NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN"

Transkript

1 NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi Box 622, Uppsala

2 INNEHÅLL 1 Inledning Strategi för Sveriges dricksvatten Dricksvattenförsörjning i Sverige Dricksvatten och Miljömålen... 8 Miljömålsarbetet i framtiden och dricksvatten Svensk vattenförvaltning och dricksvatten... 9 Vattenförvaltningens arbete med dricksvatten Dricksvatten och planering En översikt av planeringskrav och initiativ Planering för dricksvatten i framtiden Dricksvatten och FoU Ett lyft för Sveriges dricksvattenforskning? Dricksvatten och krisberedskap Intensifierat arbete med krisberedskap Internationellt arbete och dricksvatten Ökat internationellt samarbete Förslag till fortsatt arbete... 18

3 1 Inledning Dricksvatten är vårt allra viktigaste livsmedel. Varje dag lånar vi vatten ur kretsloppet för att dricka, leva och må bra. Dricksvatten utgör grunden för folkhälsa, livsmedelsproduktion och ekonomisk tillväxt. Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp som havsvatten, vattenånga i luften, regn och snö genom jord och berg som grundvatten. En översikt av vattnets kretslopp Källa: Sveriges geologiska undersökning. 1 I Sverige finns överlag god kvalitet och kvantitet av dricksvatten. Det är ovanligt att människor blir sjuka på grund av dåligt dricksvatten. Sverige har hittills varit förskonat från stora kriser på dricksvattenområdet, vilket skapat en situation där vi tar dricksvattnet för givet. Riskerna underskattas och det i sig blir ett problem. Tillbuden i Helsingborg, Göteborg, Öckerö, Karlstad och Östersund under tidsperioden visar dock tydligt att frågor om dricksvattenförsörjning måste tas på största allvar. Till det kommer att kvaliteten på dricksvattnet inte är lika god överallt. Varje vecka, året om, rekommenderas befolkningen i någon av Sveriges kommuner att koka vattnet på grund av störningar i dricksvattenproduktionen. Fall med vattenburen smitta inträffar varje år och mörkertalet kan vara stort. 1 Se NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 3

4 Sverige har med andra ord utmaningar att ta sig an redan i dag. Dessa utmaningar kan komma att förstärkas av framtida klimatförändringar, exempelvis vad gäller grundvattentillgång, ökad förekomst av extremväder med tillhörande risker och försämrad vattenkvalitet. 2 Enskild vattenförsörjning är särskilt sårbar vilket inte uppmärksammas i tillräcklig grad. Drygt 1,2 miljoner människor tar vatten från egen brunn och enskild vattenförsörjning omfattas av ett särskilt regelverk där mycket ansvar åläggs brunnsägaren. En studie från 2007 visade att ungefär 20 procent av de 5000 prover som ingick i studien var otjänliga och ungefär lika många var tjänliga. Resterande prover var tjänliga med anmärkning. Detta indikerar att kvaliteten på dricksvattnet i Sveriges enskilda brunnar inte är god. Ett Nationellt nätverk för dricksvatten har initierats för att adressera dessa utmaningar. 3 Bakgrunden till initiativet står att finna i Klimat- och sårbarhetsutredningen, Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007: 60), som framhöll den splittrade aktörsbilden på dricksvattenområdet som en sårbarhet för dricksvattenförsörjningen. 4 Nätverkets medlemmar består av sektorsansvariga myndigheter och berörda branschorganisationer; Boverket, Sveriges geologiska undersökning, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Svenskt Vatten, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vattenmyndigheterna. Föreliggande strategidokument talar om vad nationellt nätverk för dricksvatten vill åstadkomma. Handlingsplanen beskriver hur nätverket arbetar och verksamhetsplanen vad medlemmarna arbetar med tillsammans. 2 Se rapporterna Kan grundvattenmålet klaras vid ändrade klimatförhållanden? underlag för analys (SGU-rapport 2007:9) och Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat (SGU-rapport 2010:12) där minskad grundvattenbildning förutspås medföra problem med tillgång och kvalitet vid torrperioder i exempelvis små grundvattenmagasin i östra Svealand och mellersta och östra Götaland. Å andra sidan ökar enligt studierna riskerna för översvämningar, särskilt i Västra Sverige. 3 Nationellt nätverk för dricksvatten har i sitt arbete dragit nytta av en kartläggning av nationell samordning på dricksvattenområdet, genomförd under (se rapporten Förslag till samarbetsformer gällande nationell dricksvattensamordning av WSP Analys & Strategi och Capire). 4 Läs mer i Klimat- och sårbarhetsutredningen Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60). NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 4

5 2 Strategi för Sveriges dricksvatten Dricksvattenförsörjning är en sektor med långa ledtider. Sektorn har därtill en komplex aktörsbild och behov av finansiella investeringar, 5 vilket ställer höga krav på strategiskt och långsiktigt arbete. Om nationellt nätverk för dricksvatten och berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå börjar arbeta målmedvetet och systematiskt idag så kan Sverige förhoppningsvis se resultat om drygt år. Det nationella nätverket ser därför ett behov av en övergripande strategi för Sveriges framtida dricksvattenförsörjning. Föreliggande dokument syftar till att identifiera viktiga frågor för dricksvattenförsörjningen samt hur arbetet bör bedrivas för att uppnå den långsiktiga visionen: Sveriges befolkning har tillgång till dricksvatten av tillräcklig kvantitet och god kvalitet i en föränderlig värld Ambitionen med strategin för dricksvatten är att tydliggöra sektorns behov av stöd och riktning på kort samt lång, med insikt om att tidsintervall för klimatanpassningsfrågor bör vara långsiktigt. 6 Strategin tar sin utgångspunkt i ett antal viktiga frågor: Dricksvattenfrågor behöver lyftas tydligt i nationella mål och program Framtida klimatförändringar ställer krav på långsiktighet och metodik Planering på nationell, regional och lokal nivå behöver systematiseras Forskning, dataunderlag och kompetensförsörjning kräver ökat stöd Dessa frågor kommer att vidareutvecklas i detta dokument genom en översikt av respektive område, identifiering av utvecklingsbehov samt förslag till fortsatt arbete. 5 Se uppskattad kostnad för att klimatanpassa Sveriges dricksvattenförsörjning, en åtgärd som grovt uppges kosta drygt 5,5 miljarder kronor (se underlagsutredningen Dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat, Svenskt Vatten, 2007 M135). 6 Se Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60). NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 5

6 4 Dricksvattenförsörjning i Sverige Med dricksvattenförsörjning avses i detta dokument hela dricksvattenkedjan, det vill säga från tillrinningsområde för vattenförekomst/vattentäkt och brunn (fortsättningsvis används begreppet vattentäkter) till konsumentens tappkran. I nästan kommunala vattenverk renas vatten som försörjer drygt 8 miljoner människor. Resterande 1,2 miljoner invånare i landet och lika många i fritidshus får sitt vatten från egna eller gemensamma enskilda brunnar. Hälften av det vatten som används för att framställa dricksvatten kommer från ytvatten, som sjöar och rinnande vattendrag. Resterande andel vatten för dricksvattenproduktion fördelar sig mellan naturligt och så kallat konstgjort grundvatten. 7 Både grundvatten och ytvatten ger utmärkt dricksvatten med riktig behandling. Ett bra grundvatten har vissa fördelar gentemot ytvatten, då det har en lägre temperatur och bättre mikrobiologisk kvalitet, vilket föranleder en enklare behandling i vattenverket. 8 Dricksvattenförsörjningen involverar flera aktörer med olika ansvar och roller. Fastighetsägare med egen brunn ansvarar själva för sin dricksvattenförsörjning. Enligt Vattentjänstlagen är kommunen ansvarig för dricksvattenförsörjningen inom beslutat verksamhetsområde. Kommunen har även ett kontrollansvar för dricksvattenförsörjningen samt ett övergripande planeringsansvar för alla vattenfrågor i kommunen. Det centrala myndighetsansvaret för dricksvatten är genom lagstiftning fördelat mellan Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning och Vattenmyndigheterna. Viktiga branschorganisationer på området är Svenskt Vatten samt Sveriges kommuner och landsting (SKL), som företräder landets vattenproducenter respektive Sveriges 290 kommuner. 7 Sistnämnda vatten leds genom ett markgruslager, exempelvis grusås, och benämns efter en uppehållstid av minst 14 dagar konstgjort grundvatten. 8 Läs mer i Värt att veta om vatten: Frågor och svar om vårt dricksvatten, Svenskt Vatten. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 6

7 Något förenklat kan aktörsstrukturen inom dricksvattenförsörjningen illustreras som följer: 9 Ansvar från täkt till kran Ytvattentäkt Grundvatten Distributionsanläggning NATURVÅRDS VERKET Vattenverk LIVSMEDELSVERKET LIVSMEDELS VERKET VA installation BOVERKET Konsument Miljödepartementet SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Landsbygdsdepartementet BOVERKET Socialdepartementet LIVSMEDELSVERKET SOCIALSTYRELSEN Näringsdepartementet Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG VFF Miljöbalken LÄNSSTYRELSE OCH KOMMUN Finansdepartementet Vattentjänstlagen Livsmedelslagstiftning Socialdepartementet Dricksvattendirektivet 98/83/EG Plan och Bygglagen/ BBR Dricksvattenfrågor sorterar under fem olika departement; finans- landsbygds-, miljö-, närings- och socialdepartementet. Om samtliga aktörer med delansvar inom dricksvattenkedjan omfattas blir antalet departement ännu fler. Viktig lagstiftning som reglerar ansvar och roller på området härrör från EUdirektiv 10 och nationell lagstiftning såsom miljöbalken, 11 vattentjänstlagen, 12 livsmedelslagstiftning 13 samt plan och bygglagen (PBL) 14 samt lagen och förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk Notera att ansvarsfördelningen är på väg att förändras, bland annat genom tillkomst av den nya Havsoch vattenmyndigheten, som träder i kraft den 1 juli Se Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (Ramdirektivet för vatten). Naturvårdsverket och SGU är föreskrivande myndigheter. Varje vattenmyndighet ska ta fram miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i sin förvaltningsplan och förslag till åtgärder via åtgärdsprogram. Exempel på åtgärd kan vara att en dricksvattenförekomst ska ha vattenskyddsområde eller motsvarande skydd. Genomförandet av åtgärder ligger på ordinarie myndigheter. Dessutom berör Europadepartementets och rådets direktiv 2006/118 EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot förorening och försämring samt direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer skyddet för dricksvattenförekomster. 11 Miljöbalken fokuserar på ekologisk hållbarhet genom ett miljöskydds- och hälsoskyddsperspektiv. Genom tillsyn ska kommunen följa upp verksamheterna inom vattenförekomsters tillrinningsområde. Kommunernas miljönämnder har ansvar för att planera sin tillsynsverksamhet under miljöbalken och detta gäller även tillsynen av miljöfarlig verksamhet. 12 Enligt vattentjänstlagen har kommunerna skyldighet att se till att vattenförsörjning och avlopp finns inom befintlig eller blivande bebyggelse (SFS 2006:412, 2 ).. 13 Se Livsmedelslag (2006:804), Livsmedelsförordning (2006:813) och Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, omtryck (LIVSFS 2005:10). 14 När plan- och bygglagen trädde i kraft 1 januari 1987 togs inte förslag särskilda vattenplaner med utan bedömningen var att vattenplaneringen skulle inordnas i den nya lagens regelsystem. Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och byggande. I lagen anges att mark och vatten ska användas till det de är mest lämpade samt att hänsyn till både enskilda och offentliga intressen ska uppmärksammas vid planering och byggande. 15 Material i kontakt med vatten regleras i 2 3 BVL (1994:847 och 5 BVF (1994:1215) NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 7

8 5 Dricksvatten och Miljömålen Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål. 16 Vissa av dessa har mål/ delmål som rör skyddet av dricksvattenförekomster. Två av dessa mål; Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet berör direkt skyddet av yt- och grundvatten som används eller som kan användas för dricksvattenproduktionen. Det framgår att dessa vattenförekomster behöver skyddas genom upprättande av vattenskyddsområde. Även miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö tar upp dricksvattenförsörjningen. De uppsatta målen om skydd av dricksvattentäkter har fått kritik då de ännu inte har uppnåtts. Enligt lydelsen av delmål 3 Levande sjöar och vattendrag ska senast år 2009 vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som används för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt. Delmål 1 av Grundvatten av god kvalitet berör vattenskyddet då Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör enligt regeringens bedömning innebära bland annat att naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Miljömålsarbetet i framtiden Den förändring av miljömålssystemet som nu pågår medför bland annat att delmålen försvinner och lydelsen för respektive miljökvalitetsmål ska tillsammans med ett antal preciseringar styra arbetet. Preciseringar kommer att tas fram under hösten 2010 och kan i vissa fall tänkas motsvara delmålens innehåll. Nytt är att etappmål kommer att arbetas fram av den nu tillsatta Miljömålsberedningen. Etappmålen kan vara av mer övergripande karaktär och dricksvattenkedjan så som den i detta strategidokument är beskriven från vattenförekomst till tappkran skulle kunna vara ett lämpligt tema. Det är därför lämpligt att nätverket nära följer utvecklingen inom arbetet med framtagande av etappmål. Även utan etappmål bör verksamheten inom nätverket ansluta till miljömålsarbetet. Under 2011 finns bättre förutsättningar att bedöma utvecklingen inom miljömålsarbetet och en uppdatering av strategitexten avseende miljömål bör då ske. 16 Proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 8

9 6 Svensk vattenförvaltning och dricksvatten Sverige har delats in i fem geografiska vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. 17 Bakgrunden till indelningen är EU:s ramdirektiv för vatten som antogs år 2000 med det övergripande syftet att alla vatten ska uppnå god kemisk och kvalitativ status eller god ekologisk status senast år Direktivet är infört i svensk författning främst via 5 kapitlet i miljöbalken samt via vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Vattenförvaltningsförordningen medförde att traditionella administrativa gränser kompletterades med en indelning utifrån naturliga geografiska tillrinningsområden i Bottenvikens, Bottenhavets, Norra Östersjöns, Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. 19 Det övergripande ansvaret för vattenmyndigheten är att se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige och initiera åtgärder för att nå målet god vattenstatus i ett första steg till år 2015, men i alla vatten år Vattenmyndighetens uppgift är att ta fram och besluta om miljökvalitetsnormer, 20 förvaltningsplan och åtgärdsprogram inom vattendistriktet. Vattenmyndigheten ska också ta fram ett register över skyddade områden, vilka ska beaktas i normföreskrifterna och i åtgärdsprogrammen såsom vattenförekomster avsedda för dricksvattenförsörjning idag och i framtiden. Vattenförvaltningens arbete med dricksvatten Vattenskyddsområden är ett sätt, enligt vattenförvaltningsförordningens krav på åtgärdsprogram, att skydda dricksvattenförekomster så att angivna miljökvalitetsnormer kan följas. 21 Även vattentäkter som ligger i en vattenförekomst som ännu inte avgränsats bör genom länets och/eller kommunens försorg ges det skydd som behövs för att säkerställa en god dricksvattenkvalitet. Arbetet med att etablera nya och se över föråldrade vattenskyddsområden går dock för långsamt. Med tanke på vikten av att ha ett funktionellt vattenskyddsområde, för att skydda dagens och framtida vattentäkter avsedda för dricksvattenproduktion mot kemiska och mikrobiella föroreningar, så är det av vikt att denna fråga och process ses över. 17 Se Klart som vatten SOU 2002:105 och Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Prop. 2003/04:2. 18 Se Europaparlamentet och Rådets direktiv 2000/60/EG den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 19 Se förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660), som i vardagslag brukar kallas vattenförvaltningsförordningen (VFF). I förordningen behandlas indelning i vattendistrikt, vattenmyndigheterna och deras roll samt de olika arbetsmoment som ska utföras. 20 Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken år Avsikten med dem är att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmålen och att genomföra EG-direktiv. 21 Före detta ytvattendirektivet 75/440/EEG, om krav på ytvatten som används dricksvattenframställning, har upphört. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 9

10 De fem vattenmyndigheterna har i sina åtgärdsprogram för att nå god grundvattenstatus till 2015 föreslagit förstärkning av vattenskyddet samt upprättande av kommunala vatten- och vattenavloppsplaner. 22 Detta är det samma som brukar benämnas VA-planer, som utvecklas på kommunal nivå för planering av vatten och avlopp inom kommunens gränser. En VA-plan är inte juridiskt bindande, det saknas grund för detta i svensk lagstiftning, men däremot är kommunen skyldig att planera för vatten och avlopp inom kommunens bebyggelse. 23 Svenskt Vatten har tagit fram vägledning om kopplingen mellan råvatten och krav på beredningsteknik vid vattenverket. Vattenmyndigheterna kommer att följa upp hur åtgärdsprogrammet har beaktats vad avser skydd av dricksvattenförekomster och möjligheter att styra råvattenkontrollen. Detta kommer att ligga som ett underlag för kommande revidering av åtgärdsprogrammet. 22 Arbetet med den nya vattenförvaltningen och ramdirektivet för vatten ställer krav på att ett tillrinningsområdesperspektiv appliceras på all VA-planering. 23 Se lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 10

11 7 Dricksvatten och planering Idag finns lagstiftning som styr och initiativ som rör planering på dricksvattenområdet. Nedan kommer dessa att presenteras översiktligt med ett avslutande avsnitt om hur arbetet kan bedrivas i framtiden. En översikt av planeringskrav och initiativ I plan- och bygglagen finns regler för regional planering. En regionplan ska tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anläggningar. Med den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 kommer också de regionala perspektiven att stärkas i den kommunala översiktsplaneringen. I dag finns endast en regionplan Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, som är både en fysisk regionplan enligt plan- och bygglagen och ett regionalt utvecklingsprogram. I planen presenteras en övergripande rumslig framtidsbild för östra Mellansverige. Planen innehåller bl.a. ett avsnitt om regionens dricksvattenförsörjning. Till skillnad från vattenförsörjningsplaner, som anges nedan, regleras översiktsplanen och processen kring denna i lag. 24 Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. En översiktsplan ska redovisa grunddragen för hur kommunen avser att använda mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Av planen ska också framgå hur kommunen avser att tillgodose riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer. Från ett dricksvattenperspektiv kan en översiktsplan exempelvis innehålla en redovisning av befintliga och framtida yt- och grundvattentäkter, betydelsefulla grundvattentäkter i t.ex. grusåsar, befintliga och framtida vattenskyddsområden samt översvämningshotade områden. Det finns direkta kopplingar mellan planeringsarbete relaterat till vattenfrågor utifrån vattentjänstlagen, miljöbalken, plan och bygglagen samt den nya vattenförvaltningen. I den nya vattenförvaltningen utifrån EU:s vattendirektiv har begreppet Vattenplaner lyfts fram och Vattenmyndigheterna försöker visa på möjligheten och behovet av att integrera dessa i kommunernas översiktsplanering. I ett försök att reda ut den pluralism av planeringsverktyg som finns, med beröring på dricksvatten och planering, förklarar Sveriges geologiska undersökning (SGU) initiativens samhörighet som följer: 24 Se 4 kap. 1 PBL (1987:10) i den idag gällande plan- och bygglagen. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 11

12 1) en regional vattenförsörjningsplan bör vara en del av det regionala planeringsunderlag som länsstyrelsen har till uppgift att bistå kommunerna med, 2) en kommunal vattenförsörjningsplan bör utgöra ett underlag för såväl den kommunala översiktsplanen som en kommunal VA-plan och 3) strategiska delar av vattenförsörjningsplanen bör ingå i översiktsplanen, detta kan göras som ett tillägg till en aktuell översiktsplan. Syftet med en vattenförsörjningsplan anges av SGU vara att säkerställa tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen i ett område på lång sikt, dvs. i ett flergenerationsperspektiv. 25 Arbetet med vattenförsörjningsplaner pågår i flera kommuner, i samverkan mellan kommuner samt i några fall på länsnivå. SGU rekommenderar i sin rapport att länsstyrelserna initierar arbetet med vattenförsörjningsplanering, genom att ta fram regionala planer, vilka kan stödja kommunernas arbete med framtagande av kommunala planer. 17 En annan viktig planeringsfråga rör material i kontakt med dricksvatten. Dricksvattenföreskrifterna ställer i 5 krav på att dricksvatten inte innehåller material från installationer som används vid beredning eller distribution av dricksvatten, eller ämnen som har samband med sådana material, i högre halter än som är nödvändigt för att tillgodose ändamålet med användningen av materialen. Boverkets Byggregler (BFS1993:57) ställer i avsnitt 6:62 funktionskrav på tappvatteninstallationer så att installationerna bland annat kan uppfylla dricksvattenföreskrifterna. Planering för dricksvatten i framtiden I den korta genomgången ovan och i dialog med företrädare för regional och lokal nivå så är det tydligt att planering för vatten, i synnerhet dricksvattenfrågor, ter sig mycket komplex. Det är därför viktigt att på ett tidigt skede rikta stödjande insatser som adresserar de behov av verktyg, metoder och underlag som efterfrågas av kommunerna ur ett klimatanpassningshänseende. Arbetet med vattenförsörjningsplaner stärker kommunens eget underlag för kommunal samhällsplanering, översiktsplaner och detaljplaner. En informationskampanj för att upprätta vattenförsörjningsplaner kommer att genomföras i samverkan mellan flera av medlemsorganisationerna i nätverket. Byggregelsystemet är uppbyggt så att det är byggherren som ansvarar för att reglerna är uppfyllda. Ett sätt att uppfylla reglerna är att använda sig av frivilligt typgodkända produkter enligt 18 BVL. Ett typgodkännande innebär att material, konstruktioner eller anordningar får användas i byggnadsverk. Inom Europeiska kommissionen arbetar man med att harmonisera byggprodukter så att det går att CE märka dem och när det finns CE märkta produkter är det inte längre möjligt att utfärda typgodkännande. 25 Se "Vattenförsörjningsplan - identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning" (SGU-rapport 2009:24) NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 12

13 CE-märkningen av produkter i kontakt med dricksvatten är ett arbete som kommissionen har arbetat med sedan 1998 och där man under tiden har haft svårigheter att få fram ett gemensamt system då det berör både dricksvattendirektivet och byggproduktdirektivet. Boverket arbetar för att få ett gemensamt system då det kan bli problem när möjligheten med typgodkännande försvinner. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 13

14 8 Dricksvatten och FoU Den dricksvatteninriktade forskning som idag bedrivs i Sverige får stöd till stor del från branschorganisationen Svenskt Vatten. 26 Genom avgiftsfinansierad forskning om ca 15 miljoner per år stöds forskning inom identifierade prioriterade områden: Klimatpåverkan, reningsteknik och skydd av vattentäkt Processer i vattenledningssystem (mikrobiologi och korrosion) Riskanalyser från råvattentäkt till tappkran Mikrobiella barriärer och åtgärder för minskad risk för mikrobiell påverkan Samhällsplanering av dricksvatten, givet de identifierade utmaningar som diskuterats tidigare i detta dokument vad gäller tillämpning på regional och lokal nivå, skulle även kunna vara ett ämne för forskning. I en översikt av den svenska VAforskningen från 2008, genomförd på uppdrag av Svenskt Vatten, konstaterades följande: Omfattningen av svensk forskning och utveckling inom VA-området (VA FoU) är liten i relation till de värden VA-branschen förvaltar och det är framför allt forskningen som har liten omfattning. Det finns många forskningsgrupper i Sverige som arbetar med VAfrågor. De är så många att de flesta är alltför små, vilket påverkar kvaliteten på forskningen. [ ] Svenska forskningsgrupper är i liten grad aktiva i internationella nätverk t.ex. i projekt inom EU:s ramprogram för forskning. Svensk VA-FoU är i mindre grad än i andra länder industriellt inriktad och lite präglad av leverantörsindustrins önskan om innovationer. Forskningen är mer innovativ när det gäller nya tankar och system med ursprung i det politiska och offentliga världen som t.ex. kretsloppssamhället. Ett lyft för Sveriges dricksvattenforskning? Forskning och kunskapsuppbyggnad är central för att möjliggöra anpassningsåtgärder i samhället, vilket lyfts fram i regeringens forsknings- och innovationsproposition Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). I denna framhålls forskning om klimat fram som ett prioriterat område. Propositionen påvisar att det finns ett behov av riktad och mer tillämpad forskning, framför allt när det gäller samhällets sårbarhet inför ett förändrat klimat. Frågor som lyfts i detta sammanhang är bl.a. forskning om risker för översvämningar, ras och skred, påverkan på infrastruktur, risker för dricks- och grundvatten samt ökad spridning av sjukdomar. Ansvariga finansiärer för forskning inom dessa områden är forskningsråd som Mistra, Formas, men även myndigheter såsom Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Dessa finansiärer, tillsammans med Svenskt Vatten och andra aktörer på FoU-området, behöver fördjupa dialogen om svensk dricksvattenforskning. Fokus kan vara de kunskapsgap och behov som idag finns, frågor om internationalisering och anslagsfrågor för dricksvattenforskningen. 27 FoU på dricksvattenområdet behöver utvecklas för att möta dagens och framtiden sårbarheter och risker, för att Sverige ska kunna ta sig an framtidens utmaningar i ett förändrat klimat. 26 Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är kommunernas FoU-program med fokus på VA-teknik. Programmet finansieras genom VA-taxan i kommunerna. 27 Se diskussion i rapporten Svensk FoU innen VA-teknik, Svenskt Vatten Nr NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 14

15 9 Dricksvatten och krisberedskap Behovet i alla kriser är ett snabbt och korrekt agerande som minskar konsekvenserna och sparar kostnader för samhället, när det som inte får ske ändå inträffar. Problembilderna vid dricksvattenkriser är flera och påvisar behovet av ett vidareutvecklat arbete på området. Krishantering idag bygger på dagliga kontakter och informella nätverk. Länsstyrelsens roll är ofta otydlig och oklar för den kommunala nivån. 28 Än mer komplex blir aktörsstrukturen då allt fler kommuner väljer att lämna en traditionell kommunal struktur där VA, miljökontor och räddningstjänst finns samlat inom respektive förvaltning och samma geografiska område. De nya organisatoriska kartorna med nya privata aktörer, kommunalförbund och bolag över de geografiska gränserna överlappar inte varandra, vilket bidrar till stora problem när det gäller roller, ansvar och samarbeten. Ta den lilla kommunen med slimmad personalstyrka som hanterar allt från avlopp, vattenverk, till mark och park, dvs. få personer med bred verksamhet. Detta kan jämföras med storstadsområdet, större städer, där en kris kan omfatta en mycket stor mängd människor och många känsliga samhällsviktiga verksamheter. Ofta är fler än en kommun aktör i krisen och graden av samordning påverkar utgången av krishanteringen. Det är svårt att idag hitta två kommuner som har exakt samma politiska organisation. Generationsskiften och omorganisationer påverkar dessutom kunskaperna negativt, och det är fortfarande sällsynt att rutiner, krisplaner, nödvattenplaner m.fl. är nedtecknade vid pensionsavgångar. 29 En återkommande fråga under hela och 2000-talen har varit om svenska kommuner har förmåga att hantera en riktigt stor kris inom dricksvattenförsörjningen. Riksrevisionens utredning år 2008 svarade nej på den frågan. Intensifierat arbete med krisberedskap Riksrevisionens undersökning konstaterade att det inte är möjligt att hantera omfattande kriser inom dricksvattenområdet. Evakuering och hot mot stora försörjningssystem klaras inte i vissa scenarier, samt att det saknas brukarprioriteringar i kris. Slutsatserna påtalar att staten måste göra mera. 30 Det finns ett tydligt behov av förbättring på krisberedskapsområdet vad gäller: - den regionala samordningen och samverkan i kriser - uppdaterade krisplaner som tar hänsyn till nya strukturer - nödvattenförsörjningsplaner som håller måttet - en politisk vilja att bidra till att generationsväxlingen genomförs på ett bra sätt. Dessa frågor med identifierade kapacitetsbehov och kunskapsgap behöver adresseras. 28 Dricksvattenförsörjning - beredskap för stora kriser, RIR 2008:8. 29 Se rapporten Uppföljningen 2009 avtyréns, WSP, Akrab, Wahrenkonsulter och Sweco. 30 Dricksvattenförsörjning - beredskap för stora kriser, RIR 2008:8. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 15

16 10 Internationellt arbete och dricksvatten Både inom Europeiska Unionen (EU) och Förenta Nationerna (FN) drivs frågor med direkt eller indirekt beröring på dricksvattenområdet. Direkt betydelse har den påbörjade revideringen av dricksvattendirektivet och eventuellt införandet av obligatoriska Water Safety Plans (WSP) m.m. EU:s vitbok om klimatanpassning berör behovet av att säkerställa infrastruktur såsom dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat. 31 Andra direktiv med kopplingar till dricksvattenförsörjningen är översvämningsdirektivet från 2007 som genom förordning (2009:956) om översvämningsrisker introducerats i svensk lagstiftning. Översvämningsdirektivet syftar till att minska ogynnsamma följder av översvämningar och dess påverkan på människors hälsa, vilket kopplar till bland annat risken för förorening av vatten avsett för dricksvattenproduktion. MSB är behörig myndighet i Sverige för översvämningsfrågorna. Ytterligare ett direktiv med bäring på dricksvattenområdet är Infrastructure for Spatial Information in Europe (Inspire) från 2007, vars syfte är att möjliggöra observationer av tillståndet i miljön och dela information på identifierade områden. Inspire innehåller regler om teknisk interoperabilitet och ställer bland annat krav på att myndigheter ska dela med sig av data i elektronisk form. Detta kan bland annat ske genom nättjänster. Förenta Nationerna har utnämnt decenniet till The decade for water med ursprung i Rio-konferensen Drivkraft bakom instiftandet av ett decennium för vatten är att uppnå ett delmål av Millenniemål nummer 7; att år 2015 halvera andelen av världens befolkning som lever utan hållbar tillgång till dricksvatten och sanitet. Världshälsoorganisationen (WHO) ger ut internationella rekommendationer för dricksvattenkvalitet, Guidelines for Drinking Water Quality, med syfte att motverka förorening av och höja kvaliteten på dricksvatten. WHO riktar sig till nationella och lokala tillsynsmyndigheter samt till vattendistributörer och organisationer som sköter dricksvattenförsörjningen. WHO:s rekommendationer används som underlag då svenska gräns- och riktvärden tas fram och/eller ses över." Utöver EU och FN finns ett antal tongivande organisationer som driver dricksvattenrelaterade frågor. Dessa är bland annat International Water Association (IWA) och European Water Association (EWA). IWA är en organisation med medlemmar i 130 länder vars fokus ligger på hela vattencykeln, forskning 31 Vitbok. Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram, Bryssel den , KOM (2009). 32 Läs mer på NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 16

17 såväl som praktik, med målgrupper inom offentlig förvaltning, VA-samfundet och industrin. En annan viktig europeisk aktör är EUREAU, som är en sammanslutning av de nationella europeiska föreningarna för allmän vattenförsörjning och avlopp med säte i Bryssel. Samtliga EU-länder samt Norge är med i EUREAU via sina nationella föreningar. Sverige är representerat genom branschorganisationen Svenskt Vatten och flera vattenproducenter finns aktiva inom olika delar av organisationen. År 1975 startades EUREAU med temat vattenförsörjning. Under 1998 slogs EUREAU ihop med EWWG som fokuserat på avloppsfrågor. Dess roll är att erbjuda sin kompetens till olika EU-organ samt att påverka europeiska beslutstagare. Ökat internationellt samarbete Sverige behöver lyfta sitt internationella engagemang på dricksvattenområdet. Detta kan göras i gemensamma satsningar med internationella organisationer. Ett gott exempel här är Konferensen Cities of the Future 2011 den maj, lokaliserad till Stockholm, vars fokus ligger på att vatten måste komma in tidigt i samhällsplaneringen. Nationalkommittén för vatten i Sverige, tillsammans med IWA, Urban Water AB, International Federation for Housing and Planning, Föreningen för Samhällsplanering och Stockholm International Water Institute står som samarrangörer. Vattendecenniet kan även ge drivkraft till arbetet på dricksvattenområdet i Sverige. Initiativet identifierar viktiga frågor, kanaler och målgrupper för att infria de uppställda målen i samband med exempelvis Världsvattendagen som inträffar den 22 mars varje år. Detta arbete med tillhörande underlag är användbart för Sverige, då just kommunikation kring dricksvatten och dess utmaningar behöver lyftas på alla nivåer. Sverige har tagit första steget för att ratificera FN:s internationella protokoll för vatten och hälsa. Miljödepartementet ansvarar för huvudkonventionen, varunder protokollet sorterar, vilka har informerat att ratificieringsprocessen av protokollet kan komma att initieras under Artikel 6 bland annat handlar om att etablera nationell samordning mellan berörda myndigheter. Protokollet är upprättat av United Nations Economic Commission for Europe (UNECE). 33 Denna process är viktig att följa för berörda aktörer. 33 Läs mer på NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 17

18 11 Förslag till fortsatt arbete I detta strategidokument har centrala områden och frågor lyfts om dricksvattenförsörjningen i Sverige. Strategiskt och långsiktigt arbete är ett måste i en sektor som dricksvatten, vilken är tekniskt och juridiskt komplex samt har långa ledtider. Ett huvudbudskap i dokumentet är att Sverige behöver tänka långsiktigt och metodiskt, då framtida klimatförändringar ställer större och ibland nya krav på dricksvattenförsörjningen. Detta i synnerhet vad gäller förekomst av framtida extremväder och en försämrad vattenkvalitet, vilken vi redan nu kan se tendenser av. I avsnittet om miljömålen och vattenförvaltningens arbete adresseras dricksvatten, vilka behöver lyftas tydligt i dessa nationella mål och program. Avsnittet om planering gav en kort översikt av planeringskrav och vägledningar på nationell, regional och lokal nivå. Översikten ger vid handen att vattenplaneringsarbetet behöver systematiseras. Länsstyrelser och kommuner behöver stöd i denna process. Inrättandet av vattenskyddsområden, enligt rekommendationer och krav i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, utgör en viktig del för att skydda dricksvattnet idag och i framtiden, men arbetet däri går för långsamt. Tidigare i dokumentet framfördes att forskning och kunskapsuppbyggnad är kritiska faktorer för att möjliggöra anpassningsåtgärder i samhället. Detta är även sant för FoU på dricksvattenområdet, vars utvecklingsbehov bör adresseras så Sverige står redo inför framtida utmaningar. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 18

19 Dricksvatten är vårt allra viktigaste livsmedel. Det utgör grunden för folkhälsa, livsmedelsproduktion och ekonomisk tillväxt. I Sverige finns överlag god kvalitet och kvantitet av dricksvatten och det är ovanligt att människor blir sjuka. Sverige har hittills varit förskonat från stora kriser på dricksvattenområdet, vilket skapat en situation där vi tar dricksvattnet för givet. Vi underskattar riskerna och det i sig blir ett problem. Vattenkvaliteten på dricksvattnet inte är lika god överallt, i synnerhet enskild vattenförsörjning har specifika utmaningar vad gäller vattenkvalitet. Varje vecka, året om, rekommenderas befolkningen i någon av Sveriges kommuner att koka vattnet på grund av störningar i dricksvattenproduktionen. Fall med vattenburen smitta inträffar varje år och mörkertalet kan vara stort. Sverige har med andra ord utmaningar att ta sig an redan i dag. Dessa utmaningar kan komma att förstärkas av framtida klimatförändringar, exempelvis vad gäller grundvattentillgång, ökad förekomst av extremväder med tillhörande risker och försämrad vattenkvalitet. Ett Nationellt nätverk för dricksvatten har initierats för att adressera dessa utmaningar. Bakgrunden till initiativet står att finna i Klimat- och sårbarhetsutredningen, Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60), som framhöll den splittrade aktörsbilden på dricksvattenområdet som en risk för dricksvattenförsörjningen. Nätverkets medlemmar består av sektorsansvariga myndigheter och berörda branschorganisationer; Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Svenskt Vatten, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vattenmyndigheterna. Genom systematiskt samarbete och samordning av insatser ämnar nätverkets medlemmar uppnå synergieffekter på dricksvattenområdet. LIVSMEDELS VERKET Box 622, Uppsala

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN

NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN Handlingsplan 2010-2013 Box 622, 751 26 Uppsala www.livsmedelsverket.se INNEHÅLL 1 Inledning... 3 Dricksvattenproduktion i Sverige... 4 Dricksvatten och planering...

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Vision för livsmedelskontrollen Professionell livsmedelskontroll för konsumenternas och företagens bästa Gemensamma nationella mål Exempel Mer omfattande kontroll

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress Information Sida 1 av 3 Gällande regler: LIVSFS 2005:20 (föreskrifter om hygien) och 2001:30 (föreskrifter om dricksvatten) Mer information om tillämpningen av reglerna återfinns i bilaga till blanketten.

Läs mer

Förslag till regional vattenförsörjningsplan

Förslag till regional vattenförsörjningsplan Förslag till regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Remissupplaga Göteborgsregionens kommunalförbund 2013-05-02 Arbetsprocess regional vattenförsörjningsplan En workshop där politiker och

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Samhällets kostnader för att förebygga brister i dricksvattenförsörjningen

Samhällets kostnader för att förebygga brister i dricksvattenförsörjningen Samhällets kostnader för att förebygga brister i dricksvattenförsörjningen 2 MSB:s kontaktpersoner: Ulrika Lindstedt, 010-240 41 21 Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 628 - December 2013

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

VA-verken, klimatförändringar och ramdirektivet för f r Vatten. Anders Finnson 08-506 002 02 anders.finnson@svensktvatten.se

VA-verken, klimatförändringar och ramdirektivet för f r Vatten. Anders Finnson 08-506 002 02 anders.finnson@svensktvatten.se VA-verken, klimatförändringar och ramdirektivet för f r Vatten Anders Finnson 08-506 002 02 anders.finnson@svensktvatten.se Norra Östersjön n ref grupp VA-verk 080116 1 Hur påverkar p klimatförändringarna

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015 2019

Verksamhetsstrategi 2015 2019 Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT. Tid Tisdagen den 18 november 2014, kl 08.15

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT. Tid Tisdagen den 18 november 2014, kl 08.15 KALLELSE/Underrättelse 1(2) 2014-11-12 Beslutsorgan KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Tid Tisdagen den 18 november 2014, kl 08.15 Plats KL 08.15-09.15 Trubaduren, Hönö Klåva. OBS!!!!!!!!! plats!! Sammanträdet

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

VA-strategi. Gävle kommun

VA-strategi. Gävle kommun VA-strategi Gävle kommun Innehåll 1 Inledning 3 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området 4 3 Målbild 4 4 VA-strategi 5 5 Delstrategier 6 5.1 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning 6 5.2 Robust

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:2

Regeringens proposition 2003/04:2 Regeringens proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Prop. 2003/04:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 september 2003 Göran Persson Lena Sommestad

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Föreskrifter om ändring i Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (2006:2) om övervakning av grundvatten och redovisning enligt

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(7) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(7) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(7) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Ett särskilt tack till Erik, min älskade sambo, för att du peppat mig och gett mig energi att kunna genomföra detta arbete.

Ett särskilt tack till Erik, min älskade sambo, för att du peppat mig och gett mig energi att kunna genomföra detta arbete. Förord Denna uppsats är skriven för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och avser magisterexamen i miljö- och hälsoskydd. Min förhoppning är att Skellefteå kommuns miljöavdelning

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

Det livsviktiga vattnet

Det livsviktiga vattnet Det livsviktiga vattnet Strategi för en långsiktig och hållbar VA försörjning i Östra Göinge Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-10-07 Dnr: KS 2014/00230 Innehållsförteckning 1 Det livsviktiga vattnet

Läs mer

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter

Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter UPTEC W 08 033 Examensarbete 30 hp Februari 2009 Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter Protection of Private Groundwater Supplies by Municipal Regulations Moa Nicolaisen Referat

Läs mer

Informationsmöte. Sörbo och Kalvnäset. Välkomna! Tack för att ni kom. 2014-12-04 kl. 18:00 18:30 Vad bystuga

Informationsmöte. Sörbo och Kalvnäset. Välkomna! Tack för att ni kom. 2014-12-04 kl. 18:00 18:30 Vad bystuga Informationsmöte Sörbo och Kalvnäset Välkomna! Tack för att ni kom. 2014-12-04 kl. 18:00 18:30 Vad bystuga 2014-12-04

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Skydda dricksvattnet!

Skydda dricksvattnet! MEDDELANDE M138 Maj 2013 Skydda dricksvattnet! Vi behöver fler och bättre vattenskyddsområden Skydda dricksvattnet! Vi behöver fler och bättre vattenskyddsområden Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar

Läs mer

Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län

Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län The Implementation of the European Water Framework Directive in the planning process

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer