SLUTRAPPORT. Översyn av handikappomsorgens stöd till funktionshindrade barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Översyn av handikappomsorgens stöd till funktionshindrade barn och ungdomar"

Transkript

1 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Vård- och omsorgsnämndens handling nr 1/2007 SLUTRAPPORT 1 (31) Dnr VON/2005: SLUTRAPPORT Översyn av handikappomsorgens stöd till funktionshindrade barn och ungdomar Antagen av vård- och omsorgsnämnden , 19 funkhind barn o ungd.doc

2 SLUTRAPPORT 2 (31) Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...7 Direktiv för översynen...7 Organisation för arbetet...7 Målgruppen och insatser...10 Definition av funktionshinder och handikapp...10 Målgrupp och stöd...10 Beskrivning av målgrupp...12 Handikappomsorgens verksamhet för barn och ungdom...17 Verksamhetsbeskrivning...17 Mål för verksamheten...17 Metoder och arbetsmodeller...18 Brukarsynpunkter...18 Personalintervjuer...21 Förbättringsområden sammanfattning...22 Verksamhet hos andra samhällsaktörer...23 Barn- och ungdomspsykiatrin...23 Barn- och ungdomshabiliteringen...23 Individ- och familjeomsorgsförvaltningen (IFO)...24 Lekoteket, FUB...24 NP-center, landstinget (NPC)...24 Stödteamet, barn- och ungdomsförvaltningen...25 Särskolan...26 Handlingsplan...27 Framtida målgrupp...27 Förslag på framtida verksamhet...28 Avslutande reflektion Vi behöver bred och tillförlitlig kunskap...31

3 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämndens handling nr 1/2007 SLUTRAPPORT 3 (31) I detta avsnitt ges en kort sammanfattning av slutrapporten. Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 8 december 2005 att fastställa direktiv för översyn av handikappomsorgens stöd till funktionshindrade barn och ungdomar. I slutrapporten På lika villkor görs den bedömningen att det fanns behov att göra en genomlysning av situationen för funktionshindrade barn och ungdomar. Direktiv för översynen Enligt direktiven för utredningen skall följande frågor belysas i utredningen Beskrivning av nuvarande målgrupp och dess behov. Föräldrarnas situation och upplevelse av stödet. Förbättrings- och förändringsområden i stödet. Bedömning av framtida målgrupp och dess behov. Organisation för arbetet För arbetet har funnits en politiskt tillsatt ledningsgrupp som fortlöpande följt arbetet. Handikappomsorgschefen har varit ansvarig för översynens genomförande. Till sitt stöd har han haft en projektledare från förvaltningens stab samt en arbetsgrupp bestående av representanter från verksamheten. Följande referensgrupper har fått följa arbetet samt ge sina synpunkter på planen för handikappomsorgen: Referensgrupp bestående av representanter för föreningarna FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) och FA (Föreningen autism) Kommunala handikapprådet Den fackliga samverkansgruppen. Dialog Två rådslag har genomförts med föräldrarna. Ett rådslag genomfördes i början av översynen för att informera om översynen och fånga synpunkter från föräldrarna och ungdomarna. Det andra rådslaget genomfördes under hösten när ett utkast till handlingsplan förelåg. Utkastet kommunicerades av den politiska ledningsgruppen vid detta rådslag för att ge föräldrarna möjlighet att till den politiska den politiska ledningsgruppen framföra sina synpunkter innan ett slutligt förslag till handlingsplan fastställdes. Intervjuer har genomförts med ett antal ungdomar och föräldrar. Samverkan Under utredningens gång har kontakt knutits med andra samarbetsaktörer inom verksamhetsområdet. Arbetsgruppen har vid ett par tillfällen träffat dessa samarbetspartners för att informera om det pågående arbetet, fånga synpunkter samt att lägga grunden för framtida träffar kring målgruppen funktionshindrade barn och ungdomar.

4 SLUTRAPPORT 4 (31) Målgruppen och insatser Handikappomsorgens verksamhet vänder sig till barn och ungdomar med funktionshinder i åldrarna 0-21 år eller det år ungdomen avslutar sin skolgång. Dock har några funktionshindrade, som är vuxna och övergått till daglig verksamhet, insatser genom barn och ungdomssidan. Detta är beroende på att det inte finns korttidsvistelse för vuxna i Katrineholms kommun. Handikappomsorgens barn och ungdomsverksamhet ger insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) men även bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). Sammanlagt har 65 barn/ungdomar idag insatser/bistånd genom barn och ungdom. Av dessa har 56 personer insatser enligt LSS och 9 bistånd enligt SoL. Insatserna för särskilt stöd och service enligt 9 LSS för barn och ungdomar är 1. Rådgivning och annat personligt stöd (landstingets ansvar) 2. Personlig assistent eller ekonomiskt stöd för att betala en assistent. 3. Ledsagarservice. 4. Kontaktperson. 5. Avlösarservice i hemmet. 6. Korttidsvistelse utanför hemmet. 7. Korttidstillsyn utanför hemmet för skolungdomar över 12 år. 8. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo någon annanstans än hos sina föräldrar. Ärendeutvecklingen har under åren varit följande: År Antal ärenden I nedanstående tabell redovisas antalet beviljade insatser enligt LSS samt assistansersättning under åren uppdelat på insats. Insats Personlig assistans LSS Personlig assistans LASS Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Familjehem 1 1 1

5 SLUTRAPPORT 5 (31) Handikappomsorgens verksamhet för barn och ungdom I den dialog som genomförts med föräldrar och personal har följande förbättringsområden av nuvarande verksamhet inom handikappomsorgens barn- och ungdomsverksamhet kommit fram: Verksamheten har en för bred målgrupp att hantera idag en mer snäv målgruppsinriktning skulle behövas när det gäller korttidsboende. (Tallheden) Inrättande av särskild skolbarnomsorg för ungdomar med funktionshinder i åldern 7-13 år. De nuvarande fritidshemmen inom skolbarnomsorgen har svårt att i sin verksamhet klara ungdomar med funktionshinder. Detta leder till att föräldrar under denna tidsperiod står utan hjälp med tillsyn. Ytterligare utbyggd fritidsverksamhet. Behov av särskilt boende för unga vuxna. Behov av kulturella aktiviteter för funktionshindrade barn och ungdomar. Samtalspunkt för föräldrar. Utvecklad samverkan mellan berörda myndigheter beträffande stödet till barn och ungdomarna. Ökade informationsinsatser till andra samhällsaktörer om handikappomsorgens uppdrag för funktionshindrade barn och ungdomar. En analys behöver göras av föräldrarnas behov av information från handikappomsorgens barn- och ungdomsverksamhet. Handlingsplan I detta avsnitt redovisas den politiska ledningsgruppens bedömningar och förslag beträffande den framtida verksamheten för funktionshindrade barn och ungdomar. Framtida målgrupp Följande bedömning görs när det gäller den framtida målgruppen: I gruppen personer med utvecklingsstörning kommer ingen befolkningsminskning att ske inom den närmaste femårsperioden. På sikt kan dock en minskning förutses i denna grupp. Inflödet i gruppen i ålderskategorin 0-5 år är lägre än andra 5-års intervaller i gruppen personer med utvecklingsstörning. I träffar med i området involverade samhällsaktörer har det framhållits att gruppen barn och ungdomar med svår ADHD är mer frekvent förekommande för olika former av insatser. Insatserna för denna grupp kan bedömas öka framöver. Forskning har visat att 1 % av alla barn/ungdomar upp till 18 år har svår ADHD. När det gäller antalet barn/ungdomar med funktionshindret autism eller autismliknande tillstånd så förutses inga förändringar. I övrigt när det gäller barn med svåra funktionshinder finns inga tendenser till ökningar. Gruppen invandrare med funktionshinder är hittills underrepresenterad i handikappomsorgens verksamheter. Detta torde även gälla barn- och ungdomar.

6 Framtida verksamhet Vård- och omsorgsnämndens handling nr 1/2007 SLUTRAPPORT 6 (31) Följande förslag till verksamhetsförändringar föreligger (utöver nuvarande verksamhet): Tallhedens korttidshem föreslås uppdelat i två enheter med inriktning på ungdomar med autism och ungdomar med övriga funktionshinder. Denna uppdelning föreslås träda i kraft den 1 januari Behov och utformning av korttidsvistelse för vuxna utreds närmare. Barn- och ungdomsnämnden uppmärksammas på behovet av särskilt inrättad skolbarnomsorg för ungdomar i åldern 7-13 år med funktionshinder. Behov av och utformning av ett särskilt ungdomsboende utreds närmare. Kultur- och turistnämnden uppmärksammas på behovet av kulturella aktiviteter för funktionshindrade barn och ungdomar. Förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en kommunikationsstrategi för barn- och ungdomsverksamheten. Vård- och omsorgsnämnden initierar ett samordnat arbete i kommunen kring stödet till unga med ADHD

7 Bakgrund Vård- och omsorgsnämndens handling nr 1/2007 SLUTRAPPORT 7 (31) Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 8 december 2005 att fastställa direktiv för översyn av handikappomsorgens stöd till funktionshindrade barn och ungdomar. I slutrapporten På lika villkor 1 görs den bedömningen att det fanns behov att göra en genomlysning av situationen för funktionshindrade barn och ungdomar. I slutrapporten kom fokus att ligga på vuxna funktionshindrades situation. Direktiv för översynen Följande direktiv fastställdes för översynen. Utgångspunkt för arbetet Utgångspunkten för arbetet finns att hämta i den vision, som fastställdes i handlingsplanen: 2 Handikappomsorgens insatser skall medverka till att de funktionshindrade i Katrineholms kommun har ett innehållsrikt och meningsfullt liv. Den sociala omsorgen och omvårdnaden håller en hög kvalitet. De funktionshindrade får ett kvalificerat stöd, var och en efter sina behov. En annan utgångspunkt för arbetet är den verksamhetsidé som också fastställdes i handlingsplanen. Huvudpunkterna i verksamhetsidén är: Handikappomsorgen skall vara känd för en hög grad av flexibilitet Verksamheten utgår från en humanistisk människosyn Personalen skall ha en hög och aktuell kompetens. Barnkonventionen ska beaktas under utredningen. Frågor som skulle belysas i översynen Följande frågor skulle belysas i översynen: Beskrivning av nuvarande målgrupp och dess behov. Föräldrarnas situation och upplevelse av stödet. Förbättrings- och förändringsområden i stödet. Bedömning av framtida målgrupp och dess behov. Organisation för arbetet Politisk ledningsgrupp I samband med fastställandet av direktiven beslöt vård- och omsorgsnämnden att låta den tidigare tillsatta ledningsgruppen för översyn av handikappomsorgen fortsätta arbeta med detta uppdrag. 1 Beslutad av vård- och omsorgsnämnden 2005( 108/2005) 2 Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2004

8 SLUTRAPPORT 8 (31) I den politiska ledningsgruppen har följande ledamöter från nämnden ingått: Monica Johansson (s), ordförande för ledningsgruppen Bengt Andersson (m) / Bengt Skarp (fp) Ewa Dahlgren (c) Ingemar Bergman (s) Anna Wessgren (s) Den politiska ledningsgruppen har träffats vid åtta tillfällen. Arbetet har skett i form av process där det inledande skedet handlat om lärande om målgruppen och kommunens stöd till de funktionshindrade barnen och ungdomarna medan den senare delen rört utformandet av den framtida handlingsplanen. Handikappomsorgschefen har varit ansvarig för översynens genomförande. Till sitt stöd har han haft en projektledare från förvaltningens stab samt en arbetsgrupp bestående av representanter från verksamheten. Arbetsgrupp En arbetsgrupp har utsetts av handikappomsorgschefen. I arbetsgruppen har ingått representanter för olika delar av verksamheten. Arbetsgruppen har varit rapporteringsskyldig till den politiska ledningsgruppen och dess uppgift har varit att ta fram underlag enligt skrivningarna i uppdraget. Referensgrupper Följande referensgrupper har fått följa arbetet samt ge sina synpunkter på planen för handikappomsorgen: Referensgrupp bestående av representanter för föreningarna FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) och FA (Föreningen autism) Kommunala handikapprådet Den fackliga samverkansgruppen. Dialog Två rådslag har hållits med föräldrarna. Ett rådslag genomfördes i början av översynen för att informera om översynen och fånga synpunkter från föräldrarna och ungdomarna. Det andra rådslaget genomfördes under hösten när ett utkast till handlingsplan förelåg. Utkastet kommunicerades av den politiska ledningsgruppen vid detta rådslag för att ge föräldrarna möjlighet att till den politiska den politiska ledningsgruppen framföra sina synpunkter innan ett slutligt förslag till handlingsplan fastställdes. Intervjuer har genomförts med ett antal ungdomar och föräldrar. Dessa intervjuer redovisas i ett särskilt avsnitt. Samverkan Under utredningens gång har kontakt knutits med andra samarbetsaktörer som landstingets barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri, neuropsykiatriskt centrum, FUB:s lekotek, barn- och ungdomsförvaltningens stödteam, särskola,

9 SLUTRAPPORT 9 (31) särgymnasiet samt individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Arbetsgruppen har vid ett par tillfällen träffat dessa samarbetspartners för att informera om det pågående arbetet, fånga synpunkter samt att lägga grunden för framtida träffar kring denna målgrupp. Studiebesök Den politiska ledningsgruppen och arbetsgruppen genomförde i augusti 2006 ett studiebesök i Eskilstuna. Vid studiebesökt fick lednings- och arbetsgrupperna en genomgång av den organisatoriska uppbyggnaden. Sedan 1998 är stöd och service till funktionshindrade barn och unga knutna till barn- och utbildningsförvaltningen och är en särskild enhet under en av skolcheferna. I verksamheten arbetar ca 150 anställda. Fyra korttidshem finns med följande inriktningar för barn och ungdomar: Personer med högfungerande autism Personer med autism och utvecklingsstörning Omfattande funktionshinder Personer med utvecklingsstörning Studiebesök gjordes på två av ovanstående korttidshem.

10 Målgruppen och insatser Vård- och omsorgsnämndens handling nr 1/2007 SLUTRAPPORT 10 (31) I detta avsnitt beskrivs målgruppen för barn- och ungdomsverksamheten. Målgrupperna består inte av enda grupp utan innehåller flera funktionshinder och därmed olika undergrupper med olika behov av stöd. Definition av funktionshinder och handikapp Vilka personer som kan anses ha ett funktionshinder beror på hur begreppet funktionshinder definieras. Även om de flesta definitioner av funktionshinder i någon form bygger på ett samband mellan individen och omgivningen kan de se olika ut. Ett sätt att definiera är med hjälp av ICF:s klassifikationssystem (4). ICF 3 infördes 2001 och är WHO:s 4 klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Det tidigare klassifikationssystemet (ICIDH, 1980) utgick från begreppen funktionsbegränsning och handikapp. ICF utgår istället bland annat från de mer neutrala begreppen kroppsfunktion, aktivitet/delaktighet och omgivningsfaktorer. ICF är uppdelat i flera områden som sammantaget ger detaljerade beskrivningar av individers funktionstillstånd och funktionshinder. I ICF används termen funktionsnedsättning om nedsatta kroppsfunktioner eller avvikande kroppsstrukturer. Ett funktionshinder uppstår vid interaktionen mellan en funktionsnedsättning och begränsad aktivitet eller inskränkt delaktighet. Ytterligare samspel sker med faktorer i omgivningen, som kan vara fysiska, sociala eller attitydmässiga. Att definiera funktionshinder utifrån denna modell, som framför allt fokuserar på aktivitet och delaktighet, innebär att se på funktionshindret som något som går att påverka och som förändras. Modellen stämmer också väl överens med målen för handikappolitiken som särskilt lyfter fram bland annat vikten av samhällsgemenskap och delaktighet för personer med funktionshinder. 5 Målgrupp och stöd Det är viktigt att betona att arbetet med handlingsplan för den framtida handikappomsorgen inte omfattar alla funktionshindrade i kommunen utan endast de som är i behov av stöd från handikappomsorgen för sin livsföring. Många funktionshindrade är beroende av hur väl anpassning och tillgänglighet är genomfört i samhället samt tillgång till väl fungerande hjälpmedel. Exempel på funktionshinder i detta avseende är olika former av rörelsehinder, hörselnedsättningar och synskador. 3 ICF står för The International Classification of Functioning, Disability and Helath 4 WHO = World Health Organization 5 Lägesrapport 2005 Handikappomsorg, Socialstyrelsen

11 SLUTRAPPORT 11 (31) Nedanstående bild, som är hämtad ur Plan för handikappomsorgen 6, illustrerar detta förhållande. I planen konstaterades att det spelar roll hur samhället arbetar med anpassnings- och tillgänglighetsfrågor. Graden av anpassning och tillgänglighet i samhället har i slutändan betydelse för behovet av stöd och insatser från handikappomsorgen. Alla funktionshinder Anpassning och tillgänglighet Rehab och sjukvård Handikappomsorg Den målgrupp som handikappomsorgen stödjer i sin verksamhet är inte alla barn- och ungdomar med funktionshinder utan de som är bedömda att vara i behov av insatser från kommunen utifrån gällande lagstiftning. I sin lägesrapport om handikappomsorgen 2005 illustrerar socialstyrelsen det med nedanstående bild. Illustration av förekomst av funktionshinder, behov av insatser samt beviljade insatser 7 Socialstyrelsen betonar att rapporten syftar till att ge en aktuell beskrivning av framför allt kommunernas, men också landstingens och statens stöd och insatser till personer med funktionshinder. Det innebär att rapporten främst fokuserar på personer med funktionshinder som har insatser. Anledningen till detta är att uppgifterna i huvudsak hämtats in via dem som ansvarar för de olika insatserna. Men alla personer med funktionshinder har inte insatser även om sådana behov finns. Det kan till exempel gälla personer som ansökt om insatser men fått avslag eller personer som av någon anledning inte har ansökt. Ovanstående figur är ett försök att illustrera denna av- 6 Vård- och omsorgsnämnden Plan för handikappomsorgen Slutrapport från den politiska ledningsgruppen. 7 Bilden hämtad från Lägesrapport 2005 Handikappomsorg, Socialstyrelsen

12 SLUTRAPPORT 12 (31) gränsning. Storleken på cirklarna och graden av överlappning speglar inte verkliga förhållanden utan bilden är endast ett sätt att tydliggöra begränsningarna. 8 Beskrivning av målgrupp Handikappomsorgens verksamhet vänder sig till barn och ungdomar med funktionshinder i åldrarna 0-21 år eller det år ungdomen avslutar sin skolgång. Dock har några funktionshindrade, som är vuxna och övergått till daglig verksamhet, insatser genom barn och ungdomssidan. Detta är beroende på att det inte finns korttidsvistelse för vuxna i Katrineholms kommun. I Katrineholm är idag den yngsta personen som får insatser från handikappomsorgen tre år. Handikappomsorgens barn och ungdomsverksamhet ger insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) men även bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). I LSS finns bestämmelser om vilka personer som har rätt till insatser och dessa är: 1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism. 2. Personer som i vuxen ålder har fått en hjärnskada efter en olycka eller en sjukdom. Hjärnskadan gör att de har stora svårigheter att förstå. 3. Personer som har andra funktionshinder, som är stora och ger många svårigheter i livet. Därför behöver dessa personer mycket hjälp. För att ha rätt till insatser enligt LSS måste man höra till den så kallade personkretsen. När det handlar om små barn kan det vara svårt att göra bedömningen om ett barn tillhör personkretsen. Detta handlar då främst om personkretsen enligt LSS 1.3. Enligt denna paragraf skall funktionshindret vara stort, varaktigt, betydande och omfattande för att omfattas av lagen. Vid mycket låg ålder kan det bli svårt att göra en bedömning av vilket hjälpbehov som är utöver det normala. Vid dessa fall görs bedömning av rätten till stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen. Den största målgruppen tillhör personkretsen enligt LSS 1.1, personer med utvecklingsstörning och/eller autism. De personer, som inte har rätt till insatser enligt LSS, har olika funktionshinder som i vissa fall senare kommer att bedömas tillhöra den så kallade personkretsen. Funktionshindren i denna målgrupp är Cp-skador, ryggmärgsbrock, DAMP/ADHD m.m. Sammanlagt har 65 barn/ungdomar idag insatser/bistånd genom barn och ungdom. Av dessa har 56 personer insatser enligt LSS och 9 bistånd enligt SoL. Rätten till insatser Enligt 7 LSS skall personer som anges i 1 ha rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 första stycket 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. 8 Se fotnot 7

13 SLUTRAPPORT 13 (31) Personer som inte bedöms tillhöra personkretsen har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen om denne inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Insatserna för särskilt stöd och service enligt 9 LSS för barn och ungdomar är 1. Rådgivning och annat personligt stöd (Landstingets ansvar). 2. Personlig assistent eller ekonomiskt stöd för att betala en assistent. 3. Ledsagarservice. 4. Kontaktperson. 5. Avlösarservice i hemmet. 6. Korttidsvistelse utanför hemmet. 7. Korttidstillsyn utanför hemmet för skolungdomar över 12 år. 8. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo någon annanstans än hos sina föräldrar. 1. Rådgivning och annan personlig hjälp (landstingets ansvar) Personer med svåra funktionshinder och deras familjer har rätt till hjälp av olika experter, som har särskilda kunskaper om funktionshinder. Man ska få hjälp för att kunna leva ett bra liv. Det kan till exempel vara hjälp av kurator eller psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut samt talpedagog eller logoped. Vanlig sjukvård är inte en rättighet, som finns med i LSS. Det finns andra lagar som ger rättigheter. Den här lagen ger extra rättigheter. Experterna ska samarbeta med andra, som ger hjälp. Experterna ska tänka på hur personer med funktionshinder har det i hela sitt vardagsliv. 2. Personlig assistent En personlig assistent ger hjälp till en viss person. Kommunen ska ordna personlig assistent åt den som behöver mycket hjälp i sitt dagliga liv. Den funktionshindrade kan också själv anställa sin personliga assistent. Förutsättningen för att bli beviljad personlig assistans är att det föreligger stora funktionshinder och behov av mycket hjälp. Det kan vara att få hjälp med att duscha, äta och tala, att få hjälp med att klä på sig och andra mycket personliga saker. En personlig assistent ska följa med och hjälpa till på olika ställen. Det kan vara i skolan, på fritidshemmet eller på jobbet. Assistenten ska ge hjälp till bara en person och inte göra samma jobb som vanlig personal på ett daghem, en skola eller på arbetet. Den funktionshindrade skall själv bestämma vem som ska vara personlig assistent. 3. Ledsagarservice De, som inte har en personlig assistent, har rätt till ledsagare som följer med på besök till vänner, på resor, på fritidsaktiviteter och mycket mer. Det ska vara en personlig hjälp som passar just den personen. Man ska kunna leva som andra. 4. Kontaktperson En kontaktperson ska ge hjälp så att en person med funktionshinder får kontakt med andra och en bra fritid. Kontaktpersonen ska vara som en vän, någon att prata med och umgås med, gå ut och fika med och gå på bio. Den enskildes val bör vara avgörande för vem som utses till kontaktperson. Kontaktpersonen behöver inte ha någon särskild utbildning och ska inte ge någon rapport om vad han eller hon gör.

14 SLUTRAPPORT 14 (31) 5. Avlösarservice Föräldrar och andra släktingar, som hjälper människor med funktionshinder i hemmet kan behöva göra andra saker ibland. Då ska de kunna få avlösarservice. Avlösarservice är en person som hjälper människor med funktionshinder hemma. Det är viktigt att ordna avlösarservice, så att den passar varje familj. Det ska finnas avlösarservice både natt och dag om det behövs. 6. Korttidsvistelse Korttidsvistelse kan ordnas på olika sätt. Det kan vara i ett korttidshem, hos en stödfamilj, på ett läger eller en kurs. En person med funktionshinder kan få nya upplevelser och omväxling i ett korttidshem, i en stödfamilj eller på ett läger eller en kurs. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Ungdomar med funktionshinder kan behöva mer hjälp, tillsyn, än andra ungdomar över 12 år. Korttidstillsyn ska finnas efter skolan och på loven. En del kan behöva hjälp hemma. Andra kan vara med på en fritidsgård. Man ska välja det som passar bäst både för barnet och familjen. 8. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Barn och ungdomar med svåra funktionshinder, ska kunna bo i familjehem, om de inte kan bo hos sina föräldrar. Då bor de i en annan familj om föräldrarna vill det. En del barn behöver särskilt mycket vård och utbildad personal. Då kan en bostad med särskild service vara lösningen. En bostad med särskild service ska vara som ett vanligt hem. En liten grupp ska bo där, så att barnen och personalen får tid att lära känna varandra. Det är särskilt viktigt för barn med utvecklingsstörning eller autism. Det är föräldrarna som själva väljer att barnet ska bo i en bostad med särskild service De ska ändå träffa sitt barn ofta. Barnet kan bo hemma så mycket som möjligt. Antal funktionshindrade barn och ungdomar som får insatser Nedan redovisas antalet funktionshindrade barn och ungdomar som får insatser av handikappomsorgen. Siffrorna avser oktober Personlig assistent Inom barn och ungdomsområdet är 22 personer beviljade personlig assistans. Av dessa har 15 beviljats personlig assistans enligt lagen om assistansersättning (LASS). Vård- och omsorgsförvaltningen, handikappomsorgen är utförare i tre av dessa. Resterande 7 personer med beslut om personlig assistans har beslut enligt LSS 9.2. Samtliga beslut enligt LSS utförs privat. Ledsagarservice LSS: 9 personer SoL: 2 personer Kontaktperson LSS: 14 personer

15 SLUTRAPPORT 15 (31) Avlösarservice i hemmet LSS: 9 personer SoL: 7 personer Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidshem LSS: 36 personer varav 5 är över 21 år Tallheden: 15 personer Lövåsvägen: 10 personer Individuell lösning: 1 person Enskilt hem LSS: 10 personer Korttidstillsyn utanför hemmet för skolungdomar över 12 år 19 ungdomar har beslut om korttidstillsyn enligt LSS 9.7. Placeringarna är enligt följande: Björkhagen: 7 (samt ytterligare 2 platser som betalas av Vingåker) Inferno: 10 1 barn/ungdom är placerade i annan kommun 1 ungdom är placerad på Strandskolan. Familjehemsplacering 1 barn enligt LSS 9.8. Antal ärenden under åren Nedanstående tabell visar ärendeutvecklingen under åren Tabellen bygger på uppgifter från Sveriges officiella statistik. Antal personer i åldern 0-22 år med beslut om insats enligt LSS Antal personer År Hittills i år är antalet ärenden med beslut om insats enligt LSS 62 st för personer i åldern 0-22 år. Anmärkningsvärt är den stora ökningen av ärenden mellan 2004 och En stabilisering har skett på denna högre nivå under år 2006.

16 SLUTRAPPORT 16 (31) I nedanstående tabell redovisas antalet beviljade insatser enligt LSS samt assistansersättning under åren uppdelat på insats. Insats Personlig assistans LSS Personlig assistans LASS Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Familjehem Det är insatserna personlig assistans, kontaktperson och korttidsvistelse som ökat under tidsperioden.

17 SLUTRAPPORT 17 (31) Handikappomsorgens verksamhet för barn och ungdom I detta avsnitt redovisas närmare de olika verksamheter som finns inom vård- och omsorgsförvaltningen för funktionshindrade barn och ungdomar. Intervjuade ungdomars och föräldrars synpunkter på verksamheten redovisas också i detta avsnitt. Verksamhetsbeskrivning Område Barn och ungdom utför insatser enligt LSS och SOL. Verksamheten hade i december 2005, 36 personer tillsvidare anställda. När det gäller anställningen för avlösning och ledsagning är de flesta visstidsanställda (timavlönade) eller har en kombinationstjänst. Budgetomslutningen uppgick till cirka 9 mkr. Inom området bedrivs verksamheter enligt nedan 9 : Korttidsvistelse skall syfta till att den som har funktionshinder skall ges möjlighet till rekreation och miljöombyte, samt att anhöriga skall kunna få avlastning. Fritidsverksamhet med mål att tillgängliggöra kultur och fritidsutbud för i första hand vuxna med utvecklingsstörning boende i gruppbostad samt att verka för att det allmänna fritids och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges enligt LSS Under hösten 2005 startades upp fritidsverksamhet för särskoleungdomar i åldern år, för att möjliggöra en aktiv fritidsträning på väg in i vuxenlivet. Tillsynsverksamhet med mål att ge en trygg individuellt anpassad avlastning i anslutning till skoldagen, lov och studiedagar. Avlösar/ledsagarservice med mål att ge föräldrar/ungdomar en trygg, kontinuerlig, flexibel, individuellt anpassad avlastning/ledsagning. Personlig assistans med mål att samverka med föräldrar till en professionell individanpassad assistans. Mål för verksamheten Områdets verksamheter ska kännetecknas av: Kvalitet, flexibilitet, lyhördhet, helhetssyn samt inflytande. Detta skall nås genom: Att samarbeta/samordna mellan de olika verksamheterna i området Att möta den enskilde och dess anhöriga på deras nivå, samt att utgå från deras behov och öka deras inflytande i verksamheten. Att arbeta med metoder och verksamhetsmodeller som t ex tydliggörande pedagogik för att ge förmåga att utvecklas samt att bidra till ökad självständighet. Att ta tillvara personalens höga och aktuella kompetens och behålla den. Att personal blir specialister på barn med funktionshinder. Att personal få känna delaktighet och stimulans i arbetet. Att delaktighet och självbestämmande, lättförstålighet, samverkan och tydlighet är ledstjärnor i verksamheten. Se vidare detaljerade mål för varje enhet i områdesplanen. Det finns även individuella mål för alla barn och ungdomar på respektive enhet. 9 Verksamhetsbeskrivning hämtad från områdesplan 2006 för Område Barn och ungdom i handikappomsorgen

18 Metoder och arbetsmodeller Vård- och omsorgsnämndens handling nr 1/2007 SLUTRAPPORT 18 (31) Inom alla områden i Barn och ungdomsverksamheten, arbetar personalen efter en eller flera metoder och arbetsmodeller. Vilka dessa skall vara planeras i samarbete med föräldrar till de barn och ungdomar som finns i verksamheten när de individuella målen upprättas. Varje barn/ungdom ska ha en individuell planering som är planerad tillsammans med föräldrarna. Det finns en gemensam mall som används. När de individuella målen upprättas träffas föräldrar, områdeschef och personal. Om barnet har flera insatser närvarar personal från alla insatser enligt LSS. Det finns även möjlighet för föräldrarna att ansöka om individuell plan enligt LSS 10. Då deltar vid önskemål från brukare/målsmän även personal/områdeschef från barn och ungdom. På Tallheden och Björkhagen arbetar personalen efter tydliggörandepedagogik (kallad TEACCH). 10 I dessa verksamheter har personalen handledning där föräldrar ibland är närvarande. Regelbunden information sker till föräldrar både av handledare och personal. Det förekommer också att föräldrar bjuds in vid utbildningsinsatser för personalen. Personalen arbetar även med teckenkommunikation och pictogrambilder. Utbildning i teckenkommunikation anordnas regelbundet. På Björkhagen/Strandskolan har ett sinnenas rum startats Detta rum kan även Tallheden/avlösarna använda. På Lövåsvägen ska verksamheten tillsammans med föräldrarna arbeta fram begåvningsstödjande hjälpmedel. Avsikten är att ungdomarna ska träna sig för ett självständigt liv (boendeträning). Personalen ska använda sig av materialet Grepp om livet. Petömetoden 11 används för barn som har personlig assistans. Barn, personal och föräldrar åker regelbundet på utbildning/träning. På Björkhagen och Lövåsvägen finns så kallade pedagogiska datorer där ungdomarna kan träna och spela spel. Brukarsynpunkter Intervjuer har gjorts med 7 ungdomar och 7 föräldrar/föräldrapar för att få brukarsynpunkter kring barn- och ungdomsverksamheten. Både de intervjuade ungdomarna och de ungdomar, vars föräldrar har blivit intervjuade, representerar olika funktionshinder och har kontakt med olika verksamheter några har stöd från en enstaka verksamhet medan andra har stöd från flera verksamheter inom handikappomsorgen. 10 TEACCH står för Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped CHildren, dvs habilitering och undervisning av barn, ungdomar och vuxna med autism och autismliknande tillstånd 11 Petömetoden/Konduktiv pedagogik (KP) är ett pedagogiskt behandlingsprogram som huvudsakligen används för barn med motoriska funktionsstörningar orsakade av Cerebral Pares (CP). I regel används metoden som komplement till andra behandlingsmetoder. KP finns i olika varianter och benämns även som Petömetoden, Conductive Education, Move & Walk eller Moiraskolan. Gemensamt för de olika varianterna är att de innehåller pedagogiska träningsprogram som syftar till att stimulera barnets utveckling. Ett centralt mål är att lära barnet att kontrollera sin motorik.

19 SLUTRAPPORT 19 (31) Följande frågeområden har tagits upp i intervjuerna med föräldrarna: 1. Handikappomsorgens uppdrag och kännetecken beträffande barn och ungdomar 2. Handikappomsorgens utbud av service och stöd 3. Personalens kompetens 4. Handikappomsorgens förmåga att föra dialog 5. Handikappomsorgens förändringsbenägenhet 6. Utvecklings- och förbättringsområden inom handikappomsorgen 7. Stöd till dig som förälder 8. Övriga synpunkter på handikappomsorgens verksamhet till barn och ungdomar I samtalen med ungdomarna har frågorna mer varit inriktade på att fånga de ungas synpunkter på det stöd de får av handikappomsorgen samt hur vardagen fungerar för dem Synpunkter från föräldraintervjuerna Redovisningen av synpunkterna anknyter till ovanstående frågor. Det bör påpekas att synpunkterna står för de enskilda föräldrarna och det är svårt att veta hur representativa synpunkterna är för föräldrakollektivet (65 föräldrapar). Handikappomsorgens uppdrag och kännetecken Ett av föräldraparen uttrycker sig på följande sätt kring barn- och ungdomsverksamhetens uppdrag och kännetecken. Det som kännetecknar handikappomsorgens barnoch ungdomsverksamhet är att den är ett stöd för föräldrarna samt att deras dotter ska få en meningsfull fritid och livskvalité. För föräldrarna innebär detta även livskvalité. Föräldrarna är mycket nöjda med det stöd som deras dotter får. Föräldrarna betonar också att dottern är mycket nöjd med de insatser hon får. En annan förälder uttrycker det på följande sätt. Handikappomsorgens (HO) uppdrag är något luddigt för denna förälder. I början är det svårt att hitta rätt utan det är när problemen blir stora som HO erbjuder stöd. När denna förälder flyttade hit till sta n så hade hon redan haft kontakt med HO i sin dåvarande ort och visste utifrån den erfarenheten vart hon skulle vända sig. Hon känner andra familjer som inte känt till vart de skulle ta vägen för att få stöd i samband med att barnets diagnos var ny. Hela tiden har föräldern fått söka själv efter hjälp och även fått tips av andra föräldrar. Det är emellanåt en tunggrodd apparat med alla papper som skall fyllas i och alla beslut som skall fattas. I intervjuerna har det varit svårt att få föräldrarna att uttrycka synpunkter kring uppdraget och verksamhetens kännetecken. Det kan bero på att frågan är svår att förstå men också på att verksamheten är otydlig i att exponera sitt uppdrag och kännetecken. Flera av föräldrarna har uttryckt svårigheter att som nybliven förälder till ett barn/ungdom med funktionshinder få en samlad information om vilket stöd samhället kan erbjuda i denna situation. Några av föräldrarna tecknar en bild av en hård kamp för att få rätt stöd till sina ungdomar. Denna bild är inte ny utan har kunnat konstateras i tidigare arbeten med plan för handikappomsorgen.

20 SLUTRAPPORT 20 (31) I flera av intervjuerna framträder en bild av att föräldrarna är nöjda med det stöd som deras ungdomar får samt att stödet på ett bra sätt möte ungdomarnas behov och stödjer deras utveckling. Verksamheten har ett bra grepp om ungdomarnas behov. Utbud av service och stöd De intervjuade föräldrarna är som ovan påpekats i stort nöjda med det stöd som deras ungdomar och de själva får av handikappomsorgens barn- och ungdomsverksamhet. I intervjuerna har dock föräldrarna uttryckt synpunkter om förbättringsområden beträffande stödet inom verksamheten. Dessa synpunkter bottnar i egna upplevelser samt funderingar kring deras ungdomars framtida situation. Följande förbättringsområden har framförts: Tallheden har för bred målgrupp att hantera idag en mer snäv målgruppsinriktning skulle behövas när det gäller korttidsboende och med andra ord fler målgruppsinriktade korttidsboenden. Inrättande av särskild skolbarnomsorg för ungdomar med funktionshinder i åldern 7-13 år. De nuvarande fritidshemmen inom skolbarnomsorgen har svårt att i sin verksamhet klara ungdomar med funktionshinder. Detta leder till att föräldrar under denna tidsperiod står utan hjälp med tillsyn. Ytterligare utbyggd fritidsverksamhet. Behov av särskilt boende för ungdomar har framkommit i några intervjuer. Behov av kulturella aktiviteter för funktionshindrade barn och ungdomar har framförts. En nyligen genomförd inventering av Barnombudsmannen visar på stora brister hos kommunerna beträffande riktade kultur- och fritidsaktiviteter till funktionshindrade barn och ungdomar. 12 Samtalspunkt för föräldrar några av föräldrarna har efterlyst en möjlighet att kontakta någon för att kunna få härbärgera tillexempel ledsna känslor. Samverkan mellan berörda myndigheter beträffande stödet till barn och ungdomarna kan utvecklas Information Tidigare har berörts att många föräldrar saknar ett samlat informationsutbud beträffande samhällets insatser till funktionshindrade barn och ungdomar. När det gäller den mer vardagsnära informationen från verksamheterna till föräldrarna är de flesta av de intervjuade föräldrarna nöjda med de informationsytor som finns idag i form av kontaktbok, enskilda föräldrasamtal, gemensamma föräldraträffar och skriftliga informationsblad. Några föräldrar efterlyser mer frekvent förekommande gemensamma föräldraträffar. Personalen I intervjuerna uttrycker föräldrarna en stor trygghet tillsammans med personalen och upplever stor respekt för deras kompetens. Dock påpekas i några av intervjuerna av personalomsättning är ett problem då det tar tid att lära känna ny personal och försvårar möjligheterna till kontakter samt att få information om sina ungdomar. En av föräldrarna efterlyser möjlighet att få träffa ny personal innan den tillträder sitt arbete. 12 Fritid för barn och unga med funktionshinder en inventering av kultur- och fritidssatsningar inom kommuner, Barnombudsmannen, 2006.

21 SLUTRAPPORT 21 (31) För denna förälder skulle det kännas som en trygghet samt kunna förbereda sin ungdom på den förändrade situationen. Föräldrarna känner oftast inte till personalens formella kompetens och flera av de intervjuade föräldrarna vill gärna ha kunskap om detta. Dialog Intrycket utifrån intervjuerna är att dialogen fungerar bra mellan verksamheten och föräldrarna. Föräldrarnas upplevelse är att framförda synpunkter från deras sida oftast beaktas i verksamheten. Synpunkter från ungdomsintervjuerna Dessa intervjuer har genomförts med ungdomarna på plats i den verksamhet, som de vistas i. Frågorna har varit av en annan karaktär än frågorna till föräldrarna och riktat in sig på ungdomarnas vardagsmiljö. Frågorna har utformats som enkla och konkreta. De planerade intervjuerna kunde genomföras utan problem. Ungdomarna accepterade att bli intervjuad av en för dem obekant person. I vissa av intervjuerna hjälpte en personal till att tolka ungdomarnas svar. Ungdomarna gav uttryck för att de trivdes i den verksamhet som de vistades i och tyckte att de fick det stöd som de behövde för att kunna vistas där. Positiva omdömen framkom även om personalen. I intervjuerna lyftes specifika synpunkter på detaljer som kunde förbättras. Dessa synpunkter har redovisats som kan redovisas direkt till verksamheten. Personalsynpunkter De olika arbetslagen inom barn- och ungdomsverksamheten har vid personalträffar arbetat sig igenom ett likartat frågebatteri som användes i föräldraintervjuerna. Arbetslagen har lämnat in skriftliga svar. Synpunkter från personalen redovisas under nedanstående rubriker. Barn- och ungdomsverksamhetens uppdrag I redovisningarna från de olika arbetslagen finns skrivningar hur de uppfattar sitt uppdrag. Det finns även från respektive arbetslag skrivningar kring de kännetecken de vill skall gälla för deras respektive verksamheter. I sina svar framhåller arbetslagen att barn- och ungdomsverksamhetens uppdrag är tydligt och känt för personalen. Vidare anser arbetslagen att de har en tydlig bild av behoven hos de funktionshindrade barnen och ungdomarna. Behov av förändringar i verksamheten Följande behov av förändringar har verksamheterna pekat på i sina svar: Fler fritidsgrupper och mer fritidsrådgivning Specifikt boende för barn med autism. Överhuvudtaget mindre enheter mer inriktade på specifika mål- och åldersgrupper.

22 SLUTRAPPORT 22 (31) Andra samhällsaktörer måste informeras om handikappomsorgens uppdrag och utbud så att föräldrarna kan erhålla en korrekt information om vilka insatser och stöd som finns. Föräldrarna måste få regelbunden information från barn- och ungdomsverksamheten. En analys behöver göras av föräldrarnas behov av information. Skolbarnomsorgsverksamhet för ungdomar i åldern 7-13 år efterlyses. Förbättringsområden sammanfattning I dialogen med föräldrar och personal har följande förbättringsområden av nuvarande verksamhet inom handikappomsorgens barn- och ungdomsverksamhet kommit fram: Verksamheten har en för bred målgrupp att hantera idag en mer snäv målgruppsinriktning skulle behövas när det gäller korttidsboende.(tallheden). Inrättande av särskild skolbarnomsorg för ungdomar med funktionshinder i åldern 7-13 år. De nuvarande fritidshemmen inom skolbarnomsorgen har svårt att i sin verksamhet klara ungdomar med funktionshinder. Detta leder till att föräldrar under denna tidsperiod står utan hjälp med tillsyn. Ytterligare utbyggd fritidsverksamhet. Behov av särskilt boende för unga vuxna. Behov av kulturella aktiviteter för funktionshindrade barn och ungdomar. Samtalspunkt för föräldrar. Utvecklad samverkan mellan berörda myndigheter beträffande stödet till barn och ungdomarna. Ökade informationsinsatser till andra samhällsaktörer om handikappomsorgens uppdrag för funktionshindrade barn och ungdomar. En analys behöver göras av föräldrarnas behov av information från handikappomsorgens barn- och ungdomsverksamhet.

23 SLUTRAPPORT 23 (31) Verksamhet hos andra samhällsaktörer Nedan görs en genomgång av andra samhällsaktörers insatser till barn- och ungdomar med funktionshinder. Barn- och ungdomspsykiatrin Ansvarar för den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i KFV-regionen. Genomför utredningar och behandlingsinsatser av barn och ungdomar som har en allvarlig psykisk störning. Tidigare genomfördes behandlingsinsatserna i form av samtalsbehandling och lekterapi. Idag har den farmakologiska behandlingen ökat. Det sker främst i samband med depressioner och koncentrationsstörningar. Samverkan med andra samhällsaktörer är viktig för BUP. Viktiga samverkanspartners är Individ- och familjeomsorgen, elevhälsan, NPC och barn- och ungdomshabiliteringen. Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen stödjer genom olika insatser barn och ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar till så stor delaktighet och självständighet som möjligt. Verksamheten arbetar för att barn, ungdomar och deras familjer ska få en fungerande vardag. Utmärkande för Barn- och ungdomshabiliteringen är: Kunskap om barns utveckling, om funktionsnedsättning och om dess påverkan på utvecklingen Arbete i team bestående av flera professioner Långsiktigt arbete Helhetsperspektiv kring barnet/ungdomens/familjens situation Familjeinriktat arbetssätt Verksamhetsidén för barn- och ungdomshabiliteringen är att verka för att barn och ungdomar med funktionsnedsättning utvecklar och bibehåller funktioner i syfte att uppnå delaktighet och ökad självständighet. Verksamheten arbetar tvärprofessionellt i team. Barn- och ungdomshabiliteringen vänder sig till barn- och ungdomar med funktionsnedsättning som är varaktig och som; antas påverka den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen kräver att stödet är sammansatt av flera kompetenser över tid kräver att stödet förenar kunskap om barns/ungdomars utveckling med kunskap om funktionsnedsättningar och om dess påverkan på utveckling och livsvillkor kräver att det vardagliga stödet kompletteras med fördjupad och specialiserad kunskap medför behov av växlande men långsiktigt stöd från flera verksamheter som behöver samverka Barn- och ungdomshabiliteringen riktar sig till barn/ungdomar mellan 0-18 år. För ungdomar som följer särskolans och skolans kursplaner erbjuds insatser tom 20 år.

24 SLUTRAPPORT 24 (31) Barn- och ungdomshabiliteringen är en länsövergripande verksamhet som innefattar tre tvärprofessionella distriktslag som erbjuder vardagshabilitering. De är belägna i Eskilstuna/Strängnäs, Katrineholm och Nyköping. Dessutom finns Habiliteringscentrum som består av Länsteamet och behandlingsavdelningen Granen i Eskilstuna. Här erbjuds tränings- och utredningsveckor med boende. På Barn- och ungdomshabiliteringen finns arbetsterapeut, barnskötare, barndietist, habiliteringsläkare, kurator, logoped, psykolog, sjukgymnast, sjukgymnastbiträde, sjuksköterska, specialpedagog samt teamsekreterare. Insatserna sker i nära samarbete med familjen. Teamets sammansättning kring varje enskilt barn varierar beroende på barnets/ungdomens behov. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen (IFO) IFO möter i sin verksamhet barn och ungdomar med funktionshinder samt föräldrar med funktionshinder. IFO har följande verksamheter: socialrätt familjerätt familjehem hemterapeut Klivets olika boendeformer (för ungdomar på glid ) förebyggande verksamhet nätverksledare ungdomsmottagning familjeenhet Lekoteket, FUB möter förskolebarn i sin verksamhet finns inget remisstvång att få delta i lekoteket det är barnets behov som styr ett deltagande föräldrarna kan själva vända sig till lekoteket med önskan att deras barn skall delta till första träffen väljer föreståndaren ut material, som barnet och föräldrarna får låna hem; till nästa träff har nytt material valts ut hembesök görs även avslutar ärendet på lekoteket när barnet är 8 år gammal NP-center, landstinget (NPC) Landstingets ansvar för att ge stöd inom neuropsykiatriområdet delas mellan Neuropsykiatriskt Centrum, Barn- och ungdomspsykiatrin och Vuxenpsykiatrin. AD/HD hanteras av Barn- och ungdomspsykiatrin respektive Vuxenpsykiatrin och frågeställningar kring autismspektrumstörningar av Neuropsykiatriskt Centrum. I ärenden som är oklara och då flera frågeställningar inom neuropsykiatriområdet finns, hanteras de av gemensamma samverkansgrupper. Neuropsykiatriskt Centrum är en enhet inom Handikapp och Habilitering i Landstinget Sörmland. Verksamheten är länsövergripande och deras mottagningar finns i Eskilstuna och Nyköping. De ansvarar för utredning, diagnostik, uppföljning och

25 SLUTRAPPORT 25 (31) behandling samt råd och stöd till personer i alla åldrar med Autism/Asperger syndrom. Neuropsykiatriskt Centrum arbetar med: - Utredningar - Råd och stöd till den enskilde, familjen och dennes nätverk - Samarbete med och konsultation till andra verksamheter - Information om funktionshindret och dess konsekvenser - Specialpedagogiska insatser - Psykologiska stöd- och behandlingsinsatser - Medicinsk utredning och behandling Kontakt med NPC sker genom remiss eller genom att enskild, målsman eller god man, kontaktar verksamheten. Stödteamet, barn- och ungdomsförvaltningen Stödteamet är en central resursenhet inom Katrineholms barn- och ungdomsförvaltning och är en del av Elevhälsan. I Stödteamet ingår 3,5 psykologtjänster, 3 specialpedagogtjänster, 2 talpedagogtjänster och 1 hörsellärartjänst. Stödteamet arbetar på uppdrag av rektorer och ger stöd till förskolans, grundskolans och särskolans pedagoger, elever och deras föräldrar/vårdnadshavare. Specialpedagogiska insatser kan innebära: - pedagogiska utredningar och analyser - utformande och deltagande i genomförandet av åtgärdsprogram - rådgivning och samtalsstöd i pedagogiska frågor till föräldrar och personal - pedagogiskt och socialt stöd till barn och ungdomar med hörselskada samt information till berörda om konsekvenserna av en hörselskada. - Talpedagogiskt stöd till enskilda barn och ungdomar - Bedömning när det gäller barn i behov av särskilt stöd enligt 2:a kap. 9 i skollagen. - Referensgrupp till rektorer i specialpedagogiska frågeställningar som rör skolans utveckling för att kunna möta alla elevers behov. Psykologiska insatser; - psykologisk bedömning - utredande arbete, vilket kan innebära samtal med skolpersonal, föräldrar, elev, testning, observationer och uppföljning av tidigare utredningar - konsultation och handledning - stödsamtal till föräldrar och/eller barn - utbildningsinsatser och kompetensutveckling - kris och konflikthantering - organisationsutveckling - referensgrupp för rektorer, som förmedlare av psykologisk kunskap rörande individ, grupp och organisationsnivå

26 SLUTRAPPORT 26 (31) Kontakt med Stödteamet rektorer, pedagoger och föräldrar skickar gemensamt in en ansökan till Stödteamet där den aktuella frågeställningen beskrivs. Ansökningsblankett finns tillgänglig på varje skola. Särskolan Särskolan är en skola för elever som på grund av utvecklingsstörning eller autism inte kan gå i vanlig grundskola eller gymnasium. En av särskolans viktigaste uppgifter är att eleverna får kunskaper som gör att de kan påverka sin egen situation och sina relationer till andra. Särskolan är delad i tre verksamheter: träningsskola (Skogsborg, Strandskolan) grundsärskola (Ängen, Nävertorpsskolan)) gymnasiesärskola. Under läsåret 05/06 går sammanlagt 71 elever i den obligatoriska särskolan. Enligt de prognoser som finns kommer elevantalet i särskolan att minska kommande år. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för verksamheten inom grundsärskolan, träningsskolan och Strandskolan. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasiesärskolan. Föräldrarna själva avgör om deras barn skall gå särskolan. Elevunderlaget till särskolan sviktar framöver. Det finns ett mörkertal angående elevunderlaget. Enligt barn- och ungdomshabiliteringen finns ingen minskning i antalet barn med utvecklingsstörning. Särskolan har ett brett samarbete med andra berörda samhällsaktörer. Uppdraget är att lära ungdomarna med utvecklingsstörning och autism strategier inför livet.

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

funktionsnedsättning

funktionsnedsättning Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Information om insatser enligt LSS 2(14) Innehållsförteckning Att söka hjälpinsatser 3 LSS och insatserna 4 Råd och stöd 5 Personlig assistans 6

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Vägledning för insatser enligt lag om stöd och service till vissa

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor The Capital of Scandinavia Detta seminarium ska handla

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022

STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022 STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS 2013-2022 En sammanfattande redogörelse för Plan för stöd och service enligt LSS 2013-2022 Fastställd av socialnämnden 2013-02-20 U D D E V A L L A K O M M U N Socialnämnden

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Information om LSS LÄTTLÄST

Information om LSS LÄTTLÄST Information om LSS LÄTTLÄST Version 5 2015-08-04 Här skriver vi om den hjälpen som du kan få enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. VAD ÄR LSS? LSS är en lag. LSS betyder Lagen

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser

Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser Bestämmelser för genomförande av beviljade LSS insatser Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2007-08-16 Vård- och omsorgsförvaltningen insatser 2007-08-16 2(10) BAKGRUND 3 LSS LAGSTIFTNINGENS INTENTIONER

Läs mer

För dig som har en funktionsnedsättning. LSS-insatser. Enköpings kommun

För dig som har en funktionsnedsättning. LSS-insatser. Enköpings kommun För dig som har en funktionsnedsättning LSS-insatser Enköpings kommun Det här kan vi erbjuda dig som har en funktionsnedsättning I den här broschyren kan du läsa om alla insatser som kommunen har att erbjuda

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Antagen av socialnämnden 2012-05-30 67 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02

LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02 LSS - en rättighetslag med insatser för funktionshindrade Uppdaterad 2007-04-02 Allmänt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som skall tillförsäkra personer

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Nr 3 2007 Årgång 12. Nyhetsbrev från Vacterlföreningen. Föräldrakraft som gratis medlemsförmån!

Nr 3 2007 Årgång 12. Nyhetsbrev från Vacterlföreningen. Föräldrakraft som gratis medlemsförmån! Nr 3 2007 Årgång 12 Nyhetsbrev från Vacterlföreningen Föräldrakraft som gratis medlemsförmån! Vi har fått erbjudande om att få tidsskriften Föräldrakraft gratis under 2008. Föräldrakraft vänder sig till

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE INNEHÅLL. Inledning... 3 Vision...3 Målgrupper... 3 Lagstiftning... 3

VERKSAMHETSBESKRIVNING OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE INNEHÅLL. Inledning... 3 Vision...3 Målgrupper... 3 Lagstiftning... 3 2013 INNEHÅLL Inledning... 3 Vision......3 Målgrupper... 3 Lagstiftning... 3 Områdets olika verksamheter... 4 Personlig assistans... 4 Ledsagareservice... 4 Kontaktperson... 4 Avlösarservice... 4 Korttidsvistelse...

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning

Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning Det här behöver du veta......som har barn med funktionsnedsättning VÄLKOMMEN TILL FUB! FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva

Läs mer