Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?"

Transkript

1 Årsredovisning 213

2 2 Årsredovisning 213 Översikt och politik Innehållsförteckning Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 213 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Nämndernas egna redo - görelser är samlade i en särskild handling. Översikt och politik Innehåll Viktiga händelser Kommunstyrelsens ordförande Trollhättan - en stolt och innovativ stad God ekonomisk hushållning Ekonomin i vår omvärld Ekonomisk översikt - Koncernen.. 1 Ekonomisk översikt Personal Välfärdsbokslut Miljöredovisning Kvalitetsarbetet Verksamhet Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Miljönämnden Byggnads- och trafiknämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Redovisning Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning per nämnd Investeringsredovisning per nämnd Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Intäkter och kostnader Fem år i sammandrag Redovisning koncernen Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Redovisningsprinciper och noter Koncernbolagens verksamhet Beslut och revisionsberättelse Beslut Revisionsberättelse Politisk organisation Förvaltningsorganisation Trollhättans Vision Grafisk form produktion: Tryck: Mediatryck AB Fotografer: Joachim Nywall, Per Carlberg, Andreas Gleisner. Bildtext omslagets framsida: Under 213 invigdes fritids - anläggningen vid Skogshöjden, som blir hemvist för Trollhättans IF och fritidsverksamheten i stadsdelen Hur finansieras verksamheten? s verksamhet finansieras till största delen av skatter på 2 17 mkr och generella statsbidrag 53 mkr. Övriga intäkter kommer från avgifter, hyror, räntor och bidrag mm på 69 mkr. Totalt omsätts 3 39 mkr. Så används en hundralapp i skatt: Verksamhet Äldreomsorg och funktionshindrade Utbildning Förskola och fritidshem Kultur och Fritid Individ och familjeomsorg Försörjningsstöd Gatu, vägar och parker Räddningstjänst och samhällsskydd Politisk verksamhet Övrigt SUMMA 1 kr kr 49 75

3 Årsredovisning 213 Översikt och politik 3 Viktiga händelser 213: National Electric Vehicle Sweden (Nevs) återstartade i december produktionen av SAAB 9-3. Enligt planen ska de första elbilarna lanseras under 214 med Kina som huvudsaklig marknad. Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen i Trollhättan och Vänersborg slås samman till Kunskapsförbundet Väst. Tre kommunala gymnasieskolor ryms i förbundet. Ambitionen är att samordna resurser för att Trollhättan och Vänersborg även fortsättningsvis ska kunna erbjuda ett starkt utbud av utbildning. Trollhättan utsågs under 213 till Årets kulturkommun i Sverige. Utmärkelsen delades ut för 25:e gången och Trollhättan prisades för sitt breda utbud av kultur, med satsningarna på ungdomskulturhusen N3 och Kronan som spetsobjekt. 213 Bostadsbyggandet var det högsta på många år. I september var det inflyttning i Eidars 174 energismarta passivhuslägenheter i kvarteret Fridhem. Trollhättans invånarantal ökade med 824 personer, den största ökningen sedan Vi var trollhättebor vid årsskiftet. Skogshöjdens fritidsanläggning (en helt ny fotbollsidrottsplats med konstgräs samt också en fritidsgård) invigdes under hösten. Här har Trollhättans Idrottsförening sin nya hemmaplan. Den strategiskt viktiga ombyggnaden av Resecentrum, som en del i det nya dubbelspåret till Göteborg fortsatte. En gångbro över spåren byggdes under året och invigdes i januari 214. Därmed öppnades också 25 helt nya parkeringsplatser för pendlare.

4 4 Årsredovisning 213 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande: Bra resultat trots tuffa förutsättningar! Under 213 ökade invånarantalet i Trollhättan med 824 personer till invånare, vilket är mycket glädjande. Det är den största ökningen sedan 1969 och ytterligare ett steg mot vårt mål att bli 7 invånare. Det är den största ökningen sedan Arbetslösheten är fortsatt på en hög nivå i Trollhättan efter Saab Automobile AB:s konkurs. Men jämfört med början av 212 har utvecklingen gått åt rätt håll, både för åldersgruppen år och för ungdomar år. Goda kommunikationer med utbyggda vägar, järnväg och bredband är mycket viktigt för den framtida utvecklingen. Ett steg i denna riktning är pågående utbyggnad av Rese centrum och under året invigdes dessutom den nya gångbron över spåren. En övergång som möjliggör 25 helt nya parkeringar för pendlare. Byggande av bostäder är en viktig fråga som hör samman med målet att Trollhättans invånarantal ska öka. I den nya översiktsplanen är huvudfrågorna planering av nya bostadsområden och förtätning av bebyggelse i attraktiva lägen. Ser man till s ekonomiska resultat så har god ekonomisk hushållning uppnåtts för 213, vilket också innefattar nämndernas verksamhet. Bokslutet visar ett resultat på 43 mkr, vilket uppfyller det finansiella målet. Det betyder att gör positivt resultat för 17:e året i rad! Det är främst två anledningar till det fina resultatet. Våra nämnder och medarbetare har återigen gjort ett mycket bra arbete där vi tvingats hålla ordentligt i ekonomin. Dessutom fick vi en återbetalning på 5 mkr från AFA-försäkring avseende sjukförsäkringspremier Ser man till verksamheten i nämnderna så visar de ett överskott med 17,8 mkr. Utbildningsnämnden gör för andra året ett stort budgetöverskott med 11,2 mkr, främst inom förskoleverksamheten. Byggnads- och trafiknämnden redovisar också ett stort överskott med 9,1 mkr. Kommunstyrelsen redovisar överskott med Paul Åkerlund kommunstyrelsens ordförande,6 mkr, men har fått ett tilläggsanslag på 12,2 mkr för ägartillskott till Kunskapsförbundet Väst. Omsorgsnämnden, däremot, redovisar ett underskott på 5,2 mkr trots ett tilläggsanslag på 7,7 mkr. Budgeten för år 214 varnar för ett betydligt tuffare år. Den är underbalanserad med 5 mkr. Enligt en ny lagstiftning finns möjlighet att använda tidigare års överskott för att finansiera en obalanserad budget i lågkonjunktur. Denna möjlighet har vi utnyttjat med hänsyn till rådande konjunkturläge och den höga arbetslösheten i Trollhättan. En god ekonomisk hushållning, som bidragit till överskott tidigare år, ger oss detta utrymme. Med hänsyn till den ansträngda budgeten är det särskilt angeläget att samtliga nämnder håller beslutad budget för år 214. Att man fördjupar sin uppföljning och tidigt vidtar åtgärder vid befarade avvikelser. Det är viktigt att förutsättningar skapas för en balanserad ekonomi framåt i tiden. Till sist ett stor Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för att ni tillsammans medverkat till ett bra resultat för år 213. Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande

5 Årsredovisning Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Nu är år 213 till ända. Ett år som kännetecknats av ett målmedvetet arbete att fortsätta omställningsarbetet, öka antalet arbetstillfällen, erbjuda de unga praktikplatser och ha ett väl mottagande av våra nya invånare från utlandet. Av Sveriges 29 kommuner är Trollhättan den 41:a i storlek och den tredje största i Västra Götaland efter Göteborg och Borås. Bland Fyrbodals 14 kommuner är Trollhättan störst och utgör ett arbetsmarknadscentrum och ett av tre utvecklingsnav, som tillsammans med Göteborg, är motorer för regionens tillväxt och utveckling. Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan? I slutet av året hade Trollhättan invånare, en ökning med 824 personer. Under de senaste 29 åren har vi haft befolkningsökning så när som på tre år, men detta var den största sedan Den berodde främst på inflyttningsöverskott från utlandet och ett stort födelseöverskott. De åldersklasser som har ökat mest är -24 år. Här ingår anhöriginvandrade ungdomar och de som flyttat hit för att studera på Högskolan Väst. Trollhättan har en relativt ung befolkning, medelålder 39,6 år för män och 41,4 år för kvinnor, och en hög andel, 25 %, med utländsk bakgrund. Utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet med 3 % eftergymnasial utbildning (34 %) och 46 % högst 2 år i gymnasiet (42 %). Den kommer att öka successivt eftersom allt fler söker sig vidare till högskolestudier. Annika Wennerblom stadsdirektör Hur försörjer sig invånarna och hur ser arbetsmarknaden ut? Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum. Senaste officiella siffror avser 212 och visar 27 5 arbetstillfällen. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat betydligt genom Saab Automobile AB:s konkurs, från 22 till 14 % mellan åren 211 och 212. Genomsnittet i riket var 13 %. Hälso- och sjukvård med socialtjänst är numera störst näringsgren och har närmare 25 %. En annan näringsgren som ökat är finans-, företagsoch fastighetstjänster. Trollhättan har sedan 199-talets lågkonjunktur högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Den steg kraftigt i början av 212, i första hand på grund av Saab Automobile AB:s konkurs. Skillnaden mot riket blev större än under 199-talets lågkonjunktur. Mellan januari 212 och januari 214 har dock den andel av den registrerade arbetskraften som befinner sig utanför ordinarie arbetsmarknad sjunkit från 19,1 till 15,3 % för åldersgruppen år. För ungdomar år har också nivån sjunkit, från 31,4 till 27,4 %. Av dessa var i januari ,3 % sysselsatta i program med aktivitetsstöd. Folkmängdsutveckling Antal invånare den 31 december Andel utanför ordinarie arbetskraft och i åtgärder Januari 211 Januari 214 Trollhättan Andel av år (%) Riket 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % jan 211 juni jan 212 juni jan 213 juni jan 214

6 6 Årsredovisning 213 Som industristad med många arbetstillfällen har vi alltid haft en stor inpendling. År 22 var den som högst. Därefter har trenden varit minskande medan utpendlingen ökat. År 212 pendlade 1 5 personer hit varje dag för att arbeta. Av Trollhätteborna är det 7 3 som arbetar på annan ort. Trollhättan är en mångkulturell stad där öppenhet och tolerans är en förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett stort engagemang för orten, som är en god tillgång i det arbetet. Trollhättan en attraktiv kommun har en viktig roll i kommunens utveckling. Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter som skola, vård och omsorg, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsbyggaruppdrag att planera, stimulera, ge goda förutsättningar för och bidra till en utveckling på områden som bostadsmarknad, näringsliv, infrastruktur och därigenom skapa en utvecklande och intressant miljö att leva och verka i. Bra infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. I december 212 invigdes dubbelspåret och fyrfilig E45 mellan Trollhättan och Göteborg. Med snabba och utökade förbindelser ökar våra möjligheter till fortsatt utveckling som en attraktiv ort för boende och företagande. Riksväg 44 till Uddevalla är fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningsort. Utbyggnad av Resecentrum pågår för att komplettera infrastrukturen till Göteborg så hela resan fungerar. Ökat bostadsbyggande Trollhättan har ambitionen att växa till 7 invånare. Planering av nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen görs i attraktiva lägen. Detta tillhör huvudfrågorna i den nya översiktsplanen för Trollhättans kommun. Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med hög servicenivå och växlande natur. Ett antal projekt med villor och lägenheter pågår och planer finns för ytterligare utbyggnad. Intresset för småhus är fortsatt stort. Även i några av de mindre tät orterna finns områden planlagda för bostäder. Preliminära uppgifter visar att 192 nya bostäder färdigställdes, varav 174 i flerbostadshus och resten i villor. Det var det största antalet sedan 28. Goda utbildningsmöjligheter I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna. De studerande vid Högskolan Väst var över 12, omräknat till helårsstudenter drygt 5. Det är högst nivå hittills. Högskolan Väst hör till dem där flest får arbete direkt efter avslutade studier. Vi är en av fyra universitets-/högskoleorter i landet som lever upp till en bostadsgaranti för studenter. Den är viktig för Trollhättans attraktion som studentstad och Högskolan Västs konkurrenskraft. Med ökat antal studenter ser vi behov av att planera för fler studentboenden. Trollhättan har tillsammans med Vänersborg bildat en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna Kunskapsförbundet Väst för att skapa goda förutsättningar för ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildningsutbud, trots mindre elevkullar. Kunskapsförbundet har genomfört sitt första år och lyckats väl med uppgiften att harmonisera organisationen och påbörjat anpassningen av verksamheten. Offensiv näringslivsutveckling Vår näringslivsenhet, Trollhättans Tomt AB, Innovatum Teknikpark och omställningskontoret+ är våra starka instrument. Deras uppgift är att underlätta och attrahera nyetableringar och stödja befintliga företag i deras utveckling. Omställningskontoret+ är ett samarbete mellan 18 kommuner och pågår under åren Det ingår i den satsning som görs på Innovatum Teknikpark med stöd från Västra Götalandsregionen och regeringen med anledning av Saabs konkurs i december 211. Arbetsförmedlingens insatser har fortsatt under 213, blandat annat studerar många med stöd av medel från Globaliseringsfonden. Arbetspendling Antal pendlare Inpendling Utpendling Pendlingsnetto Ny- och ombyggnad av bostäder Antal nytillkomna bostäder Ombyggnad/rivning Småhus Flerbostadshus Prel.

7 Årsredovisning s satsning på processorienterad verksamhetsutveckling fick nationellt genomslag när man under hösten mottog priset ediamond Award för sitt helhetsgrepp kring E-förvaltning. Glasskålen har en självklar plats på IT-chefen Thomas Wennerstens skrivbord. Av de tidigare Saabanställda har 8 % nu fått nytt arbete, 1 % är i utbildning och resten fortsatt arbetssökande. Nevs, som köpte Saab Automobile AB, startade under hösten produktionen och har nu drygt 5 anställda. God offentlig service En god livsmiljö och en god offentlig service är av stor betydelse för våra invånare och vår attraktion. Det utgör förutsättningar för en fungerande vardag för både individer och företag. Trollhättans Stads verksamheter bedrivs med invånaren i centrum för att uppfylla målen i våra politiskt fastställda uppdrag. Professionalism, helhetssyn, utveckling och vikten av delaktighet och respekt är våra ledord. Gott ledarskap och ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer i vår verksamhet. Vår utbildning för nya chefer rustar dem för att möta våra utmaningar och utveckla verksamheten. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt uppdragen och deras mål. Måluppfyllelsen varierar men håller en god nivå. Jämförelser, rankingar och våra egna undersökningar visar att Trollhätteborna är nöjda med den service och de tjänster som den kommunala verksamheten ger och sina påverkansmöjligheter. Vi hävdar oss väl jämfört med andra kommuner. Jämförelserna stimulerar till att fortsätta utveckla och förbättra. Alla kommuner, även, står inför utmaning - en att tillhandahålla välfärdstjänster med god kvalitet inom ramen för begränsade resurser. För att klara dessa åtaganden kommer det även i fortsättningen att krävas åtgärder som effektivisering, nya organisatoriska lösningar och samarbeten. IT och internet är en realitet och viktigt verktyg för många människor att förenkla vardagen. Digitalisering är en viktig del i vår verksamhetsutveckling. Många interna processer och tjänster till våra invånare har redan digitaliserats och arbetet fortsätter. Med visionen Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden som ledstjärna och förhållningssätt i det vardagliga arbetet går vi med stort engagemang in i 214. Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) Antal sysselsatta 16-w år Annika Wennerblom Stadsdirektör

8 8 Årsredovisning 213 God ekonomisk hushållning ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter ska vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i intäkter och kostnader, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. Se vidare avsnitten Ekonomisk analys respektive Nämndernas verksamhet. Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna Uppdragen till nämnderna varierar i antal, omfattning och vikt. För att kunna ge en enkel översiktlig bild av hur väl man lyckats med uppdragen visar nedanstående diagram måluppfyllelsen indelat i tre kategorier; fullt uppfyllt (grönt), delvis uppfyllt (gult) och inte uppfyllt (rött). Totalt antal uppdrag är 61 där fördelningen mellan nämnderna varierar från två till tretton. Utbildningsnämnden har delat upp bedömningen av uppdragen som avser förskola/fritidshem/pedagogisk omsorg vilket innebär att 9 uppdrag redovisas istället för 3 för detta område. De uppdrag som mäts genom enkäter vartannat år och därför inte bedömts 213 har inte medräknats. Detta innebär att det är 58 uppdrag som ingår i redovisningen nedan (antal uppdrag som följts upp syns inom parentes efter nämndsnamnet). Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Samtliga nämnder 58 uppdrag Utbildningsnämnden 13 uppdrag Kultur- och fritidsnämnden 13 uppdrag 4 6 Omsorgsnämnden 5 uppdrag Arbetsmarknads- och socialnämnden 9 uppdrag 78 Byggnads- och trafiknämnden 9 uppdrag Miljönämnden 2 uppdrag 33 Tekniska nämnden 3 uppdrag Kommunstyrelsen 4 uppdrag Finansiella mål enligt Mål- och resursplanen Kommunallagens krav på att intäkterna ska vara större än kostnaderna är uppfyllt. Balanskravet är ett minimikrav. För 17:e året i rad redovisar positivt resultat. Oförändrad utdebitering. Utdebiteringen har varit oförändrad sedan 1982 med undantag av skatteväxlingar med landstinget/regionen. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,4 % och verksamhetens nettokostnader (justerad) med 3,7 % jämfört med föregående år. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska öka. Det redovisade resultatet 213 var 43 mkr, vilket motsvarar 1,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Genomsnittet de senaste fem åren är 47 mkr (1,8 %). Soliditeten ska öka. Den redovisade soliditeten ökar med 1,1 % -enheter från 64, % 212 till 65,1 % 213. Underliggande resultatet ställt mot investeringar räcker till en ökning med,3 % -enheter. Resultatet ska i genomsnitt uppgå till minst 1 % under perioden. Resultat 213 är 1,6 % i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket överstiger målet, som i programförklaringen anges till 1 % under perioden. De senaste två åren är resultatet i genomsnitt 2,1 %. Åren 213 och 212 är resultat exklusive jämförelsestörande engångsposter 1, % respektive 1,4 %. Låneskuld högst 15 mkr. har inga lång - fristiga lån.

9 Årsredovisning Ekonomin i vår omvärld Mycket tyder på att tillväxten i världsekonomin blir starkare 214 jämfört med 213 och att utvecklingen i Euro - området har vänt upp. Konjunkturen vänder upp Tillväxten har varit svag men stämningsläget i Euroområdet har förbättrats påtagligt. Tillväxten bör ta bättre fart under 214. Skillnaderna mellan olika Euroländer blir fortsatt stora. Vissa dras med omfattande underskott och växande skulder. Stora utmaningar kvarstår och det kommer att ta tid innan situationen fullt ut har stabiliserats. I USA är konjunkturutvecklingen bättre med högre BNP-tillväxt. Arbetslösheten har gradvis sjunkit och nivån 6,5 %, som tidigare angavs som gräns för de penningpolitiska stimulanserna har redan i stort sett nåtts. Ekonomin bedöms kunna fortsätta växa snabbt. BNP-tillväxt internationellt 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 % USA Tyskland Storbritannien Norden Världen Sverige Bättre utveckling i svensk ekonomi Den svenska ekonomin utvecklades fortsatt svagt under 213. Tillväxten i BNP stannade vid,9 % jämfört med 1,3 % 212. Den fick bättre fart under slutet av året. Bedömningen är att framförallt exporten och investeringarna kommer att utvecklas betydligt bättre under 214. Betydande ökningar förutses också i kommunsektorns investeringar. BNP i Sverige Säsongsrensad. Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor i 212 års priser Trots den överraskande starka arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 %. Både befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraftsdeltagandet har ökat kraftigt. Sysselsättningen bedöms öka snabbare först under slutet av 214. Miljarder kronor Procent Relativ arbetslöshet och timlöneökningar Procent av arbetskraften respektive procentuell förändring Den utdragna lågkonjunkturen i finanskrisens spår har pressat ned löneökningstakten till mycket låga nivåer. Procent Underliggande nominellt resp. realt skatteunderlag samt arbetade timmar för anställda Procentuell förändring År 211 ökade både antalet timmar och det reala skatte - underlaget med runt 2,5 %. Därefter har betydligt svagare ökning av arbetade timmar och dämpade timlöneökningar lett till en successivt lägre ökning av det reala skatteunderlaget. Under perioden bedöms det reala skatte underlaget öka mer än trendmässigt. Starkt kostnadstryck i kommunsektorn Den demografiska utvecklingen tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar leder till ökade kostnader som kräver mer ekonomiskt utrymme. De senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär,5 % i kommunerna. Från 213 ökade dessa behov kraftigt och närmar sig 1 % per år. Under 213 förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 mdkr av tillfälliga återbetalningar från AFA Försäkring. Kommunernas resultat väntas ha uppgått till nästan 11 mdkr, vilket motsvarar 2,4 % av skatteintäkter och stats - bidrag. Arbetslöshet Timlön Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

10 1 Årsredovisning 213 Ekonomisk översikt Koncernen En betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs inte i den kommunala förvaltningen utan i kommunala bolag eller tillsammans med andra parter. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunens hela ekonomiska engagemang redovisas i en sammanställd redovisning (= koncernredovisning), som ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet, ekonomiska ställning och åtagande. Den sammanställda redovisningen, eller Koncernredovisningen skall omfatta alla företag där Trollhättans Stad har ett varaktigt bestämmande eller ett betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagens verksamhet, mål och strategier etc. Av nedanstående bild framgår vilka företag som ekonomiskt redovisas (konsolideras) tillsammans i koncernredovisningen. Ej konsoliderade i koncernredovisningen Trollhättan Stadshus AB 1 % Trollhättan Industrispår AB 1% Trollhättan Energi AB 1% AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag 1% Trollhättans Tomt AB 1% 9% 1% Energifokus i Trollhättan och Uddevalla AB 5% Biogas Brålanda AB 67% Kalltorp Kraft HB 5% Trollhättan Energi Elnät AB 1% Solrosen Fastighetsförvaltning HB Kunskapsförbundet Väst 61% Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 41% Stiftelsen Innovatum 15% Fyrstads Flygplats AB 49% KB Älvhögsborg 5% Resultat Koncernens nettoresultat gav en ökning av eget kapital med 68,1 mkr (18,2 mkr). Försämringen av resultatet jämfört med 212 är främst hänförligt till Trollhättans Stad. Resultatet för är 43,3 mkr (69,2 mkr). Resultatet för dotterföretagen är 15,1 mkr (41,4 mkr). Trollhättan Stadshus AB har erhållit 15, mkr (15, mkr 212) i koncernbidrag från sina helägda dotterbolag. Viss regional verksamhet bedrivs också tillsammans med grannkommunerna i gemensamma bolag och kommunalförbund. Under 213 har utbetalats 265,8 mkr i förbundsbidrag och uppdragsersättning till det nystartade Kunskapsförbundet Väst. Utöver detta har uppdragsersättning till NÄRF utbetalats med 35,6 mkr (33,6 mkr), Innovatum AB med 14,3 mkr (14,2 mkr) och Kommanditbolag Älvhögsborg med 17,6 mkr (17,4 mkr).

11 Årsredovisning Resultat före extraordinära poster Mkr Balans Kommunkoncernens omsättning uppgår till mkr (3 539). Balansomslutningen är totalt 6 45 mkr (6 6). Av anläggningstillgångarna svarar bolagen för 63,3 % (3 574 mkr) och 36,7 % (2 72 mkr). Koncernens totala långfristiga upplåning uppgick vid årets slut till mkr (3 11 mkr). Dotterföretagens andel av koncernens långfristiga lån uppgår till 99 procent (99 procent). AB Eidar svarar ensamt för 52,4 procent av koncernens låneskulder. Soliditeten i koncernen är 29,8 % (3,6 %) och i Trollhättans Stad 65,1 % (64, %). Långsiktigt bör soliditeten öka i koncernföretagen. I riket var den genomsnittliga soliditeten år % för kommunkoncerner. Soliditet % Finansiering och investering Genom den finansiella koncernredovisningen samordnas koncernens likviditet och kortfristiga rörelsekapitalbehov. Långfristig upplåning sker separat för varje företag Koncern Kommun Koncern Kommun Koncernens investeringar uppgick under året till 626,7 mkr (629,3 mkr). Störst investeringar har AB Eidar (213 mkr), Trollhättans Energi AB (152 mkr) och Trollhättans Tomt AB (123 mkr) haft. Långfristiga lån finansierar 6 % (57 %) av anläggningstillgångarna i koncernen. Motsvarande siffra i uppgår till % ( %). Staden amorterade av sitt sista lån 28. Investeringar Mkr Kommunal borgen För de kommunala bolagen har tecknat borgen med 2 77 mkr (2 485 mkr). Ökningen avser ökad upplåning för AB Eidar med 115 mkr, Trollhättan Energi AB med 57 mkr samt Trollhättans Tomt AB med 5 mkr. Borgen har i huvudsak ersatt annan säkerhet. Analys och bedömning visar att risken i åtagandet är begränsad. I ett särskilt avsnitt redovisas resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning med redovisningsprinciper och noter för koncernen. Där kommenteras också de enskilda koncernbolagens verksamhet Koncern Kommun Personal Koncernen Kommunen Medelantal årsarbetande: Män Kvinnor Löner och ersättning, mkr

12 12 Årsredovisning 213 Ekonomisk översikt - Sammanfattning redovisade 213 ett resultat på 43 mkr. Budgeten för 213 upprättades med ett budgeterat resultat om -5 mkr. Det innebär ett budgetöverskott om 93 mkr. Huvudförklaringen är att AFA fortsatte återbetalningen av sjukförsäkringspremier med 5 mkr för ytterligare två år. Men det finns även andra större budgetöverskott. I resultatet om 43 mkr ingår jämförelsestörande engångsposter på 15 mkr. Exkluderas dessa är resultatet 28 mkr. Samma resultatmått år 212 var 38 mkr. Det innebär en försvagning av det löpande resultatet med 1 mkr mellan 212 och 213. Det beror på att verksamhetens nettokostnader ökade något snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Det redovisade resultatet motsvarar 1,6 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Det underliggande resultatet exklusive jämförelsestörande engångsposter stannar vid 1, %. Årets nettoinvesteringar blev 18 mkr, vilket är 22 mkr lägre än fastställd investeringsram. Större investeringsobjekt var gångbron vid Resecentrum (23 mkr) och fritidsanläggningen vid Bergtäkten (14 mkr). Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgick till 91 procent. Det innebär att nästan hela investeringsvolymen finansieras med egna medel. Den redovisade soliditeten, som är ett mått för det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet, har ökat med 1,1 procentenheter till 65,1 %. Om samtliga pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 inkluderas i måttet uppgick soliditeten till 17,5 %. Likviditeten förbättrades under året, vilket visas av måttet rörelsekapitalet som ökade med 63 mkr till 113 mkr. Uppsatta finansiella mål har delvis uppnåtts för 213. Den sammantagna bedömningen är att kravet på god ekonomisk hushållning inklusive verksamheternas uppdrag och mål har uppfyllts under året. Bokslutet har infriat förutsättningarna i 214 års budget med råge och ger fortsatt det utrymme som behövs för att klara år 214 genom att använda uppbyggda reserver. Det totala resultatet för och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, har försämrats från 18,2 mkr till 68,1 mkr. Försämringen av resultatet är främst hänförligt till. Koncernens investeringar uppgick till 627 mkr. Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för används en finansiell analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning av Vilken balans har funnits över intäkter och kostnader under året och över tiden? Resultat Kapacitet Föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet? Vilken kapacitet har funnits att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Kontroll Vilken kontroll har funnits över den ekonomiska utvecklingen?

13 Årsredovisning Resultat och kapacitet Skatte- och nettokostnadsutveckling % Skatteintäktsutvecklingen 3,4 2,4 1,9 Nettokostnadsutvecklingen 2,9 1,1 1,8 Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,4 % och verksamhetens nettokostnader med 2,9 % i löpande priser. Under året har räntan sänkts på reverslån till Trollhättans Tomt AB. Räntesänkningen motsvaras av sänkta hyreskostnader för verksamhetslokaler. Utan denna omläggning är ökningen av verksamhetens nettokostnader 3,7 %, det vill säga något högre än skatteintäkter och generella statsbidrag. Förändring av verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, utjämningsbidrag % Nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag ,8 1,4 6,1 5,2 1, Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Årets resultat, mkr Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster, mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag, % 1,6 2,6,9 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag, % 1, 1,4 1,2 Trollhättan Stads resultat uppgick 213 till 43 mkr, vilket jämfört med 212 var en försämring med 26 mkr. I resultatet för 213 ingår ett antal jämförelsestörande intäkter och kostnader av engångskaraktär. 1,9 2,4 1,1 3,4 2,9 Under året återbetalades försäkringspremier ifrån AFA om 5 mkr. Extra avsättningar om 8 mkr för pensioner enligt upprättad plan (för åren 214 och 215) och 6 mkr för skredssäkring har redovisats. Resultatet belastas av en kostnad om 2 mkr som beror på sänkt diskonteringsränta för nuvärdesberäkning av pensionsskulden. Om dessa engångsposter räknas bort är resultaten 28 mkr år 213 och 38 mkr år 212. Det innebär att det löpande resultatet har försämrats med 1 mkr. Årets resultat Mkr Årets resultat relaterat till skatteintäkter och generella statsbidrag är 1,6 %. Exkluderas engångsposterna blir samma nyckeltal 1, %. Ett resultat på cirka 2 % brukar betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom en normal investeringsnivå då kan skattefinansieras över en längre tidsperiod. Trollhättans Stad har under den senaste femårsperioden redovisat ett snitt på 1,8 %. Frånräknat ökade pensionsavsättningar når genomsnittet över 2 %. Trots att perioden inrymmer en mycket kraftig lågkonjunktur har ekonomin konsoliderats. Bidragande till detta har varit både tillfälliga statliga till- Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag % Genomsnitt 5 år Årets resultat 3,5 3, 2,6 2,5 2,5 2, 1,8 1,5 1,5 1,6 1,,9,

14 14 Årsredovisning 213 skott, återbetalda försäkringspremier från AFA och återhållsamhet på kostnadssidan. har uppfyllt balanskravet samtliga år sedan införande år 2. Balanskravet uppfylls också i 213 års bokslut. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 18 mkr, vilket var 22 mkr lägre än beslutad investeringsram om 13 mkr. Byggnads- och trafiknämnden (38 mkr), kommunstyrelsen (24 mkr) och kultur- och fritidsnämnden (23 mkr) har högst nettoinvesteringar. De största enskilda investeringsobjekten är gångbron vid Resecentrum (23 mkr) och fritidsanläggningen vid Bergtäkten (14 mkr). Investeringar i verksamhetsfastigheter görs i helägda bolag. Det förklarar att investeringsvolymen är förhållandevis låg i jämförelse med många andra kommuner. Finansiering % Skattefinansieringsgraden av investeringar Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel som kan finansieras med skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Om måttet är 1 % innebär det att samtliga investeringar kan skattefinansiera som är genomförda under året. Skattefinansieringsgraden uppgick 213 till 91 % huvuddelen av nettoinvesteringarna kunde finansieras med skatteintäkter. Finansiering av investeringar Mkr Avskrivningar Resultat exkl reavinster Försäljning av anläggningstillgångar och amortering av utlämnade lån Summa tillfört /. Nettoinvesteringar Återstår efter nettoinvesteringar Utlämnade lån 51 Återstår efter utlämnade lån Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Balanslikviditet är ett mått på den kortfristiga betalningsberedskapen. Måttet har under senare år legat mellan 98 % och 12 %. Normalt eftersträvas ett riktvärde på cirka 1 %. Nivån på 12 % är mycket god ur risksynpunkt, eftersom det i kortfristiga skulder ingår en semesterlöne skuld som utgör cirka 2 %. Den förändras normalt inte i någon större omfattning och utgör därmed ingen större belastning på likviditeten. Balanslikviditet: Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder Balanslikviditet, % Rörelsekapital, mkr Rörelsekapitalet förbättrades med 63 mkr till 113 mkr. Det betyder att omsättningstillgångarna (likvida medel, kortfristiga placeringar och fordringar) överstiger de kortfristiga skulderna med detta belopp. Ökningen förklaras till 35 mkr av att ett långfristigt lån till Trollhättan Energi AB med förfall i juni 214 nu redovisas som kortfristig skuld. Likvida medel minskade under året med 119 mkr till 98 mkr vid årsskiftet. Under samma tid har kortfristiga fordringar kunnat ökas från 9 mkr till 275 mkr. Genomsnittslikviditeten minskade med 49 mkr till 78 mkr. Exklusive bolagens behållningar var genomsnittet endast 4 mkr. Enligt det utvidgade likviditetsmåttet, inklusive räntebärande kortfristig in- och utlåning, förbättrades likviditeten ytterligare med 7 mkr till 337 mkr vid årsskiftet. Av detta utgör kortfristiga placeringar 275 mkr medan netto - skulden om 36 mkr i koncernsamordningen avgår. har tillgång till checkräkningskredit om 1 mkr och lånelöfte om ytterligare 2 mkr. Utlåning till bolagen är ett sätt att förvalta likviditeten för god ränteavkastning och ett led i finansieringen inom koncernen. Soliditet Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Den visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. För uppfyllande av god ekonomisk hushållning är det viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Soliditet % Soliditet enligt balansräkningen 65,1 64, 65,6 Varav: Tillgångsförändring -,4-4,2 1,5 Förändring av eget kapital 1,5 2,6,8 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser 17,5 18,2 15,7 Soliditeten enligt balansräkningen ligger stabilt kring 65 %. I årets bokslut har den ökat med 1,1 procentenheter från 64, % till 65,1 %.

15 Årsredovisning Soliditet % Soliditet, fullfonderingsmodell Redovisad soliditet Inräknat pensionsåtagande som är äldre än 1998 är soliditeten 17,5 %. Det betyder en försämring med,7 procentenheter jämfört med 212. Orsaken är främst den sänkta diskonteringsräntan som har ökat pensionsförpliktelserna inom ansvarsförbindelsen med 15 mkr inklusive löneskatt. Soliditeten påverkas av att verksamhetslokalerna är överförda till ett kommunalt bolag. Detta är viktigt att beakta vid jämförelser med andra kommuner Sedan år 26 gör ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 22-talet når pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen kulmen. I 212 års bokslut avsattes även planens belopp för år 213. Mot bakgrund av den stora återföringen även 213 av betalda arbetsgivaravgifter och den samlade skatteintäktsutvecklingen inkl statsbidrag avsätts i bokslut 213 8,1 mkr för åren 214 och 215. Till detta kommer årlig ränteomräkning och sänkt diskonteringsränta varför avsättningen ökar med totalt 2 mkr till 113 mkr inklusive löneskatt. Det motsvarar 7,9 % av skulden för pensioner intjänade före Återstående belopp åren enligt planen är 5,1 mkr. Pensionsavsättningen leder inte till något ökat åtagande eller utbetalning, men en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. Kommunalskatt Den totala kommunalskatten i Trollhättan var 32,9 % av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den primärkommunala skatten var 2,96 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,13 %. Genomsnittet i Västra Götalandsregionen var 21,19 % och i riket 2,61 %. Pensionsåtagande Mkr Intjänad avgiftspension Långfristig pensionsavsättning Ansvarsförbindelse Totalt pensionsåtagande Borgensåtagande för lån Mkr Egna bolag Bostadslån egna hem Föreningar Övrigt Totalt borgensåtagande Pensionsskuldens utveckling Mkr Avsättning balansräkning 1173 Ansvarsförbindelse En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen. Våra borgensåtaganden ligger ungefär dubbelt så högt som medeltalet i riket. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken i åtagandena är begränsad. har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står för risken.

16 16 Årsredovisning 213 God ekonomisk hushållning Mål: skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. 213 har det blivit möjligt att reservera till eller disponera medel från resultatutjämningsreserv. Om man vill tillämpa denna möjlighet ska beslut fattas om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Kommunfullmäktige har under år 212 beslutat att avsätta 5 mkr till resultatutjämningsreserv. Dessa har inte behövt disponeras i boklut 213. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning. Beslutade mål och uppdrag i stor utsträckning har uppnåtts, se vidare avsnittet God ekonomisk hushållning. Avstämning finansiella mål enligt Mål- och resursplan (MRP) Oförändrad utdebitering. Målet är uppfyllt genom att utdebiteringen är oförändrat 2,96 %. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkterna och generella statsbidrag. Justerad ökning av verksamhetens nettokostnader uppgår till 3,7 %, något högre än ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag om 3,4 %. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag skall öka. Måttet uppgår till 1,6 %, en minskning om 1, % - enheter jämfört med 212. Soliditeten skall öka. Den redovisade soliditeten ökade 1,1 % -enheter till 65,1 %. Årets resultat ställt mot investeringar räckte för att öka soliditeten,3 % -enheter. Under mandatperioden skall resultatet uppgå till minst 1 %. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag var 1,6 %. Låneskuld högst 15 mkr. har ingen långfristig låneskuld. Balanskravet uppfyllt I förvaltningsberättelsen ska det, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses i 8 kap 5 kommunallagen uppnåtts och följts. Även den ekonomiska ställningen ska utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en så kallad balanskravsutredning som definierar Årets resultat efter balanskravsjusteringar och i förekommande fall redovisar förändringar av RUR. Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna resultatet måste vara större än noll. Ett negativt resultat måste regleras inom tre år. Från och med Balanskravsutredning Mkr 213 Årets resultat 43,3 Samtliga realisationsvinster -3, Vissa realisationsvinster enligt undantags möjlighet 2,2 Vissa realisationsförluster enligt undantags möjlighet, Orealiserade förluster i värdepapper, Återföring av orealiserade förluster i värdepapper, Årets resultat efter balanskravsjusteringar 42,5 Medel till resultatutjämningsreserv, Medel från resultatutjämningsreserv, Medel till pensionsreserv, Synnerliga skäl (sänkt RIPS-ränta) 19,9 Årets balanskravsresultat 62,4 Balanskravsunderskott från tidigare år, Summa 62,4 Balanskravsresultat att reglera, Balanskravsresultatet är 62,4 mkr och kravet är därmed uppfyllt med god marginal. har de senaste 17 åren haft ett resultat som klart överträffat balanskravet. Det finns inget balanskravsunderskott att reglera från tidigare år. Finansiell profil jämförelse med andra kommuner Ekonomisk analys ur fyra aspekter Kommunforskningen i Väst sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra olika aspekter med åtta olika nyckeltal. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Kontroll: Hur är resultatet och hur klarar kommunen att styra och följa upp sitt resultat? Lång sikt, kapacitet: Hur är kommunens långsiktiga ställning och utveckling? Kort sikt, beredskap: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på 1-2 års sikt? Risk: Hur kan man bedöma de finansiella riskerna, främst borgensåtagandena?

17 Årsredovisning Finansiella profiler för Trollhättans kommun i förhållande till kommuner i Västra Götaland och Hallands län. Trollhättan 21 Trollhättan 211 Trollhättan 212 Finansiella profiler sammanställda av Kommunforskningen i Väst. Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. De underliggande åtta nyckeltalen uppvisar inte några större förändringar under perioden. Profilen försvagades marginellt, vilket innebär att utvecklingen varit som genomsnittet. Enligt den finansiella analysen har Trollhättan haft en stabil utveckling under och har en ekonomi som påminner om genomsnittskommunen i Sverige. De finansiella profilerna nedan är för Trollhättan Stad i jämförelse med övriga kommuner i Västra Götaland. Budgetutfall Årets resultat om 43 mkr blev 93 mkr bättre än budgeterade -5 mkr. Huvudförklaringarna till budgetöverskott är att AFA fortsatte återbetalningen av arbetsgivaravgifter med 5 mkr och att en centralt budgeterad reserv om 25 mkr inte utnyttjades. Ytterligare förklaringar är nämndernas överskott om 18 mkr och skatteintäkter och generella statsbidrag som ger ett överskott om 9 mkr. Nämndernas överskott om 18 mkr motsvarar en avvikelse på,7 %. Eftersom det är en mycket omfattande verksamhet med 2,7 miljarder kronor i budget får avvikelsen anses som hanterbar. Det ska tilläggas att Omsorgsnämnden och Kommunstyrelsen fick tilläggsanslag om 7,7 mkr respektive 12,2 mkr. Utbildningsnämnden och Byggnads- och trafiknämnden redovisar överskott med 11,2 mkr respektive 9,1 mkr medan Omsorgsnämnden redovisar underskott med -5,2 mkr. Volymökningen var stor, särskilt inom Utbildningsnämndens verksamheter genom fler barn och elever och ökade resurser. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En god prognossäkerhet innebär att det finns goda förutsättningar till att anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på finansiell kontroll. Prognoserna över ekonomin har varit stabila under året och prognossäkerheten får därmed betraktas som mycket god. I augustirapporten var prognosen för årets resultat 32 mkr och i oktoberrapporten 36 mkr. Det blev slutligen 43 mkr. Det har förekommit prognosavvikelser för enskilda nämnder, men sammantaget har nämndernas förmåga att göra rättvisande ekonomiska prognoser varit god. Fortsatt tuffa ekonomiska förutsättningar har sammantaget under de senaste fem åren redovisat tillfredsställande resultatnivåer med ett genomsnitt om 1,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det underliggande resultatet, exklusive jämförelsestörande engångsposter, är dock sämre (1, %) och har en negativ trend. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar och i princip finns det tre vägar att möta kommande utmaningar: Besparingar, staten hjälper till med höjda bidrag till kommunsektorn eller skattehöjning. Sannolikt behövs en kombination av flera av dem. Dan Jonasson Ekonomichef

18 18 Årsredovisning 213 Socialsekreterare Jessica Larsson tillhör en minoritet bara sju procent av de anställda i är under 3 år. Personal Antalet anställda i våra verksamheter minskade under året med ca 25 personer. Den 1 januari 213 övergick de frivilliga skolformerna till det nybildade Kunskapsförbundet Väst och med dem ca 35 anställda. I övrigt har det skett en viss ökning, framför allt inom vården på grund av ökade målgrupper. Antal anställda Antal Tillsvidareanställda Visstidsanställda Anm: I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavtalet, avtalet om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timavlönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller. Könsfördelning Ungefär 8 % av de anställda är kvinnor, en andel som varit statisk under många år. Störst är kvinnodominansen inom barnomsorg och vård, där mindre än 5 % är män. Bland cheferna är kvinnodominansen inte lika uttalad, 65 % är kvinnor. Anställda yrkeskategorier Tillsvidare- Visstids- Yrkeskategorier anställda anställda Totalt Förskollärare och fritidspedagoger Personal inom vård/omsorgsverks Lärare Hantverkararbete med mera Kökspersonal Städpersonal Personal inom administration Chefer Personal inom Kultur/Fritidsverks Rehab, förebyggande Socialt, kurativt arbete Teknikarbete Övrig pers inom skola/barnomsorg TOTALT Att arbeta för en jämn könsfördelning inom våra yrken är den kanske viktigaste punkten i stadens jämställdhetsplan. Sysselsättningsgrad I Mål- och resursplanen finns målet att alla ska ges rätt till önskad sysselsättningsgrad kvar Av alla tillsvidareanställda arbetar 75 % heltid. Endast 7 % har en sysselsättningsgrad under 75 %. Alla som önskar högre sysselsättningsgrad kan anmäla detta och får förtur före extern rekrytering.

19 Årsredovisning Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader Tillsvidareanställda åldersfördelning Antal Antal % 5 74% 75 99% 1% 29 år 3 39 år 4 49 år 5 59 år 6 år De flesta som önskar högre sysselsättningsgrad gör det med förbehållet att man inte vill vara på mer än en arbetsplats. Under 213 hade vi cirka 5 medarbetare vars önskemål var utan förbehåll men ändå inte kunde tillgodoses. De arbetar som exempelvis elevassistenter och personliga assistenter eller inom städ och kök. Deras önskemål är svåra att tillgodose på grund av svårigheter med kompetenskraven vid kombinationstjänster. Måluppfyllelsen blev således i det närmaste 99 %. Två projekt påbörjades vars syfte bland annat är att erbjuda önskad sysselsättningsgrad: 1. Estelle - projektet Två arbetsplatser inom vården har valts ut där man getts möjlighet att öka grundbemanningen för att minska antalet timanställda. Den fasta personalen får möjlighet att gå upp i tid och ökade förutsättningar att påverka sin egen arbetstidsförläggning. Hittills har försöket visat gott resultat med minskade kostnader för vikarier och högre upplevd kvalitet i verksamheten. 2. Bemanningspooler Under hösten påbörjades ett uppdrag att genom bemanningspooler på de två största förvaltningarna minska användandet av timvikarier. Poolerna ska bemannas med personal som konverterats till fasta anställningar och personal som önskar ökad sysselsättningsgrad. De kan anmäla sig som vikarieresurs till poolerna utöver den fasta tid som ingår i grundanställningen. Åldersstruktur Vi har en fortsatt hög medelålder, trots pensionsavgångar och nyrekrytering av yngre medarbetare. Låg personalomsättning bland äldre i kombination med ökad bland yngre är en förklaring. Att bara 7 % av våra anställda är under 3 år är en stor utmaning inför kommande strategier och Medelålder: 47 år (48 år). arbete med personalförsörjning. Även om vi i nuläget snarast har en övertalighet, vet vi att personalbehoven på sikt kommer att bli stora. Pensionsavgångar De närmaste åren framåt kommer pensionsavgångarna att öka. Diagrammet nedan visar beräknad pensionsavgång med avgångsålder 65 år. Vi ser dock att tiden för avgång varierar mer och mer efter att rörlig pensionsålder infördes för ett antal år sedan. Grovt sett väljer nu hälften av de anställda att gå i pension vid 65 år. Av övriga väljer dubbelt så många att vara kvar efter 65 jämfört med de som avgår före 65. Pensionsavgångar över tid Antal Många stannar kvar längre, för att man trivs med sitt arbete men många också för att man har en låg pension vid 65. Det gäller främst kvinnor som inte arbetat heltid och inte heller har full tidsfaktor

Trollhättan så användes dina pengar

Trollhättan så användes dina pengar Trollhättan 2016 så användes dina pengar Trollhättan fortsätter att växa Under 2016 ökade invånarantalet i Trollhättan för trettonde året i rad med 661 personer till 57 753 invånare. Det är positivt att

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten? Årsredovisning 215 2 Årsredovisning 215 Översikt och politik Innehållsförteckning 13 19 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 215 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter.

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Årsredovisning 2015. Kommunstyrelsen 2016-03-23

Årsredovisning 2015. Kommunstyrelsen 2016-03-23 Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsen 2016-03-23 Innehållsförteckning Viktiga händelser 1 Kommunstyrelsens ordförande 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomienheten Vipul Vithlani, Ekonomichef 0171-527 16 Vipul.Vithlani@habo.se Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER FÖR God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2019-02-25 8 Giltighetstid Dokumentansvarig Fyra år efter antagandet Ekonomichef

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten? Årsredovisning 2011 2 Årsredovisning 2011 Översikt och politik Innehållsförteckning 33 39 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2011 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten? Årsredovisning 214 2 Årsredovisning 214 Översikt och politik Innehållsförteckning 7 19 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 214 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter.

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten? Årsredovisning 212 2 Årsredovisning 212 Översikt och politik Innehållsförteckning 23 37 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 212 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delår april Kommunfullmäktige KF

Delår april Kommunfullmäktige KF Delår april Kommunfullmäktige KF -06-11 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Delårsbokslut... 3 Ekonomiska rapporter... 9 Kommunfullmäktige, Delår april 2(10) Förvaltningsberättelse Delårsbokslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Delårsrapport april Kommunfullmäktige

Delårsrapport april Kommunfullmäktige Delårsrapport april Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Vara kommun redovisar per sista april ett resultat enligt fullfonderingsmodellen på 14 mkr, vilket motsvarar 4,9 % av skatteintäkter

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer