KONDUKTIV PEDAGOGIK. Ett alternativ för barn med rörelsehinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONDUKTIV PEDAGOGIK. Ett alternativ för barn med rörelsehinder"

Transkript

1 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 1 KONDUKTIV PEDAGOGIK Ett alternativ för barn med rörelsehinder Resultat aven enkätstudie med 109 familjer som deltagit i kurser på Move & Walk Institutet under det första verksamhetsåret Lena Lind Denna rapport har finansierats med bidrag från Norrbacka- Eugeniastiftelsen och RBUs forsknings stiftelse Forskningsrapport nr Teknik, Kommunikation, Handikapp ISSN ISRN LHS-SPEC-H--23--SE

2 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 2 Förord Det som gjorde mig intresserad av Petö-metoden eller konduktiv pedagogik var en film om Petö-metoden som visades på TV , samt på en kurs i handikappvetenskap samma år, där metoden blev livligt diskuterad. Filmen väckte känslor och metoden sågs som kontroversiell eftersom träningen med barnen såg hård ut på filmen. Eftersom jag just skulle skriva en magisteruppsats i ämnet specialpedagogik valde jag att göra en undersökning om föräldrars motiv för att välja Petömetoden samt att beskriva metoden. En sexveckorskurs som leddes aven ungersk conductor skulle starta under hösten 1995 i Nässjö på initiativ av några svenska familjer. För att få möjlighet att vara med på kursen deltog jag som assistent åt ett barn men redogjorde öppet för conductor och föräldrar att jag samtidigt gjorde en undersökning och tänkte skriva en uppsats om metoden. Undersökningen bestod av deltagande observationer samt uppföljande intervjuer med föräldrarna under våren Studiebesök på Petö-institutet och Move & Walk School i Budapest samt intervjuer med ungerska conductors gjordes också under våren Mitt intresse för området har växt och genom ekonomiskt bidrag från Norrbacka Eugenia Stiftelsen och ett stipendium från RBU fick jag möjlighet att genomföra denna undersökning som ger ökad kunskap om konduktiv pedagogik och föräldrars syn på Move & Walk metoden. Tack, för ert värdefulla stöd! Tack! Till alla er föräldrar som tagit er tid att med egna ord beskriva era åsikter och upplevelser i den omfattande enkäten, låtit mig delta i verksamheten vid mina besök på Move & Walk institutet och uppmuntrat mig att fortsätta mitt arbete inom detta område. Tack! Till min handledare docent och bitr professor Jane Brodin som hjälpt mig i mina bemödanden att utföra undersökningen och att redovisa den på ett sätt som är vetenskapligt korrekt, samtidigt som den görs tillgänglig för alla som är intresserade av barn med rörelsehinder och deras habilitering. December 1998 Lena Lind

3 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 3 Sammanfattning Lind, Lena (1998) Konduktiv pedagogik. Ett alternativ för barn med rörelsehinder. Lärarhögskolan i Stockholm. Institutionen för specialpedagogik. Syftet med denna studie var att undersöka orsakerna till att föräldrar väljer konduktiv pedagogik för sina barn med CP-skador och vilka förväntningar de har på denna metod. Syftet var också att beskriva hur föräldrarna upplevt kurserna på Move & Walk institutet och vilka framsteg de anser att deras barn gjort. För att få ett så stort underlag som möjligt gjordes en enkätundersökning med samtliga föräldrar med barn från O till 12 år som deltagit i kurser på Move & Walk institutet under det första verksamhetsåret. Resultaten grundar sig på svar från 109 föräldrar och visar bl a att 103 av barnen enligt föräldrarnas uppfattning har gjort framsteg eller lärt sig något på kursen som de inte kunde förut. De flesta av föräldrarna (98) uppger att de lärt sig något nytt på kursen. De flesta barnen (96) hade aldrig tidigare tränat enligt denna metod men 99 av de föräldrar som deltog i undersökningen vill delta i flera kurser och 101 uppger att de fortsatt att träna hemma med barnet efter kursen. Om relationerna till habiliteringspersonal påverkas när man väljer att delta i kurser med en alternativ metod har föräldrarna olika erfarenheter. Många vill se ett utökat samarbete, att konduktiv pedagogik tas in i habiliteringens verksamhet eller att Move & Walk skulle kunna utgöra ett komplement till habiliteringen. Orsaken till deltagandet i kurserna var intresse, nyfikenhet, chanstagning eller att de inte var nöj da med den träning barnet får idag. De flesta hade inga höga förväntningar på kursen utan ville mest se hur metoden fungerade, bli motiverade att komma igång med träning eller i bästa fall se någon liten förbättring hos barnet. Föräldrar och barn uppskattar den intensiva träningen i grupp. Föräldrarna upplever som positivt att både de och barnen rar träffa andra föräldrar och barn i samma situation. Hinder för fortsatt deltagande är framför allt ekonomi och svårigheter att vara borta från arbete och övrig familj. Sökord: Petö, konduktiv pedagogik, conductive education, cerebral pares, rörelsehinder, habilitering.

4 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 4 Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Syfte Metod och genomförande 7 2. Tidigare studier 2.1 Konduktiv pedagogik och inlärning Konduktiv pedagogik utanför Ungern Föräldrars förväntningar på stöd och deras möjlighet att påverka det Cerebral Pares Sjukgymnastik och behandling av barn med C P Resultat 3.1 Deltagande Assistentdeltagande Barnens olika CP-skador och tilläggshandikapp Barnens framsteg Ledarnas åsikter om barnen framsteg Orsaker till deltagande Förväntningar Fortsatt deltagande i kurser Positivt med kurserna Förbättringar av kurserna Fördelar med Move & Walk metoden Vad föräldrarna lärt sig Nackdelar med Move & Walk metoden Negativa upplevelser på Move & Walk kursen Förslag till åtgärder Information om alternativa metoder Relationer och samverkan med hab-teamen Liknande träning erbjuden av habiliteringen 55

5 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK Möjligheter att välja eller påverka habiliteringsinsatsema Move & Walk som komplement Fortsatt träning Synpunkter på hjälp, träning och stimulans i förskola, skola och fritidshem Information om Move & Walk institutets verksamhet Move & Walk metoden beskriven av Eszter Horvath Tothne Intervju med Martin Ingvar, docent i klinisk neurofysiologi Diskussion och slutsatser 67 Referenser 82 Bilagor Bilaga 1. Enkätfrågor till föräldrar Bilaga 2. Påminnelsebrev till föräldrar

6 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Efter mycket arbete från en grupp föräldrar startade i mars 1997 Move & Walk institutet i Nässjö. Arbetet där leds av den ungerska conductor som ledde kursen i Nässjö hösten Den ungerska conductorn kallar metoden som används där för Move & Walk metoden och ser den som en vidareutveckling av Petömetoden med bl a mer lek, sång istället för rytmiskt tal och räknande som är vanligt i Petö-metoden. Hon har också anpassat metoden efter ett mer västerländskt sätt att se på barnuppfostran. Petö-metoden som omfattar människans samtliga funktioner är i många länder känd under namnet "conductive education". Conductive education eller konduktiv pedagogik som den kallas i Sverige, utformades under 1940-talet av ungraren Andreas Petö främst för barn med CP-skador och har sedan spri dits till många delar av världen. Den har dock haft svårt att bli accepterad då det ej finns några entydiga vetenskapliga undersökningar som visar att metoden skulle vara bättre än de traditionella metoder som användes av de olika ländernas habilitering, - men ej heller sämre. Föräldraopinionen har trots det periodvis varit stark för att barn med CPskador skall få tillgång till konduktiv pedagogik. Varför är föräldrar inte nöjda med de insatser som erbjuds av habiliteringen? Tar föräldrar alla chanser eller "griper efter halmstrån" för att kunna ge sina barn med funktionshinder bättre förutsättningar i livet? Varför fortsätter de att träna med sina barn om det inte ger resultat? För att se vilka förväntningar föräldrar som deltog i kurser på Move & Walk institutet hade och hur de uppfylldes gjorde jag en undersökning med de familjer som deltog under det första verksamhetsåret vid Move & Walk institutet fr o m mars 1997 t o m februari Syfte Syftet med studien som redovisas i denna rapport var att undersöka orsaker till att föräldrar väljer konduktiv pedagogik för sina barn och vilka förväntningar föräldrar har på metoden. Syftet var också att beskriva hur föräldrar och barn upplevt kurserna på Move & Walk institutet och vilka framsteg föräldrarna anser att barnen gjort.

7 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 7 Frågeställningar: Hur får föräldrarna information om metoden? Vilka familjemedlemmar deltar i kursen? Deltar barnens assistenter? Hur många kurser har familjerna deltagit i? Vill föräldrar och barn delta i fler kurser? Lär sig föräldrarna något nytt? Gör barnen framsteg eller lär sig något nytt? Anser ledarna på Move & Walk att barnen gör framsteg? Fortsätter föräldrarna att träna med sina barn hemma efter kursen? Är det något som föräldrar eller barn upplever som negativt på kursen? Vad upplever föräldrarna och barn som positivt med kursen? Hur uppfylldes förväntningarna på kursen? Vilka fördelar och nackdelar ser föräldrarna med att träna enligt denna metod? Påverkas relationerna med personal inom habiliteringen när föräldrarna väljer att delta i Move & Walk-kurser? Anser föräldrarna att liknande kurser kan ordnas av habiliteringen? Anser föräldrarna att de har möjligheter att välja eller själva påverka habiliteringsinsatserna för sina barn och på vilket sätt? 1.3 Metod och genomförande För att Ia. veta hur verksamheten bedrevs på Move & Walk institutet, hur kurserna utformades, vilken personal som anställts och hur pedagogiken användes i den dagliga verksamheten gjordes under 1997 och 1998 besök på institutet. Observationer i barngrupperna gjordes, samt intervjuer med chefsconductorn på institutet. Jag deltog även på en introduktionskväll för föräldrarna och vid några tillfällen då bedömning av barnen gjordes inför deltagandet i kursen. Dessutom fanns det då och då tillfällen för spontana samtal med barn och föräldrar under deras fritid efter den dagliga träningen. För att Ia. tillgång till ett stort antal deltagandes uppfattningar valde jag att göra en enkätundersökning (bilaga 1). Ekonomiska aspekter fanns också med vid avgörandet. Eftersom de deltagande på kurserna kom från hela Sverige skulle det vara kostbart att besöka familjerna för intervjuer. Att göra intervjuerna under deras vistelse på Move & Walk institutet var kanske inte så bra eftersom jag då ej kunde Ia. deras svar när de hunnit reflektera och :fatt perspektiv på kursen och ej heller svara på frågan om de fortsatt att träna hemma efter kursen. Det var intressant att undersökningsgruppen kom från olika delar av landet och det kändes viktigt

8 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 8 att samtliga deltagande i kurserna gavs en möjlighet att delta i undersökningen. Urvalet begränsades dock till samtliga föräldrar som med sina barn, mellan O och 12 år, deltagit i kurser på Move & Walk institutet under det första verksamhetsåret fr o m mars 1997 t o m februari Enkäter skickades till 200 familjer eftersom den administrativt ansvarige uppgav att detta antal barn deltagit i kurser under det första året. Svar erhölls från 116 föräldrar men fem av dem svarade att de ännu ej deltagit i kurser bland annat på grund av ekonomiska orsaker och två av enkätsvaren avsåg barn över tolv år och fick därför utgå då urvalet från början avsett barn upptill tolv år. Alltså återstod 109 besvarade enkäter som kunde ingå i studien. A v dessa inkom nitton efter påminnelse (bilaga 2). Det stora bortfallet kan eventuellt bero på att enkäten var omfattande och att föräldrarna själva skulle formulera sina svar vilket kanske avskräckte många. Enkäten kan också ha erhållits av fler föräldrar som ännu ej deltagit eller fler föräldrar vars barn var över 12 år och därför inte besvarade enkäten. Förklaringen till detta är i så fall en inte fullt tillräcklig noggrannhet vid utsorteringen ur registret på Move & Walk institutet som gjordes av den administrativa personalen där. Ett annat skäl kan vara att föräldrar till barn med funktionshinder så ofta utsätts för inblick i familjelivet, får frågor från många håll och därför vill värna om rätten att avstå från att delta i olika undersökningar. En förälder påpekade att syskon till barnet som deltagit velat värna om dess integritet och inte velat att numret på enkäten skulle synas eftersom man då skulle kunna se vem som svarat. Detta var dock omöjligt då Move & Walk institutet stod för att skriva namn och adress på kuverten som skickades ut. Att enkäterna var numrerade berodde på att påminnelse då skulle kunna skickas ut med hjälp av Move & Walk institutets personal, som har tillgång till adressregistret. Enkäterna skickades direkt till mig för att personalen på Move & Walk institutet inte skulle kunna ta del av dem. Att enkäterna skulle kunna besvaras anonymt framgick av informationen i enkäten till föräldrarna. Tidsbrist kan vara en trolig orsak och några föräldrar kommenterade att frågorna var många och ibland svåra att besvara. Enkätsvaren analyserades och kategoriserades. Enkäten var utformad så att den kunde bearbetas både kvantitativt och kvalitativt. Vissa svar var lättare att bearbeta kvantitativt som t ex barnens ålder, hur många kurser barnen deltagit i eller antal veckor som vaije förälder deltagit. På den största andelen frågor ville jag dock få föräldrarnas spontana uppfattning beskriven med egna ord då jag ville få en inblick i hur föräldrarna tänkte,

9 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 9 utan att styras av redan formulerade svars alternativ. Detta förfaringssätt med en enkät som bestod av både kvantitativa och kvalitativa inslag var naturligtvis tidsödande vid bearbetningen, men fördelen var att den gav mycket information. De flesta föräldrar har svarat kortfattat på frågorna men några har på vissa frågor skrivit mycket omfattande och även utnyttjat baksidorna på enkäten för att beskriva och förklara utförligt. Några har valt att skicka med följebrev med synpunkter och många har skrivit att de är villiga att vid senare tillfälle även låta sig intervjuas. Föräldrarna har troligen upplevt att de behövt skriva samma sak på flera frågor och har därför hänvisat till tidigare fråga. Att frågorna kan upplevas som upprepande har jag vid bearbetningen förstått och bearbetningen har försvårats av jag ofta fått gå tillbaka och titta på ett tidigare svar som föräldrarna hänvisat till. Antalet föräldrar som anser det ena eller det andra kan därför ej bedömas vara helt tillförlitligt, då många kanske tyckt att det blev arbetsamt att upprepa sig och heller inte tänkt på att hänvisa till en tidigare fråga. Mycket som föräldrarna ej har skrivit i sina svar skulle de troligen instämma i när de ser de andra föräldrarnas svar, men tänkte kanske inte på det när de svarade eller tyckte att det var självklart och därför inte skrev det i svaren. Angivna antal svar som ordnats i kategorier efter liknande mening och innehåll skall därför ej ses som antalsmässigt tillförlitligt eller viktigt men kan ändå ge en uppfattning om hur många det var som tänkte på just detta sätt. Att många underlåtit att svara på vissa frågor kan bero på att de ansåg att frågan var svår att besvara. Vissa svar från föräldrarna gav upphov till nya frågor och nya studier. Enligt Bell (1993) påpekar pedagogiska forskare vikten av att tänka på forskningens praktiska resultat. Langeveld (1965) menar att pedagogiska undersökningar är praktisk vetenskap. Vi vill inte enbart få kunskap om fakta och förstå relationer för kunskapens skull utan vi vill veta och förstå för att kunna handla och för att kunna handla bättre än tidigare.

10 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK Tidigare studier 2.1 Konduktiv pedagogik och inlärning Konduktiv pedagogik utvecklades under 1940-talet av läraren och läkaren Andreas Petö i Ungern för barn med främst CP-skador. Målsättningen för konduktiv pedagogik är den komplexa utvecklingen av personligheten. Han grundade Petö-institutet i Budapest där hans pedagogik fortfarande tillämpas och förs ut till övriga delar av landet genom på Petö-institutet utbildade conductors. Metoden har vidareutvecklats av bl a hans efterträdare på institutet läkaren Maria Hari. Petös grundhållning var att hans metod var en specialpedagogisk undervisningsmetod och han ville därför ha en specialpedagogisk utbildning för dem som arbetade med barnen. År 1963 kunde Petö starta en "conductors"-utbildning som innehöll bl a pedagogik, fysioterapi, anatomi, medicin. De utbildade conductorerna får en lärarlegitimation och kan jämföras med speciallärare. Efter utbildningen på Petöinstitutet i Budapest, som drivs i statlig regi, kan conductorerna få anställning på institutet eller på förskolor eller skolor i andra delar av landet. Conductorsutbildningen lyder under Undervisningsministeriet från att tidigare ha tillhört Hälsovårdsministeriet. Vid det nuvarande institutet som byggdes 1985 behandlas även vissa vuxna med neurologiska skador, som t ex CP, Parkinsons och skador från trafikolyckor, (Hari, 1988; Kirkeskov,1988). I den conductiva pedagogiken läggs enligt Hari (1988) stor vikt vid de mellanmänskliga relationerna, barnen i gruppen, föräldrarna och lärarna. Barnet skall lära sig att tänka själv och det skall få ta den tid barnet behöver. Barnet skall i minsta möjliga mån kompenseras med specialhjälpmedel, vara aktivt hela dess vakna tid och lära känna sin egen kropp. Processen grundar sig på teorin att barn med rörelsehinder utvecklas och lär på samma sätt som andra barn gör om de får lämpliga anvisningar och ledning. Målet är att personer med rörelsehinder i så stor utsträckning som möjligt lär sig att själva utföra saker, lösa problem för att utveckla sina funktioner, - alltså utvecklingen av personligheten och att göra personen med rörelsehinder till en aktiv medlem i samhället. Gruppen är ett av huvudelementen i konduktiv pedagogik. Den sociala gruppen fungerar som en kraft för motivering, men tillåter också maximal nivå av individualisering och anpassning till personliga behov. Omkring varje grupp av barn eller vuxna med rörelsehinder, skall det enligt Hari,

11 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 11 finnas ett homogent team med conductorer som arbetar efter samma principer och mål, i en hemliknande atmosfär. Verksamheten med detta undervisningssystem, förutsätter lämplig medicinsk bakgrund, där förutom institutets läkare även andra specialister är involverade. Målsättningen för Petö-institutet är att denna pedagogik i en segregerad grupp endast skall fungera kortvarigt i barnens liv och att barnet därefter slussas in i det vanliga undervisningssystemet. Barnets medvetenhet om vad det lär sig är viktigt inom den konduktiva pedagogiken enligt Hari (1988). Barnet lär sig att lösa problem och utvecklar strategier för inlärning. Läraren skapar inlämingstillfållen, kommunicerar med barnet, får barnet att tänka och skapar ett gott inlämingsklimat. Hari menar att människor vill uppnå mål, lösa problem och leka. Läraren måste hitta leksituationer som leder till mål som den lärande kan förstå. Kapaciteten att lära är enorm och man lär mer genom aktivitet än genom passiv respons. Hari förklarar att våra känslor och intressen inspirerar det vi gör och det vi gör förändrar och frambringar våra känslor. I konduktiv pedagogik integreras undervisning och habilitering. Barnets samtliga funktioner tränas samtidigt. Barnet aktiveras genom lek, rörelse, sång, ramsor och skapande aktiviteter. Man arbetar med olika teman. Samtidigt som motorisk aktiviteter tränas t ex att sitta eller stå, ges barnet intellektuella utmaningar som anpassas till varje barn, t ex pussel, spel, bilder som skall passa ihop. Man samtalar om olika delar i temat, ritar, målar, klistrar. Fin - och grovmotoriska övningar genomförs ofta samtidigt med intellektuella övningar och stor vikt läggs vid det sociala samspelet samt att en lekfull, positiv atmosfär skall uppstå i gruppen. Brodin (1991) menar att ingen funktion, motorisk, social, emotionell, perceptuell, kognitiv eller språklig utvecklas oberoende av andra utan i samverkan, där olika funktioner stödjer varandra. Många gravt flerhandikappade barn tycker om att leka kroppslekar. Aktiviteten i sig stimulerar till kommunikation och delad uppmärksamhet. Leken är enligt kognitiv utvecklingsteori en väg att assimilera nya föremål och händelser. Barnet utvidgar genom leken sin begreppsbildning och integrerar tänkande i handling. Brodin menar att förutsättningarna är annorlunda for flerhandikappade barn och som på grund av rörelsehinder inte kan förflytta sig själva för att påbörja eller avbryta en aktivitet. Barn med funktionshinder har ett större behov av vuxenstöd i sin lek. Winnicott (1981) menar att det är nödvändigt att lära barn leka. Leken befordrar utvecklingen och därmed hälsan. Den leder till

12 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 12 grupprelationer och det är i leken som kommunikation är möjlig. Även Sutton (1988) pekar på de emotionella och motiverande faktorerna som centrala för den som undervisar. Processen är beroende aven nära interpersonell relation mellan läraren och barnet och den utgör också den huvudsakligaste motiverande kraften i gruppen. Sutton tar upp betydelsen av att föräldrarna involveras. I Ungern erbjuds föräldrarna efter det att barnets funktionshinder uppmärksammats att delta i en föräldragrupp för att :ra. råd om hur de kan relatera och svara på sitt barn. Efter det erbjuds de att delta i en föräldra- barngrupp, två till tre gånger i veckan. Från tre till sex års ålder erbjuds barnen att delta i förskoleundervisning och därefter skola upp till cirka elva års ålder. Det är dock ovanligt att något barn går så länge på Petö-institutet. De integreras långt tidigare i det ordinarie skolsystemet. För ett barn som börjar tidigt tar det några år att uppnå "orthofunction" (dvs att klara sig själv och fungera åldersadekvat) medan det oftast går lite långsammare för ett barn som börjar träna senare, enligt Sutton. Konduktiv pedagogik är en teori baserad på social -psykologiska principer. Robinson, Mc Cathy och Little (1989) understryker att förhållandet mellan barnet och conductorn måste vara angenämt för att intresset och motivationen skall kunna vidmakthållas hos barnet. Viktigt är fantasi och ett varierat sätt att erbjuda aktiviteterna till barnet. Huvudelement i systemet i konduktiv pedagogik är samspelet mellan conductorerna och de medhjälpare som är under utbildning, deras relationer inbördes och med barnet samt att samtliga conductors rar samma utbildning på Petö-institutet. Det ger enligt Scrutton, Hari och Tillemans (1984) en gemensam syn, filosofi och praktisk användning. Enligt samma författare är conductorns arbete som liknande en dirigent framför sin orkester. Hon eller han är ansvarig för den totala effekten av de enskilda musikerna som var och en är ansvarig för sitt eget musicerande. Barnet är aktivt engagerat i sitt eget lärande, lär sig att lära och lär sig att leva. Det första steget är att etablera en kontakt och stimulera barnet att bli en aktiv deltagare i sin egen inlärningsprocess. De menar att denna process inte uppstår spontant. Barnet måste ha hjälp av vuxna för att nå den maximala utvecklingsnivån, dvs "the optimal zone of development" (Vygotsky, 1978). Enligt Vygotsky utgör inlärning en förutsättning för utveckling och skapar en potentiell utvecklingszon, -den proximala utvecklingszonen. Den faktiska utvecklingsnivån är den nivå barnet uppnår genom tidigare

13 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 13 genomgången utveckling och den potentiella är den utvecklingsnivå som barnet kan uppnå med vuxenhjälp. Denna teori har Petö gemensamt med Vygotsky. Vygotsky (1978) menar att högre mentala processer utvecklas genom social interaktion. Interpsykologiska processer blir till intrapsykologiska processer. Barnet lär sig genom interaktion med vuxna, strategier för att lösa problem och kan uppnå metakognitiv skicklighet. Att föräldrarna och conductorn har positiva förväntningar är viktigt, enligt Scrutton, Hari och Tillemans (1984). Motivationen influeras också av de andra barnen i gruppen som de identifierar sig med. Barnet uppmärksammas med positiva kommentarer när det visar beteende som hjälper det mot målet. När barnets beteende är oönskat eller olämpligt får han inga negativa kommentarer, men ett förslag till en annan aktivitet. Ogillande kommentarer riktas till hela gruppen medan beröm ges till det enskilda barnet. Hari (1988) menar att allt slags arbete eller koordination av nervsystemet kan endast utföras genom en struktur av aktivitet som är inriktat på ett mål. Conductorn måste hela tiden gå vidare och ge barnet nya mål, - mål som kan nås genom att minska eller öka muskelspänning, som är nödvändig för rörelse. Programmet med problemlösning fungerar bara när det ingår i en struktur och i ett sammanhang i personens dagliga liv. Att separera problemen från sammanhanget förstör deras mening. Det är därför som samma program kan bli ineffektiva utan undervisning. Möjligheten till funktionell reorganisering av smidighet och plasticitet är känd idag, men dessa idéer har enligt Hari inte förändrat traditionell praktik. Man tillfrågas på Petö-institutet om tekniken, men svaret blir att det inte är teknik som är viktigt, utan systemet i undervisningen. Hon beskriver conductorn som, roande, full av liv, utåtriktad, fantasifull. Dynamik, ansiktsuttryck, mental känslighet, omtänksamhet, skämt och skoj är viktiga delar i all undervisning, enligt Hari. 2.2 Konduktiv pedagogik utanför Ungern Konduktiv pedagogik introducerades i England av läraren Ester Cotton. Hon inspirerade föreningen för spastiker (The Spastics Society) att prova systemet i några av deras skolor. På Ingfield Manor School tog de upp systemet, men flera studier visade att det inte gav bättre resultat än det traditionella habiliterings systemet i England, enligt Sutton (1988). Eftersom det endast finns utbildning för conductors i Budapest, är det oftast sjukgymnaster, lärare eller sjuksköterskor som i England

14 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 14 undervisar enligt en anpassad form av conductive education. De har lärt sig metoden genom att gå kurser och besöka Petöinstitutet i Budapest. Sutton beskriver situationen i England Många familjer åkte då till Petö -institutet i Budapest får att pröva konduktiv pedagogik. En film om Petö -träning, - "Standing up for Joe hade visats i engelsk TV och bara några dagar efter bildades en påtryckargrupp, - Rapid Action for Conductive Education (RACE). Om situationen i England vid denna tidpunkt skriver även Beach (1988). Han kunde iaktta hur Petö-metoden i press och TV beskrevs som en inspirerande och framgångsrik metod. Det engelska habiliteringssystemet beskrevs som deprimerande och likgiltigt. Sjukgymnasterna kände sig förvirrade när deras arbete avvisades utan att man tog hänsyn till deras skicklighet och engagemang. Kände de engelska familjerna att de inte fick tillräcklig hjälp. Beach ställer frågan om det finns barn i rullstolar som hade kunnat gå om de fått mer intensiv träning. Han varnar för att föräldrar skall drivas av ett illusoriskt hopp om att deras barn skall börja gå. Beach anser att man bör vara öppen för nya metoder och stödja stiftelsen för conductive education. Några familjer vill angripa problemen på ett mer intensivt sätt menar Beach, som kommer att kämpa för utökade resurser till det vanliga habiliteringssystemet, i en tid då uppmärksamheten riktas mot rörelsehindrade i media. Sutton (1988) kommenterar Beachs strategi som att kämpa för och erbjuda "more of the same", alltså mer av det som man redan erbjuder. Jernqvist (1985), som är psykolog, gjorde en undersökning om ett av huvuddragen i konduktiv pedagogik, nämligen sambandet mellan tal och motorisk aktivitet. Jernqvist har bl a på Ingfield Manor School i West Sussex gjort observationer, försöksstudier och fallstudier. Rytmisk intention är den term Petö använde för sättet att använda tal under de olika uppgifterna. Conductorn ger instruktioner och barnen repeterar instruktionen och genomför sedan rörelsen. Rytmisk intention har två komponenter: en intention - en planerande fas och en genomförande fas som stöds rytmiskt av tal eller sång. Tal används för att planera rörelsen och för att uppnå målet. Det rytmiska talet langar barnens uppmärksamhet och får det att koncentrera sig på uppgiften och utestänga andra aktiviteter. Jernqvist fann att barn på lägre stadier i sin utveckling talade mycket lite och hade stora svårigheter att koordinera tal och rörelse. Sånger och rytmer kunde de dock tillgodogöra sig.

15 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 15 Motorisk reglering (rytmiskt styrande) var det sätt som barn ända upp i 9-årsåldern hade lättast att tillgodogöra sig. Barn på högre stadium i sin talutveckling kunde använda självreglerande tal. Jernqvist menar att i början är det den vuxne som talar och ger instruktioner, men intentionen är att barnet skall ta över och stödja sina egna rörelser med tal. Barnet förväntas att från ett expressivt tal utveckla ett impressivt tal som kan stödja barnets rörelser. Jernqvist menar att utvecklingen går från interpersonell kommunikation till intrapersonell kommunikation. Jernqvist fann att aktiviteter lagda på rätt stadium för barnet, i en grupp av barn på samma stadium så att de kunde tillgodogöra sig samma typ av instruktioner, ökade barnens aktiva deltagande. På de skolor i England som använder konduktiv pedagogik lägger man enligt Jernqvist stor vikt vid föräldrarnas aktiva deltagande. De lär sig att lära sina barn och stödjer varandra i föräldragruppen. Barnen arbetar alltid i en grupp med liknande problem. Barnen lär sig inte enbart av conductorn utan också av kamraterna som utgör modeller för imitation. Det är också ett avsiktligt försök att socialisera barnet och undvika att barnet enbart orienterar sig mot vuxna. Vanligtvis är det de barn som har de största svårigheterna som tar del av konduktiv pedagogik, enligt Jernqvist, då barnen med mindre problem lättare går att tillgodose inom det traditionella skolsystemet. Enligt Kirkeskov (1988) har Petö-metoden under den tid den använts i England utvecklats mycket olika och används nu på ett sätt som ligger ganska långt från den ursprungliga. Utöver England används metoden enligt Kirkeskov i varierande omfattning bl a i Japan, Hong Kong, Israel, Italien, Österrike, Belgien, Västtyskiand, Norge och Danmark. Kirkeskov som är psykolog och en av grundarna för nordiskt Forum för Konduktiv Pedagogik, redovisar ett projekt med Petö-metoden som genomfördes på Geelsgard Kostskole i Virurn nära Köpenhamn. En grupp av personal beslöt att prova Petö-pedagogiken i modifierad form sedan de läst artikellitteratur och gjort studiebesök på Petöinstitutet. De gjorde senare även studiebesök i England och fick handledning av Ester Cotton som införde metoden i England. Kirkeskov gjorde en intervjuundersökning med föräldrar och personal som deltog i projektet i Virum. Barngruppen bestod av sju pojkar, samtliga sju år och med CP-skador. Framstegen hos pojkarna kan inte styrkas generellt men en del barn visade markant funktionsmässig framgång. Samtliga barn lärde sig t ex att sitta själva på en stol. Undersökningen visar att både föräldrar och personal upplever barnens

16 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 16 personlighetsutveckling som särskilt god. De nämner barnens ökade självtillit och framhäver det sociala klimatet i barngruppen, den ömsesidiga hjälpsamheten och intresset för varandras utveckling, barnens höga aktivitetsnivå, motivation och glädje. Flera upplever att barnens öppenhet, tillitsfullhet och goda koncentration används i andra sammanhang och ser detta som en konsekvens av gruppstrukturen. Föräldrar och personal upplevde ett dåligt klimat i förhållandet till kollegor utanför Petö-gruppen. Förhållandet upplevdes som konfliktpräglat och därmed mycket arbetssamt. Man upplevde att kollegor gick i försvarsposition inför det nya och personalen hade önskat att kollegorna hade "backat" upp projektet. Samarbetet mellan personalen och föräldrarna inom Petö-projektet upplevdes dock som mycket gott. De ansåg att Petömetoden stimulerade en utveckling i föräldragruppens dynamik och engagemang. Föräldrarna har alla möjligheter att fungera som grupp, ansåg de själva och de ansåg SIg vara en kritisk :föräldragrupp som noga :följde arbetet i barngruppen. Personalen ansåg att jäm:fört med deras tidigare erfarenheter uppnådde de klart bättre resultat. Helheten i programmen ger större inlämingseffekt. Sjukgymnasterna menade att barnens motoriska utveckling var mycket god, till överväldigande det :första året, medan utvecklingen under de sista två åren var mer osäker. Som orsaker till barnens framsteg det :första året, pekar personalen på den uppmärksamhet barnen fick och det genomstrukturerade, helhetspräglade programmet. Orsaker till den sämre utvecklingen under de sista två åren kan enligt personalen vara personalgruppens instabilitet, sjukdom och personalbyte. F öräldrarnas uppfattning om deras barns motoriska utveckling är från ingen till överväldigande men samtliga föräldrar önskade att deras barn skulle fortsätta i Petöundervisning eller Petöliknande undervisning. Några föräldrar till relativt välfungerande barn var dock bekymrade :för att deras barns utveckling sänktes på grund av grupphänsyn. Är det kanske så i alla gruppsammanhang frågar sig Kirkeskov. Samtliga i personalgruppen ville arbeta vidare i Petö-sammanhang. Kirkeskov påpekar att i över 20 år har Petö-inspirerad pedagogik använts utanför Ungern, men trots att denna utförts av engagerade människor har dock resultaten, även om de gett positiva resultat, varit minimala jämfört med resultaten i Ungern. Orsaker till detta kan vara att man utanför Ungern bara tar upp vissa aspekter men inte det totala systemet - grundhållningen. Flera som engagerat sig i metoden menar att den centrala figuren, Ester Cotton, som introducerat

17 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 17 metoden i de flesta länderna utanför Ungern, har utvecklat en räcka små program som man tar upp i ett konventionellt sammanhang. Ester Cotton är dock medveten om att man måste kunna metoden helt innan man kan göra modifieringar :för att uppnå samma resultat som i Ungern, enligt Kirkeskov. De ungerska conductorerna har inte ett bibliotek med färdiga program utan anpassar individuellt och till situationsbundna behov för varje problem som uppstår. I England gjordes en jämförande studie (Bairstow, Cocrane och Hur, 1993) med två grupper av barn med CP-skador, med syftet att utvärdera konduktiv pedagogik jämfört med den engelska specialundervisningen samt att tydliggöra principerna som konduktiv pedagogik utgick ifrån. Försöksgrupperna bestod av 19 fyra - till sjuåringar i varje grupp och var så lika som möjligt. Barnen var av conductorer bedömda som lämpliga för konduktiv pedagogik. Den ena gruppen deltog i undervisning och träning på "Birmingham Institute for Conductive education" och den andra gruppen, i Manchester, deltog i behandling enligt de metoder som brukar användas inom det engelska habiliterings systemet. Två ungerska conductors och tio assistenter arbetade med barnen i Birmingham. De hade dock svårt att arbeta som ett team då assistenterna var lärare, utbildade i England och enligt rapporten inte vana vid den holistiska synen på barnen och var dessutom vana att arbeta självständigt. Eftersom institutet i Birmingham startades som en skola var det nödvändigt att assistenterna hade lärarexamen. Svårigheter uppstod från början i relationerna mellan institutet i Birmingham och några läkare. Det fanns ingen tillgänglig medicinsk personal eller konsulterande läkare som ville arbeta tillsammans med institutet under den största tiden av studien. På Petö-institutet i Ungern ses beslut angående träning och utbildning av barnen som ett gemensamt ansvar för conductors och läkare. Goda arbetsrelationer mellan conductors och läkare utvecklas genom att ha ett nära samarbete. På Petö-institutet har man flera olika grupper av barn som är omsorgsfullt sammansatta. De tar alla del av samma typ av program men man arbetar i olika takt och barnen kan byta grupp alltefter deras framsteg och behov. I Birmingham fanns det endast en grupp. Föräldrarna i Birmingham var inte så väl insatta i pedagogiken som de ungerska föräldrarna, vilka förväntas ställa samma krav på barnet i hemmet, som man gör på institutet. I Ungern börjar barnen tillsammans med föräldrarna med konduktiv pedagogik redan i tvåårsåldern eller yngre så att de är väl förtrogna med pedagogiken redan i tre-

18 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 18 fyraårsåldern. Till skillnad mot Petö-institutet som låter barnen delta i samhällslivet, göra studiebesök på teatrar, zoo, museum osv. tog man inte till sig detta i programmet i Birmingham och barnen blev därför något isolerade. Föräldrarna nämner även vissa problem med kommunikationen mellan barnen och de ungerska conductorerna. Barnen bedömdes vid tre tillfällen under en tvåårsperiod med flera olika slags test som bedömde kognition, kommunikation, motorisk funktion, socialt uppförande, självständighet i de dagliga rutinerna, muskelstyrka och neurologisk status. Utvärderingen gjordes av ett team från "School of Psychology" från Universitetet i Birmingham. Barnen som deltagit i gruppen som undervisades enligt konduktiv pedagogik visade en stor variation i sina framsteg, vilket betydde succé för några barn och misslyckande för vissa. Inga större skillnader kunde dock konstateras vid en jämförelse mellan barnen i de båda grupperna. I slutrapporten konstateras att undersökningen inte pekar på att konduktiv pedagogik skall införas i England och att personal som arbetar med specialundervisning inte skall känna sig tvingade att använda sig av denna pedagogik. Föräldrar som känner att de inte gjort vad de kunnat för sina barn, när de inte låtit sina barn :fatt ta del av konduktiv pedagogik, kan känna sig lugna, enligt rapporten. Det fanns en indikation på att Birmingham föräldrarna var mer nöjda med stödet från personalen och med framstegen, än föräldrarna i Manchester, trots att framstegen inte skilde sig åt mellan de båda grupperna. Stukat (1995) beskrev och jämförde Birminghamstudien, Bairstow, Cochrane och Hur, 1993, med en tysk undersökning Weber och Rochel,1992. Den tyska undersökningen genomfördes vid "Taunus clinic Falkenstein" i Hessen i samarbete med universitetet i Siegen, Nordrhein- Westfalen. Syftet var att utveckla och utvärdera en tysk bearbetning av det ungerska conductiva utbildningsprogrammet. I avsikt att utarbeta programmet i en mer tydlig struktur än vad som fanns tillgängligt på Petö-institutet, utvecklades en modell till en läroplan under projektet. I detta arbete deltog i viss grad ungerska conductorer som var knutna till projektet. Läroplanen angav långsiktiga mål, specifika mål, innehåll, metoder och instruktionshjälp för olika funktionsområden: motorik, perception, kognition och social funktion. Ansvariga rör de dagliga aktiviteterna var tre ungerska conductorer. Föräldrarna var på olika sätt stimulerade att engagera sig i programmet.

19 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 19 På grundval av omfattande anamneser, dvs redogörelser för barnens föregående tillstånd och diagnostisk data, valdes en grupp på tolv barn mellan tre och sju år ut ur en större grupp av barn med CP-skador. Olikt den ungerska modellen att arbeta med homogena grupper, var den utvalda gruppen heterogen, med avseende på medicinsk diagnos. Från den stora gruppen valdes också en kontrollgrupp på samma sätt med lika många barn och samma åldrar. Stukat påpekar att kontrollgruppen deltog på grund av sponsorernas (för projektet) önskan, men mot projektledarnas övertygelse, som av både etiska och metodologiska orsaker talade mot en jämförande studie. Utvärderingen baserades på omfattande data från varierande källor: systematiska kliniska observationer, utvecklingsscheman, föräldraintervjuer, fotografier och videofilm. Endast experimentgruppen deltog fullt ut i programmet som tog fem till åtta timmar per dag. Föräldrarna till barnen i kontrollgruppen protesterade mot att deras barn skulle genomgå detta långa program, vilket gjorde att tillgängliga data från kontrollgruppen reducerades. Resultaten visade att barnen gjorde kvantitativa och kvalitativa framsteg inte bara motoriskt utan också inom andra områden. De individuella framstegen varierade betydligt men barnen uppnådde normen för åldersgruppen. Inte i något fall kunde man finna att det konduktiva utbildningsprogrammet hade förorsakat skada eller tillbakagång i utvecklingen. Det anges också att barnen blivit en sammansvetsad grupp och utvecklade empati för varandra. Dessa positiva effekter noterades även i hemmen. Barnen i kontrollgruppen gjorde också varierande framsteg och projektledarna sammanfattar resultaten som att de visar att både det traditionella hjälpsystemet, liksom konduktiv pedagogik visar rehabiliteringseffekter. Förutom redovisningen av den empiriska studien innehåller projektrapporten en teoretisk diskussion om konduktiv pedagogik. Eftersom Petö själv inte publicerat något om sin metod, gjordes ett försök att rekonstruera teorin bakom konduktiv pedagogik via varierande indirekta litteraturkällor och genom att härleda en trolig underliggande teori från konduktiv praktik. Eventuella influenser från bland andra Pavlov, Buber, Makarenko, Luria, Piaget och Vygotsky pekades ut och bearbetades i detalj. Som resultat av denna analys dras slutsatsen att konduktiv pedagogik saknar en sammanhängande teori och att "conductive practice" är i huvudsak av pragmatisk och kreativ art snarare än ett utbildningsprogram byggt på vetenskaplig kunskap. Eftersom

20 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 20 projektledarna var av den åsikten att konduktiv pedagogik måste ha en tydlig teoretisk bas för att kunna bli tillämplig och anpassningsbar internationellt, presenterar de en egen teoretisk skiss. Genom att använda sig av begrepp från utvecklingspsykologin, vilken är väl lämpad att förklara "conductive practice", introducerar de en "activity theory". I rapporten rekommenderas introduktion av konduktiv pedagogik i Tyskland som en utvidgning av traditionella metoder. Rekommendationen anses berättigad på grund av rent förnuft vad gäller "conductive practice". Konduktiv pedagogik skall enligt rapporten främjas genom systematiskt utvecklingsarbete och internationellt samarbete. Stukat sammanfattar i sin beskrivning av de båda projekten att båda delade intentionen att sätta ljus på konduktiv pedagogik både teoretiskt och empiriskt. I det tyska projektet var de som genomförde undersökningen också delaktiga i utvecklingen av programmet och utvärderade själva resultaten, medan man i den engelska undersökningen gjorde utvärderingen med hjälp av ett utomstående team. Stukat konstaterar att trots att resultaten av den engelska och den tyska undersökningen inte var så olika, presenteras de på helt olika sätt. De engelska slutsatserna och rekommendationerna uttrycks i reserverade och även negativa termer, men ändå med respekt for effektiviteten i konduktiv pedagogik, medan det tyska projektet presenterar resultaten som lovande och planerar for inrikes conductorsutbilning. Projekten har, enligt Stukat, visat att programmet behöver ett teoretiskt klarläggande och troligtvis omarbetning. Arbetet på detta har påbörjats av den tyska gruppen. En vägledning i detta arbete är att teori och praktik i konduktiv pedagogik skall bli överensstämmande med de kulturella och utbildningsmässiga värdena i samhället. Mycket av motståndet som har mött konduktiv pedagogik har enligt Stukat, berott på att den inte har stämt överens med dagens utbildningsideal t ex auktoritär ledarstil, ett alltför strukturerat program och en icke familjeorienterad syn på handikapp. Stukat pekar på risken att existerande modeller kan bli alltför styrande och föreslår en fördomsfri analys av vad barn med rörelsehinder behöver for sin inlärning och utifrån det utveckla metoder. Han anser att man skulle kunna få ett vidare perspektiv och göra det naturligt att integrera konduktiv praktik med andra källor av erfarenheter och att det är angeläget med en bred syn och adekvat teori inom hela området av barn med rörelsehinder. Ett problem är rollen och kompetensen hos conductorn. Det finns fördelar med att koncentrera utbildningsansvaret till en person eftersom det har blivit ett växande bekymmer att barnet omges av alltför många specialister, ibland med allt

21 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 21 for lite koordination. Dilemmat med att tilldela det mesta av ansvaret till en person är risken att man berövar barnet professionell hjälp. Omsorgsfulla arbetsanalyser behövs för att lösa problemet anser Stukat. Enligt Bax (1991) finns det ett stort intresse för konduktiv pedagogik i Europa bland föräldrar till barn med funktionshinder. Bax förklarar att systemet lägger stor vikt vid integrationen av alla former av terapi, så att barnet inte får en period av sjukgymnastik, när rörelser tränas och sedan får en period med språkträning. Alla aspekter är integrerade i programmet. Barnet initierar aktivitet och blir inte passivt eller aktivt assisterat. Bax (1993) refererar från studien i Birmingham och tillägger att föräldrarna var mycket nöjda med konduktiv pedagogik, men att detta inte betyder att de professionella skall rekommendera den till andra barn, när det inte finns objektiv mätning på att den fungerar. Entusiasm och hopp påverkar barnen och familjerna och utan dessa vitala faktorer fungerar ingen terapi eller undervisning, menar Bax. Björk och Hasselgren (1994) sjukgymnast och arbetsterapeut, belyser i sin undersökning inlärningsteorier och redogör för intervjuer med föräldrar som tränat enligt konduktiv pedagogik med sina barn i Ungern. De förklarar att pedagogiken bygger på l. Omgivningen i vilken ingår inredning, inventarier och atmosfär. Lokalen skall vara lagom uppvärmd, inbjuda till koncentration och vara stimulerande genom att man skall kunna flytta på saker och tillföra nya. Allt skall vara klart och förberett när barnen kommer så att de känner att det finns förväntningar på dem. 2. Gruppen bör vara homogent sammansatt då det gäller barnens ålder, intellektuell förmåga och grad av handikapp. Gruppen styrker barnets självkänsla och minskar stressmomenten vid träningstillfällena. 3. Conductorn har en tvärfacklig utbildning, vilket innebär att det bara behövs en yrkeskategori. Läkare finns på Petö-institutet som undersöker barnen och delger sin kunskap. Conductorn ansvarar för programmets uppläggning och leder aktiviteterna tillsammans med conductor under utbildning eller annan conductor som är väl medveten om vad den ledande conductorn har i åtanke med övningarna för varje barn. Målformuleringen för varje barn föregås av noggranna iakttagelser. 4. Genom rytmisk intention lärs de olika uppgifterna in. Intentionen hjälper barnet med planläggningen av uppgiften och rytmiken ger medvetenhet om motorisk styrning. Man kombinerar språk och rörelse. Rörelsen understödjer inlärning av språket och barnets tal används för

22 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 22 att kontrollera rörelsen. Efterhand som barnet själv med yttre språk tar kommandot över sin egen träning, övergår språket till ett inre språk och kan senare helt tas bort när rörelsen automatiserats. Man använder även sånger och sång- och fingerlekar för att Barnens inlärningsprogram består av uppgiftsserier som är uppdelade i mindre sekvenser och som leder till ett visst mål. Inlärningsprogrammen är byggda runt dagliga funktioner och det är viktigt att barnen förstår vart träningen skall leda för att vara motiverade att träna de kortare sekvenserna. Det är önskvärt att barnet uppnår något litet delmål under dagen och i conductoms arbete ingår det att se till att de nyvunna färdigheterna används dagligen i alla sammanhang, så att det som tränats in medvetet automatiseras. Björk och Hasselgren kommer fram till att forskningsresultat inom språkforskning och forskning inom förskolemetodik inte utnyttjas för träning av barn med cerebral pares i Sverige. De antar att detta kan vara en orsak till att föräldrar söker sig till annat än svensk habilitering och förskoleträning för sina barn med rörelsehinder. En annan orsak är att i Ungern är konsulent och utförare samma person och de möter under träningen en person som samtidigt kan svara på alla deras frågor och som dessutom arbetar konsekvent med barnet hela dagarna. Föräldrarna är med och tränar med sina barn och kan därför tydligare se sina barns framsteg. Den idealhabilitering föräldrarna önskade för sina barn hade enligt denna undersökning Petö-pedagogiken som grund men inkluderade tekniska hjälpmedel. En undersökning om Petö-metoden (Lind, 1996) visade att man i konduktiv pedagogik lade stor vikt vid lek, kommunikation och rörelse. Träningen var intensiv och lekfull. Föräldrarna uppskattade att det var en och samma person som ledde träningen, att den omfattade samtliga funktioner hos barnet och att denna person också kunde svara på föräldrarnas frågor vid ett och samma tillfälle. Eftersom föräldrarna själva deltar i barnens träning, lär de sig hur man hjälper sitt barn till utveckling. Intensiv språk och rörelseträning i lekfulla former var vad föräldrarna önskade för sina barn och genom conductorns uppmuntran, tips och instruktioner fick föräldrarna hopp om utveckling för sina barn. Read (1998) presenterar en studie från 1995 om brukarperspektivet på konduktiv pedagogik. Syftet var att studera användarnas upplevelser och grundar sig på femton djupintervjuer. En skarp kontrast fanns mellan vad användarna föräldrar och barn hade hört om pedagogiken och deras egen

23 LIND/ KONDUKTIV PEDAGOGIK 23 upplevelse efter deltagandet. Föräldrarna trodde att pedagogiken var sträng och grym före, men efter deltagandet tyckte de att den gav just det de önskade en "all-round" pedagogik. Felaktig information ges ofta av personer som har ingen eller liten erfarenhet eller kunskap om konduktiv pedagogik, konstaterar Read. understödja inlärningen 2. 3 Föräldrars förväntningar på stöd och deras möjligheter att påverka det. I ett projekt om barns samspel och kommunikation som genomfördes med fyra familjer åren 1993 till 1997 (Björck-Åkesson, Brodin & Fälth, 1997) framkom hur värdefullt föräldrarna ansåg det vara att komma i kontakt med andra föräldrar i samma situation for att utbyta tankar och ge varandra råd. De hade haft stor nytta och glädje av att träffa varandra och önskade att de hade kunnat träffats tidigare. Att diskutera svårigheter och glädjeämnen upplevs av föräldrarna som värdefullt. Författarna poängterar vikten av informella nätverk. Det är oftast dit föräldrarama vänder sig for att få hjälp och stöd. Samtliga föräldrar hade haft förväntningar vid projektets början att de skulle få "konkreta råd och tips om hur barnens kommunikation skulle stödjas och stimuleras" (Brodin, 1997, s 151). Förväntningarna infriades ej men föräldrarna blev mer medvetna om sina barns behov och sätt att kommunicera. Eftersom föräldrarna kände sig osäkra ville de ha råd som de kan ha nytta av och må bättre av. De insåg att deras kunskaper om funktionshinder var begränsade. Tre av fyra föräldrapar beslöt efter detta projekt och på eget initiativ att deltaga i en kurs med konduktiv pedagogik som skulle hållas i Nässjö. Föräldrarna hade genom sin medverkan i projektet blivit mer medvetna om sin situation och möjligheter att påverka. De var beredda att ta ett större ansvar for sina barns habilitering än tidigare. Föräldrarna uppfattade det som att habiliteringspersonal var negativa till metoden och de vågade inte tala om att de anmält sig till kursen. De påpekar att de inte vill bryta med habiliteringen, men vill pröva vad som passar dem och barnet bäst. Begreppet "empowerment" betyder "att ha kontroll över sin situation och själv bestämma över de resurser som behövs för att nå önskade mål" (s 5). För föräldrar till barn med funktionshinder innebär kontrollen, enligt BjörckÅkesson, Brodin & Fälth att de själva kan påverka vilken typ av stöd

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för Individ, omvärld och lärande. Att höja ribban. Intervjuer med föräldrar, assistenter och conductorer.

Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för Individ, omvärld och lärande. Att höja ribban. Intervjuer med föräldrar, assistenter och conductorer. Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för Individ, omvärld och lärande Att höja ribban Förväntningar och syn på lek och träning enligt Move & Walk - pedagogik. Intervjuer med föräldrar, assistenter

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Move & Walk. Skolan. Gymnasiesärskolan

Move & Walk. Skolan. Gymnasiesärskolan Move & Walk. Skolan Gymnasiesärskolan Ett steg närmare ett självständigare vuxenliv Move & Walk Gymnasiesärskolan är en friskola och är avgiftsfri för ungdomar som har avslutat sina studier på grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år Verksamhetsplan vid Montessoriförskola 1 5 år Möllevångens Montessoriförskola, Inger Setterhag, Hjälmshultsgatan 6 8, 254 41 Helsingborg, tfn 042-13 14 55 Hemsida: mollevangens-montessori.just.nu E-post:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE Utbildning Förslag på kurser, workshops samt handledning Kontakta oss för mer information 2007 H T T P : / / W W W. F R E J. I N F O TELE: 0 5 0 0-42 91 44 E - P O S T S : T

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

BITARNA FALLER PÅ PLATS

BITARNA FALLER PÅ PLATS Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för Individ, omvärld och lärande BITARNA FALLER PÅ PLATS Intervjuer med tre habiliteringsteam om stöd till barn med rörelsehinder och deras familjer. Lena Lind

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11.

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11. Trångsund 2013-01-20 r----- HUDDINGE'KoMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2013 Of- l3 - Diörienurnrner l Diarieplan Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer