Svensk Trafiktidning. Årgång 91. En tidning för medlemmar i Saco-förbundet Trafik och Järnväg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Trafiktidning. Årgång 91. En tidning för medlemmar i Saco-förbundet Trafik och Järnväg"

Transkript

1 vensk rafiktidning 4 eptember 2010 Årgång 91 n tidning för medlemmar i aco-förbundet rafik och Järnväg

2 ledare Hur mycket tror du din lön ökar i år? () å har en rekordvarm sommar och välbehövlig ledighetsperiod gått till ända och de flesta av oss är åter i arbete. Men inte alla. spåren av lågkonjunkturen genomfördes under den gångna vintern/våren förhandlingar om arbetsbrist på många håll. Det innebär att vi har kollegor som nu eller senare i höst inte kommer att ha något arbete att gå tillbaka till. det läget är det trösterikt att Js inkomstförsäkring innebär att de drabbade får en respit och inte omedelbart måste börja oroa sig för hur man ska klara sin och familjens ekonomi. Det är också glädjande att konstatera att ganska många verkar komma i nytt arbete relativt snabbt. Den slutsatsen kan dras av det faktum att långt ifrån alla uppsagda förefaller behöva ta inkomstförsäkringen i anspråk. Många lyckas faktiskt hitta nytt arbete innan uppsägningstiden är till ända. Den förbättrade konjunkturen bidrar otvetydigt till detta. ysselsättningen ökar och kan förväntas göra så de närmsta åren. v J medlemmar är det i dagsläget en dryg procent som är arbetslösa. andra sektorer är läget dystrare. Vi arbetar trots allt i en sektor som på olika sätt har framtiden för sig. årets nr 1 av restes frågeställningen enligt rubriken. Det uttrycktes förhoppningar om ett hyggligt realt utfall. Man kan väl konstatera att arbetsgivarna i lönerörelsen drog nytta av den känsla av kris som präglade förspelet till löneförhandlingarna. varje fall på de avtalsområden som innehöll siffror och potter. Ju längre tid det tar med lokala förhandlingar alternativt lönesamtal desto mer torde det förbättrade konjunkturläget spela oss i händerna. På vissa håll genomfördes lönerevisionen redan innan sommarsemestrarna men på de flesta håll förefaller man tagit en paus över sommaren för att fortsätta nu i höst. Det är naturligtvis på tok för tidigt att utvärdera utfallet av lönerörelsen. ärskilt gäller detta på pårtrafikavtalets område där J ju dels blivit part i avtalet och dels slagit in på en mer decentraliserad lönebildningsmodell. apporterna som kommit in är väldigt spretiga. På sina håll har den nya modellen givit upphov till avsevärt bättre löneutfall än vad som kom att bli märket på stora delar av arbetsmarknaden. Från andra håll vittnas om att framförallt arbetsgivarna haft svårt att frigöra sig från gamla invanda mönster för lönebildning. J kommer naturligtvis att utvärdera årets avtalsrörelse när underlaget är bättre och återkomma med mer bestämda slutsatser. Där så är påkallat kommer vi att återkomma med reaktioner till motparten. Björn Karlsson redaktion vensk rafiktidning Nr 4. Årgång 91. eptember 2010 edaktion: Box 2131, tockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 elefon, kansli: elefontid: Mail: kansli@tj.nu nn-charlott Juliusson Mail: ann-charlott.juliusson@tj.nu Björn Karlsson Mail: bjorn.karlsson@tj.se Jan andgren Mail: jan.sandgren@tj.nu tig Blomberg Mail: stig.blomberg@infranord.se ören vensson Mail: soren.svensson@trafikverket.se nsvarig utgivare: Jan andgren Hemsida: Produktion: xaktaprinting B ryck: xaktaprinting B Omslagsbild: tina Olsson; J-medlem och arbetsmiljöspecialist vid rafikverket Foto: ören vensson idningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i J. 2

3 J och medlemskontakter Plattformsarbetet om väl många känner till har förbundet under det gångna året ägnat sig åt viss självrannsakan och intern analys genom det visionsarbete som gick under arbetsnamnet J Plattform. rbetet slutfördes under våren och mynnade ut i en presentation i slutet av maj inför 2010 års samlade förbundsfullmäktige. Bl a formulerades visionen att J ska vara det självklara valet för Dig inom trafiksektorn. Målsättningen för förbundet är att vi på några års sikt ska växa till 4000 yrkesaktiva medlemmar (från dagens dryga 3700). n förutsättning för den målsättningen är naturligtvis att de befintliga medlemmarna är nöjda med sitt förbund. Det är medlemmarnas omdömen och synpunkter rörande förbundet som gör att oorganiserade arbetskamrater eller kollegor med annan facktillhörighet väljer att gå med i J. Förbundet kan lägga ner hur mycket pengar som helst på att rekrytera nya medlemmar men ingen sådan riktad insats är tillnärmelsevis så effektiv som mun mot mun-metoden. Du som medlem Det viktigaste om vi vill växa är då förstås att vi verkligen månar om er befintliga medlemmar. tt ni känner förtroende för att förbundet ger så god valuta för medlemsavgiften som bara är möjligt. Förbundsledning och kansli ska vara kostnadseffektiva och alltid ha den enskilde medlemmens bästa för ögonen. Medlemmarna ska känna att J är det Nära förbundet. Huruvida ni medlemmar är nöjda med ert förbund beror förstås på en mängd olika förhållanden. kälen att vara med i ett förbund varierar från individ till individ. n grundbult i sammanhanget är att kommunikationen mellan medlem och kansli/förbundsledning fungerar bra. Ordet kommunikation rymmer ju en mängd olika sätt att ha kontakt. Det personliga samtalet mellan fyra ögon eller över telefon, att ta del av budskap i det alster du just nu håller i handen, medlemsmöten, kurser, konferenser, hemsida, Jaktuellt, nya sociala medier som bloggar, facebook, twitter osv. Det absolut största behovet av kommunikation har den medlem som på något sätt råkat illa ut och behöver snabb hjälp i en arbetsrelaterad fråga. Man kan hotas av uppsägning, ha ett arbetsmiljöproblem eller ha behandlats illa av någon chef eller arbetskamrat, kan behöva hjälp med någon myndighetskontakt eller liknande. J absolut viktigaste uppgift i sådana situationer är att jag som medlem omedelbart ska kunna komma i kontakt med en tjänsteman på kansliet, kretsombud eller någon annan som i den aktuella situationen kan vidta de åtgärder som behövs och hjälpa mig på bästa sätt. det avseendet fungerar kommunikationen inom J. Det är omvittnat att J är det nära förbundet med korta kontaktvägar, snabb och kompetent service mm. Kan vi bättre? tt vissa saker fungerar bra räcker inte. Också vi måste sträva efter att ständigt bli bättre. idningens vara eller inte vara som kommunikationsmedel är inte okontroversiell. Den uppskattas av vissa medan andra är mer tveksamma till om utgivning av en tidning med små personella och ekonomiska medel leder till den bästa medlemsnyttan för den insatta kronan. Vår hemsida är inte särskilt levande. J-aktuellt har på senare tid inte kommit ut med den frekvens som är önskvärd. Har vi försummat de nya sociala mediernas betydelse i sammanhanget? llt detta har bidragit till att vi inom ramen för Plattformsarbetet funnit oss föranlåtna att bryta ut kommunikationsfrågorna i vid bemärkelse till behandling i särskild ordning. Vad gör J? edan under mitten av augusti månad samlades förbundsstyrelsens arbetsutskott, vi på kansliet samt extern sakkunnig för att under två dagar ta de första stegen mot att framöver bli bättre på medlemskommunikation. Utifrån tidigare genomförda attitydundersökningar kan vi dra vissa slutsatser om vad som för medlemmarna är viktiga frågor för en fackförening att ägna sig åt. Hög prioritet har naturligtvis lönefrågan. lla vill vi ha en rättvis och korrekt lön för våra arbetsinsatser. n huvuduppgift är att främja lönebildningsmodeller som åstadkommer detta. jälvklart är också trygghets- och arbetsmiljöfrågor i vid mening huvuduppgifter för oss. För många medlemmar är det angeläget att J verkar för förmånliga försäkringslösningar av skilda slag liksom andra slags medlemsförmåner. Kort sagt vill vi förstås koncentrera oss på det som ni medlemmar upplever som viktigt och hitta ett bra sätt att kommunicera i alla dessa avseenden. edan är det naturligtvis så att olika medlemmar har olika behov och olika intresse av mer regelbundna kontakter med sitt fackförbund. ngagemanget varierar liksom skälen till att vara medlem. Det är ett faktum att många ser avgiften till sitt förbund mer som en försäkringspremie som man betalar för att ha tillgång till stöd och biträde om man råkar illa ut. ndra är medlemmar därför att man vill tillhöra en organisation som är stor inom sitt gebiet och har särskild kunskap om den bransch där man är verksam. ndividers olikheter gör också att man är olika mottaglig för olika sätt forts sid 4 3

4 Från friskvård till hälsoarbete Foto: ören vensson Per-rik Westman har deltagit i hälsoarbetet vid rafikverket. tt företaget skapar möjligheter för personalen för friskvårdsaktiviteter är vanligt sedan många år. Det kan handla om att låta genomföra olika typer av friskvårdsaktiviteter en timme i veckan på arbetstid, att sponsra ett gymkort eller att på andra sätt få personalen att röra på sig fysiskt. På senare år har allt fler företag och myndigheter insett vikten av att ha en frisk personal. n personal som inte bara är närvarande på arbetet, utan också orkar producera mera. tudier har visat att en god fysik också innebär att produktiviteten höjs. Det nya är att inte begränsa sig till fysiska aktiviteter i grupp, utan att tänka igenom vad man vill uppnå. Därför behöver man också erbjuda ett mer omfattande och effektivt hälsoprogram. tt sådant hälsoprogram kan t.ex. handla om stöd för rökavvänjning, säkra bra frukost och lunchmöjligheter, individanpassad motion, särskilda satsningar för den del av personalen som har ökad risk samt hälsofrämjande ledarskap. ill det kan man erbjuda motionskort, friskvårdsbidrag och friskvårdstimme. För att ledningen ska bli intresserad av en hälsosatsning i större skala kan det krävas att visa på de ekonomiska vinsterna. Det kan göras genom att göra en enkel kalkyl, kanske enligt följande: Genomsnittlig lön för medarbetaren är kr/månad eller kr/år. n bedömning är att satsningen leder till att produktiviteten ökar med 5% bland 600 medarbetare 5% x kr x 600 = 14,4 miljoner kronor Företaget skulle alltså med väl genomtänkta satsningar kunna producera väsentligt mer alternativt producera lika mycket med färre resurser. nom rafikverket diskuteras för närvarande det framtida hälsoarbetet och engagemanget är stort bland de som ingår i en partsammansatt arbetsgrupp, som har träffats ett antal gånger under försommaren och hösten. Det är viktigt med friska medarbetare vid rafikverket, anser Per-rik Westman och tina Olsson (se omslagsbilden) som är två av dem som engagerat sig i rafikverkets hälsoarbete. Vi hoppas att rafikverket blir en föregångare inom området och visar hur en modern myndighet hanterar detta område, avslutar tina Olsson. ören vensson forts från sid 3 att kommunicera vilket naturligtvis måste inverka på den kommunikationsstrategi en organisation väljer. llt detta är sådant som diskuterades i augusti och för närvarande övervägs inom förbundsledningen. lla dessa olika aspekter måste beaktas när vi överväger hur vi respektive medlemmarna vill kommunicera med varandra. Vad vill vi? rbetet ska så snart som möjligt leda fram till en mer strukturerad plan för 4 medlemskommunikation. Vi ska naturligtvis värna om våra styrkor; närheten och de korta kontaktvägarna. Det överlägset bästa sättet att kommunicera är alltjämt det personliga mötet, att sitta och samtala med rätt person, att gå en utbildning, delta i en konferens, ett föreningsmöte, en kongress osv. Den typer av aktiviteter vill vi prioritera. Men vi måste också komma fram till hur vi ska använda vensk trafiktidning, J-aktuellt, webben, mail, sociala medier på bästa sätt och också om dessa medier är de rätta. Det vi i vårt analysarbete kommer fram till att vi vill, måste sedan anpassas till de personella och ekonomiska resurser vi har. lutresultatet ska vara att du upplever att vi säger rätt saker, på rätt sätt och att du känner igen dig i det vi gör liksom att du ska ha en möjlighet att göra din röst hörd inom förbundet. Björn Karlsson

5 Nytt och modernt? Viktigt med uppdateringar i medlemsregistret! Vi når nästan alla medlemmar med vår medlemstidning. Vi skulle gärna vilja nå alla även via e- post, men vi saknar fortfarande en hel del e-postadresser i vårt register. -postadresserna är nödvändiga för snabb information. Det är viktigt för dig som medlem att meddela oss på kansliet om det sker någon förändring för dej, t ex att du byter arbetsgivare, flyttar eller kanske blir arbetslös. Om du tror att vi inte har rätt adress eller inte alls har din e- postadress, skicka gärna ett meddelande till oss där du anger vad du heter, arbetar, bor och vad du har för e-postadress. kicka meddelandet till kansli@tj.nu. Hellre ett meddelande för mycket än inget alls Vid förhandlingar om nya kollektivavtal strävar (?) både arbetsgivare och arbetstagare att skriva nya avtal så de är lätta att förstå. gamla avtal finns ordvändningar och uttryck som kan vara svåra att förstå för dagens läsare. Från fackens sida vill vi dock bevaka att texten ska vara så omfattande att den inte ger utrymme för alltför mycket godtycke. Vi anser att reglerna ska tillämpas lika för alla anställda även om vi vet att individer läser text på olika sätt och på så sätt blir det oenighet om vad som ska gälla. Här är ett tänkbart förslag till modern text i ett kollektivavtal: Vid förändring av verksamheten som medför att medarbetaren på arbetsgivarens initiativ flyttar eller omstationeras till annan ort ligger det i arbetsgivarens intresse att verka för en lösning för individen som gagnar alla inblandade. ådana lösningar kan avse ersättning för direkta och nödvändiga kostnader för flyttning, samt under en övergångstid, ersättning för fördyrade levnadskostnader till följd av dubbel bosättning eller ökade resekostnader. Några tänkbara oklarheter till ovanstående text. rbetstagaren känner att han/hon behöver flytta även om avståndet inte är så stort till den nya arbetsplatsen. Det finns inga lämpliga allmänna kommunikationer och familjen har inte råd med två bilar och den som förflyttas har tidigare kunnat gå eller åka cykel till sin arbetsplats. rbetsgivaren anser att det går att pendla till den nya arbetsplatsen eftersom avståndet är kortare än fem mil. Någon ersättning för flyttning kan därför inte utgå enligt arbetsgivarens syn. Hur löses detta? Vad menas med direkta och nödvändiga kostnader? detta fall är avståndet så långt att det inte går att bo kvar på den gamla orten och familjen beslutar sig för att flytta. tt exempel på vad den som flyttar kan anse är nödvändigt är att skaffa nya gardiner. rbetsgivaren kan anse att detta inte är nödvändigt eftersom fönster i dagens bebyggelse är så standardiserade att alla har samma storlek på fönstren. Någon ersättning för nyanskaffning av gardiner kan därför inte utgå även om det är en direkt kostnad för den som flyttar. Vad menas med en övergångstid? Den som flyttar har barn i skolåldern och anser att barnet bör gå ut sin skola innan familjen flyttar. Det betyder att flyttning inte sker så snart som möjligt även om det går att få tag i bostäder tidigare på den nya orten. Visserligen är hyran på den nya orten nästan tre gånger så hög men det finns lediga lägenheter så inflyttning kan ske direkt. Vad innebär det då att man kan få ersättning för fördyrade levnadskostnader under en övergångsperiod? Familjen bor kvar på den gamla orten men den som förflyttats måste skaffa tillfälligt boende på den nya orten eftersom det inte går att pendla till den nya arbetsorten. Är fördyrade levnadskostnader logi och traktamente för den som förflyttats under hela tiden familjen bor kvar eller kan arbetsgivaren säga att det finns bostäder på den nya orten så inga fördyrade levnadskostnader uppstår? Ja, ovanstående var några exempel på vad ett modernt avtal kan skapa för frågeställningar. Naturligtvis finns oklarheter även i gamla och omoderna avtal men parterna på arbetsmarknaden har gemensamt kommit fram till spelregler som innehåller mer detaljer och på så sätt ger en klarare bild av individens rättigheter i olika sammanhang. Vi som representerar de fackliga organisationerna har många gånger fått höra att vi inte ska belasta avtalen med mycket text. Vid förändring av avtal försöker vi dock att behålla värdet på något sätt. Det kan vara svårt att jämföra värdet av ny och gammal text. Dessutom känns det som om arbetsgivaren försöker minska kostnaderna när man byter avtal och då blir det svårt att komma framåt i förhandlingar om nya avtal. tig Blomberg i marginalen 5

6 För resenärerna är informationstavlan vid tockholms central kvittot på om järnvägssystemet fungerar eller ej. Foto: ören vensson Järnvägstrafiken ökar underhållet minskar Utöver nödvändiga kraftfulla investeringar i mer järnväg behövs satsningar på underhållet av befintliga järnvägar. Hur många signalfel och hur många växelfel har inte de arma resenärerna informerats om under året! Hur många nedrivna kontaktledningar ska läggas därtill! Det resenärerna befarar och faktiskt talar om ganska ofta är att underhållet är sämre nu än tidigare. Detta bekräftas också tydligt genom Banverkets årsredovisning för 2009 genom följande indexserie av underhållskostnader från 2002: 6 År: ndex: nligt UC internationella järnvägsunionen har verige varit ett av de europeiska länder som satsat minst på järnvägsunderhåll under flera år. Norge och Finland har historiskt satsat mer i förebyggande underhåll relativt sett. nligt uppgift avser regeringen i stort fördubbla banavgifterna under en tioårsperiod. ka de pengarna återinvesteras i järnväg eller i ytterligare förbifarter för bilarna? Ökning av banavgifter vältras naturligtvis över på kunderna. nom godstrafiken är det särskilt allvarligt med hänsyn till den knivskarpa konkurrensen från bilarna. För att stärka järnvägens konkurrenskraft eller åtminstone bibehålla den behövs vägavgifter, trängselavgifter på väg och

7 J frågar Vad ser du fram emot under hösten? homas dmark, 44 år, yresö, arbetar som personalplanerare vid Nobina. Jag ser fram emot en fin höst med fint väder och hoppas att J kan stärka sina positioner ytterligare. ökad kilometerskatt för lastbilstrafiken. När det gäller underhållet föreligger ett eftersläp bland flera persontrafikoperatörer också. År 1969 kunde man landa på månen år 2010 kan man inte ens klara så banala problem som dörrstängning och ventilation på tågen. Vid upphandling av spårbunden kollektivtrafik lovar gamla och nya operatörer ständigt minst 95- procentig rättidighet, mindre än en procent inställda tåg samt rena och trygga miljöer. Verkligheten är en annan: tändiga förseningar är det inte för kallt är det för varmt för tågdrift. tockholmstågs tågsäten är så nedskitade att resenärerna smutsar ned kläderna. X2-ernas toaletter fylls av avrivna pappershanddukar eftersom kunskapen om hur man fyller pappersbehållare tydligen gått förlorad. Den s k plockstädningen tycks ha upphört när man gång efter annan tvingas sitta bland tidigare resenärers avskräde i såväl :a som :a klass. Och inser inte tockholmståg/ rafikverket/l att av sanitära skäl måste rökning tillåten på överfyllda plattformar typ tockholms Central upphöra. Det är uppenbart att det behövs skärpning i vår bransch. Främst gäller det för politiker, rafikverket, operatörer och upphandlande enheter att övergå från snack till verkstad. Om 95 % av snacket omsattes i praktisk handling och löftena hölls skulle rättidigheten hamna på minst samma nivå. jan sandgren Martin mith, 48 år, Lerum, ny sektionschef för tågledningssystem vid rafikverket. Jag har fått nytt jobb inom rafikverket och ser med stor tillförsikt på denna utmaning. homas Olin, 44 år, Bara, arbetar som driftledare vid rriva åg. Jag hoppas att vi kan få en bättre organisation med en bra struktur inom företaget. Foto och intervjuer: ören vensson 7

8 i marginalen Konkurrenskraftiga löner för aco--medlemmarna Kompetens och prestation ska löna sig. ttraktiva arbetsplatser och avtal som ger utrymme för individen att påverka sina egna villkor. Löneavtal utan centralt fastställt utrymme. Årlig löneöversyn. Lön som är individuell och differentierad. Fler enskilda överenskommelser. Bättre kvalitet på lönesamtal och lönesättande samtal. Det här är några av aco- -kartellens krav inför de centrala förhandlingar som dragit igång efter sommaren. yftet är att förhandla fram ett nytt centralt statligt avtal som ska gälla från den 1 oktober. Motparten rbetsgivarverket har som sitt förstahandyrkande ett tillsvidareavtal, dvs ett avtal som löper tills vidare utan slutdatum. De tänker sig ett uppsägningsbart avtal med lång uppsägningstid (nio månader). Den första tidpunkten utan bundenhet till avtalet skulle dock infalla först efter tre år, dvs den 1 oktober illsvidareavtal finns på andra arbetsmarknadssektorer och J menar att konstruktionen som sådan inte behöver avvisas. Däremot bör fördelar och nackdelar identifieras. tt eventuellt systemskifte bör inte ske från den 1 oktober i år utan möjligen kan parterna under avtalsperioden partsgemensamt utreda saken närmare. J har starkt inflytande i aco- -kartellen. ören vensson och Jan andgren sitter med i kartellens representantskap som bl a beslutar om avtalsförslag ska antas eller förkastas. Under höstens avtalsrörelse går Jan andgren också in i kartellstyrelsen som ordinarie ledamot. tyrelsen sammanträder varje torsdag under avtalsrörelsen. J har totalt mer än 900 medlemmar vid rafikverket, ransportstyrelsen och tatens järnvägar (affärsverket) som berörs av förhandlingarna Jan andgren Även om projektchefen iggert ndersson för Förbifart tockholm ibland pekar med hela handen, behöver han skapa delaktighet bland personalen för att lyckas Foto: ören vensson Beslut och delaktighet Hur ska beslut fattas för att enkelt genomföra en förändring? tt enkelt sätt är att chefen fattar alla beslut eftersom han/hon alltid är mest insatt i frågan och därför fattar de klokaste besluten. Kanske är detta sätt inte bara det enklaste utan även bäst för framtiden. Visserligen blir det ett antal personer som inte accepterar detta sätt att fatta beslut men då får de väl söka sig till en annan arbetsgivare, det finns ju många andra som vill ha de jobb som blir lediga efter de som slutat. Det går att göra nyanställningar men det går även att vända sig till bemanningsföretag eller konsulter så får företaget den hjälp som behövs. tt annat sätt att fatta beslut är att försöka få de anställda delaktiga i besluten. Vilka fördelar kan finnas med ett sådant sätt att fatta beslut? När medarbetarna har haft chans att påverka beslutet slipper chefen missnöje och kritik i efterhand. Man tar tillvara den kunskap och kompetens som finns i företaget Motivationen för att genomföra förändringarna ökar Frågeställningarna belyses från olika håll och kan ge andra tankar än det som verkar bäst vid en hastig blick på frågeställningen. De fackliga organisationerna har på papperet ett visst inflytande i beslutsprocessen genom medbestämmandelagen. Det är dock alltid chefen som fattar beslut så vårt inflytande är inte så stort i alla frågor. Vi kommer till möten men har inte klart för oss vilka beslut som ska fattas och framförallt, vi har inte hunnit föra någon dialog med de personer som berörs. bland känns det som om medbestämmandelagen är en papperstiger. tig Blomberg 8

9 Plattform 2009 ger fler medlemmar? å var sista förbundsfullmäktigemötet, FF avklarat och J kommer som många andra fackförbund hålla kongress vart annat år. Detta av bland annat kostnadsskäl så att vi kan knyta ytterligare resurser till förbundskansliet. llt för att ytterligare öka medlemsnyttan enligt FF. n fråga som diskuterades och gicks igenom var Plattform 2009 som resulterat i en vision för förbundet. J ska vara det självklara valet för Dig inom trafiksektorn. tt mål som också lagts fast är att förbundet ska öka antalet yrkesaktiva medlemmar till 4000 samt att vi kontinuerligt ska verka för att öka andelen nöjda medlemmar. Jag läser ovanstående i en artikel i senaste och efter en stunds begrundande av vad jag läst och varit med om (jag var FF-delegat) ställer jag mig frågan - hur ska detta gå till? Det verkar som vi har ett arbete att utföra. n annan fråga man kan och bör ställa sig är vad kan jag som medlem göra för att bidra till att öka rekryteringen till J? Jag tror att när du upplever att något är bra så berättar du det för kollegor och vänner och delar med dig av dina erfarenheter. Med andra ord är det inte så stor skillnad på att rekrytera och att rekommendera. Här finns en jättepotential eftersom om alla medlemmar berättar för en kollega som inte är med i J och lyckas få denne att komma med så får vi med ens 3700 nya medlemmar och vips har vi uppnått den tioprocentiga ökning som vi satt som mål med råge. Nu är det förstås inte fullt så enkelt men det jag vill illustrera är att det gäller att vi tillsammans tar krafttag och berättar för omgivningen att vi finns och vad vi gör. Hur gör jag då detta? För egen del brukar jag alltid tala om för t ex nya anställda vad J är för något och vad vi står för. Många argument för att vara med i J hittar man i det specialnummer av vensk rafiktidning som brukar komma på hösten och som brukar omnämnas som M J. Detta nummer brukar jag med fördel lämna över till den potentielle nya medlemmen. Det finns även annat material att få från kansliet som kan användas. n fråga som ofta dyker upp i dessa sammanhang är hur det fungerar med J försäkringar. Även här finns ett utmärkt material att få från kansliet och om du inte själv kan svara på frågorna så finns det hjälp att få från din J-förening, enhet eller kansliet. Det viktigaste är dock inte hur man gör utan att man pratar med jobbarkompisarna och visar upp J. Vi är i en situation där arbetsmarknaden är tuff och det är väldigt viktigt att vi håller ihop för att nå en optimal medlemsnytta. Det är även viktigt att vi är där när medlemmen behöver hjälp och stöd. Närheten till våra medlemmar är vår stora styrka så jag är övertygad om att vi kan uppnå målet för medlemsökningen om vi hjälps åt, för vi finns nära medlemmarna, vi kan branschen, vi har nätverken och vi kan förhandla. å slutfrågan får bli kan vi rekrytera? Ja, jag vet att vi kan, så med dessa rader vill jag uppmana alla medlemmar i förbundet: ut och rekommendera för förbundets fortsatta expansion och välgång så att vi uppnår visionen: J ska vara det självklara valet för Dig inom trafiksektorn. Olle östman, J-föreningen vid J B Krisavtal vid -train De fackliga organisationerna och företagsledningen vid -rain diskuterar förutsättningarna för ett så kallat krisavtal om företaget i framtiden skulle hamna i kris med liknande konsekvenser som det isländska askmolnet förorsakade i våras. Frågan är en smula komplicerad men J anser det värdefullt att diskutera frågan när det är lugnt. Många problem måste redas ut. Hur definieras en kris, som utlöser åtgärder? Hur kompenseras de anställda för eventuella avsteg från gällande regler och kollektivavtal? Vad bjuder -train för ett krisavtal? J företräds i diskussionerna av Gunnar Melin och Linda Forss. J-enheten vid -train har numera fler än 30 medlemmar. Jan sandgren llvarliga ekonomiska problem för rafficare n övergripande strukturell förändring 2009 av rafficare följs av en ny i skrivande stund. rafficare vill omförhandla avtalen (= försämra), förändra huvudorganisationen, dra ned på personal såväl i drift som i administration och göra uppsägningar. amtidigt inordnas det i dag organisatoriskt fristående (dotter)bolaget rafficare i moderbolaget som affärsområde. Frågan är om åtgärderna räcker för att få upp rafficare på spåret igen. Kostnaderna i relation till intäkterna är i obalans. ffärsavtalen ger inte alltid de intäkter som behövs, hyresavtalen belastar resultatet synnerligen negativt, avtal tappas till konkurrenter. De kraftiga avtalsförsämringar för de anställda rafficare vill aktualisera motsvarar ca tio procent av den resultatförbättring, som man själv säger är nödvändig för att generera ett skäligt resultat. J är tveksam till om ens / rafficare själva tror att ännu en amputation ger en helare kropp. Jan sandgren i marginalen 9

10 i marginalen torstockholms Lokaltrafik, L ses över. n omfattande verksamhetsöversyn pågår vid L med syfte att skapa ett företag med högre strategisk och affärsmässig kompetens. ffärsavtalen ska styra mot en högre effektivitet i trafik och infrastruktur. Beställarrollen ska renodlas och verksamheter som lagerhållning, trafikledning, utbildning och besiktningar mm kan avyttras till andra aktörer på marknaden. Förändringarna får givetvis personalkonsekvenser. De fackliga organisationerna är under hösten involverade i de strukturella förändringarna och möjlig/önskvärd modell för bemanning av den nya organisationen. Förslag till trygghetsskapande åtgärder står högt på agendan. L vill som grundprincip bland annat att enheter som inte ombildas flyttas med befintlig personal, att en entreprenör som tar över uppgifter från L också ska ta över den personal som idag utför uppgifterna och att befattningar som inte förändras så långt möjligt ska bemannas med personer som idag utför uppgifterna. J anser detta i princip vara rätt tänk. ärskild avtalspension kan aktualiseras för oplacerade som fyllt 61 år, övertaliga kan erbjudas individuella trygghetsprogram och under vissa förhållanden kan förlängd uppsägningstid vara aktuell. Väl skött kan L vara inne på rätt spår! J har idag nästan fyrtio medlemmar vid L Jan andgren Långvariga förhandlingar inom nfra Förutvarande Banverket Produktion bolagiserades som bekant vid senaste årsskifte och antog namnet nfranord. Något skifte av central arbetsgivarorganisation skedde inte då utan bolaget fortsatte att tillämpa samma statliga regelsystem som tidigare statens ffärsverksavtal, V inklusive det lokala kollektivavtalet BV:V. nfranord begärde ursprungligen utträde ur statliga rbetsgivarverket från 1 oktober i år och inträde i arbetsgivarorganisationen lmega från samma datum. Under september har dock skifte av central arbetsgivarorganisation skjutits upp ett halvår. J tycker att skifte av arbetsgivarorganisation är såväl skälig som nödvändig. lmega och nfranord har haft och har ambitionen att etablera dels ett nytt branschavtal dels ombesörja en inrangering av nfranord i det nya branschavtalet. nkelt uttryckt är ett branschavtal ett regelsystem som ska utgöra det centrala avtalet för samtliga företag i branschen som är eller blir anslutna till lmega. ftersom ett branschavtal i en rad avseenden inte överensstämmer med de regelverk som gäller de anställda vid nfranord idag träffas ett kompletterade avtal inrangeringsavtal för de nu anställda vid nfranord. J och övriga fackliga organisationer anser i grunden att nuvarande villkor ska föras över och gälla för den personal som idag finns vid nfranord arbetsgivaren har en lite annorlunda uppfattning! mbitionen var som vanligt att förhandla fram nya avtal i god till den första oktober, men trots ett dussintal förhandlingsdagar före midsommar stod parterna så långt ifrån varandra att man fick bryta för semester. Återupptagna förhandlingar i augusti, september och oktober har gått om inte i stå så exempellöst trögt. J vill ha ett centralt branschavtal och ett lokalt vettigt avtal för nfranord inklusive en rimlig inrangering. För att om möjligt att uppnå detta har lokala parter fått i uppdrag att skyndsamt söka överenskomma om det lokala avtalet först. Detta skulle senare eventuellt kunna upphöjas till centralt branschavtal efter vissa ändringar. J kommer att bli part i ett centralt branschavtal med lmega tillsammans med veriges ngenjörer, eko och. Det är med andra ord samma parter som i vårt pårtrafikavtal. J har nästan 300 medlemmar vid nfranord. Det är tänkbart/troligt att konkurrenter till nfranord på sikt ansluter sig till lmega för att kunna tillämpa samma centrala branschavtal. Företag där J har medlemmar och därmed intressen är t ex trukton, Ångpanneföreningen och Balfour Beatty med tillsammans ett hundratal Jmedlemmar. Jan andgren 10

11 törningar i järnvägstrafiken Landshövding Per Unckel har svettats i värmen i somras med att utreda kylan och de störningar som den, snön och en del andra faktorer förorsakade järnvägstrafiken tidigare i år. nfrastrukturminister Åsa orstensson som tillsatt utredaren vill att vi ska lära av vintern. Jan Forsberg, vd vid J B säger sig sedan länge vara klar med läxan och vill ha en ny lika svår vinter för att visa (marknaden) att man lärt sig av vad som hände senast. ill det får man väl foga att det inte alltid är den som lämnar tentan först som får bäst betyg! Hr Unckel ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 oktober i år. Förseningar lär inte accepteras. Jan sandgren i marginalen Foto: ören vensson tog biljetterna vägen? verige är fantastiskt. Det tycker de flesta av oss med viss rätt och för det mesta med positiva förtecken. Men kanske inte alltid ändå! Vi tittar lite på dom biljetter som vi trodde att vi hade och vi håller oss här till pensionärerna eftersom dom aktiva har andra - och troligen verkningsfullare - förhandlingsvägar. Det är nog bara svensk lagstiftning som ger ett statligt företag, som vårt gamla J var, rätt att sälja ut verksamhet utan att köparen - Öresundståg eller vad dom än heter - också tar över de förpliktelser man har mot - i det här fallet - sina pensionärer. n del av oss kanske kommer ihåg när biljetterna var ett alternativ till någon sorts livränta. Kanske lever någon sådan insändarevart pensionär än? andanom kan man se jurister i t ex yskland gnugga händerna inför möjligheten att gå till författningsdomstolen (i Karlsruhe) med ett så solklart fall. Har vi i verige någon författningsdomstol värd namnet? Visst är verige fantastiskt! Harry wulff, växjö Fler medlemmar i J dag har J 3700 aktiva medlemmar och ökar trendmässigt. J behövs nu och i framtiden. Vi är en faktor att räkna med; nära medlemmarna, vi kan branschen, vi har nätverken och vi kan förhandla. Vi fungerar också som ett utmärkt bollplank när det behövs. Historiskt sett har J en bra ökningstakt av aktiva medlemmar. År 1975 var vi 2660 och vi har således ökat med i runda slängar 40 % sen dess. Det är bra inte minst med hänsyn till de stora strukturförändringarna i allmänhet och i vår bransch i synnerhet. Dåvarande J hade ca anställda. J-monopolet innefattade då till exempel det som senare blivit Banverket (delar av Vectura, nfranord, delar av rafikverket), J B, Green Cargo, uromaint ail, rafficare och delar av DB. Jan sandgren 11

12 PODNNG B eturadress: aco-förbundet rafik och Järnväg, J, Box 2131, tockholm Vinnare i sommarkrysset Pris till skilstuna, Västerås, Märsta och Borlänge. Här har du korsordslösarna som knäckte koderna rätt i vensk rafiktidnings senaste korsord och som drogs först vid dragningen. Grattis! 1:a pris 5 skraplotter plus äran: tig Göhlman. skilstuna 2:a pris 5 skraplotter plus äran: Åke lmberg, Västerås 3:e pris 5 skraplotter plus äran: ten Helleng, Västerås 4:e pris 5 skraplotter plus äran: Bert tröm, Märsta 5:e pris 5 skraplotter plus äran: Birgitta Janby, Borlänge För dej som körde fast visar vi här den rätta lösningen. U Ö M U O M V N O U L L K U M L Ä N L M U D K N D P K V P V N P P P M N L G U N K V F N K Ä V D N V Ä N M O B N D Y L G L P L D D K O N P O N M V U K O N N N Ä Y D V Ä L B G H M Ö V F L G L K U N N N D Nu söker vi vi Ombudsman/förhandlare/rådgivare/kommunikatör Ombudsman/förhandlare/rådgivare/kommunikatör aco-förbundet rafik och Järnväg, J J - förbundet - för för kvalificerade medarbetare i ransportsektorn, i har cirka har cirka yrkesaktiva medlemmar och och ett ett antal antal icke icke yrkesaktiva. Vi söker nu nu en en ny ny arbetskamrat till oss till fyra oss som fyra redan som finns redan på finns förbundets på förbundets kansli. Vi sitter kansli. i moderna Vi sitter kontorslokaler i moderna i Gamla tan, kontorslokaler tockholm. i Gamla tan, tockholm. om om du du ser ser av av rubriken rubriken vill vi vill gärna vi gärna att du att har du bred har kompetens, bred kompetens, erfarenhet erfarenhet från transportsektorn från transportsektorn och brinner för och fackliga brinner frågor. för fackliga Förhandlingserfarenhet frågor. Förhandlingserfarenhet är ett plus. är ett plus. Kommunikation med medlemmar och förtroendevalda är en viktig del av verksamheten. Du får gärna vara en god skribent och ha intresse Kommunikation med medlemmar och förtroendevalda är en viktig del av verksamheten. Du får gärna vara en god skribent för kommunikationsfrågor. och ha intresse Vi för genomför kommunikationsfrågor. regelbundet konferenser Vi genomför och utbildningar. regelbundet Du kommer konferenser att på olika och sätt utbildningar. medverka i Du och själv an- kommer svara för många att på av olika de aktiviteter sätt medverka som förekommer i och själv inom ansvara förbundet. för många av de aktiviteter som förekommer inom förbundet. Du som blir vår nya medarbetare kan se fram emot utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter. Du För som ytterligare blir vår information nya medarbetare är du välkommen kan se att fram kontakta emot förbundsordförande utvecklande och Lotta stimulerande Juliusson, tel arbetsuppgifter eller kanslichef Björn Karlsson, tel Din ansökan sänder du per e-post till kansli@tj.nu eller per post till aco-förbundet rafik och Järnväg, att: Björn För ytterligare information är du välkommen att kontakta förbundsordförande Lotta Juliusson, tel Karlsson, Box 2131, tockholm. eller kanslichef Björn Karlsson, tel Din ansökan sänder du per e-post till kansli@tj.nu eller per post Vi vill till ha aco-förbundet din ansökan senast rafik den 1 och november Järnväg, att: Björn Karlsson, Box 2131, tockholm. Vi vill ha din ansökan senast den 1 november 2010.

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Tips och råd vid lönesamtal

Tips och råd vid lönesamtal Tips och råd vid lönesamtal Lönesamtalets sju steg Hur bedöms egentligen din lön? Förhandlar du själv direkt med din chef eller förhandlas din lön i en annan ordning? Formerna för lönesättning kan variera

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken. Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni januari 2012

Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken. Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni januari 2012 Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom sågverken Avtalet Skogsindustrierna Sveriges Ingenjörer sågverken 1 juni 2010-31 januari 2012 KOMMENTARER INFÖR LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGEN 2010 Som branschansvarig

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega några tips, 2017, reviderad mars 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

KFS ett tryggt val. a r b e t s giva r or ga nis at ione n f ör s a m hä l l s nyt t iga f ör e ta g

KFS ett tryggt val. a r b e t s giva r or ga nis at ione n f ör s a m hä l l s nyt t iga f ör e ta g KFS ett tryggt val K F S a r b e t s giva r or ga nis at ione n f ör s a m hä l l s nyt t iga f ör e ta g 5 goda skäl att vara medlem i KFS Är du arbetsgivare i ett samhällsnyttigt företag? Har du det

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Information om nytt avtal inom Svensk Handel

Information om nytt avtal inom Svensk Handel 2013-05-30 Information om nytt avtal inom Svensk Handel Akademikerförbunden och Svensk Handel tecknade nytt kollektivavtal den 21 maj 2013 med giltighet från den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2016.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen

RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen Inhyrd från bemanningsföretag? Välkommen till IF Metall Detta är en del av IF Metalls material till anställda och förtroendevalda som

Läs mer

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna

Läs mer

Facket är till för dig. Information från Seko - facket inom Green Cargo

Facket är till för dig. Information från Seko - facket inom Green Cargo Facket är till för dig Information från Seko - facket inom Green Cargo Vad gör vi? Vi företräder medlemmarna i alla frågor. Vi följer med som stöd vid exempelvis samtal med arbetsgivaren eller rehabiliteringsärenden.

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Stödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet

Stödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Stödmaterial inför lönerevision Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Löneprocessen gemensamt ansvar Mål-/utvecklingssamtal, bör 1. Inledande möte 1 Centrala avtalet Lönekriterier Lönestruktur Förutsättningar

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Välj ett bättre arbetsliv

Välj ett bättre arbetsliv Fackförbundet ST Välj ett bättre arbetsliv Gå med i facket som gör skillnad för dig Foto: Bo Håkansson, Bilduppdraget Därför ska du vara med i facket I Sverige regleras inte alla regler och villkor på

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Lönebildning i företagen Utbildningsföretag Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling... 4 3 Grundläggande

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega några tips, 2017 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Illustrationer:

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

LEDARAVTALET AVTAL INOM INDIVIDUELL OCH LOKAL LÖNEBILDNING FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN

LEDARAVTALET AVTAL INOM INDIVIDUELL OCH LOKAL LÖNEBILDNING FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN LEDARAVTALET AVTAL INOM INDIVIDUELL OCH LOKAL LÖNEBILDNING FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN 1 LEDARAVTALET FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN AVTALETS TILLÄMPNING UTGÅNGSPUNKTER GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER LÖN OCH LÖNEUTVECKLING

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND INFORMERAR Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt Sveriges skolledare har ett stort och komplext ansvar. Det ska synas i den lön som skolledarna får. Lönen är individuell

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal ANTECKNINGAR Goda råd inför lönesättningssamtal F Ö R S VA R S F Ö R B U N DET 1 N Å G R A T I P S Vad innebär ett lönesättningssamtal? Att förhandla om sin egen lön är en spännande utmaning. Första gången

Läs mer

Ingenjör och högskoleanställd

Ingenjör och högskoleanställd Ingenjör och högskoleanställd Välkommen till Sveriges Ingenjörer Ingenjörernas visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är er innovationskraft som löser våra gemensamma problem, höjer

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

DAGS ATT SÄTTA LÖN. Att sätta lön i det mindre företaget. Tillämpning av Ledaravtalet vid mindre företag inom bygg- och installationsbranscherna

DAGS ATT SÄTTA LÖN. Att sätta lön i det mindre företaget. Tillämpning av Ledaravtalet vid mindre företag inom bygg- och installationsbranscherna Att sätta lön i det mindre företaget Tillämpning av Ledaravtalet vid mindre företag inom bygg- och installationsbranscherna 1. Dags att sätta lön Lönebildningen enligt Ledaravtalet kräver att medarbetaren

Läs mer

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010 Förhandlingsprotokoll Massa/Papper Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer Tid: den 10 april 2010 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2018

Planeringsförutsättningar 2018 Planeringsförutsättningar 2018 1 Planeringsförutsättningarna ut i februari Verksamhetsplan kick-off Avdelningarna antar och skickar in VP till förbundet senast den 31 augusti Distriktsmöte på hösten Studiekonferens

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Medarbetar- och ledarskapsprogram Medarbetar- och ledarskapsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: Personalchef Innehåll Välkommen till Vaggeryds kommun... 3 Vision

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

AVTAL GAF. Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari mars 2013

AVTAL GAF. Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari mars 2013 Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom Gruvornas Arbetsgivarförbunds avtalsområde Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari 2012-31 mars 2013 KOMMENTARER INFÖR LOKALA

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal?

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal? Nedanstående material har skickats ut från Region Skåne till Vårdförbundet, anställda, och chefer på SUS (Vårdförbundets anmärkning) Region Skånes frågor och svar om arbetstidsavtal. Varför vill Region

Läs mer