO. Överläkare Marion Lindh, Stockholms Läns Landsting diskuterar kring oprofessionellt beteende - en patientsäkerhetsrisk? Dagen avslutas med att en erfaren chefläkare, Annelie Bergens, reflekterar under titeln Vad har jag lärt mig under 15 år som chefläkare? Innehållet under internatdelen av kursen är delvis fastlagt (kritisk analys av metoder och verktyg, teoretisk säkerhetskunskap, fallbeskrivningar, ledningens engagemang), men kursledningen önskar också få in kursdeltagarnas önskemål om programpunkter. Chefläkarna är en av de viktigaste grupperna i sjukvården när det gäller patientsäkerhet. Det saknas utbildning för chefläkare och en inventering visar att uppdraget varierar mycket mellan sjukhusen. Kärnvärden: Utbildning

5 Abstract id nr A-1043 Titel: SYSTEMSYN OCH INDIVIDUELLT ANSVAR - GÅR DE ATT FÖRENA? Kristina Söderlind Rutberg 1,, Anna Spencer 2,, Karl Sallin 3,, Hans Rutberg 4, 1 Delegationen för medicinsk etik, SLS, Stockholm, 2 Skånes universitetssjukhus, Lund, 3 Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm, 4 Hälsouniversitetet i Linköping, Linköping, Sverige Ledarskap Den nya Patientsäkerhetslagen började gälla 1 januari 2011 och präglas av en systemsyn på inträffade fel och misstag. Kritik mot individ i form av varning och erinran har tagits bort. Begreppet "riskindivid" har tillkommit. Det övergripande syftet med den nya lagen är att förbättra patientsäkerheten genom att påtala, identifiera och förändra systemfel inom hälso- och sjukvården. Det individuella yrkesansvaret för hälso- och sjukvårdspersonal finns dock kvar. Finns det en motsättning mellan lagen, som betonar systemsyn, och det individuella yrkesansvaret? Hur fungerar detta synsätt? Kan checklistor, kvalitetssäkring och certifiering ersätta det personliga ansvaret? Hur identifieras ansvarsutkrävandet på systemnivå? Vem ska göra vad, vem/vilka tar till slut ansvar? Hur säkerställer vi en individuell handläggning av patienten när lokal men generella riktlinjer används för beslut om behandlingens inriktning? Kan den nya tillsynsmyndigheten IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, erbjuda en möjlighet att återupprätta individperspektivet i tillsynen? På symposiet avser vi diskutera och problematisera systemsyn kontra individens ansvar ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Både praktiska, juridiska och etiska synpunkter kommer att tas upp. Patientsäkerhetslagen syftar till att förändra systemfel i vården. Det individuella yrkesansvaret för sjukvårdspersonal finns dock kvar skapas motsättningar mellan systemsyn och personligt ansvar? Kärnvärden: Etik

6 Abstract id nr A-1049 Titel: LÄKARUTBILDNINGEN I SVERIGE Kerstin Hulter Åsberg 1, 1 Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige Ledarskap För exakt 400 år sedan tillsattes Sveriges första professur i medicin i Uppsala i stormaktstidens Sverige. I år läggs också ett viktigt förslag till ny läkarutbildning i Sverige. Vad har hänt med läkarutbildningen under denna tid? Hur har utbildningen förändrats? Vad har inte förändrats? Det handlar om hur det medicinska kunskapsområdet har utvidgats, om hur samhället och de ekonomiska förutsättningarna har ändrats, om hur patientrollen förändrats och hur allt detta påverkat och påverkar läkarutbildningen. Idag gynnas ofta aktuella och kortsiktigt nyttiga kunskaper medan medicinhistorisk kunskap och erfarenhet, som förvärvats under en lång följd av år sällan kommer till tals. När vi nu ska förbereda oss för en ny läkarutbildning kan alla ha glädje och nytta av att kunna referera till en historisk bakgrund med många medicinska framgångar men också bakslag. Ämnet är sektionsövergripande och kommer att spegla differentieringen i olika specialiteter vartefter kunskapsområdena har utvidgats. Ämnet är högaktuellt med tanke på Stefan Lindgrens utredning av den nya läkarutbildningen. Frågor till de medverkande: Vilka steg och vilka händelser har varit viktiga i läkarutbildningen inom din specialitet? Vad vill du ta med in i framtiden? Vilka hot och vilka möjligheter ser ni i framtidens läkarutbildning? Målet är att den enskilde deltagaren efter symposiet ska ha fått en fördjupad kunskap om vår egen medicinhistoria och fått en skarpare blick för viktiga förändringar i patientens och läkarens roll samt hur samhällsförändringar har påverkat och påverkar sjukvården i ett land som Sverige. Genom att tillägna sig en sådan kunskap ökar möjligheterna att kunna fatta kloka beslut för framtiden. År 1613 kom den första medicinprofessuren. År 2013 föreslås en ny läkarutbildning. Kunskapsområdet vidgas, samhällsekonomin ändras liksom både läkar- och patientrollen. Hur påverkas läkarutbildningen? Kärnvärden: Etik, Kvalitet, Utbildning, Vetenskap

7 Abstract id nr A-1060 Titel: ELÄKEKONST - HUR SKA PATIENTERNA OCH PROFESSIONEN FÅ NYTTA AV IT? Göran Petersson 1,, Nina Rehnqvist 2,, Mikael Rolfs 3,, Kristina Söderlind-Rutberg 4,, Johan Assarsson 5, Karin Johansson 6,, Lars-Erik Holm 7,, Christina Åkerman 8,, Åke Rosandher 9,, Anna Léfèvre-Skjöldebrand 10, 1 ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar, 2 SBU, Stockholm, 3 Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, 4 Hjärtcentrum, Universitetssjukhus, Linköping, 5 Konsult, Kalmar, 6 Socialdepartementet, 7 Socialstyrelsen, Stockholm, 8 Läkemedelsverket, Uppsala, 9 Cehis, 10 Swedish Medtech, Stockholm, Sverige Kommunikation IT är en naturlig del av alla medicinsk verksamhet men fungerar inte alltid så optimalt som man skulle önska. Andelen Lex Maria-fall som beror på IT-fel är i ökande. Frustrationen inom professionen avseende tröga IT-system och dålig användbarhet är stor. IT:s potential att underlätta såväl in- som utdata från kvalitetsregister utnyttjas inte. Bristande struktur försvårar forskning. Nya IT-system för läkemedelsförskrivning så som Pascal införs utan tillräckligt testning. Patientens tillgång till sin journal resp registrerade uppgifter i olika register väcker etiska frågor. Regeringen ska snart presentera sin nya handlingsplan för nationell ehälsa, som vi hoppas ska ha påverkats av riksstämmans tidigare hearingar. Den senaste hearingen 2012 sammanfattades med behovet av ökad struktur, standard och samverkan som framgångsfaktorer för effektiv ehälsa. Nu är det upp till bevis vad de olika aktörerna gjort åt detta under Deltagarna kommer att kunna ta del av och diskutera de planer och svårigheter som finns avseende nationella IT-lösningar i vården. Genom hearingen kan deltagaren få argument och etiska perspektiv för olika uppfattningar och härigenom kunna påverka sin egen verksamhet så att IT på mest effektiva sätt stöder läkekonsten istället för att störa den. Effektiv IT-användning innebär upplevd nytta med IT som stöd för läkekonsten. Symposiet tar upp hur IT-satsningar lyckas, etik och professionens medverkan med hearing av myndighetsföreträdare. Kärnvärden: Etik, Kvalitet

8 Abstract id nr A-1063 Titel: LUNGAN OCH DESS BETYDELSE VID SYSTEMISK INFLAMMATORISK SJUKDOM Ingrid Lundberg 1,, Anders Eklund 2, Lars Alfredson 3, Anca Catrina 1, Johan Grunewald 2, Tomas Olsson 4 1 Enheten för reumatologi, 2 Enheten för lungmedicin, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, 3 Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 4 Enheten för klinisk och experimentell neuroimmunologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Solna, Sverige Vetenskap Det finns starkt stöd i epidemiologiska studier för att gener och omgivningsfaktorer i samverkan utgör betydande riskfaktorer för utveckling av inflammatoriska systemsjukdomar som reumatoid artrit (RA), myosit, sarkoidos och multipel skleros (MS). Det har nyligen visats att lungan spelar en central roll för uppkomst av autoimmuna T-celler. Dessa kan sedan söka sig vidare till olika målorgan, t.ex. leder och nervsystem, där de kan initiera inflammation. Tobaksrök i kombination med viss genetisk bakgrund (HLA-gener) har visat sig viktig för att starta processen. Olika HLA-typer är associerade med olika fenotyper av sjukdomarna. Att få ökad kunskap om lungans centrala roll för uppkomst av systemisk inflammatorisk sjukdom såsom RA, myosit, sarkoidos, och MS Att få ökad kunskap om epidemiologiska data som talar för att rökning är en betydande riskfaktor för flera systemiska inflammationssjukdomar Att få ökad kunskap om hur gener och omgivningsfaktorer såsom rökning kan samverka och gemensamt förstärka risken att insjukna i systemisk inflammatorisk sjukdom Att få förbättrad kunskap om att uppkomst av systemisk inflammatorisk sjukdom och behandling av etablerad sjukdom kan påverkas av livsstilsfaktorer såsom rökning Epidemiologiska studier vid flera inflammatoriska sjukdomstillstånd talar för ett starkt samband mellan sjukdomsutveckling, lungorna, gener och omgivningsfaktorer såsom rökning. Kärnvärden: Utbildning, Vetenskap

9 Abstract id nr A-1066 Titel: BARN SOM FAR ILLA ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA- EN VÄGLEDNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMT TANDVÅRDEN GÄLLANDE ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH ANSVAR Ulrika Nygren 1, 1 Kunskapstyrning, Socialstyrelsen, Stockholm, Sverige Nej Enligt 14 kap. 1 SoL är hälso- och sjukvårdspersonal som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa skyldiga att genast anmäla det till socialnämnden. Många barn som misstänks fara illa kommer inte till socialnämndens kännedom. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga, sammanställa och sprida kunskap som kan stödja, underlätta och förbättra hälso- och sjukvårdens arbete när det gäller att uppmärksamma, bemöta och ta hand om barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Uppdraget har bland annat resulterat i en vägledning gällande hälso- och sjukvårdens samt tandvårdens anmälningsskyldighet och ansvar när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa. Att de barn som far illa eller riskerar att fara illa och som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården ska upptäckas och få adekvata insatser. Att sprida kunskap om förändringarna i kriterierna för skyldigheten att anmäla till socialnämnden enligt 14 kap. 1 SoL och vägledningen för hälso- och sjukvården samt tandvården. Att hälso- och sjukvården ska bidra till samverkan internt och externt kring barn som far illa Socialstyrelsen har gett ut en vägledning gällande hälso- och sjukvårdens samt tandvårdens anmälningsskyldighet och ansvar när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa. Kärnvärden: Etik, Vetenskap

10 Abstract id nr A-1067 Titel: KLIMATKRIS! BEHÖVER DOKTORN BRY SIG? Gösta Alfvén 1, 2,, Anne von Heideman 1, 3 1 Läkare för Miljön, 2 Karolinska sjukhuset, Stockholm, 3 Akademiska sjukhuset, Uppsala, Sverige Nej Klimatologisk forskning under ledning av FN-organet Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) visar att det pågår en klimatförändring med stigande temperatur och ökad risk för väderrelaterade katastrofer med allvarliga konsekvenser för mänsklig hälsa, ekologi och ekonomi. Med allt högre säkerhet har man kommit fram till att dessa förändringar orsakas av växthusgaser och då särskilt koldioxidutsläpp från fossil förbränning från mänsklig aktivitet; resor, uppvärmning, industriell produktion mm. BMJ har påtalat att klimatkrisen är 2000-talets största hälsofråga. Hur möter läkarkåren denna medicinska utmaning? (Arrangör: LfM med Arbets- och miljömedicin och Medicinsk psykologi.) Symposiet kommer att berätta om IPCCs senaste vetenskapliga rapport publicerad september 2013 och med den som utgångspunkt beskriva hälsoeffekter regionalt och globalt. En aktiv läkarkår kan bidra till att öka förståelsen för klimatkrisens hälsoeffekter och bidra till engagemang och förändring. Symposiet vill därför också belysa aspekter på klimatkrisens medicinetiska frågeställningar, psykologiska mekanismer som hindrar engagemang och förändringsarbete samt hur den politiska processen för att minska koldioxidutsläppen kan påskyndas. Vi kommer att avsluta med en öppen diskussion kring frågor som: Behöver doktorn bry sig? Hur kan doktorn bry sig? i vilken representanter från SLS och SLF deltar. Program Inledning. Gösta Alfven, moderator, Läkare för Miljön Presentation av den senaste klimatrapporten från IPCC september 2013 och hur den pågående klimatförändringen påverkar temperatur och nederbörd regionalt och globalt. Gunilla Svensson, professor, Meteorologiska institutionen och Bohlincentret för klimatforskning, Stockholms Universitet Klimatförändringens regionala och globala hälsoeffekter - så ser kunskapsläget ut i dag. Joakim Rocklöv, docent i epidemiologi, forskare i miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Hur ska vi ta hand om vår planet? Etiska, psykologiska och politiska aspekter. Hur få med läkaren i klimatarbetet? Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet Paneldiskussion. Planerade inlägg: Hur agerar Svenska Läkaresällskapet? (Peter Friberg planerar att medverka) Hur agerar Sveriges läkarförbund? (Marie Wedin planerar att medverka) Klimatförändringen kan orsaka allvarliga konsekvenser för mänsklig hälsa. En aktiv läkarkår kunde bidra med att belysa problemets allvar och medverka till att påskynda processen för utsläppsminskning. Kärnvärden: Etik, Vetenskap

11 Abstract id nr A-1068 Titel: SOMATISK SJUKDOM VID PSYKIATRISK OHÄLSA Lena Flyckt 1,, Claes Göran Östensson 2, 1 Svenska Psykiatriska Föreningen, -, 2 Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Vetenskap Patienter med psykiatriska diagnoser får inte den somatiska vård de behöver. Exempelvis dör patienter med schizofreni genomsnitt 25 år tidigare än befolkningen i allmänhet. Den dominerande morbiditeten och mortaliteten för psykiatriska patienter är ofta, enligt socialstyrelsens definition, s.k. åtgärdbar dödlighet dvs dödlighet i sjukdomar som i särskilt stor utsträckning går att påverka med till exempel behandlande och sjukvårdande insatser. Bland annat ingår död i stroke, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten brukar användas som ett mått för att bedöma hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Den åtgärdbara dödligheten har minskat sedan 1991 för både kvinnor och män och medellivslängden ökar stadigt. Dock gäller det inte för alla befolkningsgrupper däribland patienter med psykiatriska sjukdomar. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad, ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera dem som har störst behov, och den ska dessutom vara hälsoinriktad och hälsofrämjande. Socialstyrelsen har tagit fram rekommendationer med anledning av det ökande gapet mellan somatisk ohälsa hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt baserat på öppna Jämförelser. I rapporten presenteras resultat som visar på en ojämlikhet i dödlighet i olika somatiska sjukdomar mellan patienter med eller utan samtidig psykisk sjukdom. Exempelvis löper diabetespatienter med psykisk sjukdom löpte klart ökade risker att amputeras och Diabetespatienter med psykisk sjukdom var genomgående yngre vid tidpunkten för död. Socialstyrelsen konstaterar att hälso- och sjukvården, oavsett orsakerna till ojämlikheterna i hälsoutfall och läkemedelsanvändning, har ett stort ansvar att nå gruppen av personer med somatisk sjuklighet och samtidig psykisk sjukdom. En utvecklad samverkan mellan olika vårdinstanser torde vara en central fråga i sammanhanget för att omhändertagandet för denna grupp av personer inom vården också ska kunna fungera väl. Källa; Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom diabetes 2011 Symposiet syftar till att bidra till ökad kunskap om somatisk sjukdom vid psykiatrisk ohälsa. Patienter med psykiatriska diagnoser får inte den somatiska vård de behöver. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar att nå gruppen av personer med somatisk sjuklighet och samtidig psykisk sjukdom. Kärnvärden: Vetenskap

12 Abstract id nr A-1069 Titel: VAD ÄR DET VETENSKAPLIGA UNDERLAGET FÖR RÅD OM MAT OCH DRYCK? Måns Rosén 1,, Sven Andreasson 2, Kjell Asplund 3, Wulf Becker 4, Ingrid Larsson 5, Jonas Lindblom 6 1 SBU, 2 Stockholms läns landsting, 3 SBU/SMER, Stockholm, 4 Livsmedelsverket, Uppsala, 5 Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, 6 TLV, Stockholm, Sverige Vetenskap Mat engagerar alla och många tror sig veta vad som är nyttigast. Flera systematiska översikter under senare år har dock visat att kunskapen är begränsad inom vissa områden. Livsmedelsverket har deltagit i Nordiska Ministerrådets projekt att ta fram nya Nordiska Näringsrekommendationer, NNR SBU har gjort systematiska översikter kring Mat vid diabetes och nu Mat vid fetma. Symposiet kommer att kortfattat redovisa hur SBU respektive NNR-projektet granskat och bedömt det vetenskapliga underlaget och vilka slutsatser man kommit fram till. Därefter en diskussion om vilka slutsatser som ska dras när det gäller råd om mat och dryck och vilken forskning som behövs. Andra diskussionsfrågor är hur vi ska utforma råd om mat och dryck, t ex att de flesta bara lyckas gå ner i vikt under begränsad tid och att få studier visat effekter på sjuklighet och dödlighet. Huruvida alkohol i måttliga mängder minskar risken för sjukdom och för tidig död är en annan fråga. Mat engagerar alla och många tror sig veta vad som är nyttigast. Utifrån Nordiska näringsrekommendationer och SBU rapporter kring mat och dryck kommer det vetenskapliga underlaget att diskuteras. Kärnvärden: Vetenskap

13 Abstract id nr A-1071 Titel: EN ANNAN SORTS KRIG - OM KONFLIKTRELATERAT SEXUELLT VÅLD Nina Rose 1, 1 Sveriges kvinnliga läkares förening, Stockholm, Sverige Gästföreläsning Nej Margot Wallström har varit FN:s Generalsekreterare Ban Ki-Moons särskilda representant för att leda och organisera arbetet mot sexuellt våld och kvinnors särskilt utsatta situation under krig och konflikter. Den vida straffriheten som generellt råder för sexuellt våld har varit en av Wallströms huvudfrågor. En av det största genomslaget under hennes tid på FN var antagandet av Resolution 1960 som konstaterar att sexuellt våld i väpnade konflikter är utbrett och att trupper använder det systematiskt. Bland annat rekommenderar resolutionen att årligen lista namn och anta sanktioner mot aktörer som utövar sexuellt våld i konflikter Naming and Shaming. Wallström stack också hål på myten att sexuellt våld är en naturlig bieffekt av krig. Hon menar istället att det är en medveten akt, ett hot mot säkerheten och ett hån mot världsomspännande mänskliga rättigheter. SLS kärnvärden vetenskap, utbildning, kvalitet och etik ligger som grund för vad svenska läkare bör känna till om detta. Som Wallström en gång sa: Långt efter att gevären tystnat, fortsätter konsekvenserna av våldtäkter." Vi behöver denna ökade kunskap om hur det ser ut för många kvinnor i världen och hur det har varit för många av dem som vi möter som patienter och kollegor. Om arbetet mot ökat sexuellt våld som medveten strategi i krig. Margot Wallström har varit FN:s representant för att arbeta mot kvinnors särskilt utsatta situation under krig och konflikter. Kärnvärden: Etik, Kvalitet, Utbildning, Vetenskap

14 Abstract id nr A-1072 Titel: OSTEOPOROS DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING VID ANNAN KRONISK SJUKDOM. Anna Ramnemark 1,, Mattias Lorentzon 2,, Helena Forsblad 3,, Ylva Pernow 4,, Östen Ljunggren 5 1 Kliniskt forskningscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, 2 Centre for Bone and Arthritis Research, 3 Avd för reumatologi och inflammationsforskning, Sahlgrenska Akademin, Göteborg, 4 Metabola bensjukdomar, Karolinska Institutet, Stockholm, 5 Metabola bensjukdomar, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, Sverige Vetenskap Osteoporos är en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom. Konsekvenserna av osteoporos är frakturer som kan inträffa efter en obetydlig påfrestning; lågenergifraktur. Hälften av alla kvinnor och var fjärde man beräknas få en lågenergifraktur under sin livstid kom Socialstyrelsen med nationella riktlinjer kring rörelseorganens sjukdomar inkluderande osteoporos. Vid misstanke om osteoporos bör frakturrisken bedömas med hjälp av FRAX-verktyget och vid behov skall en bentäthetsmätning med DXA göras. Personer med mycket hög frakturrisk bör behandlas med alendronsyra/zoledronsyra. I dagsläget behandlas mindre än 14 % av kvinnor över 50 år med genomgången lågenergifraktur med frakturförebyggande läkemedel, trots att effektiv och billig behandling med hög evidens finns att tillgå. Om en majoritet av dessa patienter fick behandling skulle det innebära en sammanlagd kostnadsminskning på närmare 200 miljoner kronor per år i Sverige. Primärvården har en viktig roll i arbetet med att tidigt identifiera patienter med osteoporos och sätta in rekommenderad behandling. Osteoporos är en känd komplikation till flera kroniska sjukdomar och även vissa läkemedelsbehandlingar. Den vanligaste orsaken till sekundär osteoporos är peroral behandling med glukokortikoider. Andra viktiga orsaker till osteoporos vid kronisk sjukdom är reumatiska sjukdomar, malabsorbtion, hypogonadism och njursjukdom. Sekundär osteoporos är sannolikt vanligare hos män än hos kvinnor. Andelen sekundär osteoporos är ca 60% för män och ca 30% för kvinnor bland patienter med kotkompressioner. Man ska särskilt misstänka sekundär osteoporos hos patienter med de sjukdomar och läkemedel som medför ökad risk, om patienten är ung, man, har atypiska frakturer eller andra tecken på sjukdom men ännu ej fått diagnos. - Kunskap om handläggning vid misstanke om osteoporos inkl. principer för FRAX, bentäthetsmätning och översiktlig kännedom om de vanligaste läkemedlen som används för behandling. - Förekomst av och mekanismer bakom skelettpåverkan vid inflammatorisk reumatisk sjukdom samt handläggande för att förebygga och behandla glukokortikoidinducerad osteoporos. - Ge en översiktlig kunskap om förekomsten av övrig sekundär osteoporos; vid vilka kroniska sjukdomar man särskilt skall misstänka, utreda och behandla. - Översiktlig kunskap om mekanismer för benpåverkan vid kronisk njursjukdom, handläggning och övervägande som bör göras vid ev. läkemedelsbehandling mot osteoporos vid samtidig njursjukdom. Osteoporos är en följd av flera sjukdomar och läkemedel. Symposiet avhandlar bakgrund, utredning och behandling särskild vid reumatiska sjukdomar, kortisonbehandling, njursjukdom och hypogonadism. Kärnvärden: Utbildning, Vetenskap

15 Abstract id nr A-1073 Titel: OHÄLSOSAMMA MATVANOR: NYA REKOMMENDATIONER, NY UTBILDNING, OCH HUR KAN VI SAMARBETA? Lars Jerdén 1, 2,, Mai-Lis Hellenius 3, Anette nsson 4, Christina Strååt 5, Sofia T. Lycke 6 1 The Swedish Society of Medicine, Stockholm, 2 kobsgårdarnas vårdcentral, Borlänge, 3 Karolinska Institutet, Stockholm, 4 Livsmedelsverket, Uppsala, 5 Socialstyrelsen, 6 Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm, Sverige Kommunikation Under hösten 2013 kommer nya Nordiska näringsrekommendationer. Behovet är stort, exempelvis äter nästan två miljoner vuxna mindre frukt och grönt än rekommenderat. Ohälsosamma kostvanor är en av de levnadsvanor som tas upp i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Det är den levnadsvanan som det hittills har satsats minst på inom hälso- och sjukvården. När det gäller matvanor råder en förvirring i befolkningen och även till viss del bland hälso- och sjukvårdens personal. I media får enskilda fallbeskrivningar ofta lika stort eller större utrymme än vetenskapliga studier. Då många av hälso- och sjukvårdens professioner fått begränsad utbildning om kost under sin grundutbildning kan det vara svårt att veta vilka råd man bör ge i konsultationen. Patienter har dessutom ofta specifika frågor om kost som kan vara svåra att bemöta. Socialstyrelsen har tillsammans med Livsmedelsverket och professionerna arbetat fram en webbaserad utbildning för hälso- och sjukvårdens personal, vilken kommer att presenteras på symposiet. Dessutom råder oklarhet kring avgränsningen mellan olika professioners uppdrag och hur remitteringsvägarna ser ut. Vem gör vad i frågor om kost? Hur ser samarbetet ut mellan professionerna inom hälso- och sjukvården? Vad krävs för att kunna ge ett kvalificerat rådgivande samtal, vilket är det som rekommenderas av Socialstyrelsen? Det finns ett stort behov av samsyn i hälso- och sjukvården vad gäller kunskapen om och arbetet med ohälsosamma matvanor. Att deltagarna får kliniskt användbar kunskap om de senaste rönen inom kostområdet, om de uppdaterade Nordiska näringsrekommendationerna, och om Socialstyrelsens nya webbutbildning. Dessutom klargörande diskussion om vem som gör vad i hälso-och sjukvården i arbetet med ohälsosamma matvanor. De nya Nordiska näringsrekommendationerna presenteras, liksom Socialstyrelsens nya webbutbildning om vårdens arbete med ohälsosamma matvanor. Samarbetet mellan olika professioner diskuteras. Kärnvärden: Kvalitet

16 Abstract id nr A-1075 Titel: FÖREBYGGANDE AV PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD Göran Wennergren 1, 2,, Kerstin Nordstrand 3,, Hugo Lagercrantz 4, 5,, Bernt Alm 1, 6,, Per Möllborg 1, 7,, Miriam Katz-Salamon 4, 8,, Anita Berlin 9 1, 10, Anna Öhman 1 Avdelningen för Pediatrik, Göteborgs universitet, 2 Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, 3 Avdelningen för kunskapsstyrning, Socialstyrelsen, 4 Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, 5 Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm, 6 Barnhälsovårdsenheten, Region Halland, Kungsbacka, 7 Barnhälsovården Fyrbodal, Västra Götalandsregionen, Uddevalla, 8 Neonatalenheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, 9 Karolinska Institutet, Stockholm, 10 Sjukgymnastiken, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Sverige Vetenskap Plötslig spädbarnsdöd (SIDS - Sudden Infant Death Syndrome) var den enskilt vanligaste dödsorsaken bland barn efter nyföddhetsperioden i Sverige under 1980-talet. Flera internationalla studier visade att SIDS delvis kunde förebyggas genom att låta spädbarnen sova på rygg. Detta råd fick snabbt genomslag i Sverige i början av 1990-talet. Rådet att spädbarn ska sova på rygg kompletterades med råd om att avstå från att röka, amma om det är möjligt och se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. De förebyggande råden har varit en stor framgång och incidensen av plötslig spädbarnsdöd har minskat från 11/ födda till 2/ Teoretiskt har råden bara i Sverige sparat spädbarns liv. Under de senaste åren har ny kunskap kommit fram om riskfaktorer och skyddsfaktorer vid plötslig spädbarnsdöd. Rökning har fått ökad betydelse som riskfaktor. Samsovning har rapporterats öka risken medan användande av napp rapporteras minska risken för SIDS. Livlöshetsattacker och dödsfall har rapporterats när nyfödda lagts hud-mot-hud direkt efter förlossningen för att lära sig ammas. Det har därför varit viktigt att uppdatera kunskapsläget med en systematisk genomgång av aktuell litteratur med kvalitetsgranskning av de studier som ligger bakom rekommendationerna. Detta har nu Socialstyrelsen låtit en arbetsgrupp göra. Symposiet presenterar Socialstyrelsens nya vägledningsmaterial och rekommendationer för att förebygga plötslig spädbarnsdöd. Olika faktorer som påverkar risken för plötslig spädbarnsdöd gås igenom och möjliga mekanismer bakom plötslig spädbarnsdöd diskuteras ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Vägledningen förmedlar också information om hur man motverkar oönskade bieffekter av de förebyggande råden, som platta eller sneda skallar, och om det rådgivande samtalet som metod i det förebyggande arbetet. De som verkar i hälso- och sjukvården är vägledningsdokumentets främsta målgrupp och det kommer att följas av en uppdaterad föräldrainformation. Vägledningens syfte är att vi ska kunna bibehålla den nuvarande låga incidensen av plötslig spädbarnsdöd och förhoppningsvis sänka den ytterligare. Symposiet presenterar Socialstyrelsens nya vägledningsmaterial och rekommendationer för att förebygga plötslig spädbarnsdöd och ny kunskap om riskfaktorer och skyddsfaktorer vid plötslig spädbarnsdöd.

17 Kärnvärden: Utbildning, Vetenskap

18 Abstract id nr A-1076 Titel: UNDERSÖKNING AV DEN YRA PATIENTEN: AKUT YRSEL OCH LÄGESYRSEL Mikael Karlberg 1, 1 ÖNH-kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund, Sverige Föreläsning State of the art Vetenskap Att plötsligt drabbas av yrsel är mycket skrämmande och dessa patienter uppsöker ofta sjukvården akut. Bristen på handfasta handläggningsrutiner gör att dessa patienter ofta undersöks med t ex datortomografi, vilket varken är säkert eller kostnadseffektivt. De vanligaste orsakerna till aktu yrsel är olika former av godartad lägesyrsel och akut vestibulärt syndrom (AVS), som kan vara perifert ("vestibularisneurit") eller centralt (bakre skallgropsstroke). Med klinisk undersökning av ögonrörelser och tre tester sammanfattade i akronymen HINTS, kan perifert AVS skiljas från centralt AVS med hög säkerhet. Att lära åhörarna klinisk diagnostik och behandling av de vanligaste formerna av godartad lägesyrsel Att lära åhörarna hur de med klinisk undersökning av ögonrörelser kan centralt från perifert akut vestibulärt syndrom med större säkerhet än att göra en akut MR. Akut yrsel är skrämmande för patienten och ibland för doktorn. Denna kurs lär Dig vad alla akutläkare (+ ÖNH och neurologer) ska kunna: diagnostik av BPPV och "HINTS" för att hitta "farlig" yrsel. Kärnvärden: Kvalitet, Utbildning

19 Abstract id nr A-1079 Titel: KOM OCH GE LÄKARENS PERSPEKTIV PÅ NATIONELLA INDIKATIONER Sofia Von Malortie 1, 1 Avdelningen för kunskapsstyrning, Socialstyrelsen, Stockholm, Sverige Workshop Nej Nationella indikationer är en verksamhet som på ett systematiskt sätt tar fram stöd för kliniska beslut i fråga om åtgärder inom hälsooch sjukvården, där det utifrån ett antal kriterier bedöms finnas stort behov av kunskapsstyrning. Syftet är att bidra till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. En förutsättning för att uppnå syftet med verksamheten är att de beslutsstöd vi tar fram också används i verksamheterna, och därför vill vi veta hur professionen ser på olika former och format för att tillgängliggöra beslutsstöd. Hur bör materialet vara strukturerat för att uppfylla läkarens behov? I vilket format vill du helst ta del av nationella indikationer (exempelvis tryckt format, via webben, direkt in i journalsystem osv.)? Du får kunskap om Socialstyrelsens arbete med att ta fram indikationer. Du kan därefter ge läkarens perspektiv och påverka utvecklingen av den här typen av beslutsstöd. Aktuella projekt presenteras: Läkemedel vid ADHD, Screening för graviditetsdiabetes, Bilddiagnostik vid ländryggsbesvär samt ECT vid depression. Ge därefter ditt perspektiv på nationella indikationer! Kärnvärden: Kvalitet, Vetenskap

20 Abstract id nr A-1085 Titel: LEVNADSVANOR: HUR NÅR VI DEM SOM HAR STÖRST BEHOV? Lars Jerdén 1, 2,, Karin T. Nordström 3, Irene N. Carlsson 4, Margareta Norberg 5, Yvonne Lowert 6, Annica R. Fischer 7 1 The Swedish Society of Medicine, Stockholm, 2 kobsgårdarnas vårdcentral, Borlänge, 3 Region Skåne, Lund, 4 Socialstyrelsen, Stockholm, 5 Västerbottens läns landsting, Umeå, 6 Nyköpings psykiatriska klinik, Nyköping, 7 Kardiologkliniken, Sahlgrenska akademin, Göteborg, Sverige Kommunikation Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder november 2011 har satt fokus på hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanor. Det finns effektiva metoder för att stödja rökare, riskbrukare av alkohol, de som har ohälsosamma matvanor eller bristande fysisk aktivitet. Samtidigt tyder olika kartläggningar på att de som har störst behov ofta inte nås i samma utsträckning av hälso- och sjukvårdens insatser som de som har mindre behov. Symposiet ska beskriva vad vi vet avseende hur olika förebyggande metoder idag når olika grupper, och diskutera hur vi genom exempelvis styrdokument i regioner/landsting, utbildningsinsatser, förändring av vårdens strukturer, och uppföljning kan förbättra situationen. Deltagarna ska lämna symposiet med konkreta idéer om hur arbetet med levnadsvanor ska kunna utvecklas på hemorten för att nå alla målgrupper. Hur når förebyggande metoder de grupper som bäst behöver stöd, och hur följer Socialstyrelsen upp? Vi ger också exempel från Västerbottens Hälsoundersökningar, psykiatrin och hjärtsjukvården. Kärnvärden: Kvalitet

21 Abstract id nr A-1093 Titel: HJÄRTSVIKTSBEHANDLING BORTOM RIKTLINJERNA Anna-Karin Halldin 1,, Hans Persson 2,, Krister Lindmark 3,, Anna Strömberg 4,, Gerhard Wikström 5, 1 Närhälsan Stora Höga vårdcentral, Stenungsund, 2 Danderyds sjukhus, Stockholm, 3 Medicinkliniken, Umeå universitetssjukhus, Umeå, 4 Universitetssjukhuset, Linköping, 5 Akademiska Sjukhuset, Uppsala, Sverige Nej Möjligheterna att behandla patienter med hjärtsvikt har gått framåt och nya riklinjer från Europeiska kardiologföreningen finns från 1012, liksom nationellt kunskapsstöd för palliativ vård från socialstyrelsen och nationellt vårdprogram för palliativ vård. Det är viktigt att de nya behandlingsmetoderna implementeras och att vårdkedjan för hjärtsviktspatienter fufngerar väl. För att detta skall bli verklighet måste alla involverade vårdgivare vara uppdaterade om framstegen. Primärvården har vid sidan av sjukhusläkaren en viktig roll i att upptäcka de patienter som skulle kunna komma ifråga för bedömning av eventuell ytterligare behandling. Frågan om palliation vid terminal hjärtsvikt är viktig då det visat sig att dessa patienter inte ges adekvat palliativ behandling trots tt lidandet vid terminal hjärtsvikt är jämförbart med avancerad cancer. Många patienter har svår smärta, ångest och andnöd och lindringen är inte fullgod Den enskilde deltagaren skall få ökad kunskap om de nya riktlinjerna för behandling v hjrtsviktspatienter, han/hon skall veta vilka möjligheter som finns och med stöd därav kunna remittera ptienter för vidarebedömning av kardiolog. Genom tt verksamhetens kompetens ökar ges patienterna möjlighet till adekvat behandling. Palliation vid terminal hjärtsvikt har inte tidigare uppmärksammats i så hög utsträckning som är önskvärt. Deltagaren skall även här få ökad kunskap om vikten av, och möjligheterna med, palliation vid hjärtsvikt. Den enskilde patienter har rätt till god plliativ vård och kan detta viktiga arbete utföras på optimalt sätt kan en del sängplatser och vårddresurser på sjukhusfrigöras för att täck andra behov. Läkemedel,elektromedicinsk apparatur och hälsorekommendationer ingår i riktlinjerna för vård av hjärtsviktspatienter.vårt ymposium diskuterar nya riktlinjer och dess implementering i vårdkedjan. Kärnvärden: Etik, Kvalitet, Utbildning, Vetenskap

22 Abstract id nr A-1099 Titel: VEM SKA FÅ ANTIBIOTIKA OM FEM ÅR? Otto Cars 1,, Gian Maria Rossolini 2,, Karin Tegmark Wisell 3,, Hans Fredlund 4,, Gert Helgesson 5, 1 React, Uppsala, Sverige, 2 University of Siena Medical School, Siena, Italien, 3 Enheten för antibiotika och vårdhygien, Smittskyddsinstitutet, Solna, 4 Smittskyddsenheten, Landstinget, Örebro, 5 Karolinska Institutet, Solna, Sverige Vetenskap Hur vi ska bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens och svårigheterna att finna nya behandlingsprinciper hotar den avancerade sjukvårdens möjligheter att utföra standardbehandlingar i en nära framtid. Alla åtgärder behövs för att förlänga effektiviteten av nuvarande preparat. Nya vägar och samarbeten måste etableras för att på sikt nå en hållbar rationell antibiotikaanvändning. Att ge en bild av dagens situation, förståelse för behovet av kraftfulla satsningar avseende forskning och utveckling samt kliniska åtgärder som alla i sjukvården kan bidra med. Vikten av snabb och precis laboratorieservice liksom förbättrad vårdhygien. Att lyfta frågan kring antibiotikaresistens, att peka på att det är en ödesfråga för den moderna sjukvården och därmed hela samhället, men att det även finns massor att göra på individnivå för att nå positiva resultat, att varje enskilds bidrag faktiskt gör skillnad och kan påverka utvecklingen. Samt att lyfta fram Stramas arbete och hur det är organiserat. Sjukvården står inför etiska utmaningar i kampen mot antibiotikaresistens. Snabbare diagnostik, förbättrad vårdhygien och nya läkemedel är nödvändigt, men kommer vi kunna ge alla effektiv behandling? Kärnvärden: Etik, Kvalitet, Utbildning, Vetenskap

23 Abstract id nr A-1105 Titel: INNOVATIONER FÖR FRAMTIDENS HÄLSA Elisabet Nielsen 1, Johanna Adami 1, 1 Hälsa, VINNOVA, Stockholm, Sverige Vetenskap Programpunkten är tänkt att illustrera en rad goda exempel på hur man kan stimulera innovationskraft i offentlig sektor. Samtliga projekt/gästföreläsare illustrerar i sina exempel hur samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi är avgörande för framtidens innovationer. Följande projekt kommer att presenteras: Inom projektet Mina vårdflöden är målet att skapa ett innovativ behovsbaserat helt nytt verktyg som får patienter-anhöriga-vårdgivare att förstå och diskutera hur vårdflödet ser ut för den enskilde individen. Projektet Plasmabiomarkörer för individualiserad medicin inom hjärtkärlsjukdomar utvecklar m h a nya metoder biomarkörer som kan användas för att förutsäga risken för och diagnostisera hjärtkärlsjukdomar. Projektet Effektivare bilddiagnostik med nya former för samarbete i nätverk adresserar nya lösningar som kan effektivisera framtidens bilddiagnostik. Inom projektet Exoskelettben för äldre personer samlas slutanvändare, företag och forskningsorganisationer på EU-nivå för att adressera inomhus- och utomhusrörlighetsbehov hos äldre så att de kan fortsätta att leva självständigt så länge som möjligt. Symposiet arrangeras av VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet, i samverkan med ansvariga ledare för ovan beskrivna projekt. VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Programpunkten ger en övergripande bild av det svenska innovationssystemet samt en rad konkreta exempel som pågår inom området där offentlig sektor, näringsliv och akademi samverkar. Åhörarna ska få klart för sig var man kan vända sig och hur man kan gå tillväga om man vill få hjälp att ta en idé till innovation. Som verksamhetsansvarig på olika nivåer få man inblick hur man kan stärka innovationsprocesser både för patienten och för samhället. Symposiet förtydligar innovationssystemet samt ger fyra konkreta exempel på projekt där vården samarbetar med akademi och företag för att utveckla innovationer som kan bidra till bättre hälsa. Kärnvärden: Vetenskap

24 Abstract id nr A-1109 Titel: MAKROSKOPISK HEMATURI ETT VIKTIGT SYMTOM SOM INTE ALLTID HANDLÄGGS PÅ RÄTT SÄTT Per-Uno Malmström 1,, Anders Magnusson 2, Mårten Segelmark 3 1 Urologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, uppsala, 2 Röntgen, Akademiska sjukhuset, Uppsala, 3 Njurmedicin, Universitetssjukhuset, Linköping, Sverige Föreläsning State of the art Vetenskap Synligt blod i urinen har sedan urminnes tider varit känt som ett tecken på allvarlig sjukdom. Praktiskt brukar man indela hematuri i sådan som har njurmedicinska respektive urologiska orsaker. Den förra har som gemensam orsak oftast glomuerulära skador medan den urologiska hematurin oftast har en postrenal genes. Prevalensen av makrohematuri i populationen i oselekterade material är relativt okänd. I en holländsk öppenvårdsdatabas var den cirka 500/ /år. I en populationsbaserad studie från Västsverige remitterades cirka 100/ /år till urolog med anledning av makrohematuri under ett år vilket skulle tyda på att cirka en femtedel remitteras för utredning. Urinvägsinfektion är den absolut vanligaste orsaken till makrohematuri. Hos patienter som remitterats för utredning finner man i upp till hälften av fallen en underliggande malignitet, vanligast är blåscancer. Sambandet makroskopisk hematuri och blåscancer är därmed starkare än mellan något annat isolerat alarmsymtom och en specifik cancerdiagnos. Övriga frekventa utredningsorsaker är sten och prostatahyperplasi. Utredning av makroskopisk hematuri innefattar cystoskopi, i dag nästan alltid utförd med flexibelt endoskop samt CT-urografi. Studier har visat att många patienter, framför allt äldre kvinnor kommer sent till diagnos samt att utredningstiden ofta är onödigt utdragen. Utomlands finns på en del ställen speciella kliniker som gör utredningen på en dag och detta har också föreslagits i Sverige. Öka kunskapen om orsaker till makrohematuri samt informera om adekvat handläggning för att snabbt komma till rätt diagnos. Vi kommer redogöra för orsaker till makroskopisk hematuri samt hur man bäst kan klarlägga eventuell blödningskälla. Kärnvärden: Utbildning

25 Abstract id nr A-1114 Titel: NEW PUBLIC MANAGMENT VARFÖR BLEV DET SÅ HÄR OCH VAD GÖR VI NU? Karl Sallin 1,, Maciej Zaremba 2,, Shirin Ahlbäck Öberg 3,, Mats Tylstrup 4,, Märit Halmin 5, 1 Svenska Läkaresällskapets nämnd och delegation för medicinsk etik, 2 Journalist, Stockholm, 3 Statsvetare, Uppsala, 4 Organisationsforskare, 5 "Läkaruppropet", Stockholm, Sverige Nej New Public Management (NPM) har genom Maciej Zarembas artikelserie hamnat på var mans läppar. Läkarkåren har framför allt erbjudits ett gemensamt perspektiv utifrån vilket en rad komplexa men på intet sätt nya problem kunnat betraktas i nytt ljus vilket faciliterat diskussion. Zarembas är djupt kritisk till NPM som enligt analysen fråntagit läkaren hennes privilegium att som yrkesutövare själv ta det yttersta ansvaret för arbetet och patienten. Istället har styrning med bristande sensibilitet för medicinskt relevanta faktorer tagit över och det professionella ansvaret urholkats med resultatet att för professionen centrala ideal såsom humanism och evidens kommit i andra hand. Sådan utveckling äventyrar hälso- och sjukvård genom att omkullkasta grundläggande prioriteringsprinciper så att medicinska behov inte längre tjänar som främsta prioriteringsgrund samtidigt som den urholkar det professionella ansvarstagandet. Läkarkåren har i kraft av sin patientföreträdande roll och höga utbildning en oöverträffad förmåga och kanske även en plikt att utöva ett stort professionellt ansvar. Att den verklighetsbeskrivning som Zaremba avgivit är riktigt kan vi inte belägga strikt vetenskapligt. Alternativa verklighetsbeskrivningar har framförts men utan samma genomslag. I ljuset av vad vi vet och inte vet behöver vi fundera över hur vi skall gå vidare. Syftet är att belysa innebörd, framväxt och konsekvenser av NPM utifrån olika perspektiv. Maciej Zaremba ger en redogörelse för huvuddragen i sin analys och de reaktioner han fått. Statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg belyser bakgrund och framväxt. Organisationsforskaren Mats Tyrstrup redogör för svårigheter i att organisera sjukvården utifrån industrialismens ideal; storskalighet och fragmentering. Märit Halmin, en av initiativtagarna till Läkaruppropet, redovisar sin verklighetsbeskrivning och mottagna reaktioner. Symposiet är del ett i en serie om tre programpunkter. Del två är Hur påverkar New Public Management vårdetiken och läkarrollen? Var god se separat abstract! I del tre sammanförs föreläsarna i del ett och två i en frågestund och debatt där varje föredragshållare har förberett svar på två frågor som berör framtiden; (1) hur kan vi möjliggöra för läkaren att utifrån hennes professionella ideal med läkaretiken i centrum möta sina patienter och (2) hur skall vi förändra sjukvåden så att en vård utifrån behov och på lika villkor blir verklighet. Efter Maciej Zarembas artikelserie har New Public Management debatterats flitigt. Symposiet diskuterar bakgrund, framväxt och konsekvenser av NPM och är del ett av tre på samma tema. Kärnvärden: Etik, Kvalitet

Abstract id nr. 131203-A-1032

Abstract id nr. 131203-A-1032 Abstract id nr. 131203-A-1032 Titel: EKSEM OCH FÖDOÄMNESALLERGIER: KAN DET VARA NÅGOT JAG ÄTER? Medverkande: Ann Pontén 1,, Caroline Nilsson 2,, Cecilia Svedman 1,, Natalia Ballardini 2, 1 Yrkes- och miljödermatologiska

Läs mer

Patientsäkerhetsdagen 24 april 2015. SYSTEM OCH INDIVIDSYN går de att förena? Hur går vi vidare för att förändra systemet?

Patientsäkerhetsdagen 24 april 2015. SYSTEM OCH INDIVIDSYN går de att förena? Hur går vi vidare för att förändra systemet? Patientsäkerhetsdagen 24 april 2015 SYSTEM OCH INDIVIDSYN går de att förena? Hur går vi vidare för att förändra systemet? Patientsäkerhetsdagen 2015 Utgångspunkten för ämnet är att patientsäkerhetslagen

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare 30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsberättelse 2016 Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (6) 1. Möten

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom Svenska Osteoporossällskapet i samarbete med

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket 2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.

Läs mer

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram Medtech4Health Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram 2016-01-11 Henrik Mindedal, MedTech West MED STÖD FRÅN Vision Medicinteknisk

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

PROJEKTPLAN

PROJEKTPLAN 2011-12-31 PROJEKTPLAN Bakgrund Socialstyrelsen har fastställt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Huvudansvaret för implementeringen av de nationella riktlinjerna vilar på huvudmän

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2017

Verksamhetsberättelse 2017 Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (7) 1. Möten

Läs mer

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under

Läs mer

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

Nationella Etiknätverket

Nationella Etiknätverket Nationella Etiknätverket Sammanställning av årliga möten/konferenser 2004 till 2017 Dokumentet är en del i en berättelse om Nationella etiknätverket som bildades den 19 november 2004 på Karolinska sjukhuset

Läs mer

ehälsodag & Hearing Förverkligad vision eller fortsatt frustration hur tar vi tillvara digitaliseringens potential i svensk sjukvård?

ehälsodag & Hearing Förverkligad vision eller fortsatt frustration hur tar vi tillvara digitaliseringens potential i svensk sjukvård? ehälsodag & Hearing Förverkligad vision eller fortsatt frustration hur tar vi tillvara digitaliseringens potential i svensk sjukvård? Fredagen den 9 december 2016 kl. 9 16.45 Mötet arrangeras av Svenska

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Statlig styrning med kunskap

Statlig styrning med kunskap Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och

Läs mer

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008 Osteoporos 2008 Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige Osteoporos 2008 1 Innehåll Författarnamn i alfabetisk ordning... 6 Förord... 7 Sverker Ljunghall Epidemiologi och... 8 Dan Mellström Utredning

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom oktober Inbjudan till en 2-dagars utbildning

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom oktober Inbjudan till en 2-dagars utbildning Till: Verksamhetschefen cc: Berörda kollegor på kliniken Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 11-12 oktober 2017

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111) Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression.

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression. INBJUDAN RAFs* antibiotikadagar 23-24 januari 2006, Smittskyddsinstitutet, Solna * Svenska Läkaresällskapets och Smittskyddsinstitutets Referensgrupp för Antibiotika Frågor RAF önskar bjuda in dig och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Diabetesinstitutet AB

Diabetesinstitutet AB Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Den svenska Vi anser att orsakerna

Den svenska Vi anser att orsakerna Den svenska hälso- och sjukvården har många kvaliteter. Trots det är vårdkrisen ett faktum. Vi kan ofta läsa om bemanningsproblem, stängda vårdplatser och vårdköer där patienter till och med dör i väntan

Läs mer

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer