Tillgång till habilitering och rehabilitering för barn och ungdomar med funktionshinder en kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgång till habilitering och rehabilitering för barn och ungdomar med funktionshinder en kartläggning"

Transkript

1 Tillgång till habilitering och rehabilitering för barn och ungdomar med funktionshinder en kartläggning

2 Dokumenttyp Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar av reformer, lagstiftning och/eller verksamheter som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den innehåller analys av insamlade data och i förekommande fall forskning som man kan dra generella slutsatser av och som kan användas för att förändra eller utveckla verksamheten. Kraven på vetenskaplighet tillgodoses genom att vetenskaplig expertis medverkar. Socialstyrelsens svarar för slutsatser och förslag. Artikelnr:

3 Förord Handikappreformen genomfördes den 1 januari 1994 och innebar bland annat att huvudmännens ansvar för habilitering och rehabilitering förtydligades i hälso- och sjukvårdslagen. Stimulansbidragen för utveckling av habilitering och rehabilitering under påskyndade utvecklingen inom området. Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att kartlägga på vilket sätt landstingens barn- och ungdomshabiliteringar är tillgängliga för barn och ungdomar i olika åldrar med olika funktionshinder. Kartläggningen skulle även omfatta samverkan med andra verksamheter kring utformningen och innehållet i insatserna till barnen och ungdomarna och deras familjer. Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning, enheten för medicinsk kvalitetsutveckling har varit ansvarig för uppdraget. För arbetet har funnits en arbetsgrupp som har bestått av Birgitta Larsson, hälso- och sjukvårdsavdelningen, projektledare och författare till rapporten och Ulla Clevnert, socialtjänstavdelningens handikappenhet. I arbetsgruppen har också Lena Olsson från det konsultföretag, Markör AB, Örebro, som genomfört kartläggningen ingått. Till arbetsgruppen har Kerstin Westergren, sakkunnig i statistik och Ingmar Hammer och Anna Åberg, sakkunniga i juridik varit knutna. För arbetet bildades också en referensgrupp. I referensgruppen har Hörselskadades riksförbund, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn Ungdomar och Vuxna, Riksförbundet Cystisk fibros, Unga RBU:are, Synskadades riksförbund, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Specialpedagogiska institutet och Föreningen Sveriges habiliteringschefer varit representerade. Kontakter har också tagits med SISUS, Handikappombudsmannen och LSS- och hjälpmedelsutredningen. Rapporten har vetenskapligt granskats av docent Gunnar Sanner och överläkare Gösta Blennow. Kerstin Wigzell Generaldirektör Socialstyrelsen 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 7 Begrepp 9 Habilitering, rehabilitering, funktionshinder 9 Diagnos, funktionsnedsättning och funktionshinder 10 Bakgrund 11 Prioriteringar i vården 12 FN:s standardregler 13 FN:s konvention om barns rättigheter. 14 Syfte och frågeställningar 15 Syfte 15 Kartläggningen 17 Metod 17 Resultat 19 Diskussion 26 Slutsatser 38 Förkortningar och ordlista 41 Referenser 43 5

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att kartlägga på vilket sätt landstingens barn- och ungdomshabilitering är tillgänglig för barn och ungdomar i olika åldrar med olika funktionshinder. För att skapa underlag för arbetet har enkäter riktats till landstingen och till barn/ungdomar med familjer som under första halvåret 2002 hade habiliteringsinsatser. En kvalitativ studie som omfattar tio familjer har också gjorts. Markör AB, Örebro har ansvarat för insamlingen och sammanställningen av materialet, som finns publicerat i två rapporter. Utifrån den genomförda enkäten till barn/ungdomar med familjer kan Socialstyrelsen konstatera att många barn och ungdomar med funktionshinder får en bra habilitering och rehabilitering. Många är nöjda både med innehåll, omfattning, bemötande, inflytande och möjligheter att påverka. Men Socialstyrelsen kan också konstatera att de brister som tidigare studier har visat fortfarande kvarstår. Tillgången till habilitering/rehabilitering är ojämnt fördelad, både mellan olika delar i landet och mellan olika grupper av funktionshinder. Sammantaget över landet tas alla grupper av barn/ungdomar med funktionshinder emot av landstingen för habilitering, men en grupp som på ett ställe har god tillgång till habilitering kan i en annan del av landet sakna viktiga insatser. Även inom ett och samma landsting förekommer betydande variationer. Tillgång till habilitering och rehabilitering. Grupper som vanligen har tillgång till habilitering/rehabilitering är barn och ungdomar med utvecklingsstörning, med rörelsehinder och med neurologiska skador och sjukdomar. Barn/ungdomar med brister i tillgång till habilitering är framför allt de med funktionsnedsättningar till följd av ADHD, autismliknande tillstånd och autism. Barn med flera funktionshinder, medicinska funktionshinder och vissa kommunikationshinder, t.ex. synskada och talsvårigheter, får inte heller sina behov av habilitering/rehabilitering tillräckligt väl tillgodosedda. Brist på underlag. Landstingen genomför inga kartläggningar för att kunna redovisa och följa vilka barn/ungdomar som har behov av habilitering/rehabilitering, hur många de är, vilken ålder de har eller vilka typer av funktionshinder det är fråga om och hur behoven ser ut. Landstingen kan inte redovisa vilka resurser som riktas till habilitering/rehabilitering för barn och ungdomar, varken i pengar eller personal. Inflytande och möjlighet att påverka. Den enskildes möjligheter att påverka sin habilitering/rehabilitering är begränsade. Särskilt tycks detta gälla barn vars föräldrar inte är födda i Sverige, har låg utbildning och/eller låg inkomst. Individuell habiliteringsplan. Individuella planer enligt hälso- och sjukvårdslagen används sällan om man ser till landstingens alla verksamheter. I första hand är det den verksamhet som benämns barn- och ungdomshabilitering som arbetar med individuell habiliterings/rehabiliteringsplan. 7

8 Samverkan. Det finns brister i samverkan, både internt inom landstingen och externt mellan landstingens olika verksamheter och t.ex. skolan. Rutiner för kvalitetsutveckling saknas. Många kliniker saknar dokumenterade rutiner för att samla in information och synpunkter från barnen/ungdomarna och deras familjer. Information. Familjerna anser ofta att den information som de får från landstingen är bristfällig. Bemötande. Många föräldrar upplever att det stöd de får är otillräckligt. Minst nöjda med den habilitering de får är familjer där barnet/ungdomen har flera funktionshinder. I undersökningen framträder tydligt föräldrarnas känsla av att själva tvingas vara drivande för att få det stöd som de behöver. Personal. Fortfarande saknas tillgång till insatser från flera yrkesgrupper för att habilitering för barn och ungdomar skall fungera väl, framför allt logopeder, men också psykologer, läkare, kuratorer och sjukgymnaster. Socialstyrelsen anser att habilitering/rehabilitering bör få en starkare ställning inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen bedömer att den lagstiftning som finns är tillräcklig under förutsättning att den tillämpas. Socialstyrelsen bedömer att ytterligare utredning av området i nuläget inte skulle gagna barn och ungdomar med funktionshinder. Socialstyrelsen anser att landstingen för att kunna planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov regelbundet bör genomföra kartläggning av vilka grupper av barn/ungdomar med funktionshinder som finns och hur deras behov ser ut. Landstingens olika verksamheter bör av ledningen ges tydliga uppdrag om vilka grupper av funktionshindrade som de har ansvar för. Sjukvårdshuvudmännen bör i fortsättningen redovisa vilka insatser som finns för olika grupper av funktionshinder i en särskild organisationsplan. Sjukvårdshuvudmännen bör dessutom tydligt redovisa vilka resurser i form av pengar och personal som går till habilitering/rehabilitering för barn och ungdomar med funktionshinder. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall individuella habiliterings- och rehabiliteringsplaner erbjudas barn/ungdomar med funktionshinder och deras familjer. Det utvecklingsarbete som pågår när det gäller individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen behöver lyftas fram och förstärkas. Kvalitetsarbetet bör ges en mera framträdande ställning inom verksamheter med ansvar för habilitering/rehabilitering och hjälpmedel och huvudmännen bör stödja forskning och statistikinsamling inom området. Sjukvårdshuvudmännen bör också verka för att viktiga begrepp inom habilitering och rehabilitering förankras inom verksamheterna. 8

9 Begrepp Habilitering, rehabilitering, funktionshinder Socialstyrelsen har tillsammans med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet utvecklat resonemang om tillämpning och innebörd av begreppen habilitering och rehabilitering i rapporten Rehabilitering inom hälso- och sjukvården för alla åldrar och diagnoser (Socialstyrelsens rapport 1993:10). Begreppen används i regeringens proposition 1992/93:159: Stöd och service till vissa funktionshindrade. I Socialstyrelsens kartläggning avses med habilitering och rehabilitering den process som beskrivs i de nämnda arbetena och som redovisas nedan. Med habilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter tidigt förvärvad skada/sjukdom, genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Med rehabilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter skada/sjukdom, genom planerade och från flera områden sammansatta åtgärder, allsidigt främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Såväl habilitering som rehabilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Funktionshindrad är den som till följd av skada/sjukdom är hindrad eller har en begränsad möjlighet att utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Orsaken till funktionshindret saknar betydelse. Både habilitering och rehabilitering är att betrakta som den tredje fasen i den process som för den enskilde ofta startar med utredning (för att en diagnos skall kunna ställas, men också för att ta reda på vilka insatser individen behöver) och följs av olika behandlingsinsatser. De olika delarna i processen griper in i varandra och det kan vara svårt att avgöra när en fas övergår i en annan. Utredning kan ibland innehålla inslag av behandling, behandling kan utgöra inslag i eller delar av habilitering/rehabilitering. Behandling kan dels vara insatser med avsikt att bota, men kan också vara i syfte att utveckla och/eller bibehålla de funktioner individen har på bästa möjliga sätt. Behandling kan alltså ges både i botande och/eller utvecklande/bibehållande/ återställande syfte. När det är fråga om det ena eller det andra är beror på sammanhanget. Behandling kan ingå som delar i habiliterings/rehabiliteringsprocessen. 9

10 Diagnos, funktionsnedsättning och funktionshinder Diagnos är centralt ur flera aspekter. Den enskilde har behov av att få en diagnos, att därigenom få bekräftelse på att något inte stämmer och en förhoppning om att genom diagnosen också få veta vad som är möjligt att göra för att bli frisk, till exempel olika behandlingar, operativa ingrepp och/eller medicinering. Diagnosen ger också möjlighet att göra en prognos om hur tillståndet kommer att utvecklas och vilka konsekvenser det kan få. Den enskildes behov av diagnos hänför sig också till att man utan en diagnos kan känna sig ifrågasatt. Följderna av en del diagnostiserade sjukdomar och skador kan vara funktionsnedsättning med åtföljande funktionshinder. Men diagnosen säger många gånger ingenting om funktionshinder. Därför går det inte att sätta likhetstecken mellan diagnos och funktionshinder. Funktionshindret påverkas av funktionsnedsättningens omfattning och varaktighet. Funktionshinder är många gånger situationsbundna, dvs. funktionsnedsättningen som den enskilde har kan i vissa sammanhang innebära stora behov av stöd och hjälp och i ett annat sammanhang en hög grad av självständighet. Funktionshindret påverkas av om sjukdomen förlöper i skov eller om den ständigt förvärras. Handikapputredningen fastslog, att mycket av den verksamhet som bedrivs har kommit att präglas av hänsyn till diagnoser och gruppbeteckningar. Detta trots en manifesterad uppslutning om att behoven hos det enskilda barnet, den unge och familjen skall vara utgångspunkten för stöd och service. Enligt hälso- och sjukvårdslagen krävs ingen diagnos för att människor skall ges det stöd de behöver, det är individens behov av insatser/stöd som är grunden för de insatser som skall planeras, samordnas och genomföras. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall varje landsting och landstingsfri kommun (Gotland) erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta där. Habilitering och rehabilitering ingår som integrerade och viktiga delar i hälso- och sjukvården. Sjukvårdshuvudmännen (landsting och kommuner) har ett uttalat ansvar för att erbjuda habilitering/rehabilitering och hjälpmedel till de som har behov av det ( 3b och 18b). Landstinget har även ansvar för att det finns tolktjänst. Habilitering och rehabilitering skall planeras i samråd med den enskilde och planerade och beslutade insatser skall dokumenteras i en individuell plan. 10

11 Bakgrund Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att kartlägga på vilket sätt landstingens barn- och ungdomshabiliteringar är tillgängliga för barn och ungdomar i olika åldrar med olika funktionshinder. Kartläggningen skulle även omfatta samverkan med andra verksamheter kring utformningen och innehållet i insatserna till barnen och ungdomarna och deras familjer. Socialstyrelsen har i samråd med Socialdepartementet tolkat uppdraget som att det handlar om all verksamhet som landstingen bedriver med habilitering/rehabilitering för barn och ungdomar, en tolkning som också får stöd i regeringens tilläggsuppdrag avseende funktionshindrade vuxnas tillgång till habilitering och rehabilitering från juni Bakgrunden till uppdraget beskrivs i Regeringens proposition 1999/ 2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Här hänvisas till ett antal uppföljningar som gjordes med anledning av handikappreformen 1994, bl. a. Socialstyrelsens uppföljning av stimulansbidraget för att påskynda utvecklingen inom habilitering och rehabilitering. I uppföljningen pekade Socialstyrelsen bland annat på att stimulansbidraget inneburit en ökad medvetenhet om behov av och nytta med habilitering och rehabilitering inom och i nära anslutning till hälso- och sjukvården och att nya vård- och rehabiliteringsprogram utarbetats. Utvärderingen visade samtidigt att det fortfarande fanns många som inte fick sina habiliteringsoch rehabiliteringsbehov tillgodosedda och att flera områden därför behövde utvecklas ytterligare. Detta gällde både barn och vuxna. Socialstyrelsen framhöll att landstingen bör stärka ställningen för habilitering och rehabilitering som en integrerad del i hälso- och sjukvården i samband med prioritering, planering och finansiering av verksamheten. I slutrapporten efterlystes redovisning av landstingets samlade resurser för habilitering och rehabilitering. Landstingen bör kartlägga vilka grupper och områden som fortfarande har stora habiliterings- och rehabiliteringsbehov som inte är tillräckligt väl tillgodosedda. I slutrapporten konstaterades också att vissa kompetenser saknades inom habiliterings/rehabiliteringsområdet, till exempel logopeder, neuropsykologer, psykologer och teckenspråkstolkar. Behovet av att utveckla habiliteringen för barn och ungdomar med funktionshinder har framhållits i flera utredningar och rapporter. Bland annat har Socialstyrelsen kartlagt habilitering samt insatsen rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS för barn och ungdomar upp till 18 år. Kartläggningen, som gäller år 1996 och finns redovisad i Socialstyrelsens rapport: Barn och ungdomar med funktionshinder ( ), bekräftade bilden av att det ser mycket olika ut i landet både beträffande vem som får insatser och 11

12 varifrån de får sina insatser. Kartläggningen visade också på stora skillnader mellan landstingen i fråga om hur de använde resurserna för habilitering respektive för insatsen rådgivning och annat personligt stöd. I propositionen Stöd och service till vissa funktionshindrade, (proposition 1992/93:159) framhölls att funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna skall kunna ställa stora krav på att få kvalificerat stöd genom en habiliterings- eller rehabiliteringsorganisation med särskilt utbildad personal. Behandling och stöd skall ges samlat från olika yrkeskategorier. Habiliteringsoch rehabiliteringsverksamheten bör ofta ha ett nära samarbete med annan verksamhet som i vid mening har habiliterings- eller rehabiliteringsansvar, t.ex. förskolor, skolor och pedagogisk konsulentverksamhet, försäkringskassor, region och rikssjukvård. Flera handikapporganisationer har föreslagit att habilitering och rehabilitering skall vara en lagstadgad rätt. Eftersom det är svårt att avgöra när en insats är att betrakta som habilitering/rehabilitering eller annan hälso- och sjukvårdsåtgärd, samt att habilitering/rehabilitering inte var klart urskiljbara områden, gjorde man bedömningen att det inte skulle vara möjligt. I samband med handikappreformen uttalade regeringen att det mest angelägna var att klargöra huvudmännens ansvar och att det skulle räcka för säkra enskildas tillgång till fullgod habilitering och rehabilitering (prop. 1992/93:159). Handikapputredningen föreslog att sjukvårdshuvudmännen skulle ges skyldighet att upprätta en organisationsplan över de habiliterings- och rehabiliteringsmöjligheter som finns inom landstinget. I propositionen (1992/93:159) gjorde regeringen bedömningen att landstingen bör se det som sin uppgift att redovisa tillgängliga resurser inom och utanför den egna verksamheten för det stöd som kan ges för olika behov och genom olika kompetenser. Redovisningen bör vara lätt tillgänglig både för enskilda och för olika verksamheter. Regeringen bedömde också att det inte var nödvändigt med någon särskild lagbestämmelse om plan för habilitering och rehabilitering, eftersom det så uppenbart låg i huvudmännens eget intresse att göra sådana organisationsplaner. Prioriteringar i vården Prioriteringsutredningen (SOU 1995:5), skiljer på hälsorelaterade och livskvalitetsrelaterade behov. Sjuka människor har i första hand ett behov att bli botade från sjukdom och därför är de hälsorelaterade behoven mest angelägna vid akuta sjukdomar och skador. Om sjukdomen inte kan botas har patienten behov av symtomlindring, omvårdnad och insatser för att utveckla, återskapa eller uppehålla bästa möjliga funktionsförmåga. Det är ett livskvalitetsrelaterat behov. Ibland är den ena typen av behov mera angelägen att tillgodose, ibland den andra. Vid svåra kroniska sjukdomar är den livskvalitetsbefrämjande vården särskilt betydelsefull. Ofta finns inslag av både hälsorelaterade och livskvalitetsrelaterade behov som vävs samman och det kan vara svårt att göra en åtskillnad mellan de olika typerna av behov. Prioriteringsutredningen bedömde att man i samband med prioriteringar skall utgå ifrån det sammanvägda behovet. Riksdagen har fastställt tre principer som bör ligga till grund för prioriteringar i vården : människovärdesprincipen 12

13 behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen Riksdagen har beslutat om fyra olika prioriteringsgrupper. I prioriteringsgrupp ett finns vård av livshotande akuta sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. I prioriteringsgrupp två finns habilitering/rehabilitering och prevention. Prioriteringsgrupperna tre och fyra omfattar vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar och vård av andra skäl än sjukdom eller skada. Habilitering/rehabilitering ingår i de flesta medicinska verksamheter och följer prioriteringsgrupperna. Habilitering/rehabilitering kan exempelvis utgöra en viktig del i omhändertagandet vid vissa tillstånd av livshotande natur liksom vid vissa kroniska sjukdomar och ingår då i prioriteringsgruppen för det tillstånd som det handlar om. Vid rehabiliteringsinsatser i ett akut skede, är resultaten ofta tydligt märkbara. Minst lika viktig är dock den regelbundet återkommande rehabiliteringen för att bibehålla den funktionsförmåga man har kvar och för att motverka en försämring. Med den habilitering/rehabilitering som utredningen placerat i prioriteringsgrupp två avses den verksamhet som sjukvårdshuvudmännen skall bedriva enligt hälso- och sjukvårdslagens bestämmelse. Till gruppen hör också de mindre svåra kroniska sjukdomarna som ofta är livslånga och ibland kan komma och gå i skov. En och samma patient kan tillhöra olika prioriteringsgrupper vid olika skeden av den kroniska sjukdomen. FUNKIS Utredningen Funkis funktionshindrade elever i skolan, (SOU 1998:66) uppmärksammade habiliteringen för barn och ungdomar och dess betydelse för att de specialpedagogiska insatserna och handledning i skolan skall bli framgångsrik. Den betonade att det för skolan är viktigt med en fortlöpande kunskap om elevens hela livssituation för att en god pedagogisk situation skall kunna skapas. Det är kommunernas ansvar att svara för det stöd i skolan som elever med funktionshinder har behov av. För detta behöver skolans personal kunskap och kompetens om vilka konsekvenser olika funktionshinder kan få för skolsituationen. FN:s standardregler Standardreglerna slår fast två principer 1. Alla människor är lika mycket värda, oavsett förmåga, och alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. 2. Det är skillnad på funktionsnedsättning och handikapp. Skador och sjukdomar kan leda till funktionsnedsättningar men de blir inte till handikapp förrän i mötet med en otillgänglig omgivning. Det kan vara brister i miljön och inom olika samhällsområden, till exempel information, kommunikation och utbildning. Det är sådana brister som gör funktionsnedsättningen till ett handikapp. 13

14 I standardreglerna betonas vikten av att det finns bra rehabilitering som sätts in i tid. FN:s konvention om barns rättigheter. Barn och ungdomar med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar har rätt att leva på ett sätt som ger dem självförtroende och möjlighet till ett aktivt liv i samhället. De ska ha tillgång till bra hjälpmedel och få utbildning. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer barnets värdighet, främjar barnets självförtroende och möjliggör för barnets att kunna delta aktivt i samhället. Barn och ungdomar har rätt till bästa möjliga hälsa. De har också rätt till bra hälso- och sjukvård och rehabilitering. Sverige var ett av de drivande länderna vid utformningen av barnkonventionen, och en av de första nationer som ratificerade den. I vårt land trädde konventionen i kraft den 2 september

15 Syfte och frågeställningar Syfte Att kartlägga på vilket sätt landstingens habiliteringsverksamhet är tillgänglig för barn och ungdomar i olika åldrar med olika funktionshinder och hur landstingens habiliteringsverksamhet samverkar med andra verksamheter kring utformningen av och innehållet i insatserna till barnen och ungdomarna och deras familjer. Frågeställningar Frågeställningarna bygger på de frågor som togs upp i projektplanen för arbetet. Alla frågor som fanns med där har inte varit möjliga att belysa. Hur formuleras behov och av vem? Vem definierar behovet av insatser? Vilka grupper av barn och ungdomar med behov av insatser finns det och hur stora är de? Hur fördelas de med avseende på ålder, kön, sociala, kulturella och etniska förhållanden? Vilka grupper får sina behov av insatser tillgodosedda, hur och genom vem? Finns det grupper med behov av samordnade insatser som inte får sina behov tillgodosedda? Vilka möjligheter har den enskilde att påverka sin egen habilitering? Finns det hos barnen/ungdomarna och deras familjer önskemål om insatser som saknas? Är barnen/ungdomarna och deras familjer nöjda/missnöjda med den habilitering de har tillgång till? Finns det brister när det gäller att möta behoven av habilitering? Vilken grad av överensstämmelse finns det mellan brukarnas behov av insatser och de insatser som erbjuds? På vilket sätt sker prioriteringar? Hur samverkar landstingens habiliteringsverksamheter med andra verksamheter om utformningen av och innehållet i de samlade sociala, pedagogiska psykologiska och medicinska insatserna till barn och ungdomar och deras familjer? Hur fungerar det vid övergångar, t.ex. från småbarnsår till förskola, från förskola till skola, från en huvudman till en annan huvudman? Har personalen den kompetens som behövs för att arbeta med habilitering? Hur uppnås de övergripande och specifika verksamhetsmål som finns uttalade i lagar och förarbeten? Tidigare studier har visat att huvudmännens användning av resurser till habilitering innebär att tillgången till insatser är ojämnt fördelad, både mellan olika områden i landet och mellan olika grupper av funktionshindrade. Består dessa skillnader? 15

16 Vilka åtgärder behöver vidtas för att barn och ungdomar med olika funktionshinder och i olika åldrar skall få bättre tillgång till de habiliterings- och rehabiliteringsinsatser som de har behov av? 16

17 Kartläggningen Metod För att få svar på frågorna har enkäter, intervjuer och genomgång av en del material från landstingen (se nedan) använts. Markör AB, Örebro har ansvarat för det praktiska arbetet med att konstruera enkäter och intervjuer, och har samlat in, bearbetat och sammanställt materialet i en kvantitativ och en kvalitativ underlagsrapport. I kartläggningen definieras barn och ungdomar: från nyfödda till den dag barnet fyller 18 år. Kontaktpersoner från landstingen Socialstyrelsen bad varje landsting att utse en kontaktperson för projektet. Kontaktpersonen skulle ha kunskap om landstingets insatser i form av habilitering/rehabilitering för barn och ungdomar och/eller goda kontakter med de olika verksamheter som har ett ansvar för habilitering/rehabilitering. Kontaktpersonerna har fungerat som en länk mellan projektet och landstingen och de har därför haft en central roll för att genomföra undersökningen. Två möten har ägt rum med landstingens kontaktpersoner. Kontaktpersonerna har fått Markörs underlagsrapport och blivit ombedda att lämna synpunkter på den. Enkät till landstingen Två enkäter gick till landstingen, en riktades till kontaktpersonerna och en riktades till de verksamheter som enligt kontaktpersonerna har ansvar för habilitering/rehabilitering av barn/ungdomar. 20 av 21 kontaktpersoner har besvarat enkäten som riktades till dem. Kontaktpersonerna skickade ut och påminde, vid behov, om enkäterna till verksamheterna. 337 enkäter skickades till olika kliniker och enheter. Svar kom in från 230 kliniker/enheter varav 195 uppgav att de bedriver habilitering för barn och ungdomar. Enkät till barn /ungdomar och deras familjer Kontaktpersonerna ombads att lämna namn- och adressuppgifter på samtliga barn födda 1985, 1988, 1994 och 1999 och som fick habilitering inom landstinget under det första halvåret år barn fördelade på barnoch ungdomshabilitering, syncentral, hörselvård, logopedenhet, barn- och ungdomspsykiatri och barnmedicin redovisades. Ur detta har ett statistiskt urval om barn dragits till undersökningen. Samtliga barn som redovisades från barn- och ungdomspsykiatriska kliniker, syncentraler, logopedenheter och barnmedicinska kliniker ingår i urvalet på grund av risken för underrepresentation. Resten slumpades bland barn från hörselvården och den verksamhet som benämns barn- och ungdomshabilitering. Bland dessa barn kan det finnas barn med synskador och även med hörselskador. 17

18 3 500 enkäter skickades ut. 366 enkäter kom tillbaka med uppgift om att barnet inte har något funktionshinder. Av de familjer som ingick i urvalet var det 40 procent som inte besvarade enkäten. I kartläggningen är det familjens perspektiv som dominerar. I enkäten som skickades ut gavs instruktion att barnet/den unge själv skulle fylla i enkäten och om det inte var möjligt att föräldrarna helst tillsammans med barnet/den unge då skulle besvara enkäten. Ungdomarnas perspektiv kan skilja sig från föräldrarnas. Syskon till de funktionshindrade barnen/ungdomarna har inte beretts någon möjlighet att uttrycka vad de behöver. Intervjuer Tio intervjuer med barn/ungdomar och deras familjer har gjorts för att ge en djupare kunskap om hur det kan vara att leva med funktionshinder i vardagen. Enkät till brukarorganisationerna Eftersom en viktig del i undersökningen var att försöka identifiera grupper av barn och ungdomar som inte får den habilitering de behöver genomförde Socialstyrelsen en kompletterande undersökning bland brukarorganisationerna. Önskemål om en sådan kom från några av de brukarorganisationer som ingick i referensgruppen. Urvalet av brukarorganisationer genomfördes av Socialstyrelsen och bestod av sammanlagt 69 förbund som kunde tänkas organisera barn/ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. 25 enkäter besvarades. Verksamhetsplaner och årsberättelser Barn- och ungdomshabiliteringarnas verksamhetsplaner och årsberättelser har samlats in och sammanställts för att man därigenom skulle få en uppfattning om vilka grupper de tar emot och vilka de lämnar utanför sin verksamhet. Landstingens egna undersökningar Genom kontaktpersonerna begärde Socialstyrelsen att få ta del av utredningar, uppföljningar och annat material som landstingen under senare tid producerat och som kunde vara av intresse för undersökningen. 18

19 Resultat Utifrån den genomförda enkäten till barn/ungdomar med familjer kan Socialstyrelsen konstatera att många barn och ungdomar med funktionshinder får en bra habilitering och rehabilitering. Många är nöjda både med innehåll, omfattning, bemötande, inflytande och möjligheter att påverka. Men Socialstyrelsen kan också konstatera att de brister som tidigare studier har visat fortfarande kvarstår. Tillgången till habilitering/rehabilitering är ojämnt fördelad, både mellan olika delar i landet och mellan olika grupper av funktionshinder. Sammantaget över landet tas alla grupper av barn/ungdomar med funktionshinder emot av landstingen för habilitering, men en grupp som på ett ställe har god tillgång till habilitering kan i en annan del av landet sakna viktiga insatser. Även inom ett och samma landsting förekommer variationer. Finns det grupper av funktionshindrade som inte alls får den habilitering som de behöver? Resultaten stödjer inte ett sådant antagande. Trots ingående diskussioner i gruppen med kontaktpersoner, i referensgruppen, i arbetsgruppen och den särskilda enkät till brukarorganisationerna som genomfördes har det inte gått att finna okända funktionshindergrupper. Inte heller går det att peka ut vissa huvudgrupper som inte får sina behov tillgodosedda. Därtill är de lokala variationerna alltför stora. Cirka hälften av familjerna som besvarade enkäten anser att stödet från landstinget har varit otillräckligt för deras barn oavsett ålder. Nästan lika många anser att barnets ålder har haft betydelse för de insatser han/hon har fått. Det går dock inte att se några tydliga skillnader mellan åldersgrupperna, insatserna fördelar sig ganska jämnt oberoende av ålder. Vissa anser att stödet var bättre innan barnet började skolan, andra uttrycker att det var särskilt bristfälligt under barnets första år. Bland de familjer som besvarat enkäterna ges exempel på personliga erfarenheter av att stödet skiftar mycket mellan olika delar av landet, mellan olika kliniker inom ett och samma landsting eller mellan liknande kliniker inom samma landsting. Inget landsting kan ange antal tjänster eller hur mycket pengar som landstingen använder till habilitering/rehabilitering för barn och ungdomar med funktionshinder. Samtliga landsting saknar en organisationsplan över habiliterings- och rehabiliteringsmöjligheterna. Flertalet landsting uppger att de tar hänsyn till prioriteringsutredningen. Vanligen kommer det till uttryck i verksamhetsplaner och målformuleringar. Två landsting svarar att det sker genom resurstilldelning. Antal, ålder och kön I enkäten till landstingen ställdes frågan hur många barn och ungdomar som får habilitering/rehabilitering genom landstinget. Svaret kunde anges som exakt (grundat på undersökningar eller kartläggningar) eller skattat. Inget landsting kunde uppge siffror som byggde på egna kartläggningar för samt- 19

20 liga grupper av funktionshinder. Hälften av landstingens kontaktpersoner svarade att de inte har kunskaper om hur många barn/ungdomar som får habilitering/rehabilitering. Att kartlägga antalet barn som får habilitering inom landstingen har alltså inte varit möjligt då flertalet landsting inte kan ta fram uppgifterna. Inte heller finns det några uppgifter om hur många barn som finns inom respektive ålders- eller funktionshindergrupp. Kunskapen om antalet barn som får habilitering inom landstinget är störst vad gäller barn med neurologiska skador och barn med utvecklingsstörning (11 landsting) och minst vad gäller barn med medicinska funktionshinder (5 landsting). Bland de barn/ungdomar som deltagit i brukarstudien är pojkar överrepresenterade. Särskilt stor är övervikten för pojkar bland dem som har diagnosen ADHD. Var tas barn och ungdomar med olika funktionshinder emot? Kontaktpersonernas svar och svaren från de kliniker som deltog i undersökningen visar att det framförallt är barn- och ungdomshabiliteringen, audiologisk klinik/pedagogisk hörselvård, syncentraler, logopedenheter samt barn- och ungdomspsykiatriska enheter som ger habilitering/rehabilitering. Många barnmedicinska kliniker uppger också att de bedriver habilitering. Inom flera landsting saknas en samstämmig syn på vilka kliniker/enheter som ger habilitering/rehabilitering till barn och ungdomar och vilka som inte gör det. BUP och barnmedicinska kliniker anger exempelvis i flera fall att de inte ger någon habilitering även om kontaktpersonerna inom landstingen har uppfattat att de gör det. Inom vissa landsting har primärvården också ett ansvar för habilitering/ rehabilitering till barn och ungdomar, men inte någon primärvårdsverksamhet har besvarat enkäten. Vilka får och vilka saknar tillräckliga insatser? De grupper som av landstingen anger har tillgång till en väl utvecklad habilitering är först och främst de som tas emot inom barn- och ungdomshabiliteringen. Vilka de är varierar mellan olika landsting, men i de flesta fall, för att inte säga alltid, gäller det barn med utvecklingsstörning, barn med neurologiska sjukdomar och skador samt barn med rörelsehinder. Övriga som landstingen bedömer har tillgång till insatser som de behöver är barn med hörselskador, barn med autism, barn med epilepsi och barn med diabetes. Barn och ungdomar som enligt landstingen saknar den habilitering som de behöver är många gånger barn med ADHD, autism och Aspergers syndrom. Andra grupper som nämns, fast i mindre omfattning, är barn med taloch språksvårigheter, barn med perceptionsstörningar och barn med medicinska funktionsnedsättningar. Också barn med lindrig utvecklingsstörning och barn med flera funktionshinder nämns som de grupper som saknar tillgång till stöd som de behöver. Brukarorganisationerna lyfter fram att barn med psykiska funktionshinder, t.ex. ADHD och Aspergers syndrom, medicinska funktionshinder som cystisk fibros och medfött hjärtfel, samt barn med olika tal- läs och skrivsvårigheter, inte får den habilitering de behöver. 20

21 Av enkätsvaren från barnen/familjerna framgår att barn till utlandsfödda föräldrar i högre grad än andra barn saknar de insatser som de behöver, oberoende av vilken grupp av funktionshinder det handlar om. Föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå påverkar tillgången till insatser på så sätt att högre utbildning och högre inkomst ger bättre tillgång till insatser. Familjerna som saknar de insatser som de anser att de behöver efterfrågar bland annat psykologstöd, logopedstöd, pedagogisk hjälp i skolan, mer sjukgymnastik eller tillgång till speciella träningsmetoder. När det gäller tillgång till stöd för syskon och föräldrar uppger drygt hälften av familjerna att de behöver, men saknar sådant stöd från landstinget. Ensamstående föräldrar saknar stöd i högre omfattning än familjer med två föräldrar. Om barnet /familjen får det stöd de har behov av beror i många fall på om man som förälder kan ta egna initiativ och prata för sig. Både landstingens kontaktpersoner och en majoritet av klinikerna uppger att familjerna efterfrågar insatser som landstingen inte kan ge, inte ger eller ger i begränsad omfattning. Exempel är stöd från logoped och intensivträning, ibland i form av s k konduktiv pedagogik. Andra exempel som nämns är psykologinsatser och specialpedagogiska insatser. Väntetider Knappt hälften av familjerna svarar att barnen har fått vänta på de insatser som de behövt under det senaste året. Av dem som fått vänta på insatser uppger fler än hälften att väntetiden har påverkat barnets vardagsliv på ett negativt sätt. Familjerna uppger också att väntetiderna för utredning till diagnos och för logopedstöd, psykologstöd/samtalsstöd för barn och föräldrar är alltför långa. Att få en diagnos är många gånger en förutsättning för att få det stöd och de insatser som ett barn kan behöva inom hälso- och sjukvården, men även när det gäller stöd i skolan. Väntetiderna för att få en utredning innebär därför stora problem för barn och familjer. Landstingen uppger att väntetiderna till en första kontakt efter att barnet har aktualiserats sällan överstiger tre månader. Väntetiden är längre hos vissa logoped- och psykologiskt inriktade enheter. Interna väntetider inom kliniken, efter att barnet erbjudits en första kontakt, är särskilt vanligt förekommande inom barn- och ungdomshabiliteringen och vid olika logopedenheter. Intern samverkan mellan landstingens olika verksamheter och kliniker Något mindre än hälften av familjerna får insatser från endast en klinik eller en yrkesgrupp. Knappt hälften får insatser från flera kliniker/enheter och/eller insatser från flera yrkesgrupper. Av de som får insatser från flera kliniker/yrkesgrupper anser något fler än hälften att den interna samverkan fungerar bra. En tredjedel anser att den fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. Barn med psykiska funktionshinder/utvecklingsstörning får i lägre grad insatser från flera kliniker än övriga grupper. Enligt föräldrarna förekommer det att barn skickas runt mellan olika mottagningar och/eller yrkesgrupper utan att få det stöd de behöver. 21

22 Samtliga kliniker uppger att de samverkar internt. Vanligt är att man träffar andra kliniker regelbundet för att planera insatser till enskilda barn. Familjerna deltar alltid eller ofta. Både kliniker och kontaktpersoner anser att den interna samverkan behöver förbättras. Bland annat nämner man att även föräldrarna bör uppmärksammas i samverkan kring enskilda barn. Ansvarsfördelningen mellan olika kliniker behöver göras tydligare. Man efterlyser också en större samsyn mellan verksamheterna på funktionshinder och att se habilitering som ett ansvar för alla enheter och kliniker. Kontaktpersoner och kliniker anser också att individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen bör användas i högre grad. Enligt klinikernas bedömning behöver samverkan särskilt förbättras när det gäller barn med neuropsykiatriska problem. Enligt de kliniker som deltagit i kartläggningen behöver samverkan förbättras också för barn med hörselskador och barn med flera funktionshinder. Hälften av klinikerna anser att det händer att barn med funktionshinder inte får sina behov tillgodosedda pga. oklara ansvarsförhållanden inom landstinget. Extern samverkan Av de familjer som får insatser från både landsting och kommun är det cirka hälften som uppger att samordningen fungerar bra. Närmare hälften av familjerna anser inte att personalen från landstinget har underlättat förskolestart, skolstart och/eller gymnasiestart. Nära en fjärdedel av familjerna anser att deras barn skickas mellan landstinget och andra verksamheter utan att få det stöd de behöver. Nästan hälften av klinikerna anser att det finns barn med funktionshinder som inte får sina habiliteringsbehov tillgodosedda p.g.a. oklara ansvarsförhållanden mellan landstinget och externa verksamheter. Inom landstingen anser både kontaktpersoner och kliniker att den externa samverkan behöver förbättras. Man bedömer att ansvarsförhållanden, särskilt mellan skolan och landstinget, behöver tydliggöras. Andra exempel som nämns är att olika verksamheter behöver bättre kunskaper om varandra och att det kan behövas riktlinjer för hur samverkansarbetet skall utformas. Samverkan skall i högre grad ske med utgångspunkt ifrån barnets och familjens behov. Inflytande och möjlighet att påverka Åtta av tio föräldrar uppger att det i huvudsak är de själva som är drivande och ser till att habiliteringsinsatser för deras barn sätts in. Av dessa upplever två tredjedelar detta förhållande som ett problem. Så gott som alla föräldrar vill påverka de insatser som barnen får från landstinget medan åtta av tio föräldrar upplever att de kan det. Tre av tio föräldrar upplever inte att de kan påverka hur mycket eller hur ofta barnet får insatser. Tre av tio föräldrar anser inte heller att den information de får är tillräcklig för att de ska kunna vara med och påverka barnets insatser. Individuell habiliteringsplan Nästan hälften av familjerna uppger att de inte har fått någon information om möjligheten att upprätta en individuell habiliteringsplan. Ungefär en 22

23 tredjedel av barnen/ungdomarna har en habiliteringsplan. Av de familjer som har en individuell habiliteringsplan upplever nästan alla att målen är tydliga och att de är med och bestämmer innehållet i planen. En liten minoritet av familjerna tycker inte att den individuella habiliteringsplanen bidrar till att samordna insatserna för barnet/familjen. Inte heller tycker de att allt som skrivs i planen genomförs eller att planen förändras efter barnets behov. Det finns familjer som tycker att planen mera är till för personalen än för barnet. En femtedel av familjerna uppger att de inte har inflytande över vilken information som skall föras vidare från en enhet till en annan. Nästan lika många anser att personalen inte informerar om att de för information om familjen vidare. Svaren från landstingens kliniker/enheter visar att långtifrån alla har en habiliteringsplan. En femtedel av klinikerna svarar att inget barn på kliniken har en plan och ytterligare en av tio svarar att färre än en fjärdedel av barnen/familjerna har en individuell habiliteringsplan. Endast en mindre andel av de kliniker som svarat på enkäten uppger att samtliga barn på kliniken har en plan. Skälen uppges vara brist på resurser, att alla inte skall ha en plan samt brist på rutiner. Tolk Av de familjer som behöver tolk för utländskt språk, teckenspråkstolk eller annan tolk svarar en fjärdedel att de inte har någon tolk vid kontakten med landstingets personal. Ytterligare en femtedel svarar att de vanligen inte har det. När tolk används är det något vanligare att familjen tar initiativ till tolkningen, men landstingen gör det nästan lika ofta. Av de kliniker som är i kontakt med barn eller familjer som kommunicerar på teckenspråk använder cirka en tiondel aldrig teckenspråkstolk. Det framgår inte av undersökningen om personalen behärskar teckenspråk i dessa fall. Information Mer än hälften av familjerna som besvarat enkäten har fått information från landstinget om barnets funktionshinder och information om vart de kan vända sig med ytterligare frågor. Något mindre än hälften av familjerna har också fått skriftlig information om de insatser landstinget har att erbjuda, men det vanligaste är att information ges muntligt. Nästan hälften av familjerna upplever att de saknar information om konsekvenserna av barnets funktionshinder och nästan lika många saknar information om barnets funktionshinder och information om de insatser landstinget har att erbjuda. I brukarenkäten anser familjerna att informationen från landstinget (och andra myndigheter) om det stöd som finns är alltför knapphändig. Många familjer beskriver att de främst har fått information genom att själva skaffa den. En femtedel av familjerna har fått information genom olika intresseorganisationer. Ungefär hälften av landstingens olika kliniker som deltagit i studien uppger att de har skriftlig information om de insatser som kliniken har att erbjuda. Det gäller särskilt barn- och ungdomshabiliteringen. 23

24 Hjälpmedel En femtedel av familjerna och en lika stor del av landstingens kliniker anser att det finns hjälpmedel som barnet behöver men inte får. Familjerna tar främst upp behov av datorer och datautrustning men nämner också cyklar, rullstolar av olika slag, tidshjälpmedel, enkla vardagshjälpmedel samt anpassningar i hemmet. Landstingen nämner särskilt datorer, fritidshjälpmedel och dubbletter av hjälpmedel De flesta av barnen som har hjälpmedel fick vänta på sitt senast utprovade hjälpmedel. Väntetiden varierar mellan 1 80 veckor, med en medelväntetid på 10 veckor. En fjärdedel upplevde väntetiden som oacceptabel. Klinikerna uppger att väntetid för utredning för hjälpmedel endast undantagsvis överstiger 3 månader. Bemötande Flertalet familjer anser att de bemöts respektfullt och att personalen visar barnet omtanke. Flertalet har även förtroende för personalen. Det kan dock noteras att cirka en fjärdedel av familjerna uppger att personalen inte ser deras barn utan endast funktionshindret. En majoritet av familjerna menar att byte av personal påverkar habiliteringen negativt. En femtedel uppger att personalen ofta byts. Drygt hälften av klinikerna svarar att de inte har några dokumenterade rutiner för att samla in barns och familjers åsikter om den habilitering/rehabilitering som de får. Personal Familjerna är i stort sett nöjda med personalens kompetens men en mindre del av dem anser att det finns brister. Det familjerna då saknar är att personalen inte har tillräcklig erfarenhet av det egna barnets funktionshinder. Från familjerna framförs också att det saknas kunskaper om vissa funktionshinder bland landstingets personal, till exempel när det gäller autism och synskador. Familjerna efterlyser bättre tillgång till insatser från logopeder, sjukgymnaster, psykologer, specialpedagoger, läkare och arbetsterapeuter. En fjärdedel av klinikerna anser att personalen inte har den särskilda kompetens som behövs för att ge habilitering till barn med funktionshinder. Det som vanligen saknas är: allmänna kunskaper om habilitering möjlighet att ta del av utveckling och forskning psykoterapeutisk och psykologisk kompetens specialpedagogisk kompetens kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder kunskap om barn med synskador Klinikerna uppger att det finns vakanta tjänster, särskilt vad gäller logopeder, psykologer, och läkare. Det finns också behov av att nyinrätta tjänster, särskilt för kuratorer, logopeder, läkare och sjukgymnaster. 24

25 Landstingens synpunkter på utvecklingsmöjligheter När landstingens kontaktpersoner i en öppen fråga gavs möjlighet att framföra ytterligare synpunkter på hur habilitering till barn och ungdomar kan förbättras framkommer bland annat följande: Rutiner måste dokumenteras, kvalitetsmätningar och uppföljningsmetoder utvecklas. Huvudmän och politiker måste förstå målgruppens behov. Mer tid för utbildning av och information till föräldrar krävs, men även till andra grupper i samhället. Begreppet habilitering måste förtydligas. Resurs- och personalbristen inom klinikerna måste avhjälpas. Ett mer varierat utbud av habiliteringsinsatser behövs. Från klinikerna redovisades bland annat följande förbättringsmöjligheter för att utveckla habiliteringen/rehabiliteringen: Vidga och processa habiliteringsbegreppet inom den egna organisationen. Bryta sönder de olika organisationerna och starta en helt ny där alla experter är med på lika villkor. De professionella bör lyssna mer på barn/ungdomar/föräldrar. Mer forskning. Utvärdering och utveckling av behandlingsmetoder. Övriga synpunkter från landstingen Klinikerna uttrycker att det är en svårighet att barn- och ungdomshabiliteringen inte tar emot alla grupper av barn med funktionshinder. En del kliniker uttrycker en oro för att de traditionella grupperna inom barn och ungdomshabiliteringen kommer i skymundan av de nya diagnoserna som ADHD. Andra kliniker anser att vissa diagnosgrupper gynnas enligt gammal tradition och att det sker på bekostnad av barn med medicinska funktionshinder. Behovet av psykosocial kompetens och habiliteringskompetens för barn som har kontakt med specialistvården lyfts fram. För barn och ungdomar med funktionsnedsättningar är tillgång till barntandvård viktig. Flera landsting anser att den tandvård som barn/ungdomar med funktionshinder får är bristfällig. 25

26 Diskussion Tillgång till habilitering / rehabilitering. Den goda överensstämmelse som ofta finns mellan familjerna och landstingen om bristerna inom habilitering och rehabilitering för barn och ungdomar med funktionshinder ger stöd för vilka områden som behöver utvecklas ytterligare. De konstaterade bristerna är alltför omfattande för att situationen skall anses vara tillfredsställande. För varje enskilt barn/familj får det stora negativa konsekvenser när vardagen inte fungerar och en stor del av energin måste användas till att jaga insatser, söka kontakt med samhällets olika stödformer och att själv vara den som samordnar dessa. När det gäller barn och ungdomar med funktionshinder handlar det om individer i utveckling. Det är angeläget att åtgärderna sätts in tidigt även där omfattningen och varaktigheten av funktionshindret är svårbedömt. Insatser till barnen kan ofta ha mycket långsiktiga och i många fall även förebyggande effekter. Stödet måste inriktas på barnens och ungdomarnas hela utvecklingsperiod. De grupper av barn och ungdomar med funktionshinder som tas emot vid landstingens barn- och ungdomshabiliteringar får ofta sina behov av habilitering/rehabilitering tillgodosedda. Barn- och ungdomshabiliteringen har för det mesta ett uttalat uppdrag ifrån huvudmannen som tydliggör vilka grupper verksamheten riktar sig till. Huvudregeln är att barn med neurologiska sjukdomar och skador, barn med rörelsehinder och barn med utvecklingsstörning är deras ansvar. Vissa barn och ungdomshabiliteringar tar också emot barn med synnedsättningar och/eller hörselnedsättningar. I ett par landsting tar barn- och ungdomshabiliteringen emot alla grupper av funktionshinder. Men det är svårt att få veta vilka grupper som verksamheten omfattar, både för personalen och allmänheten. Ibland går det att utläsa på landstingets webbsida och det kan framgå av barn och ungdomshabiliteringens verksamhetsplan. Men inte ens i verksamhetsplanerna är det alltid lätt att finna. Det finns exempel där ett första intryck är att barn- och ungdomshabiliteringen tar emot alla barn och ungdomar med funktionshinder, först långt in i verksamhetsplanen redovisas begränsningar. Ibland blir intrycket att barn- och ungdomshabiliteringen främst riktar sin verksamhet till barn och ungdomar som hör till LSS personkrets genom att till exempel uttala att habilitering och rehabilitering skall erbjudas dem som har stora, varaktiga funktionsnedsättningar som orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. För detta finns inget stöd i hälso- och sjukvårdslagen, däremot är det ett av kriterierna för personkrets 3 i LSS. Barn och ungdomar som omfattas av LSS har ofta ett stort behov av habilitering/rehabilitering och deras behov måste tillgodoses. LSS personkrets är dock begränsad och det finns många barn och ungdomar som inte omfattas av LSS som också har behov av habilitering/rehabilitering. Hälso- och sjukvårdslagen gör ingen åtskillnad, sjukvårdshuvudmannens skyldighet är absolut: alla som behöver habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst skall erbjudas det. Hälso- och sjukvårdslagen ger inte människor med svåra 26

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014

BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014 BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014 Bakgrund/Historia Habiliteringsverksamheten är sprungen ur två rötter, dels omsorger om utvecklingsstörda och dels habilitering av barn med rörelsehinder. Insatserna

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Barnrättskonsekvensanalys

Barnrättskonsekvensanalys Barnrättskonsekvensanalys på förslag till förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik SID 1(8) Innehåll Inledning... 3 BKAs tre steg... 3 Aktuell frågeställning...

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

LSS Särskilt personligt stöd (SOU 2004:13) Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen

LSS Särskilt personligt stöd (SOU 2004:13) Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (13) 2005-02-21 LS 0412-2230 Handläggare: Birgitta Hjelte Landstingsstyrelsen LSS Särskilt personligt stöd (SOU 2004:13) Betänkande

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv MPOC 2008 Measurement of Process Of Care Habilitering ur ett föräldraperspektiv Utvärdering av habiliteringsprocessen inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna 2009-07-21 Verksamhetschef Maja Gilbert

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Huvudmännens styrdokument

Huvudmännens styrdokument Bilaga 10 Huvudmännens styrdokument Rubriker Bakgrund Grundläggande mål Beskrivning av målgrupper Avgränsning av råd och stöd gentemot insatser enligt HSL Tolkningar före Regeringsrättsdomarna 1997 och

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52)

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52) Stockholm 2013-05-22 Vår referens: Ingela Stade 08-508 866 44 Dnr: Ju2007/6836/L2 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Jenny Wulker Roos 103 33 Stockholm Yttrande Beslutanderätt

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer