Snabb förändring av a-kassan SID 5

Transkript

1 nr oktober 2006 Bilaga Sektionswebb Malkiat Singh kör buss i Lund. Han är ledamot i koncernfackliga rådet på Bergkvarabuss och tror att facket kan få igenom mer, nu när man gemensamt kan ställa krav gentemot arbetsgivaren. Möt Malkiat på sidan 15. Snabb förändring av a-kassan SID 5

2 kommunalnytt nr 11/2006 Pytte och jätte ändå samma krav Kommunals största sektion har medlemmar den minsta 107 medlemmar. Gissa vilken av sektionsordförandena som säger: Alla vet vem jag är! Jag beställer aldrig tid, utan åker ut till arbetsplatsen när det blir problem. Foto: Per Bergbom 107 Foto: Lalla Lindström Kraven på medlemskontakt och information till medlemmarna är densamma för pyttesektionen och bamsesektionen - förbundet och avdelningarna gör ingen skillnad. Ändå är förutsättningarna helt olika. Kent Corneliusson på lilla sektion Fastighets i Göteborg sektion 11 sitter ensam på fackexpeditionen två dagar i veckan. Han tycker det fackliga arbetet går ganska lätt bara man greppar tag i problemen direkt, innan de hinner växa. I sektionen finns elva arbetsplatsombud, för bland annat fastighetsskötare och lagerarbetare. Till och med den minsta av sektionens arbetsplatser, sex vaktmästare på en skola, har ett arbetsplatsombud. Vi har tät kontakt och jobbar nära varandra. Och administrationen är heller inte så värst betungande, konstaterar Kent Corneliusson avspänt. Det är nära till både medlemmar och arbetsgivare, konstaterar ordföranden för Kommunals minsta sektion Kent Corneliusson. Förhandlingsteam Det är krångligare för de tiotalet förtroendevalda som arbetar heltid fackligt på den största av tre enorma kommunala sektioner i Stockholm sektion 28, Västra Stockholm, med medlemmar i den kommunala verksamheten, även privatanställda. När förbundet skickar en enkät till sektionen ska det till en hel apparat för att kunna svara hur vi hanterar en fråga. En liten sektion kan svara direkt! För att inte tala om allt engagemang som krävs när vi ska kalla till ett rådslag, säger ordförande Olof Tappert. Den stora sektionen blir självklart mer anonym för medlemmarna. Men sektionen har byggt upp ett Medlemscenter på Kungsholmen, där medlemmarna kan få svar på sina frågor. Tre personer svarar varje dag på allt från rehabiliteringsärenden till löner och frågor om studier. Dessutom är sektionen uppbyggd kring 425 arbetsplatsombud. Sektionen satsar mycket kraft för att få ombuden engagerade man bildar förhandlingsteam, för att kunna flytta ut förhandlingarna. Några ombud går samman och en av dem har delegation, tillstånd, från avdelningen att slutföra förhandlingarna. Tiden räcker inte Men tiden vill inte riktigt räcka till, säger Birgitta Sjögren, studieombud i styrelsen. Det är väl ett fackligt dilemma, man vill alltid göra mer än man förmår. Hennes kollega Yvonne Larsson är en av dem som förhandlar för de medlemmarna på privata sidan. De är sektionens ångestbarn och mest tidskrävande. Ärendena blir allt krångligare, arbetsgivarna trilskas och till råga på allt vägrar de flesta att ge de förtroendevalda facklig tid. Vår fackliga tid minskar, konstaterar Yvonne och tillägger: Nog vore det dags för förbundet att grundligt se över hur vi ska jobba i fortsättningen. Ska vi fortsätta blanda privat och offentligt? Och hur stora ska sektionerna bli? Nu rullar det mesta bara på utan direkta planer känns det som, säger Yvonne och ordföranden Olof inflikar: Ofta känner vi oss som en hel avdelning, Vi är så stora att en ombudsman skulle kunna sitta här och ha full sysselsättning. Mycket kunskap Så kommer han in på det bästa med att vara störst: Här finns mycket kunskap, man rådfrågar ofta varandra. Där har Kent Corneliusson en helt annan sits, ensam på sin expedition en bit utanför Göteborg. Men han tycker inte det är något större problem: Det gäller att bygga upp bra nätverk. Det går alltid att ringa och fråga någon till råds. Och om jag blir ställd mitt under en förhandling, då ajournerar jag mig och söker svaret Mycket administration men också mycket kunskap. Så ser det ut på Kommunals största sektion, beskriver de tre förtroendevalda Olof Tappert (ordförande), Yvonne Larsson och Birgitta Sjögren. på frågorna, säger han och får det hela att låta okomplicerat. Lika få går på möten Det finns också saker som förenar sektionerna oavsett storlek; som medlemmarnas engagemang. Besöksfrekvensen på sektionsmötena är skral, styrelsen och några stycken till dyker upp stycken kommer till den lilla sektionens möten, medan den stora sektionen som skulle kunna fylla Globen lockar inte mer än 150. Och både den lilla och stora ordföranden konstaterar att det är omöjligt att utföra allt som läggs på sektionerna. Efter en kongress eller förbundsmöte väljer man helt enkelt ut det som känns nödvändigt, resten måste få bero. Tiden räcker inte till. Lalla Lindström Fotnot: Avdelningens repskap fastställer hur avdelningen delas in i sektioner. Det sker utifrån ort, förvaltningsområde, visst avtalsområde eller ett avgränsat geografiskt område. 2

3 I DETTA NUMMER blickar vi mot Tyskland. För det som händer där, händer även här så småningom. Men denna gång är det inga eftersträvansvärda förändringar som Kommunal hittar hos tyskarna. Hög arbetslöshet, lönedumpning med ersättningsnivåer som man inte kan leva på och ett försvagat fack är resultatet av de förändringar som genomfördes efter att Öst- och Västtyskland blev ett. LIKNANDE FÖRÄNDRINGAR vill även Sveriges nya regering se. Många förslag kommer säkert under mandatperioden, men en hel del var aviserade i förväg, det var ju löften om något nytt som borgarna gick till val på. Och nu är det snabba ryck. Nya a-kasseregler med höjd egenavgift gäller redan från årsskiftet, det blir skralt i kassan för studieverksamhet, och Arbetslivsinstitutet skrotas raskt. ANDRA ARBETSMARKNADSÅTGÄR- DER brådskar ännu mer: plusjobben, friåret och utbildningsvikariaten stoppades redan den 24 oktober. Drygt tjugo tusen personer deltar just nu i något av dessa. Jag är en av dem. SEDAN NÅGON VECKA är jag friårsledig; jag hann med det allra sista tåget och skulle kunna vara den sista i Sverige som fick chansen. En fullträff för min vikarie, och onekligen lyxigt för mig denna gång. Men det är inte första gången. Min väg in till det svenska arbetslivet gick via ams-utbildning, akademikerpraktik, invandrarpraktik och till slut en kurs inom dåvarande Kunskapslyftet. Hur många personer som nu inte får en chans till ett vanligt jobb utan sådan hjälp vågar jag inte ens gissa. Anders Bergström (sid. 5) har helt rätt: det har aldrig funnits större anledning att vara med i facket än nu. Tünde Ujvari tunde.ujvari@kommunal.se 2-6 aktuellt 4 Jenny Ahtola från Jämtland har varit på kurs för privatanställda kommunalare som inte är medlemmar för facket. Det har gett Jenny facklig lust - jag är omskakad och vill absolut engagera mig, säger hon. 6 Regeringen forcerar fram förslag kring a-kassan för snabbt. Det blir betydande problem att hinna förändringarna rent praktiskt, säger Anders Bergström i Kommunals förbundsledning. Han betonar att det nu gäller att rusta för framtiden inför de stora förändringarna i a-kassan hänt sen sist Här kan du läsa om hur villkoren för studier förändras med den nya regeringen, om skyddsstoppen på bussar, om FAS 05 mm. Och så ett glädjande besked: syskonskriften KA har utsetts till Årets facktidskrift. 14 fakta & tankar Vad är det som händer i Tyskland, och behöver vi bry oss om det? Kommunal har varit där för att studera effekterna av sänkt a-kassa och andra åtgärder som den nya svenska regeringen vill använda för att stimulera arbetsmarknaden. Astrid König berättar om en utveckling som vi inte vill se i Sverige. kommunalnytt nr 11/ bilaga Äntligen finns enkla mallar så att sektioner kan komma igång med egna webbplatser utan att behöva vara värsta dataproffsen. Nu blir det lättare att dels nå medlemmarna och dels följa Kommunals grafiska profil. Sektion 8 i kommunal Stockholms län är först ut. Jättespännande, tycker Pernilla Westerberg, sektionsordförande. 15 porträttet Möt Malkiat Singh! Han kör buss i stadstrafiken i Lund, och har som facklig hjärtefråga att ge bra service till medlemmarna, och att värva fler. Kommunal-Nytt skickas hem till alla förtroendevalda inom Kommunal. Tidningen kommer normalt ut var tredje tisdag med uppehåll under juloch semestertid. Kopiera gärna sidor ur tidningen, eller citera oss, men ange källan. Ansvarig utgivare: Ann-Kristin Sandberg. Redaktion: Annika Hultén, Tünde Ujvari (tjl), Anna Norrby och Lasse Wallman. Original: TYPER & Original, Malin Dannemann Tryckning: Sörmlands Grafiska Quebecor AB Adress/Telefon: Kommunal-Nytt, Box 19039, Stockholm Tfn: (vxl) Fax: E-post: kommunalnytt@kommunal.se Omslagsbild: Foto: André de Loisted Nästa nummer: 21 november 3

4 kommunalnytt nr 11/2006 Privatanställda på kurs Lusten väcktes för fackligt arbete För första gången någonsin har Kommunal samlat icke fackligt aktiva medlemmar från privata sektorn till en kurs i facklig demokrati. Anstormningen blev så stor att Kommunal tvingades säga nej till många intresserade. Det här var något att bita i. Jag är omskakad och vill absolut engagera mig nu, säger Jenny Ahtola från Hallviken i Jämtland. Totalt samlade kursen, Vi lovar varandra, nära 400 medlemmar från hela landet. För Jenny, som arbetar på en föräldrakooperativ förskola, var det första kontakten med förbundet. Jag har bara betalat min avgift och hoppats få något tillbaka om det blir problem. I dag är medlemmar privatanställda. Det är fler än de landstingsanställda och antalet ökar. Samtidigt är den fackliga aktiviteten lägre än bland anställda inom kommuner och landsting. Uppdelade i grupper fick kursdeltagarna berätta om sina jobb och diskutera hur det fackliga lokala arbetet fungerar. Här är det medlemmar från förskolan och hälsa, vård och omsorg i hela landet som samlats. Ulrika Eversdijk, Skåne, till vänster, och Sigbritt Karlsson, Halland håller fram affischen om Det skrivna löftet. Foto: Gösta Elmquist Arbetsplatsombuden har en nyckelroll. Och vi har fått flera signaler om att medlemmarna i privata sektorn inte är nöjda med Kommunal. Den här kursen är ett avstamp och vi hoppas att den inspirerar till liknande lokala satsningar, säger Hans Forsberg, projektledare. Med cirkulär och foldrar, via Kommunals hemsida och helsidesannonser i Kommunalarbetaren och i flera avdelningars tidningar inbjöds de privatanställda till kursen där tolv ombudsmän från förbundskontoret tillsammans med en representant från varje avdelning lotsade dem genom frågor kring kollektivavtalet. Kristina Hansson arbetar på Katarina Barnstugeförening som har tre förskolor i Stockholm. Trots 30 år på samma arbetsplats har hon aldrig varit aktiv i facket. Kursen gav mig en tankeställare. Inte minst de unga outbildade som börjat jobba på förskola behöver få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Nu ska jag hem och bearbeta det här. Senare i höst inbjuds alla kursdeltagarna till en uppföljningsdag på avdelningsnivå. Det finns ett stort behov att stärka den lokala fackliga aktiviteten bland de privatanställda. Vi kunde inte önskat oss ett bättre resultat än detta, säger Hans Forsberg. Gösta Elmquist Kommunalare med lejon visades på mässa På jordbruksmässan i Jönköping rullade ett bildband som visade medlemmarna i branschrådet på sina jobb. En av bilderna var denna på Rickard Andersson - med lejon. Han är djurvårdare på Kolmården. Bildbandet gick i Kommunals monter, som var välbesökt, bland annat av många unga som ville diskutera varför man skulle vara med i facket. Många skrevs också in som medlemmar. Genom bildbandet ville vi visa vad vi verkligen sysslar med, och det verkar ha gett bra effekt, säger Rickard Andersson som själv på mässan blev mest fascinerad av en kofångare: en speciell lastvagn som gör att man kan ge kossan vård direkt ute på åkern. Många av våra diskussioner i branschrådet rör vår arbetsmiljö, så det var givande att Arbetsmiljöverket stod i montern intill. Vi lärde oss mer om lagar och avtal och de fick bättre grepp om vår situation, säger Rickard. Nu väntar han och övriga i branschrådet på den stora samling av alla branschråd kick-off som ska ske i mitten av november. Rådens arbete kommer att mer intensivt få inriktning mot framtiden. Rickard Andersson är djurvårdare på Kolmården och ledamot av brasnchrådet. Vi har redan börjat diskutera vart vi vill och talar mycket om hur vi ska nå ut bättre, kanske genom att mer börja framhålla värdet av de svenska produkterna inom lantbruket och därigenom höja statusen också på våra jobb, berättar Rickard Andersson. Också trafikens branschråd har presenterat sig på en mässa persontrafikmässan i Stockholm. Temat i montern var, inte oväntat, hot och våld. Efter skyddsstopp på grund av förarnas kontanthantering, nu senast i Stockholm, hölls seminariet Upp med händerna! Bort med kontanterna. läs ett kort referat på sidan 12. Lalla Lindström Foto: Ulf Hansson 4

5 Nya regler för a-kassan kommunalnytt nr 11/2006 Stora förändringar i arbetslöshetsförsäkringen väntar redan vid nyår, och nu gäller det att rusta för framtiden, menar Anders Bergström i Kommunals förbundsledning. Det har aldrig funnits större anledning att vara med i facket än nu, säger han. Vi tror att med den här politiken försämrar man möjligheten för våra medlemmar att få bättre villkor. Vi är en fackförening för medlemmarnas bästa, och inte ett politiskt språkrör eller en politisk organisation i den bemärkelsen. Så vi tar krafttag i löneförhandlingarna som pågår, vi jobbar för mönsterarbetsplatser och för löner och kollektivavtal. För man får vara en god förlorare, menar han. De borgerliga har ju ändå gått till val med den här politiken och vunnit valet dessutom. Den enskilda privatekonomin har betydelse för hur effekten blir av regeringens nya politik. I våra medlemsgrupper finns kvinnor och många deltidsarbetande. Det här innebär att alla som arbetar får samma höjning eftersom den är inte proportionerlig. Det gör att förslaget i sig är väldigt ojämställt, säger Anders Bergström. Foto: Malin Dannemann Genomförs hetsigt Det är istället det sätt som den nya politiken, som till exempel förändringarna i a-kassan genomförs på, som han ifrågasätter. A-kassorna fick sju kalenderdagar på sig att lämna sina synpunkter på förslaget till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Vi tycker att regeringen forcerar fram förslag som inte hinns med i den demokratiska processen. Man måste ju ändå få tid att lämna remissvar. Annars finns det stora risker att systemet inte blir rättssäkert och det är viktigt för våra medlemmar att vi har rättssäkra system. Avgiften till facket berörs Stopp för plusjobb och friår Vissa delar av regeringens arbetsmarknadspolitik har redan genomförts. Inga fler plusjobb, friår och utbildningsvikariat tillsätts sedan den 24 oktober. Enligt statistik från AMS var personer anvisade ett plusjobb dagen innan stoppet, och av dessa är en stor andel kommunalare var friårslediga samma dag, och 2047 personer hade utbildningsvikariat inom vård och omsorg. De som är anvisade plusjobb ska få fortsätta den anvisade tiden ut, och det gäller även personer som fått friår och utbildningsvikariat, enligt Benita Westin, Kommunals samordnare för plusjobben. Det är bedrövligt att plusjobben avskaffas, säger Benita Westin. Tanken med plusjobben var ju att de skulle leda till riktiga jobb. Nu vill den nya regeringen införa nystartsjobb, men säger i budgetpropositionen att de ska återkomma med åtgärder för hur nystartsjobb ska leda till ordinarie jobb. Kommunal analyserar nu regeringens arbetsmarknadspolitik och vad den innebär för medlemmarna. inte av förändringarna, det regeringen vill införa är en förhöjd egenavgift för arbetslöshetsförsäkringen som enligt regeringens egna beräkningar blir 234 kronor i månaden för kommunalarna. Det är viktigt att komma ihåg är att det inte är en rak kostnadsökning på 234 kronor, utan det finns även en skattesänkning tänkt att väga upp den förhöjda egenavgiften. Helt arbetslösa slipper höjning De som är helt arbetslösa är befriade från att betala den förhöjda egenavgiften. I förslaget ingår även att rätten till avdrag för a-kassan på 40 kr i månaden försvinner. Slopas gör även rätten att i deklarationen dra av 25 procent av fackföreningsavgiften. För våra lågavlönade medlemmar och många som jobbar deltid kommer skattesänkningen och den förhöjda egenavgiften i princip att ta ut varandra. Men en sak ska man ha klart för sig, säger Anders Bergström med eftertryck, och det är att förslaget är otroligt ojämställt. Förändringarna är tänkta att träda i kraft från den 1 januari 2007 och Anders Bergström ser betydande problem när det gäller att hinna med det rent praktiskt. Vi ska hinna informera medlemmar och ställa om datasystem och hela den administrativa hanteringen. Anna Norrby Läs mer Komin, Kontakt och kommunal.se: Där finns Frågor och svar med medlemmarnas vanligaste frågor om förändringarna i a-kassan. fakta A-kassornas synpunkter på förslaget Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) skriver i sitt remissvar att a-kassornas utbetalningssystem OAS påverkas att det skapar stora ekonomiska problem för a-kassorna att regeringens hantering av frågan inte är acceptabel, bland annat på grund av den extremt korta remisstiden 5

6 kommunalnytt nr 11/ oktober Avtal Avtalsdelegerade för HÖK-området, dvs Kommunals förhandlingsdelegation för kommuner, landsting och Pacta-företag, har utsetts. Församlingen består av en till fyra ombud plus suppleanter som varje avdelning nominerat samt dessutom avdelningsordförandena (vice ordförande om ordföranden ingår i förbundsstyrelsen) och avdelningarnas avtalsansvariga ombudsmän. Alla namn hittar du på Kommunals webbplatser. Klicka på Om Kommunal och välj FS-beslut. Ett ettårigt löneavtal har slutits med vårdföretagarna för ambulanssjukvårdare. Kämpestipendiet 2006 års Alfred Kämpestipendiat är Mirjam Jakobsson, undersköterska från Vårgårda. Hon får stipendiet på kr för de dikter och prosatexter där hon vill skapa förståelse och respekt för de demenssjuka. FAS-projekt Kommunal och SKTF ska tillsammans med Ljungby kommun starta ett försöksprojekt för att utveckla intentionerna i FAS 05, arbetsmiljöavtalet i kommuner och landsting. Ett seminarium om projektet genomförs i Ljungby den 13 november och en projektplan ska upprättas. I korthet Mats Grip projektanställs på förbundskontorets medlemsutvecklingsenhet som projektledare för en översyn av ungdomsverksamheten. Ny ledamot i Kommunals koncernfackliga råd inom Bergkvarabuss är Magnus Svensson, Blekinge. Ny ledamot i äldreomsorgens branschråd är Christina Nordström, Gävleborg. Jonas Englund, Kalmar län, är ny ledamot i trafikens branschråd. Carl-Axel Blom, Kalmar län, är ny i Jordbrukets branschråd. LO-kräver mer till Kommunals kvinnor LO-förbunden har enats om gemensamma krav inför den stora avtalsrörelsen Samordningen är historisk med sin inriktning på felavlönade kvinnor. En särskild jämställdhetspott ska gå till avtalsområden i proportion till andelen kvinnor inom avtalsområdet som har en lön lägre än kronor per månad, enligt LO. Det är uppenbart att kvinnors arbete värderas lägre än mäns. Det handlar inte bara om att kvinnor diskrimineras på arbetsplatserna utan också att de i stor utsträckning är felavlönade. Ju högre andel kvinnor i en bransch desto lägre löner. Det är oacceptabelt. LO-styrelsens beslut idag är ett första steg i en ny strategi, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin. I tidigare avtalsrörelser har man försökt höja kvinnors löner genom enbart låglönesatsningar, men det har inte givit tillräckligt resultat, enligt LO. I nästa avtalsrörelse ska kvinnodominerade områden alltså få mer relativt sett. Den 27 oktober fastställde LOs representantskap de gemensamma avtalskraven. Läs mer Önskescheman knappast i fara med ny lag Från den 1 januari 2007 gäller en ny arbetstidslag (ATL) i Sverige även för dem som omfattas av kollektivavtal, det vill säga bland annat Kommunals medlemmar. Just nu är oron stor och frågorna många kring förändringarna i lagen. Reglerna kommer att innebära omställningar och schemaändringar på många arbetsplatser där man arbetar skift och har långa arbetspass. Men troligen blir förändringarna inte så stora. Foto: Matton fakta De viktigaste förslagen: Kommunal är positivt till att förändringarna i lagen bidrar till att främja hälsan bland de anställda genom att de inte får befinna sig för mycket på jobbet. Sedan finns det områden där vi behöver diskutera tillämpning, praxis och eventuella möjliga avvikelser från lagen, säger Annica Jansson, ombudsman på förbundskontoret. Men hon poängterar att än så länge är det lagen som gäller och det är arbetsgivarens ansvar att anpassa scheman efter de nya reglerna. Och den nya lagen behöver egentligen inte innebära så stora förändringar som många befarar. Den nya lagen stämmer faktiskt ganska väl överens med de scheman vi redan har. Min bedömning är till exempel att önskescheman inte alls behöver försvinna. Katarina Lööf Veckoarbetstid Veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Med arbetstid menas enligt de nya reglerna utfört arbete, semester, sjukdom men även övertid och jourtid. Däremot ingår inte beredskap och färdtid i beräkningen av de 48 timmarna. Dygnsvila Dygnsvilan ska vara 11 sammanhängande timmar under en 24- timmarsperiod. Det är framförallt denna bestämmelse som medför behov att se över scheman. Vilan kan brytas men ska då kompenseras direkt efteråt med motsvarande tid i ledighet. Om kompensationsledigheten ska vara betald eller inte regleras inte i lagen. Nattarbete Arbetstiden för nattarbetande får under en 24-timmars period vara max 8 timmar i genomsnitt under en period på högst fyra månader. Om arbetet bedöms vara särskilt riskfyllt, eller speciellt psykiskt eller fysiskt ansträngande får arbetstiden inte vara längre än 8 timmar per 24-timmarsperiod. Vilka arbetsplatser det kan handla om är ännu inte klart. Läs mer Läs mer på Komin, Kontakt och kommunal.se 6

7 bilaga till kommunalnytt nr 11/2006 Nu blir det lättare för medlemmarna att veta vad som pågår i den egna sektionen. Kommunal har skapat enkla mallar som gör det enkelt för sektionerna att skapa egna hemsidor. Därmed blir informationen om vad som pågår lokalt mer heltäckande och kontakten till medlemmarna förbättras. Texter: Johanna Stjerna Ryck ut och spar! Sektionernas hemsidor når ut till fler medlemmar Foto: Thomas Johansson Lars Gustavson, webbutvecklare på Kommunal, tror att sektionernas hemsidor medför att kontakten till medlemmarna förbättras. Nu blir det enkelt för alla sektioner att göra sin egen hemsida. Kommunal har tagit fram ett gemensamt publiceringsverktyg som vem som helst kan arbeta med. Vid förbundsmötet 2003 beslutades det att förbundet skulle göra det möjligt för sektionerna att ha egna webbplatser. Nu har enkla mallar skapats så att de sektioner som vill kan komma gång med sina hemsidor. Det är därmed inte längre nödvändigt att ha en person som är duktig på HTML-kodning för att skapa en egen hemsida. Med de nya mallarna ligger fokus i stället på själva informationen och kommunikationen med medlemmarna. Sektionernas hemsidor ger en ökad möjlighet att nå ut till fler medlemmar. Unga människor är vana att söka information via webben. Syns man inte där, finns man inte, säger Lars Gustavson, webbutvecklare hos Kommunal. Ju bättre desto digitala kontaktvägar vi har, ju mer utrymme finns det för den vanliga medlemskontakten. Det blir enklare för medlemmen att själv söka reda på kontaktpersoner. Bättre lokal förankring Kommunal har en grafisk profil som är entydig för hela förbun- 1

8 bilaga till kommunalnytt nr 11/2006 Avdelningen avgör sektionens behov När sektionerna får egna hemsidor med Kommunals grafiska form blir informationen från förbundet enhetligt. Det blir en röd tråd som löper från förbundsledningen till de lokalt förankrade sektionssidorna. I Kommunal Stockholms län pågår arbetet för fullt med att bygga upp sektionernas egna hemsidor. Först ut blir sektion 8 i Södertälje. Det är en av de större kommunsektionerna i avdelningen. Den är spridd geografiskt och den fick bli pilotprojekt eftersom de hade både tid och möjlighet att arbeta med detta, berättar Elisabeth Hammarstedt, ordförande i Kommunal Stockholms län. Foto: Stig Almqvist Samma tänk Under uppbyggnadsskedet sker arbetet via en webbredaktör som sitter på avdelningen. Det är viktigt att allt går genom henne så att samma tänk finns på alla sektionernas sidor. Elisabeth Hammarstedt, ordförande i Kommunal Stockholms län, hoppas att när medlemmarna får upp ögonen för sektionernas arbete så ökar deras fackliga engagemang. Du ska hitta informationen på samma ställe. Kommunal Stockholms län har 38 sektioner, varav nio redan har egna hemsidor. De ligger på olika webbhotell, vilket medför att adressen till sidan går via exempelvis Spray. Hemsidornas layout är också olika eftersom de det. Nu när det finns tekniska förutsättningar för ett gemensamt publiceringsverktyg medför det även stordriftsfördelar. Vi får en helt annan förankring genom att vi får en lokal kanal som speglar studiesatsningar, medlemsmöten och andra aktiviteter på sektionsnivå. Det är viktigt att lyfta fram lokala kontakter och ha bilder på dem i styrelsen. Ett ansikte från någon aktiv i sektionen är lättare för medlemmarna att känna igen och därmed blir det enklare att ta kontakt. Avdelningens roll blir att förmedla vad sektionerna ska ha opinionsbildning kring, så att den genomsyrar deras webbplatser. Vi vinner på att vi blir tydligare. Centrala krav, som exempelvis lönekampen 2007, kan drivas vidare av avdelningar och sektioner. Sektionernas hemsidor innebär inte att tryckt information och det personliga mötet ersätts, utan de ska enbart vara ett komplement. Avdelningen tar beslut Alla Kommunals 500 sektioner kommer inte heller att ha en webbplats utan enbart de som har det behovet. Vi skickade ut en enkät med en förfrågan om vilka sektioner som var intresserade av att ha en egen webbplats inom två år. 120 sektioner svarade ja på frågan. Avdelningen gör en bedömning vilka sektioner som har behov. Det är också avdelningen som har ansvaret för uppdatering, kvalitetskontroll, etisk och språklig granskning av materialet. Vi märker ett stort intresse och det är många som hör av sig till oss. Projektet har kostat Kommunal en halv miljon kronor. Avdelningarna får betala 2000 kronor i startavgift för varje sektion som vill ha en hemsida. Därtill kommer en löpande kostnad på 140 kr i månaden per sektion för webbhotell och driftskostnad. Utbildningar startar i höst Webbhotellet Datarutin/EDB har en hjälpfunktion med rådgivning om något tekniskt hakar upp sig som exempelvis om en bild inte skulle synas. Under hösten startar vi utbildningar om publiceringsverktyget och hur arbetet med sektionswebbarna ska fungera. Jag tar emot anmälningar från avdelningarna, säger Lars Gustavson sektioner har redan egna webbplatser och tanken är att de också ska med. Nu har vi chansen att fånga upp och få med dem i detta arbete. Det är konstigt om Kommunals sektioner ligger under en sprayadress i stället för under Kommunals domän. Det blir lättare för dem att marknadsföra sig om de har en tydlig adress, samma struktur, utseende och navigation som Kommunals alla andra webbplatser. I oktober sätter sektion 8 i Södertälje igång som första sektion i detta projekt. De ska fungera som en inspirationskälla för andra sektioner och något att utgå ifrån, säger Lars Gustavson. 2

9 är hemsnickrade. Det medför att det är svårt att veta vem som är avsändare när sidorna avviker i utseende och när adressen till hemsidan inte ligger under Kommunals domän. Vartefter vi bygger om stänger vi ned dessa hemsidor. Därmed blir det en tydlig avsändare på Kommunals webbplatser påpekar Elisabeth Hammarstedt. Det är också viktigt att inte släppa lös uppbyggnaden av sektionernas hemsidor. Vi vill att de blir enhetliga från början. En stor fördel med att få hjälp utifrån med informationen på hemsidan är att det som skrivs blir begripligt för personer som inte är insatta i sektionens arbete. Det blir lätt ett fikonspråk som är glasklart för oss som är insatta i det. Flera sektioner samarbetar exempelvis med utbildningar som kallas Södra spåret. För mig är det självklart att Södra spåret handlar om utbildning, men för dem som aldrig hört talas om det måste begreppet förklarar Elisabeth Hammarstedt. Det är lätt att tappa det perspektivet när man är väl insatt i sektionens arbete och tror att alla känner till vissa uttryck. Aktiva medlemmar Sektionernas webbplats får samma upplägg som Kommunals andra hemsidor. Här ska man hitta avtal och lokal information. Du ska kunna tycka till om organisationen. Tyvärr har inte alla medlemmar tillgång till datorer på sina jobb. Men jag tror ändå att vi ännu inte har sett alla möjligheter som vi kan få med detta. Sektionernas hemsidor blir bra verktyg för arbetsplatsombuden. Det är en av den nya tidens samtalsforum. Färre kommer på fackföreningsmöten inte av ointresse utan tidsbrist. Nu kanske vi kan få medlemmarna att tycka till genom att svara på mejl för att få underlag till beslut. Vilket i sin tur i bästa fall medför att de blir så inspirerade att de besöker våra medlemsmöten. Lokala aktiviteter En förhoppning är att fler kommer att lockas att bli arbetsplatsombud. Alla tycker något om facket. Facket gör inget är ett vanligt påstående. Mycket av detta resonemang beror på okunskap. Här får medlemmarna en insikt om arbetet som görs på sektionerna och att det pågår en demokratisk process om allt från avtal till vilka frågor som Kommunal ska driva. Blir medlemmarna insatta om sektionernas arbete med att förhandla, fixa till felaktigheter och driva utvecklingsarbete kanske fler blir intresserade att engagera sig fackligt, säger Elisabeth Hammarstedt. Egna hemsidor Helena Ohlsson är webbredaktör på avdelningen. Jag bygger upp alla sidorna efter sektionernas behov. bilaga till kommunalnytt nr 11/2006 Så här ser den hemsida som sektion 8 i Kommunal Stockholms län just har lagt ut. Den har samma utseende och navigation som Komunals övriga webbplatser. Många har länge haft egna hemsidor som ett önskemål till förbundet. Nu kan man bättre informera om exempelvis studierna, som ofta bedrivs på sektionsnivå och finns det bättre möjlighet att nå ut om de lokala aktiviteterna. Det är jätteviktigt, säger Helena Ohlsson. Sektion 8 har saknat en hemsida När sektion 8 i Stockholm blev tillfrågad om de ville bli pilotprojekt i arbetet med sektionernas webbplatser nappade de direkt. Det är jättespännande. Vi har länge velat ha en egen hemsida för sektionen, säger Pernilla Westerberg, ordförande i sektionen. Foto: Stig Almqvist Tidigare hade ingen på sektionen tillräckliga tekniska kunskaper för att bygga en hemsida. Nu har Kommunal skapat mallar som alla sektioner ska använda och därmed ser alla sektionssidor likadana ut. Vi har saknat en egen hemsida. Eftersom det är ett ypperligt sätt att informera medlemmarna. Du får snabbt ut informationen, säger Pernilla Westerberg. Vi når ut till fler medlemmar med en egen hemsida, säger Pernilla Westerberg, ordförande i sektion 8, Kommunal Stockholms län. 3

10 bilaga till kommunalnytt nr 11/2006 Ryck ut och spar! Nu är sektionens hemsida klar och här finns mycket nyttig information för medlemmarna att tillgå som medlemsmöten, vilka studier som erbjuds, de kan testa hur bra arbetsplatsen egentligen är och här finns en kalender om vad som är på gång. Vi berättar om vad vi gör och vem som gör vad. Vi har bilder på sektionsföreträdarna så medlemmarna kan se vilka vi är som jobbar i styrelsen. Sektionen skickar årligen ut en studiekatalog till alla medlemmar. När den kommer är det ett väldigt tryck på anmälningarna, men sedan glömmer man lätt bort vad som erbjuds. Genom att ständigt påminna om studier på vår hemsida tror jag att vi når ut till fler. Alla hjälps åt På hemsidan kan medlemmarna och de som inte är med i Kommunal också läsa om vad medlemskapet innebär. Idag skickar sektion 8 texterna till avdelningens webbredaktör Helena Ohlsson som lägger in allt. Hittills har det fungerat väldigt bra. Det är bra att någon på avdelningen läser igenom texterna så att det inte står något felaktigt. Alla på sektionen kommer att hjälpas åt med hemsidan. Den som jobbar med studier håller koll på det materialet etc. Lätt att läsa Det är viktigt att informationen på hemsidan är lätt att läsa och att det är enkelt för medlemmarna att förstå vem på sektionen som man ska ta kontakt med. Tittar man några år bakåt i tiden så var det sällan som jag fick en fråga på mejl. Idag är det allt vanligare och det är lättare att ta sig tid att svara på mejlen mellan några möten. Med en hög telefonlappar tar det längre tid. Jag hoppas också att intresset för fackliga frågor ökar. Medlemsnärvaron kan helt klart bli högre, säger Pernilla Westerberg. Webbplatsen utformas efter sektionens behov Foto: Matton Vill er sektion också ha en egen hemsida? Så här gör ni för att det ska bli verklighet. Först och främst måste ni kontakta avdelningen. Det är avdelningsstyrelsen som tar beslut om en sektion får bygga en egen webbplats. Alla sektioner kan inte få sina hemsidor samtidigt utan uppbyggnaden sker successivt efter avdelningens och sektionernas resurser och behov. Sektionerna lägger inte in sitt material själva utan det sköts från avdelningens webbredaktör, som ansvarar för att ta hand om uppdateringarna. Sektionernas behov Det är viktigt att sektionen och avdelningens webbredaktör tillsammans diskuterar vilka målgrupperna är för sektionens Förbundet har tagit fram checklistor och manualer som förenklar arbetet med egna hemsidor. tips Språk, PUL och upphovsrätten På Kommunals intranät Kom in finns verktyg och tips för er som vill börja arbete med egna hemsidor. Här finns material som hjälper er att veta vilken inriktning, vilka målgrupper vi har och vilken typ av material som platsar. Det går också att hitta tips om upphovsrätt, om personuppgiftslagen (PUL) och hur språket ska användas. webbplats och utformar hemsidan efter de behov som finns på sektionen. Sektionerna använder alltid samma webbhotell som förbundet och avdelningarna. Därigenom blir det enkelt att hitta sektionernas webbplatser eftersom adressen ligger under Kommunal.se. adressen blir därför alltid: Med alla sektionsplatser på ett ställe förenklas också överblicken, kontrollen och eventuella justeringar i framtiden. Det ger också stordriftsfördelar så som till exempel kontaktuppgifterna från Kommunal.se kan återanvändas på sektionernas webbplatser. Förbundet har tagit fram material som är till stor hjälp för sektionerna i arbetet med att utforma sin hemsida. Här finns en checklista inför lansering, regler och riktlinjer för publicering, redaktionell manual och manual för publiceringsverktyget. Avdelningen får även tillgång till ett urval av Kommunals genrebilder, banners och annonser i ett gemensamt bildbibliotek. 4

11 kommunalnytt nr 11/2006 Spark i baken Nio av tio sjuk- och undersköterskor på akuten i Sollefteå hade ont, visade en enkät i våras. Då bestämde sig chefen, Mona Eberger, för att väcka ordentligt liv i den friskvårdstimme som personalen redan hade på betald arbetstid. Alla får individuell rådgivning av sjukhusets friskvårdskonsulent, som också fanns redan tidigare. Dvs allt fanns redan i budgeten, inklusive gratis gym, så satsningen har inte kostat något extra. Konsulenten bedömer om den anställde behöver skickas vidare till företagshälsovården eller få ett personligt träningsprogram. Satsningen har fungerat som en spark i baken, tycker undersköterskan Kicki Korkmaz. Nästa steg blir utbildning i transporteknik det är påfrestande att transportera liggande patienter mellan olika avdelningar. Tidningen Dagens Medicin Bättre och sämre Andelen som måste lyfta tungt varje dag inom vård och omsorg har minskat med sju procentenheter de senaste tio åren. Det visar Arbetsmiljöverkets och SCBs undersökning Arbetsmiljön 2005, som kan laddas ner på Hot och våld inom vård och omsorg har ökat med sex procentenheter och nu uppger hela 40 procent att de har utsatts under det senaste året. Arbetsmiljöverket Arbetare så klart Är greenkeepern på golfbanan arbetare eller tjänsteman? Frågan har varit aktuell i en golfklubb och lantarbetsgivarnas tidning SLA-bladet radar upp argumenten för att svaret är arbetare. Och alltså bör vara med i Kommunal. Majoriteten av landets greenkeepers har uppgifter som till 90 procent består av traditionell golfbaneskötsel. Resterande 10 procent kan bestå av kompetensutveckling, administration och arbetsledningsuppgifter. Greenkeepern hör hemma i Kommunal. Lantbruk är branschen som ökade mest förra året. Nyttigt för magen, men inte för lungorna. Den sk huvudsaklighetsprincipen anger därmed att nästan alla greenkeepers ska betraktas som arbetare, Men dessutom är arbetsgivarens kostnader för avtalsförsäkringarna betydligt mindre för arbetare än för tjänstemän. Den fackliga hemvisten påverkar inte vilket avtal som ska tillämpas, utan det bestäms av arbetsuppgifterna. SLA-bladet Bara uppåt Strålande tider! På ett år har jordbruket (inkl jakt, fiske och service) ökat sin omsättning med 42 procent. Därmed var lantbruket den bransch som ökade mest under året. Tidningen Land Kollektiv minnesförlust? Hur ser ni till att inte kunskaperna om jobbet och arbetsplatsen försvinner när allt fler arbetskamrater går i pension? Jag tycker att yngre och äldre ska arbeta mer i par, råder Arbetslivsinstitutets professor Gunnar Aronsson. Annars kan hela arbetsplatsen drabbas av kollektiv minnesförlust, helt enkelt för att ingen finns kvar som minns hur man brukade göra. Han berättar vad som hände på de företag i USA som gjorde sig av med mellancheferna, en trend som var vanlig. Plötsligt fanns inga kvar som visste varför saker och ting hade bestämts. Och det är farligt. Det gick så långt att det inte gick att styra organisationerna. Man fick ta in konsulter för att restaurera företagen. Renässans för silikosen Du & Jobbet Jobbar du med potatishantering eller gatsopning? Då kan du utsättas för kvartsdamm och riskera att få silikos. Den farliga lungsjukdomen silikos tycks nu vara på väg tillbaka i Sverige. De fall som har upptäckts är visserligen bland stenarbetare, den mest utsatta gruppen. Men under de senaste decennierna har vaksamheten minskat. Det verkar som om båda parter har somnat in, säger yrkeshygienikern Maria Hedmer. Företagen förstår inte allvaret med kvartsdamm och Arbetsmiljöverket tar dem inte i örat. Och dessutom kan dagens röntgenläkare inte urskilja silikos. Ett tiotal personer dör i silikos varje år men nästan alla är över 80 år. De fall som upptäcks nu har varit lindriga. För att andningsskydd ska vara effektivt mot kvartsdamm ska det vara minst av typ halvmask med P3-filter, skriver tidningen. Nästa år kommer nya, lägre gränsvärden för kvartsdamm. Tidningen Arbetarskydd Modell under press Den traditionella svenska modellen hör till ett äldre samhälle där det var en tydligare hierarki och där folk på arbetsplatserna var mer passiva. Det säger Arbetslivsinstitutets forskare Jan Wallenberg. I den offentliga sektorn har inte vanliga medarbetare inflytande på arbetsplatsen och inte över lönen. Eftersom det inte finns informella lösningar och arbetsplatslösningar är modellen under stark press. Jan Wallenberg intervjuas med anledning av sin rapport Partssamverkan i offentlig verksamhet. Han hävdar att den svenska modellen är anpassad till att representanter på hög nivå förhandlar och samverkar. Men samtidigt finns det en strävan både bland arbetsgivare och fack att förändra detta. Facket vill att medlemmarna ute på arbetsplatserna ska ta tag i problemen och se till att inflytandet fungerar. Högre chefer har svårt att släppa ansvar och makt, men en sådan utveckling pågår. Tidningen Lag & Avtal 11

12 kommunalnytt nr 11/2006 Aktuella LO-kurser Insikter, v 3-4, Brunnsvik Sista anmälningsdag 10 november Insikter, v 6-7, Runö Sista anmälningsdag 15 november Nya villkor för studier i facket Nu behöver vi samla oss, skola oss och organisera oss. Den nya regeringen vill göra Kommunal till förlorare. Därför måste satsningen på medlemsutbildningen fortsätta. Studiecirklarna, som stärker medlemmarnas ställning på arbetsplatsen och i samhället, behövs mer än någonsin. Att mötas i fackliga sammanhang kan vara både roligt, lärorikt och nödvändigt. Vi vet att studiecirkeln är den bästa formen - och var och en som är förtroendevald i Kommunal kan bli en alldeles utmärkt cirkelledare. Regeringen vill fortsätta ge statligt stöd till folkbildningen, men tar i budgetförslaget bort stödet till uppsökande verksamhet. 26 miljoner kronor försvinner ur LOs sfär. Bort går partsmedel för särskilda utbildningsinsatser (44 miljoner kronor) och LO mister 15 miljoner kronor i statligt stöd för arbetsmiljö- och bolagsstyrelseutbildningar. Arbetslivsinstitutet avvecklas. Det här leder till att LOs kursplanering för 2007 behöver ses över, och det diskuteras i LOs centrala utbildningskommitté. När det gäller vuxenutbildning på grundskole- och gymnasienivå vill regeringen ta bort rekryteringsbidraget från nyår. Det var en stimulans för den som är arbetslös eller riskerar att bli arbetslös att utbilda sig. Istället ska de kunna få studiemedel. Birgitta Asklöf Foto: Mikael Lundgren God personalpolitik och bättre kvalitet går hand i hand, sa Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn på Nolia i Umeå. Samverkan lönar sig Målet med samverkan är att skapa kvalitativa tjänster för brukarna. Alla medarbetare måste ges möjlighet att vara med och bidra med sina erfarenheter. Ta tillvara deras yrkesstolthet och låta den blomma ut. Det var Kommunals ordförande Ylva Thörns budskap vid ett seminarium om arbetslivs- och Skyddsstoppen mot kontanthantering var vår sista åtgärd. Vi har väntat alltför länge på att något ska hända. Det var Ylva Thörns besked på Persontrafikmässan, som hölls i Stockholm i mitten av oktober. Hon diskuterade kontanthanteringen med representanter från både huvudmän och bussarbetsgivare under ett seminarium. Dessa var eniga om att skyddsstoppen i Stockholmstrafiken gjort det svårare att hitta bra lösningar på kontanthanteringen, eftersom man nu måste öka tempot för att ändra betalningsrutinerna Arbetsmiljöverket har ju hotat med ett snabbt totalstopp av kontanthanteringen i Stockholm efter flera verksamhetsutveckling på arbetsmiljömässan Nolia i Umeå den 12 oktober. Utgångspunkten för seminariet, där även Lars Dahlberg (till vänster i bild), andre vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings Förhandlingsdelegation deltog, var intentionerna i arbetsmiljöavtalet FAS 05. Skyddsstoppen nödvändiga fall av rån och misshandel. (Vid Kommunals pressläggning fanns ännu inget besked om vilket beslut verket tagit.) Ylva Thörn förde flera gånger tillbaka samtalet till förarna och deras trygghet i jobbet: Vi måste våga tala om dem som drabbas av våldet! Det är dem det gäller. Hon fick stöd av Arbetsmiljöverkets Kenth Pettersson som menar att skyddsstoppen varit nödvändiga, eftersom inget hänt trots påstötningar under många år. Han påpekade också att arbetsgivare enligt lagen ska följa med i den tekniska utvecklingen när det finns lösningar. Detta har man inte gjort. Barns könsroller djupt rotade En pojke som leker med dockor anses onormal och oroliga föräldrar undrar om han kommer att bli homosexuell. Medan en pojkaktig flicka anses ta för sig. Vår egen rädsla gör att vi sexualiserar barnen, enligt genuspedagog Lisa Tegnér-Andersson. Hon talade om genusfrågor på en barn- och ungdomskonferens som branschrådet för skola/förskola höll i Stockholm. Närmare 200 berörda kommunalare lyssnade. Genuspedagogen ritade upp en normtankemodell och förklarade: Allt som bryter mot normen avviker, exempelvis den första barnlediga pappan, eller den första kvinnan med långbyxor. Vad som är normalt och vad som är manligt respektive kvinnligt har vi med oss i ryggsäcken. Så fort normen överskrids känner vi oss tvungna att förklara oss. Avslutningsvis gav hon en rad handfasta tips, exempelvis att inte prata om hur pojkar och flickor är. Det viktigaste är att prata om barn med flickor och pojkar i stället för att ständigt ange könet, poängterade Lisa Tegnér- Andersson. Satsning på förskole- och skolpersonalens utveckling Det är ett enormt viktigt uppdrag för Kommunal att vara med och påverka när det gäller synen på kunskap och kompetens, säger Lars-Åke Almqvist, Kommunals förste vice ordförande. Framtidens kompetensutveckling för yrkesgrupperna inom förskola-skola är nyckelfrågor, eftersom medlemmarna konkurrerar med de högskoleutbildade och om det handlade en av punkterna på Kommunals barn- och ung- 12

13 domskonferens. En röst bland åhörarna uttryckte: Vi barnskötare vill känna samma yrkesstolthet som förskollärare. Lars-Åke Almqvist, som också deltog i konferensen, berättade om Det kvalitetssäkrade medlemskapet, en punkt ur Kommunals nya handlingsprogram för kompetensutveckling Vi kan mer. Det handlar om medlemmarnas möjlighet till utveckling i det egna yrket; om individuell kompetensutvecklingsplan, kompetensrådgivare, material om yrkesutveckling, modeller för arbetsplatslärande och validering och kompetensbevis. Nu gäller det att hitta ett praktiskt arbetssätt för att sjösätta handlingsprogrammet, och därmed möjliggöra för medlemmarna att utvecklas i sitt eget yrke, sa Lars-Åke Almqvist. Vi kan mer Så heter broschyren, där du kan läsa mer om Kommunals handlingsplan för kompetensutveckling. Till grund ligger de besked som kom från medlemsdialogen om kompetensfrågor som genomfördes i fjol. I Vi kan mer kan du läsa om medlemsdialogen, Kommunals filosofi om lärande och utveckling. Här diskuteras också en rad nödvändiga insatser och vad som behövs för att kommunalarna ska få rätt att växa och utvecklas på jobbet. Broschyren finns att beställa på förbundets vaktmästeri. Beställ via fax, numret är Kommunals syn på arbetstider Hela tiden är ett häfte som innehåller Kommunals mål för arbetstidspolitiken som hur länge man ska jobba och när jobbet ska förläggas. Här finns naturligtvis också Kommunals krav på att heltidsarbete ska vara en rättighet att arbetet ska ha en organisation som gör att heltid alltid blir möjligt. Beställer gör du via fax till förbundets vaktmästeri. Faxnumret är Enklare med mässpaket Det ska vara enkelt att presentera Kommunal och samtidigt följa den grafiska profilen. Därför finns numera två varianter av mässpaket för uthyrning, ett för inomhusoch ett för utomhusbruk. Material att dela ut, som till exempel trycksaker, plastpåsar, vykort och nya affischer, beställs på Kom in/faktabanken/material. Bokning och mer information om mässpaketen: pgm.nu/kommunal Kommunalarbetarens redaktion gör Årets facktidskrift. Grattis KA! Foto: Kommunalarbetaren Kommunalarbetaren, KA, är utsedd till årets facktidskrift En lycklig redaktion tog emot priset på Cirkus i Stockholm ett pris som delades ut av Sveriges Tidskrifter. Det är helt fantastiskt roligt, en ren ogrumlad glädje! säger chefredaktören Liv Bäckström, som är stolt över att ha fått ett kvitto från branschen att omgörningen av tidningen var lyckad. Men, säger hon, det är våra läsare som är vinnare! Det är för deras skull vi försöker skapa en bra tidning. Och jag hoppas att läsarna håller med om att KA är bästa facktidskriften. KA vann i stor konkurrens, hela 80 tidningar var nominerade i den klass där tidningen tävlade. kommunalnytt nr 11/2006 Nordiskt stöd till webbsida i Colombia Webben ger oss i Kommunal inte bara möjlighet att hålla kontakt inom förbundet utan också att följa facken i andra länder och vad våra globala fackliga federationer gör. Vi använder webben för blixtaktioner att mobilisera stöd för fackliga företrädare i andra länder som förföljs av regimer. Colombia är ett land där det är livsfarligt att vara fackligt aktiv. Därför måste vi kunna följa vad som händer i Colombia och där är webben viktig. Nu har nio colombianska systerorganisationer till oss startat en gemensam webbsida. Och det är vi i Norden som gjort det möjligt med stöd från KNS stödfond. (KNS består av de fyra nordiska kommunalarbetareförbunden FOA i Danmark, JHL i Finland, Fagforbundet i Norge och Kommunal.) Webbsidan ska ge information om mänskliga rättigheter och kränkningar av dessa, men den ska också innehålla vanlig facklig information. Sedan KNS i februari 2005 beslutade ge pengar till webbsidan har ISKA och förbunden rekryterat en projektansvarig i Colombia och haft flera utbildningsseminarier. Förhoppningsvis kommer webbsidan också att bidra till att fler förbund går med i ISKA och därmed stärker vårt globala samarbete och vår gemensamma fackliga styrka. Vill du se ett konkret exempel på hur KNS stödfond används så gå in på Inga-Lena Wallin 13

14 kommunalnytt nr 11/2006 Tyskland har länge varit det ledande industrilandet i Europa och arbetsvillkor och löner inom industrin har varit bland de förmånligaste i Europa. Utvecklingen där påverkar förhandlingsresultaten i Europas övriga länder, även i Sverige. Med en förenklad tolkning kan man säga att det som händer i Tyskland händer också i Sverige. Därför är utvecklingen i Tyskland viktig för oss. Framåt för exportindustrin Exportindustrin i Tyskland går strålande. Samtidigt sjunker lönenivåerna och arbetslösheten stiger. Antalet heltidsanställda som har en lön som är lägre än socialbidragsnormen ökar varje år. Detta innebär att en stor del av befolkningen har mindre pengar att leva av, man kan eller vågar inte handla, efterfrågan på varor och tjänster sjunker och ännu fler blir arbetslösa. Den inhemska ekonomin hamnar i en negativ spiral. Men sämre löner och arbetsvillkor I Tyskland har fackföreningsrörelsen varit stark och i stort sett hela arbetsmarknaden har precis som i Sverige omfattats och skyddats av innehållet i de centrala kollektivavtalen med tydliga tarifflöner. Tack vare starka centrala kollektivavtal har inte lönedumpning varit något problem. Därför har lagstiftade minimilöner, som alltid ligger Vill vi ha det som i Tyskland? Vad är det som händer i Tyskland och behöver vi bry oss om det? I Sverige har vi en ny regering som vill stimulera arbetsmarknaden genom sänkta ersättningsnivåer i a-kassa och sjukförsäkring. De vill också ta bort alla hinder för arbetsgivare att anställa arbetskraft till lägsta tänkbara kostnad. För att förstå effekterna av detta har Kommunal rest till Tyskland, där man redan genomfört liknande åtgärder. extremt lågt, varit oönskade av förbunden. Men, vid sammanslagningen av Öst- och Västtyskland fick arbetsmarknadens parter ett problem. Stora löneskillnader mellan öst och väst gjorde att man blev tvungen att skapa möjligheter till lokala avsteg från de centrala avtalen genom s.k. öppningsklausuler. Dessa ger möjlighet att teckna lokala avtal om sämre arbetsvillkor än de centrala avtalen medger, däribland lägre löner, i syfte att under en övergångperiod successivt anpassa villkoren i öst till nivån i väst. En dålig affär för den anställde Konkurrenssituationen har förändrats med flera nya länder i EU där det råder en fri arbetsmarknad mellan medlemsländerna. De senare åren har ett nytt begrepp tillkommit migrerande arbetskraft som innebär att människor får kortvariga, tillfälliga arbeten i andra länder. Vid sidan om den traditionella ut- och invandringen har en stor arbetsmarknad för migrerande arbetskraft uppstått. De vistas i landet en begränsad period, har ingen fast adress utan bor i containrar eller husvagnar på sina tillfälliga arbetsplatser. De är inte medlemmar i facket, arbetar för mindre än en fjärdedel av lönen under vidriga förhållanden, ofta mellan 14 och 16 timmar per dag, Kort sagt, en god affär för arbetsgivarens plånbok, men en dålig affär för både den anställde och alla andra arbetstagare i landet som blir utkonkurrerade genom denna lönedumpning. Fri arbetsmarknad Vad blir då resultatet av en fri arbetsmarknad, öppningsklausuler och låga ersättningsnivåer? När arbetslösheten är över 20 procent, a-kassenivån ligger nära svältgränsen och de lediga arbeten som finns går till migrerande arbetarkraft hamnar den reguljära arbetskraften i en utpressningssituation. Företagen pressar fram ett val, antingen försämra löner och anställningsvillkor eller förlora arbetet. Resultatet i Tyskland är entydigt. Lönerna trycks tillbaka mot en nivå där det - trots heltidsarbete - inte längre är möjligt att försörja sig. Detta har lett till krav på lagstiftning om minimilöner, trots att man på sikt riskerar att i ännu högre grad utarma arbetsvillkoren och de anställdas styrka genom sin fackförening. Den här utvecklingen vi inte vill se i Sverige. Astrid König, internationell ombudsman på Kommunals kanslienhet 14

15 kommunalnytt nr 11/2006 PORTRÄTTET Malkiat Singh Foto: André de Loisted Malkiat Singh sitter i koncernfackliga rådet Vi når längre nu när vi gått samman Malkiat Singh drömde om att bli diplomat. I stället kör han buss i Lund och sitter i koncernfackliga rådet för Bergkvarabuss. Arbetet är bra, händerna är rena och kontakten med folk ger mycket. Och det fackliga jobbet gör tillvaron ännu mer intressant. För Malkiat har fackets betydelse alltid varit självklar, hans far fick honom intresserad redan under uppväxten i Indien. Nu försöker han själv väcka intresset hos arbetskamraterna, under rasterna på Bergkvarabuss. Jag frågar alla om de är med och berättar om alla fördelar, som försäkringar, arbetsmiljön och all service, säger Malkiat, som tycker att det är extra viktigt att han som indier visar sitt engagemang. 70 procent av förarna på Bergkvarabuss i Lund är nämligen invandrare. När de hör mig blir det mer trovärdigt att facket kan göra något också för oss! Tre bussarbetsgivare Malkiat Singh kom till Sverige på lite krokiga vägar: Han reste runt i Västeuropa på 70-talet, en resa som småningom utsträckte sig till 17 år i Polen. Där läste han slaviska språk på universitet, undervisade, och träffade sin blivande fru som pluggade ekonomi. De valde att flytta till Sverige och Lund. Jag träffar Malkiat hemma i fyrarummaren och bjuds på indiskt te med ingefära och kanel. De tre barnen pluggar i rummet intill. Malkiats fru är på jobbet. Hon har fått fast jobb som barnskötare, berättar Malkiat och säger att det känns tryggt med fast inkomst för familjens skull. Även äldsta dottern bor hemma, hon pluggar och slipper då ta studielån. Det är naturligt att vi stöttar varandra så länge det behövs. Malkiat gick via påhugg i lager, på industri, i barnomsorgen och amsutbildningar till jobbet som bussförare. Sedan 1998 har han hunnit med tre arbetsgivare: Linjebuss, Arriva och Bergkvarabuss. Mycket förändras med varje ny arbetsgivare. Som att förarna nu måste köra till bussdepån i Malmö för att hämta den buss de ska köra i Lund. Bilfärden ersätts med 35 kronor, men ingår inte i arbetstiden. Å andra sidan är bussarna nya och fräscha, berättar Malkiat. Vi är 70 procent invandrare på jobbet. Jag tjatar på mina kolleger att de ska gå med, och kanske lyssnar de mer eftersom jag också är invandrare, tror Malkiat Singh. Koncernfackligt råd Facken inom Bergkvarabuss har nu gått samman i ett koncernfackligt råd. Malkiat som är Lunds representant är mycket nöjd med mötena: Vi stöttar varandra och växlar tankar och idéer. Vi är starkare när vi strävar mot samma mål gentemot arbetsgivaren, säger han och berättar att problemen skiljer sig åt mellan arbetsplatserna: några kan inte låsa in dagskassan, andra har problem med schemaläggningen. Och i Lund kämpar man för att få facklig tid, ingen förtroendevald ersätts av arbetsgivaren. Facket vill också minska antalet timanställningar, i dag går omkring hälften av förarna på timme. Det känns som om vi kan nå längre nu, när vi gått samman i rådet, säger Malkiat Singh. Han trivs uppenbart med det fackliga engagemanget. Men hans längtan går längre än att jobba nationellt: Jag skulle vilja engagera mig fackligt internationellt och bidra med mina språkkunskaper. Lalla Lindström Namn: Malkiat Singh Yrke: Bussförare Ålder: 58 år Bor: Lund Familj: Fru, tre barn 17,19 och 22 år Uppdrag: Suppleant i sektionsstyrelsen, ledamot i koncernfackliga rådet för Bergkvarabuss Facklig hjärtefråga: Vill ge bra service till medlemmarna och värva fler Då skrattade jag senast: Jag ler och skrattar hela tiden i bussen. Vill jag lära mig: Fackliga frågor och mer om datorer. Drömjobbet: Diplomat. Eller internationellt fackligt arbete. Intressen: Läser mycket, just nu en biografi över Ghandi. 15

16 POSTTIDNING B Svenska Kommunalarbetareförbundet Box 19039, Stockholm ISSN nr 11/2006 Foto: Thomas Johansson Här är gänget som går steg två i utbildningen för nya sektionsordföranden när de hälsade på hos förbundskontoret i förra veckan. VI I BILD Annars är det på Runöskolan som utbildningen äger rum. Förutom att titta runt i huset fick de en grundlig genomgång av tankarna bakom förbundets kommunikation via hemsidorna, Kommunal-Nytt och andra informationskanaler. Det är viktigt att man får klart för sig vilka verktyg vi har och hur de kan användas. Vi hade inte en aning om hur mycket som finns på intranätet Komin sa flera i gänget, berättar Jonny Jakobsson som håller i utbildningen, Från vänster Ann-Sofie Dolk, Marie Ottosson, Katie Huss, Carl Waldenfeldt, Gerd Öberg, Jonny Jakobsson, Anette Pettersson, Lise-Lotte Svensson, Jonny Somogyi, Torill Stjerndahl och Ulf Hörnelid. Vi har redan sett en ökad medlemstillströmning. TÄVLING Hur många medlemmar har Kommunals största sektion?... Var jobbar Malkiat Singh?... Hur många procent har hotet och våldet inom vård om omsorg ökat senaste året?... Vem beslutar om en sektion får en egen webbplats?... Hur länge får plusjobbarna fortsätta på sitt jobb? KONTAKT Stick ut hakan på Kontakt Berätta om det som fungerar bra, men våga även kritisera det som inte gör det. Det kan handla om ditt arbete, det fackliga uppdraget eller något annat i Kommunal. Antingen gör du det som skribent på Kontakts egen blogg, eller så kommenterar du andras inlägg. Förutom bloggen finns diskussionsforumet där du som förtroendevald kan tycka till om vad du vill. Det är genom erfarenheter, både bra och dåliga, som vi blir klokare. Att dra lärdom av misstag och hitta nya lösningar gör oss även starkare. Våra möjligheter att förändra ökar och gemenskapen blir större. Men då måste vi tala högt. Att vara tyst och tiga still leder inte till förändring. Mötesplatsen Kontakt är ett perfekt ställe att framföra sina åsikter på. Ibland kan kritik upplevas som gnäll, eller som att personen som framför kritiken är negativ och besvärlig. Visserligen kan det ibland vara så, men oftast är det nog tvärtom. Att vara arg och engagerad tyder på kamplust och en vilja att förändra. Det är en sak att bara hacka på olika företeelser, men att bidra till nya sätt att lösa problem är något helt annat. Väl mött på Kontakts blogg och i diskussionsforumet! Är du fortfarande inte Kontaktkompis? Gå till kontakt.kommunal.se och skicka in din intresseanmälan idag. Ella Niia, förbundsordförande i Hotell och restaurang i Aftonbladet 24/ Skicka eller faxa den här sidan till oss, adressen finn spå sid 3. Om ditt namn och din adress inte syns här överst på sidan, skriv det i kanten eller på en lapp. Vi vill ha ditt svar senast 10 november. Erica Lundström webbredaktör Kontakt kontakt.kommunal.se