sträckorna Världsarvet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee, Skee Hogdal, Bohuslän

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sträckorna Världsarvet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee, Skee Hogdal, Bohuslän"

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2003:9 ORTNAMNSUTREDNING Ortnamn längs E6 sträckorna Världsarvet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee, Skee Hogdal, Bohuslän Marianne Lönn hög, höjd, uttalet talar inte för en tolkning till hov se äldre belägg på Ljungbytorp nedan Hogar/Haughenom/hog (hög) Fossum/Fossæim/-hem bygd, trakt, gård /fors vatten el. vattendrag, vattendelare /ulv varg Håkeby/Haukaby/-by (-bø?) gård, by / hök

2

3 UV VÄST RAPPORT 2003:9 ORTNAMNSUTREDNING Ortnamn längs E6 sträckorna Världsarvet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee, Skee Hogdal, Bohuslän Marianne Lönn Ortnamn längs E6 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbild Ett av förundersökningsschakten från sträckan Skee Hogdal av E6 i Bohuslän. Foto: M. Lönn. Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2003:9 ISSN UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

5 Innehåll Inledning 7 Namnmaterialet 7 Kommentarer till hela materialet 8 Allmän tillhörighet 8 Dateringar och innehåll 8 Koncentrationer, centrala områden och namnmiljöer 10 Fäbodsystem 11 Bebyggelsestruktur 11 Ödegårdar 12 Sakrala namn 12 Beskrivning av naturen 12 Sträckan världsarvsområdet i Tanum 13 Sträckan Tanum Lugnet 13 Sträckan Lugnet Skee 14 Sträckan Skee Hogdal 15 Lugnet Skee, komplement 16 Referenser 17 Bilagor 18 Bilaga 1. Ortnamn Världsarvsområdet, Tanum 18 Bilaga 2. Ortnamn Tanum Lugnet 18 Bilaga 3. Ortnamn Lugnet Skee 19 Bilaga 4. Ortnamn Skee Hogdal 20 Bilaga 5. Ortnamn Lugnet Skee, komplement 21 Figurförteckning 22 Tabellförteckning 22 Ortnamn längs E6 5

6 Hogdal Dyne Ladholmen Ylseröd Baggeröd Blomsholm Hee Rogstad Stale Ejgst Erlandseröd Hagetorp Hjältsgård Kollekind Grålös Skee Bastekärr Vättland Elsängen Oxtorp Hustyft Blåskog Sälten Varp Vik Hedängen Neanberg Slön Lilla Holma Söby Holma Vålle Hessalnd Kil Lursäng Apelsäter Torp Gustorp Klöveröd Sögård Knäm Håkebytorp Håkeby Präste-Säm Säm Val Hogar Ryland Tanum Oppen Hoghem Backa Slänge Gerum Fröstorp Fossum Ljungbytorp Ljungby Utäng Rungstung Hovtorp 0 10 km Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med samliga sträckor och med namnen längs vägen. 6 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

7 Inledning I samband med att Vägverket planerar och arbetar med en utbyggnad av E6 i norra Bohuslän, har Riksantikvarieämbetet, UV Väst och Bohusläns museum gjort arkeologiska utredningar. Det fanns då också ett önskemål om att få med en analys av ortnamnen i utredningarna. Vägverket har delat upp sitt arbete i olika sträckor och de arkeologiska arbetena har anpassats efter dem. Sträckorna är Världsarvsområdet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee och Skee Hogdal. Jag har ansett att ortnamnsanalysen tjänat på att behandla sträckorna som en enhet och har därför lagt kraft på att se helheten. Emellertid har namngenomgången i tabellbilagan sorterats enligt de olika sträckorna och det finns också en mindre kommentar till varje sträcka i texten. Namnmaterialet De bebyggelsenamn, som tagits upp i denna genomgång, är de som ligger i nära anslutning till den blivande vägen. De representerar således inte någon allmän bild av området, utan står bara för ett antal slumpvis genom vägens sträckning utvalda namn. Genomgången har ändå ett värde eftersom namnen kan vara indikationer för olika företeelser, men i första hand ska de diskuteras tillsammans med de arkeologiska resultaten. Därför bör man ta upp ortnamnen och utöka analysen av dem i samband med eventuella slutundersökningar. De etymologiska analyserna av namnen finns delvis att hämta i Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län XX. Ortnamnen i Vätte härad. 1. Skee socken (OGB XX:1) och 2. Hogdals, Lommelands, Näsinge och Tjärnö socknar samt Strömstads stad (OGB XX:2). Där finns, som titeln anger, Skee sockens bebyggelsenamn. Motsvarande del av Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län för Tanum är ännu inte utkommen i tryck, men arbetet pågår. En del etymologiska utredningar är inte klara, vilket framför allt gäller Lurs socken. Jag har dock fått tillgång till materialet i det skick det är. Catarina Röjder, som håller på med arbetet, har givit mig alla de uppgifter hon haft tillgång till och dessutom delat med sig av tolkningar. Jag har dessutom haft förmånen att diskutera materialet med henne, vilket varit mycket idégivande. Catarina Röjder och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg tackas varmt för detta. Jag har även haft tillgång till Stefan Brinks manuskript om bebyggelsenamnen i det s.k. världsarvsområdet i Tanum och för detta tackas Bohusläns Museum. Även om jag i första hand utgått ifrån Catarina Röjders arbete, har jag ändå haft nytta av de kommentarer Brink gjort kring namnen. Nedan presenteras först ett antal kommentarer till hela materialet och därefter följer en mindre presentation av varje sträcka för sig. Det behandlade namnmaterialet återfinns i sin helhet i bilagan Ortnamnen längs E6, bilaga. Namnen redovisas där uppdelade efter respektive sträcka samt i bokstavsordning, först socken och sedan namn. För förkortningar av olika slag samt hänvisningar till äldre historiskt material hänvisas till OGB XX:1 och XX:2. Ortnamn längs E6 7

8 Kommentarer till hela materialet Totalt ingår 70 namn i analysen, 69 bebyggelsenamn och ett naturnamn. Det senare är Ladholmen och det togs med på grund av att det ser ut att syfta på en lastageplats som kan vara viktig för förståelsen av landskapet och lämningarna. Några av dessa namn kommer att diskuteras här. Allmän tillhörighet Namnmaterialet faller klart in i det västskandinaviska området (Norge och Västsverige), vilket naturligtvis var att vänta. Det är framför allt namntyper som -hem, -vin och -land, som är typiska och dessa förekommer i materialet, i ganska stor grad dessutom. Dateringar och innehåll Analysen är begränsad till bebyggelsenamn på grund av källkritiska aspekter på datering. Det är helt enkelt mycket svårt att få en någorlunda säker datering till medeltid eller tidigare för marknamn (namn på lokaler med av människan bearbetad mark såsom åkrar och ängar samt på olika slag av naturlokaliteter t.ex. mindre höjder och dalar, mossar och kärr o.s.v. ägonamn och namn på smärre naturliga lokaler, Pamp 1987:7). Eftersom de oftast är upptecknade först på eller 1800-tal och sällan genom innehåll eller utseende kan ges en äldre datering. Naturnamnen (namn på alla slags icke människoskapade företeelser i terrängen, som hav, sjöar, bäckar, skogar o.s.v., Pamp 1987:7) är en dateringsmässigt mycket varierad grupp. Där finns säkerligen mycket gamla namn och lika säkert mycket unga. Namn på stora naturlokaler, t.ex. Orust och Tjörn, är mycket gamla, vilket märks på namnet i sig. Precis hur gamla är dock omöjligt att säga. Andra naturnamn är tydligt unga och dessutom relativt sent upptecknade. Denna dateringssituation beror främst på att våra äldsta skriftliga uppteckningar till största delen finns i jordeböcker och där har man bara varit intresserad av byar och gårdar, d.v.s. bebyggelser som kunde ge skatt. Äldsta belägg Den äldsta nedteckning man har av ett namn kallas dess äldsta belägg. Detta finns oftast i någon jordebok, men kan också vara brev, köpehandlingar, isländska sagor eller annat. Den äldsta jordeboken i Bohuslän är Biskop Eistens jordebok (RB) från ca , kallad också Røde Bog (RB). I övrigt finns senare jordeböcker, sagamaterialet, det norska diplomatariet och en del tidiga danska källor. Allmänt sett är Bohuslän lyckligt lottat vad gäller det äldsta skriftliga materialet, framför allt på grund av att Røde Bog är så tidig. Av de 69 bebyggelsenamnen har 45 sina äldsta belägg från 1400-talet eller tidigare. De flesta av dem finns med i Røde Bog, några finns i diplomatarium eller i sagamaterialet. Med ledning av agrarkrisen och den återuppodling som skedde efter den från och med 1500-talet, kan man påstå att namn upptecknade före 1500-tal tillkommit före eller under agrarkrisen. Eftersom nya gårdar endast i undantagsfall tillkommit under krisen, bör de flesta ha tillkommit före, d.v.s. under tidig medeltid eller järnålder. En annan, äldre nedgång eller förändringsperiod för bebyggelsens vidkommande är folkvandringstid. 8 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

9 Denna sätter en gräns bakåt i tiden så tillvida att många äldre namn försvunnit i samband med perioden och bara ett fåtal ser ut att ha överlevt. Däremot har bebyggelsen vuxit till under yngre järnålder och tidig medeltid, vilket skapat många nya namn. Det är därför troligt att de flesta namn i materialet tillkommit under yngre järnålder och tidig medeltid. I Røde Bog upptecknades emellertid bara gårdar där kyrkan, d.v.s. Oslo bispedøme, ägde mark. Andra gårdar kan alltså mycket väl ha funnits vid den tiden, utan att ha blivit upptecknade. Av samtliga bebyggelsenamn i detta material är det egentligen bara två som är klart yngre, Blomsholm och Hagetorp, båda i Skee. Namnet Blomsholm tillkom vid säteribildningen på 1600-tal och Hagetorp är en tidigare ödegård inom Ejgst, som återupptagits. Om namnet Hagetorp är nytt eller detsamma som ödegården hade, är oklart. Bland de äldre uppteckningarna finns fyra namn, som omnämns i sagamaterialet. Det är Håkeby i Tanums socken från Ágrip och Fagrskinna, Apelsäter i Lurs socken från Flateyjarbók, Skee från Håkon Håkonssons saga och Vättland från Heimskringla. De båda sistnämnda finns i Skee socken. Håkeby är också omnämnt i Olav Kyrres saga och gården sägs vara den plats där Olav Kyrre dog 1093 (Brink, Tanumsbygden, manus). Omnämnandena kan naturligtvis vara tillfälligheter, men det visar ändå att dessa platser varit kända över stora områden och varit av visst intresse under tidig medeltid och kanske tidigare. Dateringar efter huvudleder Huvudleden är oftast den andra delen av namn och i de fall namn bara har en led, är det huvudleden. Vissa huvudleder har varit produktiva under bestämda perioder och kan som grupp dateras till dessa. En sådan grupp kallas en namntyp. Bakom dateringar finns både språkliga och arkeologiska faktorer. En mindre antal namn och namntyper har överlevt från äldre järnålder eller snarare från tiden från Kristi födelse fram till yngre järnålder. Det är emellertid lite svårt att ställa namndateringarna emot de arkeologiska perioderna. Språkförändringar och därmed möjlig datering har skett runt 800-tal. De s.k. äldre, d.v.s. äldre järnåldersnamn är sådana som tillkommit före 800 e.kr. Äldre järnålder i arkeologiska termer omfattar oftast förromersk och romersk järnålder samt folkvandringstid. Vendeltid hamnar alltså emellan eller utanför båda grupperna. Detta kan bero på att mycket få namn bildats under denna bebyggelsemässigt relativt anonyma period. Förromersk järnålder är också en period, som faller utanför. När man talar om namn daterade till äldre järnålder gäller det nästan alltid bara romersk järnålder och folkvandringstid. De äldsta namntyperna i detta material är vin-, hem-, lösa-, stad- och land-namn. De kan alla betraktas som i huvudsak bildade före vikingatid även om några fortsätter att bildas även då, t.ex. vin-namnen. Den sistnämnda typen, land, är lite problematisk både vad gäller betydelse och datering. Tidigare har land tolkats med strandmark, land vid vatten, åstrand, men helt nyligen har Hugo Karlsson (2001) föreslagit tolkningen (mindre) åker, odlat (eller odlingsbart) land, jordegendom istället. Karlsson har också underkänt den tidigare dateringen till äldst folkvandringstid och anser namntypen vara äldre än så. Han föreslår en datering runt Kristi födelse eller strax dessförinnan mot bakgrund av att han vill koppla namntypen till ett stationärt jordbruk och ensädesbruk med inhägnade åkrar till skydd mot bl.a. den på vini- Ortnamn längs E6 9

10 lokalerna betande boskapen. (Karlsson 2001, s. 215). Jag är inte övertygad om denna datering, eftersom det är oklart om det nämnda stationära jordbruket och ensädesbruket verkligen började då eller ens när det började. Kunskapen om jordbruksteknik i förromersk och romersk järnålder i Bohuslän är ännu mycket rudimentär. Till dess att säkrare underlag presenteras håller jag istället fast vid den äldre uppfattningen om en datering till folkvandringstid och senare. Jag har dock placerat land-namnen i folkvandringstid, d.v.s. äldre järnålder trots att de kan vara yngre. Betydelsen av de övriga, äldre namntyperna anses vara äng, betesmark för vin och lösa, hem, bygd, gård för hem och för stad ungefär plats, ställe, kanske uppehållsplats, boställe eller liknande. En namntyp i detta material, som genom datering av huvudleden klart kan hänföras till yngre järnålder är -by. I Bohuslän går detta oftast tillbaka på ett bø, som betyder by eller gård. Eftersom Bohuslän liksom hela Norge och delar av Sverige är ett ensamgårdsområde, kan man utgå ifrån att de flesta by-namnen syftar på en gård. Namn på toft (tyft) förekommer i de av vikingarna koloniserade områdena i England och bör ha varit produktivt i Norden under samma tid. Typen har emellertid också varit produktiv under medeltiden. Innebörden är enskild mark med hus, hustomt och sannolikt också ödetomt. Från i huvudsak medeltid stammar främst typerna torp och röd men också bo och säter. Både säter och röd kan också gå tillbaka till vikingatid. Namnleden torp betyder utflyttargård, nybygge, torp, röd betyder röjning och bo bod, boställe. Namnleden säter har olika innehåll i olika delar av Sverige. I öster är betydelsen uppehållsort eller utmarksäng, skogsäng, i väster d.v.s. i Värmland och även Dalsland och Bohuslän finns också betydelsen fäbod, säter. Tidsperiod Romersk järnålder folkvandringstid Vendeltid och vikingatid (Tidig) medeltid Namntyper vin, hem, lösa, stad, land by, toft (tyft) torp, röd, bo(d), säter Tabell 1. Vissa namntypers huvudsakliga datering. Övriga namn kan inte dateras på samma sätt. Det är främst namn vars huvudled innehåller naturbetecknande ord som berg, hed, hög och skog. Det enda man kan säga är att de flesta kan dateras till tidig medeltid eller äldre på grund av sina äldsta skriftliga belägg. Några av dem kan ändå höra till det äldsta skiktet. Koncentrationer, centrala områden och namnmiljöer Stefan Brink (Brink, Tanumsbygdens,manus) nämner att Tanum är ett ursprungligt Tun-heim och han anser att sådana namn har en prestigefull innebörd i Östnorden. Brink menar att Tanum mycket väl kan vara ett slags centralort. Att identifiera centralorter utifrån enskilda ortnamn måste göras på det sätt Brink gör, nämligen att genom innehållet identifiera ett visst namn eller en viss namntyp. Innehållet anger då att orten har någon form av speciell ställning. 10 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

11 Ser man på ett större område, ett centralområde, kan man leta efter vissa typer av namn. Brink har diskuterat namnkombinationer som återkommer i olika områden, s.k. namnmiljöer (Brink, Västsvenska namnmiljöanalyser, manus). I sådana miljöer kan ingå t.ex. sakrala namn och centralortsnamn. Miljöerna kan tänkas stå för centralområden med flera olika funktioner. Det är en intressant diskussion, men eftersom jag här arbetar med en linje i landskapet, kan jag av källkritiska skäl inte gå in på detta. Det är alltför mycket tillfällighet i vilka namn, som råkar finnas längs linjen. Man kan också leta efter koncentrationer av äldre namn. Det har gjorts inom ortnamnsforskningen under lång tid, speciellt för att identifiera de äldsta delarna av bygden. Den största svagheten med denna metod är att många namn har försvunnit och det är omöjligt att säga vilka, var och hur många. Med detta förbehåll konstaterar jag ändå att runt gården Tanum, speciellt söder om Tanumshede, finns den största ansamlingen äldre namn. En annan ansamling finns runt Skee. Däremellan är det mer tunnsått med sådana namn. Om detta beror på naturlandskapet, på bebyggelseorganisation eller ojämn namndöd och vad som i så fall är hönan och vad som är ägget, vill jag nog lämna därhän. Fäbodsystem Namnleden säter har nämnts ovan. I denna del av Sverige skulle betydelsen kunna vara säter, fäbod även om betydelsen utmarksäng, skogsäng också är möjlig (Pamp 1987, Ståhl 1970). I Lur finns ett Apelsäter, som alltså lika gärna kunde tolkas som ängen med vildäpplen som fäboden med vildäpplen. Även ett annat namn i materialet innehåller en hänsyftning till en fäbod. Det är Stale i Skee (Skee Hogdal) och bakgrunden är att Stale kommer ifrån stoðull, som ska betyda plats där kreaturen samlas för att mjölkas, säter. Också Skärbo (Tanum Lugnet) skulle kunna ha med fäbodar att göra (Palm 1925). Namnet är ett Skýr-bod där skýr är löpt (skuren) mjölk. Hela namnet kan då betyda bod till beredning av ystmjölk, en fäbod. Trots en del tveksamheter ifråga om namnens egentliga innehåll, kan det vara intressant att fundera runt ett förhistoriskt eller tidigmedeltida fäbodliknande system. Det är då inte meningen att överföra bilden av den sent historiska fäboden till äldre tider, utan snarare att se systemet med djur gående på skogen och ett sommarviste för att ha uppsikt över dem. Man stöter ibland på boplatser som ser ut att ha varit små och/eller kortvariga och som dessutom ligger i områden som inte är så bra för odling. Dessa kanske kan tolkas som ett sådant sommarviste istället för t.ex. som något slags liten, obetydlig gårdsenhet. Bebyggelsestruktur En intressant tanke har framförts av Catarina Röjder (manus) angående hemnamnen. Utifrån det faktum att bestämningsleden ofta innehåller ord för närmast detaljer i naturen, djur eller liknande menar hon, att hem-namnen ursprungligen varit s.k. närhorisontnamn. Det är människors namn på den närmaste omgivningen, t.ex. en bondes namn på sina åkrar eller annat, namn som bara en liten grupp människor skapar och amvänder (jfr marknamn). För hem-namnens del skulle det betyda, att sådana syftat på delar av det Ortnamn längs E6 11

12 område som utnyttjats, kanske en av flera boplatser. Tolkningen är särskilt intressant i förhållande till äldre järnålderns bosättningar och diskussionen om boplatsförflyttningar inom ett område. Ett exempel på hur man skulle kunna tolka detta arkeologiskt är, om man avgränsar ett område så stort som från Knäm norr om Tanumshede till Gerum söder och Fossum öster därom. Ytan blir ungefär en mil i kvadrat och inom denna finns sex hem-namn, Knäm, Säm, Tanum (Tanum Lugnet), Hoghem, Gerum och Fossum (Världsarvsområdet, Tanum). De skulle då stå för boplatser inom ett (resurs)område. Fossum är i så fall (bo)platsen vid forsen, Gerum den vid gärdet, Hoghem den vid höjden, Knäm den vid (å)kröken, Säm den vid sjön (havet) och Tanum den vid eller med tunet, kanske den centrala boplatsen, huvudboplatsen. Om man förutsätter att ett antal hemnamn försvunnit, kan man dela upp ytan i några mindre och ändå ha flera boplatser inom varje yta. Detta är alltså bara en luftig hypotes, men den kan vara värd att fundera något över. Att se Tanum som en central boplats på en höjd med andra tillfälliga boplatser runt om i de lägre liggande områdena är lite lockande. Ödegårdar I materialet finns ett flertal hänvisningar till ödegårdar. En är Hagetorp (Skee Hogdal), som är omtalad som en tidigare ödegård och inom Holma (Lugnet Skee) finns ett Lilla Holma, som sannolikt syftar på en ödegård som införlivats i Holma (Framme 1985). Utanför vägens omedelbara närhet finns ytterligare några sådana, sannolikt införlivade ödegårdar, t.ex. Lilla Ulvesked och Lilla Ryland. Torp (Lugnet Skee) är eventuellt identisk med Ryrs ödegård. Inom Varp (Lugnet Skee) finns ett Öde (eventuellt Ödehed), som också bör vara en ödegård och inom Ylseröd (Skee Hogdal) finns flera ödegårdar. Säteriet Blomsholm bildades av flera gårdar, enligt uppgift från Oedman 1746 fem hela gårdar, bl.a. Fors och Bojen. Dessa är också att betrakta som ödegårdar. Det är inte mycket mer att säga om dessa ödegårdar annat än att rester efter hus, husplatser, gärdesgårdar, åkermark och annat kan finnas kvar i landskapet. Sannolikt är flera av dem ödelagda under agrarkrisen och som gårdar därmed äldre än den. Sakrala namn Endast ett namn kan kallas för sakralt och det är det mycket omdiskuterade Skee (Skee Hogdal). Detta behandlas under avsnittet Skee Hogdal nedan. Beskrivning av naturen De naturbetecknande namnen beskriver ett ganska odramatiskt landskap. Bland de namn som beskriver berg och dalar tar de flesta fram detaljer. I jämförelse med södra Bohuslän finns här fler slätter och hedar, kusten märks mycket tydligare och skogen är ungefär lika osynlig här som där. Vattendragsnamn finns också, även sådana som är gömda i bebyggelsenamnens bestämningsleder. Den sistnämnda gruppen ska kommenteras lite ytterligare. I materialet finns fyra möjliga ånamn, huvudlederna i Slänge (Världsarvsområdet, Tanum) 12 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

13 och Ejgst (Skee Hogdal) och bestämningslederna i Vettland och Grålös (båda Skee Hogdal). Det händer att vattendragsnamn göms i bebyggelsenamns bestämningsleder genom att bebyggelse särskilts med hjälp av vattendraget. Dess vattendragsnamn finns då naturligtvis redan när bebyggelsen tillkommer och är således äldre än bebyggelsenamnet. Vattendraget självt har ofta bytt namn och det tidigare finns enbart bevarat i bebyggelsenamnet. Flera av dessa s.a.s. gömda vattendragsnamn är mycket gamla. Dateringen är relativ utifrån bebyggelsenamnets ålder. Vettland och Grålös hör till äldre järnålderns namn och vattendragsnamnen Groa och Vett måste alltså ha varit i bruk under den tiden. Naturligtvis finns också yngre namn med denna typ av bestämningsled. Det motsäger dock inte det viktiga, nämligen att det funnits vattendrag, vars namn fungerat som särskiljande faktor för bosättningar i äldre och yngre järnålder och i mindre grad även i tidig medeltid. Vad jag vill betona med detta är att vattendragen haft en viktig funktion, inte bara som kommunikationsleder eller vattendepåer utan också som kännemärken i landskapet och kanske även som orienteringshjälp. Det kan finnas anledning att analysera landskapet utifrån dagens små bäckar för att återfinna bebyggelser och annat. Sträckan världsarvsområdet i Tanum Antalet namn är här tio stycken, samtliga byggelsenamn. Jag har då inte enbart hållit mig till världsarvsområdet. Andelen äldre namn är relativt stor, tre av tio. De är hem-namnen Fossum, Gerum och Hoghem, som stammar från senare delen av äldre järnålder. (Ang. hem-namnen se avsnittet Bebyggelsestruktur ovan.) Från yngre järnålder stammar Ljungby och från medeltid de tre torp-namnen Fröstorp, Hovtorp och Ljungbytorp. Övriga tre är språkligt odaterbara, men kan på grund av sina äldsta belägg sägas vara medeltid eller äldre. Slänge behandlas ovan i avsnittet Beskrivning av naturen. Några korta kommentarer är att Ljungbytorp bör vara en avsöndring ifrån Ljungby och det lustiga namnet Rungstung är en landtunga, som särskiljs antingen genom ett mansnamn, Rangr, eller genom adjektivet vrång. Fröstorp och Hovtorp kan se ut som om de innehåller sakrala uttryck, men Frös är i det här fallet mansnamnet Froste och Hov är sannolikt en vanlig hög eller höjd. Förhistoriska, sakrala namn hör sällan ihop med huvudleder som det medeltida -torp. Sträckan Tanum Lugnet Nitton namn har plockats ut och analyserats på denna sträcka. Av dessa är fem av den äldsta typen, Knäm, Oppen, Ryland, Säm och Tanum. Oppen är ett vin-namn, Ryland ett land-namn och de tre övriga hem-namn (ang. de sistnämnda se avsnittet Bebyggelsestruktur). Präste-Säm bör vara utskiljt ifrån Säm och namnet har bildats genom ett särskiljande tillägg till Säm. Eftersom det särskiljande tillägget är präst och därmed medeltida, bör gården Präste- Säm ha bildats då. Ett yngre järnåldersnamn finns, Håkeby och även här finns en gård, vars namn antyder att en avsöndring skett. Namnet Håkebytorp ser ut att vara bildat till Håkeby, men i Röde Bok står j þorpe j Arnadale (RB 1391) och bestämningsleden Håkeby är inte tillagd förrän Varför Torp får tilläg- Ortnamn längs E6 13

14 get Håkeby är inte klart, men gården är i alla fall sannolikt inte avsöndrad från Håkeby utan från Arnadale d.v.s. dagens Arendal. Klöveröd, Håkebytorp, Präste-Säm och Skärbo är medeltida. Skälleröd ser ut som ett medeltida namn, men har tidigare hetat Härröd och de äldsta skrivningarna är herre, Herrøe och liknande. Det verkar alltså vara diverse felskrivningar eller omdöpning, som skapat namnet Skälleröd. Det borde vara Herr-ö eller något sådant, således ett naturbetecknande namn utan datering. Alla övriga utom Lilla Ulvesked kan höra till alla perioder från medeltid och äldre. Lilla Ulvesked är sannolikt en ödegård, som införlivats i Ulvesked och tappat sitt ursprungliga namn (se avsnittet Ödegårdar). Sträckan Lugnet Skee Sträckan Lugnet Skee omfattar 20 namn men bara två äldre järnåldersnamn, Sälten och Hessland. Från yngre järnålder finns också två namn, Hustyft och Söby och från medeltid tre, Apelsäter, Oxtorp och Torp. Både Hustyft och Apelsäter kan vara både vikingatid och tidig medeltid. Alla övriga 13 namn är naturbetecknande, vilket är en större andel än hos de andra sträckorna. Det säger förmodligen att denna sträcka innehåller mindre odlingsmark än de övriga. Angående Apelsäter se avsnittet Fäbodsystem. I varje socken brukar det finnas en gård eller by, som bär sockennamnet. I Lur finns ingen sådan. Det närmaste man kommer är Lursäng. Det kan naturligtvis ha försvunnit ett gårdsnamn Lur och kanske ska man leta efter en ödegård i trakterna av Lursäng. Det kan också vara det gamla skeppsredenamnet Ludherlags skepsreda (j Ludhælaghe 1407 DN), som givit Lurs socken sitt namn. Ludherlags skeppsreda omfattade även Tanum, vilket borde tyda på att Lur en gång haft större betydelse i jämförelse med Tanum än det har idag. Denna möjliga förskjutning av betydelse, kanske centralområde, kan vara värd att fundera på. Sälten är ett av de gamla vin-namnen och just detta har betydelsen saltäng. En sådan ska ju ligga vid saltvatten och då kan man undra när Sälten gjorde det. Eftersom namnet hör till det äldsta skiktet av namn, är det naturligtvis fel att titta på dagens gårdsgränser. Sådana har ingenting med äldre järnålder att göra. Tittar man något söderut finns gården Vik i ett område, som ser ut just som en gammal vik. Höjden över havet är där 5 m. Sälten däremot ligger på ett höjdområde med en lägsta höjd över havet på ca 20 m. Väster och söder om detta höjdområde ligger emellertid ett stort, flackt område som når ut till havet. Hela detta område ligger under 5 m.ö.h., vilket betyder att det låg under vatten fram till ca 700 e.kr. (Påsse 1996). Tittar man så närmare på lägre nivåer i området ser man att bara en mindre del närmast bergen mellan Sälten och Torgenö/Rörvik hamnar över vattenytan och är sannolikt en saltäng vid omkring 900 e.kr. För den yttre, större delen av området gäller samma situation vid ungefär 1100 e.kr. Detta skulle betyda att det finns en saltäng strax nedanför Sältens berg under vikingatid. Detta vin-namn hör i så fall till gruppens yngsta representanter, de som bildats i just vikingatid. Efter en analys av höjdkurvor och namn i området omkring Sälten (se kartan fig. 2) kan man dessutom säga att Vik har varit en vik fram till 900 e.kr. och Torgonö var en ö fram till samma tid. Rörvik var en rörformad vik 14 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

15 Fig. 2. Kartutsnitt med område väster och söder om Sälten (Lugnet Skee). Blåviolett färg markerar havsnivån, grön färg ängsmark. Ur ortofoto, blad 9A 7h. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /815. vid 900 e.kr. och Rävö var en ö ända fram till 1100-tal. Vad gäller namnens tillkomst kan man utifrån ovanstående säga att Rörvik och Sälten rimligen tillkommit i vikingatid, Vik kan ha funnits även dessförinnan, liksom också Torgonö och Rävö. Sträckan Skee Hogdal De utvalda namnen här är till antalet 20 stycken, 19 bebyggelsenamn och ett naturnamn. Två av bebyggelsenamnen ingår i Blomsholm och finns inte utsatta på kartan. Bland bebyggelsenamnen finns bara tre namn av det äldsta skiktet, Rogstad, Grålös och Vättland. Det stämmer dåligt med fornlämningsbilden i området. Speciellt runt Skee kyrka och österut finns en ovanligt stor mängd gravar och gravfält av monumentalt utseende. Namnbilden är emellertid inte rättvisande eftersom väglinjen går i ytterkanten av det namnmässigt mest centrala området. Strax öster om Vättland och Grålös finns Tjöstad, Folkestad och Hjälmstad. Längs denna sträcka finns inga huvudled, som pekar mot yngre järnålder och bara tre som kan hänföras till medeltid, möjligen de senare delarna av vikingatid. Det är Baggeröd, Erlandseröd och Ylseröd. Alla tre innehåller Ortnamn längs E6 15

16 ordet röjning och hör samman med uppodlingen under sen yngre järnålder och tidig tidigmedeltid. Även namnet Rönningen innehåller ordet röjning, men är ett yngre namn. Gården är en sen avsöndring från flera kringliggande gårdar. Ovanligt många av bebyggelsenamnen finns omnämnda i Biskop Eisteins Jordebog (den Røde Bog, RB), vilken givetvis kan vara en slump, men kan också tyda på att kyrkan haft ett ovanligt stort inflytande under medeltid. Namnet Skee, aff Skeðiuhofi idet äldsta belägget, är mycket omdiskuterat, särskilt vad gäller bestämningsledens tolkning. Att huvudleden innehåller ordet hov, hov, tempel är dock säkrare. För bestämningsleden finns flera förslag. Ett är att det innehåller ett gudanamn, ett annat att det innehåller ett ord för kapplöpningsbana. Om någon av dessa är den riktiga tolkningen eller om den är något helt annat, är ännu inte klarlagt. Oberoende av bestämningsledens tolkning är Skee ett sakralt namn. Stale diskuteras i avsnittet Fäbodsystem. Ejgst ser underligt ut med sin stavning med jg. Denna stavning har dock tillkommit ganska sent. I uppteckningar fram till 1600-tal skrivs namnet oftast Æist. Ladholmen har tagits med som enda naturnamn på grund av att Jens Nilssøn vid sina visitatsresor i slutet av 1500-tal antecknat att detta var en lastplats. Hur långt tillbaka i tiden Ladholmen haft denna funktion är dock inte möjligt att säga utifrån namnet. Lugnet Skee, komplement Namnet är ett s.k. enkelt namn och hör till gruppen by-namn. Det är en grupp som dateras till i första hand vikingatid. Arkeologiskt sett har vi väldigt få boplatser från just vikingatid i Bohuslän, speciellt i jämförelse med den stora mängden äldre järnåldersboplatser. Johan Callmer ( ) har funnit att vikingatidsboplatser i Skåne gärna ligger i närheten av det medeltida gårdsläget. Det kan alltså finnas anledning att i det här fallet titta närmare på lämpliga lägen runt gården Bös äldre gårdsplats, om det inte är densamma som idag. Ett äldre läge finner man oftast på storskifteskartan och det är troligtvis detsamma som medeltidens. 16 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

17 Referenser Brink, Stefan (manuskript) Tanumsbygdens bosättningshistoria med särskild utgångspunkt från bebyggelsenamnen. Brink, Stefan (manuskript) Västsvenska namnmiljöanalyser. Callmer, Johan To stay or to move. Some aspects of settlement dynamics in southern Scandinavia in the seventh to twelfth centuries. A.D. with special reference to the province of Scania, southern Sweden. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum. Framme, G Ödegårdar i Vätte härad. Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, 1. Göteborg. Karlsson, Hugo 2001 Om betydelsen av ordet land i svenska ortnamn och dialekter. I: Festskrift till Martin Gellerstam den 15 oktober Gäller stam, suffix och ord. Sammanställd av Sture Allén, Sture Berg, Sven-Göran Malmgren, Kerstin Norén och Bo Ralph. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning. 29. Göteborg. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län XX. Ortnamnen i Vätte härad. 1. Skee socken Institutet för ortnamns- och dialektforsning vid Göteborgs högskola. Göteborg. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län XX. Ortnamnen i Vätte härad. 2. Hogdals, Lommelands, Näsinge och Tjärnö socknar samt Strömstads stad Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg. Göteborg. Palm NoB Majorna, Grössbacke och Bohus. Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning : Pamp, Bengt 1987 Ortnamnen i Sverige. Lund. Påsse, T A mathematical model of the shore level displacement in Fennoscandia. Svensk kärnbränslehantering AB (SKB). Technical Report Bromma. Röjder, Catarina 2001 Askim, Ugglum, Skogome och Säm. Urböndernas hem? I: Språk. Humanist-dagboken nr 14. Göteborgs universitet. Göteborg. Ståhl, Harry 1970 Ortnamn och ortnamnsforskning. Uppsala. Ortnamn längs E6 17

18 Bilagor Bilaga 1. Ortnamn Världsarvsområdet, Tanum Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Tanum Fossum a Fossæim 1416 DN -hem 'bygd, trakt, gård fors Tanum Fröstorp y ffrostethorp torp mansnamn Froste Tanum Gerum a Gærdæimj 1391 RB -hem 'bygd, trakt, gård gerða 'stängsel, inhägnad, inhägnat gärde' Tanum Hoghem j Mædallhugæimi hem 'bygd, trakt, gård hog 'hög, höjd' RB Tanum Hovtorp i Hoffthorp torp 'torp' sannolikt hög, höjd, uttalet talar inte för en tolkning till hov Tanum Ljungby Löngby by troligen lund, se äldre belägg på Ljungbytorp nedan Tanum Ljungbytorp y lundbytorp torp 'torp' Ljungby Tanum Rungstung Rwanstungom 1391 RB 'tunga, landtunga' sannolikt mansbinamn Rangr, möjligen vrång, syftande på dålig jord e.d. även uttalet pekar på 'lund' Tanum Slänge y Slenge 1544 *Slenga (ånamn)? ån har i så fall ändrat lopp radikalt Tanum Utäng y Wdengen 1544 utäng äng i utmarken Bilaga 2. Ortnamn Tanum Lugnet Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Lur Gusgård i Gugskier 1581, i -gård, kanske skår? Ännu ej utrett. Gugesedt 1586, båda under Suenndske godtzs (men de hör kanske inte hit), Gusgrd 1650 Lur Klöveröd Kløuffuenn 1581 Ännu ej utrett. Kan Under Holme gods. tolkas som klåva(n) (trång) klyfta Lur Skälleröd, har y herre 1544, Herrøe H, ö? Kanske hærr grå, häre Ännu ej utrett tidigare hetat Härröd i Hennøe 1581, i herøenn 1586 Til Skäller 1746 Kalm hare eller (krigs)här (OGB 18 s, 205f., 20:1 s.153f.) Tanum Arendal j Arnadale 1391 RB dal Arne Tanum Backa vidher Bakka 1397 RB backe Tanum Hogar Haughenom 1445 DN, i hog (hög) Houffuenn 158 Tanum Håkeby Hauk bær c 1225 Ágrip, Haukbærr c Fagrskinna, j Haukaby 1396 RB -by (-bø?) 'gård, by' 'hök' Tanum Håkebytorp j þorpe j Arnadale 1391 RB torp Bebyggelsenamnet Håkeby, se ovan Tanum Knäm hem 'bygd, trakt, gård kné 'knä' (krök, något krökt, vinklat) Tanum Oppen i øfra Vppini 1397 RB -vin äng, betesmark upp d.v.s. den högre upp belägna Bestämningsled tillagd 1697 (i förh. till vad?) 18 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

19 Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Tanum Präste-Säm i Prestgunnd-sem SP bebyggelsenamnet Säm, präst Även kallad 1586, Prestesem 1659 se nedan Klockargården Tanum Ryland a Ryghilandum 1397 RB Tanum Skärbo j Skyrbudhom sen hand RB -land 'strandmark, land vid vatten, åstrand' eller (mindre) åker, odlat (eller odlingsbart) land, jordegendom bod Ej utrett. skyr löpt (skuren) mjölk Tanum Säm hem 'bygd, trakt, gård sæ 'sjö' Tanum Sögård i Siøgaardt 1581, 1586, gård troligast sö(d) får Sødgaardt 1615 Reg. Tanum Tanum a Tunæimi 1334 (byn) -hem 'bygd, trakt, gård tun 'inhägnat jordstycke, gårdsplats' i bohuslänska även 'mindre inhägnad, särskilt för småboskap etc.' Tanum Ulvesked (Lilla) Vlfuaskeidi j Ranriki 1396 RB Ullfueschie Lille 1659 Tanum Val til Hwaals, a Hwalle, a Huale, Um Hual 1416 DN Tanum Vitevall Hwitewalle sen hand RB skede högre terräng mellan vatten el. vattendrag, vattendelare hváll höjd (av viss form, i synnerhet relativt låg och rundad) vall slätt ulv varg vete kanske vit Kanske bod till beredning av ystmjölk Brink (manus) föreslår att tun i Tanum kopplas samman med de östsvenska -tuna. Han menar att Tunhem i västnorden kan ses som stormanssäten och ett slags centralorter. Bilaga 3. Ortnamn Lugnet Skee Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Lur Apelsäter Apalldrssetr säter Apaldr (vild)äppelträd Flateyjarbók Lur Hessland y Heesland 1544 Ej utrett, men troligen land 'strandmark, land vid vatten, åstrand' eller (mindre) åker, odlat (eller odlingsbart) land, jordegendom Ej utrett, kanske hed hed, (skogklädd) sandig, grusig mark, jord som inte odlats, äng eller hamn, betesjord till gemensamt bruk, i en del fall odlingsbar (Palm 1976) eller ett större, slätt, skoglöst, magert gräseller ljungbevuxet område (OGB VI). Lur Kil y kyll 1544 kil långsmal vik Lur Lursäng j Ludærs æng 1391 RB äng Namnet Lur Bestämd artikel från 1880 och framåt. Lur Söby a Suderbø 1391 RB by, bø gård, by Ej utrett, men troligen söder. Lur Torp j Þorpe 1391 RB torp Kanske identisk med Ryrs ödegård. Lur Vålle a Vollum 1391 RB, a vallar Vollu 1391 RB Skee Bastekärr j Basta kærre 1409 RB kärr bast Ortnamn längs E6 19

20 Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Skee Blåskog (millium) Blæsa skogs 1396 RB skog bläsa, bläs och bläsa har med blåst och blåsig att göra, platser där blåst påverkat naturen. Skee Elsängen Elleseng 1544 äng mansnamn Elef, Elif Skee Hedängen j Hæidængh 1391 RB äng hed, (skogklädd) sandig, grusig mark, jord som inte odlats, äng eller hamn, betesjord till gemensamt bruk, i en del fall odlingsbar (Palm 1976) eller ett större, slätt, skoglöst, magert gräs- eller ljungbevuxet område (OGB VI). Skee Holma Holme 1544 holme holme, upphöjning över lägre mark, landtunga vid slingrande bäck Skee Hustyft aa, j Husatyfti 1391 RB hustomt Skee Neanberg Nettenberg berg niðan nedanför Akershusreg., j Næðan berghi RB Skee Oxtorp j Vxa þorpe 1391 RB torp ufs brant klippvägg, takskägg Skee Risäng j Risængh 1391 RB äng ris Skee Slön j Slodæime 1391 RB, j Slodenne 1396 slad svagt sluttande, sluttning, fördjupning i marken, svagt sluttand plan Skee Sälten j Saltini 1391 RB vin äng salta strand vid saltvatten (saltäng) Skee Varp j Værpi 1391 RB verp stenhög som är uppkastad på marken, kasthög Skee Vik a Viik 1391 RB vik Omfattar en eventuell ödegård, Lilla Holma Inom Varp finns en ödegård (Öde *Ödehed). Bilaga 4. Ortnamn Skee Hogdal Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Hogdal Dyne Dynne dyna (terrängformation) Hogdal Hogdal Hodal(l) 1277 eller 1333 Akershusreg. dal Hór, hár (adjektiv) hög (den högt liggande dalen) Skee Baggeröd Bageröd 1544 rud röjning mansbinamn Baggi Här finns både Stora och Lilla Hogdal, alltså en möjlig ödegård. Skee Blomsholm Blommes-holms 1685 holme efter Anders Blom(m)es Holm är en vanlig huvudled på säterier. Blomsholm är bildat av bl.a. gårdarna Bojen och Fors. Skee Bojen a Buinom 1391 RB bø-inn byn, gården Ingår i Blomsholm Skee Ejgst j Æist 1391 RB å- eller forsnamn Skee Erlandseröd j Ællandsrudi 1398 RB rud röjning mansnamn Erlandr 20 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Namn på -arve har bevisligen bildats under medeltiden men namntypen kan gå längre tillbaka i tiden.

Namn på -arve har bevisligen bildats under medeltiden men namntypen kan gå längre tillbaka i tiden. Ortnamn Nästan alla platser omkring oss har ett namn. Alla gårdar, byar, torp och småhus på landsbygden har ett namn. Varje gata har ett namn. Det har även broar, parker, torg, trafikleder och offentliga

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp

Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp UV VÄST RAPPORT 2002:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning inför golfbana i Alvered Balltorp Västergötland, Mölndal socken, Alvered 1:8 m.fl., RAÄ 115 och RAÄ 116 Mats Lindqvist UV

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby

Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby Del V Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby ola korpås Den gamla byplatsen övergavs I slutet av den romerska järnåldern upphörde man med att bygga hus och gräva gropar i Skälby. Det verkar

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

UV VÄST RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING. Öijared golfbana. Västergötland, St. Lundby socken, Öjared 1:6. Christina Rosén

UV VÄST RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING. Öijared golfbana. Västergötland, St. Lundby socken, Öjared 1:6. Christina Rosén UV VÄST RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Öijared golfbana Västergötland, St. Lundby socken, Öjared 1:6 Christina Rosén UV VÄST RAPPORT 2006:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Öijared golfbana Västergötland,

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Fröafall och Krokstorp

Fröafall och Krokstorp Fröafall och Krokstorp Arkeologisk utredning, etapp 1, inför bostadsbyggnation i Tranås stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:51 Ann-Marie Nordman Fröafall 2:1 och Krokstorp

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Vindkraft i norra Vänern

Vindkraft i norra Vänern Vindkraft i norra Vänern Skoghall, Gässlingegrund & Sten Kallesgrund Arkeologisk utredning, Etapp 1 Hammarö och Segerstads socknar Hammarö, Karlstad och Säffle kommuner Matthew Gainsford & Thomas Bergstrand

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF ==> Download: I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF - Are you searching for I Den Svenska Utmarken Nagra Books? Now, you will be happy that

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

BÖNDERNAS TID. Så började det

BÖNDERNAS TID. Så började det INLEDNING Det här är en djupdykning i den mycket lokala historien om platsen där vi bor. Arbetsnamnet har varit Projekt Närhistoria och säger ganska bra vad det handlar om: Den nära historien. Området

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Östra Rom. Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11

Östra Rom. Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11 Östra Rom Arkeologisk förundersökning Östra Rom 2:12, Svarteborgs socken, Munkedals kommun Agneta Gustafsson Bohusläns museum Rapport 2010:11 Östra Rom Enskild väg invid ny E6 Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Karina Hammarstrand Dehman Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget

Läs mer

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt Rv 40 Riksväg 40 Startsida Landskapet Fornlämningar 2010-01-19 Arkeologisk utredning för etappen Dållebo-Hester Under snart mer än 10 år har Vägverket Region Väst planerat för en utbyggnad av Riksväg 40

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29 Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och :9 Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 009:34 Mikael Henriksson Redovisning av utförd arkeologisk

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG Bergtäkt i Malma Innehåll Sammanfattning...........................................................

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Begränsning av Garnisonskyrkogårdens

Begränsning av Garnisonskyrkogårdens UV RAPPORT 2012:67 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Begränsning av Garnisonskyrkogårdens östra kant Västergötland, Göteborgs socken, Heden 705:14, fornlämning 436 Carina Bramstång Plura UV RAPPORT 2012:67

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer