sträckorna Världsarvet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee, Skee Hogdal, Bohuslän

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sträckorna Världsarvet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee, Skee Hogdal, Bohuslän"

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2003:9 ORTNAMNSUTREDNING Ortnamn längs E6 sträckorna Världsarvet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee, Skee Hogdal, Bohuslän Marianne Lönn hög, höjd, uttalet talar inte för en tolkning till hov se äldre belägg på Ljungbytorp nedan Hogar/Haughenom/hog (hög) Fossum/Fossæim/-hem bygd, trakt, gård /fors vatten el. vattendrag, vattendelare /ulv varg Håkeby/Haukaby/-by (-bø?) gård, by / hök

2

3 UV VÄST RAPPORT 2003:9 ORTNAMNSUTREDNING Ortnamn längs E6 sträckorna Världsarvet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee, Skee Hogdal, Bohuslän Marianne Lönn Ortnamn längs E6 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbild Ett av förundersökningsschakten från sträckan Skee Hogdal av E6 i Bohuslän. Foto: M. Lönn. Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2003:9 ISSN UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

5 Innehåll Inledning 7 Namnmaterialet 7 Kommentarer till hela materialet 8 Allmän tillhörighet 8 Dateringar och innehåll 8 Koncentrationer, centrala områden och namnmiljöer 10 Fäbodsystem 11 Bebyggelsestruktur 11 Ödegårdar 12 Sakrala namn 12 Beskrivning av naturen 12 Sträckan världsarvsområdet i Tanum 13 Sträckan Tanum Lugnet 13 Sträckan Lugnet Skee 14 Sträckan Skee Hogdal 15 Lugnet Skee, komplement 16 Referenser 17 Bilagor 18 Bilaga 1. Ortnamn Världsarvsområdet, Tanum 18 Bilaga 2. Ortnamn Tanum Lugnet 18 Bilaga 3. Ortnamn Lugnet Skee 19 Bilaga 4. Ortnamn Skee Hogdal 20 Bilaga 5. Ortnamn Lugnet Skee, komplement 21 Figurförteckning 22 Tabellförteckning 22 Ortnamn längs E6 5

6 Hogdal Dyne Ladholmen Ylseröd Baggeröd Blomsholm Hee Rogstad Stale Ejgst Erlandseröd Hagetorp Hjältsgård Kollekind Grålös Skee Bastekärr Vättland Elsängen Oxtorp Hustyft Blåskog Sälten Varp Vik Hedängen Neanberg Slön Lilla Holma Söby Holma Vålle Hessalnd Kil Lursäng Apelsäter Torp Gustorp Klöveröd Sögård Knäm Håkebytorp Håkeby Präste-Säm Säm Val Hogar Ryland Tanum Oppen Hoghem Backa Slänge Gerum Fröstorp Fossum Ljungbytorp Ljungby Utäng Rungstung Hovtorp 0 10 km Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med samliga sträckor och med namnen längs vägen. 6 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

7 Inledning I samband med att Vägverket planerar och arbetar med en utbyggnad av E6 i norra Bohuslän, har Riksantikvarieämbetet, UV Väst och Bohusläns museum gjort arkeologiska utredningar. Det fanns då också ett önskemål om att få med en analys av ortnamnen i utredningarna. Vägverket har delat upp sitt arbete i olika sträckor och de arkeologiska arbetena har anpassats efter dem. Sträckorna är Världsarvsområdet i Tanum, Tanum Lugnet, Lugnet Skee och Skee Hogdal. Jag har ansett att ortnamnsanalysen tjänat på att behandla sträckorna som en enhet och har därför lagt kraft på att se helheten. Emellertid har namngenomgången i tabellbilagan sorterats enligt de olika sträckorna och det finns också en mindre kommentar till varje sträcka i texten. Namnmaterialet De bebyggelsenamn, som tagits upp i denna genomgång, är de som ligger i nära anslutning till den blivande vägen. De representerar således inte någon allmän bild av området, utan står bara för ett antal slumpvis genom vägens sträckning utvalda namn. Genomgången har ändå ett värde eftersom namnen kan vara indikationer för olika företeelser, men i första hand ska de diskuteras tillsammans med de arkeologiska resultaten. Därför bör man ta upp ortnamnen och utöka analysen av dem i samband med eventuella slutundersökningar. De etymologiska analyserna av namnen finns delvis att hämta i Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län XX. Ortnamnen i Vätte härad. 1. Skee socken (OGB XX:1) och 2. Hogdals, Lommelands, Näsinge och Tjärnö socknar samt Strömstads stad (OGB XX:2). Där finns, som titeln anger, Skee sockens bebyggelsenamn. Motsvarande del av Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län för Tanum är ännu inte utkommen i tryck, men arbetet pågår. En del etymologiska utredningar är inte klara, vilket framför allt gäller Lurs socken. Jag har dock fått tillgång till materialet i det skick det är. Catarina Röjder, som håller på med arbetet, har givit mig alla de uppgifter hon haft tillgång till och dessutom delat med sig av tolkningar. Jag har dessutom haft förmånen att diskutera materialet med henne, vilket varit mycket idégivande. Catarina Röjder och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg tackas varmt för detta. Jag har även haft tillgång till Stefan Brinks manuskript om bebyggelsenamnen i det s.k. världsarvsområdet i Tanum och för detta tackas Bohusläns Museum. Även om jag i första hand utgått ifrån Catarina Röjders arbete, har jag ändå haft nytta av de kommentarer Brink gjort kring namnen. Nedan presenteras först ett antal kommentarer till hela materialet och därefter följer en mindre presentation av varje sträcka för sig. Det behandlade namnmaterialet återfinns i sin helhet i bilagan Ortnamnen längs E6, bilaga. Namnen redovisas där uppdelade efter respektive sträcka samt i bokstavsordning, först socken och sedan namn. För förkortningar av olika slag samt hänvisningar till äldre historiskt material hänvisas till OGB XX:1 och XX:2. Ortnamn längs E6 7

8 Kommentarer till hela materialet Totalt ingår 70 namn i analysen, 69 bebyggelsenamn och ett naturnamn. Det senare är Ladholmen och det togs med på grund av att det ser ut att syfta på en lastageplats som kan vara viktig för förståelsen av landskapet och lämningarna. Några av dessa namn kommer att diskuteras här. Allmän tillhörighet Namnmaterialet faller klart in i det västskandinaviska området (Norge och Västsverige), vilket naturligtvis var att vänta. Det är framför allt namntyper som -hem, -vin och -land, som är typiska och dessa förekommer i materialet, i ganska stor grad dessutom. Dateringar och innehåll Analysen är begränsad till bebyggelsenamn på grund av källkritiska aspekter på datering. Det är helt enkelt mycket svårt att få en någorlunda säker datering till medeltid eller tidigare för marknamn (namn på lokaler med av människan bearbetad mark såsom åkrar och ängar samt på olika slag av naturlokaliteter t.ex. mindre höjder och dalar, mossar och kärr o.s.v. ägonamn och namn på smärre naturliga lokaler, Pamp 1987:7). Eftersom de oftast är upptecknade först på eller 1800-tal och sällan genom innehåll eller utseende kan ges en äldre datering. Naturnamnen (namn på alla slags icke människoskapade företeelser i terrängen, som hav, sjöar, bäckar, skogar o.s.v., Pamp 1987:7) är en dateringsmässigt mycket varierad grupp. Där finns säkerligen mycket gamla namn och lika säkert mycket unga. Namn på stora naturlokaler, t.ex. Orust och Tjörn, är mycket gamla, vilket märks på namnet i sig. Precis hur gamla är dock omöjligt att säga. Andra naturnamn är tydligt unga och dessutom relativt sent upptecknade. Denna dateringssituation beror främst på att våra äldsta skriftliga uppteckningar till största delen finns i jordeböcker och där har man bara varit intresserad av byar och gårdar, d.v.s. bebyggelser som kunde ge skatt. Äldsta belägg Den äldsta nedteckning man har av ett namn kallas dess äldsta belägg. Detta finns oftast i någon jordebok, men kan också vara brev, köpehandlingar, isländska sagor eller annat. Den äldsta jordeboken i Bohuslän är Biskop Eistens jordebok (RB) från ca , kallad också Røde Bog (RB). I övrigt finns senare jordeböcker, sagamaterialet, det norska diplomatariet och en del tidiga danska källor. Allmänt sett är Bohuslän lyckligt lottat vad gäller det äldsta skriftliga materialet, framför allt på grund av att Røde Bog är så tidig. Av de 69 bebyggelsenamnen har 45 sina äldsta belägg från 1400-talet eller tidigare. De flesta av dem finns med i Røde Bog, några finns i diplomatarium eller i sagamaterialet. Med ledning av agrarkrisen och den återuppodling som skedde efter den från och med 1500-talet, kan man påstå att namn upptecknade före 1500-tal tillkommit före eller under agrarkrisen. Eftersom nya gårdar endast i undantagsfall tillkommit under krisen, bör de flesta ha tillkommit före, d.v.s. under tidig medeltid eller järnålder. En annan, äldre nedgång eller förändringsperiod för bebyggelsens vidkommande är folkvandringstid. 8 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

9 Denna sätter en gräns bakåt i tiden så tillvida att många äldre namn försvunnit i samband med perioden och bara ett fåtal ser ut att ha överlevt. Däremot har bebyggelsen vuxit till under yngre järnålder och tidig medeltid, vilket skapat många nya namn. Det är därför troligt att de flesta namn i materialet tillkommit under yngre järnålder och tidig medeltid. I Røde Bog upptecknades emellertid bara gårdar där kyrkan, d.v.s. Oslo bispedøme, ägde mark. Andra gårdar kan alltså mycket väl ha funnits vid den tiden, utan att ha blivit upptecknade. Av samtliga bebyggelsenamn i detta material är det egentligen bara två som är klart yngre, Blomsholm och Hagetorp, båda i Skee. Namnet Blomsholm tillkom vid säteribildningen på 1600-tal och Hagetorp är en tidigare ödegård inom Ejgst, som återupptagits. Om namnet Hagetorp är nytt eller detsamma som ödegården hade, är oklart. Bland de äldre uppteckningarna finns fyra namn, som omnämns i sagamaterialet. Det är Håkeby i Tanums socken från Ágrip och Fagrskinna, Apelsäter i Lurs socken från Flateyjarbók, Skee från Håkon Håkonssons saga och Vättland från Heimskringla. De båda sistnämnda finns i Skee socken. Håkeby är också omnämnt i Olav Kyrres saga och gården sägs vara den plats där Olav Kyrre dog 1093 (Brink, Tanumsbygden, manus). Omnämnandena kan naturligtvis vara tillfälligheter, men det visar ändå att dessa platser varit kända över stora områden och varit av visst intresse under tidig medeltid och kanske tidigare. Dateringar efter huvudleder Huvudleden är oftast den andra delen av namn och i de fall namn bara har en led, är det huvudleden. Vissa huvudleder har varit produktiva under bestämda perioder och kan som grupp dateras till dessa. En sådan grupp kallas en namntyp. Bakom dateringar finns både språkliga och arkeologiska faktorer. En mindre antal namn och namntyper har överlevt från äldre järnålder eller snarare från tiden från Kristi födelse fram till yngre järnålder. Det är emellertid lite svårt att ställa namndateringarna emot de arkeologiska perioderna. Språkförändringar och därmed möjlig datering har skett runt 800-tal. De s.k. äldre, d.v.s. äldre järnåldersnamn är sådana som tillkommit före 800 e.kr. Äldre järnålder i arkeologiska termer omfattar oftast förromersk och romersk järnålder samt folkvandringstid. Vendeltid hamnar alltså emellan eller utanför båda grupperna. Detta kan bero på att mycket få namn bildats under denna bebyggelsemässigt relativt anonyma period. Förromersk järnålder är också en period, som faller utanför. När man talar om namn daterade till äldre järnålder gäller det nästan alltid bara romersk järnålder och folkvandringstid. De äldsta namntyperna i detta material är vin-, hem-, lösa-, stad- och land-namn. De kan alla betraktas som i huvudsak bildade före vikingatid även om några fortsätter att bildas även då, t.ex. vin-namnen. Den sistnämnda typen, land, är lite problematisk både vad gäller betydelse och datering. Tidigare har land tolkats med strandmark, land vid vatten, åstrand, men helt nyligen har Hugo Karlsson (2001) föreslagit tolkningen (mindre) åker, odlat (eller odlingsbart) land, jordegendom istället. Karlsson har också underkänt den tidigare dateringen till äldst folkvandringstid och anser namntypen vara äldre än så. Han föreslår en datering runt Kristi födelse eller strax dessförinnan mot bakgrund av att han vill koppla namntypen till ett stationärt jordbruk och ensädesbruk med inhägnade åkrar till skydd mot bl.a. den på vini- Ortnamn längs E6 9

10 lokalerna betande boskapen. (Karlsson 2001, s. 215). Jag är inte övertygad om denna datering, eftersom det är oklart om det nämnda stationära jordbruket och ensädesbruket verkligen började då eller ens när det började. Kunskapen om jordbruksteknik i förromersk och romersk järnålder i Bohuslän är ännu mycket rudimentär. Till dess att säkrare underlag presenteras håller jag istället fast vid den äldre uppfattningen om en datering till folkvandringstid och senare. Jag har dock placerat land-namnen i folkvandringstid, d.v.s. äldre järnålder trots att de kan vara yngre. Betydelsen av de övriga, äldre namntyperna anses vara äng, betesmark för vin och lösa, hem, bygd, gård för hem och för stad ungefär plats, ställe, kanske uppehållsplats, boställe eller liknande. En namntyp i detta material, som genom datering av huvudleden klart kan hänföras till yngre järnålder är -by. I Bohuslän går detta oftast tillbaka på ett bø, som betyder by eller gård. Eftersom Bohuslän liksom hela Norge och delar av Sverige är ett ensamgårdsområde, kan man utgå ifrån att de flesta by-namnen syftar på en gård. Namn på toft (tyft) förekommer i de av vikingarna koloniserade områdena i England och bör ha varit produktivt i Norden under samma tid. Typen har emellertid också varit produktiv under medeltiden. Innebörden är enskild mark med hus, hustomt och sannolikt också ödetomt. Från i huvudsak medeltid stammar främst typerna torp och röd men också bo och säter. Både säter och röd kan också gå tillbaka till vikingatid. Namnleden torp betyder utflyttargård, nybygge, torp, röd betyder röjning och bo bod, boställe. Namnleden säter har olika innehåll i olika delar av Sverige. I öster är betydelsen uppehållsort eller utmarksäng, skogsäng, i väster d.v.s. i Värmland och även Dalsland och Bohuslän finns också betydelsen fäbod, säter. Tidsperiod Romersk järnålder folkvandringstid Vendeltid och vikingatid (Tidig) medeltid Namntyper vin, hem, lösa, stad, land by, toft (tyft) torp, röd, bo(d), säter Tabell 1. Vissa namntypers huvudsakliga datering. Övriga namn kan inte dateras på samma sätt. Det är främst namn vars huvudled innehåller naturbetecknande ord som berg, hed, hög och skog. Det enda man kan säga är att de flesta kan dateras till tidig medeltid eller äldre på grund av sina äldsta skriftliga belägg. Några av dem kan ändå höra till det äldsta skiktet. Koncentrationer, centrala områden och namnmiljöer Stefan Brink (Brink, Tanumsbygdens,manus) nämner att Tanum är ett ursprungligt Tun-heim och han anser att sådana namn har en prestigefull innebörd i Östnorden. Brink menar att Tanum mycket väl kan vara ett slags centralort. Att identifiera centralorter utifrån enskilda ortnamn måste göras på det sätt Brink gör, nämligen att genom innehållet identifiera ett visst namn eller en viss namntyp. Innehållet anger då att orten har någon form av speciell ställning. 10 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

11 Ser man på ett större område, ett centralområde, kan man leta efter vissa typer av namn. Brink har diskuterat namnkombinationer som återkommer i olika områden, s.k. namnmiljöer (Brink, Västsvenska namnmiljöanalyser, manus). I sådana miljöer kan ingå t.ex. sakrala namn och centralortsnamn. Miljöerna kan tänkas stå för centralområden med flera olika funktioner. Det är en intressant diskussion, men eftersom jag här arbetar med en linje i landskapet, kan jag av källkritiska skäl inte gå in på detta. Det är alltför mycket tillfällighet i vilka namn, som råkar finnas längs linjen. Man kan också leta efter koncentrationer av äldre namn. Det har gjorts inom ortnamnsforskningen under lång tid, speciellt för att identifiera de äldsta delarna av bygden. Den största svagheten med denna metod är att många namn har försvunnit och det är omöjligt att säga vilka, var och hur många. Med detta förbehåll konstaterar jag ändå att runt gården Tanum, speciellt söder om Tanumshede, finns den största ansamlingen äldre namn. En annan ansamling finns runt Skee. Däremellan är det mer tunnsått med sådana namn. Om detta beror på naturlandskapet, på bebyggelseorganisation eller ojämn namndöd och vad som i så fall är hönan och vad som är ägget, vill jag nog lämna därhän. Fäbodsystem Namnleden säter har nämnts ovan. I denna del av Sverige skulle betydelsen kunna vara säter, fäbod även om betydelsen utmarksäng, skogsäng också är möjlig (Pamp 1987, Ståhl 1970). I Lur finns ett Apelsäter, som alltså lika gärna kunde tolkas som ängen med vildäpplen som fäboden med vildäpplen. Även ett annat namn i materialet innehåller en hänsyftning till en fäbod. Det är Stale i Skee (Skee Hogdal) och bakgrunden är att Stale kommer ifrån stoðull, som ska betyda plats där kreaturen samlas för att mjölkas, säter. Också Skärbo (Tanum Lugnet) skulle kunna ha med fäbodar att göra (Palm 1925). Namnet är ett Skýr-bod där skýr är löpt (skuren) mjölk. Hela namnet kan då betyda bod till beredning av ystmjölk, en fäbod. Trots en del tveksamheter ifråga om namnens egentliga innehåll, kan det vara intressant att fundera runt ett förhistoriskt eller tidigmedeltida fäbodliknande system. Det är då inte meningen att överföra bilden av den sent historiska fäboden till äldre tider, utan snarare att se systemet med djur gående på skogen och ett sommarviste för att ha uppsikt över dem. Man stöter ibland på boplatser som ser ut att ha varit små och/eller kortvariga och som dessutom ligger i områden som inte är så bra för odling. Dessa kanske kan tolkas som ett sådant sommarviste istället för t.ex. som något slags liten, obetydlig gårdsenhet. Bebyggelsestruktur En intressant tanke har framförts av Catarina Röjder (manus) angående hemnamnen. Utifrån det faktum att bestämningsleden ofta innehåller ord för närmast detaljer i naturen, djur eller liknande menar hon, att hem-namnen ursprungligen varit s.k. närhorisontnamn. Det är människors namn på den närmaste omgivningen, t.ex. en bondes namn på sina åkrar eller annat, namn som bara en liten grupp människor skapar och amvänder (jfr marknamn). För hem-namnens del skulle det betyda, att sådana syftat på delar av det Ortnamn längs E6 11

12 område som utnyttjats, kanske en av flera boplatser. Tolkningen är särskilt intressant i förhållande till äldre järnålderns bosättningar och diskussionen om boplatsförflyttningar inom ett område. Ett exempel på hur man skulle kunna tolka detta arkeologiskt är, om man avgränsar ett område så stort som från Knäm norr om Tanumshede till Gerum söder och Fossum öster därom. Ytan blir ungefär en mil i kvadrat och inom denna finns sex hem-namn, Knäm, Säm, Tanum (Tanum Lugnet), Hoghem, Gerum och Fossum (Världsarvsområdet, Tanum). De skulle då stå för boplatser inom ett (resurs)område. Fossum är i så fall (bo)platsen vid forsen, Gerum den vid gärdet, Hoghem den vid höjden, Knäm den vid (å)kröken, Säm den vid sjön (havet) och Tanum den vid eller med tunet, kanske den centrala boplatsen, huvudboplatsen. Om man förutsätter att ett antal hemnamn försvunnit, kan man dela upp ytan i några mindre och ändå ha flera boplatser inom varje yta. Detta är alltså bara en luftig hypotes, men den kan vara värd att fundera något över. Att se Tanum som en central boplats på en höjd med andra tillfälliga boplatser runt om i de lägre liggande områdena är lite lockande. Ödegårdar I materialet finns ett flertal hänvisningar till ödegårdar. En är Hagetorp (Skee Hogdal), som är omtalad som en tidigare ödegård och inom Holma (Lugnet Skee) finns ett Lilla Holma, som sannolikt syftar på en ödegård som införlivats i Holma (Framme 1985). Utanför vägens omedelbara närhet finns ytterligare några sådana, sannolikt införlivade ödegårdar, t.ex. Lilla Ulvesked och Lilla Ryland. Torp (Lugnet Skee) är eventuellt identisk med Ryrs ödegård. Inom Varp (Lugnet Skee) finns ett Öde (eventuellt Ödehed), som också bör vara en ödegård och inom Ylseröd (Skee Hogdal) finns flera ödegårdar. Säteriet Blomsholm bildades av flera gårdar, enligt uppgift från Oedman 1746 fem hela gårdar, bl.a. Fors och Bojen. Dessa är också att betrakta som ödegårdar. Det är inte mycket mer att säga om dessa ödegårdar annat än att rester efter hus, husplatser, gärdesgårdar, åkermark och annat kan finnas kvar i landskapet. Sannolikt är flera av dem ödelagda under agrarkrisen och som gårdar därmed äldre än den. Sakrala namn Endast ett namn kan kallas för sakralt och det är det mycket omdiskuterade Skee (Skee Hogdal). Detta behandlas under avsnittet Skee Hogdal nedan. Beskrivning av naturen De naturbetecknande namnen beskriver ett ganska odramatiskt landskap. Bland de namn som beskriver berg och dalar tar de flesta fram detaljer. I jämförelse med södra Bohuslän finns här fler slätter och hedar, kusten märks mycket tydligare och skogen är ungefär lika osynlig här som där. Vattendragsnamn finns också, även sådana som är gömda i bebyggelsenamnens bestämningsleder. Den sistnämnda gruppen ska kommenteras lite ytterligare. I materialet finns fyra möjliga ånamn, huvudlederna i Slänge (Världsarvsområdet, Tanum) 12 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

13 och Ejgst (Skee Hogdal) och bestämningslederna i Vettland och Grålös (båda Skee Hogdal). Det händer att vattendragsnamn göms i bebyggelsenamns bestämningsleder genom att bebyggelse särskilts med hjälp av vattendraget. Dess vattendragsnamn finns då naturligtvis redan när bebyggelsen tillkommer och är således äldre än bebyggelsenamnet. Vattendraget självt har ofta bytt namn och det tidigare finns enbart bevarat i bebyggelsenamnet. Flera av dessa s.a.s. gömda vattendragsnamn är mycket gamla. Dateringen är relativ utifrån bebyggelsenamnets ålder. Vettland och Grålös hör till äldre järnålderns namn och vattendragsnamnen Groa och Vett måste alltså ha varit i bruk under den tiden. Naturligtvis finns också yngre namn med denna typ av bestämningsled. Det motsäger dock inte det viktiga, nämligen att det funnits vattendrag, vars namn fungerat som särskiljande faktor för bosättningar i äldre och yngre järnålder och i mindre grad även i tidig medeltid. Vad jag vill betona med detta är att vattendragen haft en viktig funktion, inte bara som kommunikationsleder eller vattendepåer utan också som kännemärken i landskapet och kanske även som orienteringshjälp. Det kan finnas anledning att analysera landskapet utifrån dagens små bäckar för att återfinna bebyggelser och annat. Sträckan världsarvsområdet i Tanum Antalet namn är här tio stycken, samtliga byggelsenamn. Jag har då inte enbart hållit mig till världsarvsområdet. Andelen äldre namn är relativt stor, tre av tio. De är hem-namnen Fossum, Gerum och Hoghem, som stammar från senare delen av äldre järnålder. (Ang. hem-namnen se avsnittet Bebyggelsestruktur ovan.) Från yngre järnålder stammar Ljungby och från medeltid de tre torp-namnen Fröstorp, Hovtorp och Ljungbytorp. Övriga tre är språkligt odaterbara, men kan på grund av sina äldsta belägg sägas vara medeltid eller äldre. Slänge behandlas ovan i avsnittet Beskrivning av naturen. Några korta kommentarer är att Ljungbytorp bör vara en avsöndring ifrån Ljungby och det lustiga namnet Rungstung är en landtunga, som särskiljs antingen genom ett mansnamn, Rangr, eller genom adjektivet vrång. Fröstorp och Hovtorp kan se ut som om de innehåller sakrala uttryck, men Frös är i det här fallet mansnamnet Froste och Hov är sannolikt en vanlig hög eller höjd. Förhistoriska, sakrala namn hör sällan ihop med huvudleder som det medeltida -torp. Sträckan Tanum Lugnet Nitton namn har plockats ut och analyserats på denna sträcka. Av dessa är fem av den äldsta typen, Knäm, Oppen, Ryland, Säm och Tanum. Oppen är ett vin-namn, Ryland ett land-namn och de tre övriga hem-namn (ang. de sistnämnda se avsnittet Bebyggelsestruktur). Präste-Säm bör vara utskiljt ifrån Säm och namnet har bildats genom ett särskiljande tillägg till Säm. Eftersom det särskiljande tillägget är präst och därmed medeltida, bör gården Präste- Säm ha bildats då. Ett yngre järnåldersnamn finns, Håkeby och även här finns en gård, vars namn antyder att en avsöndring skett. Namnet Håkebytorp ser ut att vara bildat till Håkeby, men i Röde Bok står j þorpe j Arnadale (RB 1391) och bestämningsleden Håkeby är inte tillagd förrän Varför Torp får tilläg- Ortnamn längs E6 13

14 get Håkeby är inte klart, men gården är i alla fall sannolikt inte avsöndrad från Håkeby utan från Arnadale d.v.s. dagens Arendal. Klöveröd, Håkebytorp, Präste-Säm och Skärbo är medeltida. Skälleröd ser ut som ett medeltida namn, men har tidigare hetat Härröd och de äldsta skrivningarna är herre, Herrøe och liknande. Det verkar alltså vara diverse felskrivningar eller omdöpning, som skapat namnet Skälleröd. Det borde vara Herr-ö eller något sådant, således ett naturbetecknande namn utan datering. Alla övriga utom Lilla Ulvesked kan höra till alla perioder från medeltid och äldre. Lilla Ulvesked är sannolikt en ödegård, som införlivats i Ulvesked och tappat sitt ursprungliga namn (se avsnittet Ödegårdar). Sträckan Lugnet Skee Sträckan Lugnet Skee omfattar 20 namn men bara två äldre järnåldersnamn, Sälten och Hessland. Från yngre järnålder finns också två namn, Hustyft och Söby och från medeltid tre, Apelsäter, Oxtorp och Torp. Både Hustyft och Apelsäter kan vara både vikingatid och tidig medeltid. Alla övriga 13 namn är naturbetecknande, vilket är en större andel än hos de andra sträckorna. Det säger förmodligen att denna sträcka innehåller mindre odlingsmark än de övriga. Angående Apelsäter se avsnittet Fäbodsystem. I varje socken brukar det finnas en gård eller by, som bär sockennamnet. I Lur finns ingen sådan. Det närmaste man kommer är Lursäng. Det kan naturligtvis ha försvunnit ett gårdsnamn Lur och kanske ska man leta efter en ödegård i trakterna av Lursäng. Det kan också vara det gamla skeppsredenamnet Ludherlags skepsreda (j Ludhælaghe 1407 DN), som givit Lurs socken sitt namn. Ludherlags skeppsreda omfattade även Tanum, vilket borde tyda på att Lur en gång haft större betydelse i jämförelse med Tanum än det har idag. Denna möjliga förskjutning av betydelse, kanske centralområde, kan vara värd att fundera på. Sälten är ett av de gamla vin-namnen och just detta har betydelsen saltäng. En sådan ska ju ligga vid saltvatten och då kan man undra när Sälten gjorde det. Eftersom namnet hör till det äldsta skiktet av namn, är det naturligtvis fel att titta på dagens gårdsgränser. Sådana har ingenting med äldre järnålder att göra. Tittar man något söderut finns gården Vik i ett område, som ser ut just som en gammal vik. Höjden över havet är där 5 m. Sälten däremot ligger på ett höjdområde med en lägsta höjd över havet på ca 20 m. Väster och söder om detta höjdområde ligger emellertid ett stort, flackt område som når ut till havet. Hela detta område ligger under 5 m.ö.h., vilket betyder att det låg under vatten fram till ca 700 e.kr. (Påsse 1996). Tittar man så närmare på lägre nivåer i området ser man att bara en mindre del närmast bergen mellan Sälten och Torgenö/Rörvik hamnar över vattenytan och är sannolikt en saltäng vid omkring 900 e.kr. För den yttre, större delen av området gäller samma situation vid ungefär 1100 e.kr. Detta skulle betyda att det finns en saltäng strax nedanför Sältens berg under vikingatid. Detta vin-namn hör i så fall till gruppens yngsta representanter, de som bildats i just vikingatid. Efter en analys av höjdkurvor och namn i området omkring Sälten (se kartan fig. 2) kan man dessutom säga att Vik har varit en vik fram till 900 e.kr. och Torgonö var en ö fram till samma tid. Rörvik var en rörformad vik 14 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

15 Fig. 2. Kartutsnitt med område väster och söder om Sälten (Lugnet Skee). Blåviolett färg markerar havsnivån, grön färg ängsmark. Ur ortofoto, blad 9A 7h. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /815. vid 900 e.kr. och Rävö var en ö ända fram till 1100-tal. Vad gäller namnens tillkomst kan man utifrån ovanstående säga att Rörvik och Sälten rimligen tillkommit i vikingatid, Vik kan ha funnits även dessförinnan, liksom också Torgonö och Rävö. Sträckan Skee Hogdal De utvalda namnen här är till antalet 20 stycken, 19 bebyggelsenamn och ett naturnamn. Två av bebyggelsenamnen ingår i Blomsholm och finns inte utsatta på kartan. Bland bebyggelsenamnen finns bara tre namn av det äldsta skiktet, Rogstad, Grålös och Vättland. Det stämmer dåligt med fornlämningsbilden i området. Speciellt runt Skee kyrka och österut finns en ovanligt stor mängd gravar och gravfält av monumentalt utseende. Namnbilden är emellertid inte rättvisande eftersom väglinjen går i ytterkanten av det namnmässigt mest centrala området. Strax öster om Vättland och Grålös finns Tjöstad, Folkestad och Hjälmstad. Längs denna sträcka finns inga huvudled, som pekar mot yngre järnålder och bara tre som kan hänföras till medeltid, möjligen de senare delarna av vikingatid. Det är Baggeröd, Erlandseröd och Ylseröd. Alla tre innehåller Ortnamn längs E6 15

