Konduktiv pedagogik. ett specialpedagogiskt kunskapssystem. inom området rörelsehinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konduktiv pedagogik. ett specialpedagogiskt kunskapssystem. inom området rörelsehinder"

Transkript

1 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 1 Ingrid Liljeroth Konduktiv pedagogik ett specialpedagogiskt kunskapssystem inom området rörelsehinder dess utveckling kunskapsgrund och praktik Förskolan Stegen Stiftelsen Bräcke Diakoni Mars 2004

2 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 2 Förord Fem år med Konduktiv pedagogik har gett intressanta, delvis omvälvande och lärorika erfarenheter. Själv har jag tidigare varit inriktad på personer med utvecklingsstörning och autism. Området rörelsehinder var inte helt främmande för mig men jag hade inte fördjupat mig i innebörden för en människa och inte heller hur man arbetar praktiskt. Jag kunde inte heller något om Konduktiv pedagogik när jag åtog mig att ta ansvar för utvecklingsarbetet i ett projekt som skulle leda till en förskola byggd på Konduktiv pedagogik. Men ingen annan i vårt land kunde mer. Det var en kunskap som fanns i några få verksamheter som leddes av ungerskutbildade conductors (läraren i Konduktiv pedagogik). Vi ville bygga upp en förskola på svensk grund och utforska vad Konduktiv pedagogik står för och om vi kan ha glädje av den här i Sverige. Det var föräldrar som hade erfarenheter och som tog initiativ. Bräcke Östergårds Utbildning och Forskning ställde sig bakom förslaget. Ett projekt tillkom. År 2000 startade en förskola, Stegen, med ett team med olika yrkesbakgrund (specialpedagog, förskollärare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster). Alla ville pröva något nytt. Det fanns hos dem alla en önskan att komma vidare. Nu är projekttiden slut och förskolan står på egna ben. Det kan nämnas att en omorganisation inom Stiftelsen Bräcke Diakoni har lett till att Bräcke Östergård som enhet delats upp. Förskolan Stegen finns inom området Rehabilitering/habilitering och all utbildning har förts samman till ett område, Utveckling och Utbildning. Kommit vidare har vi gjort. Vi har en grund som gör att vi förstår vad Konduktiv pedagogik står för. Teamet har klarat av att förankra kunskapen i en svensk förskola och är beredda att arbeta vidare.

3 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 3 Ett problem för spridningen av Konduktiv pedagogik i vårt land är att den inte beskrivits i skrift på ett tillgängligt sätt. Det är därför denna skrift tillkommit. Jag beskriver här vad vårt utforskande av Konduktiv pedagogik lett till. Skriften kommer att användas i den fortsatta utbildningen av ny personal. Men kanske också andra är intresserade att ta del av vad vi ser i Konduktiv pedagogik. Parallellt med denna skrift tillkommer en forskningsrapport som beskriver den vetenskapliga processen och de resultat vi uppnått. Vidare utkommer en bok Anders reser sig och går, som handlar om Anders Gustafsson och hans väg ur rullstolen med hjälp av Konduktiv pedagogik och Mullback Institutet. Under åren har atmosfären runt Konduktiv pedagogik gått från att vara infekterad till intresse och aktivt sökande efter mer kunskap men fortfarande också skepsis. Så snart människor möter något nytt, något de inte omedelbart förstår, kan de reagera på olika sätt. Somliga ser det som en möjlighet att lära nytt, andra är avvaktande och väntar med att gå in i det och andra åter slår det ifrån sig med en snabb bedömning att det inte är något för vårt land. Det är reaktioner vi mött under den här tiden. Kanske kan den här skriften hjälpa till att se att Konduktiv pedagogik kan vara en värdefull inspirationskälla i vårt land. Vi är glada för det samarbete vi haft med Craighalbert Centre vars chef, Lillemor Jernqvist, varit en aktiv medarbetare. Det stöd vi fått från henne och hennes medarbetare har gjort det möjligt för oss att förstå. I Sverige håller det också på att utvecklas ett samarbete mellan verksamheter som bygger på Konduktiv pedagogik. Vi har fått ut mycket av det, främst samarbetet med Move

4 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 4 and Walk i Nässjö, Mullbackinstitutet i Karlsborg och Stadshagens habilitering i Stockholm. Medel för att genomföra vårt utvecklingsarbete har vi fått från Allmänna Arvsfonden. Också Stiftelsen Bräcke Diakoni har tillfört medel. Stadsdelsnämnder som sänt barn till förskolan har betalt den del som utgjort reguljär verksamhet. Dessutom har vi fått forskningsmedel från Barnhusfonden och Jerringfonden. Vi är tacksamma för detta stöd. Det team som under snart fyra år har kämpat med att utbilda sig och förankra Konduktiv pedagogik är de som gjort det viktigaste arbetet mött barnen och gett dem stöd i deras utveckling. Alla har tillfört värdefulla erfarenheter. De har bekräftat, fördjupat och skapat kritiska diskussioner. Fredrik Arnesson och Gisela Alftrén, som nu är enhetschef för förskolan Stegen, har tillfört särskilda bidrag till den här skriften. Jag vill också nämna Charlie Öfverholm som varit verksamhetschef under den största delen av tiden. Per Skoglund, som var chef för Utbildning och Forskning när vi startade, deltog då aktivt och gav oss stöd. En medarbetare på samma avdelning, Tone Engen, har också bidragit med sin kunskap. Men de som talat om för oss om Konduktiv pedagogik har värde är barnen och deras föräldrar. De har tagit emot insatserna och svarat på dem. Det är fantastiskt att se barnens engagemang och vilja att klara av allt mer. Om vi ger dem möjligheter, visar de, att de kan lära och utvecklas ibland längre än vi förväntar. Göteborg i mars Ingrid Liljeroth Docent och utvecklingsledare

5 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 5 Innehållsförteckning Förord 2 Innehållsförteckning 5 1. Inledning 7 Ett tidsperspektiv 7 KP och nuläget 8. Att bilda ny kunskap Konduktiv pedagogik dess tillblivelse och utveckling 18 Att förstå uppkomsten av KP 18 Petös liv fram till starten av KP 21 Starten av en verksamhet för barn med rörelsehinder 25 Fortsatt kamp 31 Den fortsatta utvecklingen 34 KP i Storbritannien Utvecklingen av ett kunskapssystem 43 Rötterna 43 Tidens inspirationskällor 45 KP blir till 50 Vårt möte med Konduktiv pedagogik Konduktiv pedagogik som kunskapssystem 56 Generella grundtankar 56 Människan i Konduktiv pedagogik 56 Lärandeprocessen - förmedlande lärande 57 Rytmisk intention 59 BMP Basic Motor Pattern (motoriskt grundmönster) 62 Ortofunktion 64 Konduktiv pedagogik och olika slag av skador Konduktiv pedagogik som vägledande pedagogik 68 Modell för ett specialpedagogiskt kunskapssystem 68 Innebörd av de olika nivåerna 73 Värde-/medvetenhetsnivån 73 Lärande-/görandenivån 75 Det specifika i Konduktiv pedagogik 77 Idé 77

6 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 6 Kärnvärden 78 Förhållningssätt och bemötande 80 Strävan/ambition 80 Mål 86 Innehåll 91 Arbetssätt/metodik - facilitering 92 Arbetsformer 100 Resultat Slutord 105 Referenser 109

7 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 7 1. Inledning Ett tidsperspektiv För en tid sedan läste jag en bok av förra årets nobelpristagare i litteratur, Imre Kertezs, Mannen utan öde. Mannen är Kertezs själv. Under den senare delen av andra världskriget blir Kertezs, som bodde i Budapest, lurad in i en transport till Auschwitz. Han är jude liksom András Petö. När jag läste såg jag framför mig att samtidigt som Kertezs fördes bort, satt Petö gömd av några vänner i en lägenhet i Budapest. Det var inte bara judar som fördes bort utan också personer med funktionshinder. I sitt gömställe mötte Petö en 17-årig flicka med rörelsehinder som han började arbeta med. Det var början till Konduktiv pedagogik (KP) en väg till ökad delaktighet i samhället för personer med rörelsehinder. Också i Sverige såg vi vid denna tid personer med funktionshinder som mindervärdiga som en följd av att deras föräldrar ansågs ha dåliga arvsanlag. Vi byggde stora institutioner för att skydda samhället. Själv var jag vid samma tidpunkt ännu barn men klar över att jag skulle arbeta med människor med utvecklingsstörning för att ändra samhällets inställning. Min bror som har en utvecklingsstörning eller, som det då hette, var sinnesslö, hade just fått flytta hemifrån för att gå på en internatsärskola. Vår familj ansågs inte kompetent att ta hand om honom. Nu nästan 60 år senare sker ett möte. Vad som händer i en viss situation är inte så självklart knutet till det närmaste händelseförloppet. Vad som händer är också relaterat till ett historiskt förlopp ibland ett mycket spännande. Konduktiv pedagogik ingår i ett sådant.

8 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 8 Mycket i livet är anmärkningsvärt också på kortare sikt. Det är bara fem år sedan jag började fundera över KP. Jag hade just lämnat min tjänst som lektor vid Göteborgs universitet och skulle dra ner. Jag trodde att om jag skulle göra något mer yrkesmässigt handlade det om att sammanfatta vad jag lärt mig. I stället blev det att lära nytt. Det nya var ett nytt funktionshinder (rörelsehinder) och en ny kunskap (KP). När jag vill luckra upp mina tankar brukar jag läsa något som har ett annat perspektiv än mitt eget men som jag tror kan ge mig något nytt. Det brukar fungera. Den erfarenheten har bekräftats de här åren med KP. Jag har lärt nytt men också det är det intressanta fått nya perspektiv på min tidigare kunskap om specialpedagogik, utvecklingsstörning och autism. Viktigast är att jag mer och mer ser hur mycket gemensamt det finns mellan människor även om de har olika slag av funktionshinder. Det är spännande även med kunskapsbildning. Denna skrift handlar om KP och om de erfarenheter vi har gjort på Bräcke Östergård, i en förskola som tillkom för att utforska vad KP står för och om vi i Sverige kan inspireras av den. Men den innehåller också tankar om det gemensamma för människor med eller utan funktionshinder. KP leder till det som ligger bortom funktionshinder att vi alla är människor som strävar efter att utvecklas, även om det ibland är påfrestande och krävande. KP och nuläget KP är en kunskap med mångårig historia men det är först under andra halvan av 1990-talet som den förankrades i vårt land. På och 1980-talen gjorde många som

9 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 9 arbetade inom området rörelsehinder studiebesök i Ungern och England för att ta reda på vad KP innebar. Några små försök att använda kunskapen gjordes men oftast fick kontakterna inga återverkningar. Det som sägs är att man såg en annan syn på barn än den vi är vana vid, vilket troligen handlar om kulturella skillnader. Möjligen är det också så att de som arbetade med KP inte kunde formulera grundtankar och kunskaper på ett förståeligt sätt. Det som skedde på 1990-talet och som ledde till ett intresse var att föräldrar till barn med rörelsehinder hade fått kontakt med KP i Ungern (Petöinstitutet och också andra verksamheter byggda på KP). De reste dit med sina barn på kurser och såg att barnen utvecklades. Lars Mullback, filmregissör som själv har en Cp-skada, åkte ner till Budapest för att göra en film om en flicka. Han började under den tiden att själv träna. Också han gjorde framsteg stora framsteg som revolutionerade hans liv. Resultatet blev filmer om både flickan och honom själv som visades på TV. Filmerna förmedlade en stark kritik mot habiliteringarna som inte tagit till sig KP. Mullback och representanter för habiliteringar kom på kollisionskurs och angreppen var hårda. Atmosfären blev infekterad vilket projicerades på KP som blev något att ta avstånd ifrån. Samtidigt arbetade föräldrarna på att få gehör för sina intressen att föra KP till Sverige. Mullback lyckades engagera sin egen conductor, Eszther Hórváth Tothné, att flytta till Sverige och sätta igång en verksamhet byggd på KP. Det blev Move and Walk i Nässjö. Grunden är att föräldrar och barn, och ibland personliga assistenter, deltar i kurser om fyra veckor. De får lära sig hur de ska ge barnen stöd i deras rörelseutveckling i vardagen så att utvecklingen fortsätter efter kurserna. Även vuxna kan komma på kurser för att få stöd i hur de kan arbeta vidare hemma.

10 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 10 Senare tillkom Mullbackinstitutet i Karlsborg. Också andra insatser har kommit igång. Bl.a. har Stadshagens habilitering i Stockholm en verksamhet för barn som omfattar längre perioder med ett par träffar i veckan. Till Bräcke Östergård riktades önskan från föräldrar om insatser i vardagen. Ett förslag var en förskola. Under slutet av 1998 och början av 1999 hölls en sexveckorskurs som bestod av två veckor vid tre tillfällen med arbete på hemmaplan mellan delkurserna. Ansvarig var Lillemor Jernqvist, ledare för Craighalbert Centre i Skottland och en av hennes medarbetare. Det fanns kontakter med Lillemor Jernqvist eftersom hon tidigare arbetat på Bräcke Östergård. Därefter flyttade hon till London där hon mötte KP och engagerade sig i den. Tillsammans med Craighalbert Centre har vi på Bräcke Östergård byggt upp en förskola för att utforska vad KP står för. Efter fyra år kan vi nu konstatera att KP som kunskapssystem är en välutvecklad specialpedagogik som är en fin inspirationskälla för personer som arbetar med människor med rörelsehinder. Under dessa år har vi också varit med om att samarbetet mellan verksamheter som bygger på KP vuxit. Den infekterade atmosfären har delvis förändrats och vi möter nu ett stort intresse inom både skolor och habiliteringar. Det är inte bara i vårt land som intresset för KP ökar. Också i många länder runt om i världen finns samma tendens. Det verkar som om KP är svar på önskningar som framförallt föräldrar har. Om man ser tillbaka på utvecklingen inom olika funktionshinderområden, framstår det tydligt, att nya steg i utvecklingen ofta handlar om att föräldrar upplever otillfredsställelse med vad de får av det offentliga systemet.

11 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 11 Det bottnar ofta i en större tilltro till barnens utvecklingsmöjligheter. Ibland uppfattas det som en orealistisk tro, en svårighet att acceptera barnets funktionshinder. Så kan det naturligtvis vara ibland. Men ändock, föräldrars tro är en viktig drivkraft för utvecklingen. Det är väl också så att ingen av oss vet hur långt människor kan komma i sin utveckling. Om jag ser tillbaka på mina erfarenheter är det ofta som de personer, jag arbetat med eller på annat sätt känt, nått långt - mycket längre än jag förväntat. Det är vanligare att jag haft för låga förväntningar än för höga även om jag själv trott att jag haft stora förväntningar. Detta gäller också personer utan funktionshinder. Den här skriften är också en uppmuntran att pröva egna förväntningar och arbeta på en tilltro till sig själv och till sina arbetskamrater. Många vuxna, som börjat arbeta med KP, har i sitt bagage, att de fått veta att de inte skulle kunna nå fram till vissa färdigheter färdigheter som de sedan utvecklat med stöd i KP. En vanlig princip i Sverige är att man ska öva de funktioner som spontant kommer i gång och acceptera att andra inte gör det. I stället ska man bearbeta sin inställning till funktionshindret och acceptera det. Att vilja ge sig på ett hinder ses ibland som ett tecken på att man inte accepterar funktionshindret. Frågan är: Hur långt kan en människa nå i sin utveckling och vem kan avgöra det?

12 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK Att bilda ny kunskap Ibland verkar det som om man tror att en person som skapat en ny kunskap eller, som i fallet med KP, ett nytt kunskapssystem, gör det direkt och snabbt. Plötsligt finns bara kunskapen och verksamheten. När den sedan formulerats och spritts, tror man att den är stabil. Så är inte fallet. Det visade också András Petö som är mannen bakom KP. Det var en lång process faktiskt blev den successivt till under flera decennier utan att Petö själv visste om det. Längre fram i skriften ska denna process beskrivas. Här ska konstateras att användbar, verksam, kunskap byggs upp i en dynamik mellan teoretisk kunskap (vetande) och praktiskt kunnande. Om kunskapen ska få ett djup krävs också filosofiska ställningstaganden. KP illustrerar detta. Goethe: Alla kloka tankar har tänkts tusentals gånger men för att göra dem till vår verkliga egendom måste vi noggrant tänka dem om och om igen så att de slår fasta rötter i vår egen Det är dock inte bara den som från början skapar en ny kunskap som behöver gå igenom en sådan kunskapsbildningsprocess. Även den som ska ta till sig den, måste delta i samma slag av process med den skillnaden att man vet vart man ska. Man har en idé om framtiden. I en forskargrupp som mötts på Bräcke Östergård har vi arbetat med och beskrivit denna process.

13 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 13 Ord Beskrivning av vardagen Figur 1. Från vardag till kunskap. Känsla Förståelse för vad som är viktigt Begrepp Fenomen/ områden identifieras och får begrepp Modell Områden relateras till varandra Teori Modellen kunskapsförankras Ovanstående figur illustrerar de steg som kunskapsbildning omfattar. Först måste man gå steg för steg men så småningom kan man röra sig mellan stegen och också ibland vara på flera steg samtidigt. Det är ett fält man fritt rör sig i. Om kunskap ska bli verksam måste den utgå från verkligheten, vardagen, det som kunskapen ska handla om. När det gäller pedagogik består verkligheten av hur vardagen används för utveckling. I vardagen är livet. Livet är utveckling, förändring, rörelse. Hur kan detta beskrivas? Det finns ingen enkel beskrivning. I stället är det många aspekter att tänka kring som vad vardagen består av, vad som är viktigt, vad som ger kvalitet, hur man gör, vad funktionshinder, utveckling etc. innebär osv.

14 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 14 När det gäller känsla finns det ofta en kritisk inställning i samband med kunskap. Denna ska vara rationell och inte påverkas av känslor. Det är en illusion för människor har alltid känslor. Det blir inte bättre av att man stöter bort dem eller förnekar dem. Man når längre, om man använder dem och förstår vad de kan bidra med. Det är nog detta som förklarar, varför föräldrar ofta är de som först inser vad barnen behöver. De känner in, har en intuitiv förståelse. Positiva känslor av kärlek, glädje, engagemang etc. är öppnande. De ger tillgång till vad som är viktigt för individen. Så en fråga man bör ställa sig är vad man upplever som viktigt, något att dra fram och ta tillvara. De områdena kan man sedan fördjupa sig i. Det tredje steget är att göra en beskrivning i begrepp. Ord är relaterade till en konkret situation medan begrepp för fenomen och områden höjer upp beskrivningen till en mer generell nivå. Den kan sedan leda vidare i sökandet efter kunskap. Beskrivningen i ord handlar t.ex. om att ett barn visar glädje i vissa situationer. Kanske säger barnet också något. De begrepp det då handlar om är känslor och kommunikation. Det fjärde steget är att finna modeller eller se hur olika områden hör ihop. Hur hör t.ex. känslor och kommunikation ihop? Detta i sin tur kan leda vidare till andra områden så att man successivt får en mer övergripande bild av vad som påverkar vad. Till sist gäller det att ge modellen ett större djup genom att förankra områdena i olika kunskaper. Då växer det fram ett kunskapssystem, inte bara en kunskap om ett område. Pedagogik är ett komplext kunskapsfält som inte kan beskrivas i enkla kunskaper utan kräver ett helt kunskapssystem.

15 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 15 Till detta kommer också filosofiska ställningstagande om t.ex. människosyn, kunskapssyn, samhällssyn, syn på arbetsområde, etik och egenperspektiv. KP är ett kunskapssystem, dvs. tar fasta på hela individen i sitt sammanhang. Det är alltså inte enbart en metod vilket ofta sägs. Ibland används också begreppet Petömetoden vilket inte ger en riktig bild av KP. Det illustrerar i stället vår önskan att det ska gå att få enkla lösningar som man lätt kan lära sig och tillämpa. Helst ska de också kunna utvärderas med internationellt utarbetade observationsschema som kan kvantifieras. Men människors utveckling kan i begränsad utsträckning kvantifieras eftersom det handlar om kvaliteter. Därför måste det till ett annorlunda tänkande. En prövning av ett kunskapssystem som KP kräver två perspektiv, ett teoretiskt och ett praktisk-pedagogiskt. Det teoretiska handlar om att bedöma om systemet i sig innehåller de kvaliteter och kunskaper som är önskvärda utifrån rådande synsätt. Det kräver i detta fallet en analys av filosofiska, psykologiska, pedagogiska och medicinska aspekter. Vad ger en sådan analys av information? Hur kan den bedömas? Den praktisk-pedagogiska aspekten riktas mot det arbete som görs med den enskilda personen och med gruppen. Grundfrågan är om teorin verkligen genomsyrar det praktiska arbetet. Det finns inget generellt svar på den frågan. Den måste prövas i varje verksamhet. För att komplicera förhållandet ytterligare är det också så att en verksamhet inte över tid håller samma kvalitet. I ställer varierar denna. Om en verksamhet vid ett tillfälle fungerar bra, kan den försvagas till följd av ny personal, brister i ledning och resurser etc.

16 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 16 De studier som är gjorda av KP är framförallt jämförande studier med syfte att avgöra om KP är bättre än andra metoder. Observationstiden är begränsad (ofta fyra veckor) och den andra verksamheten dåligt beskriven. Försöksgrupperna är inte heller jämförbara. KPverksamheten är i form av kurser och inte en vardagsverksamhet. Det gör att KP som kunskapssystem inte slår igenom helt. Från mitt perspektiv är det omöjligt att dra slutsatser utifrån denna typ av studier. De baseras på ett alltför enkelt orsak-verkan-tänkande och handlar inte om ett komplext kunskapssystem i en komplex verklighet som KP står för. En annan typ av studier har gjorts av Lena Lind (2003). Hon är intresserad av de erfarenheter som barn, föräldrar och personal har och för vad KP vill ge. Hon bygger på intervjuer och observationer. I sin doktorsavhandling sammanställer Lind de enskilda studier hon gjort. Några av de resultat hon kommer fram till är att metoder påverkas av människor som använder dem, att pedagogik måste anpassas till samhället och att conductors utbildning är både styrka och dilemma. Föräldrarnas upplevelser och erfarenheter handlar om bl.a. följande: De ville ha mer aktiv träning. De påverkades av andra föräldrar. De tilltalades av helhetssynen och den hoppfulla attityden. Barnen utvecklades. Metoden är lätt att lära. Det kommer också fram att föräldrarna har behov av att möta andra och att de inte får det stöd de behöver. Vidare sägs det att det finns risk att KP kan misstolkas och förvanskas om insatser inte är i överensstämmelse med

17 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 17 grundtankarna och grundade på kunskap om CP-skador, barns lärande, samspel och lek. Från habiliteringshåll kommer det fram att man tror att orsak till att föräldrar söker en alternativ metod är att de har orealistiska förväntningar och inte accepterar barnets funktionshinder. Teammedlemmar framhåller att de lyssnar till föräldrar och arbetar på deras önskemål. Det kan vara svårt att bedöma och välja. Föräldrar undanhålls också information av kostnadsskäl. Vidare är det lättare att få hjälpmedel än insatser för barnet. Det som denna skrift vill förmedla är innebörden av kunskapssystemet, alltså den teoretiska aspekten. Varje verksamhet måste sedan ta ansvar för att KP överförs i praktik på ett sätt som speglar grundtankarna. Det garanteras inte genom att man använder begreppet KP.

18 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK Konduktiv pedagogik dess tillblivelse och utveckling Att förstå uppkomsten av KP Som sagts ovan tillkom inte KP genom ett målmedvetet och systematiskt arbete vilket sällan utmärker ett nyskapande arbete. Ofta kan man gå tillbaka till en lång process där element för element tillförts och så småningom omstrukturerats till ett enhetligt system. Ibland kan det vara svårt att i efterhand spåra roten till en del, ibland är det lättare. För att förstå KP har jag ägnat en del tid åt att förstå dess uppkomst och uppbyggnad. Det har inte varit så lätt att i skrift studera KP. Det finns en del skrivet men inte en enhetlig beskrivning av grundtankar och kunskaper på ett språk som en svensk kan ta del av. Det är möjligt att det finns på ungerska. I artiklar och böcker kan man finna delar. Samtal och material har gett en del aspekter. Petö själv har skrivit mycket litet om KP. Däremot finns en relativt nyutkommen biografi om András Petö (se Forrai, 1999) som utifrån samtal med personer runt honom beskriver personen Petö och KP:s historia. Mária Harí (1997 och 2001), som efterträdde Petö som chef för institutet, har i artiklar och föreläsningar förmedlat sina erfarenheter om utvecklingen. I en annan bok (Russell-Cotton, 1994) beskrivs KP ur brittisk synvinkel. Vår kontakt med Craighalbert Centre i Skottland och framförallt ledaren där, Lillemor Jernqvist, har också gett viktiga insikter och erfarenheter. Dessutom har Jernqvist (1985) skrivit en doktorsavhandling om rytmisk intention. Tillsammans har det gett en bild av KP:s uppkomst, utveckling och kunskapsgrund.

19 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 19 KP:s skapare, András Petö, kunde ha valt andra vägar som att bli matematiker, poet eller journalist, alla med epitetet eminent. Han blev läkare. Först sedan han fyllt 50 år fann han sin anknytning till personer med rörelsehinder och specialpedagogik en kombination som så småningom skulle få beteckningen Konduktiv pedagogik. Det är intressant att Petö själv skrev så litet om KP eftersom han hade en god förmåga att formulera sig i skrift. Han var under en tid medicinsk journalist och han skrev under pseudonym en bok. I den nämner han KP men inte mer. Han skrev om seelische Heilung, andligt helande, vilket barn och föräldrar ibland har upplevt att KP handlar om. Det sägs att han inte hade tid utan använde all sin tid att utveckla praktiken. Det verkar inte särskilt troligt, eftersom han ägnade mycket tid åt att följa vad som skedde i världen och hade ständigt samtal och möten med för honom intressanta människor. Om han sett det som viktigt, hade han nog kunnat skapa tidsutrymme för skrivning. När jag läst framförallt biografin, förefaller en möjlig förklaring, att Petö själv inte i skrift beskrivit vad KP innebär, vara att KP utvecklades under sovjetsystemet där Petös grundtankar inte passade in. Att föra ut dem i skrift skulle kunna förstärka den skepsis som fanns och kanske riskera verksamheten. Möjligen förstod han att han måste vara försiktig och inte helt lämna ut vad KP står för. Att så litet skrivits om KP har säkert också skapat hinder när den började spridas internationellt. Det finns ett behov av att kunna läsa in och förstå en kunskap för att den ska få en god förankring. Det är också skälet till att denna skrift kommit till. Vi har i vårt projekt lagt ner arbete på att förstå och formulera för oss vad KP står

20 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 20 för. Vi har också insett att även andra vill kunna läsa vad det handlar om. Därför ger vi vidare vad vi kommit fram till. Ett nyskapande ställer krav på vissa egenskaper. Vilja och beslutsamhet sägs vara karakteristiska drag hos Petö både yrkesmässigt och socialt något som är en bra grund för utvecklingsarbete av det slag Petö ägnade sig åt som oftast är ett ensamarbete. Hans personlighet beskrivs som motsägelsefull. Å ena sidan uppfattades han t.o.m. som motbjudande av vissa medan andra såg honom som en viktig inspiratör och uppmuntrare. Hans kliniska insikter och färdigheter var däremot respekterade. En annan aspekt på Petös kunskaper är hans förståelse av hur kunskap och färdigheter formas. Han verkar ha haft känsla för vad som är viktigt i ett barns utveckling, något som då inte var allmänt accepterade kunskaper. Han betonade att läraren måste arbeta med barnen genom känslor, genom känslor också stimulera deras intellektuella utveckling och deras rörelseutveckling. Vidare såg han att utveckling handlar om arbete som måste vara underbyggd av entusiasm både hos honom själv och conductors. Ständig praktik leder vidare barnet till en förmåga att upprätthålla den nivå det kommit till och kontinuerligt också att vidga nivån eller gå vidare till nästa nivå. Andrew Sutton menar i förordet till Forrais bok att det krävs två kvaliteter hos en conductor för att klara av att arbeta med KP. Den ena handlar om en självständig vilja att finna egna nya lösningar på aktuella, ovana problem och den andra jämnmod och beslutsamt självförtroende när man står öga mot öga med ett kroniskt tillstånd hos ett barn. Sutton betonar vidare att Petö utvecklade sin pedagogik till en läkande pedagogik, som slog igenom den gamla dualismen mellan lärande och terapi, kropp och själ, känsla

21 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 21 och intellekt, lärare och elev, hälsa och undervisning (Forrai, 1999, sid. 6). En annan uppfattning som slog ut i Petös sätt att arbeta var att även om barn hade rörelsehinder skulle de kunna delta i samhället. De skulle inte isoleras på en institution. Men för att klara det måste de tillägna sig färdigheter. Hans tillit till ett barns utvecklingsmöjligheter är omvittnad. Det skiljer sig från den tidens allmänna uppfattningar som karakteriserades av att personer med funktionshinder sågs som mindervärdiga och också fördes till koncentrationsläger för att förintas. Petö fann inspiration hos många personer och i många slag av kunskaper. Det Petö gjorde var att han sammansmälte sina egna grundtankar om människan med olika kunskaper som kom att bilda ett system. Det skedde i en ständig praxis där de dagliga erfarenheterna var underlag för observationer och reflektion en process som stärkte och omvandlade dem till ett kunskapssystem med en tydlig filosofisk grund. Eftersom Petös tankar inte var helt gångbara allmänt, upplevde han stort motstånd, inte minst från det etablerade medicinska samhället men också stort stöd från personer som förstod att Petö var en nytänkare. Vägen dit var dock lång. Petös liv fram till starten av KP Petö föddes år 1893 i Stombathely. Fadern hade en grönsaksaffär och var dessutom postmästare. Modern var lärare. De hade knappa ekonomiska resurser. Petö visade sig begåvad, främst i förmåga att formulera sig i skrift. År 1911 tog han studenten i Budapest. Han började arbeta på

22 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 22 en tidning som var tyskspråkig. Hans artiklar väckte uppmärksamhet och han fick ett stipendium för att studera humaniora i Wien. Men han ångrade sig när han väl kom dit och valde att studera medicin. Han tog examen år Det finns två olika förklaringar till denna vändning. Den ena är att det skulle bidra till bättre inkomster och den andra att han då inte skulle behöva gå ut i första världskriget som soldat. Atmosfären i Wien präglades av ett nytänkande kring många området. Det fanns en besvikelse på människan efter första världskriget. Många ville göra sig fria från gammalt tänkande. Det skapade en spännande intellektuell stämning där begåvade människor hade en chans att utvecklas. Dessutom var Wien en kosmopolitisk stad där människor från olika länder samlades. Vetenskap och konst, inte minst musik, blomstrade. Petö var aktiv och skapade många kontakter. Petö talade och skrev flera språk. Han var intresserad av vad som rörde sig i tiden, av upptäckter och strömningar. Det berättas i Forrais biografi att Petö ofta höll till på ett kafé på Albertstrasse. Där träffade han personer som skulle betyda mycket för honom. En person var Andor Németh, författare och kritiker. Denne har berättat att Petö bara tog kontakt när han behövde honom. När de möttes på kaféet beställde Petö in en cigarr som han lät Németh betala. Petö hade alltid med sig en anteckningsbok där han skrev ner vad han tänkte på. Németh har berättat att Petö lärde honom det viktigaste av allt: att organisera sin tid och att fullfölja det man planerat även om det tog emot. Freud och Pavlov fanns i Wien liksom Moreno som kom att utveckla psykodramat som ett instrument för att lösa konflikter och utveckla förmåga till eget beslut. Han var inspirerad av teatern, inte minst av improvisationer. Petö

23 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 23 arbetade en tid tillsammans med Moreno och fick därigenom inspiration till att värdesätta spontanitet genom lek något som flera decennier senare skulle bli del i KP. Moreno lärde honom bl.a. att det går att sätta i rörelse ickefungerande funktioner mot ett helande. Ett annat möte som kom att sätta sina spår i KP var med Gestaltpsykologin som betonade själens odelbara natur. Också upptäckter inom medicinen intresserade Petö och skulle komma att förankras i KP, exempelvis hur nervimpulser fungerar, hur muskler arbetar och vilken betydelse diagnoser har för behandlingen. Några data om Petös arbete under 1920-talets första år: På internmedicinsk avdelning och lungavdelning i Grinzing. Där fanns också psykiatri och neurologi Inom ortopedi i Grimmenstein På Semmeringinstitutet där Petö mötte olika former av rörelseterapi. Intresse för rörelseterapi väcktes i början av 1900-talet och utvecklades sedan alltmer. Den handlade om att spänna muskler och sedan få dem att slappna av men också av mekaniska övningar. Petö mötte den på Semmeringinstitutet. Här kom ytterligare en inspirationskälla till den framtida KP Petö arbetade på sanatorium för personer med tbc. Senare Han var en tid assisterande lektor vid fysiologiska institutionen vid Wiens universitet. Därefter arbetade han på ett psykiatriskt sjukhus i Steinhof.

24 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 24 Så blev han överläkare i Krizen och Mauer. Detta visar att Petö fick erfarenheter från många medicinska fält. Han lär mellan åren 1916 och 1938 ha haft tjänster på nio olika ställen. Han sökte kunskap men troligen måste han också lämna jobb på grund av sitt uppbrusande sätt och tendens att skapa tvister. År 1929 gifte sig Petö men makarna levde aldrig tillsammans. År 1938 separerade de, troligen för att han skulle få tillbaka sitt ungerska medborgarskap. Petö var jude. Vid denna tid började oro sprida sig i Europa till följd av nazismen och Hitlers maktintressen, vilket troligen påverkade honom. Det berättas att han hade problem med nazisterna i Wien när Österrike annekterades. Han hade fått stå med en skylt Jag är jude. Under åren skrev Petö många litterära, filosofiska och medicinska verk under pseudonym. Han inbjöds till Tyskland och Schweiz åtskilliga gånger och hade goda kulturella kontakter. Han var också chefredaktör för tidskriften Biologische Heilkunst. När de första judiska lagarna kom i Tyskland 1938 for han från Budapest till Paris där han sägs ha bedrivit affärer. Han hade också där ett stort umgänge, bl.a. fanns en ungersk grupp. År 1939 återvände han till Budapest. Man vet inte mycket om Petös liv under kriget. En vän till Petö, neurologen och psykiatern Miklós Kun, berättar att Petö bodde inneboende hos ett par. Hustrun hade kronisk smärta i nacken vilket Petö botade. I slutet av kriget bombades bron Margit Bridge. Mannen i familjen var vid tillfället på bron och omkom. Kun hjälpte sedan Petö att gömma sig. Kun säger också att Petö under kriget

25 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 25 tillbringade mycket tid på bibliotek och studerade judisk, kristen och islamisk mysticism och hade också stark anknytning till tibetanskt tänkande. Han var också intresserad av områden som homeopati och örter. Kun arbetade på ett barnhem som fick stöd av Röda Korset. Han tog där hand om och skyddade judiska barn. Han sökte stöd på olika länders ambassader, bl.a. den svenska, men fick där inget stöd. Vid ett tillfälle bad Kun Petö att behandla en flicka med MS vars ben var böjt både i höften och knät. Efter två månaders behandling kunde flickan räta ut sitt ben. Även under kriget byggde alltså Petö upp kunskap och erfarenheter som han sedan skulle komma att använda för att utveckla KP. Inte minst verkar hans intresse för olika filosofiska inriktningar ha givit honom inspiration och stärkt hans tro på människan och hennes utvecklingsmöjligheter. Starten av en verksamhet för barn med rörelsehinder Situationen för barn var efter kriget desperat. Många var övergivna och utan föräldrar. Man visste inte hur man skulle ordna för dem. Kun ordnade vård för de yngsta hos kvinnor som blivit ensamma och hade stora lägenheter. Men den politiska ledningen ville inte att barn skulle omhändertas i familjer. En dag sände socialministern efter Kun och beskyllde honom för att stödja borgerskapet. Kun svarade att han inte stödde borgerskapet utan räddade proletära barn, att de här kvinnorna hade stora lägenheter och att han inte tänkte sätta barnen i proletära enrumslägenheter. Han blev anmäld till polisen.

26 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 26 Också Petö började intressera sig för barnen. I familjen som gömde honom under slutet av kriget fanns en flicka som hade en Cp-skada (det finns olika uppgifter om henne) och som han arbetade med. Han var helt övertygad om att han hade förmåga att ge barn med funktionshinder utvecklingsmöjligheter. En annan verksamhet blev också av betydelse för Petö. Gusztáv Bárczi, som var öronläkare, var intresserad av döva barn och blev år 1937 chef för Institutet för handikappade där det också fanns barn med utvecklingsstörning. Han var intresserad av hur mänsklig kommunikation formas och ville integrera barnen i samhället och stärka deras intellektuella förmågor. Under kriget fick många judiska barn skydd där. Efter kriget låg allt i ruiner men Bárczi bestämde sig för att bygga upp institutet igen. Petö ville efter kriget fortsätta att förbättra förhållandena för personer med rörelsehinder trots brister på medicin, specialister och utrustning. Han såg rörelseterapi som en möjlighet. Det låg inom Bárczis område. Bárczi var då också ledare för högskolan för specialpedagogik. Han behövde inte övertygas om värdet av rörelseterapi. Den hade han själv använt för döva och blinda barn. Det Petö gjorde var, att han riktade den till en ny grupp, personer med rörelsehinder. Bárczi övertalade myndigheterna att tillåta en rörelseterapiavdelning. De fick ekonomiskt stöd av amerikanska JOINT men det räckte inte till löner. I tre år arbetade Petö utan lön. Han fick tillgång till två rum. Det fanns nästan inga fönster i huset i Budapest och ingen elektricitet eller tillgång till vatten. Materiellt var situationen mycket svår. På Bárczis institut lades alltså under svåra förhållanden grunden till det som skulle bli Konduktiv pedagogik och Petöinstitutet.

27 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 27 Petö började i en atmosfär av motstånd mot sina idéer. De barn som kom till avdelningen valdes ut av en neurolog som remitterade de barn som uppfattades som mest hopplösa. Petö arbetade fanatiskt med att utveckla sitt arbetssätt. Efter ett år kom en kommission på inspektion och såg att barnens förmågor verkligen hade genomgått stora förändringar. En av läkarna gjorde en kommentar. Han sa att rehabilitering är en långsam process, inte en snabb som när man sätter in mediciner vid t.ex. öroninflammation. Man kan heller inte räkna med fullständig läkning. Rehabilitering kräver tid och hängivenhet, betonade han. Petö verkar ha varit mycket medveten om vad som var viktigt för att insatserna skulle utvecklas och komma barnen till del. Han hade också förmåga att dra fram det. Ilona Székely, vars dotter nu är ledare för Petöinstitutet, blev den första conductorn. Hon berättar att hon kom in i verksamheten för att hennes man hjälpte till på avdelningen. De hade ingen bostad, varför hon höll till i trädgården utanför med sin baby. Efter en tid fick de tillgång till ett källarutrymme som bostad. Så småningom bad Petö henne att komma in och hjälpa till. Vid ett tillfälle såg han henne hjälpa en flicka att snyta sig genom att få henne att med händerna följa vad Székely gjorde. Petö såg betydelsen av det hon gjorde, att det var en bra pedagogisk metod. Hon fick då i uppgift att leda barnen i att klä sig, snyta sig etc. genom att stödja deras egna rörelser. Székely själv förstod inte då att det handlade om en metod. Men Petö gjorde det. Det blev en byggsten i pedagogiken. Petö tog emot medicinstuderande som medarbetare. Deras ivriga diskussioner gjorde att ryktet spreds om ett viktigt arbete som präglades av ansträngning, smärta och under. En person, Mária Hári, tillhörde denna grupp. Hon skulle komma att ta över ledarskapet när Petö dog år Det

28 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 28 berättas dock att hon inte utan vissa svårigheter kom in på avdelningen. Efter byråkratiskt krångel fick Petö år 1947 lokaler på Högskolan för specialpedagogik där Bárczi, som sagts tidigare, var chef. Även på högskolan var den materiella situationen primitiv. Det fanns ingen utrustning och man skaffade begagnade saker på olika vägar. Namnet på verksamheten blev Movement Therapy Institute of the College. Fortfarande stod det dock under Socialdepartementet. Bárczi ville göra Petös metod till en del i specialpedagogiken. Petö gjorde visst motstånd. Han ville inte bli del i något etablerat vilket ledde till spänningar i samarbetet. Förväntningarna var att det skulle vara lätt att få barn till verksamheten. Det medicinska samhället visade emellertid ett starkt motstånd, eftersom Petö inte använde kirurgi och hjälpmedel. De trodde inte på någon form av terapi. Av det skälet fick Petö ta emot mycket svåra barn med tanken att han skulle få bevisa sin fantastiska metod. De barn som kom var dessutom undernärda, smutsiga och deprimerade. Det första man gjorde var att bada dem och ge dem kläder. Mária Hári (1997) förmedlar hur hon uppfattade Petös reaktioner på svårigheter: Professor Petö väntade inte på bifall för de problem han tog tag i. Han var en doer som förväntade sig kompromisslöst handlande och pliktkänsla och vill inte ha något annat än maximalt resultat. Han kände sitt ansvar eftersom man, enligt Martin Buber, är ansvarig och förpliktad. I KP behöver inte en person med funktionshinder förklara vad han skulle göra om han kunde, han bara försöker så bra han kan. Brister

29 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 29 motiverar enligt Buber människan till handling (sid 19, egen översättning). Hári säger också att ingen annan än Petö själv trodde att KP skulle utvecklas. Medarbetarna var outbildade. Petö ville ha personer som var mottagliga, som ansträngde sig och var engagerade. Han handledde själv alla. Petö observerade varje barn och gjorde upp övningsserier. Han tillbringade mycket tid med barnen för att pröva nya lösningar. Han förde över till barnen en känsla du kan. Han demonstrerade allt med sin egen kropp och sa i ord vad han gjorde på ett rytmiskt sätt. Hans utstrålning var stark och barnen drogs till honom. Successivt utvecklades ett program som helhet med vård och lärande som bas. Ryktet gick om Petös arbete och nådde fram till föräldrar som började söka sig till institutet. En del blev också aktiva. Petö fyllde ett tomrum. Också till utlandet spreds ryktet och patienter kom från England, Rumänien och Bulgarien. Också personer med ställning i samhället kom till honom för behandling som blev framgångsrik. Det gav honom stöd hos enskilda personer men den stora gruppen läkare förblev hans motståndare gick en polioepidemi och antalet barn med rörelsehinder ökade. Petö arbetade med den gruppen och fick mycket goda resultat. Läkare och forskare började gadda ihop sig för att få institutet stängt. De goda resultaten blev ett hot. För att få igenom stängning bedömde de honom som charlatan. Hans metod beskrevs som ovärdig socialistisk medicinsk vetenskap. De lyckades dock inte genomföra sina avsikter.

30 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 30 År 1950 fick institutet nya lokaler på Villanyi út efter en del finansiella problem. Petö blev nu chef för institutet. Ett nytt steg mot självständighet togs därmed. Namnet blev nu National Movement Therapy Institute. Pionjärtiden fortsatte dock. Det fanns inga arbetstider för medarbetarna. Det rådde strikta rutiner, nästan militäriska. Petö experimenterade med kosten och gav barnen mycket grönsaker, proteiner och vitaminer. Det var strängt för barnen också. För att bli raka tvingades de på natten att ligga med raka ben på rygg eller mage. Påsar med sand höll benen på plats. Under denna tid fanns vårdarinnor som tog hand om barnens fysiska behov och conductors som genomförde övningarna. Petö själv arbetade långa dagar men hann också med samtal med vänner på kafé eller i sin bostad. Han var dock ingen vänlig person samtidigt som det verkar ha varit en ynnest att bli inbjuden till honom. På institutet ifrågasatte aldrig personalen vad han sa utan kämpade på utan lön i början. Petös starka engagemang spred sig. Petö betonade att grunden för framgång låg i ett känslomässigt engagemang. Det fördes över till eleverna. De fysiska övningarna såg han som betydelsefulla också för de mentala funktionerna. Enligt de uppgifter som finns verkar barnen ha varit lyckliga. En del blev senare medarbetare. De mötte tillit och fick stöd att klara svåra situationer. Petö förstod vikten av detaljer i vardagen. Att kunna lyfta armen över huvudet betydde att barnet självt skulle kunna kamma sig. Petö var också övertygad om att det fanns möjligheter att andra hjärnceller kunde ta över om några var skadade.

31 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 31 Fortsatt kamp Motståndet mot Petö från det medicinska etablissemanget fortsatte. Hans metod passade inte in i den härskande medicinska vetenskapen. Också traditionell internationell medicin såg hans arbete som para-medicinsk. Mária Hári (1997) säger i en föreläsning att Petö inte väntade på bekräftelse och bifall. Han var en handlingens man som förväntade kompromisslöst handlande och förståelse för sin plikt. Han krävde maximalt resultat. Han var inspirerad av Martin Bubers filosofi om ansvar och förpliktelse. Petö stärktes också av Bubers tanke om att svagheter ger motivation till handlande. Petö fick ett visst skydd i Ungern genom att man uppfattade att hans tankar hade drag av Pavlovs teorier som sågs som sovjetiska. Också rörelseterapi var godkänd politiskt. Hans metod stämde därmed med sovjetisk neurofysiologisk forskning. Han fick också ett skydd genom att inflytelserika personer sökte och fick hjälp av honom. Han fick vidare anbud att göra insatser praktiskt och också att föreläsa på universitetet i Budapest. År 1954 fick Petö en stroke. Han använde då sitt kunnande för att komma tillbaka. Under denna tid tog Ilona Székely och Mária Hári över ledningen. Barczi blev orolig för följderna av Petös sjukdom och för en aktuell konflikt som fanns med Socialdepartementet där Petö fortfarande inte hade stöd. Barczi föreslog då att institutet skulle föras över till en ortopedisk klinik. Förslaget kan ha stärkts av att Barczi inte hade intresse för barn med rörelsehinder. Han var koncentrerad på barn med dövhet, blindhet och utvecklingsstörning. Det ledde till en konflikt mellan Barczi och Petö som då valde att lämna högskolan.

32 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 32 Kritiken från Socialdepartementet handlade om att man inte hade redovisat sina resultat. För att möta den började man filma barnen. År 1955 fick Petö en skriftlig varning från Socialdepartementet. Motståndet fick Petö att betona pedagogiken och fann då beteckningen Konduktiv pedagogik i stället för rörelseterapi. Hans förslag var att institutet skulle läggas under Kultur- och utbildningsdepartementet. Kampen blev hård. Frågan om utbildning började också accentueras. Institutets namn ändrades till Educational and Training Institute for the Disabled. Petö blev rektor och lämnade sin plats som medicinsk ledare. Först år 1963 blev det klart att institutet skulle ligga under Kultur- och utbildningsdepartementet. Uppdraget blev: att utbilda conductors att rehabilitera personer med rörelsehinder genom Konduktiv pedagogik att ge förskolundervisning att ge skolbarn utbildning, inklusive yrkesutbildning och att bedriva forskning. Institutet blev en högskola där både verksamhet, utbildning och forskning kunde förankras. Överlämnandet mellan departementen skedde dock inte smärtfritt. År 1967, medan en ny byggnad planerades, dog András Petö, 74 år gammal. De sista 22 åren av sitt liv byggde han upp KP som verksamhet och kunskapssystem med grund i de tidigare årens kunskaper och erfarenheter.

33 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 33 Före Petös död hade det bara skrivits tre artiklar om hans arbete (1949, 1956 och 1963). Ytterligare tre skrevs efter hans död. Enligt Mária Hári (1997) var det bara Petö själv som trodde att KP skulle kunna utvecklas. Efter Petös död kom också de som gick emot honom tidigare uppskattande och satte t.o.m. blommor på hans grav. Thomas Huxley, biolog, sa: Sanning startar som kätteri men slutar som renlärighet. KP är på väg att ses som renlärig. Petö verkar ha varit en ovanlig människa. Han byggde trots hårt motstånd och från början under synnerligen dåliga materiella förhållanden till följd av kriget upp något unikt som inte stämde med gällande synsätt. Han gav enligt vad som framkommit människor tillbaka tro och hopp, även i hopplösa situationer. Han menade att livet inte bara innehåller det goda utan också kamp och lidande. Han lärde människor att ett rörelsehinder inte minskar människovärdet. Om man verkligen vill kan man också med ett rörelsehinder leva ett liv som andra. Trots en osympatisk sida hade Petö vänner som stödde honom och trodde på hans idéer. Han kritiserade gärna människor men klarade inte själv av att ta emot kritik. Han bestraffade och avskedade personer på institutet om de inte gjorde vad som förväntades. Kraven på barnen var också stora. Övningarna skulle göras perfekt även om man var trött. Men han förde också in kärleken till konst och litteratur i barnens värld. På fråga om hans val av rörelseterapin sa Petö att han inte själv valt den utan livet hade valt åt honom. Många uppmuntrade honom att lämna Ungern och sprida sina idéer i världen. Men han stannade.

34 LILJEROTH / KONDUKTIV PEDAGOGIK 34 En av Petös grundtankar: Man kan inte göra viktiga saker bara litet. Vissa saker kan man inte göra om det finns tvekan. Den fortsatta utvecklingen Efter Petös död tog Mária Hári över enligt uppgift med kraft. Under 1980-talet utökades institutet och verksamheten spreds över landet Nytt institut 1998 Det gamla institutet på Villányi út rekonstruerades 1999 Den första internationella kongressen om KP International Petö Association, IPA, bildas 1990-talet Verksamheten fick allt starkare internationell anknytning 2000 fanns 600 vuxna, 1200 barn varav 200 internatbarn och 320 studenter med 40 lärare på Petöinstitutet År 1984 skedde omvälvningar i Ungern när Sovjetunionen föll samman. Det politiska systemet förändrades. Det har också påverkat Petöinstitutet. Tidigare hade conductors varit tvungna att stanna kvar i Ungern och duktiga personer verkade på institutet. När det blev möjligt att resa ut ur Ungern tog många conductors tillfället att uppleva andra delar av världen. De spred på det sättet också KP i olika länder. I Ungern skapade en del conductors egna företag

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Björketorps förskola Upprättad av Helena

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera. För oss är alla barnen en resurs och vi är glada att få ha dem hos oss. Vi ser att barnen är delaktiga och får uttycka sig på flera olika sätt bland annat genom musik, dans, teater och färg och form. Vi

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer