vild en vandring till mig själv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vild en vandring till mig själv"

Transkript

1 vild en vandring till mig själv

2 sheryl str ayed Vild en vandring till mig själv översättning av Molle Kanmert Sjölander albert bonniers förlag

3 isbn Amerikanska originalets titel: Wild Copyright 2012 by Cheryl Strayed Published by arrangement with Lennart Sane Agency AB Tryck ScandBook AB, Falun 2013

4 Till Brian Lindstrom Och till våra barn, Carver och Bobbi

5 Innehåll Karta 8 Författarens anmärkning 9 Prolog 11 del i De tiotusen tingen 1 De tiotusen tingen 19 2 Uppbrott 40 3 Krökt i någorlunda upprätt ställning 51 del ii Spår 4 The Pacific Crest Trail, Volume 1: California 61 5 Spår 77 6 En tjur i varje riktning 93 7 Enda tjejen i skogen 122 del iii Ljusets bergskedja 8 Kråkforskning Inte gå vilse Ljusets bergskedja 172 del iv Vild 11 Det louiga i Lou Hittills Anhopning av träd Vildmark 257 del v Ruta med regn 15 Ruta med regn Mazama Primalläget Prinsessan av Pacific Crest Drömmen om ett gemensamt språk 345 Författarens tack 359 Böcker brända på vandringen 363

6 KANADA Pacific Crest-leden Seattle WASHINGTON Brookings Bridge of the Gods Portland Salem Eugene Ashland n Olallie Lake K a s k a d b e r g e Cascade Locks Mt. Hood Timberline Lodge Mt. Jefferson Mt. Washington Three Sisters OREGON Odell Lake Crater Lake S T I L L A H A V E T Seiad Valley Mt. Shasta McArthur-Burney Falls Castle Crags Memorial State Park State Park Old Station Lassen Peak Belden Town Sierra City Sacramento S i e r Reno Truckee Lake Tahoe NEVADA r a 0 0 W San Francisco Yosemite National Park KALIFORNIEN Kings Canyon National Park Mt. Whitney Sequoia National Park Lone Pine Trail Pass Kennedy Meadows N S E kilometers miles N e v a d a Tehachapi passet Mojave Ridgecrest Mojaveöknen Pacific Crest-leden Cheryl Strayeds vandring Överhoppad del av leden Los Angeles San Diego Palm Springs MEXIKO

7 Författarens anmärkning När jag skrivit den här boken har jag utgått från mina privata dagböcker, tagit reda på fakta när detta varit möjligt, rådfrågat flera av de personer som förekommer i boken samt stött mig mot mina egna minnen av händelserna som skildras och av det här skedet i mitt liv. I anonymitetens namn har jag döpt om de flesta men inte alla personerna i boken och i några fall också ändrat på vissa detaljer. Inga personer eller händelser är hopplock av flera olika personer och händelser. Däremot har jag utelämnat enstaka personer och händelser, men bara när det inte påverkat vare sig sanningshalten eller innehållet i berättelsen.

8 Prolog Träden var höga, men jag var ännu högre där jag stod på en brant bergssluttning i norra Kalifornien. Alldeles nyss hade jag tagit av mig vandringskängorna och den ena hade ramlat ner bland träden när min åbäkiga ryggsäck välte och puttade till den så att den sprätte iväg i en båge, rullade över stigen och for ut över kanten. Kängan studsade på ett klipputsprång några meter nedan för stigen, dök sedan ner i lövverket och var ohjälpligt borta. Jag drog bestört efter andan. Vid det laget hade jag visserligen varit ute i vildmarken i trettioåtta dagar och börjat lära mig att vad som helst kunde hända. Men det innebar inte att jag inte blev överrumplad när det gjorde det. Min ena känga var borta. För gott. Jag tryckte den andra hårt intill mig som ett litet barn, vad det nu skulle tjäna till. För vad ska man med en ensam känga? Den är för evigt onödig och kommer aldrig att duga något till, och jag kunde inte visa den något förbarmande. Stor och klunsig var den också, min Raichlekänga i brunt läder med röda snören och hyskor i silverfärgad metall. Nu måttade jag ett kast och hivade iväg den så hårt jag orkade och stod sedan och såg den falla ner i grönskan och ut ur mitt liv. Jag var ensam. Jag var barfota. Jag var tjugosex år och lika vilsen som en udda känga. En riktig vilding, hade en person kommenterat några veckor tidigare när jag berättade om mitt planlösa irrande i tillvaron. När jag var sex försvann min far ut ur bilden. Mamma dog när jag var tjugotvå. Av sorgen förvandlades min styvfar från någon jag sett som min pappa till en person jag knappt kände igen, och mina båda syskon gled bort åt varsitt håll 11

9 trots mina försök att hålla samman familjen. Till slut gav jag upp jag med och försvann i min egen riktning. Under åren närmast innan jag slängde ner kängan från berget hade jag själv kastat mig utför branten. Jag hade irrat och virrat och förirrat mig, från Minnesota till New York till Oregon och över hela västra USA, tills jag äntligen hittade fram till mig själv sommaren 1995, känglös men mer förankrad i världen än vilse i den. Det var en värld jag aldrig förut varit i trots att jag alltid vetat att den funnits. Nu hade jag stapplat in i den i sorg och förvirring och rädsla och hopp. Det var en värld jag trodde både kunde dana mig till den vuxna människa jag visste att jag kunde bli och återfinna det barn jag en gång varit. En värld som var 60 centimeter bred och kilometer lång. Den världen hette Pacific Crest-leden. Första gången jag hörde talas om den var så sent som sju månader tidigare, när jag bodde i Minneapolis, var ledsen och förtvivlad och stod i begrepp att skilja mig från en man jag fortfarande älskade. Jag hade stått i kön i en friluftsbutik för att betala för en hopfällbar snöskyffel när jag på impuls tog ner en bok som hette The Pacific Crest Trail, Volume 1: California från en hylla nära kassan och började läsa på baksidan. Där stod att Pacific Crest-leden var en vildmarksled som gick från mexikanska gränsen i Kalifornien ända till Washington och en liten bit förbi gränsen till Kanada och att den löpte på hög höjd över nio bergskedjor: Laguna, San Jacinto, San Bernardino, San Gabriel, Liebre, Tehachapi, Sierra Nevada, Klamath och Kaskaderna. Fågelvägen var det 160 mil, men leden var mer än dubbelt så lång. Den gick genom hela Kalifornien, Oregon och Washington, genom såväl delstaligt ägda parker och skogar som markområden ägda av staten, indianstammar och privatpersoner, genom såväl öknar och berg som regnskogar, över såväl floder som motorvägar. Jag vände på boken och tittade på omslagsbilden där stora stenbumlingar stack upp ur en sjö omgiven av skrovliga klippor mot en klarblå himmel. Sedan ställde jag tillbaka boken på hyllan, betalade för skyffeln och gick. Men jag åkte tillbaka lite senare och köpte boken. På den tiden 12

10 var inte Pacific Crest-leden någon värld för mig. Den var ett infall, en dimmig och galen idé, löftesrik och gåtfull. När jag följde den taggiga linjen med fingret på kartan var det något inom mig som blommade upp. Den linjen skulle jag följa, beslöt jag åtminstone så mycket av den jag kunde tänkas hinna på ungefär hundra dagar. Jag hade då separerat från min man, bodde ensam i en etta i Minneapolis, jobbade som servitris och var mer vilsen och nere än någonsin. Det kändes som om jag stod på botten av en brunn och tittade upp. Men där nere i brunnen började jag förbereda mig för att bli solovandrare i vildmarken. Varför inte jag hade ju redan varit så mycket annat. Kärleksfull fru och äktenskapsbryterska. Älskad dotter som nu satt ensam på alla storhelger. Ambitiös och högpresterande tjej med författardrömmar som hoppade från det ena meningslösa jobbet till det andra, gjorde dumdristiga experiment med droger och låg med för många män. Jag var barnbarn till en kolgruvearbetare från Pennsylvania och dotter till en stålverksarbetare som sadlat om till försäljare. Sedan mina föräldrar skilt sig bodde jag med mamma och mina syskon i en hyreslägenhet i ett område där det bara bodde ensamstående mödrar. I tonåren bodde jag i norra Minnesotas skogar i ett primitivt hus som saknade både inomhustoa, elektricitet och rinnande vatten. Trots det hade jag blivit hejaklacksledare och homecoming queen på min skola, och efter high school pluggade jag vidare på college där jag blev vänsterradikal feminist. Men tjej som solovandrar 180 mil i skog och mark? Något i den vägen hade jag aldrig varit. Men jag kunde lika gärna göra ett försök jag hade inget att förlora. Det känns som evigheter sedan, den där gången när jag stod barfota på ett berg i Kalifornien, och egentligen var det i ett annat liv som jag fattade det kanske knasiga beslutet att ge mig ut på långvandring för att rädda mig själv. Då hade jag trott att allt jag varit förut hade förberett mig för det. Men det hade det inte. Det fanns inget som kunde det. Varje vandringsdag var den enda möjliga förberedelsen för nästa. Och ibland räckte inte ens föregående dags erfarenheter för att förbereda mig på det som skulle hända därnäst. 13

11 Som att se mina kängor fara nerför ett stup. Sanningen var att jag inte enbart beklagade att de försvann. Under mina sex veckor i de där kängorna hade jag vandrat i öknar och snö, förbi träd och buskar och gräs och blommor, över fält och genom dungar och i terräng jag inte kan beskriva på annat sätt än att säga att jag hade sett den, gått i den, tagit mig igenom den. Och hela tiden hade kängorna gett mig blåsor och skavsår, fått tånaglarna att svartna och plågsamt skiljas från fyra av tårna. Jag var färdig med de där kängorna när jag sumpade dem (och det var nog ömsesidigt) även om jag samtidigt var mycket fäst vid dem. De hade kommit att bli inte döda ting, utan en förlängning av mig själv precis som allt annat jag hade med mig den sommaren: ryggsäcken, tältet, sovsäcken, vattenrenaren, spritköket och den lilla brandgula visselpipan som jag hade istället för skjutvapen. Det var de ting jag kände väl och kunde förlita mig på, de ting som hjälpte mig att överleva. Jag blickade ut över träden nedanför mig, de höga kronorna som vajade för den varma vinden. De fick gärna behålla mina kängor, tänkte jag när jag såg ut över det gröna havet. Det var utsikten som gjort att jag valt att rasta just här. Nu var det eftermiddag i mitten av juli och jag hade långt till civilisationen, många mil kvar till det ensligt belägna postkontor där jag skulle hämta nästa proviantpaket. Det kunde förstås komma någon annan vandrare på stigen, men det gjorde det ytterst sällan. Jag brukade vandra i flera dagar utan att se en människa. Och förresten spelade det ingen roll om det kom någon eller ej. Det här var min egen grej. Jag såg fundersamt på mina bara, sargade fötter med de återstående tånaglarna. De var alldeles likbleka till strax ovanför fotleden där ullstrumporna slutade. Där ovan kom de muskulösa, solbrända och håriga vaderna som var fulla med lort, blåmärken och skrapsår. Jag hade börjat vandringen i Mojaveöknen och tänkte inte ge mig förrän jag stod vid Columbiafloden med handen på en bro som spände över gränsen mellan Oregon och Washington och som bar det storvulna namnet Bridge of the Gods, gudarnas bro. Jag vände mig norrut, där bron lyste som en ledfyr för min inre syn. Jag vände mig åt det håll jag kom ifrån, söderut mot 14

12 vildmarken som hade lärt upp och läxat upp mig, och jag övervägde alternativen. Det fanns bara ett, det visste jag. Det fanns alltid bara ett. Att fortsätta gå. 15

13 del i De tiotusen tingen Att bryta sönder detta stora block drar säkert med sig större sprickor william shakespeare Antonius och Kleopatra (ö. Jan Ristarp)

14 1 De tiotusen tingen Min tremånaders solovandring på Pacific Crest-leden började på många ställen. Dels i det första impulsiva infallet att göra det, dels i det andra och mer överlagda beslutet att göra verklighet av infallet och dels under de veckor då jag handlade och packade och förberedde mig inför vandringen. Jag skulle säga upp mig från ett restaurangjobb och slutföra en skilsmässa och sälja nästan varenda pinal jag ägde och säga hejdå till alla vänner och åka till mammas grav en sista gång. Jag skulle köra tvärs över halva landet från Minneapolis till Portland i Oregon och ett par dagar efter det flyga till Los Angeles och ta mig ut till den lilla staden Mojave och därifrån lifta till ett ställe där vandringsleden korsade en landsväg. Först där började äntligen själva vandringen. Den begynnelsen följdes omedelbart av den bistra insikten om vad fotvandring innebar och ganska snart av beslutet att lägga av eftersom hela projektet var rubbat och meningslöst och sjukt jobbigt och mycket värre än jag hade trott, och eftersom jag var otroligt illa rustad för det. Och sedan gjorde jag det faktiskt alldeles på riktigt. Jag höll ut och gjorde det trots alla motgångar. Trots björnarna och skallerormarna och spillningen efter pumorna jag aldrig såg, trots blåsorna och sårskorporna och skrapsåren och skärsåren. Trots utmattningen och umbärandena, trots kölden och hettan, enformigheten och smärtan, törsten och hungern, stoltheten och spökena som hemsökte mig under de 180 milen jag gick från Mojaveöknen ända upp till Washingtons gräns. Och när jag sedan faktiskt hade gjort det, gått så många mil 19

15 under så många dagar, då gick det upp för mig att det jag hade trott vara begynnelsen i själva verket inte alls var det. Att min långa vandring inte alls hade börjat i samma ögonblick som jag fick ingivelsen till den. Den hade börjat långt innan jag ens kunnat föreställa mig den, nämligen fyra år, sju månader och tre dagar tidigare i ett litet rum på Mayokliniken i Rochester i Minnesota i den stund jag fick beskedet att min mamma skulle dö. Jag var klädd i grönt. Gröna byxor, grön blus och grön rosett i håret. Ensemblen var sydd av mamma hon hade sytt kläder åt mig sedan jag var liten. En del av plaggen var en ren fröjd att ha på sig, andra inte. Den gröna byxdressen tillhörde inte favoriterna, men jag hade ändå på mig den: som en offergåva, som en botgörelse, som en amulett. Hela den gröna byxdressens dag följde jag med mamma och min styvfar Eddie från provtagning till provtagning på våning efter våning genom hela kliniken med en bön klampande i huvudet, fast egentligen är bön inte rätt ord för det som klampade. Jag var inte ett dugg ödmjuk inför Gud. Jag trodde inte ens på Gud. Bönen löd inte: Gode Gud, ha förbarmande med oss. Här skulle minsann inte tiggas om något förbarmande. Det behövdes inte. Mamma var fyrtiofem. Hon såg kärnfrisk ut. I många år hade hon ätit nästan helt vegetariskt. För att slippa använda bekämpningsmedel hade hon sått ringblommor bland grödan i köksträdgården. Mina syskon och jag hade fått svälja hela vitlöksklyftor när vi var förkylda. Folk som min mamma fick inte cancer. Det skulle proverna på Mayokliniken visa och därmed vederlägga det läkaren i Duluth hade sagt. Det var jag bergsäker på. Hur kompetent kunde en läkare i Duluth vara? Vad var över huvud taget Duluth? Duluth! En insnöad bonnahåla där läkare som inte visste vad de yrade om kunde säga till en fyrtiofemårig nästanvegetarian som käkade vitlök och bara använde naturmedicin och inte rökte att de hade långt framskriden lungcancer, det var vad det var. De kunde dra åt helvete. Och så löd min bön: Draåthelvetedraåthelvetedraåthelvete. Ändå befann sig mamma nu på Mayokliniken och blev alldeles 20

16 slut om hon var tvungen att stå på benen mer än tre minuter i sträck. Vill du åka rullstol? frågade Eddie när vi kom till en rad sådana som stod i en lång korridor med heltäckningsmatta. Hon behöver ingen rullstol, sa jag. En liten stund bara, sa mamma och formligen rasade ihop i en, och hennes blick mötte min innan Eddie rullade iväg henne mot hissen. Jag gick bakom och tillät mig inte att tänka en enda tanke. Vi var på väg upp för att träffa den sista doktorn äntligen. Den riktiga doktorn, sa vi om honom. Han som skulle dra slutsatser av alla fakta som samlats in om mamma och tala om för oss hur det egentligen låg till. När hissen började röra sig uppåt sträckte mamma ut handen, drog lite i mina byxor och gnuggade belåtet den gröna bomullen mellan tumme och pekfinger. Perfekt, sa hon. Jag var tjugotvå, lika gammal som hon varit när hon väntade mig. Hon skulle lämna mitt liv vid samma tid som jag kommit in i hennes, tänkte jag. Av någon anledning dök den meningen upp färdigformulerad i huvudet på mig och tystade tillfälligt Draåthelvete-mantrat. Det var nära att jag vrålade av smärta. Det var nära att jag kvävdes av vetskapen jag hade innan jag fick visshet. Jag skulle få leva resten av livet utan mamma. Med hela min viljestyrka trängde jag bort det faktumet. Jag kunde inte tillåta mig att tro på det just där och då i hissen om jag ville fortsätta att leva och andas, så jag tillät mig att tro något annat istället. Som att om en läkare skulle tala om för en att man snart skulle dö skulle det ske i ett rum med blankpolerat träskrivbord. Jag trodde fel. Vi blev visade till ett undersökningsrum där en sköterska bad mamma att ta av sig blusen och sätta på sig en vit bomullsrock med snören som hängde utmed sidorna. Mamma gjorde det och satte sig sedan på en vadderad brits med ett vitt papperslakan över. För minsta rörelse hon gjorde knastrade det som en flammande eld av papperets frasande under henne. Jag såg hennes bara rygg, den lilla mjuka utbuktningen nedanför midjan. Inte skulle hon dö. Det var hennes nakna rygg ett bevis på, tyckte 21

17 jag. Jag stod och stirrade på den när den riktiga doktorn kom in i rummet och sa att mamma skulle leva ett år till i bästa fall. Han förklarade att de inte tänkte försöka bota henne eftersom hon inte kunde botas. Det gick inte att göra något, sa han. Det var vanligt att lungcancer upptäcktes så sent. Men hon röker ju inte, invände jag, som om det gick att resonera med honom om diagnosen, som om cancer var något som framskred resonligt och förhandlingsbart. Inte sedan hon var ung. Hon har inte rökt på många år nu. Läkaren skakade sorgset på huvudet och fortsatte. Han hade sitt jobb att sköta. De kunde försöka mildra ryggsmärtorna med strålning, erbjöd han. Då skulle eventuellt tumörerna som växte längs hela ryggraden minska i storlek. Jag grät inte. Jag bara andades. Vidrigt. Medvetet. Och glömde sedan att andas. En gång hade jag svimmat av raseri, när jag var tre år och höll andan för att jag inte ville stiga upp ur badkaret. Jag mindes det inte själv. Vad gjorde du? Vad gjorde du? hade jag ofta frågat mamma när jag var liten, fått henne att berätta om och om igen och häpnat över min egen våldsamma viljestyrka. Hon hade hållit fram händerna och sett mig bli blå i ansiktet, svarade hon varje gång. Hon hade väntat tills mitt huvud föll i hennes kupade händer och jag tog ett andetag och kvicknade till igen. Andas. Får jag rida? frågade mamma den riktige doktorn. Hon satt med händerna hårt knäppta i knät och fotlederna krokade om varandra. Fjättrad vid sig själv. Som svar tog han en blyertspenna, ställde den på sin spets på handfatskanten och knackade hårt med den. Det här är din ryggrad efter strålningen, sa han. En hård smäll och benen kan smulas sönder som ett torrt kex. Vi gick till damtoaletten, låste in oss i varsitt bås och grät. Vi sa inget till varandra. Inte för att vi kände oss så ensamma i vår sorg, utan för att vi var så sammansvetsade i den, som en enda kropp istället för två. Mamma lutade sig mot dörren; jag kände tyngden av hennes kropp, och när hon långsamt slog handflatorna mot den skakade hela raden av bås. Efter ett tag gick 22

18 vi ut, tvättade händer och ansikte, såg på varandra i den skarpt upplysta spegeln. Vi blev skickade till apoteket att vänta. Jag satt mellan mamma och Eddie i min gröna byxdress och den gröna rosetten som otroligt nog satt i håret än. Där satt en stor skallig pojke i knät på en äldre man. Där satt en kvinna vars ena arm svängde lealös från armbågen. Hon höll den stelt med andra handen och försökte lugna den. Hon väntade. Vi väntade. Där var en vacker mörk hårig kvinna i rullstol. Hon hade lila hatt och en rad diamantringar på fingrarna. Vi kunde inte låta bli att glo på henne. Hon pratade spanska med dem som flockades runt henne hennes släktingar och kanske hennes man. Tror du hon har cancer? väste mamma till mig. Eddie satt på andra sidan om mig, men jag förmådde inte se på honom. Gjorde jag det skulle både han och jag smulas sönder som torra kex. Jag tänkte på min storasyster Karen och min lillebror Leif. På min man Paul och på mormor och morfar och min moster, som bodde flera hundra mil bort. Vad de skulle säga när de fick veta. Hur de skulle gråta. Min bön hade ändrats nu: Ett år, ett år, ett år. De två orden bultade som hjärtslag i bröstet på mig. Så länge skulle mamma leva. Vad tänker du på? frågade jag henne. I högtalarna i väntrummet spelade en låt. Det var bara melodin och ingen sång, men mamma kunde texten och sjöng dämpat med i låten istället för att svara på min fråga. Paper roses, paper roses, oh how real those roses seemed to be, sjöng hon. Den sången lyssnade jag mycket på som ung. Lustigt egentligen. Att jag lyssnar på samma sång nu. Det hade man väl aldrig trott då. Just då ropades mammas namn upp: hennes recept var expedierat. Hämtar du medicinen åt mig, sa hon. Säg vem du är. Tala om att du är min dotter. Visst var jag hennes dotter, men inte enbart. Jag var Karen, Cheryl, Leif. Karen Cheryl Leif. KarenCherylLeif. Så länge jag levat hade våra namn smält samman till ett enda i mammas mun. Hon viskade det och ropade det, väste det och jollrade det. Vi 23

19 var hennes barn, hennes kompisar, slutet av henne och början. Vi turades om att åka bredvid henne i framsätet. Älskar jag er såhär mycket? brukade hon fråga och hålla upp händerna en decimeter isär. Nej, sa vi och log illmarigt. Älskar jag er såhär mycket då? frågade hon med lite längre mellan händerna, och så frågade hon om gång på gång på gång. Men hur långt hon än sträckte ut armarna förslog det aldrig. Hennes kärlek till oss gick inte att mäta upp. Den kunde inte kvantifieras eller inneslutas i något. Den var de tiotusen tingen i Tao Te Chings universum och tiotusen till. Hennes kärlek var orkanartad och oreserverad och ohämmad. Varje dag körde hon på max. Hon var dotter till en yrkesmilitär och hade fått en katolsk uppfostran. Innan hon fyllde femton hade hon bott i fem delstater och två länder. Hon älskade hästar och Hank Williams och hade en bästis som hette Babs. Hon gifte sig med pappa när hon var nitton och gravid. Tre dagar senare fick hon stryk av honom. Hon stack och kom tillbaka. Stack och kom tillbaka. Hon fann sig inte i det, fast gjorde det ändå. Han knäckte näsan på henne. Han krossade porslinet. Han släpade henne i håret längs en trottoar mitt på ljusa dagen tills hennes knän var sönderskrapade. Men han kunde inte knäcka henne. När hon var tjugoåtta lyckades hon lämna honom för gott. Hon var ensam med KarenCherylLeif bredvid sig i framsätet. Vid den tiden bodde vi i en småstad en timmes bilväg utanför Minneapolis, flyttade från hyreslägenhet till hyreslägenhet i olika områden med bedrägligt tjusiga namn: Mill Pond och Barbary Knoll, Tree Loft och Lake Grace Manor. Hon hoppade från jobb till jobb. Hon var servitris först på ett ställe som hette The Norseman och sedan på ett som hette Infinity och där personalen skulle ha på sig en svart t-shirt med texten ta för dig i regnbågsglitter över bysten. Hon jobbade dagskift i en fabrik som tillverkade plastkärl för förvaring av starkt frätande vätskor och tog med sig kasserade exemplar hem, brickor och lådor som spruckit eller blivit kantstötta eller skeva i maskinen. Vi hade dem som leksaker: sängar åt dockorna, ramper åt bilarna. Hon jobbade och jobbade och jobbade, och ändå var vi fattiga jämt. Vi fick statssubventionerad ost och mjölkpulver, matkuponger och sjukvårdskort 24

20 och om jularna julklappar från olika väl görenhetsföreningar. Vi lekte kull och rött ljus och charader medan vi väntade på att välgörenhetscheckarna skulle komma vid postfacken som bara kunde öppnas med nyckel. Vi är inte fattiga, sa mamma gång på gång, för vi är rika på kärlek. Hon blandade karamellfärg i sockervatten och låtsades tillsammans med oss att det var en viss dricka. Sarsaparill eller Orange Crush eller lemonad. Önskas påfyllning, fröken? frågade hon med snobbigt brittiskt uttal och varenda gång skrattade vi så vi kiknade. Hon bredde ut armarna så mycket hon kunde och frågade hur mycket och den leken tog aldrig slut. Hon älskade oss mer än alla namngivna ting i hela världen. Hon var optimistisk och lugn, utom någon gång emellanåt när hon blev arg och gav oss smisk med en träslev. Eller den gången när hon vrålade HELVETE och brast i gråt för att vi inte städade vårt rum. Hon var snäll och förlåtande, generös och naiv. Hon var ihop med män som hette Killer och Doobie och Motorcycle Dan och en kille som hette Vincent och gillade att åka slalom. Männen brukade ge oss fem dollar att gå och köpa godis för så att de fick vara ifred hemma med mamma. Titta åt båda hållen, ropade hon efter oss när vi drog iväg som en flock utsvultna hundar. När hon träffade Eddie trodde jag inte att det skulle hålla eftersom han var åtta år yngre än hon, men de blev förälskade ändå. Karen och Leif och jag blev också förälskade i honom. Han var tjugofem när vi träffade honom och tjugosju när han gifte sig med mamma och lovade att vara pappa åt oss, och han var snickare och kunde bygga och laga vad som helst. Vi lämnade hyresområdena med de flotta namnen och flyttade med honom till en hyrd fallfärdig bondgård som hade stampat jordgolv i källaren och var målad utvändigt i fyra olika färger. Vintern efter att de gift sig ramlade Eddie ner från ett tak på jobbet och bröt ryggen. Ett år senare tog han och mamma ersättningen på tolvtusen dollar som han fått och köpte fyrtio hektar i Aitkin County en och en halv timme från Duluth. De betalade kontant för marken. Där fanns inget hus. Ingen hade byggt där förut. Våra fyrtio hektar var en fyrkant med träd och buskar och ogräs, sumpiga 25

21 gölar och träsk med kaveldun som var precis likadana som alla andra träd och buskar och ogräs och kaveldun som omgav dem på alla håll. De första månaderna som markägare följde vi ofta tomtgränsen på de båda sidor som inte avgränsades av vägar, banade oss fram genom terrängen som om vi på så sätt skulle erövra vår mark och skärma av den från omvärlden. Och så sakteliga blev den också vår. Träd som förut hade sett ut som alla andra kände jag snart igen lika lätt som vänners ansikten i en folkmassa; de gjorde gester åt mig med grenarna och vinkade med sina lövhänder. Särskilda grästuvor och utkanterna av det nu välbekanta träsket blev landmärken, vägvisare som inga andra än vi kunde tyda. Så länge vi bodde kvar i den lilla staden en timmes väg från Minneapolis kallade vi det landet. I ett halvår åkte vi bara till landet på helgerna och slet som galningar för att få bukt med en plätt där vi kunde bygga ett skjul med ett enda rum där vi fick plats att sova alla fem. I början av juni när jag var tretton flyttade vi ut till landet för gott. Rättare sagt flyttade mamma, Leif, Karen och jag dit tillsammans med våra båda hästar, våra katter och hundar och en kartong med tio hönskycklingar som mamma fick på köpet när hon handlade en säck hönsmat i foderbutiken. Eddie fortsatte köra upp på helgerna under sommaren och flyttade först på hösten. Han hade äntligen blivit så bra i ryggen att han kunde jobba igen, och han hade fått ett snickarjobb under högsäsongen som han inte hade råd att tacka nej till. KarenCherylLeif var ensamma med mamma igen, precis som under åren då hon varit ensamstående. Oavsett om vi sov eller var vakna den sommaren var vi knappt utom synhåll för varandra och vi träffade sällan någon annan. Vi bodde tre mil från två småstäder: Moose Lake i öster och McGregor i nordväst. Till hösten skulle vi börja i skolan i den mindre av dem, McGregor med 400 invånare, men hela sommaren var det bara vi och mamma (förutom enstaka besökare i form av avlägset boende grannar som kom fram och hälsade). Vi käbblade och pratade och hittade på skämt och andra tidsfördriv. Vem är jag? frågade vi varandra gång på gång. I den leken skulle den som var tänka på någon, kändis eller vanlig person, och 26

22 de andra skulle gissa vem med hjälp av ett oändligt antal ja- och nej-frågor: Är du man? Är du amerikan? Är du död? Är du Charles Manson? Den lekte vi medan vi i jord som fått reda sig själv i årtusenden odlade upp en trädgård som skulle förse oss med mat för hela vintern, och medan bygget av huset i andra änden av tomten gick framåt med god fart; vi hoppades kunna flytta in i det i slutet av sommaren. Hela tiden var vi omsvärmade av mygg, men mamma tillät inga kemiska insektsmedel som fördärvade hjärnan, förgiftade naturen och hade skadlig inverkan på kommande generationer. Istället uppmanade hon oss att smörja in oss med pepparmintsolja. På kvällarna blev det en tävling att räkna myggbetten i skenet av levande ljus. Resultaten kunde vara sjuttionio, åttiosex och hundratre. En vacker dag kommer ni att tacka mig för det här, sa mamma alltid när vi syskon beklagade oss över allt vi inte hade längre. Vi hade visserligen aldrig levat i överflöd eller ens som folk i medelklassen, men vi hade i alla fall haft moderna bekvämligheter. Det hade alltid funnits teve i huset, för att inte tala om wc och en kran där man kunde ta ett glas vatten. I vår nybyggartillvaro innebar de mest grundläggande behov att man var tvungen att utföra en lång rad jobbiga, slitiga och enformiga sysslor. Köket bestod av ett gasolkök, ett gnistskydd, ett gammaldags isskåp som Eddie hade byggt och som man måste ha riktig is i för att kunna hålla någonting tillnärmelsevis svalt, en diskbänk lutad mot en av skjulets ytterväggar samt en vattenhink med lock på. Var och en av dessa beståndsdelar var bara marginellt mer arbetsbesparande än arbetskrävande och måste ständigt skötas och underhållas, fyllas och tömmas, kånkas och slängas, pumpas och primas och passas. Karen och jag delade säng på ett sovloft som var så nära taket att vi knappt kunde sitta upp. Leif sov någon meter bort på en egen liten upphöjd säng och i en säng på golvet låg mamma, och på helgerna även Eddie. Varje natt var som ett pyjamasparty där vi pratade varandra till sömns. I taket satt ett fönster som var lika långt som sängen där Karen och jag låg med den genomskinliga rutan bara en halvmeter ovanför. Varje natt hade jag den svarta 27

23 himlen och de klara stjärnorna till hänförande sällskap; det hände att jag såg deras skönhet och upphöjdhet så tydligt att jag drabbades av den svidande insikten att mamma hade rätt. Att jag skulle bli tacksam en vacker dag, ja, att jag faktiskt var tacksam redan, att jag kände något växa inom mig som var starkt och sant. Det var det där som växte inom mig som jag hade erinrat mig flera år senare, när sorgen fått hela tillvaron att komma på drift. Det var det som fick mig att tro att jag skulle kunna hitta tillbaka till den jag varit genom att vandra på Pacific Crest-leden. Till halloween flyttade vi in i huset som vi byggt av träd och spillvirke. Där fanns varken el eller rinnande vatten eller telefon eller inomhustoa eller ens ett enda rum med dörr. Under hela min tonårstid höll Eddie och mamma på och byggde till och byggde ut och bättrade på det. Mamma anlade en rejäl trädgård och konserverade och lade in och frös in grönsaker om höstarna. Hon tappade saven ur träden och gjorde lönnsirap, hon bakade bröd och kardade ull och tillverkade egen växtfärg av maskrosor och broccoliblad. Jag blev äldre och började college på en skola som hette St. Thomas och låg i St. Paul-Minneapolis-området, men inte utan mamma. I mitt antagningsbesked nämndes att elevernas föräldrar fick studera på skolan kostnadsfritt. Mamma trivdes visserligen med nybyggarlivet, men hon hade alltid velat läsa vidare. Vi skojade om det där tillsammans och begrundade det sedan på varsitt håll. När vi sedan diskuterade det igen sa mamma att hon ju var fyrtio och för gammal för att gå på college, och det invände jag inte mot. Dessutom tog det tre timmar att köra till skolan. Vi vred och vände på saken tills vi hittat en lösning: hon skulle också gå på St. Thomas, men vi skulle leva skilda liv och jag skulle ange tonen. Jag skulle bo på skolans internat och hon pendla med bil. Om vi råkade mötas på skolan skulle hon inte låtsas om mig såvida jag inte hälsade först. Fast det blir säkert ingenting av det, sa hon när vi hade kommit så långt i planerna. Jag klarar det antagligen inte. Som förberedelse höll hon koll på det jag gjorde de sista månaderna i high school, finslipade studievanan genom att göra lika mycket skolarbete som jag. Hon skrev av alla mina stenciler, skrev uppsat- 28

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting EN HITTA PÅ-SAGA AV MALIN NORLANDER Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting 2012 Malin Norlander E-bok ISBN 978-91-7477-113-8 Pupill förlag Det var en gång en

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer Luften var ljummen, gruset var solvarmt och sista lektionen för dagen var gymnastik. Vi spelade

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Publicerat med tillstånd Vara vänner Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Vara vänner Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2012 Kapitel 2 Edvin stod redan ute på gården när porten smällde igen bakom Jacks rygg. Han hade ansiktet vänt mot himlen och tungan ut - sträckt så långt som det bara var möjligt. En vit snöflinga hade just

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Drakens mysterier Av Jonatan Wiman Hej detta är en bok som kommer att handla om medeltiden. Där jag kommer att hitta nya vänner och hitta på mysterier. Men det kommer också hända hemska saker. 1 Kapitel

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan.

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Kap 1 hej Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Min bästa vän heter Emil, Emil gillar fotboll och innebandy.

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den lilla bergsbyn Aljustrel nära Fatima i Portugal märkte ingenting ovanligt. Som vanligt hade de gått upp före gryningen, ätit frukost och vallat föräldrarnas

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET:

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET: ANGELINA SJÖBERG Kapitel 1 I SKOLAN Hej! Jag heter Lina och jag är 10 år och jag går på Nivirena skolan. Min bästa kompis heter Alice. Jag har långt brunt hår och jag är 1,37 meter hög. Jag är rädd för

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5 Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1 Kapitel 2 Sida 2 Kapitel 3 Sida 3 Kapitel 4 Sida 4 Kapitel 5 Sida 5 Kapitel 1 Hej jag heter Pontus Sjöström och är 15 år. Jag bor i Nacka med mina föräldrar och två

Läs mer

Mina nio liv utan röd tråd

Mina nio liv utan röd tråd Mina nio liv utan röd tråd Marie Lind Strömblad Sida 1 Mina nio liv utan röd tråd Copyright 2012, Marie Lind Strömblad Ansvarig utgivare: Marie Lind Strömblad Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1397-2

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Spegeln. Läs novellen Spegeln och besvara frågorna.

Spegeln. Läs novellen Spegeln och besvara frågorna. Spegeln Läs novellen Spegeln och besvara frågorna. Spegeln Anton Chekhov Nyårsafton. Nellie, dottern till en jordägare och general, en ung och vacker flicka som dag och natt drömde om att gifta sig, satt

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? Frågor Noa gör upp eld av gör upp eld 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? 4. Vem hör när Noa ropar Hjälp!? 5. Vem släcker elden? FRÅGOR

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Vilda kommer till stan

Vilda kommer till stan 1 2 Vilda kommer till stan Mitt i Tuvebo ligger en vacker liten sjö vid namn Gerdsken. Runt sjön slingrar sig en promenadväg och utmed den ligger det små hus och en och annan gräsplätt. Rätt många badplatser

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Den magiska dörren. Kasper Lindström

Den magiska dörren. Kasper Lindström Den magiska dörren Kasper Lindström Kapitel 1. Hej Hej! Jag heter Marcus berg och jag är 12 år jag går i Centralskolan i Sundsvall. Min klass är ganska stökig. Min bästis heter Johan och vi har känt varandra

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer