Hinder och möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hinder och möjligheter"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Handelshögskolan Företagsekonomi, avancerad nivå Självständigt arbete inom företagsekonomi, 15 hp Handledare: Pia Lindell Examinator: Magnus Hansson VT-2008 Utländska investeringar i Bosnien och Hercegovina Hinder och möjligheter FÖRFATTARE: Mahir Hamushi Tobias Ingjald Adi Rupic

2 SAMMANFATTNING Denna uppsats behandlar de möjligheter och problem som kan uppstå vid etablering av företag i Bosnien och Hercegovina. Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie med intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön, att genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden och att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som finns. Studien bygger främst på empiriskt material som författarna har samlat in under en tvåveckorsvistelse i Bosnien och Hercegovina. Målet med vistelsen var dels att samla in det empiriska materialet genom djupintervjuer men även att som författare få en djupare förståelse för fenomenet som studeras i denna uppsats. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av relevanta teorier och utmynnat i en slutsats i vilken frågeställningen och syftet besvaras. Resultatet av studien visar på gemensamma problem och möjligheter utifrån respondenternas upplevelser. Möjligheterna som framkommer är bland annat billig och pålitlig arbetskraft, stor potentiell tillväxtmarknad och närmandet till EU. Hinder som företag kan stöta på i Bosnien och Hercegovina är oftast av byråkratisk eller infrastrukturell karaktär samt språkliga hinder. De flesta av respondenterna rekommenderar Bosnien och Hercegovina som en potentiell etableringsmarknad men belyser samtidigt vikten av kunskapsinhämtning eller lokala samarbetspartners med kännedom om den bosniska marknaden. Sökord: Bosnien och Hercegovina, Bosnien, BiH, investeringar, direktinvesteringar, FDI, internationalisering, etableringsmöjligheter, etableringshinder, potentiell marknad

3 FÖRORD Vi vill härmed tacka alla de som hjälpt oss i vårt arbete med denna uppsats. Ett stort tack till vår handledare Pia Lindell som under uppsatsens gång har kommit med värdefulla tips och synpunkter. Dessa har varit av stor betydelse för vårt metodiska arbete framåt och ständiga utveckling av och med studien. Ett stort tack även till Sam Zacum, för den intervju som lade grunden till uppsatsens vidare utformning samt som hjälpte till med den initiala kontakten med Nova Banjalucka Banka. Vi vill självklart även rikta ett stort tack till våra respondenter, Enes Zjajo, Steel Construction Bosnia, Mumin Keljalic, Alloy Wheels Jajce, Brock Group, Bahrudin Zjajo, Percon STO, Bo Rönnkvist, BoRö AB, Zdravko Kujundzija, Foreign Investment Promotion Agency, Ranko Labovic, VD Nova Banjalucka Banka, som på ett engagerat sätt tagit sig tid för oss genom att närgående förklara företagets verksamhet och ställa upp på intervjuer. Vi riktar även vår tacksamhet till Susanne Wossmar, Handelskammaren Mälardalen, för ett väl genomfört seminarium samt initial hjälp med kontakten Slobodan Neskovic. Slutligen vill vi rikta ett tack till våra opponenter samt vänner och familj som bistått med konstruktiv kritik och goda råd under resans gång. Utan det stora stödet och hjälpen med de initiala kontakterna till de undersökta företagen hade denna studie ej varit möjlig. Örebro, 2 juni 2008 Mahir Hamushi Tobias Ingjald Adi Rupic

4 FÖRKORTNINGAR AB Aktiebolag BiH Bosnien i Hercegovina (Bosnien och Hercegovina) BNP Bruttonationalprodukt CEFTA Central European Free Trade Agreement EU European Union FBiH Federationen Bosnien och Hercegovina FDI Foreign Direct Investments (utländska direktinvesteringar) FIPA Foreign Investment Promotion Agency FN United Nations FYR Former Yugoslav Republic IMF International Monetary Fund IBM International Business Machines Corporation ISO International Organization for Standardization NATO North Atlantic Treaty Organization OECD Organisation for Economic Co-operation and Development PEST Politiska, ekonomiska, sociokulturella, teknologiska RC Rad Center RCC Regional Co-operation Council RS Republika Srpska, Serbiska Republiken SAA Stabilisation and Association Agreement SIDA Swedish International Development Cooperation Agency STO Byggföretag grundat av Wilhelm Stotmeister USA United States of America USD United States dollar (Amerikanska dollar) UNCTAD United Nations Conference On Trade And Development UD Utrikesdepartementet VD Verkställande direktör VW Volkswagen

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING PROBLEMBAKGRUND Mötet mellan öst och väst och det ständiga kämpandet Den stora utmaningen Utländska investeringar Framtidstro och strävan efter EU-medlemskap visar vägen PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION FÖRUNDERSÖKNING INLEDNING TILL FÖRUNDERSÖKNINGEN METODISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT, FÖRSTUDIE INTERVJU MED SAM ZACUM ANALYS AV FÖRUNDERSÖKNINGEN TEORETISK REFERENSRAM INTERNATIONALISERING, VÄGEN TILL UTLÄNDSKA INVESTERINGAR Internationaliseringens olika beståndsdelar Uppsalamodellen och nätverksmodellen Övergångsmarknader MAKROMILJÖN OCH FÖRETAGANDET Makromiljön en viktig del av strategin Staten, det politiska spelet och det rättsliga systemet Den ekonomiska strukturen och dess påverkan De sociokulturella förhållandena Teknologin och dess betydelse KULTUR OCH KULTURBEGREPPET Kulturens olika nivåer Det kulturella avståndet Privat och offentlig miljö Maskulinitet och femininet Individualism och kollektivism Tidsorientering METOD ANGREPPSSÄTT OCH UTGÅNGSPUNKTER DATAINSAMLING Primärdata Sekundärdata Val av företag Val av intervjupersoner Genomförande av intervjuerna Presentation av intervjuerna TROVÄRDIGHET Validitet Reliabilitet KÄLLKRITIK EMPIRI EN RESA GENOM FYRA FÖRETAGS UPPLEVELSER AV ETABLERINGS-PROCESSEN I BIH Enes Zjajo, Steel Construction Bosnia Bahrudin Zjajo, Percon (STO)... 39

6 5.1.4 Bo Rönnkvist, BoRö AB DEN BOSNISKA MARKNADEN OCH UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Slobodan Neskovic, VD, svensk-norska handelskammaren SEMINARIUM, BOSNIEN-HERCEGOVINA - EN NY SPÄNNANDE EXPORT- OCH IMPORTMARKNAD Lars-Erik Wingren, Ambassadör, Svenska Ambassaden i Sarajevo Anders Brucefors, Rekal ANALYS ÖVERGÅNGSMARKNADEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA Övergångsmarknaden och marknadsliberaliseringen Internationaliseringsprocessen DEN BOSNISKA MAKROMILJÖN Kulturella faktorer Politiska faktorer Ekonomiska faktorer Sociala faktorer Teknologiska faktorer KULTURENS OLIKA RIKTNINGAR Den bosniska affärskulturen och miljön Maskulinitet, femininet och tidsorientering Individualism, kollektivism och maktdistans SLUTSATS AVSLUTANDE DISKUSSION REFLEKTIONER FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA Figur och tabellförteckning FIGUR 1.1 FDI KLUSTER I CENTRAL- OCH SYDEUROPA... 3 FIGUR 3.1 GRUNDLÄGGANDE INTERNATIONALISERINGSPROCESS FIGUR 3.2 GRUNDLÄGGANDE INTERNATIONALISERINGSMEKANISMEN FIGUR 3.3 KULTURENS OLIKA NIVÅER TABELL 1.1 BERÄKNAD POTENTIELL OCH FAKTISK ICKEPRIVATISERADE DIREKTINVESTERINGAR FRÅN UTLANDET, I MILJONTALS USD... 3

7 INLEDNING 1 INLEDNING 1.1 Problembakgrund Mötet mellan öst och väst och det ständiga kämpandet Strax efter andra världskriget blev Bosnien och Hercegovina en del av federationen Jugoslavien, som var en socialistiskt styrd federation med Josip Bros Tito i toppen av maktpyramiden. Trots att Jugoslavien styrdes av en kommunistisk ledning så fanns det i federationen en avvägd strävan efter västinspirerad politik och ekonomisk styrning. Även om kommunismen var starkt representerad i det bosniska samhället, så gav regimen med tiden allt större andrum åt intellektuell frihet, samtidigt som utbildningsstandarden förbättrades med tiden och media fick en allt större frihet trots den fortsatt starka kopplingen till staten. Vissa marknadsekonomiska reformer tillkom under och 70-talet (Lampe, 1996). Vägen mot den kapitalistiska synen breddades ytterliggare under 1980-talet efter påtryckningar av USA (Hudson, 2003). Sammanbrottet i Jugoslavien i början av 1990-talet skapade fem 1 suveräna stater, som enligt Lampe (1997) då stod inför samma stora utmaning, att åstadkomma en hållbar politik och skapa en stabil ekonomi men i praktiken mötte varje politisk projekt motstånd och de ekonomiska problemen var många. Lampe (1997) menar att det finns en uppenbar avsaknad av en ekonomisk boom som en efterkrigssituation ofta genererar, något som styrks av den Internationella krisgruppen så sent som 2001, som menar att Bosniens ekonomiska verklighet är fortfarande dyster (International Crisis Group, 2001). Som en dellösning på problemet vänder sig företagen tillbaka mot sina närmaste grannar, sina forna landsmän, som även dessa står inför samma problem. Övergången till marknadsekonomi som bygger till stor del på privata företag är i bästa fall halvvägs, och har i värsta fall skapat nya intressen som bottnar i politisk makt och korruption. Även om det privata företagandet vuxit i snabb takt, så är de nybildade företagen oftast för små, för nära kopplade till politiska eller rent kriminella nätverk, vilket också bromsar upp marknadsekonomins utveckling (Lampe, 1997). Det finns även en viss antikapitalistisk inställning, där viss kritik riktats mot marknadsekonomin och den pågående privatiseringen. Dragoljub Stojanov professor vid Sarajevos ekonomiska universitet, menar att vägvalet för privatiseringen är felaktig och bygger inte på rekonstruktion. Samtidigt uttrycker han en viss bitterhet över den fria marknaden som enligt honom stryper den inhemska produktionen (Dani, 2000). Över ett år efter Daytonavtalets 2 tecknande motsvarade industriproduktionen endast tio procent av den innan krigets start (Lampe, 1997). 1 Idag finns det sju självständiga stater, vilka tidigare var en del av den socialistiska federationen Jugoslavien. Förbundsrepubliken Jugoslavien upplöstes den 3 juni 2006 då Montenegro utropade självständighet. Serbien utropade självständighet den 5 juni 2006 (Rönnow, ). Kosovo blev den sjunde självständiga staten då man utropade självständighet 17 februari 2008 (Björklund, ). 2 Fredsavtalet undertecknades i Paris den 14 december Innan avtalets undertecknande förhandlade parter under tre veckors tid i Dayton, USA (Dyker, D. A. och Vejvoda, I., 1996) 1

8 INLEDNING Den stora utmaningen Bosnien-Hercegovina är ett unikt land skriver Dana (1999) och hänvisar till det komplexa politiska, juridiska och ekonomiska systemen som finns i landet, skapat av uppgörelsen genom Daytonavtalet. Landet är indelat i två olika politiska och juridiska entiteter, FBiH och RS, och tre olika ekonomiska enheter 3. På så sätt skiljer sig Bosnien-Hercegovina från många andra övergångsekonomier i världen och Europa 4. Den haltande reformprocessen tyngs av inrikespolitiska problem, där de tre konstituerande folkgrupperna ofta strider internt i stället för att gemensamt tackla landets övergripande problem (Exportrådet, 2008). Den politiska och juridiska komplexiteten och den ineffektiva administrativa strukturen försvårar utvecklingen av en institutionell infrastruktur som kan skapa optimala förutsättningar för företagandet (Exportrådet, 2008). Enligt Ateljevic et al (2004) har internationella erfarenheter visat att ett antal modeller som uppfattats som relevanta i olika internationella sammanhang inte har kunnat användas effektivt i Bosnien och Hercegovina, på grund av bristen av en helhetssyn samt en rättvis och framtidsinriktad strategi för socioekonomisk omvandling. Det sociala arvet från det socialistiska systemet är också ofta ett hinder för entreprenörskap, vilket ses som en mycket viktig faktor för utveckling av ekonomier i omvandling (Ateljevic et al, 2004). International Monetary Fund (2006) framhåller vikten av att harmonisera de två entiteternas ekonomier, för att skapa en fungerande och enhetlig ekonomi. Ett tydligt problem menar IMF är bristen på rörlig arbetskraft över entitetsgränserna, och även till viss mån mellan kantonerna i Federationen (IMF 2006). Andra utmaningar för företagsklimatet finns i landets undermåliga transportnät och infrastruktur. Idag finns det över trettio procent arbetslösa i Bosnien- Hercegovina, även om denna siffra lär vara ännu högre, då endast 1,2 miljoner invånare är aktiva på arbetsmarknaden av totalt 2,7 miljoner människor som är i arbetsför ålder (Exportrådet, 2008) Utländska investeringar Det finns tydliga bevis för att Sydosteuropa som grupp generellt ligger efter Centraleuropeiska länder med att locka till sig utländska direktinvesteringar. Detta gäller inte minst Bosnien och Hercegovina. Undantaget i detta fall är Kroatien och Slovenien, som har en positivare utveckling. Här nedan (figur 1.1) kopplas ländernas rankning till FDI per capita och genererar på så sätt fyra olika kluster som visar hur bra landet är på att locka till sig utländska direktinvesteringar. Två centraleuropeiska länder, Tjeckien och Ungern ligger främst i ledet, följt av Kroatien, Slovenien, Slovakien, Polen och Baltikumländerna (Estland, Lettland och Litauen), medan Bulgarien, Rumänien, FYR av Makedonien hamnar på en "mellannivå". Slutligen kommer "eftersläntrarna" Albanien, Serbien och Montenegro, Bosnien och Hercegovina samt Moldavien (Demekas et al, 2005). Demekas et al (2005) har här nedan (tabell 1.1) sammanställt aktuella FDI i miljontals USD för alla dessa fjorton länder. Samtidigt har författarna försökt uppskatta potentiell FDI genom att skatta olika variabler som exempelvis storlek, kulturella skillnader, personalkostnader, infrastruktursreformer, utländskt utbyte och olika typer av skatt. Det visas i tabellen att Bosnien och Hercegovina har det största gapet mellan aktuella och potentiella direktinvesteringar från utlandet, där privatiseringen är exkluderad. 3 Federationen Bosnien och Hercegovina (FBiH), samt Republika Srpska är de två juridiska, politiska och ekonomiska enheterna, medan regionen Brcko är den tredje ekonomiska enheten (Bilaga 4) 4 Exempelvis Moldavien, Rumänien, Bulgarien, Kroatien, m.fl. (Världsbanken) 2

9 INLEDNING Figur 1.1 FDI kluster i central- och sydeuropa Källa: Demekas et al (2005). Enligt Demekas et al (2005) är BiH ett av länderna som har mest att vinna på att ha rätt politik, även om de till en viss del vill undertona resultatet. De menar att även om dessa länder har de "bästa" värdena för de olika skattningsvariabler som används, så betyder inte detta att politiken i varje specifikt land inte kan bli bättre. Beräkningarna för potentiell FDI kan underskatta vad länderna faktiskt kan uppnå genom en bättre politik. Tabell 1.1 Beräknad potentiell och faktisk ickeprivatiserade direktinvesteringar från utlandet, i milj. USD Källa: Demekas et al (2005). 3

10 INLEDNING Framtidstro och strävan efter EU-medlemskap visar vägen Den allmänna ekonomiska återhämtningen i Bosnien och Hercegovina är relativ god, med en årlig tillväxt runt fem procent sedan år 2000, och en förväntad tillväxt på över sex procent under Trots tillväxten så understiger nivån den nivå landet låg på innan krigets utbrott. Samtidigt arbetar Bosnien och Hercegovina hårt med att attrahera utländska investeringar och gör många viktiga förändringar för att på så sätt närma sig EU (Exportrådet, 2008). Privatiseringen av statens företag som skedde under början av 2000-talet är också avsett att bidra till utvecklingen av entreprenörsandan och den ekonomiska utvecklingen genom att ämna få tillbaka förlorade marknader och finna en väg tillbaka in på den internationella varuoch kapitalmarknaden. (Agency for Privatization in FBiH). Marcus Svedberg, chefsekonom för East Capital Asset Management i Stockholm påpekar att löftet om EU-medlemskap är en starkt drivande kraft för omvandling (Hawser, 2007). Tilltron för den bosniska marknaden finns även på andra håll, och tron finns att investerare sannolikt kommer att fokusera på marknader med stor avkastningspotential, däribland BiH. Fonder med riskbenägenhet kanske också bör vända sig mer mot esoteriska marknader som Bosnien och Hercegovina (Euromoney, 2007). On the basis of my previous experience in Bosnia and Herzegovina, I could with optimism confirm that daring is an important factor of success. The one who dares to take a risk could lose, but the one who does not dare to take a risk has already lost Peter Setzer, Director, Volksbank Sarajevo Källa: FIPA (2007) 1.2 Problemdiskussion Splittringen av Jugoslavien med kriget som följd ödelade stora delar av Bosnien och Hercegovina och med detta även landets ekonomi. Fabriker och lagerlokaler stod efter kriget tomma och landets producerande företag stod stilla. Kriget resulterade i en låg levnadsstandard och hög arbetslöshet i stora delar av landet. Den ekonomiska boomen som ofta genereras i efterkrigstid uteblev. För att åter få fart på produktionen och i och med det även få fart på landets ekonomi krävs det en hög grad av entreprenörsanda (Ateljevic et al, 2004), men också direktinvesteringar. Detta dämpas av de problem som landet möter (Zacum, 2008). En naturlig följd av kriget blev att en investeringsosäkerhet infann sig i landet. Bankerna är försiktiga med att låna ut pengar och kräver säkerhet för det kapital som lånas ut till investerare samtidigt som utländska investerare fortfarande är försiktiga med att investera i Bosnien och Hercegovina. Privatiseringen av de statliga bolagen som skedde under början av 2000-talet var avsett att bidra till utvecklingen av entreprenörsandan och den ekonomiska utvecklingen genom att ämna få tillbaka förlorade marknader och finna en väg tillbaka på den internationella varu- och kapitalmarknaden. För att göra det möjligt för alla att ta del av privatiseringen delades certifikat ut som fungerade som betalningsmedel vid köp av företag som tidigare hade stått under statens regi (Agency for Privatization in FBiH). Trots dessa försök att väcka entreprenörsandan och stärka landets ekonomi genom etableringen av nya företag samt promotion för direktinvesteringar, så har landet en lång väg att vandra för att nå en liknande ekonomisk utveckling som grannländerna. Bosnien och Hercegovina agerande är också ett försök att närma sig Europa och EU, bland annat genom att lägga grunden för en marknadsekonomi. 4

11 INLEDNING Landets strävan efter att närma sig Europa och ett EU-medlemskap, men också en global marknad kan ses som en internaliseringsprocess. Denna process är komplex och består av många olika delar som exempelvis ekonomi, politik, rättssystem, organisationsstrukturer, kultur och tradition. Bosnien och Hercegovina jobbar på olika sätt med alla dessa delar men har en lång historia av socialistiskt styre, vilket troligen försvårar övergången till marknadsekonomi och närmandet till Europa enligt Zacum (2008). Invånarna är vana vid statsägda företag, och också vid vissa organisationsstrukturer och arbetsmetoder som inte alltid stämmer överrens med Västeuropas företagskultur. Andra problem är krigets påverkan på företagen, befolkningen (Zacum, 2008) och vem som ska driva dessa verksamheter. Mycket av befolkningen har flytt landet, samtidigt har de som är kvar i landet varit en lång tid utanför arbetsmarknaden. Annan kritik som nämns är den mot den politiska och rättsliga situation, där landet uppdelning i två entiteter försvårar ytterliggare den redan byråkratiska statsapparaten. Men Bosnien och Hercegovina borde också vara en mycket attraktiv marknad. Landet ligger nära Europa, såväl geografiskt som rättssystemmässigt. Flera förmånliga handelsavtal finns med länderna på Balkan och Turkiet (FIPA, 2008). Lönerna i landet är relativt låga 5, samtidigt som det finns stor potentiell för en positiv framtida utveckling och avkastning, vilket borde locka utländska investerare (Euromoney, 2007; Demekas et al, 2005). Trots att Bosnien och Hercegovina är en potentiellt attraktiv marknad (uppskattad potential på miljoner USD) som innan kriget hade lockat många utländska investerare har landet efter kriget hamnat i skuggan av andra östeuropeiska länder med liknande förutsättningar. Kriget är troligtvis en bidragande orsak till detta, men frågan kan ställas om andra faktorer också inverkat på att landet har hamnat i efterkälke. Idag finns det relativt få empiriska studier genomförda i Bosnien och Hercegovina med avseende på direktinvesteringar från utlandet och vilka eventuella hinder och möjligheter som entreprenörer ställs inför på denna marknad 6. Det är mycket som tyder på att det finns stora möjligheter för utländska investeringar med att etablera sig i Bosnien och Hercegovina, men det beskrivs också som en komplex stat, med kanske vissa negativa företeelser i bagaget. Det intressanta anser vi är att undersöka hur olika investerare från utlandet upplever etableringsprocessen, det vill säga processen innan verksamheten startas, processen när verksamheten håller på att etablera sig, samt den allmänna upplevelsen av Bosnien och Hercegovina, gällande politik, rättssäkerhet, ekonomi, kapital, samhälle och kultur. Vi vill genom dessa intervjuer skapa vissa dokumentära inslag i uppsatsen. För att skapa en vidare bild av de olika delarna i internationaliseringsprocessen vill vi bredda ut studien och kommer därför att ha flera intervjuer med yrkesverksamma personer som har kopplingar till direktinvesteringar. Dessutom kommer det empiriska materialet stärkas med sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, statistik och seminarier. Denna studie förväntas ge en bild av landets mikro- och makroekonomiska omvärld och bidra med praktisk kunskap till potentiella nyetableringar från utländska investerare. 5 Genomsnittslönerna inom Federationen (FBiH) ligger på 632 BAM/mån, medan de i entiteten Republika Srpska ligger på 560 BAM/mån, siffrorna är en uppskattning av Economist Intelligence Unit och gäller februari 2007 (Exportrådet, ). Detta motsvarar cirka 3060 kr/ mån respektive cirka 2720 kr /mån, beräknat genom valutakursen på Euro, dividerat med 1,95, då valutan är låst till Euro (Forex, Maj-2008) 6 Sökning i databaser som Scirus, GoogleScholar, ebrary och DIVA med bl.a. sökord som FDI, Foreign Direct investment, Bosnien och Hercegovina, BiH. Det finns däremot fler rapporter som behandlar ämnet från bl.a. Världsbanken och International Monetary Fund. 5

12 INLEDNING 1.3 Problemformulering Hur upplever utländska företag etableringsprocessen och mötet med Bosnien och Hercegovina avseende möjligheter och hinder för startande av verksamhet i landet? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är: Att genom en empirisk studie med intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön. Att genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden. Att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som finns. 1.5 Avgränsningar Den geografiska avgränsningen i denna studie är satt till Bosnien och Hercegovina. Ingen avgränsning har dock skett mellan de två entiteterna som landet är uppdelat i. Vi har i denna uppsats valt att i första hand inrikta oss på utländska investerare som tidigare har bedrivit verksamheter utomlands, och som efter krigets slut etablerat sig på den bosniska marknaden och idag är verksamma i Bosnien-Hercegovina. Valet förklaras av att dessa investerare har erfarenheter från andra marknader och kan därför ge en mer objektiv bild av möjligheter och hinder vid etablering av företag i BiH. 1.6 Disposition Dispositionen av denna uppsats skiljer sig något ifrån den traditionella dispositionen. Anledningen till detta är att vi har valt att göra en förundersökning, för at på så sätt skapa oss en bild av intressanta undersökningsaspekter. Utifrån dessa har för studien relevanta teorier valts ut. Metodavsnittet presenterar tillvägagångssättet och förklaringar till de beslut som tagits. Uppsatsen övergår sedermera till att presentera den insamlade empirin, som delas upp i två olika avsnitt. Det empiriska resultatet analyseras utifrån den teoretiska referensramen. Detta utmynnar i en slutsats som besvarar syftet och den uppsatta frågeställningen. Slutligen för vi en diskussion kring ämnet och de slutsatser som analysen utmynnar i, samt en diskussion om framtida forskning i ämnet. 6

13 FÖRUNDERSÖKNING 2 FÖRUNDERSÖKNING 2.1 Inledning till förundersökningen Långt innan uppsatsens start, var vi beslutna att skriva om Bosnien och Hercegovina. Anledningen till detta är att vi finner landet intressant, då landet har en händelserik historia där krig och den tidigare socialistiska samhällsstrukturen gjort att landet glidit ifrån Europa och den ekonomiska utvecklingen som präglat kontinenten. Samtidigt vet vi att omvärlden har satsat mycket tid och resurser för att föra landet närmare den demokratiska samhällsstrukturen och marknadsekonomin (Europa.eu, SIDA, Utrikesdepartementet). Vi är därför intresserade av att studera detta land, i detta fall ur en företagsekonomisk aspekt, och vill gärna genom studien tillföra praktisk kunskap inom ämnet som kan komma till användning såväl innanför som utanför den akademiska sfären. Vi var från början intresserade av att studera entreprenörskap i Bosnien och Hercegovina men det uppkom i ett tidigt skede många frågetecken kring detta område. Studien var från början vinklad till att studera skillnader mellan entreprenörer i Sverige och Bosnien och Hercegovina. Frågetecknen var bland annat avgränsningsrelaterade, då begreppet entreprenörskap skapar ett brett undersökningsområde, men var också relaterade till hur undersökningen skulle utformas för att besvara frågeställningarna. Entreprenörskap påverkas av många faktorer som exempelvis politik, teknologisk utveckling, kultur, samhällsstruktur med mera och är därför svårt att analysera på ett rättvist sätt då förutsättningarna i de två länderna är olika. I detta skede insåg vi att en större förkunskap krävdes för att hitta ett intressant undersökningsområde som samtidigt skulle vara möjligt att undersöka. Vi sökte även svar på hur vi skulle kunna avgränsa studien och definiera problemfrågorna. Med anledning av detta kontaktade vi Sam Zacum som vi via kontakter fått kännedom om. Sam Zacum, som tidigare hade jobbat vid Världsbanken i Bosnien och Hercegovina men även vid Örebro universitet hoppades vi skulle kunna bistå oss med kunskap och erfarenheter och därmed fylla de kunskapsluckor som hade uppstått. Vi hoppades att vi genom en intervju med Sam Zacum skulle få ett uppslag av idéer och områdesspecifik kunskap om landet, som vi i sin tur skulle kunna forma till ett problemområde och en problemformulering. Intervjun med Sam Zacum mynnade sedermera ut i den förundersökning som presenteras nedan. 2.2 Metodiskt tillvägagångssätt, förstudie Förundersökningen bygger på en djupintervju med Sam Zacum som tidigare har arbetat vid Världsbanken under uppdrag av SIDA i Bosnien och Hercegovina. Den främsta anledningen till att Sam Zacum valdes som respondent är att han har erfarenheter från Bosnien och Hercegovina inom det område vi valt att studera samt att han har inblick i det övergripande företagsekonomiska läget som har rått och råder i landet. Intervjun med Sam Zacum är en kombination av en strukturerad och en ostrukturerad intervju vilket innebär att intervjun utgår från strukturerade och på förhand bestämda frågor men att viss frihet lämnas för respondenten att tala fritt om det som respondenten anser vara av vikt i undersökningen i fråga. Intervjuer av denna typ garanterar till viss grad att alla viktiga ämnesområden och frågor besvaras samtidigt som intervjun har en viss struktur i och med de på förhand utformade ramarna (Bell, 2006). 7

14 FÖRUNDERSÖKNING Valet av respondent är ett medvetet icke-slumpmässigt val. Detta innebär att undersökarna själva väljer ut respondenten, vilket innebär en fördel i den mån att endast den eller de personer som författarna anser kan tillföra studien något praktiskt användbart får vara med. Urval av denna typ är vanliga vid explorativa och kvalitativa studier eller då populationen är begränsad till exempel då de potentiella intervjuobjekten är aktörer inom ett visst verksamhetsområde eller ett specifikt expertområde (Dahmström, 2000) Sam Zacum arbetade i Bosnien och Hercegovina i slutet av 1990-talet vilket dock medför att viss kritik kan riktas mot den information som frambringas då det kan ifrågasättas hur pass aktuell och tidsenlig denna kan vara idag. Då denna studie bygger på en kvalitativ undersökning användes förundersökningen med Sam Zacum för att identifiera vetenskapliga problem och egenskaper som skulle ligga som grund för studien i Bosnien och Hercegovina (Olson & Sörensen, 2001). Denna studie gav oss också möjligheten att pröva den kvalitativa studiens uppläggning (Olson & Sörensen, 2001). Förstudien gjordes för att minska risken att vi som författare leds in i fel riktning på grund av den personliga förförståelsen som vi som författarna kan tänkas ha inom detta område (Jensen, 1995). Kritik i form av att endast en persons subjektiva uppfattning om läget presenteras skall även beaktas och de uttalanden som presenteras bör därmed inte tolkas som en absolut verklighet. 2.3 Intervju med Sam Zacum Sam Zacum, tidigare anställd vid Världsbanken i Bosnien och Hercegovina (Örebro, 16 april 2008) Efter examen i Örebro började jag på UD i Milano på svenska handelskontoret som marknadssekreterare. UD jobbar i samarbete med exportrådet. Jag blev anställd och utsänd till Milano där jag jobbade i sju år. Efter sju år i Milano under perioden blev jag förflyttad till Bombay i Indien och där var jag i tre år som kontorschef, motsvarande handelssekreterare. Det var ett experiment på försök. Vi visste inte riktigt om den indiska marknaden var intressant eller inte för svenska företag. Där var jag tre år och sedan återvände vi hem och marknaden var inte riktigt så att vi inte kunde utveckla det hela vidare. Svenska företag var inte riktigt intresserade och samtidigt pågick den stora Boforsskandalen och det saboterade en hel del. Vi fick alltså felaktiga bilder av den indiska marknaden som var ganska skyddad. Export fanns men inte import. Exporten härifrån till Indien var hårt reglerad så vi avvecklade kontoret efter tre år och då återvände jag hem till Sverige. Det blev så att då startade jag ett eget konsultföretag. Men andra ord gjorde jag ungefär samma arbete som jag gjorde inom handelskontoret fast med mycket minde medel. Jag hjälpte små och medelstora företag inom regionen att utveckla sina internationella affärer och hitta marknader, agenter och leverantörer. Nu håller jag på att avveckla företaget. Parallellt med detta genom gamla kontakter från exportrådet och UD fick jag olika jobb som var SIDA-finansierade biståndsprojekt. Då hamnade jag bl.a. i BiH. Där jobbade vi för världsbanken, under FN. Där var jag under hela Jag var en månad där och en månad här i Sverige för att jag inte ville förlora min marknad här hemma, så då delade jag tjänsten med en kollega som inte heller kunde vara borta en längre tid. När jag var här var han där och så bytte vi. 8

15 FÖRUNDERSÖKNING Därefter var jag i Kosovo i olika omgångar under 2000 och där jobbade jag med en finansplan för ett stort metallurgiskt komplex som var väldigt stort i Jugoslavien. De flesta gruvorna fanns i Kosovo. Sen slutade jag med de jobben och jag hamnade i Baltikum, i Lettland framförallt med undervisning. Sedan hamnade jag i Tanzania mellan 2002 och 2005 fram och tillbaka i olika omgångar och där utvecklade jag också SIDA-jobb. I Bosnien var det ett projekt. Världsbanken hade tillgodogjort ett visst antal miljoner för utveckling av näringslivet. Små- och medelstora industrier och projekt riktades mot federationen, alltså kroater och bosniaker. Men vi jobbade enbart för företag inom RS. Det var alltså mjuka lån upp till max d-mark 7 som var ganska mycket pengar. Det var mjuka lån därför att de betalade en ränta som var lägre än marknadsräntan. Vi tyckte dock att den var ganska hög ändå. Villkoren var ganska hårda. Jag undrade ofta hur företag i början på sin verksamhet kan låna så mycket pengar. Det var lite över en miljon kr att betala tillbaka inom fem år ungefär, en ganska kort tid alltså och även om räntan var lite lägre än marknadsräntan så var det inte att du häpnade över hur billigt det var. Det var i alla fall villkoren, take it or leave it. Min huvuduppgift där var att när ett företag ansökte om ett lån så skulle jag ta kontakt med företaget och finansdepartementet och göra en bedömning av deras kreditvärdighet. Vi skulle analysera deras affärsidé, vad de vill göra med pengarna, hur mycket pengar de vill låna, varför så mycket varför så lite o.s.v. och till slut bevilja eller neka dem lånet. Och det där var mitt ansvar. Om pengarna inte betalades kunde de komma till mig eller min kollega och fråga hur vi bedömde saker och ting. Vi hade dock väldigt få blåsningar. De flesta betalade tillbaka i tid och allt var i sin ordning. Några få hamnade i ekonomiska svårigheter som inte kunde förutses eller så hade de lyckats ge oss en falsk bild. Vi fick analysera alla kalkyler och se om de höll och stämde eller inte under de 4-5 år de skulle betala tillbaka pengarna. Resten hade vi inget med att göra. Det var vårt huvudjobb. Parallellt med detta; företagen som fick låna pengar oavsett summa hjälpte vi att marknadsföra sig och utveckla sin verksamhet. Vi hjälpte alltså till med saker utöver det vi var där att göra. Det var nästan det mesta av vårt jobb, att göra en kreditbedömning för ett företag kunde ta mig 1-3 veckor och jag hade ganska begränsad tid för att kunna bedöma. Att hjälpa företagen efter att de fått pengarna hade ett mycket längre perspektiv på det hela. Vi försökte hjälpa dem hela tiden. Vi träffades och gick och åt tillsammans. Den sociala biten är oerhört viktig där nere, viktigare än här i Sverige. För att de skall kunna säga fritt vad de tycker och tänker måste man komma nära inpå varandra som vänner med en mänsklig nära relation och det lyckades vi med. För mig som inte är svensk till hundra procent, jag är svensk medborgare men inte född här utan i Turkiet men är italienare, så jag kan den orientaliska kulturen och mentaliteten och det är väldigt likt dem delarna av före detta Jugoslavien. De har tagit mycket i BiH från den turkiska mentaliteten, både sed och språk. På det viset kunde jag komma nära dem och få reda på saker som jag annars inte skulle ha fått. Med mina kontakter i Sverige och i Italien och andra länder kunde jag hitta kontakter som dessa företag kunde få nytta av. Nya kunder, nya marknader eller nya råvaruleverantörer. Problemet i BiH, ett av de största, är att de importerade saker som de kunde ha producerat själva. BiH importerade fruktjuice från Kroatien, Slovenien, Tyskland, Tjeckien och Italien trots att de hade oändliga områden med fruktträd. Dem pengarna var i mina ögon helt bortkastade. Nu var det så att när vi jobbade där använde landet sig av d-mark som valuta. 7 En d-mark motsvarar (och motsvarade även då) cirka fem kronor. 9

16 FÖRUNDERSÖKNING Det fanns en valuta som BiH införde, men i början spenderades pengar genom d-mark och jugoslaviska dinarer som inte gick att spendera i kroatiska delar. Nu är det egentligen bara den bosniska valutan, konvertibel mark som ligger 1-1,95 mot euron. Det var ett problem att valuta som man egentligen inte hade spenderades. Det producerades för att få valuta, för att kunna köpa varor som de kunde producera själva, det var det största problemet. Och kanske fortfarande är. Bosniens ekonomi kommer inte ut på grund av dessa problem. Detta på grund av att de inte har haft kunskapen. Det fanns inga företag. De företag som fanns var de få stora jugoslaviska statliga jättarna. Bara inom vissa gränser kunde du få starta egna företag men det var mycket begränsat och kontrollerat så det var ingen som uppmuntrade att starta eget det var trots allt en kommunistregi som dock var mer liberal än andra öststater så det var väl egentligen nästan inte som en öststat då medborgarna kunde resa väldigt fritt o.s.v. problemet var att de stora statliga företagen var elefanter på lerfötter och dem gick omkull direkt. Dessa var överdimensionerade och passade inte in i verkligheten. De trodde även att de kunde göra pengar snabbt, och det är inte så i verkligheten. Jag hade kontakt med Världsbanken, kontoret i Sarajevo med vilka som var ansvariga för oss. Men det var ungefär samma problem i FBIH och RS. Det var samma röra. Och korruptionen fanns också. Volkswagen hade före kriget en stor fabrik utanför Sarajevo. Efter kriget försökte de på olika sätt komma igång igen men det gick inte. Jag vet inte om fabriken fortfarande finns kvar för dem hade otroliga problem med korruption där. Ett annat problem var att många hade pengar under krigstiden. Vissa blev utblottade, andra blev stormrika. I krigstid så lyckas vissa, inte alltid med rena sätt, göra pengar i massvis och andra blir katastrofalt förstörda. Sådana människor ville vi inte ha att göra med där jag jobbade. Vi frågade var pengarna kom ifrån och kunde de inte svara på det så hittade vi sätt att säga nej till deras ansökan. Det fanns en kille som köpte 36 långtrader från Volvo i Göteborg för att starta ett åkeri och betalade kontant. En långtradare är ett kapital i sig och är dyrare där än här i Sverige. Kostnaden ligger på cirka en miljon kronor. Många säger att de pengarna kom från fula affärer och det är möjligt. Det fanns två bröder som hade ett företag som tillverkade komponenter till möbelindustrin i bok. Det finns mycket bok i Bosnien. Det här företaget köpte med vanliga krediter hela sågverk, hyvleri och torkanläggningar från Italien och betalade delvis med pengar från den kredit de fick och resten i form av provision till leverantören. De sålde vidare till italienska möbelindustrin som är ganska stor där. Det var ett jättenytt företag. De hade två timmerbilar, Volvo, som köptes nya och de köpte timret på plats i skogen. Sedan tillverkade de enligt kundernas specifikation från Italien. Det var ett jättebra företag. Det fanns alltså alla möjliga varianter, några få som var duktiga och framgångsrika men det var 1999 och det är ganska många år sedan så idag vet jag inte. Jag var där 2001 eller 2002 på ett 5-dagars seminarium, med affärsbankerna där, en kurs i marknadsföring och deras banktjänster. Och då åkte jag runt litet grann och kollade, men jag har inte haft tillfälle att träffa de företagen som jag jobbade med. Problemet där är ofta att det saknas pengar, kapital. Det är svårt att få lån då den internationella marknaden som lånar ut pengar anser att det kanske fortfarande är en riskfylld marknad. Inte ett eventuellt problem med krigshandlingar igen, det problemet är tack och lov över, i alla fall för en framtid framöver, jag tror att landet klarar det, tack och lov. Risken är att inte få pengarna då företagen där inte har en solid grund. Ofta jobbar de med idéer som inte är realistiska. Dom gapar större än vad de orkar äta. 10

17 FÖRUNDERSÖKNING Och om de får lån från lokala affärsbanker, det fanns möjlighet att få lån och det finns säkert idag med, bankerna hade bara ett sätt att räkna fram kreditvärdigheten på. Du vill låna 1 miljon, jaha, vad har du för säkerhet? Du måste ha en säkerhet på 1.5 miljon för att kunna låna 1 miljon från mig. Och då kan du säga: vi har 1.5 miljon i säkerhet på något sätt. Hus, fastigheter, och då behöver jag inte komma till er för att låna pengar, jag kan låna pengar på annat sätt. Den enklaste grundinställningen på banken är att om du har säkerhet så kan du låna. Betalar du inte tillbaka då tar vi det du har lämnat i säkerhet. Förenklat är detta bankers mentalitet, och det vi försökte hjälpa de med är att förstå att en bank måste kunna låna ut även om de inte har säkerhet till hela beloppet. De måste kunna ta andra sätt av säkerhet för att låna ut pengar till företag. Framförallt kunna analysera företagets kreditvärdighet, projektvärdighet, affärsidé, att det funkar, att det är genomtänkt. Quick money finns det ingenting som heter, det håller inte i längden. Vissa lyckas få mycket pengar på kort tid men det är undantaget som bekräftar regeln. För de flesta funkar det inte, för hade det funkat så hade alla varit miljonärer. När vi var där fanns det väldigt få utländska investerare. Jag hoppas att situationen idag är förändrad. Försök att komma in på bankers hemsidor för att se om du kan få sådan information. Statistiska byrån måste kunna redovisa var investeringarna kommer ifrån och i vilken valuta. USA har en mycket stark handel inne. Försöker hjälpa till dels av säkerhetsskäl för att undvika en ny konflikt. De finns projekt, också från exempelvis världsbanken. Något som jag inte tycker om med dessa projekt är att projekten är tidsbestämda och när tiden för projektet är slut läggs projektet ner oberoende av om landet fortfarande behöver assistans, eller om det inte har kommit igång tillräckligt bra. När vi skulle åka ner blev vi stoppade i ett halvår då NATO bombade Serbien. Vi fick inte åka tillbaka till Banja Luka då vi var rädda eftersom det var den serbiska delen. Amerikaner i Banja Luka levde inte tryggt och de såg inte att vi var svenskar. Därför var vi kvar i Sverige. Vi har aldrig pratat med någon där nere vad de gjorde under kriget. Kriget var över, vi skulle inte väcka minnen. Alla hade inte rent mjöl i påsen. Vi frågade aldrig om det. Dom respekterade det och vi blev ofta goda vänner. Inom företagen, både stora och små, tror jag att chefen gör som han vill. Företagskulturen, demokrati och sånt, glöm det. Det är gammaldags pyramidstrukturer i organisationerna. Vissa företag har en bra företagskultur och atmosfär och klimat inom företaget. Andra har det inte. Oftast är det så att chefen, ägaren gör som han vill. Det är patronen enligt gamla termer. Jag har inte träffat, under den tiden jag var där, företagare som hade varit utomlands under kriget och kommit tillbaka och startat något, och hade det varit så hade det varit folk som hade varit ute väldigt få år, Men jag har inte träffat en bosnier som hade varit här många år, utvandrad, o sen kommit tillbaka. Jo, en har jag träffat. En serb som hade bott 20 år i Sverige. En serb som bodde i Trebinje. Han hade haft pizzerior och restauranger i Sverige. Den här killen åkte hem när det fortfarande var Jugoslavien. Han kom tillbaka precis när kriget började. Han var serb men han hade inte sådana tankar (sa han till mig i alla fall). Han hade massa höns och äggproduktion. Han hade inte hunnit komma igång med något stort då han blev infångad i kriget. 11

18 FÖRUNDERSÖKNING Jag har inte träffat några riktiga industrimän som har varit utomlands ett visst antal år i Västeuropa och som sen har kommit tillbaka till FBIH eller RS och som har satt igång med någon västerländskt inspirerat. De som vi har haft att göra med var lokala människor. Det finns dom som har viljan, eventuellt viss kunskap men saknar resurser. Sen finns det andra som vill men inte har kunskap. Resurser kan du kanske ha på olika sätt. Har du inte kunskap blir det pannkaka av det hela. Många vill inte lyssna. De som lyssnar kanske har möjlighet att komma ifrån riskmomenten. Om du får fram en bild av landet som utländskinvesterare så att risken minskar så går det. En utländsk investerare har ingen kärleksaffär med landet han investerar i. Investerar jag 10 miljoner vill jag inom så här lång tid ha 12 miljoner tillbaka. Jag gör inte det här för att jag tycker om dig. Jag skiter i dig. Jag vill ta mina pengar och ge dom till dig om jag får så och så mycket tillbaka. Vi har i två olika sammanhang försökt att komma igång med en joint venture, ett samriskbolag. Ett företag i Nora, min partner där i RS som var intresserad var vice finansminister i RS. Hans dotter var arkitekt och jobbade med ströjobb här och där. Han hjälpte henne att få jobb. Kalla det korruption eller kalla det Efter kriget hade landet stora problem, de fick bygga om många hus som blev förstörda. Banja Luka klarade sig, staden blev aldrig bombad. Utanför BL var det annorlunda, hela byar var förstörda. Speciellt Mostarområdet var förstört. Hela stadsdelar. Allt detta skulle byggas upp igen. Ett företag i Nora (Europrofil). Den här killen i Bosnien ville hjälpa sin dotter att komma igång. Han hade lite pengar, och då fanns det ett företag i Nora (Europrofil) som var duktiga på att göra husprofiler i metall och de har också utvecklat en teknologi som de kan bygga hus med som är godkänd internationellt enligt alla regler, även i jordbävningsområden. Det var certifierade grejer. Företaget kunde bygga billigare och snabbare än att bygga med sten eller tegelsten. Det gick inte att få honom att anamma det. Svensken ville göra honom en tjänst då vi var goda vänner. Underlätta både ekonomiskt och tekniskt, tekniköverföring. Han skulle komma igång med ett byggföretag och bygga med den här tekniken. Han skulle vara ensam om att bygga med den här tekniken då den är patenterad och han skulle ha kunnat komma igång och byggt om hela byar, stadsdelar och städer som var helt förstörda och tjäna pengar på det. Det gick inte att få in i honom att den här tekniken var bättre eller minst lika bra som den gamla tekniken då du murar med stenar eller tegelstenar. Det var det ena. Det andra var en kille som ville komma igång med takreparationer och där hade jag kontakter med ett företag i Milano där chefen var svensk. Detta företag var villigt att hjälpa till och överföra teknologi för takunderhåll och takbygge och vi försökte hjälpa honom även med investeringar men det gick inte att få honom att göra det då det inte var tak av samma gamla teknologi med takpannor. De är väldigt låsta traditionellt. Den svenska företagaren kom till och med ner till Banja Luka för att visa det här. Svensken kom till Banja Luka, han bodde där i en vecka. Jag sa till honom att jag inte kunde garantera någonting men han sa att han tog det som semester om inte annat. Vi visade massor med videor, om vad som kan göras, och vad som redan gjorts. Det var svårare för de att anamma den moderna tekniken, de nya sakerna. De frågade istället om de kunde bygga på det vanliga sättet. Jag har inget intresse av att investera och bygga på det vanliga sättet. Men det gick inte! Även om de troligen var lämpade för mikrolån från Världsbanken, då de mjuka värdena uppfylldes. Behovet fanns och båda skulle kunna ha tjänat på det, då förstörelsen efter kriget var stort. Gamla Sovjetstaten Lettland och staden Riga tas upp som exempel, där första verksamheten gick ut på att importera skit från Kina. Plastgrejer, färgglada, glasögon och så men inget av värde. 12

19 FÖRUNDERSÖKNING Nästa bransch att etablera sig var barverksamhet drinkbarer och cigaretter. När folk började få det bättre ställt försvann dessa skitgrejer på marknaden, som en naturlig följd av utvecklingen. På samma sätt var det även i Banja Luka, även om inte i lika stor utsträckning, här fanns en viss försiktighet. De visste inte hur länge freden skulle hålla. Detta gällde under 1999, vet inte hur det är idag. Men jag vet att de fortfarande idag har problem med investeringar. Då undrar jag, varför är det så? Jag var där 2001 och 2003 för förberedelse av världsbankens seminariedagar (endast 5 dagar). Jag kan inte skapa mig en riktig bild av förändringarna som följde på privatiseringarna. De gamla Jugoslaviska fabrikerna var stora och gamla och dög inte längre. Vem vill köpa en fabrik som producerade något med anställda, medan de i väst producerade samma sak med 100 arbetare. Inga problem med arbetskraft, gamla statliga politiska beslut. Samma problem fanns överallt när landet övergick från socialism till marknadsekonomi. Det fanns många stora möbelföretag, de hade sina egna idéer och de var inte realistiska. Problemet var att de som skulle styra företagen efter privatiseringen, hade det gamma tänk. Det var inte nya, friska, lugna unga människor, utan det var äldre stofiler människor med kontakter som köpte, de hade inga möjligheter att jobba på ett annat sätt än de jobbat på tidigare. Det kan vara stort handikapp. Om en italienare har köpt, och omvandlat företaget efter den italienska modellen, då finns det större chanser att lyckas, men kan också med huvudet mot väggen, om inte investeringen genererar något. Men om jugoslaver köper ett företaget, och får inte hjälp utifrån, från antigen konsult, då är riskerna större, om du inte tar hjälp av bosnier som har växt upp och jobbat i utlandet. Tar oss som exempel. Vi som har växt upp i Sverige, utbildat oss i Sverige och sedan jobbat i Sverige kommer aldrig driva företaget med bosnisk mentalitet, det svenska arbetssättet, sådana människor klarar sig om de är duktiga, om de kan få sin vilja igenom det vill säga, det finns konflikter hela tiden. Du vill göra på ett sätt som du tror kommer att fungera, och de vill göra på sitt sätt, de vill inte kompromissa på vissa saker. Företagskulturen och mentaliteten är utmaningarna när du vill skapa en företagsvänlig miljö. Det är mjukvaran, hjärnans mjukvara. Det handlar om individen, mittemot dig, om den är öppen för förändringar, för nya idéer eller inte. Problemet behöver inte endast gälla Bosnien, samma problem kan du möta även i Sverige. Det beror på personen. Det finns inte rätt eller fel, det finns alltid en gråskala där emellan. Men det är viktigt med kommunikation. Exemplet från tidigare om byggherrarna som jag tog upp, det blev inget samarbete mellan takspecialisten och byggspecialisten. Har lite förståelse, men ändå inte. De tror inte på den nya tekniken, fast de kunde troligen bygga under 1/3 av tiden, istället för att mura med tegelstenar, vilket är vanligt där. Skulle en svensk eller italienare ta kontakt med staten eller statsapparaten på samma sätt som vi gör här, skulle han gå med huvud i väggen direkt. Korruption eller inte, vill jag inte uttala mig om, gillar inte ordet korruption, men det kan vara också mentaliteten, en kulturfråga. Affärsstruktur är utan tvekan helt annorlunda. Det behöver inte vara negativt, men det är helt annorlunda, punkt slut. Saker görs inte på samma sätt som här hemma, vill jag vara hemma hos dig får jag anpassa mig till dig, men är det saker som är helt felaktiga på grund av korruption eller felaktigheter, skall du inte behöva acceptera det heller, alltså måste affärskulturen anpassas, mentaliteten, sättet att genomföra saker. Tar exemplet med en svensk VD som trädde in på ett stort svenskt företag som etablerade sig i Italien, och försökte leda med den svenska mentaliteten, ganska mjuk och vänskapligt, han hade huvudet under vattnet. 13

20 FÖRUNDERSÖKNING Och trots att Italien är ett västeuropeiskt land och närmare den affärskultur, så är det helt annan mentalitet. Här i Sverige kan vi skilja på privatliv och jobb, vi kan ta en öl tillsammans, men det kan vi inte göra i Italien. Du tappar kontrollen helt. Jag pratade med honom och frågade. Hur tilltalar du dina anställda? Med namn svarade han. Hur tilltalar de dig? Med namn också, svarade han. Där har du problemet. Du kan inte jämställa sig med en anställd i Italien. De är inte mogna för det. De tror att ni är kompisar. Det började gå utför för företaget. Därför måste du lära känna kulturen i landet, hur du ska tilltala sina underordnande, ordergivning och mottagning. Du kan göra små förändringar men aldrig så radikala förändringar. Vi är inte i Sverige. Det finns skillnader mellan den bosniska och den västerländska marknaden. Stora skillnader finns mellan landsbygden och städerna i BiH också. De utvecklas inte på samma sätt, och inte heller samma utbud av varor. Det kom mycket nya varor. Men problemet var att 99 % av varorna var importerade, allt från fruktjuicer till kläder. Du hör på nyheterna att det finns vissa problem, att länderna inte kommit igång, på grund av att inga investeringar har gjorts. Detta för att vissa saker inte har förändrats, framför allt den politiska klassen. Vissa partier vinner valen, gång på gång, nu antar vi att allt går rätt till. Dessa partier vinner för att folket har en viss inställning och också för att de är vana vid dessa, det är nationalisterna jag tänker på. Så länge de inte blir av med de, så kommer landet inte att förändras och inga investeringar kommer att göras. Det var dessa nationalister som var orsaken till kriget. Det visas i Serbien. Kroatien har lyckats bättre, efter Tudjman, och är på väg in i EU. Slovenerna är redan med, och har alltid varit föregångsrepublik i före detta Jugoslavien, norr till söder. De som avancerade fanns i de norra delarna, ju längre söderut du kommer desto sämre avancemang. Det är större bakåttänkande, sämre teknologisk utveckling. Slovenerna låg alltid mycket nära västvärlden. Investeringar är ett område som är intressant att undersöka. De måste börja tillverka produkter för den egna marknaden, men samtidigt skall dessa produkter hålla så god kvalité att de går att exportera. För det finns konkurrens, och inte som i Indien, där det var förbud mot import, och de kunde tillverka vilken skit som helst till vilket pris som helst. Turkiet var också så där. Men detta har förändrats. Så fort import/exporten liberaliseras. Bosnien är ett vackert land men det finns inget hav. Landet har massor att utveckla och erbjuda. Sarajevo hade de olympiska spelen Vinterturism är kanske därför något att satsa på. Minfälten skapar begränsningar för att komma ut på landet för turismen. Utveckla landets resurser. Utveckla landets politik. Så att investeringar börjar komma in i landet. Investerarna bryr sig inte om landet, de bryr sig om var de kan tjäna pengar, det handlar om business och inte om känslorna. 2.4 Analys av förundersökningen Förstudien med Sam Zacum beskriver ett sargat land där den kommunistiska eran och kriget under 1990-talet gjort att landet utvecklingsmässigt glidit isär ännu längre från den europeiska kontinenten. Bosnien och Hercegovina dras enligt Sam Zacum med ett flertal problem av varierande karaktär. Denna syn stämmer delvis överens med den bild som vi har skapat oss under insamlingsstadiet av studiematerialet vars delar kom att ligga till grund för denna uppsats. Sam Zacum hade arbetat vid Världsbanken i Bosnien och Hercegovina i slutet på 1990-talet då privatiseringen och de utländska investeringarna ännu inte hade kommit igång i en omfattande skala. Med anledning av detta framkom inte en fullkomlig bild av det företagsekonomiska läget i landet. 14

Välkommen till SWEBiH Wood Horizons i Sarajevo, 5-7 november 2012

Välkommen till SWEBiH Wood Horizons i Sarajevo, 5-7 november 2012 2012-08-23 Avsändare: -Sveriges Ambassad i Bosnien-Hercegovina -SEEBA Välkommen till SWEBiH Wood Horizons i Sarajevo, 5-7 november 2012 Bosnien-Hercegovinas dynamiska trä- och möbelindustri står i fokus

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

BILAGOR. till. Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott från öst under vintern 2014-2015

BILAGOR. till. Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott från öst under vintern 2014-2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2015 COM(2014) 654 final/2 ANNEXES 1 to 2 CORRIGENDUM This document corrects document COM(2014)654 final of 16.10.2014 Concerns all language versions Correction

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999 BALKANKONFLIKTEN KRIGEN 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien (1991-1995) 3. Bosnien - Hercegovina(1992-1995) Övrigt: Kosovo (1998-1999) Bombningar av Nato1995, 1999 DEN MODERNA HISTORIEN 1980 1989 1991-92 1995

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Slutrapport Verksamhetsredovisning

Slutrapport Verksamhetsredovisning Slutrapport Verksamhetsredovisning Nätverk för stöd till återvandrare Innehållsförteckning 1 Projekt ägarens uppgifter - projektets namn - projekts tidsperiod 2 4 Bakgrund 2 5 Konkret syfte med projektet

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Resultat från Visit Swedens Brand Tracking 1 Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Innehåll Inledning...3 Associationer till Sverige...4 Kännedom,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Den internationella bilden av Sverige som land

Den internationella bilden av Sverige som land Den internationella bilden av Sverige som land SÅ STÅR SIG SVERIGE I VÄRLDEN ENLIGT NATION BRANDS INDEX SM Foto: Melker Dahlstrand/imagebank.sweden.se Foto:Johan Willner/imagebank.sweden.se VERSION 1.0

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Information om fondförändringar (fondförsäkring)

Information om fondförändringar (fondförsäkring) Information om fondförändringar (fondförsäkring) 1 (5) Med anledning av ett nytt europeiskt regelverk (UCITS IV* ) samt en förändrad svensk skattelagstiftning för fonder har fondbolaget SEB Investment

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA

TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA UPPSTART: Hur globaliserad är du? Om du tittar dig runt i din vardag inser du ganska snart att du har väldigt många

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Identitet i Bosnien och Hercegovina Hur identitet har skapats utifrån begreppen nationalitet, etnicitet och religiös åskådning

Identitet i Bosnien och Hercegovina Hur identitet har skapats utifrån begreppen nationalitet, etnicitet och religiös åskådning Kandidatuppsats Identitet i Bosnien och Hercegovina Hur identitet har skapats utifrån begreppen nationalitet, etnicitet och religiös åskådning Författare: Selma Mahmutspahic Examinator: Stefan Arvidsson

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING Greklandsoron har präglat även juli månad. Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga till utveckling av kommunal

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer 13 av 36) Congress & convention participants (nummer 16 av 44) Investment*

Läs mer

God Jul och Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum December 2008 Vecka 52 Januari 2009 Vecka 3 2008 var återigen ett rekordår! Kostnadsfria seminarier Kurser Minikurser Solskenshistoria Starten av företaget

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer