Figur 23: Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten (Tillkommer ERTMS) 186(250)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Figur 23: Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten (Tillkommer ERTMS) 186(250) 2009-04-21"

Transkript

1 185(250) Detta är förstås ytterst hämmande för den transportintensiva industrin som till stor del är beroende av effektiva järnvägstransporter. Norrbotniabanan skulle medföra stora mernyttor för investeringarna Botniabanan och Ådalsbanan samt övriga anslutande stråk Malmbanan, Haparandabanan och Ostkustbanan som därmed ej kan realiseras. Till exempel medför den ett ökat resandeunderlag för persontrafiken men också systemeffekter för godstrafiken, som att längre tåg och tyngre tåg kan framföras i ett sammanhållet system som binder ihop hela det strategiska godsnätet. De senaste årens ökning av bränslepriser har inneburit att allt kortare transporter blir ekonomiskt lönsamma att flytta över på järnväg. För regionens inland har det inneburit att Inlandsbanans och tvärbanornas möjligheter att svara för skogstransporter efterfrågas allt mer. Bristerna på dessa banor kommer förmodligen att förvärras och ytterligare investeringar kommer att bli nödvändiga. Ett exempel på detta är tvärbanan Hällnäs-Lycksele-Storuman där detta blir tydligt redan i närtid. Dessa brister har även koppling till vägsystemet då transporterna till stor del går på lastbil på smala, krokiga inlandsvägar där brister i bärighet förekommer. Även den ökande gruvindustrin i Västerbottens inland är till stor del hänvisad till vägtransporter idag. En strategi med ökad kapacitet på järnväg i kombination med strategiskt placerade omlastningsterminaler och ett anpassat vägnät ger en bättre transportekonomi och kan öka regionens produktion och även dämpa befolkningsminskningen i inlandskommunerna.

2 Figur 23: Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten (Tillkommer ERTMS) 186(250)

3 187(250) Investeringar i Dalarna och Gävleborg Investeringar enligt direktiv och närtidssatsning E4 är strategiskt viktig för hela Norrlands utveckling i de flesta avseenden: framkomlighet och tillförlitlighet för långväga gods, arbetspendling på flera delsträckor, besöksnäringar både sommar och vinter mm. Hastighetsöversynen har hittills inneburit generellt försämrad tillgänglighet i norra Gävleborg. Störst har restidsförlusterna varit från Enånger och vidare norrut mor Sundsvall. Genom färdigställandet av E4 Enånger-Hudiksvall kommer effekterna av hastighetsöversynen inte bara att avhjälpas utan även att förbättras när det gäller tillgängligheten. Investeringen längs Ostkustbanan med nya mötesstationer leder till förbättrad kvalitet för befintliga tåg i form av minskad risk för förseningar. X-trafik kan utöka regionaltågstrafiken mellan Hudiksvall/Gnarp och Sundsvall. Detta ger fler avgångar för pendlare mot Sundsvall. Fler godståg kan också köras, till exempelkombitåg som ska angöra terminalerna i Umeå, Sundsvall och Gävle. Dubbelspårsutbyggnaden mellan Skutskär och Furuvik leder till förbättrade pendlingsmöjligheter såväl kring Gävle som i interregionaltrafiken i relationen Gävle-Stockholm. Åtgärden innebär kortare restider och möjlighet till utvecklad regionaltågstrafik. Investeringen leder också till att godstågstrafiken kan utökas till exempeli relationen Gävle hamn Stockholm norra. Förstärkning av kapaciteten på tvärbanan Söderhamn-Kilafors möjliggör det effektivaste vägvalet för godstrafiken som leds via Botniabanan mot södra Sverige. I Dalarna finns en stark basindustri som till stor del använder järnvägen för sina in- och uttransporter. Bergslagsbanan utgör ett tungt godsstråk för flera av dessa industrier medan Godsstråket genom Bergslagen utgör ett starkt godsstråk för genomgående godstrafik från norra till södra Sverige. Direktanslutningen från SSAB Borlänges anläggning via en ny växelförbindelse i Domnarvet leder till effektivare godstransporter Investeringar som tillkommer i ramnivå Genom färdigställandet av E4 Enånger-Hudiksvall kommer tillgängligheten att förbättras. Tillgänglighetsförbättringen knyter samman de större orterna längs Norrlandskusten och skapar förutsättningar för vidgade arbetsmarknadsregioner. Genom utbyggnaden av objekten kommer hela E4 genom Gävleborg att vara mötesseparerad med god trafiksäkerhetsstandard. Boendemiljö förbättras väsentligt i de tätorter och för randbebyggelsen längs nuvarande E4. Sträckan Kongsberget Gnarp på E4 söder om Sundsvall kommer att färdigställas under perioden, med detta objekt är sträckan fram till Sundsvall mötesseparerad. Rv 56 har en viktig funktion i den övergripande infrastrukturen för godstrafik. En betydande del av godstransporterna på väg i relationerna Norrland-Södra Sverige-Kontinenten går längs väg 56 och

4 188(250) slipper på detta sätt belasta vägtransportsystemet i stockholmsområdet. Utbyggnaden av rv56 Valsjön- Mackmyra tpl är den mest angelägna delsträckan att åtgärda för att förbättra framkomlighets- och trafiksäkerhetsstandarden. Rv 71 är viktig för att turistindustrin i Dalarna ska kunna utvecklas. Sälen är redan norra Europas största vinterdestination som kommer att utvecklas ytterligare under de närmaste åren. Flera delsträckor på väg 71 behöver rustas upp och Dala Järna-Vansbro är en av dessa. Objektet är även viktigt för arbetspendlingen och kan tillsammans med andra väginvesteringar knyta samman tätorter längs vägarna 70 och 71 till en vidgad arbetsmarknadsregion. Utöver namngivna objekt bedömer vi att utbyggnader på riksväg 70 kan inrymmas i potterna för trimningsåtgärder. Totalt behöver en sträcka av cirka 100 kilometerbyggas om till mötesfri landsväg. På sträckan Brovallen-Avesta och Borlänge-Djurås sker detta med mitträcke. På övriga sträckor prövas 2+1 och 1+1-väg och räffling/målning beroende på behov och andra förutsättningar. Åtgärderna förbättrar trafiksäkerhet, tillgänglighet och tillförlitlighet och har stor betydelse för såväl arbetspendlare, näringsliv, gods- och skogstransporter samt turism. I Mora (E45/rv 70) och Ludvika (rv 50) medför en omfattande genomfartstrafik av tunga transporter och betydande lokal trafik problem med buller- och luftkvalitet, skapar barriärer, otrivsamma miljöer och bristande trafiksäkerhet. Förbifartslösningar har prövats men är dyra och är inte samhällsekonomiskt motiverade. Genom kombination av åtgärder enligt fyrstegsprincipens första tre steg kan kostnadseffektivare lösning av problemen uppnås. Lösningarna innebär att transportsystemet utvecklas i samspel med övrigt samhällsbyggande till stadsutvecklingsprojekt. Orternas identitet stärks med en attraktiv boendemiljö, utvecklad handel och förbättrade villkor för näringslivet. Investeringar på Dalabanan finansieras genom brukaravgifter och leder till kortare restider i relationen Falun/Borlänge-Stockholm och möjlighet att utöka tågantalet. Därmed ökar pendlingsmöjligheterna såväl regionalt som mot Uppsala/Stockholm. Investeringen ger också möjlighet att utöka turisttrafik på järnväg då Mora kommer att bli en viktig bytespunkt för kollektiva resor till Sälen Idre och Grönklittområdet Ytterligare förstärkningar längs Ostkustbanan med tre nya mötesstationer leder till förbättrad kvalitet för befintliga tåg som en mindre förbättring i avvaktan på möjlighet att bygga partiella dubbelspår Sundsvall-Gävle. Investeringen i farleden till Gävle hamn syftar till att fördjupa och bredda farleden så att större fartyg kan passera utan särskilda rekommendationer och så att de internationella riktlinjerna uppfylls. Säkerheten och lastförmågan ökar väsentligt. Ytterligare förstärkning av landtransporterna till/från hamnen är önskvärda och i den utökade ramnivån kan en ny hamnbanan inrymmas Investeringar som tillkommer i ramnivån + 15 procent

5 189(250) Den försämrad tillgänglighet som hastighetsöversynen lett till i Dalarna berör främst Borlänges och Ludvikas omland. Genom utbyggnaden av riksväg 70 söder om Borlänge kompenseras en del av dessa brister. Förbättringen innebär att arbetspendling in mot Borlänge underlättas och att boendemiljön förbättras i områden som idag har smittrafik på grund av kapacitetsbrister på det överordnade trafiknätet. Med utbyggnaden av Vattnäs-Trunna åtgärdas den mest angelägna delen av E45 genom Dalarna. Nuvarande väg går genom ett naturskönt jordbrukslandskap med höga kulturvärden. Boende kring nuvarande väg störs dock kraftigt av trafiken som även är ett trafiksäkerhetsproblem främst för oskyddade trafikanter. Utbyggnaden förbättras tillgängligheten mellan Mora och Orsa liksom trafiksäkerhet och boendemiljö. Investeringar på tvärbanan Kilafors-Holmsveden höjer kapaciteten på Norra stambanan och möjliggör en utökad godstrafik till Norrland. Åtgärderna ger också möjlighet till utökad pendling mellan Ljusdal och Gävle. En förstärkning av alternativa vägar från Norrland till Göteborg, det så kallade Väster om Vänern, som ett alternativ till att köra tågen via Hallsberg och den hårt belastade Västra stambanan kan genomföras. Åtgärder på sträckorna Falun-Borlänge samt Gävle-Storvik medger ökad transportkvalitet för befintlig trafik. Ny spåranslutning till Gävle hamn och elektrifiering av befintlig bana ger minskad sårbarhet och effektivare godstransporter. Åtgärden har koppling till ny kombiterminal i norra Stockholm då kombitransporter förväntas tas emot i Gävle hamn för att sedan transporteras på järnväg till Rosersberg. Ytterligare kapacitetsinvesteringar på sträckan Storvik-Frövi möjliggör en utökad godstrafik från Norrland till södra Sverige Kvarstående större brister Det finns ett stort behov av åtgärder som ger en säker framkomlighet på riksväg 70 mellan Borlänge och Mora. Förutsättningarna för att skapa vidgade arbetsmarknader genom åtgärder i vägtransportsystemet är här bättre än på de flesta andra håll i regionen. Dessutom behövs ytterligare åtgärder för att kompensera för tillgänglighetsförsämringarna som hastighetsöversynen inneburit. Basindustrin Gävleborg/Dalarna svarar för en betydande del av Sveriges exportinkomster. Riksväg 56 och riksväg 80 har inte en tillräckligt god standard för att svara upp mot de behov som ställs på godstransporterna mot Göteborg och kontinenten. Besöksresandet med bil innebär stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Speciellt vintertid är turisttrafiken mot Dalafjällen intensiv med stora framkomlighetsproblem. Problemen kan

6 190(250) bara till en viss del avhjälpas med vägåtgärder. En samverkan mellan trafikslagen måste ske och turistindustrin är en viktig part när det gäller att finna lösningar. Investeringsförslagen ovan innebär ett första steg till att kunna utveckla godstrafiken på järnväg från Norrland till övriga delar av landet samt persontrafiken längs stråket Stockholm-Umeå. Investeringarna medger dock inte någon större utökning av dagens trafik utan att försämra restider och transporttider för befintliga tåg. Botniabanans fulla potential kan därmed inte utnyttjas. Den begränsade utvecklingen av såväl persontrafik som godstrafik till och från Norrland beror på att man idag nått kapacitetstaket på såväl Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall som på Norra stambanan mellan Ånge och Storvik Upprustning av delen Ställdalen-Kil innebär att fler tåg kan köras Borlänge-Göteborg. För att få en fungerande relation mellan Norrland och Göteborg krävs ytterligare åtgärder i form av anpassning av hastigheten som utökad kapacitet. Investeringarna medger bättre förutsättningar för persontrafiken i relationen Dalarna-Stockholm. Det finns dock ett kvarstående behov av att höja kapaciteten på Dalabanan så att man i framtiden kan ha fler avgångar mellan Stockholm och Dalarna.

7 Figur 24: Investeringar i Dalarna och Gävleborg 191(250)

8 192(250) Investeringar i Stockholm, Mälardalen och Gotland Investeringarna i Stockholms län och Mälardalen skapar bättre förutsättningar för långväga gods, distributionstrafik, dagliga persontransporter och sällanresor, bland annat genom att de ger avlastning på trängselproblematiken, skapar nya resmöjligheter och i vissa fall nya förbindelselänkar. De flesta av objekten effektiviserar befintliga delar i transportsystemet och skapar synergieffekter. Resor och transporter i Stockholm-Mälarregionen är i högre grad än i många andra regioner överförbara mellan transportsystemets olika delar. De valda åtgärderna bidrar till att länka samman olika trafikslag och ska ses som en helhet. Fokus har legat på effektivisering av befintligt transportnät och förbättrad systemfunktion. Eftersom befolkningen i Stockholmsregionen växer kraftigt kommer antalet resor och transporter att öka. Genom den utveckling av spårsystemet som Citybanan och Mälarbanan innebär skapas förutsättningar för en fortsatt stor avlastning av vägnätet i regionen, särskilt efter en fullbordan av Mälarbanan. Den långsiktiga strategin för Mälardalen är att i slutet av planperioden ha större delen av nationella vägnätet mittseparerat. Europavägarna i regionen är med något undantag redan mittseparerade men framtida kapacitetsproblem kommer att kräva att vissa sträckor byggs om till motorvägsstandard. För spårsystemet är inriktningen att pendeltågen på alla sträckor ska ha egna spår Investeringar enligt direktiv och närtidssatsning Norra länken är en tunnelförlagd förbindelse mellan europavägnätet och Stockholms hamn med dess omfattande verksamhet och planerade stadsdelar om bostäder. Den avlastar delar av innerstaden från trafikens negativa miljöpåverkan i form av buller, partiklar och koldioxidutsläpp. E18 Hjulsta-Kista är en ny sträckning av europavägen med fokus på att förbättra trafiksäkerheten och skapa möjlighet till stora bostadsexploateringar om drygt bostäder i Solna, Sundbyberg och Stockholm. Olycksdrabbade korsningar byggs om till planskildheter och bullerproblematiken minskar längs befintlig sträckning. En ny sträckning av E18 med planskilda trafikplatser byggs förbi Tensta. E18 Sagån-Enköping öppnar för trafik Det är en ny motorvägsträckning inom Nordiska Triangeln och en del av förbindelsen Oslo-Stockholm. På E4/E20 från Södertälje mot Stockholm är det ofta köproblem med förseningar och upphinnandeolyckor som konsekvens. Även på helger är köproblematiken stor kring Södertälje. Genom att nyttja det befintliga vägutrymmet effektivare tillskapas ytterligare kapacitet på sträckan. Väg 73 mellan Älgviken-Fors är extremt olycksdrabbad i förhållande till sin trafikmängd och en ny motorvägssträckning är under produktion. Det kommer förbättra trafiksäkerheten och öka tillgängligheten till hamnen i Nynäshamn och en eventuellt kommande Norviks hamn. Väg 73 är även av stor betydelse för befolkningen och för näringslivet på Gotland.

9 193(250) Den nya bangården och resecentret i Uppsala kommer att underlätta för de dagliga resenärerna genom en säkrare, mer tillgänglig och komfortabel station. Ombyggnaden skapar också bättre flexibilitet och kapacitet i spåranläggningen. Projektet är ett samarbete mellan Banverket, Jernhusen och Uppsala kommun. Citybanan utvecklar möjligheten att arbetspendla inom Stockholms län, men också storregionalt, genom att den skapar förutsättningar för tätare pendeltågstrafik med högre driftsäkerhet samtidigt som ytspåren och Stockholms central kan frigörs för fler interregionala och nationella tåg. Risken för fortplantning av störningar mellan pendeltågssystemet och det nationella spårsystemet minskar kraftigt genom Citybanan. Dessutom ökar tillgängligheten till Stockholms innerstad genom det nya stationsläget vid Odenplan och bättre förbindelser till tunnelbanan. Citybanan skapar förutsättningar för genomgående fjärrtågstrafik i Stockholm och därigenom bättre förbindelser till Arlanda från södra Svealand och Östergötland. Utbyggnaden av en dubbelspårssträcka Västerhaninge - Tungelsta på Nynäsbanan kommer att minska sårbarheten och är nödvändig för att resande med tåg från Nynäshamn ska kunna nå Stockholm utan tågbyte. Kraftsamling Mälardalen är ett program som syftar till att halvera förseningarna av tågen. Åtgärderna kommer i stort att genomföras som planerat och innebär bland annat förbättringar vid Stockholms central, mötesspår, förbättrade signalsystem och andra åtgärder som ökar tillförlitligheten. Dessutom sker en första viktig förstärkning av kraftförsörjningen för tågdriften i Stockholmsområdet för att minska risken för driftstörningar. Förbifart Stockholm avlastar de centrala delarna från trängsel i vägnätet och skapar möjligheter till ökad tillväxt i regionen, vars arbetsmarknad idag riskerar att delas. Tillgängligheten till Arlanda förbättras för södra Mälardalen. Dessutom minskar Förbifarten vägtransportsystemets sårbarhet som dagligen visar sig vid små och stora incidenter, med negativa effekter för näringsliv och medborgare. På tjugo års sikt står Essingeleden inför stora reparationsbehov som kräver större avstängningar, vilket inte är möjligt utan alternativ förbindelse. Vid Förbifartens södra anslutning till E4/E20 ansluter Masmolänken i regional plan. Södertörnsleden och Masmolänken är av stor vikt för den regionala utvecklingen. De skapar förutsättningar för godstrafiken i Nynäshamn att snabbt och smidigt nå E4/E20 som idag måste gå via Södra länken. Södertörnsleden öppnar också för effektiva bussförbindelser och skapar en utökad arbetsmarknad. Utbyggnaden av Mälarbanan med ytterligare två spår är nödvändig för att efterfrågan av pendeltågstrafik, interregional och nationell trafik ska kunna tillgodoses. Sträckan mellan Kallhäll Barkarby kommer att byggas ut i första delen av planperioden och därefter kommer sträckan Barkarby Tomteboda att startas. Åtgärderna som genomförs under planperioden kommer att förbättra

10 194(250) driftsäkerheten på sträckan. För att banan ska medge väsentligt mer trafik än idag måste utbyggnaden av fyra spår fullbordas till Tomteboda. Ostkustbanan har två enkelspårssträckor som är styrande för tidtabellerna för tåg mellan Gävle och Stockholm. Genom utbyggnad av dubbelspår vid Gamla Uppsala och Skutskär Furuvik kommer kapacitetsutnyttjandet och flexibiliteten i spåranläggningen öka. Den ålderstigna spåranläggningen i Södertälje har enkelspår och korsande spårvägar. Dubbelspår, bangårdsombyggnad och nytt ställverk är en nödvändig förutsättning för mer driftsäker och tätare pendeltågstrafik. Genom utbyggnad av partiella dubbelspår på den enkelspåriga Svealandsbanan på sträckorna Strängsnäs Härad och Nykvarn Ryssjöbrink kan fler tåg trafikera banan och tidtabellerna anpassas bättre. De statsbidrag till två nya spårvägar i Stockholm och omgivande kommuner, Tvärbanorna Ost och Solna ligger kvar från tidigare investeringsplan, vilket innebär en mycket begränsad bidragsandel procent. Tvärbanorna har betydelse för att avlasta det tungt belastade radiella resandet i Stockholmsregionen, men innebär också nya resmöjligheter med ökad tillgänglighet med kollektivtrafik i halvcentrala lägen. E18 Karlskoga Lekhyttan byggs om till mötesfri väg för att förbättra trafiksäkerheten och öka framkomligheten. Väg 56, Räta linjen, från Norrköping via Eskilstuna, Västerås och Gävle är en avlastningsväg för E4 för transporter mellan norra och södra delarna av Sverige. Vägen är också viktig ur en regionförstoringsaspekt då den knyter samman viktiga regioncentra. Andelen pendling är stor. Objekt i den nationella planen är Östra förbifarten Katrineholm, Tärnsjö-X länsgräns samt Västerås Sala. Riksväg 70 är viktig ur pendlings- och regionförstoringssynpunkt. Vägen har stor betydelse för turistnäringen i Dalarna och i södra fjällvärden. Objektet Broddbo-W länsgräns är en del av riksväg 70.

11 195(250) Investeringar som tillkommer i ramnivå På sträckan E4/E20 Tomteboda Haga Södra möts Essingeleden, Klarastrandsleden, Norra länken och motorvägen till Uppsala. Det är ett av Sveriges mest trafikerade vägavsnitt och här planeras dessutom en helt ny stadsdel om lägenheter och arbetstagare tillsammans med ett nytt universitetssjukhus vid Karolinska. Vägåtgärden ger ytterligare kapacitet för bättre genomströmning i landets största flaskhals och ger bättre effekt av Norra länken, där risken för köer och trängsel minskar. Åtgärden är central för framkomligheten i länet. Ytterligare åtgärder förbättrar tillgängligheten för distributionstrafik till Årsta partihallar och kombiterminal samt den planerade kombiterminalen i Rosersberg, där såväl väg som spåranslutning troligen kommer att byggas med övervägande finansiering från näringslivet. Den nationella planen rymmer även kollektivtrafikkörfält längs E18 genom Täby vilket är mycket högt prioriterat av trafikhuvudmannen eftersom sektorn saknar effektiva spårförbindelser. Även på E4 till Arlanda planeras kollektivtrafikkörfält genom ett effektivare nyttjande av befintlig vägbana. Ett effektivare nyttjande av vägbanan planeras också mellan Södertälje och Hallunda på E4/E20 för att komma tillrätta med köproblem som uppstår både vardagar och helger. Åtgärder på sträckan Stockholms C Sörentorp förbättrar förutsättningarna för genomgående tåg på Stockholms C och effektiviserar hanteringen av service av tågen i Hagalund. Ett statsbidrag till en första etapp av dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan har förslagits eftersom den landstingsägda järnvägen är väsentlig för trafikförsörjningen för invånare i de nordöstra kranskommunerna till Stockholm. Genom dubbelspårsutbyggnaden kan restiden minskas och turtätheten öka. De tidigare utförda och pågående åtgärderna på Nynäsbanan bör på kort sikt kompletteras med en mötesstation i Nynäsgård för att önskvärd återställningsförmåga ska uppnås. I annat fall är det svårt att trafikera banan utan att riskera att förseningar spridas vidare i spårsystemet. Upprustningen av Hargshamnsbanan medger ett nytt transportupplägg mellan Dannemoragruvan och Hargshamn. Det finns inget alternativ till järnväg för dessa transporter. Också denna investering finansieras genom höjd banavgift. För sjöfartens del föreslås ett inrättande av Horsstensleden, som ökar säkerheten då den möjliggör separering av in och utgående sjötrafik i området kring Sandhamn. Den syftar också till att avlasta Furusundsleden och skapa möjlighet för en genare väg in till Stockholm för kryssningstrafik som kommer söderifrån. E18 Västerås-Sagån byggs om till motorväg då trafiken på sträckan börjar närma sig kapacitetstaket. Riksväg 50, Bergslagsdiagonalen, är ett viktigt stråk för tunga transporter. Längs stråket finns viktiga

12 196(250) omlastningspunkter mellan väg och järnväg där Hallsbergsterminalen är den största. Sträckan Medevi- Brattebro är en ny vägsträckning som ersätter den befintliga vilken är smal och har mycket låg geometrisk standard. På sträckan Askersund-Åsbro breddas den befintliga vägen och förses med mittseparering för ökad säkerhet då andelen tunga transporter är hög och stråket är viktigt för regional arbetspendling. Ytterligare vägobjekt i nollnivån i Räta linjen på väg 56 är Bie-Stora Sundby som innebär breddning och mittseparering med positiva effekter på trafiksäkerhet och framkomlighet. Förbättrad framkomlighet blir det även på delen Stingtorpet-Tärnsjö. Denna åtgärd minskar dessutom risken för föroreningar i en viktig grundvattenformationen. Vägen är idag smal och hårt belastad av tung trafik Investeringar som tillkommer i ramnivån + 15 procent Vid utökad ram kan ytterligare åtgärder genomföras på de viktiga riksvägarna 50, 56 och 70. Riksväg 50 mellan Fornaboda-Guldsmedshyttan är en viktig väg för pendling och långväga godstransporter. Det gäller också för Simtuna-Kumla och Kumla-Sör Kvista längs riksväg 70. Dessa har dessutom betydelse för turismen i södra fjällvärlden. Riksväg 56 Kvicksund-Västjädra knyter samman Eskilstuna och Västerås och är viktig för tunga transporter. Övriga objekt av betydelse för pendling och långväga godstransporter är E18/E20 Gräsnäs-Reutersberg, Rv56 Sör Kivsta-Norrby, E18 Hallstahammar-Västjädra samt E18 Köping-Hallstahammar Vid utökad ram kan åtgärder också genomföras med mötesstationer på sträckan Storvik-Frövi för att förbättra för godstågstrafiken. Bergslagspendeln går på den enkelspåriga banan mellan Västerås och Ludvika. Genom en mindre dubbelspårssträcka vid Ramnäs-Brattheden kan väsentliga restidsminskningar nås. Statsbidrag för en andra etapp av dubbelspår på Roslagsbanan prioriteras inom ramen för tillkommande 15 procent. En sådan satsning medger ökad trafik på banan och kan därigenom effektivisera anläggningen väsentligt. Större sluss och fördjupad farled i Mälaren ryms också inom 15 procent ramen. Säkerheten och lastförmågan kommer därmed att öka och dessutom möjliggörs godstransportlösningar med en annan miljöbelastning Kvarstående större brister Trots de åtgärder som inryms i nationell plan kommer trängselproblematiken i Stockholm kvarstå vid planperiodens slut, men den har troligen inte förvärrats, trots en befolkningsökning på cirka personer. På järnvägssystemet i Stockholmsregionen kommer det att vara kapacitetsbrister, framför allt på Mälarbanan och Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala, men troligen också på Södra

13 197(250) stambanan. Dessa brister kommer att begränsa antalet tåg som kan trafikera järnvägarna storregionalt men troligen också nationellt. Det fulla utnyttjandet av Citybanans potential kommer att begränsas av kapacitetsbrister på anslutande spårsystem. När Citybanan är färdigställd uppstår behov av att anpassa Stockholms central till en ny trafikeringssituation. Studier pågår av olika åtgärder men dessa har inte inrymts i planförslaget. Tunnelbanan kommer troligen också att ha stora kapacitetsbrister. Åtgärder för att förbättra framkomligheten och tillgängligheten för godståg i Stockholm-Mälardalen så som anpassningar för godstrafikens behov vid bangårdar och mötesstationer kan finansieras via marknadsanpassningspotten. Behov av kraftförsörjningsåtgärder beskrivs i avsnittet om kraftförsörjningsstrategi. Det finns ett stort behov av trafikplatser på europavägnätet i Stockholm för att stödja kommunernas bostadsbyggande och näringslivets utveckling och som inte är namngivna i planen. Det kommer att hämma den regionala utvecklingen och Stockholms funktion som tillväxtmotor för Sverige. Planförslaget ger inte heller utrymme för utredning och planering av en Östlig förbindelse i Stockholm. Om trafikutvecklingen fortsätter enligt prognoserna så kommer E18 väster om Västerås nå kapacitetstaket och därför behöva byggas om till motorväg. Resterande sträckor som inte är mötesseparerade vid periodens slut behöver åtgärdas. Riksväg 50 i norra Örebro län är ett exempel som inte ryms i denna plan.

14 Figur 25: Investeringar i Stockholm, Mälardalen och Gotland 198(250)

15 199(250) Investeringar i Värmland, Västra Götaland och Halland Investeringar enligt direktiv och närtidssatsning Det så kallade västsvenska lånepaketet som beslutades av den förra regeringen år Syftet är att i första hand ge näringslivet i regionen förbättrade transportmöjligheter och förbättra möjligheterna för de som arbetspendlar. Pågående väg- och järnvägsobjekt i Västsverige är ett steg i utbyggnaden av ett transportsystem som bidrar till en större pendlingsregion och en hållbar utveckling. Arbetet med dessa objekt pågår just nu. Stora förbättringar för godstransporter och arbetspendling mellan Trollhättan och Göteborg. Kraftigt förbättrad trafiksäkerhet framförallt genom att man höjer standarden i korsningarna. Regionförstoring. Dubbelspårutbyggnaden mellan Trollhättan-Göteborg. Utbyggnaden medför tätare och snabbare tågtrafik och en ökad kapacitet för godstransporter på järnväg. Etapper som kvarstår på Göteborg-Trollhättan och som genomförs under planperioden är Hede-Olskroken och Velanda - Prässebo. I nationell plan finns också statsbidrag till fem stationer i Ale kommun som byggs i samband med dubbelspårutbyggnaden. Det återstår en sträcka om cirka 4 mil på E6 som ännu inte är mötesseparerad, den mellan Tanum och Strömstad. När det är slutfört har E6 motorvägsstandard hela vägen från Oslo och söderut. Det kommer att innebära stora förbättringar för godstransporterna på väg längs denna sträcka, inte minst för godstransporterna till och från Göteborgs hamn. E6 har också intensiv trafikbelastning på helgerna och under somrarna när många tar bilen till stugan och andra semestervisten i Bohuslän. E 45 Angeredsbron Älvängen, utbyggnad till motorväg. E 20 Tollered Alingsås, signalkorsningar byggs om till planskilda trafikplatser. I Värmland är elektrifiering Kristinehamn-Nykroppa samt ny mötesstation Kil-Skåre utpekade av regeringen som sk närtidssatsningar. Mötesstationen mellan Kil-Skåre skapar kapacitet på en av landets högst belastade enkelspårssträcka. Elektrifiering Kristinehamn-Nykroppa möjliggör nya, rationella och miljövänliga, upplägg för gods- och persontrafik. Regeringen har även pekat ut åtgärder för att möjliggöra ökade godstransporter Väster om Vänern och för att avlasta Västra stambanan. Dessa åtgärder är Ställdalen-Kil, fjärrblockering, Hällefors-Kil, mötesstationer, Ställdalen-Hällefors, Stax 25 och mötesstationer samt Kil-Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder.

16 200(250) Kraftsamling Göteborg är utpekat av regeringen och planeras i närtid med syfte att åtgärda dagens brister i det överbelastade järnvägssystemet kring Göteborg. Banverket, Västtrafik och berörda järnvägsföretag genomför i samverkan åtgärder av olika slag (fordon, infrastruktur, trafikledning). Regeringens närtidssatsning i statsbudgeten för 2009 innehåller medel för projektering och förberedelsearbeten för en ny tunnel under Göta Älv i Göteborg, den sk. Marieholmsförbindelsen. Tunneln ska knyta ihop E20 och E45 på älvens östra sida med Lundbyleden E6.21 väster om älven. Den nya älvförbindelsen ska komplettera Tingstadstunneln som idag står för cirka 50 procent av vägtrafiken över älven och som utgör navet för vägtransportnätet i Göteborg. Dagens transportmöjligheter över älven är mycket sårbar för trafikstörningar och det är ofta bilköer i eller vid Tingstadstunneln. Marieholmsförbindelsen säkerställer transporterna till hamnen, förbättrar industrins transportmöjligheter på väg och underlättar pendling till skola och arbete inom Göteborg. Längs riksväg 40, på sträckan mellan Borås och Ulricehamn, finns en vägsträcka mellan Rångedala och Hester som inte är mötesseparerad, till skillnad från resten av riksväg 40 mellan Göteborg och Jönköping. Med denna investering förbättras såväl trafiksäkerheten och framkomligheten. Sträckan är viktig både för möjligheten till regionförstoring /arbetspendling i regionen, och för effektivare godstransporter. Sträckan mellan Älvängen och Trollhättan på E45 mötessepareras, med undantag för delen förbi Göta och Torpabron som förblir utan åtgärd. Med denna investering förbättras såväl trafiksäkerheten och framkomligheten. Sträckan är viktig både för möjligheten till regionförstoring /arbetspendling i regionen, och för effektivare godstransporter. Göteborgs hamn är Nordens största hamn. Godstransporterna till Göteborgs hamn och till industrierna på Hisingen går idag i stor utsträckning genom centrala Göteborg och orsakar en rad miljöproblem och barriäreffekter. Framkomligheten är tidvis mycket låg. De föreslagna åtgärderna, längs E6.20, 3 projekt Hisingsleden och Söderleden, syftar till att öka kapaciteten längs Hisingsleden och Söderleden som tillsammans bildar en båge väster om den centrala staden. På så sätt kan de tunga transporterna ledas ut från Göteborg vilket kommer att ge många positiva effekter. Godstransporterna blir effektivare och säkrare, trafikstörningar i centrala staden minskar, nya bostads- och verksamhetsområden kan exploateras längs Göta älv, de negativa miljöeffekterna minskar i omfattning och utrymmet för en utbyggd kollektivtrafik ökar i centrala Göteborg. Tillväxten av godstransporter på järnväg till och från Göteborgs Hamn ökar kontinuerligt. Hamnen har också som målsättning att hälften av alla godstransporter till hamnen skall gå på järnväg. Att transporter gods på järnväg istället för väg medför samhällsekonomiska nyttor i form av bland annat reducerade utsläpp, reducerade olycksrisker på väg och en avlastning av vägnätet. Kapacitetshöjande åtgärder på Hamnbanan, på både kort- och lång sikt, är nödvändiga för att möjliggöra en fortsatt överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Hamnbanan etapp 2 är en pågående åtgärd som innebär förbättring av signalsystemet i syfte att öka kapaciteten i närtid i väntan på ytterligare

17 201(250) kapacitetsutbyggnad. Utbytet av godstågsviadukten Olskroken - Gubbero är också en förutsättning för godstrafik mellan Göteborg och Västkustbanan. Det pågående bytet av signalställverk i Göteborg möjliggör en utökad, och mindre störningskänslig, tågtrafik till Göteborgs central. Bohusbanan, fjärrstyrt trafikstyrningssystem Kville Uddevalla (etapp 2) skapar förutsättningar för tätare tågtrafik mellan Göteborg och Uddevalla. Etapp 1 omfattade åtgärder mellan Kville - Stenungsund och var färdig december Investeringar som tillkommer i ramnivå Projektet K2020 syftar till att fördubbla kollektivtrafikresandet i Göteborgsregionen till år Västra Götlandsregionen, Göteborgs kommunalförbund, Göteborgs stad, Vägverket, Banverket och Västtrafik har tagit fram en gemensam åtgärdsplan för att göra personresorna mer hållbara genom K2020. För att detta ska bli möjligt krävs en mängd olika infrastrukturåtgärder. Nya busskörfält, pendelparkeringar, busshållplatser längs motorväg och diverse trimningsåtgärder är några exempel på vad som behöver göras längs det nationella vägnätet utanför Göteborg vilket är en förhållandevis liten andel av det sammantagna investeringsbehovet. Trafikökningarna ska plana ut och många fler ska uppleva att det är attraktivt och säkert att resa med kollektiva färdmedel till arbete och skola. Den viktigaste nystarten som planeras i järnvägssystemet för Västsverige är Västra Stambanans kapacitetsförstärkning på sträckan Skövde Göteborg. Objektet omfattar ett paket av kapacitetshöjande åtgärder bland annat ny infart till Sävenäs rangerbangård, ett flertal förbigångsspår och bangårdsombyggnader. Åtgärderna bidrar till förbättrad tågtrafik mellan Sveriges två största städer. De skapar också förutsättningar för ytterligare regional och lokal tågtrafik. Dessutom möjliggör de en utökning av godtransporterna till Göteborgs hamn och Västsverige från bland annat Mälardalen/Bergslagen samt de norra delarna av landet. Plattformsförlängningar mellan Göteborg Alingsås och Göteborg-Kungsbacka är kopplat till Västtrafiks nyinköp av en ny fordonspark för pendeltrafik. Projektet ger genom längre pendeltåg ökad kapacitet i pendeltågssystemet i Göteborg och är därmed en viktig förutsättning för effektiv arbetspendling och för att kollektivtrafikandelen i Göteborgsområdet skall öka. Den nationella planens noll-nivå rymmer även statsbidrag till ytterligare två stationer mellan Göteborg och Trollhättan, Gamlestaden och Lödöse. Dessa byggs i samband med dubbelspårsutbyggnaden. Slambymotet är första steget för en förbättrad väglänk mellan E20 och riksväg 40 öster om Göteborg på lång sikt blir den en del i en tänkt ring runt Göteborg som avlastar det centrala vägnätet i Göteborgs innerstad. Denna nya planskilda trafikplats behövs också för att förbättra möjligheterna till person- och

18 202(250) godstransporter till och från Landvetter flygplats. Underlättar för exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden. E45 Falutorget Marieholm, är en sträcka cirka 1 kilometeröster om Götatunneln i centrala Göteborg fram till den nya Marieholmstunneln. Detta område utgör idag ett av Göteborgs mest trängda och sårbara trafikområden. Den nya sträckningen behövs för att möta de ändrade trafikströmmar som skapas när partihallsförbindelsen, Marieholmstunneln och motorvägen på E45 från Trollhättan öppnas. Godstransporterna till Göteborgs hamn och till industrierna på Hisingen går idag i stor utsträckning genom centrala Göteborg och orsakar en rad miljöproblem och barriäreffekter. Framkomligheten är tidvis mycket låg. De tre föreslagna åtgärderna längs E6.20 syftar till att öka kapaciteten längs Hisingsleden och Söderleden som tillsammans bildar en båge väster om den centrala staden. På så sätt kan de tunga transporterna ledas ut från Göteborg vilket kommer att ge många positiva effekter. Godstransporterna blir effektivare och säkrare, trafikstörningar i centrala staden minskar, nya bostadsoch verksamhetsområden kan exploateras längs Göta älv, de negativa miljöeffekterna minskar i omfattning och utrymmet för en utbyggd kollektivtrafik ökar i centrala Göteborg. E20-sträckan vid Hova i Gullspångs kommun är hårt olycksdrabbad och har mycket låg framkomlighet jämfört med övriga E20. En ny sträckning föreslås för att förbättra trafiksäkerheten förbi Hova. Åtgärden ger också positiva effekter för boende i Hova i form av en säkrare lokal trafikmiljö. E18 förbi Karlstad är olycksdrabbad och en trafikolycka med farligt gods riskerar att förgifta en närliggande vattentäkt som försörjer personer. Med den nya sträckningen mellan trafikplats Björkåsmotet och trafikplats Skutberget säkras vattentäkten, en säkrare trafikmiljö skapas och förbättrade möjligheter för stadsutveckling ges. Idag råder konflikt mellan den lokala trafiken i Alingsås tätort och genomfartstrafiken längs E20. Med en nedsänkt E20 och planskilda korsningar blir stadsmiljön bättre för boende och verksamma i Alingsås, och trafiken längs E20 både gods- och persontrafik flyter bättre, miljösituationen förbättras och barriäreffekten mindre påtaglig. Sträckan Alingsås Vårgårda på E20 är ett utpekat stråk för arbetspendling och långväga transporter samt farligt gods. Sträckan är idag olycksdrabbad, och en ombyggnad till en motorväg kommer att ske under planperioden. Trafikplats Jung kommer att byggas, dagens korsning mellan E 20 och väg 2623 består av ett fyrvägskäl med separata körfält för vänstersvängande trafik från E 20. Korsningen är idag mycket olycksdrabbad.

19 203(250) Investeringar som tillkommer i ramnivån + 15 procent Godstransporterna till Göteborgs hamn och till industrierna på Hisingen går idag i stor utsträckning genom centrala Göteborg och orsakar en rad miljöproblem och barriäreffekter. Framkomligheten är tidvis mycket låg. De föreslagna åtgärderna längs E6.20, Angered-Partille och Mellbyleden samt två etapper på E6.20 Hisingsledens norra del, syftar till att öka kapaciteten på väg öster om Göteborg. Tillsammans med investeringarna på Hisingsledens södra del och Söderleden bildas en ringled som har hög funktionalitet särskilt för godstransporterna. På så sätt kan de tunga transporterna ledas ut från Göteborg vilket kommer att ge många positiva effekter. Godstransporterna blir effektivare och säkrare, trafikstörningar i centrala staden minskar, nya bostads- och verksamhetsområden kan exploateras längs Göta älv, de negativa miljöeffekterna minskar i omfattning och utrymmet för en utbyggd kollektivtrafik ökar i centrala Göteborg. De föreslagna åtgärderna på E6.20 möjliggör ett effektivare utnyttjande av Angeredsbron som älvförbindelse för trafiken österifrån till Göteborgs hamn, en förbindelse som har en betydande kapacitetsreserv idag. Vid eventuella framtida översvämningar i centrala Göteborg erbjuder denna rutt en betydligt mer höglänt förbindelse till hamnen än vad tunnlarna och broarna inne i Göteborg gör. Dubbelspårsutbyggnaden av Göteborgs hamnbana är indelad i fem etapper varav en utgörs av ny Marieholmsbro. Vårt förslag omfattar två etapper Marieholmsbron och dubbelspår Pölsebo- Eriksbergsmotet. Utbygganden har bäring på flera mål som bland annat effektivare, miljövänligare och mindre störningskänsliga godstransporter. Den är också utpekad av näringslivet som ett av tre av landets viktigaste infrastrukturprojekt för godstrafiken. Förbindelsen Angeredsbron Partille stärker också Göteborgs stads arbete med att förbättra transportmöjligheterna mellan Angered och andra stadsdelar. Åtgärden ger tillsammans med Slambymotet och objekt v549 i Västra Götalandsregionens länsplan en kraftigt förbättrad tillgänglighet till bland annat Landvetter flygplats för boende i Angered /nordöstra Göteborg. Angered är idag något av en satellitstadsdel och prioriteras för att integreras bättre i regionen. Sträcka Marieholm- Agnesberg på E45 strax norr om Göteborgs innerstad utgör en felande länk mellan den nya E45 och centrala staden. Investeringen innebär att de befintliga trafikplatserna anpassas till standarden på den nya E45. Idag går E45 genom Göta, ett samhälle i Lilla Edets kommun. Barriäreffekten försvinner när vägen dras utanför samhället, de negativa miljöeffekterna minskar väsentligt och trafiksäkerheten förbättras. I en högre plannivå inryms en förbifart för samhället Göta. E 20 är en viktig pulsåder genom Skaraborg som har betydelse både regionalt och nationellt. Längs denna vägsträcka transporteras gods från norra och mellersta Sverige, mycket av det ska till Göteborgs

20 204(250) hamn. Arbetspendlingen är omfattande regionalt och lokalt längs sträckan. Jämfört med andra europavägar har denna sträcka bitvis höga olyckstal och de föreslagna delprojekten på E20 kommer att göra vägstandarden jämnare, trafiken får bättre framkomlighet och trafiksäkerheten ökar. E20-projekt som åtgärdas med + 15 procent-alternativet: E20 Götene-Mariestad, E20 Vårgårda-Vara, E20 Förbi Mariestad. Utökad kapacitet mellan Kil-Laxå, en av landets högst belastade enkelspårssträckor, bidrar till att skapa bättre förutsättningar för gods- och persontrafiken. Föreslagna åtgärder är tre nya mötesstationer. Objektet uppvisar god samhällsekonomisk lönsamhet. Karlstad C, bangårdsombyggnad och resecentrum, syftar till att förbättra persontrafiken och rationalisera godsväxlingen. Åtgärden innebär ökad kapacitet för tågtrafiken. Resecentrum innebär också ökad bekvämlighet för resenärerna med möjlighet till smidiga övergångar mellan trafikslagen. Objektet var med i Framtidsplanen För Karlstad C pågår diskussioner kring medfinansiering. En överenskommelse kring medfinansiering möjliggör ett genomförande inom planperioden. Varberg, dubbelspårsutbyggnad, är ett viktigt järnvägs- och stadsbyggnadsprojekt. Västkustbanans utbyggnad till dubbelspårig effektiv järnväg har två kvarvarande enkelspårsetapper varav Varberg- Hamra är den ena. Den andra enkelspårssträckan utgör Ängelholm-Maria norr om Helsingborg. Tunneln skapar förutsättning för bättre tågtrafik på Västkustbanan med regionaltågstationer mellan Varberg - Kungsbacka och frilägger mark för stadsutveckling i Varberg. Bostadsbyggande på friställd mark i närheten av järnvägsstationen skapar förutsättningar för effektiv och långsiktigt hållbar arbetspendling Kvarstående större brister Trots de åtgärder som inryms i nationell plan så innebär avsaknaden av Västlänken att problematiken kring kapaciteten på Göteborgs central förvärrats vid planperiodens slut. Västlänken innebär utökad kapacitet, genomgående linjer genom Gbg C samt två nya stationer i Haga och Korsvägen. Detta möjliggör en utökad och effektivare tågtrafik samt ökade bytesmöjligheter till Göteborgs övriga kollektivtrafiksystem. Målbilden i K2020, att andelen resenärer i kollektivtrafiken skall uppgå till 40 procent till år 2025, förutsätter en utbyggd Västlänk. För Varberg, Karlstad resecentrum och Västlänken pågår diskussioner kring medfinansiering. En överenskommelse kring medfinansiering ökar förutsättningarna för ett genomförande. Utöver detta pågår diskussioner kring medfinansiering av upprustning på Fryksdalsbanan, Viskadalsbanan, Kinnekullebanan och Norra Bohusbanan. Utan investeringarna längs E20 genom Skaraborg kommer denna vägsträcka hålla mycket ojämn kvalitet. Sänkta hastighetsgränser blir nödvändigt för bibehållen trafiksäkerhet, vilket ger försämrad

21 205(250) framkomlighet och regionförstoringen bromsas. Risken finns att länet kommer att få fortsätta leva med höga olyckstal. Samhällsekonomisk olönsamhet motiverar inte ny slusstrappa i Trollhättekanal. Handelssjöfarten till och från Vänern kan därmed inte fortsätta efter år 2030 om inte frågan om ny sluss återigen tas upp till prövning om drygt 5 år. E6.20 Hisingsleden norr respektive Angered-Partille. Om inte dessa objekt får finansiering kommer kapacitetsbristerna för godstransporterna till och från Göteborgs hamn mot E20 respektive mot E45 att kvarstå. Den tänkta ringleden runt Göteborg fördröjs vilket innebär att näringslivets transportmöjligheter hämmas. Flytten av kombiterminalen i Gullbergsvass (centrala Gbg) till Sävenäs hindras genom att det saknas infart till det nya terminalområdet utan dessa investeringar.

22 Figur 26: Investeringar i Värmland, Västra Götaland och Halland 206(250)

23 207(250) Investeringar i Blekinge, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Östergötland Investeringar enligt direktiv och närtidssatsning I västra Blekinge byggs E22 ut i ny sträckning mellan Sölve och Stensnäs, vilket förkortar restider och förbättrar trafiksäkerheten för såväl den omfattande arbetspendlingen som godstransporter till Blekinges hamnar. Boendemiljön och tillgängligheten till havet förbättras för boende i Norje och Pukavik. Genom upprustning av sträckan Emmaboda-Karlskrona uppnås minskad restid och att järnvägen blir ett konkurrenskraftigt alternativ. Nyttor uppnås också genom minskade kostnader för drift och underhåll då fjärrstyrning införs. Plankorsningsåtgärderna ger minskade underhållskostnader och ökad säkerhet. På riksväg 25 väster om Nybro (Eriksmåla-Boda) byggs en smal och dålig vägsträcka om till "gles" 2+1-väg med mitträcke, vilket förbättrar trafiksäkerhet och framkomlighet för såväl person- och godstransporter. Riksväg 50 mellan E4 och Motala flyttas till ett östligare läge och byggs ut mellan Mjölby och Motala. I Motala byggs en högbro över Motalaviken, vilken delvis finansieras med brukaravgifter. Den nuvarande smala och krokiga vägen får en mer lokal funktion och kan utvecklas som "turistväg". De värdefulla natur- och kulturmiljöerna kring Omberg och Vadstena avlastas från genomgående trafik. Samtidigt får de långväga godstransporterna förbättrade transportvillkor och pendlarna en säker väg. Miljön i Motala förbättras då genomfartstrafiken leds utanför centrala Motala och befintliga vägar kan anpassas till en lokal funktion. Utbyggnaden av Mjölby Motala med 26 kilometerdubbelspår innebär förbättrade förutsättningar för miljövänliga godstransporter på det viktiga stråket till Hallsberg men också att pendeltågen som idag går mellan Norrköping och Mjölby kan för förlängas till Motala. Farleden in till Norrköpings hamnar breddas för att uppnå internationella säkerhetsrekommendationer och fördjupas för att kunna ta emot fartyg med mer last i den allt viktigare fartygsklassen Investeringar som tillkommer i ramnivå Den besvärande flaskhalsen på E22 vid Söderköping, med långa köer tidvis under sommaren, byggs bort med en förbifart och en planskild korsning med Göta kanal i form av ett båtlyft. Detta ger betydande restidsvinster, särskilt i högtrafik, vilket gynnar turismen längs hela kusten och sannolikt även kommer att locka fler turister till Söderköping. För näringslivets utveckling i området är den ökade tillförlitligheten i transportsystemet av stor betydelse.

24 208(250) Vid Rinkabyholm byggs en ny förbifart för E22 som ger möjlighet till nya bostadsområden i ett attraktivt läge nära havet. Förbifarten ger också restidsvinster för stora pendlingsströmmar. På E22 vid Gladhammar byggs en kortare ny sträckning som ökar framkomlighet och trafiksäkerhet. Även kapacitetsproblemen vid östra infarten till Växjö försvinner när en ny trafikplats byggs på riksväg 25, Österleden. Tillgängligheten förbättras för pendlare och näringslivets transporter. Den smala och krokiga delen av riksväg 26 väster om Jönköping byggs om mot Mullsjö, vilket är mycket efterlängtat bland de många pendlarna på sträckan och näringslivet i området. Öster om Jönköping byggs riksväg 31 ut i en ny genare sträckning förbi Tenhult. Trafiksäkerheten och tillgängligheten mellan Höglandet och Jönköping förbättras. Restiden kortas även för resor och transporter från östra Småland. Vid Eksjö, riksväg 40 (fd. riksväg 33), kommer en förbifart att byggas söder om staden, idag går vägen genom samhället med stora fördröjningar för genomfartstrafiken och störningar för de boende som följd. Sträckan har lokalt även mycket pendlingstrafik. En partiell dubbelspårsutbyggnad på sträckan Hallsberg Degerön utförs för att få minskad transporttid och utökad kapacitet för godstrafiken, vilket påverkar godstransporterna från norra Sverige och som via Hallsberg ska vidare till Göteborg eller södra Sverige/Öresund. I Nationell plan för vägtransportsystemet ingick objekten E22 Björketorp Nättraby, Genom Mönsterås, Söderköping Norrköping samt Förbi Norrköping. Objekten låg sent i nämnd plan och har i enlighet med planeringsdirektivet prövats i denna plan. De har idag en NNK runt 0. Efter en jämförelse mellan trafikvolymer och godsandelar har vi prioriterat E18 och E20 före de nämnda objekten. Även åtgärder på riksväg 56 Räta linjen har prioriterats högre då detta är en väg som gör det möjligt för en del av den långväga nord-sydliga godstrafiken att undvika Stockholmsområdet. För E22 Björketorp-Nättraby inkluderar åtgärderna även åtgärder som minskar risken för föroreningar i en viktig grundvattenformationen Investeringar som tillkommer i ramnivån + 15 procent Genom ombyggnad av Alvesta resecentrum ökar tillgängligheten för resenärerna. Dessutom höjs säkerheten och järnvägens barriäreffekt kommer att minska och möjliggöra exploatering av stationsnära mark. För förbättrad arbetspendling med utvecklad regionaltågstrafik på Jönköpingsbanan genomförs åtgärder på sträckan Sandhem-Nässjö. Åtgärderna ger ökad kapacitet och höjd hastighet.

25 209(250) Utökad interregional och storregional tågtrafik mellan Göteborg och Kalmar samt till Köpenhamn/Malmö möjliggörs genom en ombyggnad av Växjö bangård och utbyggnad av fler mötesstationer på sträckan. Förbättrad regionaltågstrafik med minskad restid mellan Malmö-Karlskrona kan åstadkommas när kapaciteten ökas på Blekinge kustbana genom att ytterligare en mötesstation etableras. På riksväg 25 vid Lessebo byggs en förbifart som förbättrar boendemiljön och framkomligheten för den långväga trafiken. Riksväg 33 mellan Nässjö och Eksjö dras delvis i ny sträckning, breddas och mötessäkras för att få en säker pendlingsväg. I och med vägförkortning och höjd hastighet får man kortare restid mellan orterna. Flaskhalsen på E4 vid Ljungby åtgärdas. De frekventa stopp återkommande omledning av trafik via "gamla" vägen i Ljungby och Lagan upphör. Den viktiga grundvattenformationen får ett bättre skydd. Även flaskhalsen i Jönköping åtgärdas genom ombyggnation av trafikplats Ryhov. Flaskhalsen har gett upphov till kökrockar och störningar för trafiken. Flera etapper på E22 genom Östergötland, Kalmar och Blekinge län åtgärdas. Mötesseparerade vägsträckor med låg vägstandard och stora trafikmängder på sträckorna Söderköping Norrköping, Björketorp-Nättraby, Lösen-Jämjö har åtgärdats. Flaskhalsar och tätortsgenomfarter på E22 i Listerby, Jämjö, Bergkvara och Mönsterås åtgärdas, vilket medför positiv effekt på boendemiljö och framkomlighet och trafiksäkerhet förbättras. I det så kallade Norrköpingspaketet ingår förutom farledsförbättring, och väganslutning Förbi Norrköping och en anslutande bana till den planerade kombiterminalen på Händelö, där såväl vägsom spåranslutning troligen kommer att byggas med övervägande del medfinansiering. Den omfattande genomfartstrafiken i centrala Norrköping kan ledas utanför centrum på en ny genare E22, vilket är nödvändigt för stadsutvecklingen i Norrköping Kvarstående större brister Ostlänken är ett nytt dubbelspår på sträckan Järna Nyköping Norrköping Linköping. Projektet har till del funnits med i tidigare investeringsplan, men inryms inte detta förslag till plan. Andra enklare åtgärder ingår inte heller. Det kommer att få konsekvenser för utvecklingen av den regionala trafiken på Nyköpingsbanan och sträckan Linköping Norrköping som båda idag har begränsad kapacitet och hastighetsstandard. Det innebär också fortsatta kapacitetsproblem på stambanan på sträckan Järna Katrineholm, vilket påverkar såväl gods som nationell snabbtågstrafik. Men framför allt innebär det att regionförstoringen och integreringen av Linköping/Norrköpingsregionen med Stockholm/Mälardalen inte kan uppnås. Regeringen har startat en särskild utredning om höghastighetsbanor i Sverige och i den utredningen ingår Ostlänken som en del av Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg.

Bilaga 1b Lista på nya objekt som ska påbörjas under planperioden

Bilaga 1b Lista på nya objekt som ska påbörjas under planperioden Näringsdepartementet 2010-03-29 Underbilaga 1b till regeringsbeslut II 1 den 29 mars 2010 N2009/6374/TE N2008/8869/TE (delvis) Bilaga 1b Lista på nya objekt som ska påbörjas under planperioden 2010 2021

Läs mer

E 20-projektet. Kommuner längs E 20 i samverkan

E 20-projektet. Kommuner längs E 20 i samverkan E 20-projektet Kommuner längs E 20 i samverkan Historisk trafikutveckling, E20 vid Alingsås 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1992 1996 2000 2004 E20 norr Mariestad 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

väg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015

väg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015 Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat

Läs mer

2014-04-03 Bilaga 3 till beslut III 4 vid regeringssammanträde den 3 april 2014. Näringsdepartementet

2014-04-03 Bilaga 3 till beslut III 4 vid regeringssammanträde den 3 april 2014. Näringsdepartementet 2014-04-03 Bilaga 3 till beslut III 4 vid regeringssammanträde den 3 april 2014 Näringsdepartementet N2014/1779/TE m.fl. Nationell trafikslagsövergripande plan för perioden för utveckling av transportsystemet

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Bilaga 1a Lista på pågående objekt m.m. som ska slutföras eller särskilt utpekade objekt som ska påbörjas under planperioden 2010 2021

Bilaga 1a Lista på pågående objekt m.m. som ska slutföras eller särskilt utpekade objekt som ska påbörjas under planperioden 2010 2021 Näringsdepartementet 2010-03-29 Underbilaga 1a till regeringsbeslut II 1 den 29 mars 2010 N2009/6374/TE N2008/8869/TE (delvis) Bilaga 1a Lista på pågående objekt m.m. som ska slutföras eller särskilt utpekade

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Åtgärdsplaneringen och ny Nationell plan 2014-2025. Ylva Gustafsson Höjer

Åtgärdsplaneringen och ny Nationell plan 2014-2025. Ylva Gustafsson Höjer Åtgärdsplaneringen och ny Nationell plan 2014-2025 Ylva Gustafsson Höjer Kapacitetsbrister kan inte byggas bort Kraftigt förväntad trafikökning till år 2050 Att enbart bygga nytt löser inte kapacitetsproblemen

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION

TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION Åtgärdsvalsstudie, E20 genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie, E20 genom Västra Götaland SAMMANFATTNING E20 är en av de tre statliga infrastrukturella förbindelserna

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Västmanland en del av Östra Mellansverige

Västmanland en del av Östra Mellansverige Västmanland en del av Östra Mellansverige Prioriteringar 2014-2025 av kommunerna, Landstinget och Länsstyrelsen i Västmanlands län Diarienr: 340-2501-12 1 Sammanfattning Detta dokument beskriver viktiga

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Partnerskap Bergslagsbanan. Ledningsgrupp

Partnerskap Bergslagsbanan. Ledningsgrupp Partnerskap Bergslagsbanan Ledningsgrupp 2010-01-20 Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesordförande 3. Val av sekreterare och en justeringsman att jämte ordföranden justera protokollet

Läs mer

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Västsvenska paketet Sida 1

Västsvenska paketet Sida 1 Västsvenska paketet Sida 1 Ett paket för en växande region Västra Götaland det goda livet Halland bästa livsplatsen Göteborgsregionen uthållig tillväxt Ett hållbart Göteborg Sida 2 Visionen om Västsverige

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Var bor de som arbetar i regionens kärna?

Var bor de som arbetar i regionens kärna? Var bor de som arbetar i regionens kärna? (En tredjedel av alla arbetsplatser i Göteborgsregionen) Källa: Chalmers Sida 2 Kan man inte bara öka antalet bussar, tåg och spårvagnar? Sida 3 Trafik och resandeutvecklingen

Läs mer

Det här ska Trafikverket göra. en kortversion av den nationella planen för transportsystemet 2010 2021

Det här ska Trafikverket göra. en kortversion av den nationella planen för transportsystemet 2010 2021 Det här ska Trafikverket göra en kortversion av den nationella planen för transportsystemet 2010 2021 Vår plan för Sveriges transportsystem fram till 2021 År 2010 fick Sverige för första gången en gemensam

Läs mer

Sveriges största satsningar på infrastruktur

Sveriges största satsningar på infrastruktur Sveriges största satsningar på infrastruktur 2015 Sveriges allra största satsningar på infrastruktur Trafikverket är samhällsutvecklaren som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren

Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren 1(5) Trafikverket TRV2011/17304 Datum Diarienummer 2011-08-30 RS110332 Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren 2012-2021 Region Hallands syn på satsningar på järnvägstrafik

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013

DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion

Läs mer

Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )

Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar ) Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) OBJEKT: BVGb_008 Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår (inklusive stationer

Läs mer

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTKAST 2017-01-20 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 1 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR

Läs mer

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Infrastruktur- och transportfrågor Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Örebroregionens förutsättningar En av de största arbetsmarknadsregionerna En av landets största städer Begränsad pendling till grannstäder

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie. Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv

Åtgärdsvalsstudie. Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv Nodstadsseminarium i Västerås 14 november 2014 Skövde kommun/västra Stambanegruppen Jan Bremer Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv Jan Bremer

Läs mer

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken Västsvenska paketet och kollektivtrafiken Enkel, bekväm och pålitlig. Västsvenska paketet lägger grunden för en attraktiv, hållbar och växande region. Om du har rest i Göteborgstrakten på sistone kanske

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson Kapacitetsbrister - fyra trafikslag Lennart Lennefors Einar Tufvesson Vad styr järnvägens kapacitet? Enkelspår: avstånd mellan mötesspår Dubbelspår: blandning av tåg och uppehållsbild Mötesstationernas

Läs mer

Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren

Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren Enheten för strategi och analys Marcus Smedman, +46(0)54-701 10 34 marcus.smedman@regionvarmland.se REMISSVAR Sida Datum 2011-08-30 Dnr RV2011-339 Ert ärendenr: TRV2011/17304 Trafikverket 781 89 BORLÄNGE

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar. tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen

Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar. tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen Sida 1(12) Datum: 2009-12-08 Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar av eventuellt tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen Uppdateringar av gällande underlag till investeringar

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Yttrande 2013-08-26 Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Sjuhärads kommunalförbund, fortsättningsvis

Läs mer

Underlag till synpunkter för yttrande över förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen

Underlag till synpunkter för yttrande över förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen Dnr: 12 212.20 Utkast 2013-06-26 Underlag till synpunkter för yttrande över förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2014-2025 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Läs mer

Inledning. Stråkindelning

Inledning. Stråkindelning 1 Inledning Denna bilaga till remissversionen av Länstransportplan Örebro län 2010-2021 innehåller mer utförliga stråkbeskrivningar än de som redovisas i planhandlingen. Stråkens funktion och standard

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner

Läs mer

Gods- och industristråket!

Gods- och industristråket! E18 E2 E4 E2 Rv4 E22 Gods- och industristråket! Historisk trafikutveckling, totalt 15 E2 vid Alingsås E2 norr Mariestad 15 1 1 5 5 1992 1996 2 24 1993 1997 21 25 Rv 4 öster Ulricehamn 15 E4 norr om Gränna

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Preliminära synpunkter TRV s kapacitetsutredning

Preliminära synpunkter TRV s kapacitetsutredning Preliminära synpunkter 2012-03-16 TRV s kapacitetsutredning ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER Det behövs ökade satsningar på drift o underhåll mm samt åtgärder för ett effektivare kapacitetsutnyttjande MEN det krävs

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR 36 kapitel 6 KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR TILL STÖD FÖR VIDGAD REGIONAL ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Snabbare och säkrare resor och transporter i regionen och

Läs mer

Två projekt som hänger samman

Två projekt som hänger samman hänger samman s. 77-83: Två projekt som Två projekt som hänger samman Spåren från Västlänken ansluter i Olskroken så att framkomligheten i denna viktiga knutpunkt allvarligt skulle försämras om inte flera

Läs mer

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Remissvar avseende nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N 2013/2942/TE

Remissvar avseende nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N 2013/2942/TE Norrköping, den 25 september 2013 Remissvar avseende nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N 2013/2942/TE Ovanstående ärende har remitterats till Östsvenska Handelskammaren, ÖHK. Vi är

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras? Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland Hur ska landskapet hanteras? 1 2013-11-28 Kapaciteten räcker inte till på Västra Stambanan Stora brister för både person- och godstrafik pekades

Läs mer

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Mora Malung Rättvik Leksand Gagnef Falun Hofors Storvik Sandviken Gävle Vansbro Ludvika Borlänge

Läs mer

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21 2013-03-21 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet c/o Jan Efraimsson Box 1031 405 22 Göteborg REMISSVAR Målbild tåg 2035 Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 Bakgrund Förslaget till

Läs mer

8 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan - Förslag till svar på remiss Dnr RS

8 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan - Förslag till svar på remiss Dnr RS 11 (17) Anteckningar från beredningen för hållbar utveckling (BHU), 2015-03-03 8 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan - Förslag till svar på remiss Dnr RS 3041-2014 Beredningens ställningstagande

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

E20 utbyggnad till mötesfrihet i Västra Götaland Lång version

E20 utbyggnad till mötesfrihet i Västra Götaland Lång version E20 utbyggnad till mötesfrihet i Västra Götaland 2016-08-25 Lång version TMALL 0141 Presentation v 1.0 Svante Jildenhed E20 ingår i nationella stamvägnätet E20 förbinder Helsingborg-Stockholm (del av Shannon

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

s : Vändplats Alme

s : Vändplats Alme s. 84-89: Vändplats Alme dal Vändplats Almedal Jag har redan vittnat om min oro för Olskroken. Vid gränsen till Mölndal finns en annan plats som, trots att den ligger ljusår ifrån i komplexitet, förtjänar

Läs mer