PRIVATISERING OCH DEN INFORMELLA STADEN EXEMPLET BRASILIEN/RIO DE JANEIRO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRIVATISERING OCH DEN INFORMELLA STADEN EXEMPLET BRASILIEN/RIO DE JANEIRO"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET KULTURGEOGRAFISKA INSTITUTIONEN KULTURGEOGRAFI C; UPPSATS 10P VT 2004 HANDLEDARE: AINA TOLLEFSEN PRIVATISERING OCH DEN INFORMELLA STADEN EXEMPLET BRASILIEN/RIO DE JANEIRO KATARINA HAUGEN

2 Privatization and the Informal City Brazil/Rio de Janeiro as an example ABSTRACT The aim of this study is to analyze a part of the complexity surrounding privatization of informal settlements in existing urban structures. The main theoretical points of departure are the importance of property rights, especially the views of the Peruvian economist Hernando de Soto; different perspectives on the informal sector; and official responses to the phenomena. The Brazilian favelization experience (development of squatter settlements), particularly in the local context of Rio de Janeiro, is used as an example of the dynamics of the seemingly ever-intensifying processes of informality, the diverse responding official strategies during different periods of the favelization process, and the resulting challenge for local and national level spatial planning, as well as for the city s population, both within and outside of the favelas. Finally, the recently initiated Brazilian national program for support of sustainable land regulation is considered in terms of its particularly interesting political background, prerequisites and possible impacts on the Brazilian cities and the favela dwellers. Finally, the potential outcomes to this privatization program, which is yet to be implemented, are discussed to some degree, with reference to the theoretical framework of this study, and to the processes of informal urbanization. 2

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte, frågeställningar och avgränsningar Metod, källor och källkritik Disposition TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Den urbana informella bostadssektorn Squatter settlements Den privata äganderättens betydelse Om äganderättens och institutionernas betydelse Äganderätten i informella bostadsområden Egendomens ensidiga existens i tredje världen Markägande och intressekonflikter Myndighetsresponser gällande informella bostadsområden FAVELAS NATIONELLT OCH LOKALT Urbanisering och favelização i Brasilien Favelas i Rio de Janeiro: historik och expansion under 1900-talet Myndigheternas förhållningssätt till Rios favelas då och nu DET BRASILIANSKA PRIVATISERINGSINITIATIVET (PNRFS) Den politiska bakgrunden: Lula och PT Handlingsprogrammet för PNRFS SAMMANFATTANDE DISKUSSION LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING...55 Bilaga 1: Karta över favelas i Rio de Janeiro år 1999 Bilaga 2: Exempel på resultat av regleringsprogram i Rio de Janeiro 3

4 FÖRKORTNINGAR OCH PORTUGISISKA ORD/BEGREPP Aceitação: Acceptans (myndighetsinställning till favelas) Bairro: Stadsdel CHISAM: Lokalt organ inrättat på 1960-talet med uppgift att utplåna samtliga favelas i Rio de Janeiro under en tioårsperiod Cortiço: Hyreshus bebodda av fattiga befolkningsgrupper Direito real de uso: Användarrätt Erradicação: Utplåning (myndighetsinställning till favelas) Estatuto da Cidade: Den brasilianska stadsförfattningen från år 2001 Favela: Brasiliansk term för squatter settlement, d.v.s. bostadsområde (ursprungligen) utan laglig status Favela-Bairro: Bostadsprogram i Rio de Janeiro Favelados: Invånare i favelas Favela é solução: Favela är lösningen (myndighetsinställning till favelas) Favelização: Favelas uppkomst och expansion Fome Zero: Program initierat av president Lula, syftar till att utrota hungern i Brasilien Grandes Favelas: Bostadsprogram i Rio de Janeiro Habitações populares: Billiga bostäder i perifera stadsdelar i Rio de Janeiro i början av 1900-talet IBGE: Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (Brasilianska geografi- och statistikinstitutet) IETS: Instituto de Estudos de Trabalho e Sociedade (Institutet för arbets- och samhällsstudier) ILD: Institute of Liberty and Democracy ILO: International Labour Organization Ministério das Cidades: Ministeriet för urbana frågor Morar Legal: Bostadsprogram i Rio de Janeiro Morar Sem Risco: Bostadsprogram i Rio de Janeiro Morro: Kulle, samt sedermera benämning på favelas MUNIC: Pesquisa de Informações Básicas Municipais (nationell undersökning av Brasiliens kommuner år 2001) 4

5 Petista: Medlem i PT PNRFS: Programa Nacional de Regularização Fundiária Sustentável (Nationellt program för hållbar markreglering) PREALC: ILO:s regionala sysselsättningsorgan i Latinamerika Programa Bairrinho: Bostadsprogram i Rio de Janeiro PT: Partido dos Trabalhadores (socialdemokraterna/arbetarpartiet i Brasilien) Reforma Passos: Stadsplaneringsreform i Rio de Janeiro under tidigt 1900-tal Regularização fundiária: Markreglering SAP: Strukturanpassningsprogram Subúrbio: Förort Urbanização: Urbanisering (uppgradering) av favelas Usucapião: Juridiskt verktyg för formalisering av egendom Zona Sul: Rio de Janeiros södra stadsdelar Zona Norte: Rio de Janeiros norra stadsdelar 5

6 6

7 1. INLEDNING Brasilien har under 1900-talet genomgått en process av kraftig tillväxt av den urbana befolkningen parallellt med minskande rural befolkning i relativa tal. Den påtagliga och snabba urbaniseringsprocessen har inneburit stora påfrestningar för det brasilianska samhället. En befolkningsomfördelning ställer stora krav på anpassning i både stad och landsbygd. Den omfattande inflyttningen till och tillväxten av landets städer har orsakat en allvarlig brist på mark och bostäder. Urbaniseringen har också resulterat i rumsligt segregerade städer där stora delar av befolkningen exkluderas från den formella staden. 1 Detta har i sin tur lett till uppkomsten av spontan och formellt sett illegal bebyggelse, uppförd på mark som tagits i anspråk utan laglig rätt genom företrädesvis ägandeskap eller någon form av hyres- eller arrendeöverenskommelse. Den formella stadens oförmåga att absorbera de nya invånarna har medfört att urbaniseringsprocessen tagit sig informella uttryck. Tillgång till säkra rättigheter till mark är centralt för möjligheterna för stadens fattiga befolkningsskikt att skapa sig acceptabla boendeformer. Invånarna i informella bostadsområden saknar emellertid detta. Informalitet behöver inte per definition medföra illegalitet, men kategorin innefattar även sådana områden. Terminologin kring dessa innehåller bl.a. benämningar som illegala bostadsområden, squatter settlements och landspecifika termer som t.ex. favelas i Brasilien, barriadas i Peru, colonias populares/ciudades perdidas i Mexico, samt barrios i Argentina. 2 Till stor del beroende på dess osäkra och illegala status har de har som gemensamma nämnare dålig eller bristande tillgång till nödvändigheter såsom rent vatten, sanitära anläggningar, energiförsörjning, transport- och utbildningsmöjligheter samt hälsovårdsinrättningar. 3 Invånarna ställs p.g.a. detta inför en mängd utmaningar och problem, t.ex. sociala och ekonomiska svårigheter samt avsaknad av infrastruktur och annan samhällsservice. Brasilien har idag uppskattningsvis 60% av sin befolkning boende i områden som på något sätt är informella till sin karaktär. 4 Av dessa anses en 1 Fernandes Pacione Todaro Marques (Jornal do Brasil ) 7

8 avsevärd andel utgöras av favelas exakt hur mycket är dock okänt (se även Figur 3). Att en stor andel av befolkningen saknar formell rätt till den mark deras bostäder är byggda på, och de problem som detta medför, har också kommit att uppmärksammas allt mer. Det finns nu en tydlig politisk vilja att göra något drastiskt åt situationen. Som ett led i att försöka tackla den enorma utmaningen att skapa acceptabla levnadsbetingelser och boendeformer för landets fattiga urbana befolkning kungjorde den brasilianska regeringen, ledd av Luiz Inácio Lula da Silva, under år 2003 ett nationellt program, Programa Nacional de Apoio á Reguliarização Fundiária Sustentável, (fortsättningsvis benämnt PNRFS), för reglering av markägandeförhållanden och bebyggelse i favelas. Programmet är influerat av den peruanske ekonomen Hernando de Sotos idéer om den informella sektorn och äganderättens betydelse. Detta politiska initiativ väcker frågor gällande hanteringen av och synen på favelas, och vilka effekter denna privatiseringsreform kan få. Det är också intressant som inslag i ett bredare sammanhang med olika strategier för fattigdomsbekämpning, bostadsförsörjning, informalitet och urbanisering. Brasilien och PNRFS får i denna uppsats fylla en funktion som illustrativ fallstudie Syfte, frågeställningar och avgränsningar Denna studie syftar till att analysera den problematik som omger privatisering av mark och bebyggelse i informellt uppkomna bostadsområden i befintliga urbana strukturer i Brasilien, med fokus på den privata äganderätten och dess betydelse. Detta sker utifrån befintlig teoribildning relaterad till urbanisering och informalitet, med särskild tonvikt på de Sotos idéer, samt med utgångspunkt i en fallstudie av det brasilianska privatiseringsinitiativet; PNRFS. Inom dessa ramar analyseras och utvärderas i någon mån PNRFS förutsättningar och möjliga effekter. Av särskilt intresse är också de svårigheter de informella bosättningarna skapar för den offentliga planeringen gällande exempelvis hanteringen av eventuella intressekonflikter mellan den 8

9 privata äganderätten och den allmänna samhällsnyttan. Frågan om äganderätten till marken är central i detta sammanhang. Ur syftet kan följande frågeställningar härledas: Vilka är de viktigaste synsätten på den informella sektorn i Latinamerika, och vilken kritik kan riktas mot de Sotos idéer om denna? Vilken betydelse har äganderätten för de människor som bor i informella bostadsområden? Hur kan utvecklingen av favelas i Rio de Janeiro illustrera den informella sektorns omfattning och effekter? Vilken är den politiska bakgrunden till privatiseringsreformen PNRFS, och hur är dess konkreta handlingsprogram utformat? Vilket synsätt på favelas hos de offentliga myndigheterna återspeglas i reforminitiativet, och vilka synsätt har förekommit under tidigare skeden? Vilken potential har privatiseringsreformen PNRFS, och vilka effekter är rimliga att vänta sig av denna reform? Studien behandlar den informella staden utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv. Detta innebär i detta sammanhang att frågor om hanteringen av oplanerade områden i den formella staden med avseende på exempelvis åtgärdsstrategier, äganderätten till urban mark och tillförsel av infrastruktur står i centrum för intresset. Huvudfrågan kretsar kring den privatiseringsstrategi de brasilianska myndigheterna nu tillämpar för att få bukt med något som sedan länge är en realitet, nämligen den omfattande förekomsten av favelas i landets städer. Det är således inte de socioekonomiska förhållanden och missförhållanden som inte sällan råder i dessa områden som är det centrala i denna studie. Däremot är en bakgrund om favelas uppkomst och kännetecken, det nationella politiska sammanhanget och andra närliggande teman nödvändig för att möjliggöra förståelse för synen på favelas, vad som anses problematiskt 9

10 och därmed ursprunget till PNRFS. De processer som ligger bakom hur situationen ser ut i dagsläget måste utredas för att förstå den handlingsplan som nu tillämpas. Utvecklingen i Rio de Janeiro används här som exempel på hur detta kan gå till Metod, källor och källkritik Denna uppsats är resultatet av en problembaserad, explorativ litteraturstudie. Syftet med denna metodologiska ansats är att klarlägga de processer som ger upphov till en företeelse samt analysera dessa, för att därmed komma fram till slutsatser eller ställningstaganden som bidrar till förståelsen av forskningsproblemet. Denna typ av undersökning är oftast hypotesgenererande; utifrån förståelsen av en företeelse blir det möjligt att formulera påståenden eller hypoteser som sedan kan testas i en mer empiriskt inriktad undersökning. Detta innebär att uppsatsen också har en bifunktion som eventuell förstudie till en kompletterande, empirisk undersökning. Valet av metod är baserat dels på det tillgängliga datamaterialet, dels på frågeställningarnas karaktär. Metodvalet i denna undersökning styrdes in på litteraturstudiens domäner eftersom syfte och frågeställningar är sådana att de lämpar sig för en sådan, och eftersom det saknas möjligheter att framställa ett primärt empiriskt datamaterial genom fältstudier. Däremot har sekundärempiri använts. Därtill litteratur om den kring forskningsproblemet relaterade befintliga teoribildningen. Uppsatsen har även en konkret fallstudieansats. Eftersom det inte varit möjligt att genomföra fältstudier och datainsamling på plats i Brasilien är föreliggande studie starkt beroende av materialinsamling utförd över Internet. Detta kan naturligtvis anföras som ett problem utifrån ett källkritiskt perspektiv, då denna typ av information kan anses osäker eller svårkontrollerbar. För att minimera risken för detta har enbart källor som rimligtvis kan antas vara tillförlitliga använts. Det material som behandlar PNRFS saknar i vissa fall uppgifter om tidpunkten då det producerats. Detta medför att det i vissa fall avser den aktuella reformen, i vissa fall behandlar regleringsprogram i mer generella 10

11 termer. Informationsbehandlingen har därför utförts med försiktighet och beaktande av denna osäkerhetsfaktor Disposition Uppsatsen inleds med en genomgång av befintlig teoribildning som placerar in forskningsproblemet i dess sammanhang. Fokus är riktat mot de informella inslagen i urbaniseringsprocesser i tredje världen, i synnerhet gällande informella bosättningar, synen på den privata äganderättens betydelse samt olika myndighetsresponser och åtgärdsstrategier. I den teoretiska genomgången läggs särskild tonvikt vid de Sotos idéer eftersom dessa operationaliseras på ett konkret sätt genom PNRFS. Därefter följer en bakgrund om den brasilianska urbaniseringsprocessen, favelas uppkomst och expansion specifikt i Rio de Janeiro, och vilka aspekter på företeelsen som anses problematiska. Detta leder in på den konkreta åtgärdsplan som nu genomförs i Brasilien; PNRFS, följt av en diskussion inriktad på betydelsen av detta initiativ. 11

12 12

13 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1. Den urbana informella bostadssektorn Begreppet informell sektor avser i första hand stadens ekonomi och sysselsättningsbas, men däri är bostadsförsörjningen en central del. Den informella sektorn finns i alla länder, och är ingen ny företeelse. I alla tider har fattiga människor av nödtvång försett sig själva med någon form av bostad, utanför den formella staden och i strid med rådande lagstiftning. 5 I dagsläget är den informella bostadssektorn emellertid särskilt påtaglig i utvecklingsländerna, där den många gånger dominerar över den formella sektorn. Detta märks särskilt tydligt i städerna. Informalitet är föremål för olika uppfattningar, vilket också påverkar policyutformningen, då de leder till olika och inte sällan konkurrerande rekommendationer. Den informella sektorn kan tolkas på olika sätt antingen som en dynamisk kraft, ett problematiskt fenomen, eller någonting däremellan. De formella och informella sektorerna i tredje världens städer kan betraktas som dualistiska och från varandra avskilda beroende på deras respektive produktions- och konsumtionssätt. 6 Den urbana ekonomin kan t.ex. ses som bestående av en övre krets bestående av moderna, exportinriktade verksamheter och en nedre, småskalig och traditionellt orienterad krets. 7 De kan emellertid också betraktas som med varandra integrerade och ömsesidigt beroende. Det finns, enligt Portes och Schauffler, tre huvudsakliga synsätt på den latinamerikanska informella sektorn, där intresset riktas mot olika aspekter på fenomenet. 8 Inom PREALC (ILO:s regionala sysselsättningsprogram) ses den informella sektorn som resultatet av att överskottsarbetskraft samlats i städerna till följd av rural-urban migration. Informalitet fungerar som en mekanism som gör det möjligt för de fattiga migranterna att klara individens eller familjens överlevnad i staden, då formell anställning inte gått att uppnå. Överlevnad är också informella aktiviteters ekonomiska mål. Dessa drivs 5 Hardoy & Satterthwaite Pacione Ibid. och Malmberg Portes & Schauffler

14 därmed av en annan produktionsrationalitet än den vinstinriktade moderna kapitalistiska ekonomin. De två sektorerna betraktas dualistiskt; som från varandra avskilda och annorlunda till sin karaktär. Kännetecknande drag för den informella sektorn är t.ex. att den ofta består av verksamheter som befinner sig i gränslandet till vad lagen tillåter, kapitalanvändning är av liten skala och de ekonomiska aktiviteterna starkt beroende av arbete utfört av familjemedlemmar. Åtgärder inriktade på att förbättra förhållandena i städerna måste enligt PREALC utgå från skapande av arbetstillfällen för att således bli av med överskottet på arbetskraft. Inom PREALC kom informalitet att bli i princip synonymt med fattigdom och marginalisering, något som anses överdrivet bland kritiker till detta perspektiv på den informella sektorn. 9 Inom strukturalismen ses den informella sektorn inte som avskild från den formella. Istället ses hela ekonomin som ett enda system bestående av olika, sammanlänkade delar. Strukturerna i de relationer som existerar mellan dessa olika delar av ekonomin står i centrum för intresset. Eftersom de betraktas som ömsesidigt beroende av varandra, t.ex. genom att den informella sektorn understödjer den formella genom s.k. subcontracting, kan informella aktiviteter inte sägas vara traditionella eller marginella till sin karaktär. Istället finns en nära koppling till den moderna ekonomin. Enligt det strukturalistiska perspektivet bör strategier gällande den informella sektorn gå ut på flexiblare regler och lagstiftning, men inte dess avskaffande. 10 Den dominerande synen på den informella sektorn har ofta varit negativt vinklad; en parasitisk företeelse som exploaterar den formella sektorn och försvårar stadens ekonomiska utveckling. Detta synsätt har bl.a. varit vanligt förekommande hos myndigheter och institutioner i utvecklingsländerna. 11 Detta tycks dock ha förändrats i positiv riktning, bl.a. genom den peruanske ekonomen de Sotos inflytande i debatten under 1900-talets slut. De Soto och ILD (Institute for Liberty and Democracy) företräder den tredje ansatsen till informalitet, som betraktas som resultatet av individers spontana och pragmatiska respons på statens oförmåga att skapa acceptabla förhållanden för sina medborgare, inte minst med avseende på arbets- och bostadsförsörjning. 9 Portes & Schauffler Ibid. 11 Malmberg

15 Accepterande och legalisering av den informella sektorn föreslås i stället för att se den som ett problem som behöver åtgärdas. 12 Begreppet informalitet definieras av ILD som the refuge of individuals who find that the costs of abiding by existing laws in the pursuit of legitimate economic objectives exceed the benefits. 13 Detta anger en positiv syn på saken; den informella sektorn är ett symptom på problem i samhället, inte orsaken. Det är heller inte aktiviteterna som sådana som är illegala utan enbart de medel med vilka de utförs; en distinktion som skiljer informalitet från kriminalitet. De Soto betraktar som nämnts informalitet som en kreativ kraft, men understryker samtidigt att det inte är frågan om en oproblematisk företeelse, utan något som innebär stora kostnader i form av besvär, tid och pengar för de människor som rör sig inom den. 14 Den informella sektorn uppstod ur de nyanlända stadsinvånares behov att skapa sig drägliga levnadsvillkor där det enda alternativet var att gå utanför lagens ramar, med avseende på både ekonomisk- och bostadsförsörjning. De rural-urbana migranter som hoppades finna mer fördelaktiga levnadsvillkor i staden än på landsbygden, möttes istället av ett slutet system som förhindrade deras tillgång till staden. De avstängdes effektivt från det formella samhället med avseende på bostäder, arbete och utbildning genom dåliga rätts- och institutionella system. Problemet ligger alltså i de formella samhällsstrukturerna. Informaliteten kan t.o.m. sägas ha hindrat städer som t.ex. Lima från att förfalla till en enda stor slum. Utan den informella bostadssektorn hade befolkningsökningen annars hamnat i befintliga områden utan kapacitet att absorbera den. 15 Klyftan mellan den formella och den informella staden, kan ses som resultatet av policy, lagstiftning och urbana planeringsnormer som är oförenliga med den faktiska verkligheten. De offentliga institutionerna har misslyckats med att integrera sin befolkning i den legala staden genom frånvaron av seriösa försök att skapa lagliga alternativ. Därmed har de från 12 De Soto Ibid. 14 Ibid. 15 Ibid. 15

16 den formella bostadsmarknaden exkluderade invånarna i informella bosättningar tagit på sig rollen som stadens egentliga planerare. I tredje världens städer är huvuddelen (70-95 %) av den nya bostadsnybyggnationen illegal i något avseende. Med utgångspunkt i en realistisk syn på lokala förhållanden och utifrån sina egna villkor och möjligheter utgör de en dynamisk resurs i stadens utveckling. 16 Den informella sektorn är föremål för stor uppmärksamhet både internationellt och nationellt, och i Latinamerika har många program sjösatts i syfte att förbättra förhållandena inom denna del av ekonomin. Synsättet på den informella sektorn påverkar policyutformningen, då de leder till olika och inte sällan konkurrerande rekommendationer. 17 De Soto har haft stor genomslagskraft något som vissa hävdar är vad hans betydelse egentligen består i, snarare än det faktiska idéinnehållet. 18 Detta kan delvis förklaras med att utgivningen av boken The Other Path sammanföll i tiden med ett allmänt skifte från keynesianism till nyliberalism i den ekonomiska teorin. Världsbanken och IMF (Internationella valutafonden) tillhör dem som har gått på samma linje som de Soto i betraktandet av informalitet som en del av lösningen snarare än problemets orsak, vilket föranlett avregleringspolicys (främst i form av SAP; strukturanpassningsprogrammen). 19 Att ILD och de Soto som dock konsekvent undvikit bestämda politiska ställningstaganden också uppburit stöd från konservativa aktörer i USA har också ifrågasatts. 20 Enligt ILD:s och de Sotos perspektiv är informalitet resultatet av överdriven statlig reglering, och betraktas som en effektiv del av ekonomin, eller t.o.m. som dess kärna. De Soto har ansetts idealisera informalitet, och kritiserats för sin förenklande verklighetssyn. De Soto talar om inneslutande eller uteslutande ur den moderna ekonomin och två separata ekonomiska sektorer, medan den reella situationen inte är så dualistisk. Vidare anses de Sotos och ILD:s mätningsmetoder tveksamma och de data som analysen bygger på är svårreproducerbara. Dessutom begränsas analysen till förhåll- 16 Hardoy & Satterthwaite Portes & Schauffler Bromley Portes & Schauffler Bromley 1990,

17 andena i Peru med tonvikt på stadsregionen Lima, medan inga uppskattningar görs av fenomenets omfattning i andra länder i Latinamerika. 21 Metodologiska tillkortakommanden är tydliga i de Sotos böcker. Han har också konsekvent anklagats för att utan att referera till upphovspersonerna återanvända tidigare, men numera väl etablerade och egentligen okontroversiella tankegångar. Därmed serveras gammalt vin i nya flaskor med hjälp av en populistisk retorik. 22 Åtgärderna som de Soto föreslår; avreglering och privatisering, har också setts som problematiska eftersom ett visst mått av reglering behövs i en ekonomi. Utan översyn av transaktioner och kontroll att kontrakt efterföljs finns det risk för att ekonomin utvecklas under oordnade förhållanden. 23 Den enkla lösning som föreslås för att få bukt med mycket komplexa problem anses också alltför simplifierande. 24 Dessutom anses det finnas ett glapp mellan de mål som eftersträvas och de policys som faktiskt framlagts. 25 Idéerna som sådana och de antaganden som de bygger på kan också ifrågasättas; säkrande av den privata äganderätten genom legalisering är ingen garanti för att förhållandena ska förbättras, även om laglig äganderätt och ett inklusivt egendomssystem är viktiga faktorer som kan möjliggöra förbättringar. 26 Risken finns dock att en dylik juridisk åtgärd inte gör särskilt mycket till eller från för städernas fattiga invånare, åtminstone inte utan att mer genomgripande policys för urban förändring sker simultant med legaliseringssprogrammen Portes & Schauffler Bromley 1990, 2004 Gilbert 2002, Fernandes Portes & Schauffler Bromley Portes & Schauffler Bromley 2004, Gilbert Gilbert

18 2.2. Squatter settlements Acceptabla boendeförhållanden kan anses vara ett mänskligt basbehov. För många fattiga människor i utvecklingsländernas städer uppfylls dock inte detta behov. Eftersom de offentliga funktionerna i många länder misslyckats med att förse sina stadsbefolkningar med detta har resultatet blivit en bostadsbrist, som dessutom ofta späs på av snabb urban befolkningstillväxt. Det formella bostadsbestånd (conventional housing) som faktiskt finns har också i många fall hyresnivåer som faller utanför den fattiga befolkningens ekonomiska räckvidd. Den kvarvarande möjligheten för dessa människor blir då att söka sig alternativa boendeformer, (non-conventional housing). Dessa uppvisar stor variation, men huvudtyperna är slumområden och s.k. squatter settlements. 28 Slumområden skiljer sig från squatter settlements på en viktig punkt, nämligen att de ursprungligen uppfördes inom lagens ramar. Den låga standarden har orsakats av förfall och ibland uppdelning i mindre bostadsenheter. Även om slumbostäder har mycket gemensamt med squatter settlements är laglighetsfrågan en mycket betydelsefull skiljelinje. Trots att squatter settlements kan skilja sig åt sinsemellan förenas de av att de per definition är illegala till sin karaktär. Denna juridiska status grundas i att de antingen uppförts utan markägarens tillstånd, eller för att de strider mot gällande lagstiftning för exempelvis zonering, markuppdelning (land sub division) och byggande. Eventuella vräkningar eller andra åtgärder mot bosättningarna möter därmed inte några rättsliga hinder. 29 Historiskt sett har squatter settlements i tredje världens städer utvecklats i första hand på oanvänd mark nära centralt belägna platser genom närheten till huvuddelen av arbetstillfällena. Samma huvudregel gäller än idag, men företeelsen har spridit sig även till perifera lägen i stadens utkanter. Dessa lokaliseringar innebär ökade kostnader i tid och pengar för transporter, men har också fördelar såsom större marktillgång och mindre negativa effekter av restriktiva lokala policys. Dessa squatter settlements bebos i första hand av till 28 Pacione Ibid. och Hardoy & Satterthwaite

19 staden relativt nyanlända och oetablerade migranter, som inte lyckats få tillgång till ett boende i de centrala områdena. 30 Begreppet informella bostadsområden är bredare än squatter settlements och behöver inte nödvändigtvis avse illegala områden. Graden av informalitet kan variera på en gråskala mellan motpolerna illegalitet och legalitet. De processer som ligger bakom utvecklingen av informella bostadsområden kan skilja sig åt beroende på lokala förutsättningar, men har oftast gemensamma nämnare. Dessa är bl.a. utbredd fattigdom, brist på lagliga alternativ, stark efterfrågan på urban mark och bostäder, orealistisk reglering av stadsutvecklingsfrågor samt avsaknad av institutioner för sparande och investeringar som är anpassade till de fattigas behov. 31 Markförvärv för uppförande av informella bostadsområden i Latinamerika sker som regel på ett av följande sätt: För det första har illegalt införskaffande av jordbruksmark förekommit i samband med t.ex. agrarreformer. För det andra förekommer markinvasioner, som kan ta sig två olika uttryck; antingen våldsamt eller gradvis (infiltration). Den gradvisa formen sker i befintliga områden, på mark som för ägaren endast har ett lågt värde och därför inte motiverar snabba motreaktioner. Området får sin slutgiltiga form och struktur först efter en längre process. Den våldsamma typen av markinvasion är ofta minutiöst förberedd och händelseförloppet mycket snabbt; enkla bostäder byggda med i huvudsak icke-permanenta byggnadsmaterial kan täcka området inom loppet av några timmar. Redan i planeringsstadiet finns ett långsiktigt tänkande; det upprättas bl.a. planer över det framtida bostadsområdet, där markbitar avsätts till dem som ska delta i invasionen, liksom till byggnader för offentliga funktioner som t.ex. skolor och vårdinrättningar. 32 I den informella urbaniseringsprocessen är utveckling av squatter settlements ett centralt fenomen, som innebär att de offentliga planeringsfunktionerna sätts ur spel. Den fysiska planeringen sköts till stor del på informell väg inom bostadsområdena. Därtill urholkas de offentliga myndigheterna sitt monopol på anläggning av t.ex. infrastruktur, då detta inte sällan tillhandahålls av informella organisationer eller genom tjuvkoppling av 30 Pacione Payne 1997, Hardoy & Satterthwaite De Soto

20 vatten och elektricitet från de offentliga näten. 33 Den normala stadsutvecklingsprocessen vänds också i sin motsats i squatter settlements; inledningsvis sker inflyttning till området, medan infrastruktur, formella planer och rättigheter till marken kommer först i efterhand, om alls Den privata äganderättens betydelse Om äganderättens och institutionernas betydelse Ekonomhistorikern Douglass C. North, vars idéer bl.a. de Soto tagit till sig, hävdar att skapandet av goda förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt är starkt kopplat till frågan om bra institutionella strukturer och framför allt äganderättssystem. 34 Stärkande och skydd av människors äganderätter, genom t.ex. privatiseringsprocesser, kan dels leda till bättre förhållanden för enskilda individer, dels bidra till den allmänna samhällsnyttan. Bristande tillväxt i en ekonomi anses bero på avsaknad av incitament för enskilda att ta initiativ till ekonomisk verksamhet, som skulle gynna både dem själva och samhället/ ekonomin i stort. 35 Säkra privata äganderätter spelar alltså en central roll i och med att de skapar en grundläggande trygghet och förutsättning för privata vinster som motiverar individer att generera nyttigheter som också bidrar till hela ekonomins utveckling. Den informella sektorns existens och omfattning betraktas av de Soto som ett symptom på den institutionella krisen i tredje världen, d.v.s. förekomsten av ett system som diskriminerar och exkluderar den fattiga befolkningen bl.a. genom sin oöverstigliga byråkrati, labyrintartade och alltför omfattande lagstiftning och elitism. 36 Istället för detta behövs ett institutionellt ramverk som möjliggör produktion av välstånd istället för omfördelning av det mellan olika privilegierade grupper i samhället. Detta ska åstadkomma bl.a. med säkra äganderätter och en mer verklighetsanpassad lagstiftning, som ger individer större möjligheter att genom ekonomiska strävanden förbättra sin 33 Hardoy & Satterthwaite North & Thomas Ibid. 36 De Soto

21 levnadsstandard. Enskilda individer betraktas som samhällets viktigaste välståndsproducenter, och därmed innebär förbättringar för dem också dito för den nationella ekonomin. 37 De Soto jämför också dagens situation i de fattiga länderna med industrivärldens förflutna, och finner där många likheter; dåtidens markockupanter (s.k. squatters) kämpade också för laglig rätt till sin mark i USA på 1700-talet innan egendomssystemen gradvis utvecklats, på samma sätt som människor i tredje världen gör idag. I USA slutade det med att squatters vann denna rätt. 38 Att tredje världens länder bör följa västvärldens, i synnerhet USA:s, exempel är en rimlig slutsats av de Sotos resonemang. North och Thomas menar att industrivärldens framgångar kan förklaras utifrån etablerandet av den privata äganderätten som ett mycket viktigt led i en effektiv organisering av ekonomin, vilket i sin tur ledde till långvarig och stabil ekonomisk tillväxt i tillägg till att den enskildes villkor förbättras. 39 De Soto kan ses som en företrädare för nyliberalismen. Argumentationen är fokuserad på införande av reformer åsyftande avreglering, minskad byråkrati, förenkling av administrativa/institutionella procedurer, privatisering, och att låta den informella sektorn som betraktas som en begynnande marknadsekonomi fortsätta att utvecklas, men med rättssystemets fördelar bakom sig Äganderätten i informella bostadsområden Äganderätten är, enligt de Soto, särskilt betydelsefull inom bostadssektorn. Avsaknaden av ett rättssystem med säkra och effektiva äganderätter också för den fattiga delen av befolkningen ses som ett allvarligt problem. Risken för vräkning utgör ett ständigt närvarande problem för de informella bostadsområdenas invånare, och illustrerar den informella sektorns långt ifrån idealiska karaktär De Soto De Soto North & Thomas De Soto

22 En provisorisk äganderätt (expectative property right) baserad på besittning och nyttjande utvecklas visserligen i de informella områdena, men detta sker utanför rättssystemets ramar, och saknar därmed lagens fördelar och auktoritet. 41 Formellt ägande däremot medför många fördelar som den provisoriska äganderätten är för svag för att möjliggöra. Människors incitament att förbättra och investera i sina bostäder, och ekonomiska möjligheter att göra detta genom att använda egendomen som säkerhet för t.ex. banklån är en sådan betydelsefull faktor. 42 Om invånarna i de informella bostadsområdena ges dessa möjligheter att förbättra sin egen situation, t.ex. genom att skaffa sig tillgång till basinfrastruktur eller rusta upp sina hus, blir den sammantagna effekten en förbättring av hela stadens kvalitet. Dessutom slipper människor de otrygga förhållanden som osäker ägande- eller besittningsrätt förorsakar. 43 Den bild av situationen i informella bostadsområden som de Soto förmedlar är emellertid inte oemotsagd. Den formella äganderättens egentliga betydelse för städernas fattiga invånare och huruvida informalitet är ett faktiskt problem kan ifrågasättas eller anses överdriven. Genom empiriska studier har det visat sig att formell äganderätt inte är nödvändigt för att garantera besittningssäkerheten (security of tenure) i ett informellt bostadsområde. Den kan dock, i enlighet med de Sotos ståndpunkt, i vissa fall minska osäkerheten i främst nybildade områden, förenkla köp eller försäljning av fastigheter samt höja marknadspriserna. 44 Samtidigt kan utfärdande av formell lagfart medföra konsekvenser av negativ natur. Ägaren kan t.ex. tvingas betala egendomsskatt, hyresnivåerna kan höjas och dessutom har det förekommit att högre inkomstgrupper tagit legaliserade områden i besittning (s.k. down-raiding), varför förändringen inte kommit den tilltänkta gruppen till godo. Ett viktigt antagande bakom argumentet för privatisering är att lagfarter på mark och fastigheter betraktas som godtagbara säkerheter för lån. Det är dock inte säkert att lagfartsinnehav medför investeringar i bostäder möjliggjorda genom ökad tillgång till krediter 41 De Soto Ibid. 43 Ibid. 44 Gilbert

23 eller lån. Banker och kreditinstitutioner kan vara ovilliga eller sakna möjlighet att medge lån, p.g.a. regler som t.ex. kräver att den belånade bostaden ska vara färdigställd, samt svårigheter i att bedöma låntagarens årsinkomst om denna kommer från informella ekonomiska aktiviteter som inte beskattas. Ett bostadsområde beläget i vad som anses vara en riskzon av t.ex. miljörelaterade skäl kan heller inte komma ifråga som säkerhet. Dessutom finns det ofta redan möjligheter att låna pengar från informella källor även då äganderätten är oklar eller inte existerar. 45 Fattiga människor är också ofta tveksamma till att ta lån p.g.a. den börda som dess återbetalande innebär i en ofta redan ansträngd privatekonomi. Tillgång till service och infrastruktur är minst lika viktiga faktorer i skapandet av incitament för investering och besittningssäkerhet som formell äganderätt, och tillförsel av detta ökar också invånarnas trygghet. Risken för vräkning är i dessa fall i det närmaste obefintlig, eftersom området uppenbarligen tolereras av myndigheterna. 46 Gällande besittningssäkerheten är sannolikheten för att invånare i många typer av informella områden ska vräkas eller på annat sätt tvingas lämna sina hem i praktiken är mycket liten. De viktigaste faktorerna som påverkar säkerheten är, enligt Gilbert, den ursprunglige ägarens identitet, markens lokalisering, de möjliga alternativa markanvändningsformerna, den styrande regimens karaktär samt huruvida ett politiskt val är närliggande i tiden. Däremot är vräkningsrisken reell i områden som hotar inflytelserika intressen, t.ex. genom sin lokalisering i närheten av elitbostadsområden främst i städers centrala delar. Detta var huvudorsaken bakom de vräkningar som genomförts bl.a. i Rio de Janeiro, Mexiko City, Santiago och Caracas. En annan riskfaktor är då en militärregim innehar makten, medan demokratiska regimer varit långt mer toleranta. 47 Ägandeförhållandena och graden av informalitet i ett spontant uppkommet bostadsområde kan variera avsevärt. Det är ingen enkel fråga om svart eller vitt, lagligt eller olagligt, utan oftast hamnar man någonstans på en gråskala. Informella bostadsområden kan exempelvis vara uppförda på legalt inköpt mark, som dock antingen anses olämplig för bostadsbebyggelse eller vars 45 Gilbert Ibid. 47 Ibid. 23

24 planer inte tillåter detta. 48 Informalitet är ingen enkel kategori, utan kan ta sig olika uttryck på olika platser, och är dessutom föremål för definitionsmässiga meningsskiljaktigheter. 49 Graden av informalitet påverkar också situationen för invånarna; risken för vräkning är störst i områden som ligger på mark som ockuperats utan tillstånd i synnerhet om denna mark är privatägd. Detta är dock ovanligt eftersom det oftast är offentligt ägd och oattraktiv mark som stjäls Egendomens ensidiga existens i tredje världen De Soto utvecklar i The Mystery of Capital (2001) många idéer från The Other Path och anför huvudtesen att tredje världens s.k. underutveckling bottnar i en oförmåga att producera det kapital som möjliggör en fungerande kapitalistisk marknadsekonomi. Det är underförstått att detta anses vara den bästa agendan för utveckling. På grund av denna oförmåga hämmas den nationella ekonomin och utvecklingssträvandena haltar. Synen på kapital som sparade och investerade pengar betraktas som felaktig; istället är den verkliga innebörden i kapital tillgångarnas inneboende potential att generera utökad produktion och välstånd. 51 De sammantaget ansenliga tillgångar, exempelvis fastigheter, som faktiskt finns även hos den fattiga befolkningen, existerar i bristfälliga former och rättigheterna till denna egendom är dåligt dokumenterade. I västvärlden däremot registreras äganderätter systematiskt, vilket ger dem en nödvändig koppling till resten av ekonomin. De formellt oregistrerade tillgångarna benämns dött kapital, eftersom de i princip enbart tjänar omedelbara och fysiska syften. Hus byggda på mark för vilken äganderätten är dåligt dokumenterad kan t.ex. enbart fungera som bostäder och inte ha några andra funktioner i tillägg. 52 Egendomen behöver, vid sidan om sin materiella existens, för att generera kapital också en parallell existens som möjliggör andra funktioner som t.ex. 48 Durand-Lasserve & Royston Bromley 1990, Portes & Schauffler Gilbert De Soto Ibid. 24

25 säkerhet för banklån och krediter. Om egendomens inneboende potential frigjordes skulle denna kunna bidra till hela samhällets utveckling. Basen för detta är den formella äganderätt, som är toppen på isberget i en djupare rättslig infrastruktur med väl fungerande egendomssystem, institutioner och lagstiftning, något som saknas i tredje världens länder Markägande och intressekonflikter En uppgift för samhällsplaneringen är att försöka finna en balans mellan planeringens olika, med varandra konkurrerande, mål och att jämka samman skilda intressen. 54 Hänsyn måste tas till både den offentliga nyttan och den enskilde privatpersonens eller en näringsverksamhets nytta. Den övergripande målsättningen är att åstadkomma lösningar som är acceptabla för så många som möjligt och i görligaste mån undvika konfliktsituationer. Markanvändning är en kärnfråga för samhällsplaneringen. Vad marken används till beror dels på dess beskaffenhet, dels på vilka intressen som finns i frågan. Normalt sett delas dessa upp i enskilda intressen hos enskilda personer eller företag och allmänna intressen där hänsyn tas till offentliga nyttigheter som kommer många till godo. Då markanvändningen för ett område ska förändras eller då det råder konkurrens mellan olika intressen skapas en utmaning för samhällsplaneringen, som ju har att ta hänsyn till både allmänna och privata sådana. 55 Avvägningar och prioriteringar mellan olika markanvändningssätt och nyttor kan då bli nödvändiga. Den urbana markanvändningen är föremål för särskilt svåra bedömningar. Marken som finns tillgänglig för exploatering är av begränsat omfång och urbaniseringen har medfört att befolkningstrycket på marken och konkurrensen om dess användning är större än i mer glesbefolkade områden. 56 Den privata äganderätten är en faktor som ytterligare komplicerar bilden. Respekten för denna grundläggande rättighet är oftast fastställd i den nationella konstitutionen. Lagstadgade inskränkningar i en markägares 53 Ibid. 54 Campbell & Fainstein Nyström Payne

26 rättigheter kan dock också förekomma, exempelvis i situationer där marken behövs för samhällsangelägna projekt. I sådana fall kan den privata äganderätten och det enskilda intresset få vika för det allmänna intresset som finns i en offentlig nyttighet. Staten har då möjlighet att utöva påtryckningar och ytterst utnyttja det tvångsmedel som står till förfogande; expropriation. 57 Markägaren tvingas då överlämna marken i utbyte mot ekonomisk kompensation Myndighetsresponser gällande informella bostadsområden Befolkningstillväxten i städerna och spridningen av informella bostadsområden har i många utvecklingsländer betraktats som ett problem. Regeringar har i de flesta fall inte velat erkänna förekomsten av formellt sett illegala processer i sina städer, och därför anammat en likgiltig eller i vissa fall repressiv inställning till de informella områdena. 58 Tolerans och repressivitet kan ses som motpoler på en skala där myndigheters synsätt vid olika stadier i stadens utveckling kan placeras in. För Latinamerikas del kan repressivitet uttryckt i rivningar och tvångsförflyttningar inte sägas ha varit normen vid någon tidpunkt, trots att många tvångsåtgärder genomfördes under framför allt 70-talet. Denna myndighetsrespons har senare utvecklats i riktning mot ökad tolerans. I de flesta fall har informella bostadsområden lämnats ifred, och sannolikheten för av myndigheterna initierade uppgraderingsåtgärder varit större än rivningsrisken. 59 I fallet Peru t.ex. har squatters kamp för rätt till sin mark lett till att staten, från att inledningsvis ha varit repressiv, successivt retirerat för att slutligen införa reformer för införlivande av de spontant uppkomna områdena i den planerade staden. 60 I Latinamerika, bl.a. Peru och Chile, har det heller inte varit ovanligt med stora reglerings- eller legaliseringsprogram inriktade på besittningssäkerhet och sociospatial integration av informella områden i den formella urbana strukturen Nyström Hardoy & Satterthwaite Gilbert 2002, Fernandes De Soto Fernandes 2002, Gilbert

27 Åtgärdsstrategier har, mer generellt sett, antingen gått ut på att förebygga vidare tillväxt av staden genom att kontrollera särskilt den interna migrationen, eller mer direkta åtgärder som vräkning eller förflyttning av bostadsområden. Detta medför många problem för invånarna; förlust av hem och bohag, det omedelbara behovet att finna en ny bostad, nedbrytande av sociala nätverk, inkomstförluster, ökade transportkostnader p.g.a. förflyttningen och tidvis även fysiska personskador om vräkningen varit våldsam. I tillägg till detta har det visat sig att de flesta vräkningar inte ger den önskade effekten i ett längre tidsperspektiv. Dylika strategier kan betraktas som symptom- snarare än orsaksbehandling. I många fall återvänder invånarna tills samma plats, eller så förflyttas problemet till en annan ofta perifer del av staden, men försvinner inte. 62 Myndighetsresponserna kan delas upp i dels västerländskt (westernized) influerade, dels innovativa. De västerländska responserna har huvudsakligen bestått av genomförandet av storskaliga bostadsprogram i offentlig regi. Dessa initiativ har dock sällan åstadkommit förbättringar för den avsedda delen av befolkningen. Detta beror främst på att dessa program utgått från västerländska normer för byggande och bostadsstandard, vilket medfört att boendekostnaden blivit för hög för de fattigaste befolkningsskikten. Istället har medelinkomsttagare blivit de som i första hand dragit nytta av dylika projekt. 63 De innovativa responserna bygger på ett antagande om att människor på egen hand kan förbättra sin boendesituation om de offentliga funktionerna bidrar med viss assistens; s.k. aided self-help. Två konkreta strategier utgår ifrån denna ansats. Uppgradering av befintliga informella bostadsområden sker genom införande av nödvändig infrastruktur och rationalisering av gatuoch byggnadsstrukturer. S.k. site and service schemes; går istället ut på tillhandahållande av mark och grundläggande infrastruktur som sedan bebyggs och färdigställs av invånarna själva. En fördel med detta är den säkra besittningsrätten, medan det ofta perifera läget kan vara en nackdel som försvårar hushållens försörjningsmöjligheter Pacione Ibid. 64 Ibid. 27

28 Karaktären på den respons som möter informella bostadsområden kan också variera beroende på markägandesituationen. Områden som uppkommit genom markinvasion är oftast belägna på statligt ägd mark eftersom denna är lättare att invadera jämfört med privatägd mark. 65 Detta beror på att incitamenten till mothandling minskar då ingen enskild individ påverkas direkt; staten är mindre benägen att vara repressiv än en privat markägare. I Lima t.ex. beräknas 90% av markinvasionerna av våldsam karaktär ske på statligt ägd mark. Om staten förblir passiv kan det också finnas politiska aspekter med i bilden. Markinvasioner i syfte att bygga välbehövliga bostäder kan ses genom ett rättvise- eller resursfördelningsperspektiv, vilket utgör skäl för en tolerant inställning De Soto Ibid. 28

29 3. FAVELAS NATIONELLT OCH LOKALT 3.1. Urbanisering och favelização i Brasilien Brasilien har under loppet av 1900-talet genomgått en snabb och omfattande urbaniseringsprocess som omvandlat landet från ett övervägande ruralt till ett urbant samhälle. Brasilien hade år 2001 en urbaniseringsgrad på 82%, en siffra som väntas stiga till 88% fram till år 2025 (se Figur 1). 67 Detta kan jämföras med situationen år 1940, då urbaniseringsgraden var 31% (se Figur 2). 68 Den urbana befolkningstillväxten har också alstrat ett flertal miljonstäder, däribland Rio de Janeiro som idag har cirka 6 miljoner invånare i kommunen. Den kraftiga urbaniseringen har lett till överbelastning av städernas kapacitet för tillhandahållande av offentlig social service, bostads- och arbetsförsörjning, och därmed till uppkomsten av informella bostadsområden. 69 Liksom i många andra utvecklingsländer har massiva rural-urbana migrationsflöden har varit en av de viktigaste drivkrafterna bakom den brasilianska urbaniseringsprocessen. Det tydliga sambandet mellan städernas ökande och landsbygdens minskande befolkningsandel i Brasilien illustreras i Figur 1. Migrationen orsakades bl.a. av rural befolkningstillväxt, agrara reformer, och bristande tillgång till jordbruksmark. 70 Den viktigaste förklaringsfaktorn är emellertid de strukturella obalanserna mellan landsbygd och stad. Eftersom de ekonomiska möjligheterna var och är större i städerna drog dessa till sig migrationsflöden från rurala områden. Den brasilianska industrialiseringsprocessen, som liksom den rural-urbana migrationen inleddes på 1900-talets mitt och vars verksamheter var koncentrerade till städerna, är en viktig förklaring bakom landets växande urbana befolkning. Inströmningen av arbetskraft ledde till växande problem i städerna, eftersom den skedde i en omfattning som inte motsvarades av städernas kapacitet att skapa nya 67 Population Division of the United Nations Secretariat Internet (040408), UN Habitat Internet (040420) 68 IBGE Internet (040513) 69 Todaro Pacione

30 100 Urbaniseringsgrad (%) ,7 74,7 78,4 81,3 83,5 85,2 86,5 87,3 88, År Figur 1: Prognos för Brasiliens urbana befolkning fram till 2025 Källa: UN Habitat (040420) arbetstillfällen. Resultatet blev därmed massarbetslöshet och ett betydande fattigt urbant befolkningsskikt. 71 I slutet av 1800-talet blev Brasilien republik och slaverisystemet avskaffades. Dess kollaps ledde till att de människor som tidigare varit slavar nu kastades in i en annan, mycket osäker situation som innebar frihet, men också masshemlöshet och -arbetslöshet. Det brasilianska slaverisystemets avskaffande ledde även till en rural kris då landsbygden föll i ekonomisk kollaps till följd av den plötsliga avsaknaden av slavarbetskraft. Här återfinns också en förklaring till det rurala exodus som riktades mot städerna. 72 Prognosen för Brasiliens urbana befolkning (se Figur 1) indikerar att förhållandena kan komma att förvärras ytterligare för städernas fattiga befolkning om status quo bibehålls. Urbaniseringstakten sjunker visserligen, men tendensen är ändå en stadigt ökande urban befolkning. Detta ställer krav 71 Todaro Mendes de Pinho Vial

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

BILDEN AV ICKE-STADEN - negativ, inkomplett och missvisande! Eller? REGLAB Umeå

BILDEN AV ICKE-STADEN - negativ, inkomplett och missvisande! Eller? REGLAB Umeå BILDEN AV ICKE-STADEN - negativ, inkomplett och missvisande! Eller? REGLAB Umeå 25.9.2013 Danson, M och de Souza, P. (Eds) (januari 2012) Regional development in Northern Europe Peripherality, marginality

Läs mer

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga Barnfamiljer i bostadskrisens skugga 2 Dagens föreläsning Bostadslöshetens problematik Bostaden som en rättighet olika perspektiv Barnkonventionen som lag påverkan eller förändring? Gränsdragningar och

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för

Läs mer

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?

Läs mer

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Sammanfattning av utredningens försias

Sammanfattning av utredningens försias Bilaga Sammanfattning av utredningens försias Inledning Utredningen föreslår att ett försörjningskrav införs som villkor för anhöriginvandring. Kravet innebär att anknytningspersonen, dvs. den person som

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

En ny egnahemsrörelse

En ny egnahemsrörelse Enskild motion C Motion till riksdagen 2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) En ny egnahemsrörelse Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 7 november 2017 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2017/01905/DISK Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, 96 222 Jokkmokk Förbundet Sáminuorra har beretts möjligheten att yttra sig över betänkandet

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Åsa Boholm Forskarworkshop i Pathways Tema: Policyprocesser, regelverk, lokalisering, markanvändning etc. Tisdagen

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 21 december 2018 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

Forskning kring innovation och entreprenörskap i grisgrente strök har periferin en egen logik?

Forskning kring innovation och entreprenörskap i grisgrente strök har periferin en egen logik? Forskning kring innovation och entreprenörskap i grisgrente strök har periferin en egen logik? Utgångspunkten: KASABOV (2011)Towards a theory of peripheral early-stage clusters. Regional Studies no 6.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Sammanfattning 2018:1

Sammanfattning 2018:1 Sammanfattning Den fråga som ligger till grund för vårt arbete är om den svenska offentlighetsprincipen försvagats genom medlemskapet i EU? Vårt svar är ja. En grundläggande orsak är att rättigheten att

Läs mer

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling

Läs mer

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Räkenskapsår 2013 Datum 1 augusti 2013 Till Kommunrevisionen i Valdemarsviks kommun Från R Wallin 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Valdemarsvik

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

SSU Stockholms stad Bostadsbristen är skriande i Sverige. Boverket beräknar att det till 2025 behövs omkring bostäder. Regeringens mål är att

SSU Stockholms stad Bostadsbristen är skriande i Sverige. Boverket beräknar att det till 2025 behövs omkring bostäder. Regeringens mål är att Stockholms arbetarekommuns årsmöte 22 april 2017 2 3 4 SSU Stockholms stad Bostadsbristen är skriande i Sverige. Boverket beräknar att det till 2025 behövs omkring 700 000 bostäder. Regeringens mål är

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

1 Inledning och sammanfattning

1 Inledning och sammanfattning 7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Ett trettiotal rekommendationer

Ett trettiotal rekommendationer Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR En stad i världsklass Hur och för vem? En studie av Stockholms sociala stadsplanering Med fokus på: Övergripande inriktning

Läs mer

AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads Kommunföretag AB som i sin tur är ett helägt bolag till Kristianstads kommun.

AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads Kommunföretag AB som i sin tur är ett helägt bolag till Kristianstads kommun. Kristianstads kommun har organiserat sina helägda bolag i en aktiebolagsrättslig koncern där Kristianstads Kommunföretag AB (KKF) är moderbolag. AB Kristianstadsbyggen är ett helägt bolag till Kristianstads

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1

Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1 RIF, Gemensamma kommittén dp. 1 b Rådspromemoria 2015-06-04 Justitiedepartementet Enheten för migrations- och asylpolitik Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 15 16 juni 2015 Dagordningspunkt:

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus Statlig medverkan i finansieringen (dnr 17-140/07)

Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus Statlig medverkan i finansieringen (dnr 17-140/07) REMISSVAR 2009-05-29 dnr 2009/476 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus Statlig medverkan i finansieringen (dnr 17-140/07) BKN har inkommit till regeringen

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Förslag den 25 september Geografi

Förslag den 25 september Geografi Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer