Kvalitetsrapport läsåret Praktiska Gymnasiet i Märsta. Johan Segerfeldt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport läsåret 2014-15. Praktiska Gymnasiet i Märsta. Johan Segerfeldt"

Transkript

1 Kvalitetsrapport läsåret Praktiska Gymnasiet i Märsta Johan Segerfeldt 1

2 1 Inledning Kommentar till rapporten Då jag (rektor Johan Segerfeldt) skriver i rapporten används Arial 12p och då lärarna skriver används Calibri 11p. Detta för att tydliggöra för läsaren vem det är som gör vilken analys. 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå I skollagens 4 kap. 4, 5 och 6 finns bestämmelser om kvalitetsarbete. Den här rapporten sammanfattar skolans kvalitetsarbete under det gångna läsåret. I bilagorna finns det statistiska underlaget för rapportens analys och åtgärder. Rapporten kommer att användas dels som ett underlag för skolan att ta fram åtgärder för kommande läsår, dels som underlag för koncernens fortsatta kvalitetsarbete. Lärarna har varit involverade genom att de har genomfört utvärderingar av sina kurser och analyser av desamma, genom medarbetarundersökningar, genom de betygskonferenser som har genomförts, genom analyser av resultaten och genom de samtal, konferenser och möten som har hållits under årets gång. Eleverna har i första hand varit delaktiga i rapporten genom Skolbarometern som är det redskap Praktiska Sverige AB använder för att mäta elevnöjdheten. I andra hand har delaktigheten skett genom de utvärderingar de har gjort i respektive ämne. Självklart har även möten med elevrådet och enskilda elever bidragit till innehållet, men då på ett mer indirekt sätt. Kvalitetsrapporten är det främsta underlaget för det vidare kvalitetsarbetet på och som ett direkt resultat av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på skolan har vi identifierat och analyserat våra förbättringsområden som vi kommer att fokusera på under kommande läsår. 1.2 Praktiska idag Praktiska Sverige AB har genomgått en rad förändringar de senaste åren. Detta har berott på en rad saker, men det som är viktigast för denna rapport är att organisationen har genomgått ett stålbad såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Det ekonomiska stålbadet har medfört att flera skolor som inte bedömts stå på en tillräckligt solid grund har lagts ner och organisationen har setts över och anpassats efter dagens behov på ett sätt som gjort att framtiden ser mycket ljusare ut ur det ekonomiska perspektivet. Ur det kvalitetsmässiga perspektivet har Skolinspektionens granskningar de senaste åren inneburit en helt annan fokus på kvaliteten i organisationen och en starkare styrning från huvudmannen. Detta upplever jag som rektor på en lokal praktiskaskola som mycket positivt i och med att det samtidigt har inneburit att man fått mycket stöd genom de gemensamma rutiner som har upprättats. Fokus på kvalitet från huvudmannens sida har också gjort att man även på lokal nivå har lyft kvalitetsfrågorna. Som jag skrev i föregående kvalitetsrapport upplevde jag en oro i verksamheten då jag tillträdde i december Oron orsakades av, enligt min uppfattning, av många 2

3 rektorsbyten under relativt kort tid. Den senaste rektorn var dessutom rektor på två skolor samtidigt, vilket innebar att det blev ganska fritt för individuella lösningar på skolan. Vidare hade det också varit många lärarbyten strax före mitt tillträde. Detta sammantaget ledde till att det rådde en osäkerhet bland såväl personal som elever, vilken nu har stillats. Under VT 14 låg fokus på att skapa nya rutiner för skolan för att säkerställa att de kvalitetsmässiga grunderna är uppnådda, då detta skapar arbetsro och trygghet för såväl lärare som elever. Under innevarande läsår har vi fortsatt att jobba med rutinerna för att finslipa dem och anpassa dem efter rådande förhållanden. Nu känner vi att vi har hittat former som fungerar, även om det förstås är ett pågående arbete att lyfta dessa frågor för att hela tiden säkerställa att vi har en lokal organisation som är väl anpassad till våra förutsättningar. Under andra halvan av föregående läsår kunde vi se en uppåtgående trend och denna har fortsatt. Måluppfyllelsen har gått upp, framför allt har andelen elever som når en examen ökat dramatiskt, elevnöjdheten och medarbetarnöjdheten har också gått upp på de allra flesta punkter. Vi har en positiv trend, även om det förstås finns saker vi måste jobba vidare med för att nå vårt mål, vilket är att vara det naturliga valet för alla elever i närområdet som är intresserade av att gå något av de program vi erbjuder. Med det sagt vill jag påpeka att man som skola enligt mig endast ha ett mål och det är att alla elever på skolan ska nå sina mål. Alla elever som går nationellt program ska nå en examen och de elever som går introduktionsprogram ska antingen ha kommit in på nationellt program och tagit en examen eller fått jobb efter avslutad utbildning. Något annat kan vi aldrig vara nöjda med. För att lyckas med detta måste vi dock ha många medel att jobba med för att nå målet. Vi måste fortsätta på den inslagna vägen; fortsätta se varje elev och möta varje elevs personliga förutsättningar. Ha en personal med tydlig elevfokus som känner sig utmanade och stimulerade i sitt arbete, fortsätta jobba hårt med att säkerställa studiero och trygghet på skolan och ha en tydlig ledning och tydliga uttalade mål och förväntningar på såväl elever som personal på skolan. Även om vi har gjort framsteg är närvaron fortfarande skrämmande hög på skolan. Vi vet att detta är nyckeln till framgång. All skolforskning visar ett tydligt samband mellan närvaro och studieresultat, varför en förbättring av närvaron blir vår största utmaning även under kommande läsår. Ekonomiskt har vi en stor utmaning i att lyckas locka till oss fler elever. Då vi haft dåligt rykte tidigare är det kanske inte speciellt förvånande att elevrekryteringen föregående år inte gick riktigt som vi skulle önskat. Inför kommande läsår ser vi dock att de förbättringar vi gjort fått önskat resultat. Vi räknar med att kunna knyta till oss ca 50 elever till nästa läsår och då bryter vi den vikande trend vi haft under ett par år då vi inte riktigt har levererat den höga kvalitet man som elev har rätt att förvänta sig. 3

4 1.3 Förutsättningar Elever Läsår 2014/ /15 Program Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 NP Lärling Imyrk Impro NP Lärling Imyrk Impro NP Lärling Imyrk Impro BAHUS BAMAL BFPED EEELT HAHAN HTTUR Totalt Läsår 2013/14 BAHUS BAMAL BFPED EEELT HAHAN HTTUR BAPLA Föregående år hade vi tio elever färre än året innan och i år har vi alltså 33 elever färre ytterligare. Som jag nämnde ovan tror vi att detta beror på att skolan haft ett dåligt rykte som gjort att vi inte lyckats locka till oss de elever som är intresserade av våra program. Självklart spelar GY 11 och de mindre elevkullarna också roll, men inte desto mindre tror jag inte att det hade sett likadant ut om vi hade haft ett konsekvent fokus på kvalitet över tid. Det tar tid att ändra folks uppfattning om skolan. Även om vi nu har god ordning och bra strukturer på skolan är det först till kommande läsår vi kan ha förhoppningar om att detta hunnit sprida sig till elever och studie- och yrkesvägledare i vårt närområde. Vi har också haft 20 avhopp (33 föregående år), men dessa har inte berott på att eleverna har varit missnöjda med utbildningen. Fyra av dessa 20 elever utgörs av elever som har gått ett fjärde år. Av dessa fyra har två klarat av att ta en examen och avbröt av den anledningen sina studier, så en mer rättvisande statistik skulle därför vara 18 avhopp. Avhoppen beror i första hand på kringliggande faktorer som gjort att eleverna inte har kunnat tillgodogöra sig utbildningen, i första hand beroende på psykisk ohälsa. Elevhälsan har i dessa fall jobbat intensivt med att försöka få tillbaka dem till skolan, då forskning tydligt visar att även om man inte tar en examen lyckas man mycket bättre i livet om man faktiskt får färdigt sin utbildning. Flera gånger har elever valt att göra sig oanträffbara, varför de har blivit utskrivna. Tre elever har valt att byta program under läsåret och då också bytt skola eftersom vi inte har kunnat erbjuda det program de har önskat gå. Det som oroar i denna statistik är det höga antalet elever som hoppar av genom att helt enkelt sluta komma till skolan och göra sig oanträffbara (nio elever). De är ofta 4

5 över 18 år och då är våra möjligheter till påtryckningar från vårdnadshavare och socialtjänst starkt begränsade. Vi försöker nå dem på alla sätt; telefon, sms, Facebook, mejl, hembesök, men då en person som är myndig väljer att inte gå i skolan och aktivt undviker kontakt med skolan är det svårt att påverka. Detta var en av de saker vi fokuserade på under året och om man jämför med föregående år, då vi som sagt tappade 33 elever måste vi ändå säga att vi har kommit en bit på vägen. Husbyggnadsinriktningen, handelsprogrammet och hotell- och turismprogrammet är de program som har tappat mest, övriga ligger kvar på en liknande nivå. Söksiffrorna för HT och HA ser bra ut inför nästa år i förhållande till hur många som går ut, husbyggnad kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå nästa år. De elever som går yrkesintroduktion behandlas i denna del av statistiken som om de gick på nationellt program, då de läser alla praktiska ämnen tillsammans med de behöriga eleverna. Det är ändå värt att nämna att 22 av våra elever går yrkesintroduktion och ytterligare åtta går programinriktat individuellt val. Här är det två årskurser som står ut; BAHUS åk 1 och BFPED åk 1. I BF handlar det i första hand om elever som har haft svårt att klara av matten och ytterligare något ämne, medan problembilden i åk 1 på BAHUS är mer komplex. Detta skapar givetvis speciella förutsättningar för dessa klasser. Vi har gjort mycket för att anpassa undervisningen till de speciella förutsättningar som kommer av denna fördelning i elevernas förkunskaper, mer om det senare Könsfördelningen mellan män och kvinnor på skolan är 67 % män (64 elever) och 33 % kvinnor (32 elever). Den främsta anledningen till en något sned könsfördelning är de program vi erbjuder, där det bara finns sammanlagt tre kvinnor på BAHUS, BAMAL och EEELT tillsammans (som också är de största programmen), medan det finns flera män på HAHAN, BFPED och HTTUR (där framför allt HT och HA har få elever totalt sett). Vi strävar efter en jämnare könsfördelning på skolan då vi tror att det bidrar positivt till arbetsklimatet och studieron. Till nästa år ser vi att det är fler kvinnliga elever som har sökt HT och HA, varför det kommer att leda till en jämnare könsfördelning. Vi har idag tre kvinnliga elever på måleriprogrammet och vi har använt oss av dessa i marknadsföringen av byggprogrammet för att på så sätt också kunna jämna ut könsfördelningen på byggprogrammet som annars är väldigt dominerat av män. Idag finns det helt andra hjälpmedel i byggbranschen, varför det inte finns några egentliga fysiska hinder för kvinnor att klara sig bra inom byggbranschen. Det har under våren framkommit i media att det finns en diskriminering av kvinnor inom byggsektorn, vilket förstås kan försvåra detta arbete. Samtidigt har det ju inneburit att branschen och inte minst facken börjat fokusera på detta, varför vi kan hoppas på att få en viss draghjälp från branschen att rätta till den könsmässiga snedfördelningen i rekryteringen till bygg- och elprogrammen. Vi har på skolan ett stort antal elever som går introduktionsprogram och detta skapar speciella förutsättningar på många områden. Detta gäller framför allt åk 1 där förhållandet är 21 elever på introduktionsprogram och endast tio på nationellt program eller lärlingsprogram. Det är vår förhoppning att andelen elever på introduktionsprogrammen kommer att sjunka nästa år och så ser det också ut på gymnasieantagningens preliminära siffror. Värt att tillägga är att vi har lyckats lyfta fyra elever från introduktionsprogram in på nationellt program eller lärlingsprogram under året. 5

6 1.3.2 Personal I nedanstående tabell finns personalen som varit anställd under läsåret 2014/15. Det är förstås oerhört glädjande att kunna konstatera att behörighetsgraden har stigit avsevärt under läsåret som gick. Förra året var 60 % av lärarna behöriga och idag är det endast två undervisande lärare som är obehöriga (precis som föregående kvalitetsrapport förutspådde), vilket innebär att över 83 % av lärarkåren är behörig. Båda dessa båda obehöriga lärare har genomgått Praktiska Sveriges pedagogiska utbildning, PiL (Praktiska i Lärande), vilket också innebär att samtliga undervisande lärare kommer att bli tillsvidareanställda under sommaren. Detta bådar gott för det vi tror är en av framgångsfaktorerna för vår skola i framtiden, stabilitet och kontinuitet. Namn Märsta Befattning Behörighet Övrigt Khosrow Ahmadi Ma, data Ja Thomas Westergård Bygg Ja Daniel Bennet Måleri Ja Patrik Brishag Bygg Nej Har genomfört PiL Louise Ceder BF, spec ped Ja Har specialpedagogisk kompetens Niclas Koskela Sv Ja Susanne Lindberg HA Ja Jörgen Lornudd Sh, re, hi, nk Ja Jens Melkeraaen HT Ja Tony Nyberg En, I&H Ja Birgitta Sundbaum Ellärare Nej Har genomgått PiL Tobbe Larsson Ellärare Ja Slutade 1/ Marie Thörnblad BF-lärare Ja Jakob Durling Resurslärare Nej Lång erfarenhet av undervisning Aristide Sanchez Elevassistent Nej Johan Segerfeldt Rektor Går rektorsutbildning, behörig lärare Ulrika Franking Adm Bezime Azizsson Matvärd Marianne Liljeholt Skolsköterska Ja Kim Hildebrand Kurator Ja Sirpa Nyman SYV Ja Pedagogisk personal Under läsåret har vi tvingats göra några nedskärningar till följd av det vikande elevunderlaget. I början av läsåret hade vi haft 9 lärare på 100 % tjänst, 2 på 80 %, 1 på 60 %, 1 på 50 % och 1 på 40 %, totalt 12,1 tjänster på 101 elever vilket ger en lärartäthet på 12 lärare per 100 elever, vilket ligger långt över snittet, såväl nationellt, 6

7 som regionalt och lokalt. Redan då var lärartätheten tilltagen i överkant och efter att några elever hoppat av, vi hade vi slutet av terminen endast 94 elever, blev det omöjligt att behålla lika många tjänster. Därför var fördelningen i slutet av terminen 7 lärare på 100 %, 3 på 80 %, 1 på 70 %, 1 på 60 %. Dessutom blev specialpedagogen som också undervisade i BF-ämnen långtidssjukskriven i december. Vi har då tagit in en specialpedagog som konsult för att täcka upp behovet så mycket som möjligt. Vidare har vi anställt en elevassistent. Antalet tjänster bland undervisande lärare under vårterminen har därför sjunkit till 10,7 på 94 elever, vilket dock ger en lärartäthet på 11,4 lärartjänster per 100 elever, vilket även det är mycket bra. Vi har emellertid bedömt det som mycket viktigt att ha en hög lärartäthet eftersom vi har många elever som inte är behöriga till nationellt program och även elever som uppvisar brister i kunskaper i svenska, engelska och matte och därför är i behov av stöd. Redan föregående år utökade vi stödfunktionerna på skolan och det har vi fortsatt med. Vi har en resurslärare på 100 % och en specialpedagog på 50 %. Som tidigare nämnts har vi anställt en elevassistent på 50 % och sedan tidigare har vi en skolsköterska och en kurator anställda på 20 % var och vi har också en SYV anställd på 20 %. Vidare har vi tillgång till skolpsykolog och skolläkare som dock inte har sin arbetsplats på skolan utan som kontaktas vid behov. EHT har alltså 1,1 tjänst, vilket även det måste ses som väldigt högt på en skola med endast 94 elever. Räknar man in specialläraren och elevassistenten i EHT blir det 2,6 tjänster och då blir det förstås ännu tydligare vilken omfattande satsning skolan har gjort på att stärka elevhälsan och stödet till elever med särskilda behov. Som tidigare nämnts var behörighetsgraden bland lärarna för låg, men de åtgärder som planerades under föregående år har nu genomförts och vi har nått just det vi eftersträvade under föregående år, dvs en höjning från 60 % behöriga lärare till 85%, vilket måste ses som en anmärkningsvärd höjning på kort tid. Detta gäller speciellt med tanke på att skolan bara har praktiska program, där det är svårare att få tag på behöriga lärare. Vår medvetna satsning på en höjning av behörighetsgraden har alltså lyckats fullt ut Lokaler Vi har fortsatt jobba med våra lokaler, framför allt har vi genomfört en omfattande ombyggnation av våra bygglokaler. Detta har vi lyckats kombinera med undervisning och eleverna har genom denna ombyggnation kunnat nå flera kursmål. Utöver bygglokalerna har vi ytterligare förbättrat säkerheten på flera områden och gjort en rad åtgärder för att öka trivseln på skolan. Vi har också initierat en rad åtgärder som kommer att genomföras under kommande läsår. Vi kommer att bygga ett nytt fik med tillhörande uppehållsrum för eleverna. Eleverna har också efterfrågat möjligheter att aktivera sig utomhus, varför vi planerar bygga en basketplan där vi tidigare hade parkeringsplatser utanför A-huset. Detta innebär att vi kommer flytta parkeringsplatserna till gaveln av A-huset. 2 Målsättningar 7

8 2.1 Nationella mål Skolans mål kan inte avvika från de mål Sveriges riksdag och regering har satt upp för gymnasieskolan genom skollag och gymnasieförordning. 2.2 Praktiskas övergripande mål Praktiskas mål är att ge våra elever en kvalitativ utbildning som leder till hög måluppfyllelse, yrkesexamen och anställningsbarhet efter avslutad gymnasieutbildning. 2.3 Praktiska Märstas mål för läsåret Föregående år valde vi att fokusera på följande områden: Närvaron, måluppfyllelsen när det gäller kunskapsnivåerna och bättre sammanhållning och skolkänsla. Vi tycker att vi har lyckats väl när det gäller att förbättra måluppfyllelsen och att förbättra sammanhållningen och skolkänslan. Detta framgår också tydligt av betygen och av de elevundersökningar skolan genomfört. Vi är dock inte alls nöjda med hur lite närvaron förbättrats och detta kommer att vara ett fokusområde även nästa läsår. Vi ser ingen anledning att byta fokus inför nästa år utan den kommer att fortsätta att ligga på ökad målfyllelse, ökad trivsel och sammanhållning och då framför allt förbättrad närvaro Betyg och ökad måluppfyllelse Målet vi satte för detta läsår var att betygen ska ha förbättrats med minst 10 %. Varje program har också fått sätta sina egna mål, dessa och det faktiska utfallet kan ses i tabellen under Vi strävar självklart efter att alla våra elever ska nå minst ett E i samtliga kurser. Samtidigt är det så att många av de elever som söker sig till skolan har en problematisk skolbakgrund, varför detta inte är ett mål som vi kommer att uppnå nästa läsår, men det är ditåt vi måste sträva. Vi ser redan nu att betygen har förbättras jämfört med föregående år. Till nästa år är vår ambition att betygen ska ha förbättrats med minst 10 % Anställningsbarhet Då vi har som mål att förbereda eleverna för arbetslivet anser vi också att det är mycket viktigt att mäta hur många elever som går vidare mot en anställning eller vidare studier efter examen. Lärarna på respektive program fick sätta upp mål på motsvarande sätt som för måluppfyllelsen. Mål för innevarande läsår angående sysselsättning efter studier var: Anställningar efter examen Mål Uppnått resultat 8

9 Inom yrket Utom yrket Studier Inom yrket Utom yrket studier BAHUS 77, ,7 0 0 BAMAL ,5 12,5 0 BFPED EEELT ,7 0 22,2 HAHAN HTTUR Att få jobb inom yrket ser vi som mer eftersträvansvärt än utom yrket och vidare studier jämställer vi med att få jobb inom yrket. Det är ett litet fåtal som inte går vidare mot anställning eller vidare studier, 88 % av våra elever går vidare mot en anställning eller vidare studier och det är vi väldigt nöjda med. Vi har överträffat våra mål på samtliga program och det är förstås en väldigt stor framgång, framför allt för våra elever, men också för skolan Särskilt stöd Märsta praktiska har idag fullgoda stödfunktioner och fullgoda stödrutiner. Alla lärare är informerade om gången kring ett elevärende och vi informerar också samtliga lärare om hur eleverna utvecklas och vilka som EHT har extra fokus på för tillfället. Rutinerna för EHT presenteras i bifogat dokument. De som har ingått i EHT under läsåret 2014/15 är följande: Rektor Johan Segerfeldt Specialpedagog Louise Ceder, samt under delar av vårterminen hennes vikarie Annika Bergman Speciallärare/resurslärare Jakob Durling Skolsköterska Marianne Liljeholt Skolkurator Kim Hildebrand Möten har hållits varje onsdag kl och personalen har sedan informerats på personalmötet kl på den stående första punkten som heter Elevärenden. Jag går dock inte mer in på rutinerna här utan hänvisar till bilagan. 9

10 Under punkten Personal redogörs också för hur stora tjänster respektive medlem i EHT har. Personligen anser jag att vi numera väl lever upp till lagstiftarens krav på elevstöd. Till frågan om särskilt stöd hör av frånvaroproblematiken som Praktiska Märsta har haft ett stort problem med. Vårt mål för kommande läsår är att den ogiltiga frånvaron ska minska till högst 10 %. Detta är dock från en väldigt hög nivå och även om vi når detta mål måste vi jobba vidare kommande år, eftersom målet på lång sikt är att den ogiltiga frånvaron inte ska vara högre än 4 %. Till följd av ändrad lagstiftning 1/ där riksdagen beslutade ändra skrivningen kring hur man ska bemöta elever som inte når målen har vi analyserat våra rutiner ytterligare och har efter det beslutat att upprätta arbetslag. Syftet med detta är att öka kommunikationen mellan lärarna i allmänhet och kring de elever som uppvisar svårigheter att nå målen i synnerhet. Målet med arbetslagen ur ett elevhälsoperspektiv är kortfattat att lärarna ska kunna utbyta tankar och erfarenheter kring hur vi bäst stöder och hjälper elever som har svårigheter att nå målen. Vidare ska arbetslagen också hjälpa varandra att hålla koll på elevernas närvaro så att vi snabbt kan sätta in rätt åtgärder, såväl i undervisningen som i EHT om så behövs Värdegrundsarbete I samband med att läsåret 2014/15 startade var samtliga elever delaktiga i upprättandet/uppdateringen av skolan likabehandlingsplan. Eleverna fick ha synpunkter på såväl planen som skolans regler. Det vi märkte då var att elevernas engagemang för detta arbete begränsades till regelfrågorna. Elevernas synpunkter handlade dock ofta om saker som vi inte kan ändra, t ex att man inte få röka på skolgården. Några saker var dock av den arten att vi kunde ta hänsyn till dem och då gjorde vi förstås det. Elevernas synpunkter sammanställdes dock och rektor och/eller mentor återkopplade elevernas synpunkter till dem för att de ska förstå varför vi har de regler vi har och varför likabehandlingsplanen ser ut som den gör. Men med tanke på erfarenheterna från tidigare år kommer vi ha ett nytt upplägg i samband med läsårsstart 2015/16 där vi kommer att närma oss detta på ett mer handfast sätt som förhoppningsvis kommer att bidra till att eleverna blir mer delaktiga. Till exempel tänker vi oss att jobba med fyra-hörn-övningar och liknande för att konkretisera vad likabehandlingsplanen faktiskt handlar om. Med utgångspunkt från fyra-hörn-övningarna kan vi sedan diskutera hur likabehandlingsplanen, och därmed även reglerna, ska se ut. Övningarna ska självklart handla om saker eleverna kan påverka, inte rökning och liknande. Den befintliga likabehandlingsplanen redogör dock tydligt för skolans värdegrund och hur vi vill och förväntar oss att elever ska bete sig mot varandra och personal och hur personalen ska bete sig mot elever. Vi har också tydliga rutiner för hur personalen och skolan ska agera ifall någon skulle bryta mot dessa regler. Värdegrundsarbetet handlar dock förstås om väldigt mycket mer än regler och rutiner, det viktigaste i detta arbete är det förhållningssätt vi har gentemot eleverna och de signaler vi sänder ut. Personalen måste i alla lägen vara förebilder och själv 10

11 jobba och agera på det sätt vi förväntar oss av eleverna. Det handlar också om att ställa höga krav på våra elever och ha höga förväntningar på dem. Under föregående år hände det vid tre tillfällen att elever bröt på ett sätt mot de regler vi bestämt gemensamt att handlingstrappan aktualiserades. Åtgärderna fick önskad effekt och vi känner oss trygga med de rutiner vi har i vår likabehandlingsplan. Rutinerna fungerar som förväntat Elevinflytande Sedan januari 2014 finns det ett elevråd på skolan. Varje klass har fått möjlighet att utse en elevrådsrepresentant och klassråd hålls under mentorstiden minst var tredje vecka. På så sätt nås elevrådet av samtliga elevers synpunkter och dessa nås också av elevrådets beslut. Under början av läsåret har rektor eller av honom utsedd personal deltagit i elevrådsmötena, då elevrådet önskar detta. Under läsårets gång har elevrådet blivit mer autonomt och elevråd har kunnat genomföras utan att skolledning har behövt närvara på möten. Elevrådets ordförande har också deltagit i huvudmannens utbildning för elevråd med mycket lyckat resultat. Jag kan som rektor se en stor förändring i drivkraft och initiativ efter att träffen/utbildningen genomförts. Tanken är också att dessa utbildningar ska genomföras varje år. Vidare har alla lärare fått kompetensutveckling när det gäller att jobba med elevinflytande i undervisningen. Det handlar mycket om att lärarna ska få förståelse för att undervisningen blir bättre och att lärarna själva faktiskt tjänar på att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen. Alla elever upplyses om hur de kan påverka undervisningen och uppmuntras också att göra det. Vidare har alla lärare fått utbildning i hur man bäst bemöter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, Asperger, ADD, etc). Detta genomfördes som utbildningsserie i fyra omgångar med föreläsningar, litteraturstudier, samtal och inlämningar. Utöver ovanstående genomförs utvärderingar av samtliga kurser för att fånga in elevernas synpunkter och skolan genomför också en s k Skolbarometer för att fånga in elevernas synpunkter på skolan som helhet. Rektor tar del av resultatet från såväl Skolbarometer som utvärderingar och samtalar kring dessa med elevrådet. Lärarna genomför också samtal med sina mentorselever kring resultatet av nämnda utvärderingar och analyserar resultatet av såväl undersökningarna som själva samtalet. Detta är sedan en av de viktigaste källorna för vårt systematiska kvalitetsarbete. Mer om detta nedan. När det gäller elevens inflytande över sin individuella studieplan så har den senaste skolreformen självklart bidragit till att den blivit mer begränsad än under tidigare lagstiftning. Det sätt vi har valt att arbeta med detta är i första hand genom det individuella valet där eleven får möjlighet att prata med undervisande lärare och SYV innan de genomför sina val. Om eleven vill läsa ett utökat program följer vi våra rutiner som redogörs för i bifogat dokument, Lärarpärm, punkt 5, sidan 7. Om eleven vill ha ett reducerat program följer detta samma gång som ett uppmärksammande då bakgrunden till elevens önskemål i detta fall måste utredas. Sedan finns förstås en möjlighet att anpassa programfördjupningarna utifrån elevens önskemål, men detta sker inte i så stor omfattning, eftersom vi är en liten skola och det oftast krävs ett 11

12 visst antal elever för att kunna sätta igång en kurs. Då vi haft möjlighet att knyta kursen till praktiken har det dock skett, men som sagt, i mindre omfattning Kvalitetssäkring av APU/APL Förra året fick vi kritik från Skolinspektionen för vårt arbete med APL. Då gällde det hur vi säkerställde att vi tog tillvara kunskaperna om elevernas förmågor och färdigheter från praktiken i betygsättningen och hur vi säkerställde att praktikplatserna hade den karaktären att eleverna kunde nå kurs- och examensmål under praktiken. För att komma till rätta med denna kritik genomförde vi följande åtgärder: 1. Samtliga lärare som är ansvariga för APL ska rapportera sina kontakter med APL-platserna till rektor en gång per månad. Detta kommer förhoppningsvis kunna upphöra ganska snart och det är bara att se som en kontrollåtgärd tills vi känner oss säkra på att våra rutiner i kontakten med APL-platserna fungerar. 2. BF är det program som har lyckats bäst i såväl att skapa platser som att följa upp elevernas framsteg på praktiken. BF-lärarna har därför fått undervisa övriga lärare hur de jobbat och rektor har beslutat att samtliga lärare ska följa deras rutiner, som bl a innefattar den matris huvudmannen tillhandahåller för uppföljning av examensmål. 3. Vi har också utvecklat vårt kontaktnät för anskaffande av praktikplatser/aplplatser. Då tidigare lärare slutade försvann också det kontaktnät de hade byggt upp. Idag finns det elever som inte har praktik, men då beror det uteslutande på att de antingen har valt att tacka nej till ett flertal platser som skolan erbjudit eller misskött sina platser. Det har också berott på att eleverna tydligt meddelat att de inte är intresserade av praktik. Det senare leder till en annan problematik, men den kommer inte att behandlas här. Då Skolinspektionen genomförde sin senaste planerade inspektion fick skolan kritik för hur vi jobbade med att motverka kränkningar på praktikplatsen. Vårt svar på denna kritik ska lämnas in senast den 1/9 2015, men vi har redan kommit långt i våra tankar kring hur vi bäst agerar för att åtgärda våra tillkortakommanden. Det har vid ett tillfälle hänt att en elev blivit dåligt behandlad på sin praktikplats och då skapade vi en handlingsplan för hur skolan ska agera i sådana fall. Denna handlingsplan ska tillfogas Likabehandlingsplanen. I Likabehandlingsplanen ska också värdegrundsarbetet på praktiken föras in. I den säkerhetsbedömning av praktikplatser som alla elever gör på sin praktik ska vi också föra in en bedömning av den psykosociala miljön. Vidare kommer vi bli bättre på att diskutera värdegrundsfrågor i allmänhet på skolan och just när det värdegrundsfrågor under praktiken i synnerhet. På så sätt tänker vi oss att vi kommer tillrätta med den kritik skolan fick från Skolinspektionen Handledarutbildning och lärlingsråd Förra läsåret skrev vi att vi valt att avvakta Skolverkets riktlinjer i frågan om handledarutbildingar, men att vi skulle komma igång med detta arbete så fort 12

13 riktlinjerna från dels Skolverket och dels från huvudmannen har kommit skolan till handa. Nu har Skolverket upprättat en handledarutbildning för handledare på praktikplatsen och huvudmannen har givit instruktioner kring hur vi bör förhålla oss till dessa. Skolans rektor har varit på utbildning om vad denna innebär och hur den kan användas på skolorna. Läraren i BF-ämnen har varit på en längre utbildning och har sedan varit den som drivit frågan på skolan. Alla lärare som har ett APL-ansvar har fått gå igenom utbildningen och inför nästa läsår ska de sälja in utbildningen till respektive handledare på praktikplatserna. Skolverket erbjuder ju också en ersättning för de handledare som genomgår utbildningen, vilket vi tänker oss borde bidra till handledarnas benägenhet att faktiskt genomgå utbildningen. Detta tror vi i hög grad kommer att bidra till en höjning av handledarnas förmåga och därmed en förbättring av kvaliteten på utbildningen. När det gäller lärlingsråd har vi inte kommit vidare. Däremot har vi kommit mycket längre när det gäller programråden och där tänker vi att dessa faktiskt tar ut varandra. Det blir lite kaka på kaka om vi jobbar med både lokala programråd och lärlingsråd. Vi har inlett ett samarbete med Företagarna i Sigtuna kommun för samtliga program utom BF (Företagarna organiserar företag inom samtliga branscher som skolan riktar sig mot, utom just Barn och Fritid). BF har emellertid redan kommit igång med programråd i samarbete med arbetsgivare inom förskolebranschen. 2.4 Praktiskas lokala mål Som tidigare nämnts har vi på skolan identifierat vilka saker vi bör fokusera på att förbättra. Föregående år gällde detta frånvaron, måluppfyllelsen, arbetet med särskilt stöd och bristande rutiner. Skolan fick efter föregående inspektion från SI ett vitesföreläggande och det var förstås ett självklart mål för skolan att komma till rätta med de bristerna som gällde arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram (samt brister kring APL som behandlats tidigare i detta dokument). Vi har idag fungerande rutiner och att arbetet med särskilt stöd och åtgärdsplaner är idag på en acceptabel nivå. Detta tyckte även Skolinspektionen, varför vi inför kommande läsår har valt andra fokusområden. Däremot är frånvaron fortfarande på en oacceptabel nivå och måluppfyllelsen kan alltid bli bättre tills alla elever når en gymnasieexamen och har minst E i alla ämnen. Därför har vi valt att ha kvar närvaron och måluppfyllelsen som fokusområden även kommande läsår. Då vi fick ett föreläggande från Skolinspektionen i inspektionen som genomfördes våren 2015 gällande det förebyggande EHT-arbetet kommer detta att vara ett fokusområde inför nästa läsår. Detta kommer att kombineras med en intensifiering av värdegrundsarbetet, då vi tror att detta hänger samman. I detta sammanhang kan det återigen vara värt att nämna att vi har valt att göra en omorganisation för att bättre kunna möta de nya förutsättningar som råder på skolan. Då ett av problemområdena förra läsåret var att det fanns en osäkerhet i rutinerna till följd av en relativt sett frånvarande rektor och många rektors- och personalbyten, var det förra året inte aktuellt att direkt skapa arbetslag med stor frihet. Då gällde det att skapa ordning och struktur på skolan. Det är först när alla vet precis vilka förutsättningar man har att jobba efter och inom vilka ramar man har friheten att fatta 13

14 egna beslut det kan vara aktuellt att ge mer frihet till egna beslut. Nu när grunden finns har vi valt att skapa arbetslag, då beslut bör fattas så nära dem som berörs av dem som möjligt. Jag tror personligen också att beslut som fattas i mindre grupper leder till en högre delaktighet i beslutet och de blir bättre förankrade. En avgörande faktor till framgång i en organisation är att medarbetarna är lojala med fattade beslut och chansen att de kommer att vara det tror jag ökar ju närmare verksamheten besluten fattas. 3 Kunskaper 3.1 Avgångselevernas resultat De saker vi i första hand har tittat på när det gäller avgångseleverna gäller följande: 1. Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever: 12,0, föregående år: 12,2 2. Hur stor andel av avgångseleverna får gymnasieexamen: 77 %, föregående år 56 % 3. Hur många av dem som tagit examen når högskolebehörighet: 34 %, föregående år 16 % Analys och bedömning Att högskolebehörigheten är låg är inte så konstigt. Vi är en praktisk skola och vi kommunicerar väldigt tydligt att vi vill göra eleverna anställningsbara och förbereda dem för arbetslivet. Självklart ser vi det som mycket positivt om eleverna vill läsa in högskolebehörighet, men då vi är så tydliga i vår kommunikation blir det självklart så att de som söker vår skola i första hand gör det för att de vill komma ut och jobba efter examen. Det vi märker är emellertid att resultaten går uppåt, det är mer än dubbelt så många av eleverna som tagit examen som har högskolebehörighet jämfört med föregående år. Det kan tyckas lite märkligt att resultaten gällande betygen går nedåt samtidigt som högskolebehörigheten går uppåt. Då måste man emellertid också betänka att det var väldigt många fler som tog examen detta år, jämfört med föregående år. Det är alltså fler betyg som räknas in i statistiken detta år, vilket torde förklara varför betygsnittet har gått ner. Om man gör en jämförelse hur betygsnittet ser ut totalt sett detta år jämfört med föregående år är det en klar förbättring. Måluppfyllelsen är som sagt det centrala i vår verksamhet och vi kan inte vara helt nöjda innan samtliga elever når sina mål. Målet för de elever som går nationellt program kan aldrig vara lägre än minst E i alla ämnen, men detta är inget vi kommer att klara redan nästa år. Vi träffades i höstas för att sätta målen för innevarande läsår, men även på fem års sikt. Mål för läsåret 2014/15 Faktiskt utfall, samtliga betyg Betyg satta i år Mål om fem år, läsåret 2019/20 14

15 BAHUS 12,5 11,3 11,1 14 BAMAL 12,5 11,3 11,3 13,5 BFPED ,8 15,5 EEELT 12,5 10, HAHAN 14 9,1 8,2 15 HTTUR 13,5 11,3 11,25 14 Teoretiska ämnen 10,5 9,2 9,2 12,5 Man kan förstås tycka att målet för de teoretiska ämnena är lågt satta, men det är baserat på historiska erfarenheter. Jag tror och hoppas att vi kommer att tvingas justera dessa resultat uppåt med tiden. Samtidigt måste jag lyfta fram det faktum att vi har tagit emot många introduktionselever, främst på yrkesintroduktion, som haft mycket dåliga förkunskaper och dålig studievana. Detta får i första hand stor effekt på de gymnasiegemensamma ämnena. Det bör också nämnas att vi har en del elever som fortfarande går på skolan, kanske främst av sociala skäl, men som mer eller mindre har gett upp och därför får F eller streck i betyg. Dessa drar förstås ned betygssnittet. Resultaten för detta år kommer att redovisas närmare nedan, självklart bör det noteras att det inte är något program som har nått sina mål för året. Speciellt stor är avvikelsen på handelsprogrammet och varför avvikelsen är så stor just där måste analyseras närmare. Kanske var vi överdrivet optimistiska. Det är viktigt att notera att betygen som är satta i år är något lägre än snittet för samtliga betyg som våra elever som gick på skolan under innevarande år. De teoretiska ämnena har ju generellt lägre betyg än de praktiska ämnena, vilket förstås hänger ihop med att vi är ett praktiskt inriktat gymnasium och elever väljer vår skola för att de har större intresse för praktiska kurser (och kanske även större praktisk begåvning). Det verkar också finnas en tendens hos eleverna att studera taktiskt. De vet vilka betyg de behöver för en examen och lägger därför mindre fokus på de ämnen som inte är avgörande för att kunna nå en examen. Särskilt tydligt är detta i historia, religion och samhällskunskap. Matematiken är förstås också ett fokusområde inför nästa termin, men när om detta nedan. I föregående kvalitetsrapport gav jag uttryck för en frustration över att orsaken till de dåliga resultaten i framför allt de teoretiska ämnena alltid låg någon annanstans än hos den man tillfrågade. Enligt rektor berodde det på många rektors- och lärarbyten, 15

16 enligt lärarna på eleverna och enligt eleverna på lärarna och skolledningen och frågar man utbildningsministern beror det på den föregående regeringen och enligt den föregående regeringen berodde det på regeringen innan. Detta håller förstås inte. Självklart finns det utomstående faktorer som bidrar, men de kan vi inte påverka. Vi får många elever med dåliga förkunskaper och dålig studievana och ibland även från trassliga hem. Detta är fakta vi inte kan påverka. Därför gäller det i stället att titta på vad vi KAN påverka. Det är just denna inställning som jag tror är den viktigaste faktorn när det gäller att höja måluppfyllelsen. Detta har jag som skolledare jobbat aktivt med och jag kan se en tydlig förändring hos lärarna och en begynnande förändring hos eleverna. Sedan har vi genomfört en rad konkreta åtgärder som redogörs för nedan Arbetet med att uppnå målen Skolan är övertygad om att det vi måste angripa för att höja resultaten är bristande motivation och den dåliga närvaron (som förstås hänger samman). Frågan blir då självklart vad vi kan göra för att eleverna ska vilja lära sig mer och vilja vara i skolan? Föregående år genomförde vi följande: - Tydliga strukturer för när och hur elever ska uppmärksammas - Snabbare och tydligare kommunikation med hemmen när skolan uppmärksammar att en elev inte klarar målen. - Ett fungerande EHT, med en tydlig ansvarsfördelning - Organisationen har förändrats där skolan numera har 100 % resurslärare och 50 % specialpedagog för att kunna dels utreda elevernas behov bättre och dels kunna erbjuda det stöd utredningen eventuellt pekar på. - Tydligare regler för hur och när elever ska varnas och rapporteras till CSN. - Schemat är klart innan läsårsstart, vilket enligt uppgift aldrig hänt tidigare - Alla lärare har fått en genomgång av sitt uppdrag och vilken roll de har och vilket stöd de kan förvänta sig. Tydligheten börjar hos dem som ska undervisa; är uppdraget oklart för lärarna kommer det att bli oklart för eleverna. Vi beslutade också att genomföra följande (i kursiv stil under respektive punkt följer en kommentar om hur vi har lyckats med vår ansats). - Vi kommer att jobba med motivationshöjande åtgärder i samband med terminstart Detta genomfördes och med gott resultat. Det vi märkte var emellertid att vi måste bli bättre på att följa upp detta mer kontinuerligt med fler motivationshöjande åtgärder under pågående termin. 16

17 - Vi kommer att jobba med Edwise så att föräldrarna kan följa sina barns närvaro, hemuppgifter, examinationer, schema och resultat, kort sagt allt som rör deras skolgång. Vår förhoppning är att detta kommer att leda till en ökad tydlighet för elever vilka uppgifter de har, hur deras närvaro ser ut och vad de eventuellt ligger efter med. Detta har genomförts, problemet är att elevernas föräldrar inte tar del av sina barns resultat i tillräckligt hög grad och väldigt sällan i de fall det verkligen skulle vara önskvärt. Vi kommer att gå ut med ännu tydligare instruktioner i välkomstbrevet till nya elever och vi kommer återigen att gå igenom detta på det första föräldramötet. Vi kommer också förtydliga informationen på hemsidan angående hur man som förälder går till väga för att skapa ett vårdnadshavarkonto och hur man hittar rätt information på Edwise. - Vi kommer att ha teoretiska medmentorer till varje elev (tidigare har man bara haft en yrkeslärare som då givetvis också haft mer fokus på yrkesämnena). Detta har också genomförts med gott resultat. Vi kommer dock att frångå detta i och med att vi istället inför arbetslag. Vi tror, som tidigare påpekats, att detta kommer att få ännu fler positiva följder av ovan nämnd anledning. - Vi kommer att jobba med screening för att direkt identifiera de elever som inte har den förkunskap som krävs för att kunna ta till sig undervisningen på vanlig nivå. Dessa elever kommer då att erbjudas stödundervisning. Detta är också genomfört. Vi har också på ett mycket tydligare sätt gått igenom elevernas resultat från högstadiet för att vara mer observanta från början på vilka elever som kan behöva extra stöd. Vi har också genomfört överlämningar med avlämnande skola i de fall det varit påkallat med utgångspunkt från tidigare skolresultat och bilagor från antagningsenheten. - Vi kommer att återkoppla resultatet av Skolbarometern till eleverna så att de förstår att vi tar deras synpunkter på allvar, det hoppas vi kan bidra till en känsla av delaktighet och förståelse för de beslut som skolledningen fattar. På så sätt hoppas vi också att motivationen ökar. Detta har också genomförts, på samma sätt som vi återkopplade arbetet med regler och likabehandlingsplan. Åtgärder inför kommande läsår utöver vad som beslutats tidigare för att höja måluppfyllelsen: - Vi kommer i arbetslagen analysera vilka framgångsfaktorer vi ser för att sprida dessa till samtliga lärare, att sprida erfarenheter och goda förslag. Det är givetvis inte så att allt går att kopiera rakt av, men självklart har vi mycket att lära av varandra. - Auskultationer lärare kommer att auskultera hos varandra och rektor kommer att auskultera hos lärarna. Dessa auskultationer har inte nödvändigtvis samma funktion. När lärare auskulterar hos varandra handlar det om ett kollegialt lärande som också ska användas i ovanstående punkt och när rektor auskulterar handlar det mer om att inventera behoven och se styrkor och svagheter i organisationen, men även detta arbete ska givetvis 17

18 vidareförmedlas till arbetslagen för att kunna användas som underlag för det kollegiala lärandet. - Samarbete i klustren. På de flesta skolorna i regioner saknar lärarna en ämneskollega. Under nästa termin kommer vi att ha gemensamma studiedagar i klustren där vi jobbar med ämnesdidaktiken för att utveckla denna och ge lärarna en möjlighet till kollegialt utbyte inom samma ämne. 3.2 Resultat på samtliga kurser som betygsatts under läsåret Nedan följer en presentation av satta betyg under läsåret i en jämförelse med föregående år på samma sätt som gjorts i föregående kvalitetsrapport. Under mitterminskonferensen VT 2015 fick alla lärare göra en prognos kring måluppfyllelsen och flera gånger görs en jämförelse till prognosen i analysen av resultaten. Lärarna har själva fått göra en analys av resultaten (skrivs i Calibri 11 för att förtydliga att det är en annan person än undertecknad som skriver). Måluppfyllelsen är fortfarande för låg på skolan, som tidigare har konstaterats, men det går framåt på väldigt många sätt och fortsätter vi på samma sätt kommer skolan snart nå det nationella snittet och vi siktar ju som sagt högre än så. Det bör i sammanhanget påpekas att vi detta år tog in väldigt många lever på introduktionsprogrammen (se avsnitt 1.3.1), och med det i åtanke har vi faktiskt gjort ett väldigt bra jobb under året. Snittbetyget för samtliga satta betyg under läsåret är 10,3 och det måste betraktas som för lågt. Det är dock stor skillnad mellan betygen i de teoretiska ämnena och de praktiska ämnena. Det är också stor skillnad inom de teoretiska kurserna; de kurserna eleverna behöver ha ett godkänt betyg i för att nå en gymnasieexamen är snittet mycket högre än de andra gymnasiegemensamma teoretiska kurserna (främst naturkunskap, historia, religion och samhällskunskap), även om skillnaderna inte är lika stora som föregående år. Det är också tydligt att vi inför nästa läsår måste lägga mer fokus på matematiken som under detta läsår inte har nått upp till våra förväntningar. Svenska Svenska : 10,1 (betyg satta under året 10,6) 2014: 6,8 2013: 4,6 A B C D E F totalt % 0% 27% 27% 27% 18% 100% Svenska : 11,4 (betyg satta under året: 12,5) 2014: 9,8 2013: 8,8 18

19 Svenska : 10,6 Svensklärarens kommentar: I Svenska 1 (22 elever) är snittet 10,22. Detta ska jämföras med betygsprognosen där snittet ligger på 10,65. Det som drar ner medelvärdet är två F som jag inte räknat med i betygsprognosen. Det är emellertid två starka F som kommer att bli två E under tidig höst och då blir snittet 11,14. Till synes låga resultat i Svenska 1 men man ska komma ihåg att tre av eleverna i kursen inte hade nått kunskapskraven för E i grundskolesvenska när de började på vår skola. Det är en större andel elever än tidigare som går IMYRK och IMPRO. Dessutom har andelen elever med koncentrationssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, etc ökat sedan förra året. Resultatet på nationella provet i Svenska 1 är 6,5 (1C, 6D, 4E, 5F och 4--) vilket är betydligt lägre än betygssnittet. Det låga resultatet på NP beror framförallt på att flera av eleverna inte följt instruktionen på delprov C och några inte tillämpat grundläggande regler för citat- och referatteknik. Min tolkning är att våra elever generellt sett är dåliga på läsförståelse, det visar också resultaten på delprov B samt den screening som genomfördes på specialpedagogens initiativ i höstas. Jag kommer därför under nästa läsår att undervisa i läsförståelsestrategier i samtliga kurser i Svenska. Här kommer jag framförallt att utgå från Barbro Westlunds forskning. I Svenska 2 (14 elever) ligger snittet på 12,86 vilket ska jämföras med betygsprognosens snitt på 11,42. Det som drar upp medelvärdet är att flera elever gjort rejäla uppryckningar under våren, till exempel Elin Sjöberg. För övrigt är det eleverna i kursen Svenska 2 som gjort flest uppgifter. Det innebär att de har haft många möjligheter att visa sina kunskaper och att utvecklas. Jag har haft höga förväntningar på eleverna och de har levt upp till dem. Svenska 2 (tidigare Svenska B) är den kurs som jag har mest erfarenhet av att undervisa i sedan tidigare vilket kan påverka resultatet. 10,58 är snittet i Svenska 3 (13 elever) vilket är betydligt lägre än betygsprognosens snitt på 11,15. Det beror framförallt på ett F som jag inte räknat med i betygsprognosen. Svenska 3 är den kurs som jag kommer att förändra mest vilket hänger samman med att jag nu, tack vare samrättningen av NP i klustret, har erfarenhet av att rätta NP i Svenska 3. På den skriftliga uppgiften på NP ska eleverna skriva en utredande text (PM). Jag kommer att anpassa undervisningen efter detta så att eleverna får möjlighet att träna på att skriva PM efter den modell som presenteras i bedömningsanvisningarna till NP i Svenska 3. Ingen elev skrev nationella provet i Svenska 3 på Praktiska i Märsta. Utöver detta har jag genomfört ca 20 prövningar med resultatet E eller bättre för elever som går i åk 2 och 3 och som inte nått kunskapskraven i Svenska 1 eller Svenska 2. I övrigt omfattar kurserna i Svenska idag allt centralt innehåll och samtliga kunskapskrav. Så var det inte tidigare. Vid en genomgång av den tidigare lärarens lektionsmaterial och uppgifter kan man ifrågasätta om läraren hade underlag för att sätta betyg i någon av kurserna i Svenska. En slutsats man kan dra av skolinspektionens omrättning av skolans nationella prov i Svenska är att den förra läraren satte höga betyg. Detta bör man vara medveten om vid en jämförelse med årets betyg. Trots detta var betygssnittet i Svenska 1 förra året 6,8 och året innan det 4,6. I Svenska 2 var snittet förra året 9,8 och ,8, det vill säga betydligt lägre än årets resultat. 19

20 I den förra lärarens analys ses hög frånvaro som den främsta orsaken till de anmärkningsvärt låga resultaten. Det tror jag är en alldeles för enkel analys. Jag tror att de flesta eleverna på vår skola mår bra av strukturerad undervisning, höga krav och mycket stöd, till exempel med hjälp av olika stödstrukturer. Nästa år kommer jag framförallt att satsa på läs- och skrivutveckling. Jag kommer att börja undervisa i lässtrategier eftersom jag ser ett stort behov av det på skolan. Jag kommer dessutom att implementera cirkelmodellens samtliga fyra steg i min undervisning, det vill säga 1) bygga upp kunskaper om ämnesområdet, 2) studera texter inom genren för att få förebilder/mönster, 3) skriva en gemensam text/modellera, 4) skriva en individuell text. Jag kommer vidare att satsa mer på undervisning i källhantering samt citat- och referatteknik vilket hänger nära samman med läsförståelse. Min förhoppning är att detta även ska ge effekt på elevernas prestationer i andra ämnen där läsförståelsen är viktig. I kurserna i Svenska som andraspråk undervisar jag med få undantag elever som har varit i Sverige 3-4 år och flera av dessa elever har inte gått i skolan i sitt hemland. En av eleverna har nått kunskapskraven motsvarande E. Jag anser att det är ett rimligt resultat. Till nästa år vill jag att det ska göras ordentliga utredningar på dessa elever så att de kan få en undervisning som motsvarar deras behov. Till exempel bör det stå i den individuella studieplanen hur lång tid eleven beräknas behöva för att nå kunskapskraven i grundskolesvenska och varför. Detta förväntar jag mig att en specialpedagog ska kunna hantera. Rektors kommentar. Resultaten är helt fantastiska. Det är emellertid oroväckande att diskrepansen mellan resultaten på de nationella proven och betygen är så stor. Samtidigt måste jag ju acceptera svensklärarens förklaring till avvikelsen, även om jag förstås hade varit lugnare om betygen hade haft en motsvarighet i resultaten på det nationella provet. Jag är också glad att svenskläraren inte nöjer sig med att förklara låga resultat med hög frånvaro, utan gör en ordentlig analys av elevernas behov (med stöd av forskning) och anpassar sedan undervisningen efter analysens resultat. Avvikelserna mellan svensklärarens statistik och den officiella statistiken är förstås irriterande. Detta måste analyseras närmare. Vidare lyfter svenskläraren också fram betydelsen av att vi har många elever med dåliga förkunskaper och det spelar förstås roll. Inte desto mindre känns det som att svenskläraren har funnit ett framgångsrecept som bör spridas till övriga teoretiska lärare (och kanske även praktiska). Svenskläraren har blivit arbetslagsledare och därigenom ska hans insikter komma fler till godo. Svenskläraren är i mina ögon något självkritisk i överkant när det gäller avvikelserna mot den prognos lärarna gjort. Precis som han påpekar räcker det med att ett E blir ett F så får det ett ganska stort utslag när man har så få elever som vi har. Engelska Betygsstatistik Engelska /2015 A B C D E F totalt % 0% 7% 18% 43% 29% 100% 20

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 2014 Kvalitetsredovisning Design & Construction College Västerås Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 Kvalitetsredovisning 2014/2015, Design & construction college Västerås 2 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg ASPERO Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 14/15 ASPERO Kontakt Kristina Haeffner rektor 0725 17 77 99 Madeleine Dahlqvist administratör 031 337 89 00 För övrig personal se

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Verksamhetsplan Praktiska Gymnasiet i Gnesta

Verksamhetsplan Praktiska Gymnasiet i Gnesta Verksamhetsplan Praktiska Gymnasiet i Gnesta Läsåret 2015-2016 Denna plan omfattar elever och personal vid Praktiska Gymnasiet i Gnesta Alice Horsman rektor 1 PRAKTISKAS VISION Varje elev lämnar Praktiska

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet På Viktoriaskolan tar rektor och personal medvetet och engagerat avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att förebygga kränkningar.

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola

Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola Innehållsförteckning Uppgifter om grundskolorna 140115.............................. 2 1. Normer och värden...................................... 3 1.1 Nuläge.................................................

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Rev 2014-06-23 1 (10) Sandeplanskolan Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-06-23 2 (10) Innehållsförteckning 1. Lagstöd och definition 3 2. Övergripande

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november ELEVHANDBOK Besöksadress: Åsgatan 15, Falun Postadress: Box 127 791 23 Falun Skolans telefonnummer: 023-584 20 Sjukanmälan telefon: 023-584 57 Fax: 023-150 52 E-post: Se respektive mentor Följande ifylles

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Killebäckskolan sal B 105, kl 18.00-20.00 Närvarande: Pär Jonsson, rektor Föräldrarepresentanter: åk 5- Anuska Acosta, åk 6- Linda Eliasson, åk 7- Ursula

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Sundsvall. Kvalitetsrapport

Sundsvall. Kvalitetsrapport Sundsvall Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet Sundsvall... 4 Historik, fakta, organisation... 4 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer