NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN"

Transkript

1 NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi Box 622, Uppsala

2 INNEHÅLL 1 Inledning Strategi för Sveriges dricksvatten Dricksvattenförsörjning i Sverige Dricksvatten och Miljömålen... 8 Miljömålsarbetet i framtiden och dricksvatten Svensk vattenförvaltning och dricksvatten... 9 Vattenförvaltningens arbete med dricksvatten Dricksvatten och planering En översikt av planeringskrav och initiativ Planering för dricksvatten i framtiden Dricksvatten och FoU Ett lyft för Sveriges dricksvattenforskning? Dricksvatten och krisberedskap Intensifierat arbete med krisberedskap Internationellt arbete och dricksvatten Ökat internationellt samarbete Förslag till fortsatt arbete... 18

3 1 Inledning Dricksvatten är vårt allra viktigaste livsmedel. Varje dag lånar vi vatten ur kretsloppet för att dricka, leva och må bra. Dricksvatten utgör grunden för folkhälsa, livsmedelsproduktion och ekonomisk tillväxt. Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp som havsvatten, vattenånga i luften, regn och snö genom jord och berg som grundvatten. En översikt av vattnets kretslopp Källa: Sveriges geologiska undersökning. 1 I Sverige finns överlag god kvalitet och kvantitet av dricksvatten. Det är ovanligt att människor blir sjuka på grund av dåligt dricksvatten. Sverige har hittills varit förskonat från stora kriser på dricksvattenområdet, vilket skapat en situation där vi tar dricksvattnet för givet. Riskerna underskattas och det i sig blir ett problem. Tillbuden i Helsingborg, Göteborg, Öckerö, Karlstad och Östersund under tidsperioden visar dock tydligt att frågor om dricksvattenförsörjning måste tas på största allvar. Till det kommer att kvaliteten på dricksvattnet inte är lika god överallt. Varje vecka, året om, rekommenderas befolkningen i någon av Sveriges kommuner att koka vattnet på grund av störningar i dricksvattenproduktionen. Fall med vattenburen smitta inträffar varje år och mörkertalet kan vara stort. 1 Se NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 3

4 Sverige har med andra ord utmaningar att ta sig an redan i dag. Dessa utmaningar kan komma att förstärkas av framtida klimatförändringar, exempelvis vad gäller grundvattentillgång, ökad förekomst av extremväder med tillhörande risker och försämrad vattenkvalitet. 2 Enskild vattenförsörjning är särskilt sårbar vilket inte uppmärksammas i tillräcklig grad. Drygt 1,2 miljoner människor tar vatten från egen brunn och enskild vattenförsörjning omfattas av ett särskilt regelverk där mycket ansvar åläggs brunnsägaren. En studie från 2007 visade att ungefär 20 procent av de 5000 prover som ingick i studien var otjänliga och ungefär lika många var tjänliga. Resterande prover var tjänliga med anmärkning. Detta indikerar att kvaliteten på dricksvattnet i Sveriges enskilda brunnar inte är god. Ett Nationellt nätverk för dricksvatten har initierats för att adressera dessa utmaningar. 3 Bakgrunden till initiativet står att finna i Klimat- och sårbarhetsutredningen, Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007: 60), som framhöll den splittrade aktörsbilden på dricksvattenområdet som en sårbarhet för dricksvattenförsörjningen. 4 Nätverkets medlemmar består av sektorsansvariga myndigheter och berörda branschorganisationer; Boverket, Sveriges geologiska undersökning, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Svenskt Vatten, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vattenmyndigheterna. Föreliggande strategidokument talar om vad nationellt nätverk för dricksvatten vill åstadkomma. Handlingsplanen beskriver hur nätverket arbetar och verksamhetsplanen vad medlemmarna arbetar med tillsammans. 2 Se rapporterna Kan grundvattenmålet klaras vid ändrade klimatförhållanden? underlag för analys (SGU-rapport 2007:9) och Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat (SGU-rapport 2010:12) där minskad grundvattenbildning förutspås medföra problem med tillgång och kvalitet vid torrperioder i exempelvis små grundvattenmagasin i östra Svealand och mellersta och östra Götaland. Å andra sidan ökar enligt studierna riskerna för översvämningar, särskilt i Västra Sverige. 3 Nationellt nätverk för dricksvatten har i sitt arbete dragit nytta av en kartläggning av nationell samordning på dricksvattenområdet, genomförd under (se rapporten Förslag till samarbetsformer gällande nationell dricksvattensamordning av WSP Analys & Strategi och Capire). 4 Läs mer i Klimat- och sårbarhetsutredningen Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60). NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 4

5 2 Strategi för Sveriges dricksvatten Dricksvattenförsörjning är en sektor med långa ledtider. Sektorn har därtill en komplex aktörsbild och behov av finansiella investeringar, 5 vilket ställer höga krav på strategiskt och långsiktigt arbete. Om nationellt nätverk för dricksvatten och berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå börjar arbeta målmedvetet och systematiskt idag så kan Sverige förhoppningsvis se resultat om drygt år. Det nationella nätverket ser därför ett behov av en övergripande strategi för Sveriges framtida dricksvattenförsörjning. Föreliggande dokument syftar till att identifiera viktiga frågor för dricksvattenförsörjningen samt hur arbetet bör bedrivas för att uppnå den långsiktiga visionen: Sveriges befolkning har tillgång till dricksvatten av tillräcklig kvantitet och god kvalitet i en föränderlig värld Ambitionen med strategin för dricksvatten är att tydliggöra sektorns behov av stöd och riktning på kort samt lång, med insikt om att tidsintervall för klimatanpassningsfrågor bör vara långsiktigt. 6 Strategin tar sin utgångspunkt i ett antal viktiga frågor: Dricksvattenfrågor behöver lyftas tydligt i nationella mål och program Framtida klimatförändringar ställer krav på långsiktighet och metodik Planering på nationell, regional och lokal nivå behöver systematiseras Forskning, dataunderlag och kompetensförsörjning kräver ökat stöd Dessa frågor kommer att vidareutvecklas i detta dokument genom en översikt av respektive område, identifiering av utvecklingsbehov samt förslag till fortsatt arbete. 5 Se uppskattad kostnad för att klimatanpassa Sveriges dricksvattenförsörjning, en åtgärd som grovt uppges kosta drygt 5,5 miljarder kronor (se underlagsutredningen Dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat, Svenskt Vatten, 2007 M135). 6 Se Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60). NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 5

6 4 Dricksvattenförsörjning i Sverige Med dricksvattenförsörjning avses i detta dokument hela dricksvattenkedjan, det vill säga från tillrinningsområde för vattenförekomst/vattentäkt och brunn (fortsättningsvis används begreppet vattentäkter) till konsumentens tappkran. I nästan kommunala vattenverk renas vatten som försörjer drygt 8 miljoner människor. Resterande 1,2 miljoner invånare i landet och lika många i fritidshus får sitt vatten från egna eller gemensamma enskilda brunnar. Hälften av det vatten som används för att framställa dricksvatten kommer från ytvatten, som sjöar och rinnande vattendrag. Resterande andel vatten för dricksvattenproduktion fördelar sig mellan naturligt och så kallat konstgjort grundvatten. 7 Både grundvatten och ytvatten ger utmärkt dricksvatten med riktig behandling. Ett bra grundvatten har vissa fördelar gentemot ytvatten, då det har en lägre temperatur och bättre mikrobiologisk kvalitet, vilket föranleder en enklare behandling i vattenverket. 8 Dricksvattenförsörjningen involverar flera aktörer med olika ansvar och roller. Fastighetsägare med egen brunn ansvarar själva för sin dricksvattenförsörjning. Enligt Vattentjänstlagen är kommunen ansvarig för dricksvattenförsörjningen inom beslutat verksamhetsområde. Kommunen har även ett kontrollansvar för dricksvattenförsörjningen samt ett övergripande planeringsansvar för alla vattenfrågor i kommunen. Det centrala myndighetsansvaret för dricksvatten är genom lagstiftning fördelat mellan Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning och Vattenmyndigheterna. Viktiga branschorganisationer på området är Svenskt Vatten samt Sveriges kommuner och landsting (SKL), som företräder landets vattenproducenter respektive Sveriges 290 kommuner. 7 Sistnämnda vatten leds genom ett markgruslager, exempelvis grusås, och benämns efter en uppehållstid av minst 14 dagar konstgjort grundvatten. 8 Läs mer i Värt att veta om vatten: Frågor och svar om vårt dricksvatten, Svenskt Vatten. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 6

7 Något förenklat kan aktörsstrukturen inom dricksvattenförsörjningen illustreras som följer: 9 Ansvar från täkt till kran Ytvattentäkt Grundvatten Distributionsanläggning NATURVÅRDS VERKET Vattenverk LIVSMEDELSVERKET LIVSMEDELS VERKET VA installation BOVERKET Konsument Miljödepartementet SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Landsbygdsdepartementet BOVERKET Socialdepartementet LIVSMEDELSVERKET SOCIALSTYRELSEN Näringsdepartementet Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG VFF Miljöbalken LÄNSSTYRELSE OCH KOMMUN Finansdepartementet Vattentjänstlagen Livsmedelslagstiftning Socialdepartementet Dricksvattendirektivet 98/83/EG Plan och Bygglagen/ BBR Dricksvattenfrågor sorterar under fem olika departement; finans- landsbygds-, miljö-, närings- och socialdepartementet. Om samtliga aktörer med delansvar inom dricksvattenkedjan omfattas blir antalet departement ännu fler. Viktig lagstiftning som reglerar ansvar och roller på området härrör från EUdirektiv 10 och nationell lagstiftning såsom miljöbalken, 11 vattentjänstlagen, 12 livsmedelslagstiftning 13 samt plan och bygglagen (PBL) 14 samt lagen och förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk Notera att ansvarsfördelningen är på väg att förändras, bland annat genom tillkomst av den nya Havsoch vattenmyndigheten, som träder i kraft den 1 juli Se Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (Ramdirektivet för vatten). Naturvårdsverket och SGU är föreskrivande myndigheter. Varje vattenmyndighet ska ta fram miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i sin förvaltningsplan och förslag till åtgärder via åtgärdsprogram. Exempel på åtgärd kan vara att en dricksvattenförekomst ska ha vattenskyddsområde eller motsvarande skydd. Genomförandet av åtgärder ligger på ordinarie myndigheter. Dessutom berör Europadepartementets och rådets direktiv 2006/118 EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot förorening och försämring samt direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer skyddet för dricksvattenförekomster. 11 Miljöbalken fokuserar på ekologisk hållbarhet genom ett miljöskydds- och hälsoskyddsperspektiv. Genom tillsyn ska kommunen följa upp verksamheterna inom vattenförekomsters tillrinningsområde. Kommunernas miljönämnder har ansvar för att planera sin tillsynsverksamhet under miljöbalken och detta gäller även tillsynen av miljöfarlig verksamhet. 12 Enligt vattentjänstlagen har kommunerna skyldighet att se till att vattenförsörjning och avlopp finns inom befintlig eller blivande bebyggelse (SFS 2006:412, 2 ).. 13 Se Livsmedelslag (2006:804), Livsmedelsförordning (2006:813) och Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, omtryck (LIVSFS 2005:10). 14 När plan- och bygglagen trädde i kraft 1 januari 1987 togs inte förslag särskilda vattenplaner med utan bedömningen var att vattenplaneringen skulle inordnas i den nya lagens regelsystem. Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och byggande. I lagen anges att mark och vatten ska användas till det de är mest lämpade samt att hänsyn till både enskilda och offentliga intressen ska uppmärksammas vid planering och byggande. 15 Material i kontakt med vatten regleras i 2 3 BVL (1994:847 och 5 BVF (1994:1215) NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 7

8 5 Dricksvatten och Miljömålen Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål. 16 Vissa av dessa har mål/ delmål som rör skyddet av dricksvattenförekomster. Två av dessa mål; Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet berör direkt skyddet av yt- och grundvatten som används eller som kan användas för dricksvattenproduktionen. Det framgår att dessa vattenförekomster behöver skyddas genom upprättande av vattenskyddsområde. Även miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö tar upp dricksvattenförsörjningen. De uppsatta målen om skydd av dricksvattentäkter har fått kritik då de ännu inte har uppnåtts. Enligt lydelsen av delmål 3 Levande sjöar och vattendrag ska senast år 2009 vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som används för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt. Delmål 1 av Grundvatten av god kvalitet berör vattenskyddet då Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör enligt regeringens bedömning innebära bland annat att naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Miljömålsarbetet i framtiden Den förändring av miljömålssystemet som nu pågår medför bland annat att delmålen försvinner och lydelsen för respektive miljökvalitetsmål ska tillsammans med ett antal preciseringar styra arbetet. Preciseringar kommer att tas fram under hösten 2010 och kan i vissa fall tänkas motsvara delmålens innehåll. Nytt är att etappmål kommer att arbetas fram av den nu tillsatta Miljömålsberedningen. Etappmålen kan vara av mer övergripande karaktär och dricksvattenkedjan så som den i detta strategidokument är beskriven från vattenförekomst till tappkran skulle kunna vara ett lämpligt tema. Det är därför lämpligt att nätverket nära följer utvecklingen inom arbetet med framtagande av etappmål. Även utan etappmål bör verksamheten inom nätverket ansluta till miljömålsarbetet. Under 2011 finns bättre förutsättningar att bedöma utvecklingen inom miljömålsarbetet och en uppdatering av strategitexten avseende miljömål bör då ske. 16 Proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 8

9 6 Svensk vattenförvaltning och dricksvatten Sverige har delats in i fem geografiska vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. 17 Bakgrunden till indelningen är EU:s ramdirektiv för vatten som antogs år 2000 med det övergripande syftet att alla vatten ska uppnå god kemisk och kvalitativ status eller god ekologisk status senast år Direktivet är infört i svensk författning främst via 5 kapitlet i miljöbalken samt via vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Vattenförvaltningsförordningen medförde att traditionella administrativa gränser kompletterades med en indelning utifrån naturliga geografiska tillrinningsområden i Bottenvikens, Bottenhavets, Norra Östersjöns, Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. 19 Det övergripande ansvaret för vattenmyndigheten är att se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige och initiera åtgärder för att nå målet god vattenstatus i ett första steg till år 2015, men i alla vatten år Vattenmyndighetens uppgift är att ta fram och besluta om miljökvalitetsnormer, 20 förvaltningsplan och åtgärdsprogram inom vattendistriktet. Vattenmyndigheten ska också ta fram ett register över skyddade områden, vilka ska beaktas i normföreskrifterna och i åtgärdsprogrammen såsom vattenförekomster avsedda för dricksvattenförsörjning idag och i framtiden. Vattenförvaltningens arbete med dricksvatten Vattenskyddsområden är ett sätt, enligt vattenförvaltningsförordningens krav på åtgärdsprogram, att skydda dricksvattenförekomster så att angivna miljökvalitetsnormer kan följas. 21 Även vattentäkter som ligger i en vattenförekomst som ännu inte avgränsats bör genom länets och/eller kommunens försorg ges det skydd som behövs för att säkerställa en god dricksvattenkvalitet. Arbetet med att etablera nya och se över föråldrade vattenskyddsområden går dock för långsamt. Med tanke på vikten av att ha ett funktionellt vattenskyddsområde, för att skydda dagens och framtida vattentäkter avsedda för dricksvattenproduktion mot kemiska och mikrobiella föroreningar, så är det av vikt att denna fråga och process ses över. 17 Se Klart som vatten SOU 2002:105 och Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Prop. 2003/04:2. 18 Se Europaparlamentet och Rådets direktiv 2000/60/EG den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 19 Se förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660), som i vardagslag brukar kallas vattenförvaltningsförordningen (VFF). I förordningen behandlas indelning i vattendistrikt, vattenmyndigheterna och deras roll samt de olika arbetsmoment som ska utföras. 20 Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken år Avsikten med dem är att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmålen och att genomföra EG-direktiv. 21 Före detta ytvattendirektivet 75/440/EEG, om krav på ytvatten som används dricksvattenframställning, har upphört. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 9

10 De fem vattenmyndigheterna har i sina åtgärdsprogram för att nå god grundvattenstatus till 2015 föreslagit förstärkning av vattenskyddet samt upprättande av kommunala vatten- och vattenavloppsplaner. 22 Detta är det samma som brukar benämnas VA-planer, som utvecklas på kommunal nivå för planering av vatten och avlopp inom kommunens gränser. En VA-plan är inte juridiskt bindande, det saknas grund för detta i svensk lagstiftning, men däremot är kommunen skyldig att planera för vatten och avlopp inom kommunens bebyggelse. 23 Svenskt Vatten har tagit fram vägledning om kopplingen mellan råvatten och krav på beredningsteknik vid vattenverket. Vattenmyndigheterna kommer att följa upp hur åtgärdsprogrammet har beaktats vad avser skydd av dricksvattenförekomster och möjligheter att styra råvattenkontrollen. Detta kommer att ligga som ett underlag för kommande revidering av åtgärdsprogrammet. 22 Arbetet med den nya vattenförvaltningen och ramdirektivet för vatten ställer krav på att ett tillrinningsområdesperspektiv appliceras på all VA-planering. 23 Se lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 10

11 7 Dricksvatten och planering Idag finns lagstiftning som styr och initiativ som rör planering på dricksvattenområdet. Nedan kommer dessa att presenteras översiktligt med ett avslutande avsnitt om hur arbetet kan bedrivas i framtiden. En översikt av planeringskrav och initiativ I plan- och bygglagen finns regler för regional planering. En regionplan ska tjäna till ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anläggningar. Med den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 kommer också de regionala perspektiven att stärkas i den kommunala översiktsplaneringen. I dag finns endast en regionplan Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, som är både en fysisk regionplan enligt plan- och bygglagen och ett regionalt utvecklingsprogram. I planen presenteras en övergripande rumslig framtidsbild för östra Mellansverige. Planen innehåller bl.a. ett avsnitt om regionens dricksvattenförsörjning. Till skillnad från vattenförsörjningsplaner, som anges nedan, regleras översiktsplanen och processen kring denna i lag. 24 Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. En översiktsplan ska redovisa grunddragen för hur kommunen avser att använda mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Av planen ska också framgå hur kommunen avser att tillgodose riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer. Från ett dricksvattenperspektiv kan en översiktsplan exempelvis innehålla en redovisning av befintliga och framtida yt- och grundvattentäkter, betydelsefulla grundvattentäkter i t.ex. grusåsar, befintliga och framtida vattenskyddsområden samt översvämningshotade områden. Det finns direkta kopplingar mellan planeringsarbete relaterat till vattenfrågor utifrån vattentjänstlagen, miljöbalken, plan och bygglagen samt den nya vattenförvaltningen. I den nya vattenförvaltningen utifrån EU:s vattendirektiv har begreppet Vattenplaner lyfts fram och Vattenmyndigheterna försöker visa på möjligheten och behovet av att integrera dessa i kommunernas översiktsplanering. I ett försök att reda ut den pluralism av planeringsverktyg som finns, med beröring på dricksvatten och planering, förklarar Sveriges geologiska undersökning (SGU) initiativens samhörighet som följer: 24 Se 4 kap. 1 PBL (1987:10) i den idag gällande plan- och bygglagen. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 11

12 1) en regional vattenförsörjningsplan bör vara en del av det regionala planeringsunderlag som länsstyrelsen har till uppgift att bistå kommunerna med, 2) en kommunal vattenförsörjningsplan bör utgöra ett underlag för såväl den kommunala översiktsplanen som en kommunal VA-plan och 3) strategiska delar av vattenförsörjningsplanen bör ingå i översiktsplanen, detta kan göras som ett tillägg till en aktuell översiktsplan. Syftet med en vattenförsörjningsplan anges av SGU vara att säkerställa tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen i ett område på lång sikt, dvs. i ett flergenerationsperspektiv. 25 Arbetet med vattenförsörjningsplaner pågår i flera kommuner, i samverkan mellan kommuner samt i några fall på länsnivå. SGU rekommenderar i sin rapport att länsstyrelserna initierar arbetet med vattenförsörjningsplanering, genom att ta fram regionala planer, vilka kan stödja kommunernas arbete med framtagande av kommunala planer. 17 En annan viktig planeringsfråga rör material i kontakt med dricksvatten. Dricksvattenföreskrifterna ställer i 5 krav på att dricksvatten inte innehåller material från installationer som används vid beredning eller distribution av dricksvatten, eller ämnen som har samband med sådana material, i högre halter än som är nödvändigt för att tillgodose ändamålet med användningen av materialen. Boverkets Byggregler (BFS1993:57) ställer i avsnitt 6:62 funktionskrav på tappvatteninstallationer så att installationerna bland annat kan uppfylla dricksvattenföreskrifterna. Planering för dricksvatten i framtiden I den korta genomgången ovan och i dialog med företrädare för regional och lokal nivå så är det tydligt att planering för vatten, i synnerhet dricksvattenfrågor, ter sig mycket komplex. Det är därför viktigt att på ett tidigt skede rikta stödjande insatser som adresserar de behov av verktyg, metoder och underlag som efterfrågas av kommunerna ur ett klimatanpassningshänseende. Arbetet med vattenförsörjningsplaner stärker kommunens eget underlag för kommunal samhällsplanering, översiktsplaner och detaljplaner. En informationskampanj för att upprätta vattenförsörjningsplaner kommer att genomföras i samverkan mellan flera av medlemsorganisationerna i nätverket. Byggregelsystemet är uppbyggt så att det är byggherren som ansvarar för att reglerna är uppfyllda. Ett sätt att uppfylla reglerna är att använda sig av frivilligt typgodkända produkter enligt 18 BVL. Ett typgodkännande innebär att material, konstruktioner eller anordningar får användas i byggnadsverk. Inom Europeiska kommissionen arbetar man med att harmonisera byggprodukter så att det går att CE märka dem och när det finns CE märkta produkter är det inte längre möjligt att utfärda typgodkännande. 25 Se "Vattenförsörjningsplan - identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning" (SGU-rapport 2009:24) NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 12

13 CE-märkningen av produkter i kontakt med dricksvatten är ett arbete som kommissionen har arbetat med sedan 1998 och där man under tiden har haft svårigheter att få fram ett gemensamt system då det berör både dricksvattendirektivet och byggproduktdirektivet. Boverket arbetar för att få ett gemensamt system då det kan bli problem när möjligheten med typgodkännande försvinner. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 13

14 8 Dricksvatten och FoU Den dricksvatteninriktade forskning som idag bedrivs i Sverige får stöd till stor del från branschorganisationen Svenskt Vatten. 26 Genom avgiftsfinansierad forskning om ca 15 miljoner per år stöds forskning inom identifierade prioriterade områden: Klimatpåverkan, reningsteknik och skydd av vattentäkt Processer i vattenledningssystem (mikrobiologi och korrosion) Riskanalyser från råvattentäkt till tappkran Mikrobiella barriärer och åtgärder för minskad risk för mikrobiell påverkan Samhällsplanering av dricksvatten, givet de identifierade utmaningar som diskuterats tidigare i detta dokument vad gäller tillämpning på regional och lokal nivå, skulle även kunna vara ett ämne för forskning. I en översikt av den svenska VAforskningen från 2008, genomförd på uppdrag av Svenskt Vatten, konstaterades följande: Omfattningen av svensk forskning och utveckling inom VA-området (VA FoU) är liten i relation till de värden VA-branschen förvaltar och det är framför allt forskningen som har liten omfattning. Det finns många forskningsgrupper i Sverige som arbetar med VAfrågor. De är så många att de flesta är alltför små, vilket påverkar kvaliteten på forskningen. [ ] Svenska forskningsgrupper är i liten grad aktiva i internationella nätverk t.ex. i projekt inom EU:s ramprogram för forskning. Svensk VA-FoU är i mindre grad än i andra länder industriellt inriktad och lite präglad av leverantörsindustrins önskan om innovationer. Forskningen är mer innovativ när det gäller nya tankar och system med ursprung i det politiska och offentliga världen som t.ex. kretsloppssamhället. Ett lyft för Sveriges dricksvattenforskning? Forskning och kunskapsuppbyggnad är central för att möjliggöra anpassningsåtgärder i samhället, vilket lyfts fram i regeringens forsknings- och innovationsproposition Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). I denna framhålls forskning om klimat fram som ett prioriterat område. Propositionen påvisar att det finns ett behov av riktad och mer tillämpad forskning, framför allt när det gäller samhällets sårbarhet inför ett förändrat klimat. Frågor som lyfts i detta sammanhang är bl.a. forskning om risker för översvämningar, ras och skred, påverkan på infrastruktur, risker för dricks- och grundvatten samt ökad spridning av sjukdomar. Ansvariga finansiärer för forskning inom dessa områden är forskningsråd som Mistra, Formas, men även myndigheter såsom Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Dessa finansiärer, tillsammans med Svenskt Vatten och andra aktörer på FoU-området, behöver fördjupa dialogen om svensk dricksvattenforskning. Fokus kan vara de kunskapsgap och behov som idag finns, frågor om internationalisering och anslagsfrågor för dricksvattenforskningen. 27 FoU på dricksvattenområdet behöver utvecklas för att möta dagens och framtiden sårbarheter och risker, för att Sverige ska kunna ta sig an framtidens utmaningar i ett förändrat klimat. 26 Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är kommunernas FoU-program med fokus på VA-teknik. Programmet finansieras genom VA-taxan i kommunerna. 27 Se diskussion i rapporten Svensk FoU innen VA-teknik, Svenskt Vatten Nr NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 14

15 9 Dricksvatten och krisberedskap Behovet i alla kriser är ett snabbt och korrekt agerande som minskar konsekvenserna och sparar kostnader för samhället, när det som inte får ske ändå inträffar. Problembilderna vid dricksvattenkriser är flera och påvisar behovet av ett vidareutvecklat arbete på området. Krishantering idag bygger på dagliga kontakter och informella nätverk. Länsstyrelsens roll är ofta otydlig och oklar för den kommunala nivån. 28 Än mer komplex blir aktörsstrukturen då allt fler kommuner väljer att lämna en traditionell kommunal struktur där VA, miljökontor och räddningstjänst finns samlat inom respektive förvaltning och samma geografiska område. De nya organisatoriska kartorna med nya privata aktörer, kommunalförbund och bolag över de geografiska gränserna överlappar inte varandra, vilket bidrar till stora problem när det gäller roller, ansvar och samarbeten. Ta den lilla kommunen med slimmad personalstyrka som hanterar allt från avlopp, vattenverk, till mark och park, dvs. få personer med bred verksamhet. Detta kan jämföras med storstadsområdet, större städer, där en kris kan omfatta en mycket stor mängd människor och många känsliga samhällsviktiga verksamheter. Ofta är fler än en kommun aktör i krisen och graden av samordning påverkar utgången av krishanteringen. Det är svårt att idag hitta två kommuner som har exakt samma politiska organisation. Generationsskiften och omorganisationer påverkar dessutom kunskaperna negativt, och det är fortfarande sällsynt att rutiner, krisplaner, nödvattenplaner m.fl. är nedtecknade vid pensionsavgångar. 29 En återkommande fråga under hela och 2000-talen har varit om svenska kommuner har förmåga att hantera en riktigt stor kris inom dricksvattenförsörjningen. Riksrevisionens utredning år 2008 svarade nej på den frågan. Intensifierat arbete med krisberedskap Riksrevisionens undersökning konstaterade att det inte är möjligt att hantera omfattande kriser inom dricksvattenområdet. Evakuering och hot mot stora försörjningssystem klaras inte i vissa scenarier, samt att det saknas brukarprioriteringar i kris. Slutsatserna påtalar att staten måste göra mera. 30 Det finns ett tydligt behov av förbättring på krisberedskapsområdet vad gäller: - den regionala samordningen och samverkan i kriser - uppdaterade krisplaner som tar hänsyn till nya strukturer - nödvattenförsörjningsplaner som håller måttet - en politisk vilja att bidra till att generationsväxlingen genomförs på ett bra sätt. Dessa frågor med identifierade kapacitetsbehov och kunskapsgap behöver adresseras. 28 Dricksvattenförsörjning - beredskap för stora kriser, RIR 2008:8. 29 Se rapporten Uppföljningen 2009 avtyréns, WSP, Akrab, Wahrenkonsulter och Sweco. 30 Dricksvattenförsörjning - beredskap för stora kriser, RIR 2008:8. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 15

16 10 Internationellt arbete och dricksvatten Både inom Europeiska Unionen (EU) och Förenta Nationerna (FN) drivs frågor med direkt eller indirekt beröring på dricksvattenområdet. Direkt betydelse har den påbörjade revideringen av dricksvattendirektivet och eventuellt införandet av obligatoriska Water Safety Plans (WSP) m.m. EU:s vitbok om klimatanpassning berör behovet av att säkerställa infrastruktur såsom dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat. 31 Andra direktiv med kopplingar till dricksvattenförsörjningen är översvämningsdirektivet från 2007 som genom förordning (2009:956) om översvämningsrisker introducerats i svensk lagstiftning. Översvämningsdirektivet syftar till att minska ogynnsamma följder av översvämningar och dess påverkan på människors hälsa, vilket kopplar till bland annat risken för förorening av vatten avsett för dricksvattenproduktion. MSB är behörig myndighet i Sverige för översvämningsfrågorna. Ytterligare ett direktiv med bäring på dricksvattenområdet är Infrastructure for Spatial Information in Europe (Inspire) från 2007, vars syfte är att möjliggöra observationer av tillståndet i miljön och dela information på identifierade områden. Inspire innehåller regler om teknisk interoperabilitet och ställer bland annat krav på att myndigheter ska dela med sig av data i elektronisk form. Detta kan bland annat ske genom nättjänster. Förenta Nationerna har utnämnt decenniet till The decade for water med ursprung i Rio-konferensen Drivkraft bakom instiftandet av ett decennium för vatten är att uppnå ett delmål av Millenniemål nummer 7; att år 2015 halvera andelen av världens befolkning som lever utan hållbar tillgång till dricksvatten och sanitet. Världshälsoorganisationen (WHO) ger ut internationella rekommendationer för dricksvattenkvalitet, Guidelines for Drinking Water Quality, med syfte att motverka förorening av och höja kvaliteten på dricksvatten. WHO riktar sig till nationella och lokala tillsynsmyndigheter samt till vattendistributörer och organisationer som sköter dricksvattenförsörjningen. WHO:s rekommendationer används som underlag då svenska gräns- och riktvärden tas fram och/eller ses över." Utöver EU och FN finns ett antal tongivande organisationer som driver dricksvattenrelaterade frågor. Dessa är bland annat International Water Association (IWA) och European Water Association (EWA). IWA är en organisation med medlemmar i 130 länder vars fokus ligger på hela vattencykeln, forskning 31 Vitbok. Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram, Bryssel den , KOM (2009). 32 Läs mer på NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 16

17 såväl som praktik, med målgrupper inom offentlig förvaltning, VA-samfundet och industrin. En annan viktig europeisk aktör är EUREAU, som är en sammanslutning av de nationella europeiska föreningarna för allmän vattenförsörjning och avlopp med säte i Bryssel. Samtliga EU-länder samt Norge är med i EUREAU via sina nationella föreningar. Sverige är representerat genom branschorganisationen Svenskt Vatten och flera vattenproducenter finns aktiva inom olika delar av organisationen. År 1975 startades EUREAU med temat vattenförsörjning. Under 1998 slogs EUREAU ihop med EWWG som fokuserat på avloppsfrågor. Dess roll är att erbjuda sin kompetens till olika EU-organ samt att påverka europeiska beslutstagare. Ökat internationellt samarbete Sverige behöver lyfta sitt internationella engagemang på dricksvattenområdet. Detta kan göras i gemensamma satsningar med internationella organisationer. Ett gott exempel här är Konferensen Cities of the Future 2011 den maj, lokaliserad till Stockholm, vars fokus ligger på att vatten måste komma in tidigt i samhällsplaneringen. Nationalkommittén för vatten i Sverige, tillsammans med IWA, Urban Water AB, International Federation for Housing and Planning, Föreningen för Samhällsplanering och Stockholm International Water Institute står som samarrangörer. Vattendecenniet kan även ge drivkraft till arbetet på dricksvattenområdet i Sverige. Initiativet identifierar viktiga frågor, kanaler och målgrupper för att infria de uppställda målen i samband med exempelvis Världsvattendagen som inträffar den 22 mars varje år. Detta arbete med tillhörande underlag är användbart för Sverige, då just kommunikation kring dricksvatten och dess utmaningar behöver lyftas på alla nivåer. Sverige har tagit första steget för att ratificera FN:s internationella protokoll för vatten och hälsa. Miljödepartementet ansvarar för huvudkonventionen, varunder protokollet sorterar, vilka har informerat att ratificieringsprocessen av protokollet kan komma att initieras under Artikel 6 bland annat handlar om att etablera nationell samordning mellan berörda myndigheter. Protokollet är upprättat av United Nations Economic Commission for Europe (UNECE). 33 Denna process är viktig att följa för berörda aktörer. 33 Läs mer på NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 17

18 11 Förslag till fortsatt arbete I detta strategidokument har centrala områden och frågor lyfts om dricksvattenförsörjningen i Sverige. Strategiskt och långsiktigt arbete är ett måste i en sektor som dricksvatten, vilken är tekniskt och juridiskt komplex samt har långa ledtider. Ett huvudbudskap i dokumentet är att Sverige behöver tänka långsiktigt och metodiskt, då framtida klimatförändringar ställer större och ibland nya krav på dricksvattenförsörjningen. Detta i synnerhet vad gäller förekomst av framtida extremväder och en försämrad vattenkvalitet, vilken vi redan nu kan se tendenser av. I avsnittet om miljömålen och vattenförvaltningens arbete adresseras dricksvatten, vilka behöver lyftas tydligt i dessa nationella mål och program. Avsnittet om planering gav en kort översikt av planeringskrav och vägledningar på nationell, regional och lokal nivå. Översikten ger vid handen att vattenplaneringsarbetet behöver systematiseras. Länsstyrelser och kommuner behöver stöd i denna process. Inrättandet av vattenskyddsområden, enligt rekommendationer och krav i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, utgör en viktig del för att skydda dricksvattnet idag och i framtiden, men arbetet däri går för långsamt. Tidigare i dokumentet framfördes att forskning och kunskapsuppbyggnad är kritiska faktorer för att möjliggöra anpassningsåtgärder i samhället. Detta är även sant för FoU på dricksvattenområdet, vars utvecklingsbehov bör adresseras så Sverige står redo inför framtida utmaningar. NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi 18

19 Dricksvatten är vårt allra viktigaste livsmedel. Det utgör grunden för folkhälsa, livsmedelsproduktion och ekonomisk tillväxt. I Sverige finns överlag god kvalitet och kvantitet av dricksvatten och det är ovanligt att människor blir sjuka. Sverige har hittills varit förskonat från stora kriser på dricksvattenområdet, vilket skapat en situation där vi tar dricksvattnet för givet. Vi underskattar riskerna och det i sig blir ett problem. Vattenkvaliteten på dricksvattnet inte är lika god överallt, i synnerhet enskild vattenförsörjning har specifika utmaningar vad gäller vattenkvalitet. Varje vecka, året om, rekommenderas befolkningen i någon av Sveriges kommuner att koka vattnet på grund av störningar i dricksvattenproduktionen. Fall med vattenburen smitta inträffar varje år och mörkertalet kan vara stort. Sverige har med andra ord utmaningar att ta sig an redan i dag. Dessa utmaningar kan komma att förstärkas av framtida klimatförändringar, exempelvis vad gäller grundvattentillgång, ökad förekomst av extremväder med tillhörande risker och försämrad vattenkvalitet. Ett Nationellt nätverk för dricksvatten har initierats för att adressera dessa utmaningar. Bakgrunden till initiativet står att finna i Klimat- och sårbarhetsutredningen, Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60), som framhöll den splittrade aktörsbilden på dricksvattenområdet som en risk för dricksvattenförsörjningen. Nätverkets medlemmar består av sektorsansvariga myndigheter och berörda branschorganisationer; Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Svenskt Vatten, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vattenmyndigheterna. Genom systematiskt samarbete och samordning av insatser ämnar nätverkets medlemmar uppnå synergieffekter på dricksvattenområdet. LIVSMEDELS VERKET Box 622, Uppsala

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling

Läs mer

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt?

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt? Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt? Kristianstad den 8 februari 2012 Arbetet med vattenskyddsområde Clas Magnusson Havs- och vattenmyndigheten HaVs ansvar kopplat till

Läs mer

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare? Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare? Dricksvattenutredningen en trygg dricksvattenförsörjning Folke K Larsson Höstkonferens, Halmstad 23 september 2014 Arbetssätt Särskilde utredaren Gunnar Holmgren

Läs mer

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1 Styrande dokument och lagstiftning I denna bilaga sammanfattas de viktigaste lagarna som rör VA-planeringen. Av dessa är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken viktigast

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Lars-Ove Lång, SGU Grundvatten inom vattenförvaltningen Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, 26-28 sep. Borås SGU Myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Ramdirektivet för vatten

Ramdirektivet för vatten Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Miljö- och klimatdialog

Miljö- och klimatdialog Miljö- och klimatdialog Arbetsmaterial kommunträffar 2015 Kommunen har en viktig roll i åtgärdsarbetet För att främja arbetet inom miljö och klimat har flera åtgärdsprogram och handlingsplaner arbetats

Läs mer

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING 5.4 VATTENFÖRSÖRJNING Aktualitetsansvarig: Vattenvårdsenheten (VVE) Kontaktperson: Ann Rane (VVE) 031-60 50 26 VF 1 (6) BESTÄMMELSER 3 KAP 8 MB Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Mönsterås kommun / kommun@monsteras.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-01 13:02:09

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Ett verktyg i kommunernas dricksvattenarbete Malin Pettersson, Vattenmyndigheten Dricksvattenseminarium, Garnisonen, 31 maj 2016 Rent vatten börjar bli en bristvara

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Förslag till förtydligande i 1 och 2 Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten samt i 3 verkets föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?

Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen? Miljökvalitetsnormer för vatten hur ska de in i översiktsplaneringen? MKN-vatten in i plan- och bygglagen 2009: PBL 3.kap. 5 Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer

Läs mer

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Eriksson, miljöskyddshandläggare Elvira Laneborg, samordnare klimatanpassning 2011-09-29 Klimatanpassning Arbetet med att anpassa

Läs mer

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

NATIONELLT SAMORDNINGSANSVAR FÖR DRICKSVATTEN

NATIONELLT SAMORDNINGSANSVAR FÖR DRICKSVATTEN NATIONELLT SAMORDNINGSANSVAR FÖR DRICKSVATTEN Ett nytt nätverk för dricksvatten ser dagens ljus Box 622, 751 26 Uppsala www.livsmedelsverket.se INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Nationellt nätverk för dricksvatten...

Läs mer

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Lena Gipperth Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Syftet idag: Kort beskrivning av direktivets angreppssätt

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Från Mark till Vatten Västerås 30 januari 2008. Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla

Från Mark till Vatten Västerås 30 januari 2008. Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla Vattenpoesi 1 Från Mark till Vatten Västerås 30 januari 2008 Vad krävs för att - även i framtiden - få fram bra dricksvatten åt alla Anders Finnson Svenskt Vatten Svenskt Vatten företräder VA-verken och

Läs mer

Kommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning. Dir. 2013:75. Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013.

Kommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning. Dir. 2013:75. Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013. Kommittédirektiv En trygg dricksvattenförsörjning Dir. 2013:75 Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska gå igenom dricksvattenområdet, från råvatten till

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Hoten mot dricksvattnet

Hoten mot dricksvattnet Hoten mot dricksvattnet Så ska vi säkra rent vatten åt stockholmarna 1 Inledning... 3 Inledning... 3 Vattnets förmåga att stå emot klimatförändringen... 3 Klimatförändringens påverkan på vattnet... 3 Dålig

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Vattenförvaltning och översiktsplanering -vattenrådens roll

Vattenförvaltning och översiktsplanering -vattenrådens roll Vattenförvaltning och översiktsplanering -vattenrådens roll Maj 2010 Birgitta Fritzdotter Den nya vattenförvaltningen Bättre helhetsgrepp på samhällsplanering Integrering av vattenfrågorna i den fysiska

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen,

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN 1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan

Läs mer