Cannabiskonferens 27 november Välkommen!

Transkript

1 Cannabiskonferens 27 november 2009 Välkommen!

2 Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Konferensen arrangeras av i samarbete med Skånesamverkan mot droger

3 Dagens program 09:00-09:15 Välkommen! Anders Åkesson 09:15-09:45 Hur vanligt är det att ungdomar använder cannabis i Sverige och övriga Europa? Ulf Guttormsson 09:45-10:45 Hur fungerar cannabis? Neurobiologiska, medicinska och neuropsykologiska aspekter. Thomas Lundqvist 10:45-11:00 Fruktpaus 11:00-11:30 Unga och droger. Om exponering och navigering i det svenska droglandskapet. Ylva Donning 11:30-12:00 Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete. Gunilla Jarlbro 12:00-13:00 Lunch 13:00-14:00 Polisens perspektiv på cannabis och missbruk. Magnus Jönsjö 14:00-14:30 Fika 14:30-15:00 Bemötande och behandling av cannabismissbrukande ungdomar och deras familjer. Christina Caspar och Hanna Eckerbom 15:00-15:30 Nätverket för cannabisbehandlare och Nationell kartläggning av cannabisbehandling. Thomas Lundqvist 15:30-16:00 Avslutning.

4 Hur vanligt är det att ungdomar använder cannabis i Sverige och övriga Europa? Ulf Guttormsson CAN +46 (0) ulf.guttormsson@can.se Konferens om cannabis, Kristianstad, 27 november

5 Vad är CAN? Paraplyorganisation. Drygt 40 medlemsorganisationer. Målgrupp: främst personer som arbetar i drogförebyggande verksamhet. Även viss preventionsverksamhet riktad främst mot ungdomar. CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information om alkohol och andra droger. Tar inte ställning i drogpolitiska frågor. Fyra avdelningar/verksamhetsgrenar: Bibliotek, Information, Tidskrift och Forskning/Utredning.

6 Utvecklingen av tillgängligheten i Sverige Utvecklingen av användningen i Sverige Europeisk jämförelse

7

8 Tillgänglighet

9 Antal beslag (av tull och polis) av cannabis, amfetamin, läkemedel, heroin och kokain Antal År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

10 Antal Antal beslag och beslagtagna kvantiteter av tull och polis av cannabis Kilo År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

11 Fördelning på hasch och marijuana av tullens och polisens cannabisbeslag (vikt). Procent År Drogutvecklingen i Sverige Källa: Rikspolisstyrelsen

12 Kronor Prisutveckling för hasch i kronor per gram. Gatupriser rapporterade av polisen År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

13 Cannabisbeslag i antal och vikt (treårsmedelvärden) respektive KPI justerade haschpriser i Sverige Index 1988 = 100. Index År Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Källa: CAN

14 Användningen i Sverige

15 Andelen skolelever samt andelen mönstrande som uppgett att de någon gång prövat narkotika % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

16 Andelen skolelever samt mönstrande som använt narkotika de senaste 30 dagarna % År Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

17 Vuxna (16 84 år) % 10% har prövat cannabis någon gång (män 14% - kvinnor 8%). Motsvarar ca personer i åldersintervallet. ca 2% har använt cannabis senaste året. ( personer i åldersintervallet). knappt 1% har använt cannabis senaste månaden. ( personer i åldersintervallet). Hälsa på lika villkor? Källa: Statens folkhälsoinstitut

18 % Andelen vuxna (16 84 år) som använt cannabis senaste året Ålder Hälsa på lika villkor? Källa: Statens folkhälsoinstitut

19 Cannabisläget i Sverige 1(2) God tillgänglighet. Billigt. Inga avgörande kända kvalitetsförändringar. Om beslagen 1 ton och beslagsnivå 20%: konsumtion om 4 ton per år i Sverige, eller 0,5 gram/person 15+ /år. Ungdomars testande ökade hela 1990-talet, viss nedgång under 2000-talet. Regelbundna användningen oförändrat hög? Antalet regelbundna användare osäkert. Runt vuxna uppger i frågeundersökningar att de använt åtminstone en gång senaste månaden. Addera (minst) ca tunga missbrukare som bl a använder cannabis. För dessa totalt räcker 4 ton (om beslagen 20% enl. ovan) till i genomsnitt 5 grams konsumtion i månaden. Rimligt?

20 Cannabisläget i Sverige 2(2) Unga män i storstad överrepresenterade i cannabisanvändning. Ungdomar som har prövat cannabis skiljer sig från dem som inte prövat, inte enbart med avseende på demografiska utan även med avseende på sociala variabler som skoltrivsel, skolk, problem i hemmiljön, kriminalitet, boendeområde etc. Ovanstående skillnader är tydligare bland dem som använder regelbundet jämfört med dem som prövat enstaka gånger. I hälsoenkäten från 2007 noterades att vuxna män som använt cannabis de senaste 12 månaderna i högre grad än andra var arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Bland män som arbetade var användningen någorlunda jämnt fördelad över olika yrkesgrupper, dock vanligare med bland män med låg inkomst.

21 Europeisk jämförelse

22 I Europas befolkning (15-64 år) har i genomsnitt 22% prövat cannabis. Ca 7% har använt senaste 12 månaderna och ca 4% senaste 30 dagarna. Bland unga (15-24 år) i Europa har i genomsnitt 30% prövat cannabis. Ca 16% har använt senaste 12 månaderna och ca 8% senaste 30 dagarna. Situationen på narkotikaområdet i Europa Källa: EMCDDA

23

24 Andelen åriga elever i olika länder som prövat cannabis ESPAD Report Källa: CAN

25 Förändringar mellan 1995 och 2007 av andelen åriga elever som prövat cannabis i olika länder ESPAD Report Källa: CAN

26 Förändringar mellan 2003 och 2007 av andelen åriga elever som prövat cannabis i olika länder ESPAD Report Källa: CAN

27 Erfarenhet av narkotika/cannabis bland svenska mönstrande 18 åriga män, bland 12th grade elever i USA samt bland åriga norska ungdomar. Procent % År Källa: CAN, NIDA och SIRUS

28 Tack, det var allt! Ulf Guttormsson CAN +46 (0) Konferens om cannabis, Kristianstad, 27 november

29 Cannabis plantan ( Cannabis sativa ) Innehåller många olika substanser men delta-9- tetrahydrocannabinol (THC) är den den psykoaktiv verksamma huvudkomponenten. THC bryts ned till cannabinol som saknar den psykoaktiva aktiviteten. Den endogena cannabis-likasubstansen heter anandamid (ananda = = bliss = lycksalighet). Summaformel: C21 H30 O2 Molekylmassa: g/mol IUPAC: Tetrahydro-6,6,9-trimetyl- 3- pentyl-6 H-dibenso[ b,d]pyran-1-ol Trivialnamn: Hasch, marijuana, cannabis, röka, banan, THC, holk, maja, gräs, ganja, joint, spliff, j

30

31 Den kroppsegna (endogena) cannabis-likasubstansen heter anandamid (ananda = = bliss = lycksalighet).

32 Farmakokinetik Efter absorptionen i GI går THC snabbt till kroppens olika vävnader. På grund av sina lipofila egenskaper ackumuleras THC i fettvävnader och når en maximal koncentration i dessa efter 4-5 dagar. Elimination sker med en halveringstid på c:a 7 dagar och fullständig uttömning av drogen efter en dos kan ta upp emot 30 dagar. Ackumulering av THC i regionala områden hjärnan är varierar. Höga nivåer fås i t ex limbiska och sensoriska regioner samt i områden som är förknippade med motorik.

33 Effekter hos THC Vad gör kroppen med THC (farmakokinetik) Vad gör THC på kroppen (farmakologi)

34 Farmakokinetik THC metaboliseras i levern. En huvudmetabolit (11-hydroxy-THC), som troligen är mer potent än själva THC kan svara för vissa effekter av drogen. Mer en ett tjugotal metaboliter har påvisats (vissa psykoaktiva), alla med en relativt lång halveringstid. C:a 25% av metaboliterna elimineras via urinet. Huvuddelen via tarmen.

35 Farmakodynamik Cannabinoiderna utövar sina effekter genom att binda till specifika cannabinoida receptorer. CB-1 T ex i hjärnan och perifera nerver, fördelning lika med injicerat THC; kortex, limbiska systemet (hippocampus, amygdala), basala ganglier, cerebellum och hjärnstammen. CB-2 T ex i mjälte och immunceller G-protein-kopplade receptorer (signalerar inhibitoriskt)

36 Nervcell Fosfolipider Arachidonsyra Synaps Anandamid Signalsubstans; Anandamid Nervcell Anandamid Receptor; CB1 eller CB2 receptorn

37 Cannabis receptorn CB1 P. Picone et al., Mol Pharmacol, 2005

38 CB1-receptorn i hjärnan

39 THC utövar effekter genom att interagera med monoaminerga system och med aminosyror samt neuropeptider

40 Effekter hos THC: Eufori (liknande effekten av alkohol) Smärthämning nociceptiv smärta (CB-1) inflammatorisk smärta (CB-2) Neuroprotektion (CB-1) Psykoaktiva effekter Effekter på kognitiva funktioner

41 Hjärnans belöningssystem

42 Belöningssystemet påverkas av de flesta beroendeframkallande droger Centralstimulantia Opiater Cannabis Alkohol Mesolimbiska dopaminerga bansystemet Cannabis inducerar dopaminfrisättning i nucleus accumbens

43 THC förstärker heroineffekten Aktivering av CB1 receptorer ökar effektiviteten hos heroin och denna effekt tycks medieras via interaktioner mellan CB1 receptorer och endorfin receptorer och deras signaleringsmekanism M Solinas et al., 2005

44 CB1 receptor stimulerare Syntetiska varianter av THC = Läkemedel P. Picone et al., Mol Pharmacol, 2005

45 Cannabis & lungcancer Delta 9-THC exposure leads to an increase in number and size of 4T1 tumors metastasizing to the lungs in vivo RJ. McKalli et al., 2005

46

47 Cannabis- medicinska och neuropsykologiska aspekter Thomas Lundqvist, leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor, Lund

48 Vad händer under denna föreläsning? Fakta om cannabis Kognitiva funktioner Vem är missbrukarna? Mognad De senaste forskningsrönen -> 2009 Exekutiva funktioner Spice

49 Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis -sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja

50 Olika sorter Marijuana och Skunk Colombian Gold Jamaican Alaska Weed Orange Bud Silver Bud Haze 1-5 Northern Lights Jack Herrer White Widow Hasch Marock - fransk papir Super Marock (opiumdopad) Libanes (ljus) Röd Libanes (Röd) Sahara Queen Libanes (ljus gul) Pollen (marock) gul Nepal (svart) Afghan-Pakistan (lera) Manali (svart klet)

51 Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen som tillhör 18 olika klasser. 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. Δ-9-THC- Δ-8-THC- CBN- cannabinol CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) CBC- cannabichrome CBG- cannabigerol Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC -> 11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC -> THCCOOH (inaktiv) -> THC-V

52 Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

53 Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.

54 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

55 100% THC Akut påverkan 50 Eliminering 1/3 till blodbanan 2/3 till urinblåsan Kronisk Påverkan veckor

56 Fas 3 är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

57 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Förekommer hos ca. 10 % av användarna

58 Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Flexibilitet i tanken. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra.

59 Minnessystemet 1. Korttidsminnet/arbetsminnet Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli.

60 Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

61 Cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet innebär att man inte tillfullo förmår att: sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, urskilja vad som är väsentlig information, lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, förstå nyanserna i informationen.

62 Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens Tid i missbruk Tonårsperiod år

63 Långtidsmissbruk (kroniskt) innebär: inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter nedsatt förmåga till självkritik emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)

64 Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner Förändrad känsla av självkännedom Nedsatt mognadsutveckling

65 Vad är mognad? Biologiskt Psykologiskt Socialt

66 Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006).

67 Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Angela H. Gutchessa, Elizabeth A. Kensingerb, Daniel L. Schacter, (2009) Resultatet i denna studie pekar på en grundläggande skillnad i hur olika åldersgrupper engagerar elaborerade kodningsprocesser. Äldre vuxna tycks koda information angående sig själv på ett mer normativt sätt, medan yngre, unga vuxna, fokuserar på att koda de unika aspekterna hos sig själv och skiljer sig själv från andra.

68 Task context and organization in free recall Sean M. (2009) An encoding task context can organize recall, suggesting that task-related information is part of the retrieval cue. A context maintenance and retrieval model of organizational processes in free recall. An internal contextual representation, containing semantic, temporal, and source related information, serves as the retrieval cue and organizes the retrieval of information from memory.

69 De senaste forskningsrönen -> 2009

70 Effekten på individen Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika.

71 Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, d v s det området som är ansvarigt för avstämning mellan den inre och yttre världen. Ungdomar och unga vuxna som prövat narkotika skiljer i regel ut sig från andra ungdomar, t ex med avseende på skolk, otrivsel i skolan, lägre utbildningsnivå etc. Sådana skillnader accentueras vid aktuell/regelbunden konsumtion.

72 Tidig debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).

73 Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)

74 Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory: an fmri study in young adults. Smith AM, Fried PA (2006) Prenatal cannabis exponering förändrar neuronal funktion i den visuospatiala minnesprocessen hos unga vuxna. Det kan innebära att den socialfobiska eller det tillbakadragande från samhället vi ser hos cannabismissbrukare kan tillskrivas cannabinoidernas effekt på det visuo-spatiala episodiska/arbetsminnet. Ytterliggare en aspekt är den grad av fobisk ångest som cannabisrökare, som söker behandling, uppvisar direkt efter avslutat missbruk på SCL-90.

75 Cannabinoiderna påverkar sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende i den exekutiva funktionen. Exekutiva funktioner Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön.

76 Basala ganglierna, striatum, medverkar i motoriska aktiviteter, och med stor sannolikhet är dessa kretsar involverade i intellektuella aktiviteter. Kortikostriatala kretsar (5 st) Dessa sluts alltid i något frontalt barkområde CB1-receptorer cortex Striatum, nucleus caudautus putamen Andra kärnor i basala ganglierna Globus pallidus och substantia nigra Kokainsug Associationskärnor i thalamus, typ dorsomediala thalamus

77 Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på att en mer omogen pannlob gör det svårare för den viljestyrda kontrollen att ta över den impulsstyrda.

78 Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll

79 Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober, som ska styra planering och impulshantering, ligger förmodligen bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning. De har också lättare för att fastna för snabba belöningar.

80 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule

81 Det episodiska minnet styrs via Hippocampus och Amygdala, båda har en hög täthet av CB1 receptorer. Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska komma ihåg din historia se din nutid utifrån ditt eget sammanhang och kunna se in i framtiden.

82 ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

83 Cannabiskonferens Kristianstad 27 november 2009 Ylva Donning Göteborgs universitet Institutionen för f r socialt arbete

84

85 Att navigera i osäkerhetens landskap Kunskap som kompass Drogens kraft vs individens motståndskraft Situationens och relationernas makt Legala ramar och personlig moral

86 Kunskap som kompass Jag är r livrädd för f r att testa droger. Man kan bli fast och det kan hända h otäcka saker med hjärnan första f gången g man provar, har jag läst l i alla fall. DåD vill jag inte utsätta tta mej för f r det. Det är bevisat att vem som helst kan råka r illa ut, du kan inte veta innan om du är tillräckligt stark att stå emot. Jag har aldrig känt k nyfikenhet heller och dåd är det ju totalt meningslöst st (Maja) bland annat har jag sett en rapport från n WHO att hasch är r mindre farligt än alkohol. Sen tänk t dig själv en mörk m gränd med tio fulla människor eller tio som har rökt hasch. Du blir mer aggressiv av sprit och du gör r mer grejer som du aldrig skulle ha gjort i vanliga fall. Det skulle aldrig hända med folk som rökt r hasch. (Viktor)

87 Drogens kraft vs individens motståndskraft Hedonism Eskapism Kreativism

88 Situationens och relationernas makt Jag röker r inte här h r hemma. Men det är r annorlunda påp festivaler. Det är r känslan k av frihet... Man blir lite annorlunda än n vad man egentligen är, inte bara den vanliga tråkiga Julia. Alla söker den känslan; k att komma bort från n vardagen och från n dig själv, bara sitta på små moln och hålla h handen och titta påp stjärnorna och röka r ka en joint. Sen kan man gåg tillbaka till det vanliga påp måndag morgon.(julia) Vi satt hemma hos en kompis och tog amfetamin. Det var häftigt, h som i en amerikansk film, ganska coolt så där. Men helt plötsligt var det en annan Han som brukar fixa droger åt t oss tog en spruta i badrummet och började b blöda en massa i WC- skålen. DåD var det inte kul längre. DåD har det gått g över en gräns. DåD är r det inte romantiskt och spännande längre, bara skitigt och äckligt. (Erik)

89

90 Bruk vs missbruk...det skulle kunna vara missbruk att röka r varje dag. Men när n r det gäller g mej sås är r det inte missbruk, för f r jag gör g r det inte för f r att jag mår m r dåligt... d (Viktor)

91 Legala ramar och personlig moral Jag tror inte att det finns nån stor fysisk skillnad mellan marijuana och alkohol. Jag tror inte mitt leverne är r sundare än någon som röker r braj en gång i veckan. Jag går g r ut och får f r mej en redig fylla en gång i veckan med mina kompisar. Det är r inte nyttigt det heller, men det är socialt accepterat, sås det är det vi gör. g (William) Jag tyckte aldrig att det var så jävla vla roligt egentligen. Men det var jävligt j spännande. Man kände k att det var jävligt j förbjudet. f Jag har alltid varit lite av en rebell. (Erik)

92 Navigationsstrategier för r prevention Narkotikafrågan engagerar och provocerar: reflexiv dialog bruk och missbruk cannabis och alkohol tjejer och killar

93 LUNDS UNIVERSITET Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete Gunilla Jarlbro 1

94 LUNDS UNIVERSITET Osmo Wiios. lagar Kommunikation misslyckas oftast - utom någon enstaka gång då det kan betraktas som en ren tillfällighet. Om kommunikationen kan misslyckas - så misslyckas den. Om kommunikationen inte kan misslyckas - så kommer den förmodligen att misslyckas i alla fall. Om kommunikationen verkar lyckas på önskat sätt - så måste den ha lyckats på ett sätt som inte var tänkt. Om du själv är belåten med ditt budskap - så misslyckas din kommunikation med säkerhet. 2

95 LUNDS UNIVERSITET Osmo Wiios lagar forts. Om ett meddelande kan tolkas på olika sätt, kommer det att tolkas på det sätt som gör mest skada. Det finns alltid någon som vet bättre än du själv, vad du menade med ditt budskap. Ju mer kommunikation desto svårare för kommunikatören att lyckas. Ju mer kommunikation som uppstår desto fler missförstånd kommer att inträffa. 3

96 LUNDS UNIVERSITET The Three E:s Engineering Enforcement Education 4

97 LUNDS UNIVERSITET Vad är en kampanj? En kampanj har ett syfte En kampanj är riktad mot en stor mottagargrupp En kampanj har en klar tidsgräns En kampanj består av en samordnad uppsättning aktiviteter 5

98 LUNDS UNIVERSITET Är det meningsfullt med kampanjer överhuvudtaget? Science agenda Media agenda Public agenda Polling agenda Policy agenda 6

99 LUNDS UNIVERSITET Community Intervention innebär i korthet att man utnyttjar inom regionen eller kommunen existerande formella och informella grupperingar för projektets syfte, samtidigt som man söker skapa nya grupperingar som kan bidra till att projektets mål uppnås. 7

100 LUNDS UNIVERSITET Vems ansvar? Jfr t.ex. med HIV/aids- problematiken under talet. 8

101 LUNDS UNIVERSITET Kommunikativa framgångsfaktorer Använd flera olika typer av medier - Kombinera masskommunikation med interpersonell kommunikation Repetera enkla budskap Förespråka det positiva med en beteendeförändring snarare än det negativa med ett felaktigt beteende 9

102 LUNDS UNIVERSITET Forts Engagera s.k. Nyckelpersoner/grupper i arbetet - Använd formativa utvärderingstekniker Ha mätbara mål som uttrycks i form av beteendeförändringar hos målgruppen 10

103 LUNDS UNIVERSITET Forts Vänd dig till personer som har ett starkt interpersonellt inflytande på målgruppen - Använd dig av nyhetsmedier för att öka synligheten Inse politikers och andra makthavares roll i arbetet och engagera dem Poängtera på fördelar som målgruppen kan vinna på det önskvärda beteendet Fokusera på omedelbara och sannolika konsekvenser av ett nytt beteende 11

104 Veckouppföljning verksamhet PONS Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 11 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

105 Drograttfylleri PONS totalt Totalt antal brott 2008 Totalt antal brott 2009 Mål totalt 2009 (150) Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 22 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

106 Narkotikabrott (alla) PONS per vecka Per vecka 2009 Per vecka Per vecka (medel) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 33 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

107 Narkotikabrott (alla) PONS totalt Totalt antal brott 2009 Totalt antal brott Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 44 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

108 Överlåtelsebrott PONS per vecka Per vecka 2009 Mål per vecka 2009 (2) Per vecka 2008 Per vecka (medel) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 55 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

109 15-25 (narkotika) PONS totalt Totalt antal brott 2009 Mål totalt 2009 (350) Totalt antal brott 2008 Totalt (medel) Totalt antal brott 2009 (trend) Polismyndigheten i Sk åå ne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderr äättelsetj ttelsetjäänsten 66 Polismyndigheten i Skååne Polisområåde Nordööstra Skååne Kriminalunderräättelsetj ttelsetjäänsten

110 7

111 8

112 9

113 10

114 11

115 Maria Malmö Bemötande och behandling av unga med cannabismissbruk Christina Caspar, Malmö stad Hanna Eckerbom, Bup Malmö

116 Maria Malmö Behandling i öppenvård Unga under 25 år med alkohol- och eller drogproblem Anhöriga Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt Inneliggande avgiftning Unga under 18 år Skåne Rådgivning till yrkesverksamma

117 Organisation Psykiatri Skåne Malmö Stad Beroendecentrum Barn och ungdomspsykiatrin Sociala resursförvaltningen

118 Personal Beroendecentrum 2 psykiatrisjuksköterskor, 1 steg-1 utbildad Läkare Barn- och ungdomspsykiatrin Kurator Medicinsk sekreterare ST-läkare Malmö stad 2 socionomer, steg-1 utbildade Samordnare

119 Stadig ökning av hjälpsökande 2007 inledde Maria Malmö 247 nya kontakter 2008 inledde Maria Malmö 324 nya kontakter Hittills under 2009 har 365 kontakter inletts

120 Huvuddrog Procent Cannabis Alkohol Heroin Smärtstillande Bensodiazepin Kokain Amfetamin Drog

121 Fallbeskrivningar - bemötande och behandling Individuellt anpassad behandling Socialt perspektiv Medicinskt perspektiv Psykiatriskt Somatiskt

122 Nya insatser Antal Jan Feb Mar April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 0 1 Månad

123 Kön Kvinnor 32% Män Kvinnor Män 68%

124 Ålder Under 18 37% Under 18 Över 18 Över 18 63%

125 Bakgrund till nätverketn Önskemål från flera behandlingsenheter att utbyta erfarenheter Initiativ från Referensgruppen för cannabisfrågor vid Beroendecentrum i Stockholm Ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen, MOBilisering mot narkotika och Beroendecentrum Cannabis - nätverket

126 Syfte med nätverketn Utbyta erfarenheter mellan behandlare/behandlingsenheter Metod- och kompetensutveckling Initiera och påverka så att fler program startar Kvalitetssäkra arbetet Samordna utvärdering Cannabis - nätverket

127 Vem är r nätverket n till för? f För att bli medlem i nätverket och delta på konferenserna krävs; Att man arbetar med eller står i begrepp att börja arbeta med särskild behandling för personer med cannnabismissbruk/beroende. Att man har ett intresse av att dela med sig av egna erfarenheter och ta del av andras erfarenheter Cannabis - nätverket

128 Utbyta erfarenheter Metod och kompetensutveckling Några exempel på teman Behandling relaterat till kön och ålder, anhörigperspektivet Behandlarprofilen Bedömningsinstrument Endocannabinoider, hjärnans belöningssystem Cannabis och självkännedom fobisk ångest kognitiv neuropsykologi sexualitet m m Cannabis - nätverket

129 RELEVANT KOMPETENS I MISSBRUKSARBETE Att kunna: Skillnaden mellan det privata, personliga och professionella Veta vad droger gör med den unges identitet/identitetsutveckling Hålla struktur i arbetet och i samtalen Kunskap om droger (rus, abstinens, beroendeutveckling) Cannabis - nätverket Arbeta motiverande Lisa Laerke Iversen UngeTeamet

130 Struktur konferenser Konferenserna arrangeras av enhet i nätverket n - ansvarar för f r det praktiska arrangemanget samt inledande tema Lunch till lunch torsd fred Teman vid konferenserna utgår r från n aktuella frågor i nätverket Planeringen görs g gemensamt av Ann- Sofie Nordenberg, Thomas Lundqvist och Ulric Hermansson tillsammans med arrangerande enhet Återkommande inslag Thomas Lundqvist förelf reläsning Aktuell forskning och återkoppling av testresultat Erfarenhetsutbyte relaterat till förelf reläsningar Extern förelf reläsare och/eller förelf reläsare från n nätverketn Ulric Hermansson moderator Cannabis - nätverket

131 Ca 170 medlemmar 60 enheter 40 orter/städer i Sverige (samt en i Norge och en i Danmark) Nuläge Cannabis - nätverket Piteå, Skellefteå Umeå, Örnsköldsvik, Sandviken Uppsala, Enköping, Sigtuna,Upplands Väsby, Rinkeby-Kista,Märsta, Nacka, Spånga, Solna- Sundyberg, Stockholm, Södertälje, Tumba, Tyresö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Borlänge, Örebro,Karlstad, Eskilstuna, Västerås, Norrköping, Linköping, Mjölby, Jönköping, Kungsbacka Göteborg, Uddevalla, Värnamo, Gotland, Kristianstad Växjö, Kalmar, Bjuv Malmö, Lund, Karlskrona, Landskrona

132 Goda erfarenheter från n nätverketn Några tar ut, några sätter in balans mellan att presentera nytt/påfyllnad och repetera/ta hand om nya Generositet dela med sig av material Bygga underifrån planeringen utgår från deltagarnas behov och deltagarna får själva arbeta för genomförandet Integrerar forskning och praktik med olika perspektiv (Thomas och Ulric) Egen finansiering - självständiga beslut (ex SMT) Cannabis - nätverket

133 Drug dependence prevention - Cannabis Uppdragsutbildning vid Lunds universitet (7,5 poäng) - Prevention, behandling, utvärderingsmetodik - Behandlingsmodell (HAP), förberedelse och implementering. -3 kurser avslutade -Thomas.Lundqvist@psychology.lu.se Cannabis - nätverket

134 Tidslinje 2000 Referensgrupp i cannabisfrågor BC i Sthlm Nationellt nätverk - cannabisbehandling BC i Sthlm Nationella cannabiskonferenser Universtitetsutb Lund Univ. Nationellt nätverk - cannabisbehandling 2008 Regionala cannabiskonferenser Regionala universitetsutbild ningar Cannabis - nätverket Utvärdering K-stad kommun Metodstöd/ utbildning

135 Nästa nätverkskonferens n (nr 19) 30 september 1oktober 2010 i Stockholm 10 års jubileum ann-sofie.nordenberg@karlstad.se Cannabis - nätverket

136 Nationell inventering - behandling med särskild s inriktning påp cannabis Projektansvariga: Ann-Sofie Nordenberg, Thomas Lundqvist och Ulric Hermansson Intervjuare: Ann-Sofie Nordenberg, Karlstad Birgitta Petrell, Stockholm Kari Kainulainen, Stockholm Helene Andersson, Uppsala Malin Frisk, Uppsala Agneta Johansson,Mjölby Mats Eriksson, Mjölby Karin Patriksson, Göteborg

137 Frågest geställning Erbjuder ni behandling med särskilt fokus på cannabis och dess effekter?

138 Om ja påp fråga 1, vilken behandlingsmetod? HAP KBT (med särskilt fokus på cannabis och dess efffekter) Familjeterapi (med särskilt fokus på cannabis och dess effekter)

139 Urvalet - storstäder och övriga Urvalet gjordes med stöd av SKL; alla kommuner med över invånare, varannan kommun med mellan invånare var femte kommun under invånare Totalt: n= 81kommuner varav 75 kommuner (93%) deltog 3 storstäder - Stockholm, Göteborg och Malmö (31 enheter) 72 övriga kommuner varav 14 förortskommuner 19 större städer 7 pendlingskommuner 6 glesbygdskommuner, 7 varuproducerande kommuner 19 övriga kommuner

140 Storstäder (3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. Större städer (27 kommuner) Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. Övriga kommuner, över inv. (34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. Övriga kommuner, inv. (37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. Övriga kommuner, mindre än inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare.

141 Cannabis behandling - övriga kommuner Av de 72 kommunerna så angav 32 (44%) att man erbjöd någon slags cannabisbehandling. Antal Andel av de som erbjuder cannabisbehandling* HAP KBT Familjeterapi Totalt 32 * flera alternativ möjliga varför andelen blir mer än 100 %

142 Cannabis behandling - storstäder (enheter) I de 31 enheterna i storstäderna så erbjöd 28 (90%) cannabisbehandling. Göteborg Malmö Stockholm Antal enheter HAP KBT Familjeterapi 5 0 0

143 Huvudman - övriga kommuner Procent Kommun Landsting Kommun/ Landsting Annan

144 Huvudman - storstäder Antal enheter Göteborg Malmö Stockholm Kommun Kommun/Landsting Annan

145 Antal - erbjudits behandling (kommuner) Hur många (uppskattningsvis) har det senaste året erbjudits behandling (n=561)* KBT (7%) Familjeterapi (5%) HAP (88%) * I vissa fall har fler än en behandlingsinsatser har i erbjudits

146 Antal - erbjudits behandling (enheter) Göteborg Malmö Stockholm Totalt Antal * Därav erbjöds: HAP KBT Familjeterapi * en respondent i Göteborg, två i Malmö och tre i Stockholm har inte angivit något antal Alla av de som fått specifik behandling erbjöds HAP Var tredje (33 %) av de som fått behandling erbjöds även/eller familjeterapi

147 Antal - HAP i de olika kommungrupperna Kommungrupp Antal kommuner Antal HAP behandlingar Större städer Förortskommuner 9 53 Pendlingskommuner 2 4 Varuproducerande 2 15 Glesbygdskommuner 0 0 Övriga kommuner 4 83 Totalt

148 Riktad cannabisbehandling - unga/vuxna i kommunerna (n=32) Målgrupp Antal kommuner Ungdomsprogram enbart 6 Vuxenprogram enbart 5 Blandat/både unga och vuxna i samma enhet 9 Ungdomsprogram och vuxenprogram 11 Gräns ej angivet 1 Totalt 32

149 Riktad cannabisbehandling - unga/vuxna i storstäderna (enheter n=28) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Ungdomsprogram Vuxenprogram Ungdom & vuxen Ej angivet 0 1 1

150 Personalkategorier som arbetar med den specifika cannabisbehandlingen (övriga kommuner)* Personalkategorier Antal personer Drogterapeut 4 Behandlingsassistenter 5 Socionom/socialpedagog 38 Behandlingskonsulent 0 Psykolog 2 Sjuksköterska 13 Skötare 1 Läkare 3 Annan 8 *Flera respondenter (n=45) från de 32 kommunerna

151 Personalkategorier som arbetar med den specifika cannabisbehandlingen (storstäder/enheter) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Drogterapeut Behandlingsassistenter Socionom/socialpedagog Behadlingskonsulent Psykolog Sjuksköterska Skötare Läkare Annan 2 0 0

152 Känner du till cannabisnätverket? Övriga kommuner (personer n=45) Antal respondenter Ja 18 Ja, har deltagit 20 Nej 5 Ej besvarad 2 Totalt 45 Storstäder (n=28) Göteborg Malmö Stockholm Antal respondenter Ja Ja, har deltagit Nej Ej besvarad 0 0 1

153 Sammanfattning av några n fynd 90% av enheter i storstäder och 44% i övriga kommuner erbjuder specifik behandling vid cannabismissbruk/beroende Av övriga kommuner främst större städer och förortskommuner som erbjuder specifik behandling Ca 1000 HAP påbörjades förra året, av dessa genomfördes ca 800 i storstäder och större städer 20 av 32 kommuner erbjuder särskild behandling både för unga och vuxna Främst kommuner som huvudman, i storstäder högre andel gemensamma mottagningar kommun/landsting De flesta känner till och/eller har deltagit i nätverket

154 Några frågor som väcksv cks.. Hur kan invånare med cannabismissbruk/beroende i mindre kommuner få tillgång till särskild behandling? Hur sprids kunskap om särskild behandling från vuxen- till ung-mottagningar och vice versa? Hur öka andelen gemensamma mottagningar kommun/landsting?