Figur 23: Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten (Tillkommer ERTMS) 186(250)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Figur 23: Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten (Tillkommer ERTMS) 186(250) 2009-04-21"

Transkript

1 185(250) Detta är förstås ytterst hämmande för den transportintensiva industrin som till stor del är beroende av effektiva järnvägstransporter. Norrbotniabanan skulle medföra stora mernyttor för investeringarna Botniabanan och Ådalsbanan samt övriga anslutande stråk Malmbanan, Haparandabanan och Ostkustbanan som därmed ej kan realiseras. Till exempel medför den ett ökat resandeunderlag för persontrafiken men också systemeffekter för godstrafiken, som att längre tåg och tyngre tåg kan framföras i ett sammanhållet system som binder ihop hela det strategiska godsnätet. De senaste årens ökning av bränslepriser har inneburit att allt kortare transporter blir ekonomiskt lönsamma att flytta över på järnväg. För regionens inland har det inneburit att Inlandsbanans och tvärbanornas möjligheter att svara för skogstransporter efterfrågas allt mer. Bristerna på dessa banor kommer förmodligen att förvärras och ytterligare investeringar kommer att bli nödvändiga. Ett exempel på detta är tvärbanan Hällnäs-Lycksele-Storuman där detta blir tydligt redan i närtid. Dessa brister har även koppling till vägsystemet då transporterna till stor del går på lastbil på smala, krokiga inlandsvägar där brister i bärighet förekommer. Även den ökande gruvindustrin i Västerbottens inland är till stor del hänvisad till vägtransporter idag. En strategi med ökad kapacitet på järnväg i kombination med strategiskt placerade omlastningsterminaler och ett anpassat vägnät ger en bättre transportekonomi och kan öka regionens produktion och även dämpa befolkningsminskningen i inlandskommunerna.

2 Figur 23: Investeringar i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten (Tillkommer ERTMS) 186(250)

3 187(250) Investeringar i Dalarna och Gävleborg Investeringar enligt direktiv och närtidssatsning E4 är strategiskt viktig för hela Norrlands utveckling i de flesta avseenden: framkomlighet och tillförlitlighet för långväga gods, arbetspendling på flera delsträckor, besöksnäringar både sommar och vinter mm. Hastighetsöversynen har hittills inneburit generellt försämrad tillgänglighet i norra Gävleborg. Störst har restidsförlusterna varit från Enånger och vidare norrut mor Sundsvall. Genom färdigställandet av E4 Enånger-Hudiksvall kommer effekterna av hastighetsöversynen inte bara att avhjälpas utan även att förbättras när det gäller tillgängligheten. Investeringen längs Ostkustbanan med nya mötesstationer leder till förbättrad kvalitet för befintliga tåg i form av minskad risk för förseningar. X-trafik kan utöka regionaltågstrafiken mellan Hudiksvall/Gnarp och Sundsvall. Detta ger fler avgångar för pendlare mot Sundsvall. Fler godståg kan också köras, till exempelkombitåg som ska angöra terminalerna i Umeå, Sundsvall och Gävle. Dubbelspårsutbyggnaden mellan Skutskär och Furuvik leder till förbättrade pendlingsmöjligheter såväl kring Gävle som i interregionaltrafiken i relationen Gävle-Stockholm. Åtgärden innebär kortare restider och möjlighet till utvecklad regionaltågstrafik. Investeringen leder också till att godstågstrafiken kan utökas till exempeli relationen Gävle hamn Stockholm norra. Förstärkning av kapaciteten på tvärbanan Söderhamn-Kilafors möjliggör det effektivaste vägvalet för godstrafiken som leds via Botniabanan mot södra Sverige. I Dalarna finns en stark basindustri som till stor del använder järnvägen för sina in- och uttransporter. Bergslagsbanan utgör ett tungt godsstråk för flera av dessa industrier medan Godsstråket genom Bergslagen utgör ett starkt godsstråk för genomgående godstrafik från norra till södra Sverige. Direktanslutningen från SSAB Borlänges anläggning via en ny växelförbindelse i Domnarvet leder till effektivare godstransporter Investeringar som tillkommer i ramnivå Genom färdigställandet av E4 Enånger-Hudiksvall kommer tillgängligheten att förbättras. Tillgänglighetsförbättringen knyter samman de större orterna längs Norrlandskusten och skapar förutsättningar för vidgade arbetsmarknadsregioner. Genom utbyggnaden av objekten kommer hela E4 genom Gävleborg att vara mötesseparerad med god trafiksäkerhetsstandard. Boendemiljö förbättras väsentligt i de tätorter och för randbebyggelsen längs nuvarande E4. Sträckan Kongsberget Gnarp på E4 söder om Sundsvall kommer att färdigställas under perioden, med detta objekt är sträckan fram till Sundsvall mötesseparerad. Rv 56 har en viktig funktion i den övergripande infrastrukturen för godstrafik. En betydande del av godstransporterna på väg i relationerna Norrland-Södra Sverige-Kontinenten går längs väg 56 och

4 188(250) slipper på detta sätt belasta vägtransportsystemet i stockholmsområdet. Utbyggnaden av rv56 Valsjön- Mackmyra tpl är den mest angelägna delsträckan att åtgärda för att förbättra framkomlighets- och trafiksäkerhetsstandarden. Rv 71 är viktig för att turistindustrin i Dalarna ska kunna utvecklas. Sälen är redan norra Europas största vinterdestination som kommer att utvecklas ytterligare under de närmaste åren. Flera delsträckor på väg 71 behöver rustas upp och Dala Järna-Vansbro är en av dessa. Objektet är även viktigt för arbetspendlingen och kan tillsammans med andra väginvesteringar knyta samman tätorter längs vägarna 70 och 71 till en vidgad arbetsmarknadsregion. Utöver namngivna objekt bedömer vi att utbyggnader på riksväg 70 kan inrymmas i potterna för trimningsåtgärder. Totalt behöver en sträcka av cirka 100 kilometerbyggas om till mötesfri landsväg. På sträckan Brovallen-Avesta och Borlänge-Djurås sker detta med mitträcke. På övriga sträckor prövas 2+1 och 1+1-väg och räffling/målning beroende på behov och andra förutsättningar. Åtgärderna förbättrar trafiksäkerhet, tillgänglighet och tillförlitlighet och har stor betydelse för såväl arbetspendlare, näringsliv, gods- och skogstransporter samt turism. I Mora (E45/rv 70) och Ludvika (rv 50) medför en omfattande genomfartstrafik av tunga transporter och betydande lokal trafik problem med buller- och luftkvalitet, skapar barriärer, otrivsamma miljöer och bristande trafiksäkerhet. Förbifartslösningar har prövats men är dyra och är inte samhällsekonomiskt motiverade. Genom kombination av åtgärder enligt fyrstegsprincipens första tre steg kan kostnadseffektivare lösning av problemen uppnås. Lösningarna innebär att transportsystemet utvecklas i samspel med övrigt samhällsbyggande till stadsutvecklingsprojekt. Orternas identitet stärks med en attraktiv boendemiljö, utvecklad handel och förbättrade villkor för näringslivet. Investeringar på Dalabanan finansieras genom brukaravgifter och leder till kortare restider i relationen Falun/Borlänge-Stockholm och möjlighet att utöka tågantalet. Därmed ökar pendlingsmöjligheterna såväl regionalt som mot Uppsala/Stockholm. Investeringen ger också möjlighet att utöka turisttrafik på järnväg då Mora kommer att bli en viktig bytespunkt för kollektiva resor till Sälen Idre och Grönklittområdet Ytterligare förstärkningar längs Ostkustbanan med tre nya mötesstationer leder till förbättrad kvalitet för befintliga tåg som en mindre förbättring i avvaktan på möjlighet att bygga partiella dubbelspår Sundsvall-Gävle. Investeringen i farleden till Gävle hamn syftar till att fördjupa och bredda farleden så att större fartyg kan passera utan särskilda rekommendationer och så att de internationella riktlinjerna uppfylls. Säkerheten och lastförmågan ökar väsentligt. Ytterligare förstärkning av landtransporterna till/från hamnen är önskvärda och i den utökade ramnivån kan en ny hamnbanan inrymmas Investeringar som tillkommer i ramnivån + 15 procent

5 189(250) Den försämrad tillgänglighet som hastighetsöversynen lett till i Dalarna berör främst Borlänges och Ludvikas omland. Genom utbyggnaden av riksväg 70 söder om Borlänge kompenseras en del av dessa brister. Förbättringen innebär att arbetspendling in mot Borlänge underlättas och att boendemiljön förbättras i områden som idag har smittrafik på grund av kapacitetsbrister på det överordnade trafiknätet. Med utbyggnaden av Vattnäs-Trunna åtgärdas den mest angelägna delen av E45 genom Dalarna. Nuvarande väg går genom ett naturskönt jordbrukslandskap med höga kulturvärden. Boende kring nuvarande väg störs dock kraftigt av trafiken som även är ett trafiksäkerhetsproblem främst för oskyddade trafikanter. Utbyggnaden förbättras tillgängligheten mellan Mora och Orsa liksom trafiksäkerhet och boendemiljö. Investeringar på tvärbanan Kilafors-Holmsveden höjer kapaciteten på Norra stambanan och möjliggör en utökad godstrafik till Norrland. Åtgärderna ger också möjlighet till utökad pendling mellan Ljusdal och Gävle. En förstärkning av alternativa vägar från Norrland till Göteborg, det så kallade Väster om Vänern, som ett alternativ till att köra tågen via Hallsberg och den hårt belastade Västra stambanan kan genomföras. Åtgärder på sträckorna Falun-Borlänge samt Gävle-Storvik medger ökad transportkvalitet för befintlig trafik. Ny spåranslutning till Gävle hamn och elektrifiering av befintlig bana ger minskad sårbarhet och effektivare godstransporter. Åtgärden har koppling till ny kombiterminal i norra Stockholm då kombitransporter förväntas tas emot i Gävle hamn för att sedan transporteras på järnväg till Rosersberg. Ytterligare kapacitetsinvesteringar på sträckan Storvik-Frövi möjliggör en utökad godstrafik från Norrland till södra Sverige Kvarstående större brister Det finns ett stort behov av åtgärder som ger en säker framkomlighet på riksväg 70 mellan Borlänge och Mora. Förutsättningarna för att skapa vidgade arbetsmarknader genom åtgärder i vägtransportsystemet är här bättre än på de flesta andra håll i regionen. Dessutom behövs ytterligare åtgärder för att kompensera för tillgänglighetsförsämringarna som hastighetsöversynen inneburit. Basindustrin Gävleborg/Dalarna svarar för en betydande del av Sveriges exportinkomster. Riksväg 56 och riksväg 80 har inte en tillräckligt god standard för att svara upp mot de behov som ställs på godstransporterna mot Göteborg och kontinenten. Besöksresandet med bil innebär stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Speciellt vintertid är turisttrafiken mot Dalafjällen intensiv med stora framkomlighetsproblem. Problemen kan

6 190(250) bara till en viss del avhjälpas med vägåtgärder. En samverkan mellan trafikslagen måste ske och turistindustrin är en viktig part när det gäller att finna lösningar. Investeringsförslagen ovan innebär ett första steg till att kunna utveckla godstrafiken på järnväg från Norrland till övriga delar av landet samt persontrafiken längs stråket Stockholm-Umeå. Investeringarna medger dock inte någon större utökning av dagens trafik utan att försämra restider och transporttider för befintliga tåg. Botniabanans fulla potential kan därmed inte utnyttjas. Den begränsade utvecklingen av såväl persontrafik som godstrafik till och från Norrland beror på att man idag nått kapacitetstaket på såväl Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall som på Norra stambanan mellan Ånge och Storvik Upprustning av delen Ställdalen-Kil innebär att fler tåg kan köras Borlänge-Göteborg. För att få en fungerande relation mellan Norrland och Göteborg krävs ytterligare åtgärder i form av anpassning av hastigheten som utökad kapacitet. Investeringarna medger bättre förutsättningar för persontrafiken i relationen Dalarna-Stockholm. Det finns dock ett kvarstående behov av att höja kapaciteten på Dalabanan så att man i framtiden kan ha fler avgångar mellan Stockholm och Dalarna.

7 Figur 24: Investeringar i Dalarna och Gävleborg 191(250)

8 192(250) Investeringar i Stockholm, Mälardalen och Gotland Investeringarna i Stockholms län och Mälardalen skapar bättre förutsättningar för långväga gods, distributionstrafik, dagliga persontransporter och sällanresor, bland annat genom att de ger avlastning på trängselproblematiken, skapar nya resmöjligheter och i vissa fall nya förbindelselänkar. De flesta av objekten effektiviserar befintliga delar i transportsystemet och skapar synergieffekter. Resor och transporter i Stockholm-Mälarregionen är i högre grad än i många andra regioner överförbara mellan transportsystemets olika delar. De valda åtgärderna bidrar till att länka samman olika trafikslag och ska ses som en helhet. Fokus har legat på effektivisering av befintligt transportnät och förbättrad systemfunktion. Eftersom befolkningen i Stockholmsregionen växer kraftigt kommer antalet resor och transporter att öka. Genom den utveckling av spårsystemet som Citybanan och Mälarbanan innebär skapas förutsättningar för en fortsatt stor avlastning av vägnätet i regionen, särskilt efter en fullbordan av Mälarbanan. Den långsiktiga strategin för Mälardalen är att i slutet av planperioden ha större delen av nationella vägnätet mittseparerat. Europavägarna i regionen är med något undantag redan mittseparerade men framtida kapacitetsproblem kommer att kräva att vissa sträckor byggs om till motorvägsstandard. För spårsystemet är inriktningen att pendeltågen på alla sträckor ska ha egna spår Investeringar enligt direktiv och närtidssatsning Norra länken är en tunnelförlagd förbindelse mellan europavägnätet och Stockholms hamn med dess omfattande verksamhet och planerade stadsdelar om bostäder. Den avlastar delar av innerstaden från trafikens negativa miljöpåverkan i form av buller, partiklar och koldioxidutsläpp. E18 Hjulsta-Kista är en ny sträckning av europavägen med fokus på att förbättra trafiksäkerheten och skapa möjlighet till stora bostadsexploateringar om drygt bostäder i Solna, Sundbyberg och Stockholm. Olycksdrabbade korsningar byggs om till planskildheter och bullerproblematiken minskar längs befintlig sträckning. En ny sträckning av E18 med planskilda trafikplatser byggs förbi Tensta. E18 Sagån-Enköping öppnar för trafik Det är en ny motorvägsträckning inom Nordiska Triangeln och en del av förbindelsen Oslo-Stockholm. På E4/E20 från Södertälje mot Stockholm är det ofta köproblem med förseningar och upphinnandeolyckor som konsekvens. Även på helger är köproblematiken stor kring Södertälje. Genom att nyttja det befintliga vägutrymmet effektivare tillskapas ytterligare kapacitet på sträckan. Väg 73 mellan Älgviken-Fors är extremt olycksdrabbad i förhållande till sin trafikmängd och en ny motorvägssträckning är under produktion. Det kommer förbättra trafiksäkerheten och öka tillgängligheten till hamnen i Nynäshamn och en eventuellt kommande Norviks hamn. Väg 73 är även av stor betydelse för befolkningen och för näringslivet på Gotland.

9 193(250) Den nya bangården och resecentret i Uppsala kommer att underlätta för de dagliga resenärerna genom en säkrare, mer tillgänglig och komfortabel station. Ombyggnaden skapar också bättre flexibilitet och kapacitet i spåranläggningen. Projektet är ett samarbete mellan Banverket, Jernhusen och Uppsala kommun. Citybanan utvecklar möjligheten att arbetspendla inom Stockholms län, men också storregionalt, genom att den skapar förutsättningar för tätare pendeltågstrafik med högre driftsäkerhet samtidigt som ytspåren och Stockholms central kan frigörs för fler interregionala och nationella tåg. Risken för fortplantning av störningar mellan pendeltågssystemet och det nationella spårsystemet minskar kraftigt genom Citybanan. Dessutom ökar tillgängligheten till Stockholms innerstad genom det nya stationsläget vid Odenplan och bättre förbindelser till tunnelbanan. Citybanan skapar förutsättningar för genomgående fjärrtågstrafik i Stockholm och därigenom bättre förbindelser till Arlanda från södra Svealand och Östergötland. Utbyggnaden av en dubbelspårssträcka Västerhaninge - Tungelsta på Nynäsbanan kommer att minska sårbarheten och är nödvändig för att resande med tåg från Nynäshamn ska kunna nå Stockholm utan tågbyte. Kraftsamling Mälardalen är ett program som syftar till att halvera förseningarna av tågen. Åtgärderna kommer i stort att genomföras som planerat och innebär bland annat förbättringar vid Stockholms central, mötesspår, förbättrade signalsystem och andra åtgärder som ökar tillförlitligheten. Dessutom sker en första viktig förstärkning av kraftförsörjningen för tågdriften i Stockholmsområdet för att minska risken för driftstörningar. Förbifart Stockholm avlastar de centrala delarna från trängsel i vägnätet och skapar möjligheter till ökad tillväxt i regionen, vars arbetsmarknad idag riskerar att delas. Tillgängligheten till Arlanda förbättras för södra Mälardalen. Dessutom minskar Förbifarten vägtransportsystemets sårbarhet som dagligen visar sig vid små och stora incidenter, med negativa effekter för näringsliv och medborgare. På tjugo års sikt står Essingeleden inför stora reparationsbehov som kräver större avstängningar, vilket inte är möjligt utan alternativ förbindelse. Vid Förbifartens södra anslutning till E4/E20 ansluter Masmolänken i regional plan. Södertörnsleden och Masmolänken är av stor vikt för den regionala utvecklingen. De skapar förutsättningar för godstrafiken i Nynäshamn att snabbt och smidigt nå E4/E20 som idag måste gå via Södra länken. Södertörnsleden öppnar också för effektiva bussförbindelser och skapar en utökad arbetsmarknad. Utbyggnaden av Mälarbanan med ytterligare två spår är nödvändig för att efterfrågan av pendeltågstrafik, interregional och nationell trafik ska kunna tillgodoses. Sträckan mellan Kallhäll Barkarby kommer att byggas ut i första delen av planperioden och därefter kommer sträckan Barkarby Tomteboda att startas. Åtgärderna som genomförs under planperioden kommer att förbättra

10 194(250) driftsäkerheten på sträckan. För att banan ska medge väsentligt mer trafik än idag måste utbyggnaden av fyra spår fullbordas till Tomteboda. Ostkustbanan har två enkelspårssträckor som är styrande för tidtabellerna för tåg mellan Gävle och Stockholm. Genom utbyggnad av dubbelspår vid Gamla Uppsala och Skutskär Furuvik kommer kapacitetsutnyttjandet och flexibiliteten i spåranläggningen öka. Den ålderstigna spåranläggningen i Södertälje har enkelspår och korsande spårvägar. Dubbelspår, bangårdsombyggnad och nytt ställverk är en nödvändig förutsättning för mer driftsäker och tätare pendeltågstrafik. Genom utbyggnad av partiella dubbelspår på den enkelspåriga Svealandsbanan på sträckorna Strängsnäs Härad och Nykvarn Ryssjöbrink kan fler tåg trafikera banan och tidtabellerna anpassas bättre. De statsbidrag till två nya spårvägar i Stockholm och omgivande kommuner, Tvärbanorna Ost och Solna ligger kvar från tidigare investeringsplan, vilket innebär en mycket begränsad bidragsandel procent. Tvärbanorna har betydelse för att avlasta det tungt belastade radiella resandet i Stockholmsregionen, men innebär också nya resmöjligheter med ökad tillgänglighet med kollektivtrafik i halvcentrala lägen. E18 Karlskoga Lekhyttan byggs om till mötesfri väg för att förbättra trafiksäkerheten och öka framkomligheten. Väg 56, Räta linjen, från Norrköping via Eskilstuna, Västerås och Gävle är en avlastningsväg för E4 för transporter mellan norra och södra delarna av Sverige. Vägen är också viktig ur en regionförstoringsaspekt då den knyter samman viktiga regioncentra. Andelen pendling är stor. Objekt i den nationella planen är Östra förbifarten Katrineholm, Tärnsjö-X länsgräns samt Västerås Sala. Riksväg 70 är viktig ur pendlings- och regionförstoringssynpunkt. Vägen har stor betydelse för turistnäringen i Dalarna och i södra fjällvärden. Objektet Broddbo-W länsgräns är en del av riksväg 70.

11 195(250) Investeringar som tillkommer i ramnivå På sträckan E4/E20 Tomteboda Haga Södra möts Essingeleden, Klarastrandsleden, Norra länken och motorvägen till Uppsala. Det är ett av Sveriges mest trafikerade vägavsnitt och här planeras dessutom en helt ny stadsdel om lägenheter och arbetstagare tillsammans med ett nytt universitetssjukhus vid Karolinska. Vägåtgärden ger ytterligare kapacitet för bättre genomströmning i landets största flaskhals och ger bättre effekt av Norra länken, där risken för köer och trängsel minskar. Åtgärden är central för framkomligheten i länet. Ytterligare åtgärder förbättrar tillgängligheten för distributionstrafik till Årsta partihallar och kombiterminal samt den planerade kombiterminalen i Rosersberg, där såväl väg som spåranslutning troligen kommer att byggas med övervägande finansiering från näringslivet. Den nationella planen rymmer även kollektivtrafikkörfält längs E18 genom Täby vilket är mycket högt prioriterat av trafikhuvudmannen eftersom sektorn saknar effektiva spårförbindelser. Även på E4 till Arlanda planeras kollektivtrafikkörfält genom ett effektivare nyttjande av befintlig vägbana. Ett effektivare nyttjande av vägbanan planeras också mellan Södertälje och Hallunda på E4/E20 för att komma tillrätta med köproblem som uppstår både vardagar och helger. Åtgärder på sträckan Stockholms C Sörentorp förbättrar förutsättningarna för genomgående tåg på Stockholms C och effektiviserar hanteringen av service av tågen i Hagalund. Ett statsbidrag till en första etapp av dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan har förslagits eftersom den landstingsägda järnvägen är väsentlig för trafikförsörjningen för invånare i de nordöstra kranskommunerna till Stockholm. Genom dubbelspårsutbyggnaden kan restiden minskas och turtätheten öka. De tidigare utförda och pågående åtgärderna på Nynäsbanan bör på kort sikt kompletteras med en mötesstation i Nynäsgård för att önskvärd återställningsförmåga ska uppnås. I annat fall är det svårt att trafikera banan utan att riskera att förseningar spridas vidare i spårsystemet. Upprustningen av Hargshamnsbanan medger ett nytt transportupplägg mellan Dannemoragruvan och Hargshamn. Det finns inget alternativ till järnväg för dessa transporter. Också denna investering finansieras genom höjd banavgift. För sjöfartens del föreslås ett inrättande av Horsstensleden, som ökar säkerheten då den möjliggör separering av in och utgående sjötrafik i området kring Sandhamn. Den syftar också till att avlasta Furusundsleden och skapa möjlighet för en genare väg in till Stockholm för kryssningstrafik som kommer söderifrån. E18 Västerås-Sagån byggs om till motorväg då trafiken på sträckan börjar närma sig kapacitetstaket. Riksväg 50, Bergslagsdiagonalen, är ett viktigt stråk för tunga transporter. Längs stråket finns viktiga

12 196(250) omlastningspunkter mellan väg och järnväg där Hallsbergsterminalen är den största. Sträckan Medevi- Brattebro är en ny vägsträckning som ersätter den befintliga vilken är smal och har mycket låg geometrisk standard. På sträckan Askersund-Åsbro breddas den befintliga vägen och förses med mittseparering för ökad säkerhet då andelen tunga transporter är hög och stråket är viktigt för regional arbetspendling. Ytterligare vägobjekt i nollnivån i Räta linjen på väg 56 är Bie-Stora Sundby som innebär breddning och mittseparering med positiva effekter på trafiksäkerhet och framkomlighet. Förbättrad framkomlighet blir det även på delen Stingtorpet-Tärnsjö. Denna åtgärd minskar dessutom risken för föroreningar i en viktig grundvattenformationen. Vägen är idag smal och hårt belastad av tung trafik Investeringar som tillkommer i ramnivån + 15 procent Vid utökad ram kan ytterligare åtgärder genomföras på de viktiga riksvägarna 50, 56 och 70. Riksväg 50 mellan Fornaboda-Guldsmedshyttan är en viktig väg för pendling och långväga godstransporter. Det gäller också för Simtuna-Kumla och Kumla-Sör Kvista längs riksväg 70. Dessa har dessutom betydelse för turismen i södra fjällvärlden. Riksväg 56 Kvicksund-Västjädra knyter samman Eskilstuna och Västerås och är viktig för tunga transporter. Övriga objekt av betydelse för pendling och långväga godstransporter är E18/E20 Gräsnäs-Reutersberg, Rv56 Sör Kivsta-Norrby, E18 Hallstahammar-Västjädra samt E18 Köping-Hallstahammar Vid utökad ram kan åtgärder också genomföras med mötesstationer på sträckan Storvik-Frövi för att förbättra för godstågstrafiken. Bergslagspendeln går på den enkelspåriga banan mellan Västerås och Ludvika. Genom en mindre dubbelspårssträcka vid Ramnäs-Brattheden kan väsentliga restidsminskningar nås. Statsbidrag för en andra etapp av dubbelspår på Roslagsbanan prioriteras inom ramen för tillkommande 15 procent. En sådan satsning medger ökad trafik på banan och kan därigenom effektivisera anläggningen väsentligt. Större sluss och fördjupad farled i Mälaren ryms också inom 15 procent ramen. Säkerheten och lastförmågan kommer därmed att öka och dessutom möjliggörs godstransportlösningar med en annan miljöbelastning Kvarstående större brister Trots de åtgärder som inryms i nationell plan kommer trängselproblematiken i Stockholm kvarstå vid planperiodens slut, men den har troligen inte förvärrats, trots en befolkningsökning på cirka personer. På järnvägssystemet i Stockholmsregionen kommer det att vara kapacitetsbrister, framför allt på Mälarbanan och Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala, men troligen också på Södra

13 197(250) stambanan. Dessa brister kommer att begränsa antalet tåg som kan trafikera järnvägarna storregionalt men troligen också nationellt. Det fulla utnyttjandet av Citybanans potential kommer att begränsas av kapacitetsbrister på anslutande spårsystem. När Citybanan är färdigställd uppstår behov av att anpassa Stockholms central till en ny trafikeringssituation. Studier pågår av olika åtgärder men dessa har inte inrymts i planförslaget. Tunnelbanan kommer troligen också att ha stora kapacitetsbrister. Åtgärder för att förbättra framkomligheten och tillgängligheten för godståg i Stockholm-Mälardalen så som anpassningar för godstrafikens behov vid bangårdar och mötesstationer kan finansieras via marknadsanpassningspotten. Behov av kraftförsörjningsåtgärder beskrivs i avsnittet om kraftförsörjningsstrategi. Det finns ett stort behov av trafikplatser på europavägnätet i Stockholm för att stödja kommunernas bostadsbyggande och näringslivets utveckling och som inte är namngivna i planen. Det kommer att hämma den regionala utvecklingen och Stockholms funktion som tillväxtmotor för Sverige. Planförslaget ger inte heller utrymme för utredning och planering av en Östlig förbindelse i Stockholm. Om trafikutvecklingen fortsätter enligt prognoserna så kommer E18 väster om Västerås nå kapacitetstaket och därför behöva byggas om till motorväg. Resterande sträckor som inte är mötesseparerade vid periodens slut behöver åtgärdas. Riksväg 50 i norra Örebro län är ett exempel som inte ryms i denna plan.

14 Figur 25: Investeringar i Stockholm, Mälardalen och Gotland 198(250)

15 199(250) Investeringar i Värmland, Västra Götaland och Halland Investeringar enligt direktiv och närtidssatsning Det så kallade västsvenska lånepaketet som beslutades av den förra regeringen år Syftet är att i första hand ge näringslivet i regionen förbättrade transportmöjligheter och förbättra möjligheterna för de som arbetspendlar. Pågående väg- och järnvägsobjekt i Västsverige är ett steg i utbyggnaden av ett transportsystem som bidrar till en större pendlingsregion och en hållbar utveckling. Arbetet med dessa objekt pågår just nu. Stora förbättringar för godstransporter och arbetspendling mellan Trollhättan och Göteborg. Kraftigt förbättrad trafiksäkerhet framförallt genom att man höjer standarden i korsningarna. Regionförstoring. Dubbelspårutbyggnaden mellan Trollhättan-Göteborg. Utbyggnaden medför tätare och snabbare tågtrafik och en ökad kapacitet för godstransporter på järnväg. Etapper som kvarstår på Göteborg-Trollhättan och som genomförs under planperioden är Hede-Olskroken och Velanda - Prässebo. I nationell plan finns också statsbidrag till fem stationer i Ale kommun som byggs i samband med dubbelspårutbyggnaden. Det återstår en sträcka om cirka 4 mil på E6 som ännu inte är mötesseparerad, den mellan Tanum och Strömstad. När det är slutfört har E6 motorvägsstandard hela vägen från Oslo och söderut. Det kommer att innebära stora förbättringar för godstransporterna på väg längs denna sträcka, inte minst för godstransporterna till och från Göteborgs hamn. E6 har också intensiv trafikbelastning på helgerna och under somrarna när många tar bilen till stugan och andra semestervisten i Bohuslän. E 45 Angeredsbron Älvängen, utbyggnad till motorväg. E 20 Tollered Alingsås, signalkorsningar byggs om till planskilda trafikplatser. I Värmland är elektrifiering Kristinehamn-Nykroppa samt ny mötesstation Kil-Skåre utpekade av regeringen som sk närtidssatsningar. Mötesstationen mellan Kil-Skåre skapar kapacitet på en av landets högst belastade enkelspårssträcka. Elektrifiering Kristinehamn-Nykroppa möjliggör nya, rationella och miljövänliga, upplägg för gods- och persontrafik. Regeringen har även pekat ut åtgärder för att möjliggöra ökade godstransporter Väster om Vänern och för att avlasta Västra stambanan. Dessa åtgärder är Ställdalen-Kil, fjärrblockering, Hällefors-Kil, mötesstationer, Ställdalen-Hällefors, Stax 25 och mötesstationer samt Kil-Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder.

16 200(250) Kraftsamling Göteborg är utpekat av regeringen och planeras i närtid med syfte att åtgärda dagens brister i det överbelastade järnvägssystemet kring Göteborg. Banverket, Västtrafik och berörda järnvägsföretag genomför i samverkan åtgärder av olika slag (fordon, infrastruktur, trafikledning). Regeringens närtidssatsning i statsbudgeten för 2009 innehåller medel för projektering och förberedelsearbeten för en ny tunnel under Göta Älv i Göteborg, den sk. Marieholmsförbindelsen. Tunneln ska knyta ihop E20 och E45 på älvens östra sida med Lundbyleden E6.21 väster om älven. Den nya älvförbindelsen ska komplettera Tingstadstunneln som idag står för cirka 50 procent av vägtrafiken över älven och som utgör navet för vägtransportnätet i Göteborg. Dagens transportmöjligheter över älven är mycket sårbar för trafikstörningar och det är ofta bilköer i eller vid Tingstadstunneln. Marieholmsförbindelsen säkerställer transporterna till hamnen, förbättrar industrins transportmöjligheter på väg och underlättar pendling till skola och arbete inom Göteborg. Längs riksväg 40, på sträckan mellan Borås och Ulricehamn, finns en vägsträcka mellan Rångedala och Hester som inte är mötesseparerad, till skillnad från resten av riksväg 40 mellan Göteborg och Jönköping. Med denna investering förbättras såväl trafiksäkerheten och framkomligheten. Sträckan är viktig både för möjligheten till regionförstoring /arbetspendling i regionen, och för effektivare godstransporter. Sträckan mellan Älvängen och Trollhättan på E45 mötessepareras, med undantag för delen förbi Göta och Torpabron som förblir utan åtgärd. Med denna investering förbättras såväl trafiksäkerheten och framkomligheten. Sträckan är viktig både för möjligheten till regionförstoring /arbetspendling i regionen, och för effektivare godstransporter. Göteborgs hamn är Nordens största hamn. Godstransporterna till Göteborgs hamn och till industrierna på Hisingen går idag i stor utsträckning genom centrala Göteborg och orsakar en rad miljöproblem och barriäreffekter. Framkomligheten är tidvis mycket låg. De föreslagna åtgärderna, längs E6.20, 3 projekt Hisingsleden och Söderleden, syftar till att öka kapaciteten längs Hisingsleden och Söderleden som tillsammans bildar en båge väster om den centrala staden. På så sätt kan de tunga transporterna ledas ut från Göteborg vilket kommer att ge många positiva effekter. Godstransporterna blir effektivare och säkrare, trafikstörningar i centrala staden minskar, nya bostads- och verksamhetsområden kan exploateras längs Göta älv, de negativa miljöeffekterna minskar i omfattning och utrymmet för en utbyggd kollektivtrafik ökar i centrala Göteborg. Tillväxten av godstransporter på järnväg till och från Göteborgs Hamn ökar kontinuerligt. Hamnen har också som målsättning att hälften av alla godstransporter till hamnen skall gå på järnväg. Att transporter gods på järnväg istället för väg medför samhällsekonomiska nyttor i form av bland annat reducerade utsläpp, reducerade olycksrisker på väg och en avlastning av vägnätet. Kapacitetshöjande åtgärder på Hamnbanan, på både kort- och lång sikt, är nödvändiga för att möjliggöra en fortsatt överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Hamnbanan etapp 2 är en pågående åtgärd som innebär förbättring av signalsystemet i syfte att öka kapaciteten i närtid i väntan på ytterligare

17 201(250) kapacitetsutbyggnad. Utbytet av godstågsviadukten Olskroken - Gubbero är också en förutsättning för godstrafik mellan Göteborg och Västkustbanan. Det pågående bytet av signalställverk i Göteborg möjliggör en utökad, och mindre störningskänslig, tågtrafik till Göteborgs central. Bohusbanan, fjärrstyrt trafikstyrningssystem Kville Uddevalla (etapp 2) skapar förutsättningar för tätare tågtrafik mellan Göteborg och Uddevalla. Etapp 1 omfattade åtgärder mellan Kville - Stenungsund och var färdig december Investeringar som tillkommer i ramnivå Projektet K2020 syftar till att fördubbla kollektivtrafikresandet i Göteborgsregionen till år Västra Götlandsregionen, Göteborgs kommunalförbund, Göteborgs stad, Vägverket, Banverket och Västtrafik har tagit fram en gemensam åtgärdsplan för att göra personresorna mer hållbara genom K2020. För att detta ska bli möjligt krävs en mängd olika infrastrukturåtgärder. Nya busskörfält, pendelparkeringar, busshållplatser längs motorväg och diverse trimningsåtgärder är några exempel på vad som behöver göras längs det nationella vägnätet utanför Göteborg vilket är en förhållandevis liten andel av det sammantagna investeringsbehovet. Trafikökningarna ska plana ut och många fler ska uppleva att det är attraktivt och säkert att resa med kollektiva färdmedel till arbete och skola. Den viktigaste nystarten som planeras i järnvägssystemet för Västsverige är Västra Stambanans kapacitetsförstärkning på sträckan Skövde Göteborg. Objektet omfattar ett paket av kapacitetshöjande åtgärder bland annat ny infart till Sävenäs rangerbangård, ett flertal förbigångsspår och bangårdsombyggnader. Åtgärderna bidrar till förbättrad tågtrafik mellan Sveriges två största städer. De skapar också förutsättningar för ytterligare regional och lokal tågtrafik. Dessutom möjliggör de en utökning av godtransporterna till Göteborgs hamn och Västsverige från bland annat Mälardalen/Bergslagen samt de norra delarna av landet. Plattformsförlängningar mellan Göteborg Alingsås och Göteborg-Kungsbacka är kopplat till Västtrafiks nyinköp av en ny fordonspark för pendeltrafik. Projektet ger genom längre pendeltåg ökad kapacitet i pendeltågssystemet i Göteborg och är därmed en viktig förutsättning för effektiv arbetspendling och för att kollektivtrafikandelen i Göteborgsområdet skall öka. Den nationella planens noll-nivå rymmer även statsbidrag till ytterligare två stationer mellan Göteborg och Trollhättan, Gamlestaden och Lödöse. Dessa byggs i samband med dubbelspårsutbyggnaden. Slambymotet är första steget för en förbättrad väglänk mellan E20 och riksväg 40 öster om Göteborg på lång sikt blir den en del i en tänkt ring runt Göteborg som avlastar det centrala vägnätet i Göteborgs innerstad. Denna nya planskilda trafikplats behövs också för att förbättra möjligheterna till person- och

18 202(250) godstransporter till och från Landvetter flygplats. Underlättar för exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden. E45 Falutorget Marieholm, är en sträcka cirka 1 kilometeröster om Götatunneln i centrala Göteborg fram till den nya Marieholmstunneln. Detta område utgör idag ett av Göteborgs mest trängda och sårbara trafikområden. Den nya sträckningen behövs för att möta de ändrade trafikströmmar som skapas när partihallsförbindelsen, Marieholmstunneln och motorvägen på E45 från Trollhättan öppnas. Godstransporterna till Göteborgs hamn och till industrierna på Hisingen går idag i stor utsträckning genom centrala Göteborg och orsakar en rad miljöproblem och barriäreffekter. Framkomligheten är tidvis mycket låg. De tre föreslagna åtgärderna längs E6.20 syftar till att öka kapaciteten längs Hisingsleden och Söderleden som tillsammans bildar en båge väster om den centrala staden. På så sätt kan de tunga transporterna ledas ut från Göteborg vilket kommer att ge många positiva effekter. Godstransporterna blir effektivare och säkrare, trafikstörningar i centrala staden minskar, nya bostadsoch verksamhetsområden kan exploateras längs Göta älv, de negativa miljöeffekterna minskar i omfattning och utrymmet för en utbyggd kollektivtrafik ökar i centrala Göteborg. E20-sträckan vid Hova i Gullspångs kommun är hårt olycksdrabbad och har mycket låg framkomlighet jämfört med övriga E20. En ny sträckning föreslås för att förbättra trafiksäkerheten förbi Hova. Åtgärden ger också positiva effekter för boende i Hova i form av en säkrare lokal trafikmiljö. E18 förbi Karlstad är olycksdrabbad och en trafikolycka med farligt gods riskerar att förgifta en närliggande vattentäkt som försörjer personer. Med den nya sträckningen mellan trafikplats Björkåsmotet och trafikplats Skutberget säkras vattentäkten, en säkrare trafikmiljö skapas och förbättrade möjligheter för stadsutveckling ges. Idag råder konflikt mellan den lokala trafiken i Alingsås tätort och genomfartstrafiken längs E20. Med en nedsänkt E20 och planskilda korsningar blir stadsmiljön bättre för boende och verksamma i Alingsås, och trafiken längs E20 både gods- och persontrafik flyter bättre, miljösituationen förbättras och barriäreffekten mindre påtaglig. Sträckan Alingsås Vårgårda på E20 är ett utpekat stråk för arbetspendling och långväga transporter samt farligt gods. Sträckan är idag olycksdrabbad, och en ombyggnad till en motorväg kommer att ske under planperioden. Trafikplats Jung kommer att byggas, dagens korsning mellan E 20 och väg 2623 består av ett fyrvägskäl med separata körfält för vänstersvängande trafik från E 20. Korsningen är idag mycket olycksdrabbad.

19 203(250) Investeringar som tillkommer i ramnivån + 15 procent Godstransporterna till Göteborgs hamn och till industrierna på Hisingen går idag i stor utsträckning genom centrala Göteborg och orsakar en rad miljöproblem och barriäreffekter. Framkomligheten är tidvis mycket låg. De föreslagna åtgärderna längs E6.20, Angered-Partille och Mellbyleden samt två etapper på E6.20 Hisingsledens norra del, syftar till att öka kapaciteten på väg öster om Göteborg. Tillsammans med investeringarna på Hisingsledens södra del och Söderleden bildas en ringled som har hög funktionalitet särskilt för godstransporterna. På så sätt kan de tunga transporterna ledas ut från Göteborg vilket kommer att ge många positiva effekter. Godstransporterna blir effektivare och säkrare, trafikstörningar i centrala staden minskar, nya bostads- och verksamhetsområden kan exploateras längs Göta älv, de negativa miljöeffekterna minskar i omfattning och utrymmet för en utbyggd kollektivtrafik ökar i centrala Göteborg. De föreslagna åtgärderna på E6.20 möjliggör ett effektivare utnyttjande av Angeredsbron som älvförbindelse för trafiken österifrån till Göteborgs hamn, en förbindelse som har en betydande kapacitetsreserv idag. Vid eventuella framtida översvämningar i centrala Göteborg erbjuder denna rutt en betydligt mer höglänt förbindelse till hamnen än vad tunnlarna och broarna inne i Göteborg gör. Dubbelspårsutbyggnaden av Göteborgs hamnbana är indelad i fem etapper varav en utgörs av ny Marieholmsbro. Vårt förslag omfattar två etapper Marieholmsbron och dubbelspår Pölsebo- Eriksbergsmotet. Utbygganden har bäring på flera mål som bland annat effektivare, miljövänligare och mindre störningskänsliga godstransporter. Den är också utpekad av näringslivet som ett av tre av landets viktigaste infrastrukturprojekt för godstrafiken. Förbindelsen Angeredsbron Partille stärker också Göteborgs stads arbete med att förbättra transportmöjligheterna mellan Angered och andra stadsdelar. Åtgärden ger tillsammans med Slambymotet och objekt v549 i Västra Götalandsregionens länsplan en kraftigt förbättrad tillgänglighet till bland annat Landvetter flygplats för boende i Angered /nordöstra Göteborg. Angered är idag något av en satellitstadsdel och prioriteras för att integreras bättre i regionen. Sträcka Marieholm- Agnesberg på E45 strax norr om Göteborgs innerstad utgör en felande länk mellan den nya E45 och centrala staden. Investeringen innebär att de befintliga trafikplatserna anpassas till standarden på den nya E45. Idag går E45 genom Göta, ett samhälle i Lilla Edets kommun. Barriäreffekten försvinner när vägen dras utanför samhället, de negativa miljöeffekterna minskar väsentligt och trafiksäkerheten förbättras. I en högre plannivå inryms en förbifart för samhället Göta. E 20 är en viktig pulsåder genom Skaraborg som har betydelse både regionalt och nationellt. Längs denna vägsträcka transporteras gods från norra och mellersta Sverige, mycket av det ska till Göteborgs

20 204(250) hamn. Arbetspendlingen är omfattande regionalt och lokalt längs sträckan. Jämfört med andra europavägar har denna sträcka bitvis höga olyckstal och de föreslagna delprojekten på E20 kommer att göra vägstandarden jämnare, trafiken får bättre framkomlighet och trafiksäkerheten ökar. E20-projekt som åtgärdas med + 15 procent-alternativet: E20 Götene-Mariestad, E20 Vårgårda-Vara, E20 Förbi Mariestad. Utökad kapacitet mellan Kil-Laxå, en av landets högst belastade enkelspårssträckor, bidrar till att skapa bättre förutsättningar för gods- och persontrafiken. Föreslagna åtgärder är tre nya mötesstationer. Objektet uppvisar god samhällsekonomisk lönsamhet. Karlstad C, bangårdsombyggnad och resecentrum, syftar till att förbättra persontrafiken och rationalisera godsväxlingen. Åtgärden innebär ökad kapacitet för tågtrafiken. Resecentrum innebär också ökad bekvämlighet för resenärerna med möjlighet till smidiga övergångar mellan trafikslagen. Objektet var med i Framtidsplanen För Karlstad C pågår diskussioner kring medfinansiering. En överenskommelse kring medfinansiering möjliggör ett genomförande inom planperioden. Varberg, dubbelspårsutbyggnad, är ett viktigt järnvägs- och stadsbyggnadsprojekt. Västkustbanans utbyggnad till dubbelspårig effektiv järnväg har två kvarvarande enkelspårsetapper varav Varberg- Hamra är den ena. Den andra enkelspårssträckan utgör Ängelholm-Maria norr om Helsingborg. Tunneln skapar förutsättning för bättre tågtrafik på Västkustbanan med regionaltågstationer mellan Varberg - Kungsbacka och frilägger mark för stadsutveckling i Varberg. Bostadsbyggande på friställd mark i närheten av järnvägsstationen skapar förutsättningar för effektiv och långsiktigt hållbar arbetspendling Kvarstående större brister Trots de åtgärder som inryms i nationell plan så innebär avsaknaden av Västlänken att problematiken kring kapaciteten på Göteborgs central förvärrats vid planperiodens slut. Västlänken innebär utökad kapacitet, genomgående linjer genom Gbg C samt två nya stationer i Haga och Korsvägen. Detta möjliggör en utökad och effektivare tågtrafik samt ökade bytesmöjligheter till Göteborgs övriga kollektivtrafiksystem. Målbilden i K2020, att andelen resenärer i kollektivtrafiken skall uppgå till 40 procent till år 2025, förutsätter en utbyggd Västlänk. För Varberg, Karlstad resecentrum och Västlänken pågår diskussioner kring medfinansiering. En överenskommelse kring medfinansiering ökar förutsättningarna för ett genomförande. Utöver detta pågår diskussioner kring medfinansiering av upprustning på Fryksdalsbanan, Viskadalsbanan, Kinnekullebanan och Norra Bohusbanan. Utan investeringarna längs E20 genom Skaraborg kommer denna vägsträcka hålla mycket ojämn kvalitet. Sänkta hastighetsgränser blir nödvändigt för bibehållen trafiksäkerhet, vilket ger försämrad

21 205(250) framkomlighet och regionförstoringen bromsas. Risken finns att länet kommer att få fortsätta leva med höga olyckstal. Samhällsekonomisk olönsamhet motiverar inte ny slusstrappa i Trollhättekanal. Handelssjöfarten till och från Vänern kan därmed inte fortsätta efter år 2030 om inte frågan om ny sluss återigen tas upp till prövning om drygt 5 år. E6.20 Hisingsleden norr respektive Angered-Partille. Om inte dessa objekt får finansiering kommer kapacitetsbristerna för godstransporterna till och från Göteborgs hamn mot E20 respektive mot E45 att kvarstå. Den tänkta ringleden runt Göteborg fördröjs vilket innebär att näringslivets transportmöjligheter hämmas. Flytten av kombiterminalen i Gullbergsvass (centrala Gbg) till Sävenäs hindras genom att det saknas infart till det nya terminalområdet utan dessa investeringar.

22 Figur 26: Investeringar i Värmland, Västra Götaland och Halland 206(250)

23 207(250) Investeringar i Blekinge, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Östergötland Investeringar enligt direktiv och närtidssatsning I västra Blekinge byggs E22 ut i ny sträckning mellan Sölve och Stensnäs, vilket förkortar restider och förbättrar trafiksäkerheten för såväl den omfattande arbetspendlingen som godstransporter till Blekinges hamnar. Boendemiljön och tillgängligheten till havet förbättras för boende i Norje och Pukavik. Genom upprustning av sträckan Emmaboda-Karlskrona uppnås minskad restid och att järnvägen blir ett konkurrenskraftigt alternativ. Nyttor uppnås också genom minskade kostnader för drift och underhåll då fjärrstyrning införs. Plankorsningsåtgärderna ger minskade underhållskostnader och ökad säkerhet. På riksväg 25 väster om Nybro (Eriksmåla-Boda) byggs en smal och dålig vägsträcka om till "gles" 2+1-väg med mitträcke, vilket förbättrar trafiksäkerhet och framkomlighet för såväl person- och godstransporter. Riksväg 50 mellan E4 och Motala flyttas till ett östligare läge och byggs ut mellan Mjölby och Motala. I Motala byggs en högbro över Motalaviken, vilken delvis finansieras med brukaravgifter. Den nuvarande smala och krokiga vägen får en mer lokal funktion och kan utvecklas som "turistväg". De värdefulla natur- och kulturmiljöerna kring Omberg och Vadstena avlastas från genomgående trafik. Samtidigt får de långväga godstransporterna förbättrade transportvillkor och pendlarna en säker väg. Miljön i Motala förbättras då genomfartstrafiken leds utanför centrala Motala och befintliga vägar kan anpassas till en lokal funktion. Utbyggnaden av Mjölby Motala med 26 kilometerdubbelspår innebär förbättrade förutsättningar för miljövänliga godstransporter på det viktiga stråket till Hallsberg men också att pendeltågen som idag går mellan Norrköping och Mjölby kan för förlängas till Motala. Farleden in till Norrköpings hamnar breddas för att uppnå internationella säkerhetsrekommendationer och fördjupas för att kunna ta emot fartyg med mer last i den allt viktigare fartygsklassen Investeringar som tillkommer i ramnivå Den besvärande flaskhalsen på E22 vid Söderköping, med långa köer tidvis under sommaren, byggs bort med en förbifart och en planskild korsning med Göta kanal i form av ett båtlyft. Detta ger betydande restidsvinster, särskilt i högtrafik, vilket gynnar turismen längs hela kusten och sannolikt även kommer att locka fler turister till Söderköping. För näringslivets utveckling i området är den ökade tillförlitligheten i transportsystemet av stor betydelse.

24 208(250) Vid Rinkabyholm byggs en ny förbifart för E22 som ger möjlighet till nya bostadsområden i ett attraktivt läge nära havet. Förbifarten ger också restidsvinster för stora pendlingsströmmar. På E22 vid Gladhammar byggs en kortare ny sträckning som ökar framkomlighet och trafiksäkerhet. Även kapacitetsproblemen vid östra infarten till Växjö försvinner när en ny trafikplats byggs på riksväg 25, Österleden. Tillgängligheten förbättras för pendlare och näringslivets transporter. Den smala och krokiga delen av riksväg 26 väster om Jönköping byggs om mot Mullsjö, vilket är mycket efterlängtat bland de många pendlarna på sträckan och näringslivet i området. Öster om Jönköping byggs riksväg 31 ut i en ny genare sträckning förbi Tenhult. Trafiksäkerheten och tillgängligheten mellan Höglandet och Jönköping förbättras. Restiden kortas även för resor och transporter från östra Småland. Vid Eksjö, riksväg 40 (fd. riksväg 33), kommer en förbifart att byggas söder om staden, idag går vägen genom samhället med stora fördröjningar för genomfartstrafiken och störningar för de boende som följd. Sträckan har lokalt även mycket pendlingstrafik. En partiell dubbelspårsutbyggnad på sträckan Hallsberg Degerön utförs för att få minskad transporttid och utökad kapacitet för godstrafiken, vilket påverkar godstransporterna från norra Sverige och som via Hallsberg ska vidare till Göteborg eller södra Sverige/Öresund. I Nationell plan för vägtransportsystemet ingick objekten E22 Björketorp Nättraby, Genom Mönsterås, Söderköping Norrköping samt Förbi Norrköping. Objekten låg sent i nämnd plan och har i enlighet med planeringsdirektivet prövats i denna plan. De har idag en NNK runt 0. Efter en jämförelse mellan trafikvolymer och godsandelar har vi prioriterat E18 och E20 före de nämnda objekten. Även åtgärder på riksväg 56 Räta linjen har prioriterats högre då detta är en väg som gör det möjligt för en del av den långväga nord-sydliga godstrafiken att undvika Stockholmsområdet. För E22 Björketorp-Nättraby inkluderar åtgärderna även åtgärder som minskar risken för föroreningar i en viktig grundvattenformationen Investeringar som tillkommer i ramnivån + 15 procent Genom ombyggnad av Alvesta resecentrum ökar tillgängligheten för resenärerna. Dessutom höjs säkerheten och järnvägens barriäreffekt kommer att minska och möjliggöra exploatering av stationsnära mark. För förbättrad arbetspendling med utvecklad regionaltågstrafik på Jönköpingsbanan genomförs åtgärder på sträckan Sandhem-Nässjö. Åtgärderna ger ökad kapacitet och höjd hastighet.

25 209(250) Utökad interregional och storregional tågtrafik mellan Göteborg och Kalmar samt till Köpenhamn/Malmö möjliggörs genom en ombyggnad av Växjö bangård och utbyggnad av fler mötesstationer på sträckan. Förbättrad regionaltågstrafik med minskad restid mellan Malmö-Karlskrona kan åstadkommas när kapaciteten ökas på Blekinge kustbana genom att ytterligare en mötesstation etableras. På riksväg 25 vid Lessebo byggs en förbifart som förbättrar boendemiljön och framkomligheten för den långväga trafiken. Riksväg 33 mellan Nässjö och Eksjö dras delvis i ny sträckning, breddas och mötessäkras för att få en säker pendlingsväg. I och med vägförkortning och höjd hastighet får man kortare restid mellan orterna. Flaskhalsen på E4 vid Ljungby åtgärdas. De frekventa stopp återkommande omledning av trafik via "gamla" vägen i Ljungby och Lagan upphör. Den viktiga grundvattenformationen får ett bättre skydd. Även flaskhalsen i Jönköping åtgärdas genom ombyggnation av trafikplats Ryhov. Flaskhalsen har gett upphov till kökrockar och störningar för trafiken. Flera etapper på E22 genom Östergötland, Kalmar och Blekinge län åtgärdas. Mötesseparerade vägsträckor med låg vägstandard och stora trafikmängder på sträckorna Söderköping Norrköping, Björketorp-Nättraby, Lösen-Jämjö har åtgärdats. Flaskhalsar och tätortsgenomfarter på E22 i Listerby, Jämjö, Bergkvara och Mönsterås åtgärdas, vilket medför positiv effekt på boendemiljö och framkomlighet och trafiksäkerhet förbättras. I det så kallade Norrköpingspaketet ingår förutom farledsförbättring, och väganslutning Förbi Norrköping och en anslutande bana till den planerade kombiterminalen på Händelö, där såväl vägsom spåranslutning troligen kommer att byggas med övervägande del medfinansiering. Den omfattande genomfartstrafiken i centrala Norrköping kan ledas utanför centrum på en ny genare E22, vilket är nödvändigt för stadsutvecklingen i Norrköping Kvarstående större brister Ostlänken är ett nytt dubbelspår på sträckan Järna Nyköping Norrköping Linköping. Projektet har till del funnits med i tidigare investeringsplan, men inryms inte detta förslag till plan. Andra enklare åtgärder ingår inte heller. Det kommer att få konsekvenser för utvecklingen av den regionala trafiken på Nyköpingsbanan och sträckan Linköping Norrköping som båda idag har begränsad kapacitet och hastighetsstandard. Det innebär också fortsatta kapacitetsproblem på stambanan på sträckan Järna Katrineholm, vilket påverkar såväl gods som nationell snabbtågstrafik. Men framför allt innebär det att regionförstoringen och integreringen av Linköping/Norrköpingsregionen med Stockholm/Mälardalen inte kan uppnås. Regeringen har startat en särskild utredning om höghastighetsbanor i Sverige och i den utredningen ingår Ostlänken som en del av Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg.

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Det här ska Trafikverket göra. en kortversion av den nationella planen för transportsystemet 2010 2021

Det här ska Trafikverket göra. en kortversion av den nationella planen för transportsystemet 2010 2021 Det här ska Trafikverket göra en kortversion av den nationella planen för transportsystemet 2010 2021 Vår plan för Sveriges transportsystem fram till 2021 År 2010 fick Sverige för första gången en gemensam

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025

Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Yttrande 2013-08-26 Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 Sjuhärads kommunalförbund, fortsättningsvis

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar. tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen

Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar. tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen Sida 1(12) Datum: 2009-12-08 Uppdateringar och konsekvensbeskrivningar av eventuellt tillkommande investeringar samt behov av rättelser i underlagen Uppdateringar av gällande underlag till investeringar

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/95 2013-08-15 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 hans-erik.eriksson@trosa.se Yttrande angående förslag till nationell

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21 2013-03-21 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet c/o Jan Efraimsson Box 1031 405 22 Göteborg REMISSVAR Målbild tåg 2035 Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 Bakgrund Förslaget till

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 6 Infrastrukturåtgärder

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 6 Infrastrukturåtgärder Målbild Tåg - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 6 Infrastrukturåtgärder Målbild Tåg Underlagsrapport PM 6: Infrastrukturåtgärder Detta är en åtgärd som också Trafikverket har fört fram i Kapacitetsutredningen.Arbetet

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling

En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum.

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

2008-09-04. Vägverket

2008-09-04. Vägverket Hur kan vi skapa nya förbindelser och minska barriäreffekterna? Eller: Hur beroende är Göteborgsregionen av sina Älvförbindelser? Bertil Hallman, Vägverket Region Väst Samhällsutveckling Strategisk planerare

Läs mer

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR)

Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Angående Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 (Ert DNr N2009/6374/IR) har bildats av Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Kalmar län, Region

Läs mer

Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025

Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025 Underlagsrapport namngivna investeringsåtgärder och brister Titel: Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 Underlagsrapport namngivna

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Presidiekonferens Strandbaden 2011-11-10

Presidiekonferens Strandbaden 2011-11-10 Presidiekonferens Strandbaden 2011-11-10 Trafikverket Region Väst Jörgen Einarsson, enhetschef planering Jan Törnell, planerare Trafikverket och kommunerna Presentation: Kort om Trafikverket På gång i

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

Trångsektors plan Göteborg

Trångsektors plan Göteborg Trångsektors plan Göteborg T15 T15 [Ange dokument ets underrubr ik] RIKTLINJE 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning... 4 Definitioner... 4 Infrastruktur... 4 Trafikstruktur... 5 Allmänt...

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01

RAPPORT. Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 RAPPORT Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikering 2015-04-01 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Titel: Tågtrafik i Basprognos 2030 beskrivning av trafikeringen Publikationsnummer: ISBN: 978-91-7467

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Kommunikationer. Mål. Vänersborg har ett väl fungerande gång- och cykelvägnät.

Kommunikationer. Mål. Vänersborg har ett väl fungerande gång- och cykelvägnät. Kommunikationer Mål Ett säkert transportsystem för invånare, varor och information. Trafikolyckorna minskar. Kollektivtrafikens medelbeläggning ökar med tio procent till planperiodens slut. Vänersborg

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Ny infrastruktur för goda arbetsstudie

Ny infrastruktur för goda arbetsstudie Ny infrastruktur för goda arbetsstudie och bostadsvillkor i Östra Mellansverige Socialdemokraterna i Östra MellanSverige Innehåll Vår vision 3 Full fart framåt eller bakåt? 4 Att bo leva och arbeta i Östra

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Kan sjöfarten rädda. trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef. Sjöfartsforum den 8 mars 2012

Kan sjöfarten rädda. trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef. Sjöfartsforum den 8 mars 2012 Kan sjöfarten rädda kapacitetsbristen/ trängseln på järnväg? Einar Schuch Regionchef Sjöfartsforum den 8 mars 2012 Sjöfartens betydelse ingen kapacitetsbrist? Sjötransporterna starkt bundna till länder

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg.

Läs mer

KOPPLINGAR FÖR EFFEKTIVA PERSONTRANSPORTER

KOPPLINGAR FÖR EFFEKTIVA PERSONTRANSPORTER KOPPLINGAR FÖR EFFEKTIVA PERSONTRANSPORTER Maj 2007 SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Göteborg SWECO VBB AB Trafik Nina Galligani Uppdragsnummer

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Ostlänken. En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg. Fredrik Brokvist

Ostlänken. En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg. Fredrik Brokvist Ostlänken En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg. Fredrik Brokvist Fem län 52 kommuner: från 3700 till cirka 200 000 invånare Fem av Sveriges åtta största kommuner Cirka 1 600 000 invånare Cirka

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer N2013/2942/TE Nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen

Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen Dokumenttyp Diarienummer Sida PM LS 2006-7856 1(6) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Anders Torbrand, 011-415 2154 2007-05-15 00.01 Planeringsunderlag om brister i infrastrukturen Uppdraget Regeringen

Läs mer

Rätt spår! Sammanfattning av Idéstudie för stråket Karlstad Örebro

Rätt spår! Sammanfattning av Idéstudie för stråket Karlstad Örebro Rätt spår! Hur kan förbindelserna förbättras mellan Karlstad och Örebro och vilka effekter skulle detta ge? 1 Bakgrund Idéstudie med förutsättningslös ansats År 2007 kom kommunerna längs E18 Karlstad-Örebro,

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Byggherremodell för demonstrationsprojekt Projektseminarium 18 november 2008. Lars Redtzer, Banverket

Byggherremodell för demonstrationsprojekt Projektseminarium 18 november 2008. Lars Redtzer, Banverket Byggherremodell för demonstrationsprojekt Projektseminarium 18 november 2008 Lars Redtzer, Banverket Banverkets uppgifter Klara dagens tågtrafik. Leverera den kvalitet som resenärer och godstransportköpare

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Nyckelstråket. Stockholm-Göteborg via Mälardalen

Nyckelstråket. Stockholm-Göteborg via Mälardalen Nyckelstråket - via Mälardalen Förord Sverige ligger långt efter många andra länder när det gäller infrastrukturinvesteringar. Andelen av BNP som vi investerat i utvecklingen av vägar och järnvägar har

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer