INNEHÅLL NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER I SAMMANDRAG

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012

2

3 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande 4 Viktiga händelser 6 Sigtuna ett hållbart samhälle 10 Förvaltningsberättelse 14 Personalekonomisk redovisning 38 Hållbarhetsredovisning 45 Kommunen och de kommunala bolagen 54 Ekonomiskt utfall och ställning 58 Redovisningsprinciper och notförteckning 61 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER I SAMMANDRAG Kommunstyrelsen 66 Individ- och familjeomsorgsnämnden 70 Kultur- och fritidsnämnden 72 Barn- och ungdomsnämnden 74 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 76 Äldre- och omsorgsnämnden 78 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 80 Bygg- och trafiknämnden 82 Nyckeltal för kommunen 84 Vart gick skattepengarna 85 Revisionberättelse 86 Kommunstyrelsen 90 Så styrs Sigtuna kommun 91

4

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Sigtuna kommun redovisar även 2012 ett starkt positivt ekonomiskt resultat. Resultatet uppgår till drygt 175 miljoner kronor, att jämföra med lagd budget på 166 miljoner kronor. Det är ett av de högsta resultaten någonsin i kommunens historia. Lagkravet på ekonomi i balans har därmed uppnåtts för tolfte året i rad. Huvudförklaringen till det höga resultatet ligger i den strategiska fastighetsaffär som kommunen gjorde under 2012, då fastigheter såldes för knappt 400 miljoner kronor. Försäljningen genererade en realisationsvinst till kommunen på ca 160 miljoner kronor. Den andra viktiga orsaken till överskottet är att nämnderna fortsätter visa god budgetdisciplin. Det är en av de absolut viktigaste faktorerna för att kommunen framöver ska fortsätta att uppvisa en ekonomi med överskott. Det blir speciellt viktigt för en kommun som Sigtuna där vi har stora utmaningar åren framöver med en fortsatt kraftig tillväxt. En tredje viktig orsak till överskottet är att utvecklingen av skatte- och statsbidragsintäkter har varit mer positiv under året än vad som hade förväntats. Den svenska samhällsekonomin står stark med europeiska mått mätt, men återhämtningen i Europa går långsammare än önskat och även under 2013 kommer vi att se effekter av den ekonomiska krisen. Sverige och Sigtuna står inte utanför den europeiska ekonomin, vilket också gör det än viktigare att kommunen har stabila finanser att stå på inför framtiden. Fastighetsförsäljningen har även gjort att kommunens låneskuld har minskat jämfört med föregående år, och har också möjliggjort fortsatta satsningar och investeringar. Sigtuna kommun växte snabbast av alla kommuner 2011, och tillväxten fortsatte under Vid årsskiftet bodde personer i Sigtuna kommun, vilket innebär en ökning på knappt personer. God tillgång till bostäder i natursköna miljöer nära Mälaren, närhet till Stockholm och Uppsala, Arlandas positiva utveckling, goda kommunikationer, bra företagsklimat, ett rikt föreningsliv med bra utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, satsningar på upprustning och nybyggnation av förskole- och skollokaler är en del av förklaringen bakom att så många, främst unga barnfamiljer, väljer att flytta till kommunen. Sigtuna kommun fortsätter att växa och utvecklas. Med fler invånare och fler i arbete ökar kommunens intäkter från skatter och statsbidrag, samtidigt som vi blir fler som delar på kostnaderna. Samtidigt får vårt lokala näringsliv en allt större marknad, vilket bidrar till högre tillväxt och fler jobb. Allt i linje med kommunledningens offensiva politik för en växande kommun med god ekonomi. Kommunen fortsätter att bedriva ett framgångsrikt näringslivsarbete, något som två utmärkelser vittnar om. Under 2012 blev kommunen utnämnd såväl till Årets Nyföretagarkommun som till Stockholmsregionens bästa Ung Företagsamhetskommun. Våra invånare har allt höge krav och förväntningar på kommunen: individanpassning, kontaktvägar, hög kvalitet och god service på de tjänster vi levererar. Som ett led i utvecklingsarbetet togs en ny värdegrund fram för kommunen under Invånaren först, allas lika värde och kvalitet i fokus är de värderingar som vi har bestämt ska prägla kommunens arbete. Under 2013 ska utvecklingen fortsätta. Kommunledningen lade därför i slutet av 2012 en offensiv budget, med omfattande framtidsinvesteringar. Det handlar om investeringar i förskolor, skolor och kultur- och fritidsverksamheter. Ett nytt medborgarkontor och ett kvalitetskontor är andra satsningar som åren framöver kommer att vara en viktig del av att fortsätta leverera en verksamhet som kommunens invånare känner sig trygga med. Lars Bryntesson (S), Kommunstyrelsens ordförande Anders Johansson (S), Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 5

6 VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER 2012 LÄRARE PÅ NORRBACKASKOLAN FICK SVENSKLÄRARPRISET SIGTUNA UTSÅGS TILL BÄSTA UF- KOMMUN I STOCKHOLMSREGIONEN FÖRST I SVERIGE MED RESURSJOBBEN Anna Kaya, lärare på Norrbackaskolan i Märsta fick Svensklärarpriset som delas ut av Svenska Akademin. Anna Kaya arbetar efter övertygelsen om att språk är människans främsta tankeverktyg. Hon anser att undervisning till nyanlända elever handlar om att lotsa eleven in i ett nytt språk och ett nytt land samtidigt som man ger dem verktyg för att kunna utveckla olika kunskaper på ett nytt språk medan de lär sig det nya språket. UF står för Ung företagsamhet. Kommunens systematiska arbete med kvaliteten på entreprenörskapsutbildningen har gett utdelning. Ett stort antal elever arbetar varje år, inom ramen för sin utbildning, med att starta, driva och avveckla ett företag. Flera av dessa ungdomar har sedan fortsatt med egen företagsverksamhet. I en unik arbetsmarknadspolitisk satsning anställde kommunen samtliga försörjningsstödstagare, som enbart hade arbetslöshet som grund till sitt försörjningsstöd. Inledningsvis fick 160 personer en anställning på ett år, ett sk resursjobb, och därmed egen försörjning istället för bidrag. Deltagarna fick därmed arbetslivserfarenhet, kontakter och referenser. Många av dem fick fortsatt anställning efter tiden som resursjobbare. KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT BYGGDES UT TILL SKOBY OCH ÅSHUSBY HÖG DELAKTIGHET VID PLANERINGSPROCESSEN OM NORRA SIGTUNA STAD FÖRSTA SPADTAG FÖR NYTT BIBLIO- TEK OCH NY KONSTHALL OCH KULTURSKOLA I MÄRSTA CENTRUM Kommunalt avlopps- och dricksvattensystem byggdes ut i Skoby och Åshusby. Flertalet av de enskilda avloppsanläggningarna var undermåliga och flera dricksvattenbrunnar hade dålig vattenkvalitet. Att byta avloppssystem och förbättra dricksvatten för boende på landsbygden är angeläget ur folkhälsosynpunkt och ett bidrag till skydd för vår miljö. I projektet Norra Sigtuna stad tillämpade Sigtuna kommun, så kallad visionsstyrd stadsplanering för första gången. Den visionsstyrda processen tillåter invånare att vara med och utforma stadsplaneringen. Invånarna deltog i ett medborgarforum, en öppen dag och i tre visionsworkshops anordnade av NCC som utvecklar bostadsområdet. Idéer och förslag som framkom i dessa fora har tagits tillvara i visionsarbetet. Bygget av ett nytt bibliotek, ny konsthall och ny kulturskola sattes igång under året. När dessa är klara kommer många fler barn och ungdomar än idag kunna ta del av kulturskolans eftertraktade kurser och övrig kulturverksamhet. Biblioteket blir större och får ett helt våningsplan enbart för barn- och ungdomslitteratur och konsthallen blir kommunens första offentliga utställningsyta för konst. Även en konstverkstad för barn kommer att inrättas. 6 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun

7 BÄTTRE SERVICE FÖR ATT SAMLA FARLIGT AVFALL OCH KAMPANJ FÖR MINSKAD MÄNGD AVFALL Som ett led i arbetet mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle delade kommunen ut sk farligt avfall-boxar så att villaägare kan samla in och göra sig av med farligt avfall på ett miljösmart och enkelt sätt. Boxarna är gratis och hushållen kan beställa hämtning från kommunen eller själva lämna boxen på Brista Återvinningscentral. SIGTUNA KOMMUN BLEV ÅRETS NYFÖRETAGARKOMMUN Sigtuna kommun har arbetat intensivt med att skapa en miljö där det är enkelt och attraktivt att driva företag i kommunen. Sigtuna har under flera år fått gott betyg i olika mätningar där företagare har fått utvärdera hur kommunen sköter sig utsågs Sigtuna kommun till årets nyföretagarkommun av Stiftelsen Nyföretagar-Centrum Sverige och Visma SPCS. BULLERMÄTARE INSTALLERADES OCH BULLEROMBUDSMAN UTSÅGS Sigtuna kommun inrättade en tjänst som bullerombudsman som blir allmänhetens kontakt i bullerfrågor. Bullerombudsmannen ansvarar för att ge information om buller, informera om hälsoeffekter av buller och hur man som invånare går tillväga om man blir störd av buller. En bullermätarstation installerades i Rosersberg. Den avläses regelbundet och resultatet blir underlag för återkommande bullerrapporter. FÖRENKLA HELT ENKELT Sigtuna kommun har under året deltagit i utbildningen Förenkla helt enkelt som arrangeras av Sveriges kommuner och landsting samt Tillväxtverket. Syftet med utbildningen har varit att förenkla kontakterna mellan företagare och kommunen så att det blir lättare att starta, driva och utveckla företag i kommunen. 120 personer deltog i utbildningen och en handlingsplan med konkreta förbättringsåtgärder är framtagen. THE WEEK, PROVA PÅ VECKA HOS FRITIDSGÅRDARNA Sista veckan på sommarlovet hade fritidsgårdarna sin verksamhet utlagt på Midgårdsområdet. Där fick ett myller av intresserade ungdomar prova på olika idrotts- och kulturaktiviteter. Alla aktiviteter var kostnadsfria. The week blev möjlig tack vare ett samarbete mellan Sigtuna kommun, AB Sigtunahem och föreningar. LITTERATURFESTIVAL LOCKADE MÅNGA BESÖKARE I augusti 2012 var det premiär för Sigtuna Litteraturfestival. Över 1000 personer besökte festivalen som hyllade läslust och berättarglädje. Festivalen var en succé med författarmöten, bokbindning och inspirerande samtal. Arrangörerna har bestämt sig för att arrangera festivalen även 2013 och då utvidga den till två hela dagar. Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 7

8 VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER 2012 NYRENOVERAT ÄLDREBOENDE ARHEM ÅTERINVIGDES SKOLUTVECKLINGSPROGRAM OCH MENTORER FÖR NYA LÄRARE ANDERS JOHANSSON SLUTADE, NY KSO UTSÅGS Över 250 personer kom till invigningen av det nyrenoverade vård- och omsorgsboendet Arhem i Märsta. Det var feststämning och alla njöt av musik och ett fantastiskt kafferep med sju sorters kakor och tårta. Kommunalrådet Anders Johansson klippte bandet och berättade lite om huset och personalen visade runt i lokalerna. Det nya Arhem erbjuder permanentboende, korttidsboende och dagverksamhet. Ett skolutvecklingsprogram sjösattes under året. Utifrån det tog barn- och ungdomsförvaltningen fram en insatsplan med namnet Sigtunaboxen som omfattar tre delar: IT i undervisningen, bedömning för lärande samt språkutvecklande arbetssätt. Förvaltningen har dessutom infört ett mentorprogram för nyanställda lärare. Efter 10 år på posten som kommunstyrelseordförande lämnade Anders Johansson (S), Sigtuna kommun för en tjänst som VD på A-lotterierna. Anders har med cirka ett års uppehåll varit kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd sedan november Partikamraten Lars Bryntesson utsågs till ny kommunstyrelseordförande. Lars kommer närmast från ett uppdrag som oppositionsråd i Värmdö kommun. BESLUT OM NYTT BADHUS VID MIDGÅRDSVÄGEN I MÄRSTA I september 2012 togs det första spadtaget till ett nytt badhus i anslutning till utomhusbadet, Midgårdsbadet, i Märsta. Det nya badhuset skall rymma fyra bassänger, varav en huvudbassäng med åtta banor. Badhuset ska kunna ta emot besökare per år. Placeringen vid Midgårdsbadet, optimerar användandet av personal och lokaler samt möjliggör samutnyttjande av infrastrukturen. ÖKAD MEDBORGARDIALOG MED INRÄTTANDE AV MEDBORGARKONTOR Sigtuna kommun beslutade att inrätta ett medborgarkontor på ett av kommunens bibliotek och ett mobilt medborgarkontor. Syftet är att underlätta för invånarna att ställa frågor, söka information och få hjälp med olika ärenden. Det är ett led i att ge invånare och företag ökad service och tillgänglighet till samhällsinformation och tjänster. Det mobila medborgarkontoret ska finnas i en buss och det fasta medborgarkontoret kommer att öppnas i samband med att nya Valsta Centrum står klart under NY CHEF TILL SIGTUNA MUSEUM Ted Hesselbom, tidigare chef för Röhsska museet i Göteborg, rekryterades som ny chef på Sigtuna museum. Ted Hesselbom är utbildad i grafisk design på Konstfack. Han har lång erfarenhet som ledare och kreatör och som styrelseledamot i bland annat Statens Museer för Världskultur, Föreningen Konsthantverkets Vänner och Föreningen Svensk Form. Ted Hesselbom har bland annat skrivit boken U-design som handlar om design som ett verktyg för att bekämpa fattigdom och främja demokrati. 8 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun

9 NY TJÄNST SOM ELEVOMBUDSMAN INRÄTTADES I Sigtuna kommun råder nolltolerans mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling. För att stärka skolornas arbete med dessa frågor och ge elever som upplever otrygghet en vuxen att vända sig till har kommunen inrättat en tjänst som elevombudsman. Elevombudsmannen, Banafsheh Singh ska samverka med skolorna för att utveckla elevernas delaktighet och stärka elevdemokratin. NYTT RIDHUS I RÄVSTA INVIGDES I december 2012 invigdes ett Nytt ridhus i Rävsta, mellan Sigtuna stad och Märsta. Byggprojektet har skett i nära samarbete med Märsta Ridklubb. Kommunen investerade 11 Mnkr i det nya Ridhuset. KOMMUNEN VANN EKOMATLIGAN, OCH LAGAR ALLT MER MAT PÅ PLATS I VERKSAMHETERNA Sigtuna kommun överträffade det nationella målet på minst 25 procent ekologisk mat i offentlig verksamhet och vann sk ekomatligan. Priset delades ut av EkoMatCentrum och LRF. MatEnhet ansvarar för cirka 95 procent av måltiderna inom kommunens skolor och förskolor. Enheten arbetar också med att ta över produktionen av måltider för särskilda boenden. KVALITET INOM HEMTJÄNSTEN UNDERSÖKTES EN MODERN FLYGPLATSSTAD SKAPAS NY VÄRDEGRUND OCH EN LEANSTRATEGI För att utveckla kvalitén inom hemtjänsten genomförde Sigtuna kommun en undersökning hos personer som har hemtjänst och deras anhöriga. De intervjuades om sin hemtjänst och kunde framföra sina tankar om förbättringar. Intervjuerna genomförs av ett fristående utredningsföretag för att garantera opartiskhet och anonymitet. De anhörigas perspektiv efterfrågades genom en särskild enkät Under 2012 skapades bolaget Airport City Stockholm AB, vars delägare förutom Sigtuna kommun är Swedavia AB och Arlandastad Holding AB. Bolagets verksamhet ska bestå i att marknadsföra Arlandaområdet i syfte att skapa förutsättningar för att utveckla området till en modern, väldesignad och serviceorienterad arbetsplats med stark affärsmässig image. Styrelsen har tagit fram en vision och tydlig stadsbyggnadsstrategi där bl a hållbar utveckling står i fokus. I juni 2012 antog kommunstyrelsen en värdegrund för Sigtuna kommun. Värdegrunden symboliseras av ett träd där rotsystemet utgörs av tre grundsatser: Invånarna först, Allas lika värde och Kvalitet i fokus. Arbetet med att införa Lean startade under året. Lean är en organisationsfilosofi som syftar till att effektivisera arbetsprocesser och åstadkomma ständiga förbättringar bland annat genom att involvera samtliga medarbetare i utvecklingsarbeteten. Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 9

10 Strandpromenaden i Sigtuna stad är uppskattad av både flanörer och motionärer som kan njuta av en 5 km lång promenad eller löprunda med garanterad sjöutsikt.

11 SIGTUNA ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Sigtuna kommun är en av Sveriges snabbaste växande kommuner. Natur, kultur och historia lockar människor från hela världen att bosätta sig i kommunens tätorter, Sigtuna, Märsta och Rosersberg. Med sitt läge mitt emellan Stockholm och Uppsala och med Arlanda som en av kommunens största arbetsgivare erbjuder kommunen utmärkta möjligheter för boende, arbete, rekreation och utbildning. Redan idag pendlar fler till, än från, Sigtuna kommun som har en ung och stigande befolkning. Sigtuna kommun har fortsatt att satsa hårt på fler arbeten och nya attraktiva bostäder vilket ger Sigtuna kommun utmärkta förutsättningar för att fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt. Sigtuna kommun har flera år i rad tilldelats utmärkelser som årets företagskommun och Fairtrade City och arbetar som ekokommun hårt för att främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassad samhälle. HÖG INFLYTTNINGSTAKT Sigtuna kommuns befolkning fortsätter att öka. Under hela 2000-talet har kommunen haft en konstant tillväxt. Den 31 december 2012 uppgick invånarantalet till invånare. Folkökningen under året var 943 personer, vilket motsvarar 2,2 procent. Med en fortsatt satsning på bostadsbyggande och nya arbetsplatser ser framtiden ljus ut. Ingen annan enskild sak är en så viktig framgångsfaktor som en växande befolkning. Med fler invånare ökar intäkterna, och det blir fler som delar på våra kostnader och resurser för att fortsätta utveckla kommunen skapas. Den lokala handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får en större lokal marknad, vilket är bra för tillväxten och det kommer att ge fler jobb i kommunen. Sigtuna kommun har genom hårt arbete blivit en attraktiv kommun för både människor och företag. Den största bakomliggande faktorn till befolkningstillväxten är en fortsatt hög inflyttning. Inflyttningsöverskottet under år 2012 uppgick till 673 personer. Sigtuna kommuns befolkningsstruktur med en hög andel unga bidrar också till befolkningsökningen genom att det föds många barn i kommunen, vilket har gett ett födelseöverskott på 265 personer. Av kommunens befolkning har drygt en fjärdedel sina rötter i andra länder. De flesta kommer från andra länder i Europa. Från resten av världen är de vanligaste ursprungsländerna Libanon, Irak och Chile. VÅR VÄRDEGRUND Allt högre krav ställs på kommunen när det gäller individanpassning, externa kontakter, hög kvalitet och god service på de tjänster som Sigtuna kommun levererar. Denna utveckling kommer med all säkerhet att öka i takt med att nya generationer växer upp. I detta sammanhang är det viktigt att Sigtuna Kommun utvecklar hela sin organisations förmåga att möta de växande behoven och de ökande förväntningarna. För möta detta har Sigtuna kommun beslutat att grunden för detta arbete ska vara de värden och de principer som beslutades i kommunens värdegrund: Invånaren först Allas lika värde Kvalitet i fokus Principerna: Uppdragsgivarens förtroende Olikheter berikar Bilden av Sigtuna kommun skapas av de upplevelser som människor får av kommunen tjänster och service, men framför allt av hur de bemöts av kommunens medarbetare. DEMOKRATIUTVECKLING Sigtuna kommun har en uttalad och tydlig ambition att växa och vara en attraktiv kommun för människor att bo och verka i. En viktig framgångsfaktor i det är att förbättra kommunens service och tillgänglighet för invånare och företag. Mot denna bakgrund har under år 2012 fattats beslut om att inrätta dels ett medborgarkontor på ett av kommunens bibliotek, dels ett mobilt medborgarkontor. Utgångspunkten har varit att inrättandet ska ske i samråd mellan kommunens förvaltningar och AB SigtunaHem samt andra aktörer. Målet med medborgarkontor i Sigtuna kommun är att bidra till att invånarna får en ökad service och tillgänglighet till kommunens tjänster och att utveckla dialogen med invånarna och därmed stärka den lokala demokratin. SIGTUNA ÄR EN ATTRAKTIV NÄRINGSLIVSKOMMUN I oktober 2012 utsågs Sigtuna kommun till Årets nyföretagarkommun. Priset delades ut för att Sigtuna kommun skapat ett gynnsamt företagsklimat och har en väl genomtänkt strategi som ger förutsättningar för ökat företagande. Sigtuna kommun utsågs till Stockholmsregionens bästa UFkommun 2012 tack vare att kommunen på ett systematiskt vis arbetat med kvaliteten på entreprenörskapsutbildningen. Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 11

12 Under året som gått har ett stort antal nya företag startats och många etableringar har genomförts i kommunen. I Rosersbergs industriområde har bl.a. två av kommunens största byggprojekt startat. I Arlandastad har bygget av ytterligare en stor logistikanläggning påbörjats. Intresset för att etablera verksamheter i kommunen är fortfarande mycket stort och efterfrågan på mark är fortsatt hög. BREDBANDSUTBYGGNAD Tillgång till bredband av god kvalitet blir allt viktigare för en kommuns attraktivitet och tillväxtförmåga. En strategi för utbyggnad av bredband i Sigtuna kommun fastställdes under Målen som beslutades är att alla i Sigtuna kommun senast år 2020 ska ha möjlighet till bredband av hög kapacitet och för kommunkoncernens fastigheter ska detta gälla senast år Näten ska vara öppna och operatörsneutrala. Arbetet med att tillse utbyggnad av optisk fiber för att realisera målen inleds 2014 i enlighet med den övergripande handlingsplan som också beslutades. SIGTUNA KOMMUN EN FRISTAD FÖR FÖRFÖLJDA FÖRFATTARE Sigtuna kommun blev under hösten en fristad för förföljda författare. Ett avtal mellan International Cities of Refuge Network (ICORN) och Sigtuna kommun undertecknades på Bok- och Biblioteksmässan. Fristad Sigtuna är ett samarbete med Sigtunastiftelsen och syftar till att slå vakt om det fria ordet och att människor fritt ska få bryta åsikter mot varandra. Detta gynnar en positiv samhällsförändring och berikar Sigtunas starka kulturtradition. SKAPANDET AV EN MODERN FLYGPLATSSTAD Under 2012 skapades bolaget Airport City Stockholm AB, vars delägare förutom Sigtuna kommun är Swedavia AB och Arlandastad Holding AB. Bolagets verksamhet ska bestå i att marknadsföra Arlandaområdet i syfte att skapa förutsättningar för att utveckla området till en modern, väldesignad och serviceorienterad arbetsplats med stark affärsmässig image. Styrelsen i bolaget har tagit beslut om en ny stadsbyggnadsstrategi. Dokumentet är en vision och en tydlig strategi för stadens utveckling. Den innefattar principer för hållbart stadsbyggande, dynamisk utbyggnad och strategiska beslut för genomförande. FOKUS PÅ KVALITET Under 2012 har arbetet med att skapa bättre kvalitet till våra invånare ytterligare förstärkts genom att ett kvalitetskontor inrättades. Kontorets uppdrag är att öka fokus på kvalitet i kommunens verksamheter och integrera kvalitetsfrågor i lednings- och styrsystemet. Vidare har en process att ta fram en kvalitetsstrategi för Sigtuna kommun påbörjats. BÄTTRE PÅ SERVICE OCH BEMÖTANDE Sigtuna kommun strävar efter att vara en attraktiv kommun och vill förbättra sina ansträngningar när det gäller service till invånare och företag. I linje med det invånarperspektiv som ska prägla kommunens verksamheter inrättades vid halvårsskiftet 2012 en enhet för service och bemötande. Enhetens uppdrag är att, utifrån mål om ökad tillgänglighet och attraktivitet, utveckla kommunens kontakter med invånare och företag Sigtunas framtida servicemöte. FLER RESENÄRER TILL ARLANDA Stockholm-Arlanda flygplats är Sigtuna kommuns största och viktigaste arbetsplats med över arbetstillfällen och är som kommunikationsnav för flyget av mycket stor betydelse för hela Stockholmsregionens tillgänglighet. Under år 2012 noterade Arlanda en ökning av antalet flygpassagerare med över 3 % till drygt passagerare. 12 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun

13 Arlanda flygplats med omnejd är kommunens största och viktigaste arbetsplatsområde med över arbetstillfällen. Under 2012 ökade antalet flygpassagerare med över 3 %. INGEN SOVSTAD Att vara värdkommun för Arlanda flygplats påverkar Sigtuna kommun på många olika sätt. Arlanda sätter sin prägel både på samhällets struktur och näringslivets inriktning det finns en specialisering mot kommunikationer och besöksnäring och en hög grad av internationell orientering. Två tredjedelar av de över arbetstillfällen som finns i kommunen, är belägna på och kring Arlanda flygplats. Var fjärde anställd på Arlanda bor i Sigtuna kommun. Om man jämför med andra kommuner i Stockholmsregionen har Sigtuna en mycket högre grad av inpendling och en lägre grad av utpendling. Sigtuna kommun är därför en tydlig så kallad arbetsnod i regionen. EN REGION UNDER STÄNDIG UTVECKLING Stockholmsregionen är i ett europeiskt perspektiv en i många avseenden framgångsrik, progressiv, kreativ och miljöinriktad region. Samtidigt som Stockholmsregionens befolkning fortsatt kraftigt ökar så har också den funktionella regionen vidgats till att omfatta en allt större gemensam bostads- och arbetsmarknad. vara en av landets snabbast växande kommuner och kommunen ökade sin befolkning med 943 personer. Vid årsskiftet bodde invånare i Sigtuna kommun. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) anger som vision att Stockholmsregionen år 2030 ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Sigtuna kommun har inom ramen för regionens samverkan kring RUFS 2010 under år 2012 fortsatt varit delaktig i följande samarbeten: Samverkan med Arlandakommunerna (Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta) om gemensamma frågor kring infrastruktur, delregional planering och näringslivsutveckling. ABC-samarbetet i stråket Stockholm-Uppsala kring regionens långsiktiga samhällsutveckling och som omfattar kommunerna i stråket Stockholm-Sigtuna/Arlanda-Uppsala samt de regionala organen i Stockholms län och Uppsala län. Referensgrupp för arbete med utveckling av regionala stadskärnor i Stockholmsregionen. Sigtuna kommun är belägen i Stockholmsregionens starkaste tillväxtområde och i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) utpekas Arlanda-Märsta som en av regionens åtta yttre regionala stadskärnor. Hög tillgänglighet både till och inom den regionala stadskärnan genom god infrastruktur och bra kollektivtrafik är en förutsättning för kärnutveckling. Arlanda flygplats behöver ur miljö- och tillgänglighetssynpunkt också bättre integreras i regionens transportsystem. Genom sitt geografiska läge mellan Stockholm och Uppsala samt närheten till Stockholm-Arlanda flygplats har kommunen goda förutsättningar för tillväxt och utveckling. Sigtuna kommun har under år 2012 fortsatt att Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 13

14 Den syrisk ortodoxa Mor Johannes Kyrka i hjärtat av Valsta är en självklarhet för kommunens Syrianska invånare men även en mötesplats för andra invånare och organisationer som kan mötas eller ha sina festligheter där.

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE POLITISKT ÖVERGRIPANDE MÅL Politiska mål för kommunen utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort. Kommunfullmäktige fastställer genom verksamhetsplanen fyra perspektiv i kommunens styrkort. Perspektiven är Framtid och utveckling, Invånare och brukare, Organisation och medarbetare samt Ekonomi. Till dessa perspektiv sätts mål, mätetal och målvärden som ska stå i särskild fokus det kommande året. Nämnderna utarbetar och fastställer egna styrkort med nämndmål utifrån de av kommunfullmäktige fastställda perspektiven. Nämndmålen ska bidra till att de övergripande perspektivmålen uppfylls. Vid varje uppföljningstillfälle görs utifrån de resultat som åstadkommits en bedömning om målvärdena för mätetalen är helt, delvis eller ej uppfyllda. På samma sätt görs även en bedömning av måluppfyllelse genom en samlad värdering av insatser och resultat under respektive mål. Bedömningen av kommunfullmäktiges perspektivmål görs genom en sammanvägning av utfallet från mätetal och tillhörande nämndmål. Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 15

16 Uppföljning av mål och mätetal görs med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Grönt betyder att utfallet stämmer överens med uppsatta mål, gult att utfallet är positivt men inte helt tillfredställande och rött att mål eller resultat ej är uppfyllt. SYMBOLFÖRKLARING: Helt uppfyllt. Utfallet stämmer överens med det uppsatta målvärdet. Delvis uppfyllt. Utfallet är positivt men inte helt tillfredställande. Ej uppfyllt. Inga eller begränsade framsteg är påvisade. Mätning/bedömning är ej genomförd. 16 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun

17 FRAMTID OCH UTVECKLING PERSPEKTIVMÅL: Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag, vilket gör Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Folkmängd i kommunen 1,5 % st st Antal färdigställda bostäder Antal kommersiella Öka eller minst samma som besök/övernattningar Antal nya företag per 1000 invånare Öka eller minst samma som ,9 8,5 Företagens uppfattning om Öka eller minst samma som - 71 kommunens service 2011 (mäts 2013) Andel av befolkningen med Öka eller minst samma eftergymnasial utbildning som tidigare mätning PERSPEKTIVMÅL: Kommunen bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Andel ekologiska livsmedel 30 % 27,7% 24,7% Andel matavfall som återvunnits 35 % 40% 36% genom biologisk behandling El- och energiförbrukning El- och energiförbrukning 0% 6,75% i kommunens lokaler ska minska med 2 % Andel miljöbilar i 90 % 63% 65% kommunens organisation Utsläpp av koldioxid från Utsläpp per anställd och Delvis genomfört Genomfört resor och transporter inom totala utsläpp från transporter kommunens verksamhet Invånarnas resande med Öka jämfört med kollektivtrafik målvärde 2012 är Vattenkvalitet och ekologisk Koncentration av totalfosfor. Delvis genomfört Delvis genomfört status i Märstaån och Verkaån samt grumlighet vid Märstaåns utlopp ska minska. Medvetenhet om klimat- och Öka eller minst samma som 2011 Delvis genomfört Delvis genomfört energifrågor inom kommunen som organisation, dess invånare, företag och organisationer Andel kommuninvånare som Genomförs och redovisas Genomfört Genomfört känner sig besvärade av trafikbuller (från väg-, tågoch/eller flygtrafik) i närheten av sin bostad PERSPEKTIVMÅL: Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Invånare som rekommenderar Öka eller minst samma som vänner och bekanta att flytta till kommunen Närhet till attraktiva natur- Öka jämfört med 2011 Delvis genomfört och rekreationsområden Boendesegregation gällande Minskat jämfört med - 31,6 inrikes och utrikes födda tidigare mätning Andel av befolkningen födda Öka jämfört med - utanför EU/EES med eftergymnasial tidigare mätning utbildning som har ett arbete motsvarande sin kompetensnivå Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 17

18 INVÅNARE OCH BRUKARE PERSPEKTIVMÅL: Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Invånarna om hur nöjda de är Öka eller minst samma som med kommunens verksamheter Kvalitetsmätning av Sammanfattande Delvis genomfört Delvis genomfört kommunens verksamheter helhetsbedömning Insatser enligt Öka jämfört med Ej genomfört Genomfört barnkonventionen tidigare mätning PERSPEKTIVMÅL: Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Invånarna om inflytande Öka eller minst samma i Sigtuna kommun Kommunens information Öka eller minst samma som på webben PERSPEKTIVMÅL: Alla ska känna sig trygga i vardagen. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Invånarna om trygghet Öka eller minst samma som Kostnad för skadegörelse på Minska jämfört med kommunens egendom Antal hushåll med bristande Minska jämfört med försörjningsförmåga Personer inom kommunens Minska jämfört med ,6 9,9 verksamheter som upplever mobbing, trakasserier och kränkning ORGANISATION OCH MEDARBETARE PERSPEKTIVMÅL: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Arbetsvillkorindex (AVI) Öka eller minst samma som Ledarindex Öka eller minst samma som Medarbetarindex Öka eller minst samma som Medarbetarna om delaktighet Öka eller minst samma som och inflytande 18 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun

19 PERSPEKTIVMÅL: Kommunens medarbetare är professionella och engagerade och organisationen är effektiv. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Invånarna om bemötande Öka eller minst samma som och tillgänglighet Bemötande och tillgänlighet via telefon Öka eller minst samma som PERSPEKTIVMÅL: Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs för utveckling. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Jämställdhetsindex (JÄMIX) Öka eller minst samma som Medarbetarna om organisationens Öka eller minst samma som 2011a arbete för jämställdhet och mångfald Andel anställda som upplever Öka eller minst samma som att kvinnor och män ges lika möjligheter EKONOMI PERSPEKTIVMÅL: Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara. Mätetal Beskrivning av målvärde Utfall 2012 Utfall 2011 Nettokostnad per invånare, Max snittutfall i 2,85 procentuell förändring jämförbara kommuner Låneskuld som andel Max 25 % 13% 23,6% av anläggningstillgångar Resultat exklusive extraordinära 2 % i snitt de senaste fem åren 3,8% 2,2% poster som andel av summan skatter och bidragsintäkter GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen reglerar kommunernas verksamhetsstyrning genom att det ställs krav på att det ska formuleras mål för ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv som tar sikte på kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiella mål ryms inom perspektivet ekonomi medan mål för verksamheternas inriktning återfinns inom perspektiven framtid och utveckling, invånare och brukare samt organisation och medarbetare. Uppfyllelse av målen framgår av redovisningen ovan. Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 19

20 Märsta är kommunens huvudort med en stark befolkningsökning. Märsta-Arlanda är ett av åtta regionala centra i Stockholms län och har ett strategiskt läge för transporter med regional tåg, länstrafik samt bussar till Arlanda och övriga Mälardalen.

21 FINANSIELL ANALYS Inledning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska information lämnas som inte framgår av resultat- och balansräkningen men som är relevant för bedömningen av kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen ska även ta upp viktiga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personal- och miljöfrågor samt analys av verksamheten och dess mål och uppdrag. Det senare kommenteras dels i förvaltningsberättelsen, dels under respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelse. Utgångspunkten för den finansiella bedömningen och analysen är kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. På sikt handlar begreppet om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för framtida åtaganden och investeringar. Dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion och inte lägga skuldbördan på kommande generationer. Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna (det så kallade balanskravet) om inte synnerliga skäl kan redovisas. Detta är dock inte tillräckligt för att uppnå god ekonomisk hushållning på lång sikt. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen. I den följande analysen är syftet att beskriva kommunens finansiella ekonomiska ställning och detta görs utifrån aspekterna resultat och finansiell styrka samt risk och kontroll. RESULTAT OCH FINANSIELL STYRKA Årets resultat Årets resultat visar ett överskott på 175,1 mnkr (år 2011: 30,0 mnkr). Årets redovisade resultat exklusive realisationsvinst motsvarar 2,0 procent av det egna kapitalet vid årets slut (inklusive realisationsvinst 22,4 procent) vilket kan jämföras med KPI:s förändring mellan december 2011 och december 2012, vilken har varit oförändrad , Årets resultat , mkr 54,7 54,7 30,0 175, Balanskrav Kommunallagens uttalade balanskrav, som innebär att verksamhetens kostnader inte får överstiga dess intäkter, har uppnåtts för verksamhetsåret (15,6 mnkr). Redovisning av balanskravet sker i not till posten årets resultat i resultaträkningen. I beräkningen ingår vinster från försäljning av omsättningstillgångar (exploateringsmark) vilket betraktas som en del av kommunens ordinarie verksamhet. I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2011 budgeterades ett positivt resultat på 166,0 mnkr. Det redovisade resultatet är således 9,1 mnkr bättre än vad som budgeterats. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas avvikelser mot budget bl.a. avseende exploaterings-/reavinster (-26,1 mnkr), inköp av inventarier av mindre värde (-18,4 mnkr), pensionskostnader (-9,0 mnkr) och återbetalda arbetsmarknadsavgifter (30,2 mnkr). Avvikelser mot antagen budget visar även kommunledningskontoret (0,9 mnkr), VA-verksamheten (0,4 mnkr) samt renhållningsverksamheten (3,9 mnkr). Negativa avvikelser finns på stadsbyggnadskontoret (-11,2 mnkr) samt fastighetsförvaltningsenheten komfast (-4,0 mnkr). Vidare har kommunstyrelsens anslag för oförutsett ej utnyttjats i sin helhet (20,6 mnkr). För övriga nämnders verksamhet redovisas positiva budgetavvikelser framförallt för Individ- och familjeomsorgsnämnden (13,4 mnkr), Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (5,4 mnkr) och för Miljö- och hälsoskyddsnämnden (0,4 mnkr). Äldre- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt utfall mot budget med 10,2 mnkr och Barn- och ungdomsnämnden med 0,7 mnkr. Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 21

22 Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter, inklusive resultat från exploateringsverksamheten och realisationsvinster, uppgår till 722,6 mnkr (569,4 mnkr) vilket är en ökning med 153,2 mnkr jämfört med föregående år. Exklusive realisations- och exploateringsvinster har en intäktsökning skett med 36,7 mnkr vilket motsvarar 7,4 procent. Ökningen består till övervägande del av statsbidrag från migrationsverket och länsarbetsnämnden vilket avser bidrag för omhändertagande av ensamkommande flyktingbarn respektive lönerelaterade bidrag främst beroende på den satsning på anställning av individer som saknade egen sysselsättning. Kostnadsökningen mellan 2011 och 2012 uppgår till 177,9 mnkr vilket motsvarar 8,1 procent. Lönekostnaderna inklusive pensioner har under året ökat med 119,7 mnkr. Detta beror i huvudsak på ökat antal anställda, avtalade löneökningar och ökade pensionskostnaderna. Den del av framtida pensionskostnader som utgör värdesäkring av tidigare intjänade pensionsförmåner redovisas som en finansiell kostnad och uppgår till ytterligare 7,7 mnkr. Kostnadsökningen avseende entreprenader och köpta tjänster uppgår till 31,7 mnkr (kostnadsökning på knappt 5 %). Kostnadsminskningar finns inom vissa områden bland annat avseende lämnade bidrag som minskat med 16,8 mnkr. Totalt uppgår personalkostnaderna till 1 285,1 mnkr (inkl pensionskostnader) och kostnader för köp av entreprenader/tjänster till 699,4 mnkr vilket utgör 54 procent (51 procent) respektive 30 procent (29 procent) av kommunens totala kostnader. Externa intäkter, % Avskrivningar Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 97,2 mnkr och har genomförts enligt antagna regler, vilka baseras på en individuell bedömd ekonomisk/teknisk livslängd för varje enskild anläggningstillgång. Under året har även nedskrivning skett med 3,6 mnkr för tillgångar som saknar värde eller haft för högt bokfört värde i förhållande till tillgångens nytta. Skatteintäkter och statsbidrag I tabellen nedan framgår förändringen av skatteintäkter och statsbidragsintäkter under de senaste fem åren. Siffrorna anges i miljoner kronor. År Skatter Statsbidrag/Utjämning Ökning ,0 178,0 77, ,9 198,7 49, ,3 265,9 92, ,4 315,1 100, ,4 397,6 143,5 Sigtuna kommun hade en något kraftigare tillväxt av skatteunderlaget än riket. Under 2011 var den något svagare än rikets. Den skillnad som finns regleras inom systemet för inkomstutjämningen. Skatteunderlagets slutliga tillväxt 2012 blir känt först i december 2013, siffran nedan avser prognos i februari I tabellen nedan visas skatteunderlagets årliga tillväxt under År Sigtuna Riket ,44 % 5,45 % Bidrag 10 % Övrigt 11 % ,36 % 1,31 % ,55 % 2,16 % Avgifter 6 % Generella statsbidrag och utjämning 15 % Material och tjänster 13 % Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter 30 % Externa kostnader, % Kommunalskatt 58 % Personal inkl pensioner 54 % ,81 % 2,99 % 2012 ingen uppgift 4,10 % * *prognos Kommunalskatteintäkterna ökade med 61,0 mnkr (51,1 mnkr) till 1 526,4 mnkr. Kommunalskattesatsen uppgick 2012 till 19,98 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2011, och tillsammans med landstingsskatten uppgick utdebiteringen till 32,08 procent. Vid beräkningen av skatteintäkterna har liknande beräkningsmodell som tidigare år använts. Den modell som använts vid redovisning av skatteintäkterna görs på egna bedömningar utifrån de prognoser för skatteutvecklingen som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat under första delen av år Modellen avviker därmed något från rekommendationen att det är SKL:s decemberprognos som ska användas. Skulle rekommendationen ha följts fullt ut hade kommunens skatteintäkter varit 1,5 mnkr lägre. Bidrag 3 % 22 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun

23 Erhållna statsbidrag uppgår till netto 397,6 mnkr (315,1 mnkr), vilket är en ökning med 82,5 mnkr sedan föregående år. Statsbidragen består av inkomstutjämningsbidrag 230,9 mnkr, kostnadsutjämningsbidrag 87,0 mnkr, regleringsbidrag 20,3 mnkr samt LSS-utjämningsavgift 16,5 mnkr. Under 2010 erhöll kommunerna ett särskilt konjunkturstöd, vilket för Sigtuna kommun uppgick till 49,9 mnkr. I samband med 2010 års bokslut beslutades att detta bidrag ska periodiseras under varför 16,7 mnkr redovisas som intäkt Slutligen erhålls en särskild fastighetsavgift vilken 2012 uppgår till 59,2 mnkr. Om skatteintäkterna och statsbidragen (utjämningssystemen) läggs samman är ökningen 143,5 mnkr i förhållande till föregående år. Skatte- och statsbidragsintäkterna är 11,4 mnkr högre än fastställd budget Verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter och statsbidrag , mkr Verksamhetens nettokostnader 1538,0 1524,7 1587,6 1525,1 1680,2 1625, Skatteintäkter och statsbidrag 1780,5 1728,4 1924,0 1741, Finansiella intäkter och kostnader inansiella intäkter uppgår till 10,4 mnkr, vilket är ett överskott jämfört med budget på 7,6 mnkr. Främst orsakas avvikelsen av den ränteintäkt, 4,0 mnkr, som erhölls med anledning av den utlåning av likvida medel som skedde i anslutning till den fastighetsförsäljning som genomförts under året. Förutom detta har avkastning på likvida medel och borgensavgifter från företag, främst AB Sigtunahem, för vilka kommunen lämnat kommunal borgen som säkerhet för företagens upptagna lån överstigit budgeterade belopp. 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-7,4 Finansnettot , mkr 0,4-7,8-6,9 Finansiella kostnader har minskat med 11,0 mnkr jämfört med 2010 och uppgår till 17,3 mnkr. Minskningen förklaras av att föregående år belastades resultatet av att en försäkringsteknisk ränta som ligger till grund för beräkning av framtida pensionsåtaganden förändrades. Räntekostnaden fördelar sig i huvudsak på värdesäkring av pensionsavsättningar 7,7 mnkr och ränta på upptagna lån och checkkredit till 9,6 mnkr. Kommunens genomsnittliga räntenivåer redovisas under rubriken Avsättningar och skulder. -25, , Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 23

24 Budgetförutsättningar Budgeten/verksamhetsplanen är ett viktigt instrument för styrningen av kommunens verksamheter och ekonomi. Där klarläggs kommunens mål för verksamheten och hur de medel som anslagits av kommunfullmäktige ska användas. I kommunens löpande uppföljning säkerställs sedan att de mål som antagits verkligen uppfylls och att verksamheten bedrivs inom fastställd budget. Anvisningar för Verksamhetsplan antogs av kommunfullmäktige i juni Där beslöts om preliminära budgetramar. Nämndernas budgetförslag, som inlämnades i september 2011, utgjorde underlag för de slutliga politiska prioriteringarna. Kommunfullmäktige antog i november 2011 Verksamhetsplan med ett budgeterat resultat på 1,0 mkr, vilket med låg marginal uppfyllde kravet på ekonomisk balans. Budgeten för 2012 inrymde en ökning av kommunens nettodriftkostnader och finansiella kostnader exklusive effekter av realisationsvinster med sammantaget 181,5 mkr eller 10,6 procent. Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknades samtidigt öka med med samma summa. Det budgeterade resultatet var därför oförändrat jämfört med år 2011 och uppgick till 1,0 mkr I driftbudgeten för 2012 budgeterades i verksamhetsplanen exploateringsvinster med 48,1 mkr vilket var en minskning med 14,5 mkr i förhållande till budget Skattesatsen var oförändrad och uppgick 2012 till 19,98 procent. året ombudgeteringar på 79,7 mkr från 2011 samt tilläggsbudgeteringar under 2012 på 68,7 mkr. Tilläggsbudgeteringarna avsåg framför allt anskaffning av ett vindkraftverk samt inköp av mark. Det omfattande investeringsprogrammet kommer att fortsätta vilket medför att låneskulden och därmed de finansiella kostnaderna ökar under åren framöver. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under planperioden. Finansieringsutrymmet, dvs. avsatta medel för avskrivningar samt årets resultat, uppgick i budget 2012 till 269,5 mkr. Upplåningen beräknades i slutet av 2012 uppgå till 219 mkr. I denna bedömning ingick 48,1 mkr i form av vinster från kommunens exploateringsverksamhet. Kommunstyrelsen avsatte medel centralt för löneökningar, indexregleringar, ökade avskrivningar, kapitalkostnader, pensionskostnader och oförutsett. Den oförutsedda potten uppgick till 10 mkr, vilket främst skulle användas för att ha beredskap att möta ökade kostnader med anledning av lågkonjunkturen. Frånsett regleringar till följd av löneavtal, internhyror, kapitaltjänstkostnader m.m. (beslutats av kommunstyrelsen) har den oförutsedda potten annat använts till att lämna ett antal tilläggsanslag, främst i form av en fortsatt satsning på näringslivsutveckling och miljö-, klimat- och naturutveckling och fortsatt skolutveckling. Sammantaget förstärktes nämndernas budget med netto 181,5 mkr. För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader avsattes 42,3 mkr. För demografiska förändringar avsattes 34.3 mkr. Vidare avsattes 9 mkr för att möta ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen, främst avseende placeringar av barn och unga. En satsning på s.k. resursjobb genomfördes under 2012 för vilket 31,2 mkr anslogs, samtidigt kunde en minskad ram på 10 mkr beslutas avseende försörjningsstödskostnader. För en satsning på skolutveckling anslogs 16,8 miljoner kronor. Slutligen anslogs 13,8 mkr för ökade avskrivningar och räntor. Antaget investeringsprogram i verksamhetsplanen innebar en ökning jämfört med I verksamhetsplanen för uppgick investeringsnivån till 195,8 mkr (2011: 167,6 mkr) för den skattefinansierade verksamheten samt 26,6 mkr (2011: 43,0 mkr) för VA-verksamheten. Till detta lades under Nämnd/kontor Kommunledningskontoret näringslivsutveckling Stadsbyggnadskontoret, miljö-, klimat- och naturvårdsarbete Barn- och ungdomsnämnden, förstärkta utbildningsinsatser Äldre- och omsorgsnämnden, önskad sysselsättningsgrad Belopp 2,0 mkr 0,8 mkr 2,6 mkr 1,2 mkr 24 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun

25 Det finns 49 förskolor i Sigtuna kommun. De flesta drivs i kommunal regi men ett antal är enskilt drivna barn mellan 1-5 års ålder. Nämndernas resultat Kommunens löpande verksamhet visar i förhållande till budgeten ett överskott på 14,1 mnkr inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild och affärsdrivande verksamhet (2011: 26,9 mnkr). Större avvikelser redovisas inom några verksamhetsområden, se nedanstående tabell: Överskott Individ- och familjeomsorgsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadssnämnden Anslag oförutsett Underskott Stadsbyggnadskontoret Äldre- och omsorgsnämnden Komfast 13,4 mkr 5,4 mkr 20,6 mkr -11,2 mkr -10,2 mkr -4,0 mkr Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun 25

26 Nedan redovisas utfall, budget och avvikelse för respektive nämnd. DRIFTREDOVISNING (tkr) Utfall Netto- Utfall Kostnader Intäkter Netto budget Avvikelse % budget Kommunstyrelse Kommunfullmäktige/styrelsen ,5% Kommunledningskontoret ,9% MatEnheten Särskild verksamhet ,3% därav: realisations- och exploateringsvinster av- och nedskrivningar, pensioner, interna poster med mera underhållsåtgärder, inventarier av mindre värde Stadsbyggnadskontoret ,4% VA-verket Renhållningen Räddningstjänsten ,1% Komfast Anslag oförutsett Summa kommunstyrelsen ,4% Nämnder och styrelser Kultur- och fritidsnämnd ,2% Barn- och ungdomsnämnd ,1% Individ- och familjeomsorgsnämnd ,2% Äldre- och omsorgsnämnd ,7% Utb. och arbetsmarknadsnämnd ,3% Miljö- och hälsoskyddsnämnd ,1% Bygg- och trafiknämnd ,6% Familjerätt ,3% Överförmyndare ,4% Summa nämnder och styrelser ,5% Verksamhetens nettokostnader ,5% Utifrån antagen budget redovisar nämnderna och förvaltningarna såväl positiva som negativa avvikelser. Större överskott i förhållande till budget redovisas inom Individ- och familjeomsorgsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Överskott inom Individ- och familjeomsorgsnämnden finns främst avseende bidrag för ensamkommande barn. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnd-ens överskott beror bl a på att den särskilda satsningen på arbetslösa, de sk resursjobben, som genomförts under generat mer bidrag än vad som förutsågs. Överskott finns även inom gymnasieverksamheten. Underskott i förhållande till budget redovisas bl a inom stadsbyggnadskontoret vilket främst beror på tre faktorer, höga kostnader för snöröjning och halkbekämpning, bostadsanpassningsbidrag och kostnaderna för offentlig belysning. Komfast redovisar främst ett överskridande avseende felavhjälpande och planerat underhåll. Nämndernas andel av verksamhetens nettokostnader, % Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 18,2 % Barn- och ungdomsnämnd 44,5 % Miljö- och hälsonämnd 0,4 % Kommunstyrelse 3,2 % Äldre- och omsorgsnämnd 22,6 % Individ- och familjeomsorgsnämnd 5,3 % Kultur- och fritidsnämnd 4,9 % 26 Årsredovisning 2012 Sigtuna kommun