Cannabiskonferens 27 november Välkommen!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cannabiskonferens 27 november 2009. Välkommen!"

Transkript

1 Cannabiskonferens 27 november 2009 Välkommen!

2 Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Konferensen arrangeras av i samarbete med Skånesamverkan mot droger

3 Dagens program 09:00-09:15 Välkommen! Anders Åkesson 09:15-09:45 Hur vanligt är det att ungdomar använder cannabis i Sverige och övriga Europa? Ulf Guttormsson 09:45-10:45 Hur fungerar cannabis? Neurobiologiska, medicinska och neuropsykologiska aspekter. Thomas Lundqvist 10:45-11:00 Fruktpaus 11:00-11:30 Unga och droger. Om exponering och navigering i det svenska droglandskapet. Ylva Donning 11:30-12:00 Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete. Gunilla Jarlbro 12:00-13:00 Lunch 13:00-14:00 Polisens perspektiv på cannabis och missbruk. Magnus Jönsjö 14:00-14:30 Fika 14:30-15:00 Bemötande och behandling av cannabismissbrukande ungdomar och deras familjer. Christina Caspar och Hanna Eckerbom 15:00-15:30 Nätverket för cannabisbehandlare och Nationell kartläggning av cannabisbehandling. Thomas Lundqvist 15:30-16:00 Avslutning.

4 Hur vanligt är det att ungdomar använder cannabis i Sverige och övriga Europa? Ulf Guttormsson CAN +46 (0) Konferens om cannabis, Kristianstad, 27 november 2009

5 Vad är CAN? Paraplyorganisation. Drygt 40 medlemsorganisationer. Målgrupp: främst personer som arbetar i drogförebyggande verksamhet. Även viss preventionsverksamhet riktad främst mot ungdomar. CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information om alkohol och andra droger. Tar inte ställning i drogpolitiska frågor. Fyra avdelningar/verksamhetsgrenar: Bibliotek, Information, Tidskrift och Forskning/Utredning.

6 Utvecklingen av tillgängligheten i Sverige Utvecklingen av användningen i Sverige Europeisk jämförelse

7

8 Tillgänglighet

9 Antal beslag (av tull och polis) av cannabis, amfetamin, läkemedel, heroin och kokain Antal År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

10 Antal Antal beslag och beslagtagna kvantiteter av tull och polis av cannabis Kilo År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

11 Fördelning på hasch och marijuana av tullens och polisens cannabisbeslag (vikt). Procent År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

12 Kronor Prisutveckling för hasch i kronor per gram. Gatupriser rapporterade av polisen År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

13 Cannabisbeslag i antal och vikt (treårsmedelvärden) respektive KPI justerade haschpriser i Sverige Index 1988 = 100. Index År Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Källa: CAN

14 Användningen i Sverige

15 Andelen skolelever samt andelen mönstrande som uppgett att de någon gång prövat narkotika % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

16 Andelen skolelever samt mönstrande som använt narkotika de senaste 30 dagarna % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

17 Vuxna (16 84 år) % 10% har prövat cannabis någon gång (män 14% - kvinnor 8%). Motsvarar ca personer i åldersintervallet. ca 2% har använt cannabis senaste året. ( personer i åldersintervallet). knappt 1% har använt cannabis senaste månaden. ( personer i åldersintervallet). Hälsa på lika villkor? Källa: Statens folkhälsoinstitut

18 % Andelen vuxna (16 84 år) som använt cannabis senaste året Ålder Hälsa på lika villkor? Källa: Statens folkhälsoinstitut

19 Cannabisläget i Sverige 1(2) God tillgänglighet. Billigt. Inga avgörande kända kvalitetsförändringar. Om beslagen 1 ton och beslagsnivå 20%: konsumtion om 4 ton per år i Sverige, eller 0,5 gram/person 15+ /år. Ungdomars testande ökade hela 1990-talet, viss nedgång under 2000-talet. Regelbundna användningen oförändrat hög? Antalet regelbundna användare osäkert. Runt vuxna uppger i frågeundersökningar att de använt åtminstone en gång senaste månaden. Addera (minst) ca tunga missbrukare som bl a använder cannabis. För dessa totalt räcker 4 ton (om beslagen 20% enl. ovan) till i genomsnitt 5 grams konsumtion i månaden. Rimligt?

20 Cannabisläget i Sverige 2(2) Unga män i storstad överrepresenterade i cannabisanvändning. Ungdomar som har prövat cannabis skiljer sig från dem som inte prövat, inte enbart med avseende på demografiska utan även med avseende på sociala variabler som skoltrivsel, skolk, problem i hemmiljön, kriminalitet, boendeområde etc. Ovanstående skillnader är tydligare bland dem som använder regelbundet jämfört med dem som prövat enstaka gånger. I hälsoenkäten från 2007 noterades att vuxna män som använt cannabis de senaste 12 månaderna i högre grad än andra var arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Bland män som arbetade var användningen någorlunda jämnt fördelad över olika yrkesgrupper, dock vanligare med bland män med låg inkomst.

21 Europeisk jämförelse

22 I Europas befolkning (15-64 år) har i genomsnitt 22% prövat cannabis. Ca 7% har använt senaste 12 månaderna och ca 4% senaste 30 dagarna. Bland unga (15-24 år) i Europa har i genomsnitt 30% prövat cannabis. Ca 16% har använt senaste 12 månaderna och ca 8% senaste 30 dagarna. Situationen på narkotikaområdet i Europa Källa: EMCDDA

23

24 Andelen åriga elever i olika länder som prövat cannabis ESPAD Report Källa: CAN

25 Förändringar mellan 1995 och 2007 av andelen åriga elever som prövat cannabis i olika länder ESPAD Report Källa: CAN

26 Förändringar mellan 2003 och 2007 av andelen åriga elever som prövat cannabis i olika länder ESPAD Report Källa: CAN

27 Erfarenhet av narkotika/cannabis bland svenska mönstrande 18 åriga män, bland 12th grade elever i USA samt bland åriga norska ungdomar. Procent % År Källa: CAN, NIDA och SIRUS

28 Tack, det var allt! Ulf Guttormsson CAN +46 (0) Konferens om cannabis, Kristianstad, 27 november 2009

29 Cannabis plantan ( Cannabis sativa ) Innehåller många olika substanser men delta-9- tetrahydrocannabinol (THC) är den den psykoaktiv verksamma huvudkomponenten. THC bryts ned till cannabinol som saknar den psykoaktiva aktiviteten. Den endogena cannabis-likasubstansen heter anandamid (ananda = = bliss = lycksalighet). Summaformel: C21 H30 O2 Molekylmassa: g/mol IUPAC: Tetrahydro-6,6,9-trimetyl- 3- pentyl-6 H-dibenso[ b,d]pyran-1-ol Trivialnamn: Hasch, marijuana, cannabis, röka, banan, THC, holk, maja, gräs, ganja, joint, spliff, j

30

31 Den kroppsegna (endogena) cannabis-likasubstansen heter anandamid (ananda = = bliss = lycksalighet).

32 Farmakokinetik Efter absorptionen i GI går THC snabbt till kroppens olika vävnader. På grund av sina lipofila egenskaper ackumuleras THC i fettvävnader och når en maximal koncentration i dessa efter 4-5 dagar. Elimination sker med en halveringstid på c:a 7 dagar och fullständig uttömning av drogen efter en dos kan ta upp emot 30 dagar. Ackumulering av THC i regionala områden hjärnan är varierar. Höga nivåer fås i t ex limbiska och sensoriska regioner samt i områden som är förknippade med motorik.

33 Effekter hos THC Vad gör kroppen med THC (farmakokinetik) Vad gör THC på kroppen (farmakologi)

34 Farmakokinetik THC metaboliseras i levern. En huvudmetabolit (11-hydroxy-THC), som troligen är mer potent än själva THC kan svara för vissa effekter av drogen. Mer en ett tjugotal metaboliter har påvisats (vissa psykoaktiva), alla med en relativt lång halveringstid. C:a 25% av metaboliterna elimineras via urinet. Huvuddelen via tarmen.

35 Farmakodynamik Cannabinoiderna utövar sina effekter genom att binda till specifika cannabinoida receptorer. CB-1 T ex i hjärnan och perifera nerver, fördelning lika med injicerat THC; kortex, limbiska systemet (hippocampus, amygdala), basala ganglier, cerebellum och hjärnstammen. CB-2 T ex i mjälte och immunceller G-protein-kopplade receptorer (signalerar inhibitoriskt)

36 Nervcell Fosfolipider Arachidonsyra Synaps Anandamid Signalsubstans; Anandamid Nervcell Anandamid Receptor; CB1 eller CB2 receptorn

37 Cannabis receptorn CB1 P. Picone et al., Mol Pharmacol, 2005

38 CB1-receptorn i hjärnan

39 THC utövar effekter genom att interagera med monoaminerga system och med aminosyror samt neuropeptider

40 Effekter hos THC: Eufori (liknande effekten av alkohol) Smärthämning nociceptiv smärta (CB-1) inflammatorisk smärta (CB-2) Neuroprotektion (CB-1) Psykoaktiva effekter Effekter på kognitiva funktioner

41 Hjärnans belöningssystem

42 Belöningssystemet påverkas av de flesta beroendeframkallande droger Centralstimulantia Opiater Cannabis Alkohol Mesolimbiska dopaminerga bansystemet Cannabis inducerar dopaminfrisättning i nucleus accumbens

43 THC förstärker heroineffekten Aktivering av CB1 receptorer ökar effektiviteten hos heroin och denna effekt tycks medieras via interaktioner mellan CB1 receptorer och endorfin receptorer och deras signaleringsmekanism M Solinas et al., 2005

44 CB1 receptor stimulerare Syntetiska varianter av THC = Läkemedel P. Picone et al., Mol Pharmacol, 2005

45 Cannabis & lungcancer Delta 9-THC exposure leads to an increase in number and size of 4T1 tumors metastasizing to the lungs in vivo RJ. McKalli et al., 2005

46

47 Cannabis- medicinska och neuropsykologiska aspekter Thomas Lundqvist, leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund

48 Vad händer under denna föreläsning? Fakta om cannabis Kognitiva funktioner Vem är missbrukarna? Mognad De senaste forskningsrönen -> 2009 Exekutiva funktioner Spice

49 Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis -sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja

50 Olika sorter Marijuana och Skunk Colombian Gold Jamaican Alaska Weed Orange Bud Silver Bud Haze 1-5 Northern Lights Jack Herrer White Widow Hasch Marock - fransk papir Super Marock (opiumdopad) Libanes (ljus) Röd Libanes (Röd) Sahara Queen Libanes (ljus gul) Pollen (marock) gul Nepal (svart) Afghan-Pakistan (lera) Manali (svart klet)

51 Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen som tillhör 18 olika klasser. 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. Δ-9-THC- Δ-8-THC- CBN- cannabinol CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) CBC- cannabichrome CBG- cannabigerol Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC -> 11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC -> THCCOOH (inaktiv) -> THC-V

52 Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

53 Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.

54 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

55 100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan veckor

56 Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

57 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Förekommer hos ca. 10 % av användarna

58 Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.

59 Minnessystemet 1. Korttidsminnet/arbetsminnet Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli.

60 Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

61 Cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet innebär att man inte tillfullo förmår att: sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, urskilja vad som är väsentlig information, lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, förstå nyanserna i informationen.

62 Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens Tid i missbruk Tonårsperiod år

63 Långtidsmissbruk (kroniskt) innebär: inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter nedsatt förmåga till självkritik emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)

64 Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner Förändrad känsla av självkännedom Nedsatt mognadsutveckling

65 Vad är mognad? Biologiskt Psykologiskt Socialt

66 Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

67 Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Angela H. Gutchessa, Elizabeth A. Kensingerb, Daniel L. Schacter, (2009) Resultatet i denna studie pekar på en grundläggande skillnad i hur olika åldersgrupper engagerar elaborerade kodningsprocesser. Äldre vuxna tycks koda information angående sig själv på ett mer normativt sätt, medan yngre, unga vuxna, fokuserar på att koda de unika aspekterna hos sig själv och skiljer sig själv från andra.

68 Task context and organization in free recall Sean M. (2009) An encoding task context can organize recall, suggesting that task-related information is part of the retrieval cue. A context maintenance and retrieval model of organizational processes in free recall. An internal contextual representation, containing semantic, temporal, and source related information, serves as the retrieval cue and organizes the retrieval of information from memory.

69 De senaste forskningsrönen -> 2009

70 Effekten på individen Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika.

71 Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, d v s det området som är ansvarigt för avstämning mellan den inre och yttre världen. Ungdomar och unga vuxna som prövat narkotika skiljer i regel ut sig från andra ungdomar, t ex med avseende på skolk, otrivsel i skolan, lägre utbildningsnivå etc. Sådana skillnader accentueras vid aktuell/regelbunden konsumtion.

72 Tidig debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).

73 Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)

74 Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory: an fmri study in young adults. Smith AM, Fried PA (2006) Prenatal cannabis exponering förändrar neuronal funktion i den visuospatiala minnesprocessen hos unga vuxna. Det kan innebära att den socialfobiska eller det tillbakadragande från samhället vi ser hos cannabismissbrukare kan tillskrivas cannabinoidernas effekt på det visuo-spatiala episodiska/arbetsminnet. Ytterliggare en aspekt är den grad av fobisk ångest som cannabisrökare, som söker behandling, uppvisar direkt efter avslutat missbruk på SCL-90.

75 Cannabinoiderna påverkar sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende i den exekutiva funktionen. Exekutiva funktioner Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön.

76 Basala ganglierna, striatum, medverkar i motoriska aktiviteter, och med stor sannolikhet är dessa kretsar involverade i intellektuella aktiviteter. Kortikostriatala kretsar (5 st) Dessa sluts alltid i något frontalt barkområde CB1-receptorer cortex Striatum, nucleus caudautus putamen Andra kärnor i basala ganglierna Globus pallidus och substantia nigra Kokainsug Associationskärnor i thalamus, typ dorsomediala thalamus

77 Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på att en mer omogen pannlob gör det svårare för den viljestyrda kontrollen att ta över den impulsstyrda.

78 Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll

79 Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober, som ska styra planering och impulshantering, ligger förmodligen bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning. De har också lättare för att fastna för snabba belöningar.

80 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule

81 Det episodiska minnet styrs via Hippocampus och Amygdala, båda har en hög täthet av CB1 receptorer. Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska komma ihåg din historia se din nutid utifrån ditt eget sammanhang och kunna se in i framtiden.

82 ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

83 Cannabiskonferens Kristianstad 27 november 2009 Ylva Donning Göteborgs universitet Institutionen för f r socialt arbete

84

85 Att navigera i osäkerhetens landskap Kunskap som kompass Drogens kraft vs individens motståndskraft Situationens och relationernas makt Legala ramar och personlig moral

86 Kunskap som kompass Jag är r livrädd för f r att testa droger. Man kan bli fast och det kan hända h otäcka saker med hjärnan första f gången g man provar, har jag läst l i alla fall. DåD vill jag inte utsätta tta mej för f r det. Det är bevisat att vem som helst kan råka r illa ut, du kan inte veta innan om du är tillräckligt stark att stå emot. Jag har aldrig känt k nyfikenhet heller och dåd är det ju totalt meningslöst st (Maja) bland annat har jag sett en rapport från n WHO att hasch är r mindre farligt än alkohol. Sen tänk t dig själv en mörk m gränd med tio fulla människor eller tio som har rökt hasch. Du blir mer aggressiv av sprit och du gör r mer grejer som du aldrig skulle ha gjort i vanliga fall. Det skulle aldrig hända med folk som rökt r hasch. (Viktor)

87 Drogens kraft vs individens motståndskraft Hedonism Eskapism Kreativism

88 Situationens och relationernas makt Jag röker r inte här h r hemma. Men det är r annorlunda påp festivaler. Det är r känslan k av frihet... Man blir lite annorlunda än n vad man egentligen är, inte bara den vanliga tråkiga Julia. Alla söker den känslan; k att komma bort från n vardagen och från n dig själv, bara sitta på små moln och hålla h handen och titta påp stjärnorna och röka r ka en joint. Sen kan man gåg tillbaka till det vanliga påp måndag morgon.(julia) Vi satt hemma hos en kompis och tog amfetamin. Det var häftigt, h som i en amerikansk film, ganska coolt så där. Men helt plötsligt var det en annan Han som brukar fixa droger åt t oss tog en spruta i badrummet och började b blöda en massa i WC- skålen. DåD var det inte kul längre. DåD har det gått g över en gräns. DåD är r det inte romantiskt och spännande längre, bara skitigt och äckligt. (Erik)

89

90 Bruk vs missbruk...det skulle kunna vara missbruk att röka r varje dag. Men när n r det gäller g mej sås är r det inte missbruk, för f r jag gör g r det inte för f r att jag mår m r dåligt... d (Viktor)

91 Legala ramar och personlig moral Jag tror inte att det finns nån stor fysisk skillnad mellan marijuana och alkohol. Jag tror inte mitt leverne är r sundare än någon som röker r braj en gång i veckan. Jag går g r ut och får f r mej en redig fylla en gång i veckan med mina kompisar. Det är r inte nyttigt det heller, men det är socialt accepterat, sås det är det vi gör. g (William) Jag tyckte aldrig att det var så jävla vla roligt egentligen. Men det var jävligt j spännande. Man kände k att det var jävligt j förbjudet. f Jag har alltid varit lite av en rebell. (Erik)

92 Navigationsstrategier för r prevention Narkotikafrågan engagerar och provocerar: reflexiv dialog bruk och missbruk cannabis och alkohol tjejer och killar

93 LUNDS UNIVERSITET Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete Gunilla Jarlbro 1

94 LUNDS UNIVERSITET Osmo Wiios. lagar Kommunikation misslyckas oftast - utom någon enstaka gång då det kan betraktas som en ren tillfällighet. Om kommunikationen kan misslyckas - så misslyckas den. Om kommunikationen inte kan misslyckas - så kommer den förmodligen att misslyckas i alla fall. Om kommunikationen verkar lyckas på önskat sätt - så måste den ha lyckats på ett sätt som inte var tänkt. Om du själv är belåten med ditt budskap - så misslyckas din kommunikation med säkerhet. 2

95 LUNDS UNIVERSITET Osmo Wiios lagar forts. Om ett meddelande kan tolkas på olika sätt, kommer det att tolkas på det sätt som gör mest skada. Det finns alltid någon som vet bättre än du själv, vad du menade med ditt budskap. Ju mer kommunikation desto svårare för kommunikatören att lyckas. Ju mer kommunikation som uppstår desto fler missförstånd kommer att inträffa. 3

96 LUNDS UNIVERSITET The Three E:s Engineering Enforcement Education 4

97 LUNDS UNIVERSITET Vad är en kampanj? En kampanj har ett syfte En kampanj är riktad mot en stor mottagargrupp En kampanj har en klar tidsgräns En kampanj består av en samordnad uppsättning aktiviteter 5

98 LUNDS UNIVERSITET Är det meningsfullt med kampanjer överhuvudtaget? Science agenda Media agenda Public agenda Polling agenda Policy agenda 6

99 LUNDS UNIVERSITET Community Intervention innebär i korthet att man utnyttjar inom regionen eller kommunen existerande formella och informella grupperingar för projektets syfte, samtidigt som man söker skapa nya grupperingar som kan bidra till att projektets mål uppnås. 7

100 LUNDS UNIVERSITET Vems ansvar? Jfr t.ex. med HIV/aids- problematiken under talet. 8

101 LUNDS UNIVERSITET Kommunikativa framgångsfaktorer Använd flera olika typer av medier - Kombinera masskommunikation med interpersonell kommunikation Repetera enkla budskap Förespråka det positiva med en beteendeförändring snarare än det negativa med ett felaktigt beteende 9

102 LUNDS UNIVERSITET Forts Engagera s.k. Nyckelpersoner/grupper i arbetet - Använd formativa utvärderingstekniker Ha mätbara mål som uttrycks i form av beteendeförändringar hos målgruppen 10

103 LUNDS UNIVERSITET Forts Vänd dig till personer som har ett starkt interpersonellt inflytande på målgruppen - Använd dig av nyhetsmedier för att öka synligheten Inse politikers och andra makthavares roll i arbetet och engagera dem Poängtera på fördelar som målgruppen kan vinna på det önskvärda beteendet Fokusera på omedelbara och sannolika konsekvenser av ett nytt beteende 11

104 Veckouppföljning verksamhet PONS Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 11 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

105 Drograttfylleri PONS totalt Totalt antal brott 2008 Totalt antal brott 2009 Mål totalt 2009 (150) Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 22 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

106 Narkotikabrott (alla) PONS per vecka Per vecka 2009 Per vecka Per vecka (medel) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 33 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

107 Narkotikabrott (alla) PONS totalt Totalt antal brott 2009 Totalt antal brott Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 44 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

108 Överlåtelsebrott PONS per vecka Per vecka 2009 Mål per vecka 2009 (2) Per vecka 2008 Per vecka (medel) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 55 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

109 15-25 (narkotika) PONS totalt Totalt antal brott 2009 Mål totalt 2009 (350) Totalt antal brott 2008 Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 66 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

110 7

111 8

112 9

113 10

114 11

115 Maria Malmö Bemötande och behandling av unga med cannabismissbruk Christina Caspar, Malmö stad Hanna Eckerbom, Bup Malmö

116 Maria Malmö Behandling i öppenvård Unga under 25 år med alkohol- och eller drogproblem Anhöriga Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt Inneliggande avgiftning Unga under 18 år Skåne Rådgivning till yrkesverksamma

117 Organisation Psykiatri Skåne Malmö Stad Beroendecentrum Barn och ungdomspsykiatrin Sociala resursförvaltningen

118 Personal Beroendecentrum 2 psykiatrisjuksköterskor, 1 steg-1 utbildad Läkare Barn- och ungdomspsykiatrin Kurator Medicinsk sekreterare ST-läkare Malmö stad 2 socionomer, steg-1 utbildade Samordnare

119 Stadig ökning av hjälpsökande 2007 inledde Maria Malmö 247 nya kontakter 2008 inledde Maria Malmö 324 nya kontakter Hittills under 2009 har 365 kontakter inletts

120 Huvuddrog Procent Cannabis Alkohol Heroin Smärtstillande Bensodiazepin Kokain Amfetamin Drog

121 Fallbeskrivningar - bemötande och behandling Individuellt anpassad behandling Socialt perspektiv Medicinskt perspektiv Psykiatriskt Somatiskt

122 Nya insatser Antal Jan Feb Mar April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 0 1 Månad

123 Kön Kvinnor 32% Män Kvinnor Män 68%

124 Ålder Under 18 37% Under 18 Över 18 Över 18 63%

125 Bakgrund till nätverketn Önskemål från flera behandlingsenheter att utbyta erfarenheter Initiativ från Referensgruppen för cannabisfrågor vid Beroendecentrum i Stockholm Ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen, MOBilisering mot narkotika och Beroendecentrum Cannabis - nätverket

126 Syfte med nätverketn Utbyta erfarenheter mellan behandlare/behandlingsenheter Metod- och kompetensutveckling Initiera och påverka så att fler program startar Kvalitetssäkra arbetet Samordna utvärdering Cannabis - nätverket

127 Vem är r nätverket n till för? f För att bli medlem i nätverket och delta på konferenserna krävs; Att man arbetar med eller står i begrepp att börja arbeta med särskild behandling för personer med cannnabismissbruk/beroende. Att man har ett intresse av att dela med sig av egna erfarenheter och ta del av andras erfarenheter Cannabis - nätverket

128 Utbyta erfarenheter Metod och kompetensutveckling Några exempel på teman Behandling relaterat till kön och ålder, anhörigperspektivet Behandlarprofilen Bedömningsinstrument Endocannabinoider, hjärnans belöningssystem Cannabis och självkännedom fobisk ångest kognitiv neuropsykologi sexualitet m m Cannabis - nätverket

129 RELEVANT KOMPETENS I MISSBRUKSARBETE Att kunna: Skillnaden mellan det privata, personliga och professionella Veta vad droger gör med den unges identitet/identitetsutveckling Hålla struktur i arbetet och i samtalen Kunskap om droger (rus, abstinens, beroendeutveckling) Cannabis - nätverket Arbeta motiverande Lisa Laerke Iversen UngeTeamet

130 Struktur konferenser Konferenserna arrangeras av enhet i nätverket n - ansvarar för f r det praktiska arrangemanget samt inledande tema Lunch till lunch torsd fred Teman vid konferenserna utgår r från n aktuella frågor i nätverket Planeringen görs g gemensamt av Ann- Sofie Nordenberg, Thomas Lundqvist och Ulric Hermansson tillsammans med arrangerande enhet Återkommande inslag Thomas Lundqvist förelf reläsning Aktuell forskning och återkoppling av testresultat Erfarenhetsutbyte relaterat till förelf reläsningar Extern förelf reläsare och/eller förelf reläsare från n nätverketn Ulric Hermansson moderator Cannabis - nätverket

131 Ca 170 medlemmar 60 enheter 40 orter/städer i Sverige (samt en i Norge och en i Danmark) Nuläge Cannabis - nätverket Piteå, Skellefteå Umeå, Örnsköldsvik, Sandviken Uppsala, Enköping, Sigtuna,Upplands Väsby, Rinkeby-Kista,Märsta, Nacka, Spånga, Solna- Sundyberg, Stockholm, Södertälje, Tumba, Tyresö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Borlänge, Örebro,Karlstad, Eskilstuna, Västerås, Norrköping, Linköping, Mjölby, Jönköping, Kungsbacka Göteborg, Uddevalla, Värnamo, Gotland, Kristianstad Växjö, Kalmar, Bjuv Malmö, Lund, Karlskrona, Landskrona

132 Goda erfarenheter från n nätverketn Några tar ut, några sätter in balans mellan att presentera nytt/påfyllnad och repetera/ta hand om nya Generositet dela med sig av material Bygga underifrån planeringen utgår från deltagarnas behov och deltagarna får själva arbeta för genomförandet Integrerar forskning och praktik med olika perspektiv (Thomas och Ulric) Egen finansiering - självständiga beslut (ex SMT) Cannabis - nätverket

133 Drug dependence prevention - Cannabis Uppdragsutbildning vid Lunds universitet (7,5 poäng) - Prevention, behandling, utvärderingsmetodik - Behandlingsmodell (HAP), förberedelse och implementering. -3 kurser avslutade Cannabis - nätverket

134 Tidslinje 2000 Referensgrupp i cannabisfrågor BC i Sthlm Nationellt nätverk - cannabisbehandling BC i Sthlm Nationella cannabiskonferenser Universtitetsutb Lund Univ. Nationellt nätverk - cannabisbehandling 2008 Regionala cannabiskonferenser Regionala universitetsutbild ningar Cannabis - nätverket Utvärdering K-stad kommun Metodstöd/ utbildning

135 Nästa nätverkskonferens n (nr 19) 30 september 1oktober 2010 i Stockholm 10 års jubileum Cannabis - nätverket

136 Nationell inventering - behandling med särskild s inriktning påp cannabis Projektansvariga: Ann-Sofie Nordenberg, Thomas Lundqvist och Ulric Hermansson Intervjuare: Ann-Sofie Nordenberg, Karlstad Birgitta Petrell, Stockholm Kari Kainulainen, Stockholm Helene Andersson, Uppsala Malin Frisk, Uppsala Agneta Johansson,Mjölby Mats Eriksson, Mjölby Karin Patriksson, Göteborg

137 Frågest geställning Erbjuder ni behandling med särskilt fokus på cannabis och dess effekter?

138 Om ja påp fråga 1, vilken behandlingsmetod? HAP KBT (med särskilt fokus på cannabis och dess efffekter) Familjeterapi (med särskilt fokus på cannabis och dess effekter)

139 Urvalet - storstäder och övriga Urvalet gjordes med stöd av SKL; alla kommuner med över invånare, varannan kommun med mellan invånare var femte kommun under invånare Totalt: n= 81kommuner varav 75 kommuner (93%) deltog 3 storstäder - Stockholm, Göteborg och Malmö (31 enheter) 72 övriga kommuner varav 14 förortskommuner 19 större städer 7 pendlingskommuner 6 glesbygdskommuner, 7 varuproducerande kommuner 19 övriga kommuner

140 Storstäder (3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. Större städer (27 kommuner) Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. Övriga kommuner, över inv. (34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. Övriga kommuner, inv. (37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. Övriga kommuner, mindre än inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare.

141 Cannabis behandling - övriga kommuner Av de 72 kommunerna så angav 32 (44%) att man erbjöd någon slags cannabisbehandling. Antal Andel av de som erbjuder cannabisbehandling* HAP KBT Familjeterapi Totalt 32 * flera alternativ möjliga varför andelen blir mer än 100 %

142 Cannabis behandling - storstäder (enheter) I de 31 enheterna i storstäderna så erbjöd 28 (90%) cannabisbehandling. Göteborg Malmö Stockholm Antal enheter HAP KBT Familjeterapi 5 0 0

143 Huvudman - övriga kommuner Procent Kommun Landsting Kommun/ Landsting Annan

144 Huvudman - storstäder Antal enheter Göteborg Malmö Stockholm Kommun Kommun/Landsting Annan

145 Antal - erbjudits behandling (kommuner) Hur många (uppskattningsvis) har det senaste året erbjudits behandling (n=561)* KBT (7%) Familjeterapi (5%) HAP (88%) * I vissa fall har fler än en behandlingsinsatser har i erbjudits

146 Antal - erbjudits behandling (enheter) Göteborg Malmö Stockholm Totalt Antal * Därav erbjöds: HAP KBT Familjeterapi * en respondent i Göteborg, två i Malmö och tre i Stockholm har inte angivit något antal Alla av de som fått specifik behandling erbjöds HAP Var tredje (33 %) av de som fått behandling erbjöds även/eller familjeterapi

147 Antal - HAP i de olika kommungrupperna Kommungrupp Antal kommuner Antal HAP behandlingar Större städer Förortskommuner 9 53 Pendlingskommuner 2 4 Varuproducerande 2 15 Glesbygdskommuner 0 0 Övriga kommuner 4 83 Totalt

148 Riktad cannabisbehandling - unga/vuxna i kommunerna (n=32) Målgrupp Antal kommuner Ungdomsprogram enbart 6 Vuxenprogram enbart 5 Blandat/både unga och vuxna i samma enhet 9 Ungdomsprogram och vuxenprogram 11 Gräns ej angivet 1 Totalt 32

149 Riktad cannabisbehandling - unga/vuxna i storstäderna (enheter n=28) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Ungdomsprogram Vuxenprogram Ungdom & vuxen Ej angivet 0 1 1

150 Personalkategorier som arbetar med den specifika cannabisbehandlingen (övriga kommuner)* Personalkategorier Antal personer Drogterapeut 4 Behandlingsassistenter 5 Socionom/socialpedagog 38 Behandlingskonsulent 0 Psykolog 2 Sjuksköterska 13 Skötare 1 Läkare 3 Annan 8 *Flera respondenter (n=45) från de 32 kommunerna

151 Personalkategorier som arbetar med den specifika cannabisbehandlingen (storstäder/enheter) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Drogterapeut Behandlingsassistenter Socionom/socialpedagog Behadlingskonsulent Psykolog Sjuksköterska Skötare Läkare Annan 2 0 0

152 Känner du till cannabisnätverket? Övriga kommuner (personer n=45) Antal respondenter Ja 18 Ja, har deltagit 20 Nej 5 Ej besvarad 2 Totalt 45 Storstäder (n=28) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Ja Ja, har deltagit Nej Ej besvarad 0 0 1

153 Sammanfattning av några n fynd 90% av enheter i storstäder och 44% i övriga kommuner erbjuder specifik behandling vid cannabismissbruk/beroende Av övriga kommuner främst större städer och förortskommuner som erbjuder specifik behandling Ca 1000 HAP påbörjades förra året, av dessa genomfördes ca 800 i storstäder och större städer 20 av 32 kommuner erbjuder särskild behandling både för unga och vuxna Främst kommuner som huvudman, i storstäder högre andel gemensamma mottagningar kommun/landsting De flesta känner till och/eller har deltagit i nätverket

154 Några frågor som väcksv cks.. Hur kan invånare med cannabismissbruk/beroende i mindre kommuner få tillgång till särskild behandling? Hur sprids kunskap om särskild behandling från vuxen- till ung-mottagningar och vice versa? Hur öka andelen gemensamma mottagningar kommun/landsting?

Tre områden. Cannabisnätverket i Sverige. Bakgrund till nätverket. Syfte med nätverket

Tre områden. Cannabisnätverket i Sverige. Bakgrund till nätverket. Syfte med nätverket Cannabis i Sverige Presentation Kristiansand 4 november 2008 Ann-Sofie Nordenberg Projektledare Karlstad kommun Tre områden Cannabis bakgrund, syfte och nuläge Kvalitetssäkring och utbildning Nationell

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad. Cannabisprojekt Samverkan barn och unga - Karlstad 19 april 2012 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65 Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.se 054 540 5156 Särskild cannabissatsning

Läs mer

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet

Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lunds Universitetssjukhus Kioskgatan 17, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Psykiatriska kliniken Bara vägen 1, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

Cannabis, beroende och behandling.

Cannabis, beroende och behandling. Cannabis, beroende och behandling. www.droginfo.com Ullånger september 2011 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012 Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det

Läs mer

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012 Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Varför behövs psykosocial behandling?

Varför behövs psykosocial behandling? Varför behövs psykosocial behandling? Kristiansand februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Nationell konferens om cannabis Stockholm 2012-10-12 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Vad är riskbruk, missbruk och beroende Uppsala 2014032-27 Vad är riskbruk, missbruk och beroende Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden Hjärnan Livet i vardagen Vad är riskbruk? Riskbruk

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan? Beroendeutveckling Vad händer i hjärnan? Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Föreläsningen - Introduktion till hjärnan

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

www.krogarmotknark.se

www.krogarmotknark.se KROGAR MOT KNARK ÄR ETT NATIONELLT NÄTVERK BESTÅENDE AV REPRESENTANTER FRÅN KROGEN OCH MYNDIGHETER I 21 KOMMUNER KROGAR MOT KNARK ARBETAR FÖR ATT MINSKA OCH FÖRSVÅRA ANVÄNDANDET AV NARKOTIKA I KROGMILÖ

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice

Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice www.droginfo.com Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor

Läs mer

~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol

~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol ~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol Rapport om socialsekreterares och fältassistenters erfarenheter av den olagliga utlandsalkoholen bland ungdomar i 49 kommuner 26-12-21 Åtta

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR Bakgrund Trestad2 ed naeonellt projekt i cannabisområdet om preveneon,

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Erbjudande om deltagande i utbildning av cannabisutbildare, 7.5 p.

Erbjudande om deltagande i utbildning av cannabisutbildare, 7.5 p. INFORMATION Datum 2012-12-03 Beteckning 7003-42105-2012 Enheten för sociala frågor Kaisa Snidare Polismyndighetens polismästardistrikt i länet via länspolismästarens kansli Kommunstyrelsen samt socialnämnden

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården 2014-10- 13 Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum

Läs mer

Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 2015.

Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 2015. Cannabisprogram för ungdomar (CPU) Karin Patriksson Kunskapskällar n, Göteborgs Stad & Annica Krohn Vikström Irisverksamheten, Västerås Stad Ska vi inte ha en metod för ungdomarna? För dom som är för unga

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Utvärdering av Haschprogrammet Hösten 2005-2007

Utvärdering av Haschprogrammet Hösten 2005-2007 Datum 2008-01-08 Socialförvaltningen Missbruksenheten Utvärdering av Haschprogrammet Hösten 2005-2007 Januari 2008-01-08 Ann Hercules C:\Documents and Settings\121289\Mina dokument\thomas Produktion\Nätverksgrupp

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Cannabisanvändning bland ungdomar

Cannabisanvändning bland ungdomar Cannabisanvändning bland ungdomar En sammanställning av forskning för en kunskapsbaserad prevention Torbjörn Forkby Solveig Olausson Russell Turner Bakgrund Cannabis den klart vanligaste narkotikan I synnerhet

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)?

Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)? Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)? Av Thomas Lundqvist, Leg. Psykolog & Docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor (Drug addiction Treatment

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer