Cannabiskonferens 27 november Välkommen!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cannabiskonferens 27 november 2009. Välkommen!"

Transkript

1 Cannabiskonferens 27 november 2009 Välkommen!

2 Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Konferensen arrangeras av i samarbete med Skånesamverkan mot droger

3 Dagens program 09:00-09:15 Välkommen! Anders Åkesson 09:15-09:45 Hur vanligt är det att ungdomar använder cannabis i Sverige och övriga Europa? Ulf Guttormsson 09:45-10:45 Hur fungerar cannabis? Neurobiologiska, medicinska och neuropsykologiska aspekter. Thomas Lundqvist 10:45-11:00 Fruktpaus 11:00-11:30 Unga och droger. Om exponering och navigering i det svenska droglandskapet. Ylva Donning 11:30-12:00 Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete. Gunilla Jarlbro 12:00-13:00 Lunch 13:00-14:00 Polisens perspektiv på cannabis och missbruk. Magnus Jönsjö 14:00-14:30 Fika 14:30-15:00 Bemötande och behandling av cannabismissbrukande ungdomar och deras familjer. Christina Caspar och Hanna Eckerbom 15:00-15:30 Nätverket för cannabisbehandlare och Nationell kartläggning av cannabisbehandling. Thomas Lundqvist 15:30-16:00 Avslutning.

4 Hur vanligt är det att ungdomar använder cannabis i Sverige och övriga Europa? Ulf Guttormsson CAN +46 (0) Konferens om cannabis, Kristianstad, 27 november 2009

5 Vad är CAN? Paraplyorganisation. Drygt 40 medlemsorganisationer. Målgrupp: främst personer som arbetar i drogförebyggande verksamhet. Även viss preventionsverksamhet riktad främst mot ungdomar. CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information om alkohol och andra droger. Tar inte ställning i drogpolitiska frågor. Fyra avdelningar/verksamhetsgrenar: Bibliotek, Information, Tidskrift och Forskning/Utredning.

6 Utvecklingen av tillgängligheten i Sverige Utvecklingen av användningen i Sverige Europeisk jämförelse

7

8 Tillgänglighet

9 Antal beslag (av tull och polis) av cannabis, amfetamin, läkemedel, heroin och kokain Antal År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

10 Antal Antal beslag och beslagtagna kvantiteter av tull och polis av cannabis Kilo År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

11 Fördelning på hasch och marijuana av tullens och polisens cannabisbeslag (vikt). Procent År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

12 Kronor Prisutveckling för hasch i kronor per gram. Gatupriser rapporterade av polisen År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

13 Cannabisbeslag i antal och vikt (treårsmedelvärden) respektive KPI justerade haschpriser i Sverige Index 1988 = 100. Index År Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Källa: CAN

14 Användningen i Sverige

15 Andelen skolelever samt andelen mönstrande som uppgett att de någon gång prövat narkotika % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

16 Andelen skolelever samt mönstrande som använt narkotika de senaste 30 dagarna % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

17 Vuxna (16 84 år) % 10% har prövat cannabis någon gång (män 14% - kvinnor 8%). Motsvarar ca personer i åldersintervallet. ca 2% har använt cannabis senaste året. ( personer i åldersintervallet). knappt 1% har använt cannabis senaste månaden. ( personer i åldersintervallet). Hälsa på lika villkor? Källa: Statens folkhälsoinstitut

18 % Andelen vuxna (16 84 år) som använt cannabis senaste året Ålder Hälsa på lika villkor? Källa: Statens folkhälsoinstitut

19 Cannabisläget i Sverige 1(2) God tillgänglighet. Billigt. Inga avgörande kända kvalitetsförändringar. Om beslagen 1 ton och beslagsnivå 20%: konsumtion om 4 ton per år i Sverige, eller 0,5 gram/person 15+ /år. Ungdomars testande ökade hela 1990-talet, viss nedgång under 2000-talet. Regelbundna användningen oförändrat hög? Antalet regelbundna användare osäkert. Runt vuxna uppger i frågeundersökningar att de använt åtminstone en gång senaste månaden. Addera (minst) ca tunga missbrukare som bl a använder cannabis. För dessa totalt räcker 4 ton (om beslagen 20% enl. ovan) till i genomsnitt 5 grams konsumtion i månaden. Rimligt?

20 Cannabisläget i Sverige 2(2) Unga män i storstad överrepresenterade i cannabisanvändning. Ungdomar som har prövat cannabis skiljer sig från dem som inte prövat, inte enbart med avseende på demografiska utan även med avseende på sociala variabler som skoltrivsel, skolk, problem i hemmiljön, kriminalitet, boendeområde etc. Ovanstående skillnader är tydligare bland dem som använder regelbundet jämfört med dem som prövat enstaka gånger. I hälsoenkäten från 2007 noterades att vuxna män som använt cannabis de senaste 12 månaderna i högre grad än andra var arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Bland män som arbetade var användningen någorlunda jämnt fördelad över olika yrkesgrupper, dock vanligare med bland män med låg inkomst.

21 Europeisk jämförelse

22 I Europas befolkning (15-64 år) har i genomsnitt 22% prövat cannabis. Ca 7% har använt senaste 12 månaderna och ca 4% senaste 30 dagarna. Bland unga (15-24 år) i Europa har i genomsnitt 30% prövat cannabis. Ca 16% har använt senaste 12 månaderna och ca 8% senaste 30 dagarna. Situationen på narkotikaområdet i Europa Källa: EMCDDA

23

24 Andelen åriga elever i olika länder som prövat cannabis ESPAD Report Källa: CAN

25 Förändringar mellan 1995 och 2007 av andelen åriga elever som prövat cannabis i olika länder ESPAD Report Källa: CAN

26 Förändringar mellan 2003 och 2007 av andelen åriga elever som prövat cannabis i olika länder ESPAD Report Källa: CAN

27 Erfarenhet av narkotika/cannabis bland svenska mönstrande 18 åriga män, bland 12th grade elever i USA samt bland åriga norska ungdomar. Procent % År Källa: CAN, NIDA och SIRUS

28 Tack, det var allt! Ulf Guttormsson CAN +46 (0) Konferens om cannabis, Kristianstad, 27 november 2009

29 Cannabis plantan ( Cannabis sativa ) Innehåller många olika substanser men delta-9- tetrahydrocannabinol (THC) är den den psykoaktiv verksamma huvudkomponenten. THC bryts ned till cannabinol som saknar den psykoaktiva aktiviteten. Den endogena cannabis-likasubstansen heter anandamid (ananda = = bliss = lycksalighet). Summaformel: C21 H30 O2 Molekylmassa: g/mol IUPAC: Tetrahydro-6,6,9-trimetyl- 3- pentyl-6 H-dibenso[ b,d]pyran-1-ol Trivialnamn: Hasch, marijuana, cannabis, röka, banan, THC, holk, maja, gräs, ganja, joint, spliff, j

30

31 Den kroppsegna (endogena) cannabis-likasubstansen heter anandamid (ananda = = bliss = lycksalighet).

32 Farmakokinetik Efter absorptionen i GI går THC snabbt till kroppens olika vävnader. På grund av sina lipofila egenskaper ackumuleras THC i fettvävnader och når en maximal koncentration i dessa efter 4-5 dagar. Elimination sker med en halveringstid på c:a 7 dagar och fullständig uttömning av drogen efter en dos kan ta upp emot 30 dagar. Ackumulering av THC i regionala områden hjärnan är varierar. Höga nivåer fås i t ex limbiska och sensoriska regioner samt i områden som är förknippade med motorik.

33 Effekter hos THC Vad gör kroppen med THC (farmakokinetik) Vad gör THC på kroppen (farmakologi)

34 Farmakokinetik THC metaboliseras i levern. En huvudmetabolit (11-hydroxy-THC), som troligen är mer potent än själva THC kan svara för vissa effekter av drogen. Mer en ett tjugotal metaboliter har påvisats (vissa psykoaktiva), alla med en relativt lång halveringstid. C:a 25% av metaboliterna elimineras via urinet. Huvuddelen via tarmen.

35 Farmakodynamik Cannabinoiderna utövar sina effekter genom att binda till specifika cannabinoida receptorer. CB-1 T ex i hjärnan och perifera nerver, fördelning lika med injicerat THC; kortex, limbiska systemet (hippocampus, amygdala), basala ganglier, cerebellum och hjärnstammen. CB-2 T ex i mjälte och immunceller G-protein-kopplade receptorer (signalerar inhibitoriskt)

36 Nervcell Fosfolipider Arachidonsyra Synaps Anandamid Signalsubstans; Anandamid Nervcell Anandamid Receptor; CB1 eller CB2 receptorn

37 Cannabis receptorn CB1 P. Picone et al., Mol Pharmacol, 2005

38 CB1-receptorn i hjärnan

39 THC utövar effekter genom att interagera med monoaminerga system och med aminosyror samt neuropeptider

40 Effekter hos THC: Eufori (liknande effekten av alkohol) Smärthämning nociceptiv smärta (CB-1) inflammatorisk smärta (CB-2) Neuroprotektion (CB-1) Psykoaktiva effekter Effekter på kognitiva funktioner

41 Hjärnans belöningssystem

42 Belöningssystemet påverkas av de flesta beroendeframkallande droger Centralstimulantia Opiater Cannabis Alkohol Mesolimbiska dopaminerga bansystemet Cannabis inducerar dopaminfrisättning i nucleus accumbens

43 THC förstärker heroineffekten Aktivering av CB1 receptorer ökar effektiviteten hos heroin och denna effekt tycks medieras via interaktioner mellan CB1 receptorer och endorfin receptorer och deras signaleringsmekanism M Solinas et al., 2005

44 CB1 receptor stimulerare Syntetiska varianter av THC = Läkemedel P. Picone et al., Mol Pharmacol, 2005

45 Cannabis & lungcancer Delta 9-THC exposure leads to an increase in number and size of 4T1 tumors metastasizing to the lungs in vivo RJ. McKalli et al., 2005

46

47 Cannabis- medicinska och neuropsykologiska aspekter Thomas Lundqvist, leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund

48 Vad händer under denna föreläsning? Fakta om cannabis Kognitiva funktioner Vem är missbrukarna? Mognad De senaste forskningsrönen -> 2009 Exekutiva funktioner Spice

49 Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis -sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja

50 Olika sorter Marijuana och Skunk Colombian Gold Jamaican Alaska Weed Orange Bud Silver Bud Haze 1-5 Northern Lights Jack Herrer White Widow Hasch Marock - fransk papir Super Marock (opiumdopad) Libanes (ljus) Röd Libanes (Röd) Sahara Queen Libanes (ljus gul) Pollen (marock) gul Nepal (svart) Afghan-Pakistan (lera) Manali (svart klet)

51 Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen som tillhör 18 olika klasser. 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. Δ-9-THC- Δ-8-THC- CBN- cannabinol CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) CBC- cannabichrome CBG- cannabigerol Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC -> 11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC -> THCCOOH (inaktiv) -> THC-V

52 Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

53 Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.

54 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

55 100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan veckor

56 Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

57 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Förekommer hos ca. 10 % av användarna

58 Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.

59 Minnessystemet 1. Korttidsminnet/arbetsminnet Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli.

60 Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

61 Cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet innebär att man inte tillfullo förmår att: sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, urskilja vad som är väsentlig information, lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, förstå nyanserna i informationen.

62 Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens Tid i missbruk Tonårsperiod år

63 Långtidsmissbruk (kroniskt) innebär: inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter nedsatt förmåga till självkritik emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)

64 Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner Förändrad känsla av självkännedom Nedsatt mognadsutveckling

65 Vad är mognad? Biologiskt Psykologiskt Socialt

66 Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

67 Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Angela H. Gutchessa, Elizabeth A. Kensingerb, Daniel L. Schacter, (2009) Resultatet i denna studie pekar på en grundläggande skillnad i hur olika åldersgrupper engagerar elaborerade kodningsprocesser. Äldre vuxna tycks koda information angående sig själv på ett mer normativt sätt, medan yngre, unga vuxna, fokuserar på att koda de unika aspekterna hos sig själv och skiljer sig själv från andra.

68 Task context and organization in free recall Sean M. (2009) An encoding task context can organize recall, suggesting that task-related information is part of the retrieval cue. A context maintenance and retrieval model of organizational processes in free recall. An internal contextual representation, containing semantic, temporal, and source related information, serves as the retrieval cue and organizes the retrieval of information from memory.

69 De senaste forskningsrönen -> 2009

70 Effekten på individen Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika.

71 Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, d v s det området som är ansvarigt för avstämning mellan den inre och yttre världen. Ungdomar och unga vuxna som prövat narkotika skiljer i regel ut sig från andra ungdomar, t ex med avseende på skolk, otrivsel i skolan, lägre utbildningsnivå etc. Sådana skillnader accentueras vid aktuell/regelbunden konsumtion.

72 Tidig debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).

73 Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)

74 Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory: an fmri study in young adults. Smith AM, Fried PA (2006) Prenatal cannabis exponering förändrar neuronal funktion i den visuospatiala minnesprocessen hos unga vuxna. Det kan innebära att den socialfobiska eller det tillbakadragande från samhället vi ser hos cannabismissbrukare kan tillskrivas cannabinoidernas effekt på det visuo-spatiala episodiska/arbetsminnet. Ytterliggare en aspekt är den grad av fobisk ångest som cannabisrökare, som söker behandling, uppvisar direkt efter avslutat missbruk på SCL-90.

75 Cannabinoiderna påverkar sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende i den exekutiva funktionen. Exekutiva funktioner Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön.

76 Basala ganglierna, striatum, medverkar i motoriska aktiviteter, och med stor sannolikhet är dessa kretsar involverade i intellektuella aktiviteter. Kortikostriatala kretsar (5 st) Dessa sluts alltid i något frontalt barkområde CB1-receptorer cortex Striatum, nucleus caudautus putamen Andra kärnor i basala ganglierna Globus pallidus och substantia nigra Kokainsug Associationskärnor i thalamus, typ dorsomediala thalamus

77 Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på att en mer omogen pannlob gör det svårare för den viljestyrda kontrollen att ta över den impulsstyrda.

78 Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll

79 Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober, som ska styra planering och impulshantering, ligger förmodligen bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning. De har också lättare för att fastna för snabba belöningar.

80 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule

81 Det episodiska minnet styrs via Hippocampus och Amygdala, båda har en hög täthet av CB1 receptorer. Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska komma ihåg din historia se din nutid utifrån ditt eget sammanhang och kunna se in i framtiden.

82 ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

83 Cannabiskonferens Kristianstad 27 november 2009 Ylva Donning Göteborgs universitet Institutionen för f r socialt arbete

84

85 Att navigera i osäkerhetens landskap Kunskap som kompass Drogens kraft vs individens motståndskraft Situationens och relationernas makt Legala ramar och personlig moral

86 Kunskap som kompass Jag är r livrädd för f r att testa droger. Man kan bli fast och det kan hända h otäcka saker med hjärnan första f gången g man provar, har jag läst l i alla fall. DåD vill jag inte utsätta tta mej för f r det. Det är bevisat att vem som helst kan råka r illa ut, du kan inte veta innan om du är tillräckligt stark att stå emot. Jag har aldrig känt k nyfikenhet heller och dåd är det ju totalt meningslöst st (Maja) bland annat har jag sett en rapport från n WHO att hasch är r mindre farligt än alkohol. Sen tänk t dig själv en mörk m gränd med tio fulla människor eller tio som har rökt hasch. Du blir mer aggressiv av sprit och du gör r mer grejer som du aldrig skulle ha gjort i vanliga fall. Det skulle aldrig hända med folk som rökt r hasch. (Viktor)

87 Drogens kraft vs individens motståndskraft Hedonism Eskapism Kreativism

88 Situationens och relationernas makt Jag röker r inte här h r hemma. Men det är r annorlunda påp festivaler. Det är r känslan k av frihet... Man blir lite annorlunda än n vad man egentligen är, inte bara den vanliga tråkiga Julia. Alla söker den känslan; k att komma bort från n vardagen och från n dig själv, bara sitta på små moln och hålla h handen och titta påp stjärnorna och röka r ka en joint. Sen kan man gåg tillbaka till det vanliga påp måndag morgon.(julia) Vi satt hemma hos en kompis och tog amfetamin. Det var häftigt, h som i en amerikansk film, ganska coolt så där. Men helt plötsligt var det en annan Han som brukar fixa droger åt t oss tog en spruta i badrummet och började b blöda en massa i WC- skålen. DåD var det inte kul längre. DåD har det gått g över en gräns. DåD är r det inte romantiskt och spännande längre, bara skitigt och äckligt. (Erik)

89

90 Bruk vs missbruk...det skulle kunna vara missbruk att röka r varje dag. Men när n r det gäller g mej sås är r det inte missbruk, för f r jag gör g r det inte för f r att jag mår m r dåligt... d (Viktor)

91 Legala ramar och personlig moral Jag tror inte att det finns nån stor fysisk skillnad mellan marijuana och alkohol. Jag tror inte mitt leverne är r sundare än någon som röker r braj en gång i veckan. Jag går g r ut och får f r mej en redig fylla en gång i veckan med mina kompisar. Det är r inte nyttigt det heller, men det är socialt accepterat, sås det är det vi gör. g (William) Jag tyckte aldrig att det var så jävla vla roligt egentligen. Men det var jävligt j spännande. Man kände k att det var jävligt j förbjudet. f Jag har alltid varit lite av en rebell. (Erik)

92 Navigationsstrategier för r prevention Narkotikafrågan engagerar och provocerar: reflexiv dialog bruk och missbruk cannabis och alkohol tjejer och killar

93 LUNDS UNIVERSITET Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete Gunilla Jarlbro 1

94 LUNDS UNIVERSITET Osmo Wiios. lagar Kommunikation misslyckas oftast - utom någon enstaka gång då det kan betraktas som en ren tillfällighet. Om kommunikationen kan misslyckas - så misslyckas den. Om kommunikationen inte kan misslyckas - så kommer den förmodligen att misslyckas i alla fall. Om kommunikationen verkar lyckas på önskat sätt - så måste den ha lyckats på ett sätt som inte var tänkt. Om du själv är belåten med ditt budskap - så misslyckas din kommunikation med säkerhet. 2

95 LUNDS UNIVERSITET Osmo Wiios lagar forts. Om ett meddelande kan tolkas på olika sätt, kommer det att tolkas på det sätt som gör mest skada. Det finns alltid någon som vet bättre än du själv, vad du menade med ditt budskap. Ju mer kommunikation desto svårare för kommunikatören att lyckas. Ju mer kommunikation som uppstår desto fler missförstånd kommer att inträffa. 3

96 LUNDS UNIVERSITET The Three E:s Engineering Enforcement Education 4

97 LUNDS UNIVERSITET Vad är en kampanj? En kampanj har ett syfte En kampanj är riktad mot en stor mottagargrupp En kampanj har en klar tidsgräns En kampanj består av en samordnad uppsättning aktiviteter 5

98 LUNDS UNIVERSITET Är det meningsfullt med kampanjer överhuvudtaget? Science agenda Media agenda Public agenda Polling agenda Policy agenda 6

99 LUNDS UNIVERSITET Community Intervention innebär i korthet att man utnyttjar inom regionen eller kommunen existerande formella och informella grupperingar för projektets syfte, samtidigt som man söker skapa nya grupperingar som kan bidra till att projektets mål uppnås. 7

100 LUNDS UNIVERSITET Vems ansvar? Jfr t.ex. med HIV/aids- problematiken under talet. 8

101 LUNDS UNIVERSITET Kommunikativa framgångsfaktorer Använd flera olika typer av medier - Kombinera masskommunikation med interpersonell kommunikation Repetera enkla budskap Förespråka det positiva med en beteendeförändring snarare än det negativa med ett felaktigt beteende 9

102 LUNDS UNIVERSITET Forts Engagera s.k. Nyckelpersoner/grupper i arbetet - Använd formativa utvärderingstekniker Ha mätbara mål som uttrycks i form av beteendeförändringar hos målgruppen 10

103 LUNDS UNIVERSITET Forts Vänd dig till personer som har ett starkt interpersonellt inflytande på målgruppen - Använd dig av nyhetsmedier för att öka synligheten Inse politikers och andra makthavares roll i arbetet och engagera dem Poängtera på fördelar som målgruppen kan vinna på det önskvärda beteendet Fokusera på omedelbara och sannolika konsekvenser av ett nytt beteende 11

104 Veckouppföljning verksamhet PONS Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 11 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

105 Drograttfylleri PONS totalt Totalt antal brott 2008 Totalt antal brott 2009 Mål totalt 2009 (150) Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 22 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

106 Narkotikabrott (alla) PONS per vecka Per vecka 2009 Per vecka Per vecka (medel) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 33 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

107 Narkotikabrott (alla) PONS totalt Totalt antal brott 2009 Totalt antal brott Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 44 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

108 Överlåtelsebrott PONS per vecka Per vecka 2009 Mål per vecka 2009 (2) Per vecka 2008 Per vecka (medel) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 55 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

109 15-25 (narkotika) PONS totalt Totalt antal brott 2009 Mål totalt 2009 (350) Totalt antal brott 2008 Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 66 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

110 7

111 8

112 9

113 10

114 11

115 Maria Malmö Bemötande och behandling av unga med cannabismissbruk Christina Caspar, Malmö stad Hanna Eckerbom, Bup Malmö

116 Maria Malmö Behandling i öppenvård Unga under 25 år med alkohol- och eller drogproblem Anhöriga Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt Inneliggande avgiftning Unga under 18 år Skåne Rådgivning till yrkesverksamma

117 Organisation Psykiatri Skåne Malmö Stad Beroendecentrum Barn och ungdomspsykiatrin Sociala resursförvaltningen

118 Personal Beroendecentrum 2 psykiatrisjuksköterskor, 1 steg-1 utbildad Läkare Barn- och ungdomspsykiatrin Kurator Medicinsk sekreterare ST-läkare Malmö stad 2 socionomer, steg-1 utbildade Samordnare

119 Stadig ökning av hjälpsökande 2007 inledde Maria Malmö 247 nya kontakter 2008 inledde Maria Malmö 324 nya kontakter Hittills under 2009 har 365 kontakter inletts

120 Huvuddrog Procent Cannabis Alkohol Heroin Smärtstillande Bensodiazepin Kokain Amfetamin Drog

121 Fallbeskrivningar - bemötande och behandling Individuellt anpassad behandling Socialt perspektiv Medicinskt perspektiv Psykiatriskt Somatiskt

122 Nya insatser Antal Jan Feb Mar April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 0 1 Månad

123 Kön Kvinnor 32% Män Kvinnor Män 68%

124 Ålder Under 18 37% Under 18 Över 18 Över 18 63%

125 Bakgrund till nätverketn Önskemål från flera behandlingsenheter att utbyta erfarenheter Initiativ från Referensgruppen för cannabisfrågor vid Beroendecentrum i Stockholm Ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen, MOBilisering mot narkotika och Beroendecentrum Cannabis - nätverket

126 Syfte med nätverketn Utbyta erfarenheter mellan behandlare/behandlingsenheter Metod- och kompetensutveckling Initiera och påverka så att fler program startar Kvalitetssäkra arbetet Samordna utvärdering Cannabis - nätverket

127 Vem är r nätverket n till för? f För att bli medlem i nätverket och delta på konferenserna krävs; Att man arbetar med eller står i begrepp att börja arbeta med särskild behandling för personer med cannnabismissbruk/beroende. Att man har ett intresse av att dela med sig av egna erfarenheter och ta del av andras erfarenheter Cannabis - nätverket

128 Utbyta erfarenheter Metod och kompetensutveckling Några exempel på teman Behandling relaterat till kön och ålder, anhörigperspektivet Behandlarprofilen Bedömningsinstrument Endocannabinoider, hjärnans belöningssystem Cannabis och självkännedom fobisk ångest kognitiv neuropsykologi sexualitet m m Cannabis - nätverket

129 RELEVANT KOMPETENS I MISSBRUKSARBETE Att kunna: Skillnaden mellan det privata, personliga och professionella Veta vad droger gör med den unges identitet/identitetsutveckling Hålla struktur i arbetet och i samtalen Kunskap om droger (rus, abstinens, beroendeutveckling) Cannabis - nätverket Arbeta motiverande Lisa Laerke Iversen UngeTeamet

130 Struktur konferenser Konferenserna arrangeras av enhet i nätverket n - ansvarar för f r det praktiska arrangemanget samt inledande tema Lunch till lunch torsd fred Teman vid konferenserna utgår r från n aktuella frågor i nätverket Planeringen görs g gemensamt av Ann- Sofie Nordenberg, Thomas Lundqvist och Ulric Hermansson tillsammans med arrangerande enhet Återkommande inslag Thomas Lundqvist förelf reläsning Aktuell forskning och återkoppling av testresultat Erfarenhetsutbyte relaterat till förelf reläsningar Extern förelf reläsare och/eller förelf reläsare från n nätverketn Ulric Hermansson moderator Cannabis - nätverket

131 Ca 170 medlemmar 60 enheter 40 orter/städer i Sverige (samt en i Norge och en i Danmark) Nuläge Cannabis - nätverket Piteå, Skellefteå Umeå, Örnsköldsvik, Sandviken Uppsala, Enköping, Sigtuna,Upplands Väsby, Rinkeby-Kista,Märsta, Nacka, Spånga, Solna- Sundyberg, Stockholm, Södertälje, Tumba, Tyresö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Borlänge, Örebro,Karlstad, Eskilstuna, Västerås, Norrköping, Linköping, Mjölby, Jönköping, Kungsbacka Göteborg, Uddevalla, Värnamo, Gotland, Kristianstad Växjö, Kalmar, Bjuv Malmö, Lund, Karlskrona, Landskrona

132 Goda erfarenheter från n nätverketn Några tar ut, några sätter in balans mellan att presentera nytt/påfyllnad och repetera/ta hand om nya Generositet dela med sig av material Bygga underifrån planeringen utgår från deltagarnas behov och deltagarna får själva arbeta för genomförandet Integrerar forskning och praktik med olika perspektiv (Thomas och Ulric) Egen finansiering - självständiga beslut (ex SMT) Cannabis - nätverket

133 Drug dependence prevention - Cannabis Uppdragsutbildning vid Lunds universitet (7,5 poäng) - Prevention, behandling, utvärderingsmetodik - Behandlingsmodell (HAP), förberedelse och implementering. -3 kurser avslutade Cannabis - nätverket

134 Tidslinje 2000 Referensgrupp i cannabisfrågor BC i Sthlm Nationellt nätverk - cannabisbehandling BC i Sthlm Nationella cannabiskonferenser Universtitetsutb Lund Univ. Nationellt nätverk - cannabisbehandling 2008 Regionala cannabiskonferenser Regionala universitetsutbild ningar Cannabis - nätverket Utvärdering K-stad kommun Metodstöd/ utbildning

135 Nästa nätverkskonferens n (nr 19) 30 september 1oktober 2010 i Stockholm 10 års jubileum Cannabis - nätverket

136 Nationell inventering - behandling med särskild s inriktning påp cannabis Projektansvariga: Ann-Sofie Nordenberg, Thomas Lundqvist och Ulric Hermansson Intervjuare: Ann-Sofie Nordenberg, Karlstad Birgitta Petrell, Stockholm Kari Kainulainen, Stockholm Helene Andersson, Uppsala Malin Frisk, Uppsala Agneta Johansson,Mjölby Mats Eriksson, Mjölby Karin Patriksson, Göteborg

137 Frågest geställning Erbjuder ni behandling med särskilt fokus på cannabis och dess effekter?

138 Om ja påp fråga 1, vilken behandlingsmetod? HAP KBT (med särskilt fokus på cannabis och dess efffekter) Familjeterapi (med särskilt fokus på cannabis och dess effekter)

139 Urvalet - storstäder och övriga Urvalet gjordes med stöd av SKL; alla kommuner med över invånare, varannan kommun med mellan invånare var femte kommun under invånare Totalt: n= 81kommuner varav 75 kommuner (93%) deltog 3 storstäder - Stockholm, Göteborg och Malmö (31 enheter) 72 övriga kommuner varav 14 förortskommuner 19 större städer 7 pendlingskommuner 6 glesbygdskommuner, 7 varuproducerande kommuner 19 övriga kommuner

140 Storstäder (3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. Större städer (27 kommuner) Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. Övriga kommuner, över inv. (34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. Övriga kommuner, inv. (37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. Övriga kommuner, mindre än inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare.

141 Cannabis behandling - övriga kommuner Av de 72 kommunerna så angav 32 (44%) att man erbjöd någon slags cannabisbehandling. Antal Andel av de som erbjuder cannabisbehandling* HAP KBT Familjeterapi Totalt 32 * flera alternativ möjliga varför andelen blir mer än 100 %

142 Cannabis behandling - storstäder (enheter) I de 31 enheterna i storstäderna så erbjöd 28 (90%) cannabisbehandling. Göteborg Malmö Stockholm Antal enheter HAP KBT Familjeterapi 5 0 0

143 Huvudman - övriga kommuner Procent Kommun Landsting Kommun/ Landsting Annan

144 Huvudman - storstäder Antal enheter Göteborg Malmö Stockholm Kommun Kommun/Landsting Annan

145 Antal - erbjudits behandling (kommuner) Hur många (uppskattningsvis) har det senaste året erbjudits behandling (n=561)* KBT (7%) Familjeterapi (5%) HAP (88%) * I vissa fall har fler än en behandlingsinsatser har i erbjudits

146 Antal - erbjudits behandling (enheter) Göteborg Malmö Stockholm Totalt Antal * Därav erbjöds: HAP KBT Familjeterapi * en respondent i Göteborg, två i Malmö och tre i Stockholm har inte angivit något antal Alla av de som fått specifik behandling erbjöds HAP Var tredje (33 %) av de som fått behandling erbjöds även/eller familjeterapi

147 Antal - HAP i de olika kommungrupperna Kommungrupp Antal kommuner Antal HAP behandlingar Större städer Förortskommuner 9 53 Pendlingskommuner 2 4 Varuproducerande 2 15 Glesbygdskommuner 0 0 Övriga kommuner 4 83 Totalt

148 Riktad cannabisbehandling - unga/vuxna i kommunerna (n=32) Målgrupp Antal kommuner Ungdomsprogram enbart 6 Vuxenprogram enbart 5 Blandat/både unga och vuxna i samma enhet 9 Ungdomsprogram och vuxenprogram 11 Gräns ej angivet 1 Totalt 32

149 Riktad cannabisbehandling - unga/vuxna i storstäderna (enheter n=28) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Ungdomsprogram Vuxenprogram Ungdom & vuxen Ej angivet 0 1 1

150 Personalkategorier som arbetar med den specifika cannabisbehandlingen (övriga kommuner)* Personalkategorier Antal personer Drogterapeut 4 Behandlingsassistenter 5 Socionom/socialpedagog 38 Behandlingskonsulent 0 Psykolog 2 Sjuksköterska 13 Skötare 1 Läkare 3 Annan 8 *Flera respondenter (n=45) från de 32 kommunerna

151 Personalkategorier som arbetar med den specifika cannabisbehandlingen (storstäder/enheter) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Drogterapeut Behandlingsassistenter Socionom/socialpedagog Behadlingskonsulent Psykolog Sjuksköterska Skötare Läkare Annan 2 0 0

152 Känner du till cannabisnätverket? Övriga kommuner (personer n=45) Antal respondenter Ja 18 Ja, har deltagit 20 Nej 5 Ej besvarad 2 Totalt 45 Storstäder (n=28) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Ja Ja, har deltagit Nej Ej besvarad 0 0 1

153 Sammanfattning av några n fynd 90% av enheter i storstäder och 44% i övriga kommuner erbjuder specifik behandling vid cannabismissbruk/beroende Av övriga kommuner främst större städer och förortskommuner som erbjuder specifik behandling Ca 1000 HAP påbörjades förra året, av dessa genomfördes ca 800 i storstäder och större städer 20 av 32 kommuner erbjuder särskild behandling både för unga och vuxna Främst kommuner som huvudman, i storstäder högre andel gemensamma mottagningar kommun/landsting De flesta känner till och/eller har deltagit i nätverket

154 Några frågor som väcksv cks.. Hur kan invånare med cannabismissbruk/beroende i mindre kommuner få tillgång till särskild behandling? Hur sprids kunskap om särskild behandling från vuxen- till ung-mottagningar och vice versa? Hur öka andelen gemensamma mottagningar kommun/landsting?

Tre områden. Cannabisnätverket i Sverige. Bakgrund till nätverket. Syfte med nätverket

Tre områden. Cannabisnätverket i Sverige. Bakgrund till nätverket. Syfte med nätverket Cannabis i Sverige Presentation Kristiansand 4 november 2008 Ann-Sofie Nordenberg Projektledare Karlstad kommun Tre områden Cannabis bakgrund, syfte och nuläge Kvalitetssäkring och utbildning Nationell

Läs mer

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson CAN 08 412 4619 ulf.guttormsson@can.se Cannabiskonferens i Östergötland, Linköping, 26 Januari 2011 www.can.se Vad är CAN? Idéburen, paraplyorganisation,

Läs mer

Cannabis i Europa & Sverige

Cannabis i Europa & Sverige Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Intresseorganisation, med

Läs mer

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson, CAN Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Vad är CAN? Paraplyorganisation med drygt 40 medlemsorganisationer. Statlig finansiering och

Läs mer

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad. Cannabisprojekt Samverkan barn och unga - Karlstad 19 april 2012 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65 Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.se 054 540 5156 Särskild cannabissatsning

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Utveckling 2013-02-07

Utveckling 2013-02-07 Cannabis som drog och påverkan Hur bemöter man denna klient Utveckling Sundsvall februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Läs mer

Cannabis och tonårshjärnan - för en behandlare

Cannabis och tonårshjärnan - för en behandlare Cannabis och tonårshjärnan - för en behandlare Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Linköping 2011-01-26 Dagens upplägg Intro Hjärnan ett nätverk

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Huddinge, 10 mars, 2016 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Cannabisrusen 13.03.13. Vad händer när du använder cannabis? Akut påverkan har två faser. Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv

Cannabisrusen 13.03.13. Vad händer när du använder cannabis? Akut påverkan har två faser. Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson 1984-2013 Vad händer när du använder cannabis? Cannabinoiderna

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

www.droginfo.com Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan.

www.droginfo.com Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan. www.droginfo.com Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom. -Rusets mening- Farmakologiska effekter, kognitiv inverkan. Thomas Lundqvist, leg. Psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor,

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet

Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska

Läs mer

Åhörarkopior från konferens om Cannabis risker och åtgärder, den 25 april, 2017 (Nationella Cannabisnätverket) Ulf Guttormsson.

Åhörarkopior från konferens om Cannabis risker och åtgärder, den 25 april, 2017 (Nationella Cannabisnätverket) Ulf Guttormsson. den april, 17 (Nationella nätverket) användningen i Sverige och övriga Europa Upplägg Ulf Gu'ormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Stockholm, april, 17 Nationella cannabisnätverket Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se

Läs mer

Cannabis, beroende och behandling

Cannabis, beroende och behandling Cannabis, beroende och behandling Eskilstuna och Västerås 2011-02-02 och 03 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

Cannabis och tonårshjärnan eller risken att ha huvudet under armen i resten av sitt liv

Cannabis och tonårshjärnan eller risken att ha huvudet under armen i resten av sitt liv Cannabis och tonårshjärnan eller risken att ha huvudet under armen i resten av sitt liv www.droginfo.com Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Mary Jane - en förrädisk relation. Eller Kejsaren har inga kläder

Mary Jane - en förrädisk relation. Eller Kejsaren har inga kläder Mary Jane - en förrädisk relation Eller Kejsaren har inga kläder Thomas Lundqvist Clinical psychologist & associate professor Drug Addiction Treatment Centre, Skåne University hospital Lund, Sweden www.droginfo.com

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Läkartidningen.se 2013-10-03 70 60 50 Vårdtillfällen 40 30 Alkohol Droger Läkemedel Övrigt 20 10 0 13-30 år 31-50 år >51 år Antal

Läs mer

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa 29-11-2 Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Förebygg nu, Göteborg, 11 november 29 Vad är CAN? CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter

Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter Göteborg 2013-11-14 Cannabis och hjärnan Med fokus på mekanismer för drogens skadeeffekter Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan En vuxen

Läs mer

PSYKOLOGI. Psykologiämnet består av flera olika inriktningar. Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller

PSYKOLOGI. Psykologiämnet består av flera olika inriktningar. Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller Kritiskt till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd, med flera samtidiga symtom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta

Läs mer

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lunds Universitetssjukhus Kioskgatan 17, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Cannabinoider syntetiska cannabinoider- endocannabinoider Och påverkan på hjärnan

Cannabinoider syntetiska cannabinoider- endocannabinoider Och påverkan på hjärnan Cannabinoider syntetiska cannabinoider- endocannabinoider Och påverkan på hjärnan www.droginfo.com Malmö Oktober 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Nationella cannabisnätverket

Nationella cannabisnätverket Välkomna! Nationella cannabisnätverket Behandlare från kommun och landsting som arbetar specialiserat med cannabisfrågan Nätverket startade år 2000 med ca 30 personer och består idag av 593 medlemmar vid

Läs mer

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Psykiatriska kliniken Bara vägen 1, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

Cannabiskunskap för föräldrar

Cannabiskunskap för föräldrar Cannabiskunskap för föräldrar Framtid Stockholm Mini Maria Nanno Kauppinen telefon 08 508 43 709 mail nanno.kauppinen@stockholm.se Heléne Amedée telefon 08 508 43 687 mail helene.amedee@stockholm.se The

Läs mer

Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?

Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013 Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Cannabis (THC) verkar på på CB1 receptorer i områden i hjärnan som är vitala för beroende, kognition,

Läs mer

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 013-0-07 Konferens om cannabis Sundsvall 7 februari 013 Upplägg Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 1. Introduk7on 7ll hjärnan. Beroende och belöningssystemet 3.

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell,

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Närpolis i Kristianstad Fältgruppen Arbete och Välfärdsförvaltningen

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början

Läs mer

Droganvändning bland unga i Europa

Droganvändning bland unga i Europa Droganvändning bland unga i Europa En presentation av den femte ESPAD undersökningen Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Drogfokus, 25 oktober 2012 Vad är ESPAD? European School survey Project on Alcohol

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Bruket av ANT under senaste året (%)

Bruket av ANT under senaste året (%) Bruket av ANT under senaste året (%) 1 9 88,5 8 7 6 5 4 46,6 37,8 3 2 1 8,5 11 3,1 7,4 Ungas användning av narkotika Olika prevalenser narkotikaanvändning (domineras av cannabis) Fokus på unga men inte

Läs mer

Skadeverkningar av cannabis

Skadeverkningar av cannabis Skadeverkningar av cannabis Karlstad 2012 09 03 Kerstin Käll Med.dr., överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Två viktigaste källorna Thomas Lundqvist Dan Ericsson. Vägen ut ur Haschmissbruket.

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Nätdroger bland unga

Nätdroger bland unga Nätdroger bland unga 2012-2015 - Mönster - Utveckling 2012-15 - Vilka använder andra droger och riskfaktorer Frågor om narkotika i CAN:s skolenkäter Följt av frågor vilka preparat som används, från vem/vilka

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabisvännernas debattmetoder Massiv aktivitet på nätet Övertygelse + konspirationstänkande

Läs mer

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Mattias Borg Tidigare: Samordnare Mini-Maria Nu: Gruppchef Integration ensamkommande Prata om: Mini-Maria insatser, drogval m.m. Tendenser över tid. Fokus cannabis

Läs mer

Personal Ex-it HAP Borlänge. Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj

Personal Ex-it HAP Borlänge. Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj Personal Ex-it HAP Borlänge Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj Ungdomsöppenvård för unga 13-25 år med drogrelaterade problem. HAP Kort HAP Haschsamtal Rådgivningar KBT-riskbruk,

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD Argument mot legalisering av cannabis Erik Leijonmarck Direktör ECAD Varför förbjöds narkotika? Kina hade två val Bekämpa eller Beskatta Während sie öffentlich den Freihandel mit Gift predigt, verteidigt

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Cannabis, beroende och behandling.

Cannabis, beroende och behandling. Cannabis, beroende och behandling. www.droginfo.com Ullånger september 2011 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider

Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider för dig som samtalar med studenter om cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen och bruket av cannabis bland unga ökar. År 2012 hade 22

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger?

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger? Växjö 10 april 2014 Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger? Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Inst. för Farmaceutisk Biovetenskap Uppsala Universitet Cannabis Cannabis Sativa el. Indica

Läs mer

Skador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning

Skador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning Skador av cannabis Direkta skador Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom Indirekta skador Olyckor vid bilkörning Orsakar eller försämrar kroppslig sjukdom Övergång till andra illegala droger gatewaymekanismen

Läs mer

Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk.

Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk. Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP) en metod för behandling av cannabismissbruk. Thomas Lundqvist och Dan Ericsson 1984-2014 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis fakta & missuppfattningar Linköping 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis sativa Hasch Marijuana THC Viktiga källork World Drug Report unodc.org ECNN emcdda.europa.eu Skador av

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Brain development is likely one critical stage when cannabis (alike alcohol, tobacco etc.) might carry risk.

Brain development is likely one critical stage when cannabis (alike alcohol, tobacco etc.) might carry risk. The molecular architecture of endocannabinoid signaling networks in developmentally regulated, Endocannabinoids are important for neurons taking correct choices when forming connections, Impaired endocannabinoid

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden. Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa?onssökeri avgörs?ll stor del av ak?vitet i de foraarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.

Läs mer

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Mini Maria Göteborg Varför är det intressant att undersöka tjejers förhållande till cannabis? Tjejer syns inte riktigt

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Debatten om legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Generalsekreterare ECAD

Debatten om legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Generalsekreterare ECAD Debatten om legalisering av cannabis Erik Leijonmarck Generalsekreterare ECAD vv Opium Kokain Cannabis Cannabis 400 kemiska ämnen 60-80 cannabinoider THC, CBD Hasch Marijuana Spice Global kontroll av

Läs mer

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012 Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer