- PDF Gratis nedladdning

Transkript

1 Vill du veta mer ã Hissa segel och bygga vindskydd. Sept 2004 Hissa segel och bygga vindskydd

2 Projektet Hissa segel och bygga vindskydd är en del i ett strategiskt arbete för att stödja barnbibliotekarierna och bidra till utvecklingen av barnbiblioteksverksamheten i landet. Projektet föregicks av På barns och ungdomars villkor, en seminarieserie där barnbibliotekens nya roll i ett multikulturellt samhälle präglat av globalisering, snabb ITutveckling, medieöverflöd och inriktning på livslångt lärande belystes. Ett förslag till mål för folkbibliotekens barnverksamhet utifrån FN:s barnkonvention utarbetades också och Svensk Biblioteksförening publicerade förslaget i en folder våren I februari 2003 fortsatte utvecklingsarbetet, nu med stöd av Statens kulturråd. Antalet deltagare utökades till ett 75-tal. Hissa segel och bygga vindskydd blev namnet. Seglen står för det nya som det gäller att inte vara rädd för, vindskyddet för det som är värt att slå vakt om. Utveckling förutsätter förändring men all förändring innebär inte utveckling. Grundtanken kvarstod att det är barns och ungdomars egna behov som ska vara vägledande för biblioteken inte några andras. Vi eftersträvade en blandning av processinriktat och experimenterande förändringsarbete, vi ville själva ingå i lärandet men hur skulle vi fixa det? En litteraturlista har arbetats fram för projektet. Vi har försökt hitta former för att på ett bra sätt koppla läsning av och reflektion kring litteraturen till utvecklingsarbetet utan att riktigt lyckas. Det återstår att fundera över till nästa projekt. Beträffande dokumentationen är den än så länge en fråga för de inblandade i projektet. Vi har hittills fått in ett 60-tal rapporter. Under hösten 2004 kommer information att läggas ut på och under våren 2005 kommer projektrapporten. En konferens planeras där Hissa segel och bygga vindskydd tillsammans med andra utvecklingsprojekt i landet kommer att presenteras. Vi konsulenter har också arbetat med att utveckla vårt eget arbetssätt genom gemensamt reflekterande i en handledningsgrupp ledd av Doris Dahlin, Kompetenskraft. Handledning i grupp är en form av kompetensutveckling om vilket vi bara har gott att säga. Vill du veta mer om Hissa segel och bygga vindskydd ta kontakt med någon av barnbibliotekskonsulenterna på länsbiblioteken i Gävleborg, Sörmland, Stockholm, Uppsala, Västmanland och Örebro län.

3 På regional nivå har vi haft en seminarieserie. Den inleddes med konferensen Framtidens barnbibliotek vem bestämmer? i samarbete med Svensk Biblioteksförening på hösten 2002 och har sedan fortsatt med ett seminarium varje termin för alla deltagare. Förutom någon programpunkt med direkt anknytning till projektet, samtal i tvärgrupper eller något mera konkret eller praktiskt inslag har de stora dagarna alltid innehållit en föreläsning med nya perspektiv som satt in vårt arbete i ett större sammanhang. Lars Dencik, ledare för Center för Barndoms- & Familjeforskning vid Roskilde Universitet har föreläst under rubriken: Barnen är livstidsdömda till att leva i Framtiden. Hur skall vi leva upp till det? Gunilla Källman, leg. psykolog i Göteborg, har talat kring Barn i en intensiv föränderlig värld. Hur kan vi hjälpa dem till en god hälsa och utveckling? En annan talande rubrik som vi fått gestaltad är Våga ta plats! Ett rum för många intelligenser hur skapar vi det? rymde en hel dags work-shop med Björn Ed, utställningsproducent som särskilt intresserat sig för biblioteksrummet. Förändringens dynamik. Om att vara del i ett förändringsarbete handlade en eftermiddag med Greger Hjelm, organisationskonsult, Rörelse & Utveckling, då deltagarna reflekterade kring arbetet med de egna utvecklingsarbetena. Nätverket för bibliotekspedagogik för äldre barn har ett svårt område att arbeta med. Det är ett utvecklings-område där ansvaret med nödvändighet ligger på skolan och där folkbibliotekets bidrag bara kan bli punktinsatser. I Nyköping valde man att lägga sina krafter på biblioteks-introduktion för pedagogerna i grundskolan och i Karlskoga har man bjudit in elever ur årskurs 5 och 7 till biblioteksråd där man fått synpunkter på mediainköp, hemsidesarbete och genomförande av aktiviteter för flyktingbarn på biblioteket. I nätverket för boksamtal/bokprat har många knutit sitt arbete till Bokjuryn. Aktiviteten har varit stor och här finns många idéer att hämta. En serie boksamtal i sexårsgrupper i Flen och omröstningen där fick ett helt annat resultat än i landet som helhet. Specialbokprat med pojkar i Lekeberg i Örebro län. En läsecirkel på Vivallaskolan i Örebro där man läst och samtalat kring En komikers uppväxt, Stor i käften, Sula och Doktor Glas. MUMS-klubben i Västerås där känslan av utvaldhet odlats med klubbkort, särskilt bokbestånd och något gott att förtära vid träffarna. Våfflor på vårfrudagen!

4 Nätverket för lokala målsättningar I Hallstahammars kommun i Västmanland pågår ett långsiktigt nämndövergripande arbete med barn och ungdomars tal och språkutveckling. En s. k. LÄSKinspiratör har t. ex. deltagit i återkommande arbetplatsmöten på biblioteket. Elever från Barn och Fritidsprogrammet på gymnasiet står för sagolek på biblioteket. Samarbetsidéerna har spritts vidare till Strängnäs som också ingått i nätverket. Nyligen inflyttade till ett kulturhus, Multeum, hade man där behov av att diskutera mål och handlingsplaner och idéer från bl.a. Lidingö och Sollentuna har fungerat som inspiration. Nätverket för IT-stöd I Eskilstuna har man tillsammans med barn gjort närstudier av olika hemsidor. I Knivsta i Uppsala län, har arbete med att utveckla en mall för en hemsida som mindre bibliotek kan anpassa efter lokala behov påbörjats. I Fisksätra har man ordnat Zeke Surf, en data-kurs för barn där inte minst personalen lärt sig massor i dialogen med kursdeltagarna. Zeke Surf är en omskrivning av Konsumentverkets handbok för unga surfare Surfa säkert. För att få en dialog med barnen i bokpratssamarbetet med skolan har biblioteket i Söderhamn skapat en boktipssida. Eleverna mejlar in sina kommentarer som läggs ut på nätet. Nätverket för statistik, utvärdering och presentation av barnverksamhet är i full gång med att sammanställa en enkät om statistik för barnbiblioteksverksamhet. Hur man använder sig av dem i sin verksamhetsutveckling blir nästa steg. I Oxelösund, Huddinge och Tyresö har man arbetat med den typen av frågor. Nätverket för tillgänglighet Många bibliotek har arbetat med Äppelhyllor under perioden: Bibliotek Gävleborg har låtit konstnären Jonas Kjellgren utforma en äppelskylt som nu finns på alla bibliotek i Gävleborgs län. I Gävle har äppelhyllorna anpassats efter besökarnas synpunkter och önskemål. I Gävle, Hofors och Söderhamn har man haft ett samarbete med logopederna som skriver ut bokrecept till barn med behov av språkutveckling och där biblioteken har tagit fram en litteraturlista på lämpliga böcker. I Hudiksvall invigdes högtidligt med äppeljuice och äpplen en äppelhylla fylld med specialmedier som varit till stor glädje bland annat för särskolan. I Uppsala, invigdes ett Äppelrum och Äppelhyllor på höstkanten. Även där har en logga tagits fram. Erfarenheterna och tipsen är många - så ta gärna direkt kontakt med respektive bibliotek för ett utbyte!

5 I nätverket för biblioteksverksamhet för yngre barn har aktiviteten varit stor och nätverksträffarna många. Liten skattjakt med rundvandring på bibliotekets strategiska platser som toaletten, utlåningsdisken, informationen, olika typer av böcker för att där hälsa på olika gossedjur är exempel på metoder som utmejslats på Rum för barn i Kulturhuset och i Sollentuna. Rut med knut ordnar knytkalas är namnet för en visning av hela biblioteket i Katrineholm som genomförs för femåringarna. Med hjälp av en 110 meter lång, blå nylonlina med knutar och olika dockor på finurliga platser visas hela biblioteket. Färden för dockor och barn slutar längst inne vid en skattkista med högläsning av Knytkalaset av Hiawyn Oram och utdelning av knappar Biblioteket är mitt och på bibliotekariens står det Biblioteket är ditt. Kan det bli bättre? De länsövergripande nätverken med olika teman har varit nio till antalet: Lokala målsättningar, IT-stöd, barn med funktionshinder och tillgänglighetsfrågor, biblioteksverksamhet för mindre barn, bibliotekspedagogik för äldre barn, bokprat/boksamtal, mångkultur, rummet och utvärdering, statistik och presentation av verksamheten. Nätverken har träffats en eller ett par gånger per termin, däremot har ingen verksamhet pågått via e-posten. Konsulenterna har parvis samordnat och tränat på handledning vid sammankomsterna. För den nyfikne kommer på de följande sidorna en sammanfattning av en del av de lokala projekt som pågått ute på biblioteken i sex mellansvenska län. Rapportering av projektet Hissa segel och bygga vindskydd som helhet kommer våren 2005.

6 Rummet den tredje pedagogen är det nätverk som arbetat med omvandlingar i rummet men också organisering av medierna. I Enköping har man skapat ett rum för Unga vuxna i anslutning till vuxenavdelningen och med datorerna som en ringlande mask som avgränsning. I Örebro har en yta kallad Zonen ockuperats och två återkommande aktiviteter initierats: Café Masarim och Zonpoesi. I Älvkarleby, Älvsjö, Haninge och Saltsjöbaden har man i smått och stort förändrat rummet och organiseringen av medierna med barnperspektivet som utgångspunkt. I nätverket för mångkultur På nationell nivå har projektet arbetat med så kallade Växthus, vilket innebär att vi bjudit in ett tiotal personer från hela landet till ett dygns erfarenhets- och tankeutbyte bibliotekarier mest men även näraliggande yrkeskompetenser. Växthusen har letts av två konsulenter i olika konstellationer och syftet har varit att generera idéer för kommande utvecklingsarbeten. Ämnena har varit: Tillgänglighet, mångkultur, IT-stöd i barnverk-samheten, bibliotekspedagogik från ett folkbiblioteksperspektiv, biblioteksverksamhet för yngre barn och rummet som den tredje pedagogen. Resultaten och idéerna från Växthusen har varit omfattande och vi håller som bäst på att sammanställa dem, men först i projektrapporten till våren 2005 kan vi samla ihop våra kjolar till en redovisning. har många projekt handlat om att paketera böcker, information och kunnande i bokpåsar på platser utanför biblioteket där barn och föräldrar befinner sig dagligdags. Så t.ex. i Upplands-Bro, Sollentuna och Märsta. I nätverket fanns också deltagare som ägnat tid åt Rinkeby bokmässa. Erfarenhetsutbyte kring media och inköpsställen har varit viktiga inslag. Internationella biblioteket i Stockholm har varit en naturlig mötesplats för nätverket.