16 ordet röjning och hör samman med uppodlingen under sen yngre järnålder och tidig tidigmedeltid. Även namnet Rönningen innehåller ordet röjning, men är ett yngre namn. Gården är en sen avsöndring från flera kringliggande gårdar. Ovanligt många av bebyggelsenamnen finns omnämnda i Biskop Eisteins Jordebog (den Røde Bog, RB), vilken givetvis kan vara en slump, men kan också tyda på att kyrkan haft ett ovanligt stort inflytande under medeltid. Namnet Skee, aff Skeðiuhofi idet äldsta belägget, är mycket omdiskuterat, särskilt vad gäller bestämningsledens tolkning. Att huvudleden innehåller ordet hov, hov, tempel är dock säkrare. För bestämningsleden finns flera förslag. Ett är att det innehåller ett gudanamn, ett annat att det innehåller ett ord för kapplöpningsbana. Om någon av dessa är den riktiga tolkningen eller om den är något helt annat, är ännu inte klarlagt. Oberoende av bestämningsledens tolkning är Skee ett sakralt namn. Stale diskuteras i avsnittet Fäbodsystem. Ejgst ser underligt ut med sin stavning med jg. Denna stavning har dock tillkommit ganska sent. I uppteckningar fram till 1600-tal skrivs namnet oftast Æist. Ladholmen har tagits med som enda naturnamn på grund av att Jens Nilssøn vid sina visitatsresor i slutet av 1500-tal antecknat att detta var en lastplats. Hur långt tillbaka i tiden Ladholmen haft denna funktion är dock inte möjligt att säga utifrån namnet. Lugnet Skee, komplement Namnet är ett s.k. enkelt namn och hör till gruppen by-namn. Det är en grupp som dateras till i första hand vikingatid. Arkeologiskt sett har vi väldigt få boplatser från just vikingatid i Bohuslän, speciellt i jämförelse med den stora mängden äldre järnåldersboplatser. Johan Callmer ( ) har funnit att vikingatidsboplatser i Skåne gärna ligger i närheten av det medeltida gårdsläget. Det kan alltså finnas anledning att i det här fallet titta närmare på lämpliga lägen runt gården Bös äldre gårdsplats, om det inte är densamma som idag. Ett äldre läge finner man oftast på storskifteskartan och det är troligtvis detsamma som medeltidens. 16 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

17 Referenser Brink, Stefan (manuskript) Tanumsbygdens bosättningshistoria med särskild utgångspunkt från bebyggelsenamnen. Brink, Stefan (manuskript) Västsvenska namnmiljöanalyser. Callmer, Johan To stay or to move. Some aspects of settlement dynamics in southern Scandinavia in the seventh to twelfth centuries. A.D. with special reference to the province of Scania, southern Sweden. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum. Framme, G Ödegårdar i Vätte härad. Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, 1. Göteborg. Karlsson, Hugo 2001 Om betydelsen av ordet land i svenska ortnamn och dialekter. I: Festskrift till Martin Gellerstam den 15 oktober Gäller stam, suffix och ord. Sammanställd av Sture Allén, Sture Berg, Sven-Göran Malmgren, Kerstin Norén och Bo Ralph. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning. 29. Göteborg. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län XX. Ortnamnen i Vätte härad. 1. Skee socken Institutet för ortnamns- och dialektforsning vid Göteborgs högskola. Göteborg. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län XX. Ortnamnen i Vätte härad. 2. Hogdals, Lommelands, Näsinge och Tjärnö socknar samt Strömstads stad Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg. Göteborg. Palm NoB Majorna, Grössbacke och Bohus. Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning : Pamp, Bengt 1987 Ortnamnen i Sverige. Lund. Påsse, T A mathematical model of the shore level displacement in Fennoscandia. Svensk kärnbränslehantering AB (SKB). Technical Report Bromma. Röjder, Catarina 2001 Askim, Ugglum, Skogome och Säm. Urböndernas hem? I: Språk. Humanist-dagboken nr 14. Göteborgs universitet. Göteborg. Ståhl, Harry 1970 Ortnamn och ortnamnsforskning. Uppsala. Ortnamn längs E6 17

18 Bilagor Bilaga 1. Ortnamn Världsarvsområdet, Tanum Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Tanum Fossum a Fossæim 1416 DN -hem 'bygd, trakt, gård fors Tanum Fröstorp y ffrostethorp torp mansnamn Froste Tanum Gerum a Gærdæimj 1391 RB -hem 'bygd, trakt, gård gerða 'stängsel, inhägnad, inhägnat gärde' Tanum Hoghem j Mædallhugæimi hem 'bygd, trakt, gård hog 'hög, höjd' RB Tanum Hovtorp i Hoffthorp torp 'torp' sannolikt hög, höjd, uttalet talar inte för en tolkning till hov Tanum Ljungby Löngby by troligen lund, se äldre belägg på Ljungbytorp nedan Tanum Ljungbytorp y lundbytorp torp 'torp' Ljungby Tanum Rungstung Rwanstungom 1391 RB 'tunga, landtunga' sannolikt mansbinamn Rangr, möjligen vrång, syftande på dålig jord e.d. även uttalet pekar på 'lund' Tanum Slänge y Slenge 1544 *Slenga (ånamn)? ån har i så fall ändrat lopp radikalt Tanum Utäng y Wdengen 1544 utäng äng i utmarken Bilaga 2. Ortnamn Tanum Lugnet Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Lur Gusgård i Gugskier 1581, i -gård, kanske skår? Ännu ej utrett. Gugesedt 1586, båda under Suenndske godtzs (men de hör kanske inte hit), Gusgrd 1650 Lur Klöveröd Kløuffuenn 1581 Ännu ej utrett. Kan Under Holme gods. tolkas som klåva(n) (trång) klyfta Lur Skälleröd, har y herre 1544, Herrøe H, ö? Kanske hærr grå, häre Ännu ej utrett tidigare hetat Härröd i Hennøe 1581, i herøenn 1586 Til Skäller 1746 Kalm hare eller (krigs)här (OGB 18 s, 205f., 20:1 s.153f.) Tanum Arendal j Arnadale 1391 RB dal Arne Tanum Backa vidher Bakka 1397 RB backe Tanum Hogar Haughenom 1445 DN, i hog (hög) Houffuenn 158 Tanum Håkeby Hauk bær c 1225 Ágrip, Haukbærr c Fagrskinna, j Haukaby 1396 RB -by (-bø?) 'gård, by' 'hök' Tanum Håkebytorp j þorpe j Arnadale 1391 RB torp Bebyggelsenamnet Håkeby, se ovan Tanum Knäm hem 'bygd, trakt, gård kné 'knä' (krök, något krökt, vinklat) Tanum Oppen i øfra Vppini 1397 RB -vin äng, betesmark upp d.v.s. den högre upp belägna Bestämningsled tillagd 1697 (i förh. till vad?) 18 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

19 Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Tanum Präste-Säm i Prestgunnd-sem SP bebyggelsenamnet Säm, präst Även kallad 1586, Prestesem 1659 se nedan Klockargården Tanum Ryland a Ryghilandum 1397 RB Tanum Skärbo j Skyrbudhom sen hand RB -land 'strandmark, land vid vatten, åstrand' eller (mindre) åker, odlat (eller odlingsbart) land, jordegendom bod Ej utrett. skyr löpt (skuren) mjölk Tanum Säm hem 'bygd, trakt, gård sæ 'sjö' Tanum Sögård i Siøgaardt 1581, 1586, gård troligast sö(d) får Sødgaardt 1615 Reg. Tanum Tanum a Tunæimi 1334 (byn) -hem 'bygd, trakt, gård tun 'inhägnat jordstycke, gårdsplats' i bohuslänska även 'mindre inhägnad, särskilt för småboskap etc.' Tanum Ulvesked (Lilla) Vlfuaskeidi j Ranriki 1396 RB Ullfueschie Lille 1659 Tanum Val til Hwaals, a Hwalle, a Huale, Um Hual 1416 DN Tanum Vitevall Hwitewalle sen hand RB skede högre terräng mellan vatten el. vattendrag, vattendelare hváll höjd (av viss form, i synnerhet relativt låg och rundad) vall slätt ulv varg vete kanske vit Kanske bod till beredning av ystmjölk Brink (manus) föreslår att tun i Tanum kopplas samman med de östsvenska -tuna. Han menar att Tunhem i västnorden kan ses som stormanssäten och ett slags centralorter. Bilaga 3. Ortnamn Lugnet Skee Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Lur Apelsäter Apalldrssetr säter Apaldr (vild)äppelträd Flateyjarbók Lur Hessland y Heesland 1544 Ej utrett, men troligen land 'strandmark, land vid vatten, åstrand' eller (mindre) åker, odlat (eller odlingsbart) land, jordegendom Ej utrett, kanske hed hed, (skogklädd) sandig, grusig mark, jord som inte odlats, äng eller hamn, betesjord till gemensamt bruk, i en del fall odlingsbar (Palm 1976) eller ett större, slätt, skoglöst, magert gräseller ljungbevuxet område (OGB VI). Lur Kil y kyll 1544 kil långsmal vik Lur Lursäng j Ludærs æng 1391 RB äng Namnet Lur Bestämd artikel från 1880 och framåt. Lur Söby a Suderbø 1391 RB by, bø gård, by Ej utrett, men troligen söder. Lur Torp j Þorpe 1391 RB torp Kanske identisk med Ryrs ödegård. Lur Vålle a Vollum 1391 RB, a vallar Vollu 1391 RB Skee Bastekärr j Basta kærre 1409 RB kärr bast Ortnamn längs E6 19

20 Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Skee Blåskog (millium) Blæsa skogs 1396 RB skog bläsa, bläs och bläsa har med blåst och blåsig att göra, platser där blåst påverkat naturen. Skee Elsängen Elleseng 1544 äng mansnamn Elef, Elif Skee Hedängen j Hæidængh 1391 RB äng hed, (skogklädd) sandig, grusig mark, jord som inte odlats, äng eller hamn, betesjord till gemensamt bruk, i en del fall odlingsbar (Palm 1976) eller ett större, slätt, skoglöst, magert gräs- eller ljungbevuxet område (OGB VI). Skee Holma Holme 1544 holme holme, upphöjning över lägre mark, landtunga vid slingrande bäck Skee Hustyft aa, j Husatyfti 1391 RB hustomt Skee Neanberg Nettenberg berg niðan nedanför Akershusreg., j Næðan berghi RB Skee Oxtorp j Vxa þorpe 1391 RB torp ufs brant klippvägg, takskägg Skee Risäng j Risængh 1391 RB äng ris Skee Slön j Slodæime 1391 RB, j Slodenne 1396 slad svagt sluttande, sluttning, fördjupning i marken, svagt sluttand plan Skee Sälten j Saltini 1391 RB vin äng salta strand vid saltvatten (saltäng) Skee Varp j Værpi 1391 RB verp stenhög som är uppkastad på marken, kasthög Skee Vik a Viik 1391 RB vik Omfattar en eventuell ödegård, Lilla Holma Inom Varp finns en ödegård (Öde *Ödehed). Bilaga 4. Ortnamn Skee Hogdal Socken Bebyggelsenamn Äldsta belägg Huvudled Bestämningsled Kommentar Hogdal Dyne Dynne dyna (terrängformation) Hogdal Hogdal Hodal(l) 1277 eller 1333 Akershusreg. dal Hór, hár (adjektiv) hög (den högt liggande dalen) Skee Baggeröd Bageröd 1544 rud röjning mansbinamn Baggi Här finns både Stora och Lilla Hogdal, alltså en möjlig ödegård. Skee Blomsholm Blommes-holms 1685 holme efter Anders Blom(m)es Holm är en vanlig huvudled på säterier. Blomsholm är bildat av bl.a. gårdarna Bojen och Fors. Skee Bojen a Buinom 1391 RB bø-inn byn, gården Ingår i Blomsholm Skee Ejgst j Æist 1391 RB å- eller forsnamn Skee Erlandseröd j Ællandsrudi 1398 RB rud röjning mansnamn Erlandr 20 UV Väst Rapport 2003:9. Ortnamnsutredning

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Sundskogen, Uddevalla, 2008 Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.

Läs mer

Övergiven gård i Uggledal, Askim

Övergiven gård i Uggledal, Askim UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård

Läs mer

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV

Läs mer

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Stena vid Li-gravfältet

Stena vid Li-gravfältet UV VÄST RAPPORT 2000:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stena vid Li-gravfältet Tillbyggnad av befintligt hus vid Li-gravfältet, Fjärås Bräcka Halland, Fjärås socken, Stena 1:1, RAÄ 81 Gisela Ängeby UV VÄST

Läs mer

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården UV VÄST RAPPORT 2001:32 ARKEOLOGISK UTREDNING Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården Halland, Varberg stad, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården Bengt Westergaard UV VÄST RAPPORT 2001:32 ARKEOLOGISK

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1 Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Under golvet i Värö kyrka

Under golvet i Värö kyrka UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet i Värö kyrka Halland, Värö socken, Värö kyrka Dnr 422-1035-2011 Christina Rosén UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet

Läs mer

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD

LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAÄ 138:1 HAGSÄTTER 21:35 BORGS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Lakvattendamm över Hagsätter gård

Läs mer

Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad

Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad UV RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad Västra Götalands län, Västergötland, Mölndals kommun, Kållereds socken, Stretered 1:1 Gundela Lindman UV RAPPORT 2014:17

Läs mer

Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla

Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla UV VÄST RAPPORT 2000:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla samt utredning av del av sträckan. Halland, Värö socken, Nordvära 7:16, RAÄ 267 Ewa Ryberg

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Nyupptäckt stensättning i Tahult

Nyupptäckt stensättning i Tahult UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt stensättning i Tahult Västergötland, Landvetter socken, Tahult 4:21 med flera Dnr 421-649-2012 Gisela Ängeby UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Schakt för cirkulationsplats norr om Ny Varberg

Schakt för cirkulationsplats norr om Ny Varberg UV VÄST RAPPORT 2002:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Schakt för cirkulationsplats norr om Ny Varberg Halland, Lindberg socken, Lindhov, Trönninge, RAÄ 40 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:1 ARKEOLOGISK UTREDNING

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Förundersökning i anslutning till Noreby ödekyrkogård

Förundersökning i anslutning till Noreby ödekyrkogård UV VÄST RAPPORT 2000:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förundersökning i anslutning till Noreby ödekyrkogård Dalsland, Bengtsfors kommun, Steneby socken, RAÄ nr 47 Viktor Svedberg UV VÄST RAPPORT 2000:9 ARKEOLOGISK

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Kvarteret Indien i Ulricehamn

Kvarteret Indien i Ulricehamn UV VÄST R AP PORT 2000:2 ARKEOLOGI SK U N DER SÖKN I NG Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Indien, RAÄ 65 Carina Bramstång UV

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Bronsåldersspår i Åmål

Bronsåldersspår i Åmål UV VÄST RAPPORT 2004:16 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Bronsåldersspår i Åmål Dalsland, Åmåls stad, Höganäs 1:1, RAÄ 191 Tore Artelius UV VÄST RAPPORT 2004:16 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Bronsåldersspår i Åmål

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg UV RAPPORT 2011:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-728-2010

Läs mer

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Ny kvartersbebyggelse i Valla

Ny kvartersbebyggelse i Valla UV ÖST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Ny kvartersbebyggelse i Valla Kvarteret Idegranen 9 och Ilbudet 6 s stad och kommun Östergötland Dnr 421-2384-2006 Bengt Elfstrand UV ÖST RAPPORT 2007:15

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats Fastigheterna Vallbytorp 5:1, Råberga 5:8, Råberga 5:10, Falltorp 1:2 och Falltorp 1:3,

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Sunds hall detaljplan i Forshälla-Sund

Sunds hall detaljplan i Forshälla-Sund uv rapport 2011:18 arkeologisk utredning Sunds hall detaljplan i Forshälla-Sund Bohuslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1:48 med flera Gundela Lindman uv rapport 2011:18 arkeologisk utredning Sunds

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning... 1 Målsättning och metod... 1 Undersökningsresultat...

Läs mer

Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

Förundersökning vid Eklanda gamla bytomt

Förundersökning vid Eklanda gamla bytomt UV VÄST RAPPORT 2004:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förundersökning vid Eklanda gamla bytomt Västergötland, Mölndal stad, Fässbergs socken, Trumman 10 13 och 14 16, RAÄ 130 och RAÄ 141 Pär Connelid och

Läs mer

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Nybyggnation vid Orlunda skola

Nybyggnation vid Orlunda skola Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Saxtorp 10:50 Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström Saxtorp 10:50 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning

Läs mer

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Arkeologisk schaktkontroll Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Stenkyrka socken Tjörns kommun Rapport 1999:1 Agneta Gustafsson Antikvarisk schaktkontroll HAle 1:9, 1:10 Kebene 1 :7, 1 :23 Siröd

Läs mer

Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård

Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård Halland, Varbergs kommun, Lindbergs sn, RAÄ 40 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid

Läs mer

Elnät vid Skedevi kyrka

Elnät vid Skedevi kyrka Rapport 2006:44 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Elnät vid Skedevi kyrka Skedevi socken Finspångs kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Väg 41, sträckan Derome Veddige

Väg 41, sträckan Derome Veddige uv väst rapport 2009:10 arkeologisk UTREDNING Väg 41, sträckan Derome Veddige Halland, Varbergs kommun, Veddige socken, Åsby 9:3, Valby 16,1, Veddige Torstorp 2:4, 3:1, 3:13, 5:12, 6:8, 7:3, 33,3 med flera

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Agrara lämningar i Görla

Agrara lämningar i Görla UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla 9:2 Cecilia Grusmark UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Rapport 2006:41. Arkeologisk utredning etapp 1. Gäverstad 1:4. Västra Husby socken Söderköpings kommun Östergötlands län.

Rapport 2006:41. Arkeologisk utredning etapp 1. Gäverstad 1:4. Västra Husby socken Söderköpings kommun Östergötlands län. Rapport 2006:41 Arkeologisk utredning etapp 1 Gäverstad 1:4 Västra Husby socken Söderköpings kommun Östergötlands län Mattias Schönbeck Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J

Läs mer

Utbyggnad av Marstrands skola

Utbyggnad av Marstrands skola UV VÄST RAPPORT 2000:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utbyggnad av Marstrands skola Bohuslän, Marstrands stad, fastigheten 55:2, kvarteret Rektorn, del av RAÄ 32 Viktor Svedberg UV VÄST RAPPORT 2000:8 ARKEOLOGISK

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Torpa-Kärra 15:9 m.fl.

Torpa-Kärra 15:9 m.fl. UV VÄST RAPPORT 2003:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Torpa-Kärra 15:9 m.fl. Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 15:9 och 15:17 Bengt Westergaard UV VÄST RAPPORT 2003:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Torpa-Kärra 15:9 m.fl.

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Ombyggnad av elnätet norr om Malexander

Ombyggnad av elnätet norr om Malexander Rapport 2009:21 Arkeologisk utredning etapp 1 Ombyggnad av elnätet norr om Malexander Månhult, Linneryd, Maljeryd och Mellansjö Ormsjötorp Ugglebo Malexanders socken Boxholms kommun Östergötlands län Kjell

Läs mer

Nibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353

Nibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Skräpgrop i Husby 7:2

Skräpgrop i Husby 7:2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Skräpgrop i Husby 7:2 Glanshammar 33:1 och 185:1 i Glanshammar socken, Örebro kommun i Närke Ebba Knabe

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

NYA BOSTÄDER I PERSBACKA

NYA BOSTÄDER I PERSBACKA Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:15 NYA BOSTÄDER I PERSBACKA Särskild utredning Varva 7:1 och 1:65 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck med bidrag av Anders Altner NYA BOSTÄDER I PERSBACKA

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer