Risk Consulting. Tänk på ditt försäkringsskydd i Ryssland. Risikostyring som lidenskap I F S R I S K M A N A G E M E N T J O U R N A L 2 /

Transkript

1 Risk Consulting I F S R I S K M A N A G E M E N T J O U R N A L 2 / Tänk på ditt försäkringsskydd i Ryssland Risikostyring som lidenskap

2 Innehåll Ledare Stolt att vara din partner i en turbulent tid Effektive vægge redder virksomheder 10 Den senaste utvecklingen inom nanoteknik 18 Tänk på ditt försäkringsskydd i Ryssland 27 Poul Steffensen, If: Premierna förväntas stiga Risikostyring som lidenskap Riskhanteringen i fokus Effektive vægge redder virksomheder Orientens svarta pärla Människan i fokus Risker i hamnar och logistikcentra Den senaste utvecklingen inom nanoteknik Klimatförändringen en ansvarsfråga? If och Liberty Mutual global riskhantering i samarbete Tänk på ditt försäkringsskydd i Ryssland Skadeförsäkring i Tyskland Utnämningar Det senaste året har varit en turbulent och svår tid för alla företag, och finansinstitutioner har verkligen inte varit opåverkade av kaoset på marknaden. Även om vi fortfarande är i konjunkturnedgångens töcken, börjar ledande ekonomer bli alltmer positiva i sin syn på framtiden. Ofta är det i tider som dessa som vissa företag framstår som vinnare och till och med lyckas dra nytta av de svåra marknadsförhållandena. If har en tydlig ambition att vara vinnaren i den nordiska försäkringsbranschen, även i detta krävande marknadsläge. Följaktligen gör vi i år avsevärda ekonomiska investeringar för att förbättra våra tjänster och produkter, medan många av våra konkurrenter fokuserar mera på att minska kostnaderna. År 2009 kommer faktiskt att bli ett år med rekordhög investeringsnivå hos If. Därför har det varit mycket tillfredsställande för oss att, i rådande marknadsläge, märka att våra kunder och partners redan ger oss mycket positiva reaktioner på våra produkter, tjänster och allmänna förmåga. I våras meddelades det att beslutsfattarna i de stora företagen i Norden har röstat fram If som Best Insurer in the Nordic & Baltic Region i Euromoneys enkät I samma enkät fick If även regionalt erkännande i underkategorierna Best Insurer for Claims Resolution och Best Insurer for Price. Reaktioner som dessa är naturligtvis en stark inspirationskälla för ett ambitiöst och prestationsinriktat företag som If. Ännu viktigare är dock att vi upplever ett starkt erkännande genom att våra kunder och mäklare i rådande konjunkturnedgång har valt att placera ännu mer av sina försäkringar hos If. I dag upplever vi en tillväxt i vår verksamhet på egendoms- och skadeförsäkringsmarknaden för stora företag, trots att denna marknad uppvisar en negativ tillväxttakt på grund av den lägre aktivitetsnivån bland de stora nordiska bolagen. Vi ska arbeta hårt för att leva upp till de förväntningar som ni som kunder eller partners har på oss. De innebär att vi ska fortsätta att förbättra och bredda såväl vårt produktutbud som våra allmänna försäkringstjänster. Det innebär också att vi ska fortsätta att fokusera på att ytterligare förstärka vår organisation och säkerställa att vi även i fortsättningen har de bästa försäkringsproffsen för att uppfylla era anspråk. Vi är alla engagerade i att förbli den bästa försäkringspartnern för stora nordiska företag och leverera värde till våra kunders verksamheter runt hela världen. Tack för det stöd ni hittills har gett oss. Vi ser fram emot att fortsätta vårt samarbete under mottot Managing Risks Together Morten Thorsrud Utgivare If Ängsporten 4, Esbo FI IF Chefredaktör Juha Ettala Redaktionsråd Olav Breen Ken Henningson Carita Hämäläinen Lars von Hertzen Harry Nordqvist Anna Maria Vähäkuopus Produktion Markkinointiviestintä Dialogi Oy Tryckeri Painotalo Auranen Oy Adressändringar carita.hamalainen@if.fi Risk Consulting utkommer även på engelska och på finska. ISSN Omslagsbild Lehtikuva IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009

3 Poul Steffensen, If: Premierna förväntas stiga ORKLA Svagare tekniska resultat för många konkurrenter och en mycket volatil investeringsmarknad kommer att leda till högre premier, säger försäkringsdirektör Poul Steffensen från If. If har talat för högre premier i över ett års tid. Varför? För det första har premierna sjunkit under de senaste 3 4 åren. För det andra står många aktörer på marknaden inför försämrade tekniska resultat. Hos en del försäkringsbolag ligger totalkostnadsprocenten fortfarande på en lönsam nivå, men många överskrider redan nu vad de flesta företag accepterar som en rimlig avkastningsnivå. Vissa försäkringsbolag uppvisar rentav en totalkostnadsprocent som överskrider 100 %. Företagens ledningar och styrelser kommer inte att acceptera situationen i längden, eftersom de inser att man inte enbart kan förlita sig på intäkterna av placeringsverksamheten. Dessutom kommer det att bli svårt även för försäkringsgivarna att skaffa kapital, om de inte genererar tillräckligt goda resultat för att kunna driva affärsverksamheten. Kapital är nämligen en bristvara i dessa dagar. Det här är de främsta orsakerna till att vi förväntar oss stigande premienivåer, säger försäkringsdirektör Poul Steffensen med ansvar för Ifs affärsområde Industri. Det är dock viktigt att betona att premieutvecklingen även i framtiden kommer att skilja sig avsevärt mellan olika länder och företag. Företag som har en jämförelsevis god skadeutveckling och en fungerande riskhantering kommer i många fall att lyckas bevara premienivån. Varför försämras resultaten? Det står alla fritt att spekulera i bakgrunden till den rådande utvecklingen och orsaken är nog en kombination av olika omständigheter som varierar hos olika försäkringsbolag. Det är emellertid ett faktum att marknaden har ställts inför allt större och allt fler ersättningsanspråk, och detta tillsammans med några år med sjunkande premier har lett till ett mindre gynnsamt resultat, säger Poul Steffensen. Till detta kommer naturligtvis kriserna. Även om det finns vissa tecken på en återhämtning är situationen för många av våra kunder fortfarande rätt dyster. Avmattningen inom världsekonomin har en direkt negativ inverkan på premievolymen hos många försäkringsbolag. Det är en utmaning för bolagens omkostnadsprocent och sätter också totalkostnadsprocenten under ytterligare press. Konkurrensen är hård i försäkringsbranschen. Hur kommer detta att påverka priserna? Hård konkurrens är ett sunt tecken och till fördel för hela samhället. Vi är dock övertygade om att den aktuella premienivån inte kommer att hålla i längden och att priserna kommer att stiga på en övergripande nivå, säger Poul Steffensen. På vissa marknader har en del aktörer gjort betydande investeringar i lokaler och personal. Vanligtvis måste den här typen av investeringar följas av en väsentlig volymtillväxt. Om det kommer att leda till en höjning eller en sänkning av deras priser återstår att se, men man kan ofta notera något defensiva åtgärder i sådana här situationer. Vissa konkurrenter har också drabbats så hårt av krisen att de nu är helt beroende av statligt stöd. På kort sikt är det betänkligt att behöva kämpa mot konkurrenter som får stöd av staten, eftersom det finns en risk för att konkurrensen snedvrids. Vi är dock övertygade om att kunderna, även om konkurrenskraftiga priser är en mycket viktig faktor, väljer sina försäkringsbolag utifrån egenskaper som ekonomisk styrka, servicenivå, kompetens, internationell kapacitet och stabilitet, sammanfattar Poul Steffensen. Anders Kumm anders.kumm@if.se Photos To Go Risikostyring som lidenskap Med et produktsortiment som spenner fra Seigmenn til solenergi, kreves det noe helt ekstraordinært for å kontrollere at alt holder mål. Orkla-konsernet har gjort risikostyring til en lidenskap. Med mer enn 350 år med historie i veggene og røtter tilbake til Løkken Verk i 1654 har ansatte en solid arv å forvalte. For å fortelle om det, og om selskapets risikostyring, har vi snakket med sentrale personer i Orkla-konsernet. Nyttig samarbeid Orkla og If Skadeforsikring har hatt et gjensidig nyttig samarbeid i svært mange år. Orkla er også en krevende kunde som If lærer mye av. Selskapet har satt sitt fotavtrykk over store deler av verden og omsetter for rundt 66 milliarder NOK årlig. For nordmenn flest er den mest kjente merkevaren i porteføljen Grandiosa-pizzaen, med 27 millioner solgte enheter pr. år, og en markedsandel på 51 prosent. Men Orkla er så mye mer. Selskapet eier blant annet Borregaard, Stabburet, Nidar, Lilleborg, Elkem og Sapa. I tillegg eier de rett under 40 prosent av solenergiselskapet REC og ca. 40 prosent av malingsprodusenten Jotun. Europa og USA er Orklas viktigste markeder, med Asia i sterk vekst. 4 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 5

4 ORKLA Vurderer sammen Orklas Chief Risk Officer Jan Thomsen har de siste årene innført et helt nytt risikostyringssystem i selskapet. Alle enheter i Orkla har en felles risikotilnærmingsmåte dokumentert i en risikostyringsinstruks. En gang i året rapporterer alle disse, som et minimum, inn de 10 viktigste risikoene. Dette omfatter alt fra økonomiske risikoer til fare for brann, forteller Anita Adeline Brenden-Veisal, direktør for Insurance Risk Management i Orkla ASA og ansvarlig for alle Orklakonsernets skade- og ansvarsforsikringer. Hun sier videre at rapportene også må inneholde forslag til risikoreduserende tiltak for de ulike risikoene. Alle risikofaktorer blir behandlet i Orklas styrer og til slutt blir de viktigste risikoer presentert og diskutert i Orklas hovedstyre. Dette betyr at risikoarbeidet er solid forankret helt til topps i Orkla-ledelsen, noe som er helt avgjørende for gjennomføringen, sier Brenden-Veisal. Hun er advokat og har arbeidet som i Elkems juridiske avdeling siden juli I tillegg til generell advokatvirksomhet i Elkem, hadde hun også det juridiske og kommersielle ansvaret for Elkems forsikringsordninger før hun kom til Orkla. I forhold til risikotankegang sier Brenden-Veisal at poenget ikke nødvendigvis er å eliminere risiko, men å ha et bevisst, gjennomtenkt og avklart forhold til hvilken risiko man selv ønsker å ta og hvilken risiko man ønsker å overføre, for eksempel ved å kjøpe forsikring. Lært av Elkem I 2005 ble Elkem et heleid datterselskap av Orkla. Elkem er i dag et av verdens ledende selskaper innefor miljøvennlig produksjon av silisium-metall, legeringsmaterialer og spesialstøv til bruk i betong (blant annet Øresundbroen). Elkem ble startet av ikke ukjente Sam Eyde, og har historie tilbake til Da var det fokus på utvikling av elektrometallurgiske prosesser. I disse dager er selskapet inne i en reorganisering for å bli en produsent i verdensklasse av superrent silisium til bruk i solcelleproduksjon. Den siste store investeringen ble påbegynt i 2006, og det er brukt over 4 milliarder kroner på en ny fabrikk for produksjon av høyrent silisium ved Elkem Fiskaa i Kristiansand. 105-åringen gjør seg med andre ord klar for fremtiden. Siden 2002 har det vært sterkt fokus på forsikringsarbeid i Elkem. Dette er ført videre inn i det nye Orkla, og i dag sier nøkkelpersoner at de har lært mye om forsikringsorganiseringen av datterselskapet. Helt til topps Det året fikk vi inn en helt annen tenkning rundt dette temaet. Ja, det var nesten en revolusjon i selskapet, sier Risk Manager Magne Vindenes. Han er en veteran innen faget som nyter stor respekt i fagmiljøene. Vindenes startet arbeidet med forsikring og risikostyring i Elkem i 2002, men han har vært ansatt i selskapet siden Før det jobbet han seks år i Patentstyret. Vindenes er utdannet sivilingeniør fra NTNU. Anita Adeline Brenden-Veisal sier Vindenes er talsmann for alle forsikringssakene inn mot ledelsen i Orkla. Slik sikres det også høyt fokus helt på toppen. Det er en uttalelse som også bekreftes av If. Svært få selskaper har så god kommunikasjon i og på tvers av kommandolinjene. Det vet vi, for vi har sett nok av selskaper der dette er et stort problem, sier Gisle Melhus, riskingeniør i If. Når jeg kan snakke med toppsjefene sikrer vi at tiltakene vi foreslår også blir lagt inn i budsjettarbeidet. Da får vi lettere satt tiltakene ut i livet, legger Vindenes til. Ut på fabrikkene Det langvarige samarbeidet mellom If Skadeforsikring og Elkem og Orkla har vært til gjensidig nytte. Vi har stor nytte av å gjøre risikovurderinger sammen med If. Dessuten kommer If med forslag til forbedringer vi igjen kan ta med til styrene i selskapene våre, sier de to Orkla-representantene. Når risikoene på alle Orkla og Elkems fabrikker skal vurderes for forsikring, drar If ut på fabrikkene sammen med selskapene. Der sjekker If at alle rutiner virker som de skal. Dette er ikke helt ukomplisert, for Elkem og Orkla opererer i mange ulike land. Reglene varierer fra land til land, men problemstillingene er like, sier Magne Vindenes. Det er selvsagt en forutsetning at vi følger landets lover og regler. I tillegg legger vi som regel lista mye høyere en det, når vi følger standarden for konsernet. Fra metaller til mat Mye av sikkerhetsarbeidet som er finpusset i Elkem er nå videreført inn i Orkla Brands. Under merkevareparaplyen til Orkla finner vi svært mange kjente merkevarer. Innenfor næringsmiddeldelen har Orkla totalt 85 matproduserende fabrikker i 16 land. Vindenes sier han er svært positivt overrasket over hvordan forsikrings- og risikoarbeidet er mottatt og implementert i Orkla Brands. Orkla Food Safety Standard Orkla har satt spesielt fokus på matsikkerhet innen konsernet og laget sin egen standard, Orkla Food Safety Standard (OFSS). Det er utdannet egne revisorer som drar rundt og sjekker alle fabrikker som produserer mat og drikke. OFSS stiller strengere krav enn det som er lovpålagt fra myndighetene. I tillegg til Orklas egne fabrikker følges også underleverandører opp i et relativt nytt prosjekt som heter OFSS & Purchasing. Det hjelper ikke å være god selv dersom underleverandørene er dårlige, minner Brenden-Veisal oss om. Både egne fabrikker og leverandørene graderes i ulike kategorier; grønn, gul eller rød. I fjor ble det gjennomført 175 revisjoner på egne fabrikker og hos utvalgte leverandører. I år er det planlagt mer enn 200 revisjoner. Arbeidet med matsikkerhet er viktig også i relasjon til det ansvaret Orkla kan komme i dersom noe skulle gå galt på dette området. Basert på det samarbeidet vi har utviklet med Orkla på risikostyring i forhold til ting og avbrudd, er vi i diskusjon om å utvide samarbeidet til også å omfatte ansvarsrisiko, sier Olav Breen fra If. Han arbeider med risikostyring av ansvarsrisiko. Vi tror det verktøyet vi har utviklet for å kartlegge ansvarsrisiko i bedriftene, Ansvarsnavigatoren, kan være et nyttig supplement til det arbeidet Orkla selv driver, sier Breen. Den store skrekken Anita Adeline Brenden-Veisal sier det alltid er høy beredskap i Orkla Brands for når det gjelder matsikkerhet. Vi har utarbeidet beredskapsplaner og trener ofte på gjennomføringen av disse, sier hun. Orkla har absolutt høyeste prioritet på at maten skal være trygg for alle som kjøper og spiser den. Risikoarbeid gir fortrinn Orkla mener de får en forsikringsmessig gevinst ved å ha så høy fokus på risikostyring, noe som blir bekreftet av Gisle Melhus hos If. Fasiten på om vi lykkes er antall skader og hendelser. Tidligere gjengangere på skadesiden er så å si fraværende nå på grunn av langsiktig samarbeid, sier Vindenes. Han legger til at ledelsen i alle bedrifter må tenke på risiko. Hva vil skje dersom det oppstår en uventet hendelse? Hvor fort kommer vi tilbake i produksjon? Dette er spørsmål som ikke kan vektlegges nok, avslutter han. JON BERGE jon.berge@if.no 6 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 7

5 Riskhanteringen i fokus Förändringarna i samhället och affärsmiljön medför nya slags risker för företagen. Tre centrala faktorer som inverkar på affärsverksamheten är den demografiska förändringen, förändringarna i samhällsstrukturerna och klimatförändringen. Då konsekvenserna av företagets externa riskfaktorer ökar, måste också utvecklingen när det gäller stora egendomsrisker och försäkringen av dem analyseras ur ett nytt perspektiv. I takt med att samhället och affärsmiljön förändras bör riskhanteringen dimensioneras att omfatta hela leveranskedjan. Den demografiska förändringen styr konsumtionsbeteendet Den åldrande befolkningen, en ökad förväntad livslängd och människornas nya värderingar bidrar till att utöka tjänstesektorn i framtiden. De äldre behöver allt mer tjänster och de har också mer tid att använda dem. Den förvärvsaktiva befolkningen uppskattar i allt högre grad hälsa, motion och egen tid. Man vill inte lägga ner alla resurser på arbetslivet. Den växande tjänstesektorn måste kunna betjäna stora massor med en i förhållande till arbetsmängden liten personal. För att lyckas i denna uppgift krävs ökad automation och bättre arbetseffektivitet. Kunderna kräver allt mer individuell service. Ett av scenarierna är att människorna i framtiden inte längre vill gå till köpcentren för att göra sina uppköp, utan väljer att beställa hem varorna. Det behövs inte längre några stora affärskomplex, eftersom affärskedjorna levererar varorna till kunderna direkt från logistikcentralerna. Sålunda blir hanteringen av logistikkedjor ett viktigt område i affärskedjornas verksamhet. Det innebär att affärskedjornas riskhantering och försäkring måste betraktas ur en helt ny synvinkel, säger direktör Pekka Miettinen från If. Överdirektör Hannu Rossilahti från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har i sin tur lagt fram en tanke som skulle förändra strukturerna inom fastighetsförsäkringen i Finland och föreslagit en övergång till den holländska modellen när det gäller byggandet för befolkningskoncentrationer. Enligt denna modell skulle man på de bästa bostadsområdena riva de hög- och radhus från och 1970-talet som redan är i behov av en totalrenovering och i stället bygga nya hus. Man skulle spara renoveringskostnaderna och i stället få energieffektiva bostäder som uppfyller dagens krav på bostadsyta och kvalitet. Då dimensioneringsgrunden för bostäder i hög- och radhus nu är 50 år, kunde man i framtiden övergå till en dimensioneringsgrund på år. För Photos To Go detta talar utvärderingen av tillståndet för byggd egendom från 2007 (Rakennetun Omaisuuden Tila 2007), som visar att bostadsaktiebolagen inte satsar tillräckligt på fastigheternas underhåll. På en skala från ett till tio är fastigheternas kondition i genomsnitt 7+. Man talar således om en ständigt växande underhållsskuld, konstaterar Miettinen. Trots att rivningen av byggnaderna skulle ge upphov till stora mängder avfall, anser Miettinen att det är en godtagbar uppoffring med tanke på miljön, då man i stället får energieffektiva byggnader som bättre fyller både människornas förväntningar och dagens miljökrav. När det gäller försäkring väcker den holländska modellen frågan, hur försäkringspremier och -ersättningar borde ställas i relation till de sista åren i fastigheternas kalkylmässiga livscykel. Utmaningar genom föränderliga företagsstrukturer Företagen har redan länge lagt ut sina funktioner och deras beroende av underleverantörer har ökat. En del av riskerna har utlokaliserats utanför företagens eget kontrollområde. Miettinen tar upp ett varnande exempel på detta: År 2000 inträffade en eldsvåda i Philips fabrik i Mexiko som tillverkade kretskort för både Nokia och LM Ericsson. Philips underrättade sina kunder om att fabrikens produktion skulle återställas till samma nivå som före branden inom en vecka. Nokia vidtog ändå i enlighet med sin riskhanteringsplan omedelbara åtgärder för att köpa ersättande produktion från andra tillverkare, medan Ericsson valde att vänta på att underleverantören åter får produktionen att rulla. Tyvärr återupptogs verksamheten inte i tid, och Ericsson fick ingen ersättande produktion någon annanstans ifrån, berättar Miettinen. Då den egentliga skadan av eldsvådan uppgick till 5 miljoner dollar, var brandens effekter på Ericssons resultat miljoner dollar 1). Det sägs att Ericssons svåra år började från denna brand. Nokia däremot klarade sig tack vare sin effektiva riskhanteringsplan och lyckades rentav utöka sin marknadsandel. En av de faktorer som bidrog till Ericssons misslyckande var koncernens företagskultur, som förhindrade ett öppet informationsutbyte nedifrån och uppåt i organisationen. Informationen och beslutsfattandet stannade därför på organisationens nedre nivå, fortsätter Miettinen Miettinen presenterar en sårbarhetskarta för företag, där de risker som kan SANNOLIKHET FÖR STÖRNING Stor Liten Icke allvarliga försäkras med en ansvarsförsäkring har omringats med röd färg. Schemat visar att både riskerna inom affärsverksamheten och följdverkningarna av skador hos betydande leverantörer har ökat. Om ledningen anser att inte allvarliga och till sin sannolikhet stora problem hör till ledningens dagliga uppgifter som inte förutsätter beredskap på förhand, lämnas också till sina följder allvarliga och till sin sannolikhet små problem åt sitt öde. Då olyckan sedan är framme är företaget helt oförberett. De som ansvarar för företagets riskhantering borde beakta att man inte kan försäkra sig mot alla skador. Det finns därför skäl att fästa särskild vikt vid affärsverksamhetens riskhantering, påminner Miettinen. Skador till följd av naturfenomen ökar Företagets sårbarhetskarta Enskild hamn stängs Störning i transportkedjan Översvämning Datavirus Stormskada FÖLJDER Lågkonjunktur IT-system kraschar Oklarheter i bokföringen Jordbävning Sabotage av anställd Förlust av betydande leverantör Kvalitetsproblem i produktionen Brand Flera hamnar stängs Teknisk förändring Allvarliga Källa: The Resilient Enterprice, Yossi Sheffi Företagen utsträcker både sin egen tillverkning och sina underleverantörskedjor till länder med billigare produktionskostnader, i synnerhet till Asien. Kina är efter USA världens andra största stormakt på ekonomins område. Ju längre bort underleverantörskedjans slutända finns, desto större är sannolikheten för att exponeras för risker som klimatförändringen för med sig. Under 2007 förekom fler tropiska stormar än prognosmodellerna ansåg vara möjligt. Antalet allvarliga skadefall som orsakats av naturfenomen var 960 och deras sammanräknade skadebelopp uppgick till 82 miljarder dollar. År 2008 var antalet skadefall till följd av naturfenomen 750, men skadorna uppgick till uppskattningsvis 200 miljarder dollar. Av denna summa hade egendom försäkrats endast till ett värde av 45 miljarder dollar 2), förklarar Miettinen. Även om skadorna är lokala, betalas kostnaderna på grund av återförsäkring globalt. Naturfenomenen höjer försäkringspremierna överallt i världen och såväl företag som enskilda försäkrare får stå för kostnaderna. Vi har också fått se skador till följd av naturfenomen i Norden. Efter stormskadorna i Helsingfors håller statsmakten i Finland på att dra sig ur ersättningarna och man har bett försäkringsbolagen om ett utlåtande om utvecklingen av försäkringsprodukter som ersätter översvämningsskador. Det skulle innebära högre försäkringskostnader i synnerhet för privatpersoner, konstaterar Miettinen. Betraktat ur många perspektiv ser Miettinen att företagens risker kommer att förändras och att de kommer att öka i omfattning. Det innebär att man borde satsa allt mer på riskhantering och att beslutsfattandet gällande riskhantering borde flyttas till organisationens topp. Som hjälp vid planeringen av riskhanteringen lönar det sig att anlita yrkesmän, som har både ingående professionell erfarenhet och en bred global affärssyn. Text Marjatta Pietilä Källor: 1) The Resilient Enterprise Overcoming Vulnerability for Competitive AdvantageAuthor: Yossi Sheffi, an international expert in supply chain management, is Professor of Engineering Systems at MIT and Director of the MIT Center for Transportation and Logistics. He has worked with leading manufacturers around the world on logistics issues and is an active entrepreneur, having founded or cofounded five companies since ) Swiss Re 2008 Natural Catastrophes and Reinsurance 8 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009

6 Et eksempel på hvordan stålkonstruktioner kan påvirkes i forbindelse med en brand. Bemærk de meget voldsomme Deformationer af stålkonstruktionerne der skyldes varmepåvirkningen. Effektive vægge redder virksomheder Industribyggeri opføres og indrettes på en sådan måde at en eventuel brand ikke spredes. I myndighedernes bygningsreglementer er der beskrevet en lang række krav der skal være medvirkende til at forhindre brandudbredelsen. Der kan være tale om aktiv brandsikring (ABA, sprinkling, ABDL osv.), og passiv brandsikring som handler om bygningskonstruktionernes forhold i forbindelse med brand. Bygningsreglementerne fastsætter nogle generelle krav til de officielle brandsektionernes størrelse og udførelse fastsat på baggrund af en række funktionsbaserede brandkrav, men udover disse myndighedsrelaterede krav til sektioneringen, er der god fornuft i selv at foretage en vurdering af en effektiv brandsektionering baseret bl.a. på virksomhedens værdier, risiko for driftstab, produktionsafhængighed og særlige risici (særlige brandfarlige processor, oplag eller aktiviteter). På baggrund af ovenstående, vil vi derfor anbefale at virksomhederne foretager en kortlægning af de vigtigste brandsektionsvægge samt disses styrker og svagheder. Er du i tvivl om hvorvidt væggene er opført korrekt, så tal med en specialist. Har du spørgsmål om detaljer i konstruktionen af bygningen, vil den stedlige kommune ofte kunne finde oplysningerne i den oprindelige byggesag. Set med skadebegrænserens øjne er alle vægge og alle lukkede døre i en virksomhed med til at forsinke brandudbredelsen, hvis der opstår en brand. Dette gælder uanset om der er tale om deciderede brandsektionsvægge, eller om andre skillevægge. Tætte og korrekt konstruerede vægge er vigtige, både af hensyn til personsikkerheden, men også for at give brandvæsenet ekstra tid til at få en eventuel brand under kontrol. Hvor skal væggene stå? I forbindelse med en sådan proces er det vigtigt at gøre sig klart hvor i virksomheden værdierne findes, derfor tegn værdierne ind på en plantegning af virksomheden. Det handler både om de materielle værdier i form af maskiner, råvarer, færdigvarelager osv., men også en sim- pel analyse af det mulige driftstab ved en brand vil kunne medvirke til at klarlægge hvor de vigtigste brandadskillende vægge i virksomheden bør placeres. Et eksempel kan være en virksomhed der fremstiller komponenter på to maskiner der er placeret i samme lokale. En opdeling af dette lokale i to brandadskilte områder, vil kunne betyde forskellen mellem et totalt driftsstop for virksomheden og muligheden for at produktionen kan fortsætte (om end med begrænset kapacitet). Når denne brandmæssige opdeling af virksomheden er fastlagt, vil det ofte vise sig at der er et sammenfald mellem de myndighedskrævede brandsektionsvægge og de vægge der er valgt med baggrund i virksomhedens værdier i disse tilfælde handler det udelukkende om at sikre sig at væggene forbliver tætte og sikre så de også i praksis lever op til kravene til brandadskillende bygningsdele. Det væsentligste problem med denne type vægge, er de installationer der føres gennem væggene (vand, IT, el, trykluft osv.). Fra brandmyndighederne i Danmark vurderes det at der, i mere end halvdelen af de forebyggende brandsyn der gennemføres af myndighederne, konstateres fejl og mangler i forbindelse med installationsgennemføringer der ikke er tætnet brandteknisk korrekt. I moderne omstillingsparate virksomheder ændres disse installationer i takt med omstillingen af produktionen. Så problemet er i høj grad til stede. Der skal kun et mindre hul til for at en brand kan bevæge sig igennem væggen eller ind i selve bygningskonstruktionen. Det er derfor uhyre vigtigt at huller omkring nye installationer og hullerne fra de demonterede gamle installationer tætnes brandteknisk korrekt. Dette kan ske på flere måder tætning med brandsikker fugemasse, brandskum, brandbøsninger, præfabrikerede rør- og kabelgennemføringer og brandpakninger er blot nogle af de mange muligheder der findes i dag. Uden at gå for meget i detaljer skal det blot nævnes at det vil være hensigtsmæssigt at virksomheden gør de håndværkere der foretager ændringer/nyinstallering af installationer, opmærksom på hvilke vægge der betragtes som essentielle brandvægge og (som følge deraf) kræver speciel opmærksomhed i forbindelse med gennemføringen. Virksomheden bør desuden kontrollere at gennemføringer rent faktisk bliver udført på en brandteknisk korrekt måde under anvendelse af de rigtige produkter. Svigt af branddøre og -porte indgår ligeledes i klassificeringen af bygningskonstruktionens tæthed. Svigt af disse døre er meget ofte årsag til, at en eventuel brand får et uacceptabelt omfang. Branddøre og porte skal principielt dimensioneres så de har samme brandmodstandsevne som den væg i hvilken de er placeret og de skal være selvlukkede, men for at bibeholde den oprindelige brandmodstandsevne i disse porte og døre er det vigtigt at der sker en systematisk vedligeholdelse. Døre og porte er ofte udsat for mekanisk påvirkning i form af påkørsler med gaffeltrucks Den hyppigste årsag til at disse døre og porte svigter, er at døren bliver holdt åben ved hjælp af en kile, så vi ikke behøver at lukke og lukke op hver gang vi skal igennem! Dette er selvfølgelig ikke acceptabelt, så i de tilfælde hvor en lukket branddør er til væsentlig gene for den daglige drift, bør døren forsynet med en automatisk branddørslukning, hvor røgdetektorer styrer de åbentstående branddøre eller porte. I de tilfælde hvor det er nødvendigt at opføre en ny brandmæssig adskillelse for at beskytte virksomhedens værdier, så er der ganske mange ting de ansvarlige skal forholde sig til. Hvad skal væggene laves af? Det er indlysende at de bygningsmaterialer der er valg til opførelsen af en brandsektionsvæg er af betydning for væggens holdbarhed. Det er dog ikke den eneste (eller vigtigste) faktor når en væg skal vurderes. Som eksempel kan nævnes at en ubeskyttet stålkonstruktion (ubrandbart), under brand vil kollapse væsentligt før en brandbar limtræskonstruktion. Så det vigtige her er det samlede tidsrum hvor konstruktionens ydeevne opretholdes mere end det valgte materiale. Konklusionen må være: lad være med at tro at valget af ubrandbare materialer kan løse alle problemer! Hvordan skal væggene opbygges? Bygningselementer der anvendes som brandadskillende vægge skal, i henhold til lovgivningen, være brandklassificerede. Det betyder at de enkelte elementer har været testet i forhold til brand af en relevant myndighed. Dette foregår, i praksis på den måde at bygningsdelen har været udsat for påvirkningen af en standardbrand og isoleringsevnen, tæthed (integriteten) og bæreevnen af standardelementet, har været målt. Efter testen vil der kunne udstedes en klassifikationsrapport i henhold til den europæiske norm: EN Fire classification of construction products and building elements - Part 2 : Classification using test data from fire resistance tests excluding ventilation services. Disse test udføres i ovne med forskellige størrelser, typisk fra 1,5 x 1,5 meter til 3 x 4,5 meter. De fleste af de vægge der opføres er ganske meget større end de fragmenter der er testede. Det bør tages med i betragtningerne at væggenes dimensioner også har en betydning for brandmodstandsevnen (større vægge er mindre stabile end mindre). I forskningsøjemed benyttes lejlighedsvis fuldskalaforsøg, men denne type forsøg finder ikke anvendelse i forbindelse med certificering af bygningselementers brandmodstandsevne. Opsætning, sammenføjning, kombination med andre bygningsdele osv., er også af stor betydning når de brandmæssige kvaliteter for en væg skal vurderes. Når en bygningsdel er blevet afprøvet og klassificeret, vil man kunne se en kode på det enkelte element der angiver hvilke brandmæssige egenskaber den pågældende bygningsdel har. De primære egenskaber der undersøges for bærende bygningsdele som f.eks. brandsektionsvægge er bæreevne, integritet (tæthed) og isoleringsevne. Sådan en væg vil kunne have en brandklassificering der f.eks. kan hedde REI 60. De anvendte koder betyder følgende: R: bæreevne/stabilitet E: integritet (tæthed) I: isoleringsevne 60: det tidsrum hvor ovennævnte kriterier er opfyldt (her 60 min.) At opføre en væg med disse specifikke egenskaber kræver specialviden om hvordan forskellige materialer, bygningselementer samt kombinationer af disse, reagerer i forbindelse med brand. Det er derfor ikke en disciplin den enkelte virksomhed normalt skal give sig i kast med. Overlad det til professionelle konsulenter og byggefirmaer. Brand i lagerhal startet pga. en ukrudtbrænder, der tændte ild i vindpappet under vægbeklædningen. Et eksempel på en uhensigtsmæssig konstruktion hvor branden frit har kunnet sprede sig inden i selve konstruktionen. Afsluttende bemærkninger Det vurderes at mellem 40 og 50 % af de virksomheder der brænder ned til grunden, aldrig kommer i gang igen, så virksomhederne har selvfølgelig selv en stor interesse i at dette ikke sker. En af de måder der kan medvirke til at minimere omfanget af en brandskade er en øget opmærksomhed på effektive brandadskillende vægge. En selvstændig politik for området, vil ligeledes kunne give virksomhederne en standard for hvordan den enkelte virksomhed ønskes beskyttet, uafhængighed af forskelle på myndighedskrav fra land til land. Frivillige brandadskillende vægge er selvfølgelig en investering for den enkelte virksomhed, men opføres væggene korrekt vil det kunne betyde en minimering af tabene ved brand og dermed en minimeret forsikringspræmie. En brand kan også betyde tab af kunder. Selvom virksomheden genopbygges efter en storbrand går der et stykke tid før produktionen kan genoptages. Dette kan betyde tab af kunder, da disse meget hurtigt vil søge nye leverandører. At lave en tilbundsgående brandteknisk vurdering af virksomhedens vægge kræver kompetence på området og denne kompetence er de færreste virksomheder i besiddelse af. Det er vigtigt at processen omkring udvikling af virksomhedens brandsikkerhed bliver sat i gang og at virksomhederne, eventuel ved brug af eksterne konsulenter, får kortlagt bygningernes brandadskillelser. Vores Risk Management afdelinger står gerne til rådighed med hjælp og vejledning i forbindelse med opstart af denne proces. Bo Grunnet-Nielsen bo.grunnet@if.dk 10 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

7 Photos To Go Orientens svarta pärla SUOMEN KUVAPALVELU Modernt sjöröveri är på uppgång. Särskilt området runt Somalia är ett populärt tillhåll för beväpnade pirater. De somaliska piraterna har förfinat och systematiserat kaparkonsten och utgör nu ett verkligt hot mot all trafik genom Suezkanalen. If håller noggrann uppsikt över händelserna i området för att kunna erbjuda sina kunder ett fullgott transportförsäkringsskydd. Pirates of the Caribbean med Johnny Depp som den karismatiske piraten Jack Sparrow blev en stor framgång för Disney. Dagens moderna pirater är däremot en betydligt mindre charmig del av sjöfartslivet. Dessa havets banditer har mycket lite gemensamt med Hollywoods romantiserade version av rån till havs. I stället är sjöröveri numera ett uttryck för svält samt sociala och politiska oroligheter i olika delar av världen. Många av piratattackerna sker i Sydostasien, i området kring Elfenbenskusten och sist men inte minst vid Rödahavskusten och Adenviken. Antalet attacker fortsätter att öka. Under 2008 rapporterades sammanlagt 293 incidenter, vilket innebär en ökning med 11 % jämfört med siffrorna för Särskilt stor har ökningen varit vid Somalias kust och i Adenviken 200 % under 2008 och att ökningen har fortsatt under första halvåret 2009 är enligt IMB (International Maritime Bureau) också helt och hållet kopplat till attacker vid Somalias kust. Situationen i Somalia Somalia ligger på Afrikas horn med Adenviken i norr och Indiska oceanen i öster. Under de senaste årtiondena har 12 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

8 Somalias historia präglats av inbördeskrig, och sedan 1991 har landet inte haft någon fungerande regering eller något rättssystem. Sedan dess har ett antal somaliska klaner och grupperingar försökt ta kontroll över landet och utkämpat små krig mot varandra. Som ett sätt att finansiera dessa krig har klanerna börjat utföra beväpnade rån till havs och det är detta som har utvecklats till ett allvarligt hot mot all internationell frakttrafik i området. Trafiken i Suezkanalen LEHTIKUVA / AFP PHOTO / US NAVY rar ungefär 7 % av världshandeln till havs och 11 % av världens oljehandel. Suezkanalen och Adenviken är effektiva farleder för att ta sig mellan Europa och Afrika och Asien. Det enda sättet att undvika att färdas genom Adenviken, om man vill ta sig från Medelhavet till Indiska oceanen, är att segla runt Sydafrika och Godahoppsudden, något som innebär en dyr resa på extra kilometer. Somalias pirater i praktiken Piraterna får ofta tips från olika hamnar i området och de använder modern utrustning som GPS och satellittelefoner för att hålla kontakten och spåra handelsfartyg. Piraterna attackerar fartygen i motorbåtar som utgår från kusten eller från ett moderskepp. De har med sig AK 47:or och andra vapen. De attackerar ofta nattetid och använder krokar och stänger för att slunga iväg rep och stegar och klättra upp på fartygen. Väl ombord tar de besättningen som gisslan och seglar det kapade fartyget mot en somalisk hamn. En av de mest kända hamnarna är Eyl även känd som Somalias främsta pirattillhåll. Kapning och lösensumma Piraterna håller fartyget, lasten och besättningen som gisslan och kräver en lösensumma. Summan beror på fartygets storlek, vilken typ av last som fartyget fraktar och hur stor besättningen är. Ett fartyg som transporterar militär utrustning eller olja genererar till exempel en större lösensumma än en last bestående av kol. Under de senaste åren har den genomsnittliga lösensumman ökat från Adenviken består av nästan 900 kilometer vatten mellan Yemen och Somalia. Området är en naturlig genomfartsled för sjötrafiken genom Suezkanalen. Uppskattningsvis passerar fartyg varje år genom viken. De representerunt dollar upp till så mycket som tre miljoner dollar. Piraterna använder sedan pengarna till att finansiera sin verksamhet och skaffa skarpare vapen, snabbare båtar och mer högteknologisk utrustning. När piraterna har tagit över fartyget låter de en medlare ringa upp fartygets ägare. Det är lätt att få information om vem man ska ringa, eftersom alla papper och kontaktuppgifter finns ombord på fartyget. Skeppets ägare anlitar advokater, konsulter och säkerhetsföretag. En lösensumma förhandlas fram och säkerhetsföretaget levererar beloppet eller släpper ner det från en helikopter. Förhandlingarna och leveransen kan kosta så mycket som en miljon dollar och det utöver lösensumman på mellan och tre miljoner dollar. Piraterna räknar pengarna och lämnar gisslan och fartyget. På senare tid har en del pirater spårats upp efter att lösensumman har levererats och både liv och pengar har gått till spillo. Ingripande De flesta fartyg som passerar genom Adenviken har omfattande säkerhetsrutiner för att hålla sig skyddade mot piratattacker. En del fartyg är utrustade med så kallade LRAD-enheter för att motarbeta attacker. Dessa enheter avger ett genomträngande ljud som resulterar i stark smärta och illamående och gör det omöjligt att kommunicera. Många Piraterna använder pengarna till att finansiera sin verksamhet och skaffa skarpare vapen, snabbare båtar och mer högteknologisk utrustning. skeppsägare använder sig också av beväpnade vakter på fartyg som färdas genom det drabbade området. Många länder och organisationer, inklusive USA och EU, placerar ut militärfartyg i området för att förhindra ytterligare attacker. Det här har påverkat kapandet i hög grad. Marinkårernas närvaro i Adenviken har i viss utsträckning försvårat piraternas verksamhet i området. Som en följd därav har piraterna i stället förflyttat sig till andra områden och fortsatt sin verksamhet exempelvis i Röda havet och vid Omans östkust. Bestraffade pirater LEHTIKUVA / AP Photo / Norman J. Fisher FN:s säkerhetsråd har godkänt resolutioner som gett länderna rätt att jaga somaliska pirater på Somalias vatten såväl som på land i Somalia. Men det finns inget internationellt rättssystem för personer som anklagas för sjöröveri. Några av de somaliska piraterna har ställts inför rätta i enskilda länder som Kenya eller Frankrike. Men så länge som Somalia fortsätter att existera utan ett faktiskt styre, så kommer även laglösheten och sjöröveriet att fortsätta att florera och växa. Försäkringsskydd mot sjöröveri Terrorister motiveras av politik medan pirater per definition motiveras av pengar. Terrorism täcks av försäkringar mot krigshot eller krig, medan sjöröveri täcks av kasko- eller transportförsäkringar eller till exempel en särskild försäkring mot kidnappning och utpressning. Än så länge har pengar ansetts vara den viktigaste drivkraften bakom attackerna i området av Somalia. De behandlas därför som sjöröveri och inte som terrorism, även om orsakerna bakom attackerna är något komplexa. Men sjöröveriet i Somalia har hittills vanligtvis lett till att skadeanspråk har ställts i enlighet med vanliga kaskoklausuler, om inte skadan har varit så liten att den har fallit inom försäkringens självrisk. Men det antas att lösensummor och andra kostnader förknippade med utpressningen skulle kunna komma att ingå i haveribidraget. Lagen om gemensamt haveri är en juridisk princip inom sjörätten, enligt vilken alla parter i ett risktagande till sjöss proportionerligt delar eventuella förluster till följd av en frivillig uppoffring av en del av fartyget eller lasten för att rädda det hela i en nödsituation. I fall av gemensamt haveri skulle ICC:s (A)-transportklausuler täcka sjöröveri, medan (B)- och (C)-klausulerna inte gör det utan tilläggsskydd. Kunder som transporterar gods i det här området bör ha ett bra försäkringsskydd. ICC:s (A)-transportklausuler är ett mycket bra val, eftersom kostnaden för en piratattack i området av Somalia i dag kan kosta fartygs- och lastägarna omkring fem miljoner dollar i ett eventuellt gemensamt haveri. Jenny Gardner jenny.gardner@if.se 14 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

9 Människan i fokus Risker i hamnar och logistikcentra Världen har gått in i den största ekonomiska krisen på årtionden som uppenbarligen tar ut sin rätt även på handel och transporter. Fram till krisen har efterfrågan på dygnet runt service sju dagar i veckan i hamnar och logistiskcentra höjts gradvis. Godshantering i högre tempo, och en jakt på större volymer i en allt mer konkurrensutsatt omvärld har lett till att företagen investerat i mer avancerad teknik, säkerhet och säkerhetssystem. Till exempel har truckar och kranar idag inbyggda säkerhetssystem. Högre tempo leder också till en högre risk för olyckor. Trots den ökade säkerheten inbyggd i maskiner är trenden av olyckor mer eller mindre densamma. Skadade varor, fartyg och utrustning är allt jämt vanliga. I en hårdnande konkurrens har varunamn blivit mer och mer avgörande. Photos To Go Haverier, skador och oplanerade stopp skadar ett företags varumärke och goda rykte. Det är mycket svårt att sätta ett pris på det och än svårare att reparera det. När vi talar om risker i hamnar och logistikcentra är det lätt att fokusera på felhantering och den mänskliga faktorn med skadade bilar, tappade containrar, väderskadade varor etc. Om man analyserar olyckor, påstått att ha varit orsakade av den mänskliga faktorn, är orsaken oftast beroende på ekonomiska faktorer. Dessa kan delas upp i två huvudsakliga delar: besparingar gjorda på förebyggande underhåll och besparingar på en välutbildad och motiverad personal. Förebyggande underhåll Produktionstakten är av avgörande betydelse för dagens transportsystem, som i de flesta fall på ett eller annat sätt är bundna till just in time scheman. Oplanerade stopp tar längre tid och är cirka sex gånger så dyra som planerade stopp. Ett bra underhållsprogram för all utrustning som ger en pålitlig och säker produktion är ett bra första steg. Det är naturligtvis svårt att gå in på detalj hur underhållssystemen bör se ut. Alla terminaler är så olika i sin verksamhet, dvs. olika typer av kritiska utrustningar och de belastas olika mycket. Containerterminalerna i Shanghai där det är ett konstant högt tempo, har mycket olika behov jämfört med en skogsterminal i de norra delarna av Finland där man hanterar tre fartyg i veckan. Men grundprincipen är i stort sett samma, och kan beskrivas som följande: Förebyggande underhåll och skötsel samt tillståndsövervakning Daglig tillsyn är att förebygga brister, t.ex. rengöring, smörjning, balansering, arbetsrutiner justeringar och handhavanden. Tidsbestämt underhåll, utbyten gjorda enligt ett fast schema, oavsett skick, t.ex. planlagda byten och överhalningar. Tillståndsövervakning, alla slags inspektioner från subjektivt titta, lyssna, känna, lukta som utförts av operatörer eller service personals objektiva övervakning, som vibrationsanalys, oljeprovtagning, ultraljudsmätningar och IR-termografi, tryckkontroller, aktuella avläsningar, etc. Utbildad och motiverad personal Hamnarbete och logistik är i grunden traditionella arbeten och kan spåras tillbaka flera tusen år i vår historia, där arbete alltid har varit förknippat med stor dynamik och en känsla av att lösa situationen utan större analys av riskfaktorer. Skador och olyckor har varit en del av verksamheten, men de är inte mera acceptabla i dagens verksamhet. Välutbildad personal som kan hantera dessa avancerade utrustningar samt har de nödvändiga kunskaperna om arbetsprocesser är avgörande. Personalen ska veta vilka risker som finns och vilka tidiga indikatorer som ges från utrustningar och maskiner. De bör också ha god kunskap om hur man ska hantera olika risksituationer, individens begränsningar och förmågor. Hur mycket inkommande information och varningar är det till exempel möjligt för en maskinoperatör att ta in och uppfatta. Detta är viktigt för ett företag att undersöka om arbetsuppgifterna är så komplexa att det nästan är omöjligt för operatören att hantera oavsett kunskapsnivå. Säkerhetskultur Olyckor orsakade av den mänskliga faktorn är, när de granskas lite närmare, bundna till den ekonomiska faktorn. När människor kommer till korta är det vanligt att det också gjorts besparningar på bemanning, utbildning och underhåll, eller att personal belönas för att göra ett snabbt och effektivt arbete genom att ta genvägar, avaktivera säkerhetssystem etc. för att spara tid. När ledningen eller ett företag har parollen säkerheten först kommer den alltid att jämföras med de faktiska kostnaderna. Viktigt är att skapa en miljö inom företaget där chansande och risktagande inte är del av det dagliga arbetet. Med tiden kommer bra eller dåliga traditioner att utvecklas inom ett företag oavsett om det stöder säkerheten först eller inte. Om ledningen kontinuerligt och aktivt visar att kvalitet och säkerhet är prioriterade områden, kommer just det att spridas ut i organisationen och skapa en grund för en god säkerhetskultur. En god säkerhetskultur kommer inte bara att skapa en säkrare arbetsplats där regler och anvisningar följs, men också leda till att personal tar ansvar för sig själv, för andra, för processer och för företaget. Förebyggande Så vad kan göras för att förhindra oplanerade stopp på grund av olyckor och haverier, och var kommer människan in i dessa avancerade system? För att få en verklig utdelning på investeringar måste det finnas en tydlig utveckling mot högre produktionstakt, högre kvalitet, och mindre olyckor och missöden. Underhåll och utbildning är de första stegen men personalen måste också ha motivationen att röra sig i den här miljön. Inget säkerhetssystem kommer någonsin att vara bättre än vad de människor det berör gör det till. Ett problem är att optimera förhållandet mellan kostnader för produktivitet och kostnader för säkerhet och trygghet. Med en obegränsad budget skulle det inte vara ett problem, men så ser ju inte verkligheten ut. Att göra en rättvisande pay-off plan för investeringar inom säkerhetskultur och förebyggande underhåll är naturligtvis svårt. Kanske bör man på grund av denna svårighet beräkna de indirekta kostnaderna för att inte göra investeringar. Vilka kunder kommer att gå förlorade på grund av en sviktande kvalitet och ett skadat namn? Så låt oss hoppas att hamnar och logistikföretag tar tillfället i akt att i lågkonjunkturen göra de investeringar som behövs för att komma kapp med underhåll och utbildning i syfte att skapa en god säkerhetskultur och i framtiden stå starkare när vindarna vänder och hjulen börjar snurra snabbare än en gång. Olycksfallsfrekvens Relationen mellan olyckor och säkerhetskultur Följer regler & instruktioner Tar ansvar för sig själv Förebyggande underhåll Underhåll och tillståndsövervakning Daglig tillsyn Regelbundet underhåll Objektiv Jonas Pehrson jonas.pehrson@if.se Tar ansvar för andra Konditionsövervakning Subjektiv 16 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

10 SKOY / sciencephotolibrary Den senaste utvecklingen inom nanoteknik Med nanoteknik avses produkter och partiklar som framställs i väldigt liten skala. Storleken på nanopartiklar eller nanomaterial ligger mellan nanometer (nm). En nanometer motsvarar 10-9 meter. För att få en bättre uppfattning om storleken kan man jämföra med ett vanligt förkylningsvirus, som är ungefär 25 nm och en DNA-molekyl vars bredd är 2 nm. Nanoteknik har använts för att framställa ett stort antal olika material och partiklar och antalet nya produkter inom detta område växer hela tiden. Nanoobjekten används i en mängd olika produkter, däribland elektronikprodukter, byggmaterial, sportutrustning, kosmetika, självrengörande beläggningar (fönster och textiler) samt livsmedelstillsatser. Ett område där nanoteknik har fått en betydande roll är inom medicinen. Nanoteknik har redan stor betydelse inom både diagnostik och ny medicinsk behandling och kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Tekniken är allmänt utbredd och har inneburit att många nya och förbättrade konsumentprodukter har utvecklats inom branschen. Nanoobjektens ringa storlek och förändrade egenskaper väcker emellertid frågan, om det kan uppstå risker för människors hälsa eller miljön. Hundratals nya konsumentprodukter och andra produkter har lanserats på marknaden under de senaste 2 3 åren och utbudet växer i allt snabbare takt. Samtidigt har nanopartiklarnas produktionsvolymer mångdubblats, vilket har inneburit att allt fler människor utsätts för dem och att partiklar släpps ut i miljön. En artikel om nanoteknik samt dess riskhanteringsproblem och konsekvenser för försäkring publicerades i tidningen Risk Consulting 1/2007. För att ta reda på det aktuella läget för de risker som nanotekniken medför har Risk Consulting intervjuat en välkänd expert inom ämnet, professor Kai Savolainen. Han arbetar för det finska Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors. För några år sedan betraktades bristen på vedertagna definitioner, stan- 1 darder och mätmetoder som en viktig utmaning inom riskhantering av nanoteknik. Hur ser utvecklingen ut inom detta område? Situationen har inte förändrats. ISOstandardiseringsprocessen har lett till några standarder för karaktäriseringen av vissa nanomaterial, men för merparten saknas fortfarande standarder. Det finns även några nya standarder till hjälp för att utvärdera exponering för nanomaterial. Det största problemet är emellertid att inga tekniker finns tillgängliga som kan särskilja de extremt små nanopartiklarna som finns överallt i luften från industriellt framställda nanopartiklar. Det finns nämligen inga lättanvända verktyg för sådan kemisk analys. Det går inte att sätta några gränsvärden för exponering på arbetsplatserna förrän det går att separera partiklar i bakgrunden från industriellt framställda partiklar. Vilka nanopartiklar eller nanomaterial har bevisats vara eller misstänks 2 vara till skada för människors hälsa eller miljön? Flera studier med experimentella modeller, både cellmodeller och experimentella djurmodeller, har visat att vissa nanopartiklar av metalloxid kan orsaka exempelvis artärtrombos hos försöksdjur. Dessutom har de senaste studierna visat att vissa nanopartiklar av metalloxid kan tränga in i hjärnan antingen genom luktnerven (med andra ord genom näsan) eller genom blodomloppet när de en gång har andats in. I andra nyligen utförda studier har man funnit bevis för att kolnanorör kan framkalla mesoteliom hos gnagare vid väldigt höga doser och vid ovanliga exponeringssätt. Alla dessa resultat måste analyseras noggrannare i ytterligare studier för att fastställa resultatens tillförlitlighet och vilken betydelse de har ur riskhanteringssynpunkt. I vilka miljöer skulle dessa partiklar 3 eller material kunna orsaka sjukdom (vid produktion av nanopartiklar/-material, vid användning av sådant material i annan produktion, hos slutkunder/-konsumenter, vid avfallshantering/återvinning)? Den mest sannolika miljön där dessa material kan orsaka skada är i arbetsmiljön. I en artikel i European Respiratory Journal rapporterar kinesiska forskare att sju arbetare som har exponerats för nanomaterial av nanostorlek fick permanenta lungskador och två av dem avled. Den nyligen publicerade rapporten har väckt stor uppmärksamhet runt om i världen. Trots att orsaken till sjukdomarna var bristande arbetshygien och extremt höga exponeringsvärden visade artikeln att det fanns ett samband mellan sjukdomsfallen och exponering för nanopartiklar. Med all sannolikhet kommer detta att ge upphov till ytterligare farhågor när det gäller nanopartiklar, även om den grundläggande orsaken var hög exponering och bristande hygien. Dessutom tyder vissa av sjukdomarnas egenskaper på att dessa fall till viss del skiljer sig från sjukdomar som framkallas av andra typer av exponering för större partiklar eller rök på arbetsplatser. Nanomaterial kan vara väldigt olika. Finns det några nanopartik- 4 lar eller nanomaterial som betraktas som säkra? Organiska nanopartiklar som är vattenlösliga är med största sannolikhet ofarliga. Den information som finns om de flesta industriellt framställda nanopartiklar är så bristfällig att det inte går att dra några slutsatser. Vilken typ av forskning pågår inom 5 nanoteknik och möjliga hälsorisker i nuläget, var utförs den och när förväntar du dig att man kan se resultaten av forskningen? Det har gjorts många insatser på följande områden: 1) att beskriva effekten av åtskilliga typer av industriellt framställda nanopartiklar (de viktigaste) och försöka förstå deras mekanismer; 2) att identifiera de viktigaste målorganen i olika arter; 3) att utveckla nya tekniker för utvärdering av exponering för dessa material; 4) att skapa en databas med information om exponering för dessa material i olika miljöer (exponering för människor i arbetsmiljö och miljö); 5) att beskriva exponering i miljön och effekter på flora och fauna; 6) att utveckla pålitliga och informationsbaserade teststrategier för partiklarna; och 7) att ta fram pålitliga riskhanteringsmetoder för partiklarna. Består forskningen mest av epidemiologiska studier eller experimentell 6 forskning? Merparten av forskningen är experimentell, eftersom det är svårt att identifiera vilken befolkning som exponeras för dessa partiklar. Vidare är det svårt att mäta värden i exponering för människor och det finns inga specifika toxiska effekter som kan mätas i människor som exponeras. När tror du att det blir möjligt att 7 dra slutsatser om nanoteknik och eventuella hälsorisker? Mängden information ökar i snabb takt men jag antar att det ännu kommer att dröja några år innan man kan dra några pålitliga slutsatser om nanomaterial. Det kommer alltid att vara omöjligt att dra allmänna slutsatser eftersom nanomaterial är så olika, men om några år kommer vi förmodligen att kunna dra slutsatser om enstaka nanopartiklar. Vilka åtgärder har myndigheterna 8 i Europa och USA vidtagit för att skydda människors hälsa och miljön från kända eller okända risker med nanomaterial? Arbetet har bara påbörjats. Inom EU har de första stegen tagits för att tillhandahålla föreskrifter om nanomaterial för att kunna skydda konsumenter och arbetstagare. Det råder en liknande situation i USA och andra länder. Arbetet har bara påbörjats. Inom EU 9 har de första stegen tagits för att tillhandahålla föreskrifter om nanomaterial för att kunna skydda konsumenter och arbetstagare. Det råder en liknande situation i USA och andra länder. Skiljer sig åtgärderna från de traditionella föreskrifterna för kemikalier, exempelvis de förordningar som finns i REACH-lagstiftningen avseende riskanalys och registrering? Vilka metoder använder de företag som utvecklar nanoteknik för 10 att förhindra arbetssjukdomar? Kan dessa anses som tillräckliga ur forskningssynpunkt? De viktigaste sätten för företagen att förhindra skadliga effekter av nanomaterial är att vara medvetna om att de använder sådana material, ha information om alla kända toxiska effekter som materialen kan medföra och framför allt undvika exponering. Olav Breen olav.breen@if.no Matti Sjögren matti.sjogren@if.fi 18 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

11 Photos To Go Klimatförändringen Del 2 en ansvarsfråga? Klimatförändringen är på grund av sin globala karaktär en synnerligen eldfängd fråga. En ökad användning av förnybara energikällor och ny teknik som minskar koldioxidutsläppen är bra med tanke på klimatet, men de är också förknippade med risker. I denna artikel behandlar vi utvecklingens eventuella effekter på olika ansvarsfrågor och ansvarsförsäkringsverksamheten. När man funderar på hur företagen för egen del kunde bidra till att skydda klimatet, ställs fokus ofta i första hand på energifrågor. Därför väntar man sig att det ska inträffa betydande förändringar i världens energiproduktion på medellång sikt. Förnybara energiformer som lämnar små koldioxidfotspår vinner snabbt terräng exempelvis planerar Europeiska kommissionen att höja deras andel från nuvarande sex procent till 20 procent före år Även inom tekniken för produktion av energi utifrån fossila bränslen sker betydande framsteg. Dessa förändringar i energiproduktionen inverkar också på försäkringsriskerna. Mångsidig vattenkraft Energiproduktion med hjälp av vattenkraft representerar så kallad mogen teknik. För närvarande produceras 15 procent av elenergin i Europa med vattenkraft, även om dess andel varierar stort i olika länder. En beprövad och fungerande teknik är turbindrivna vattenkraftverk, där man utnyttjar vattendragens strömningar eller höjdskillnader i samband med dammar och bergsjöar samt möjligheten att lagra vatten. Mindre använda former av vattenkraft som kan utvecklas och utvidgas ytterligare är tidvatten- och vågkraftverk samt kraftverk som drivs av havsströmmar. Eftersom vattnets kretslopp, dvs. den hydrologiska cykeln, beror på klimatförhållandena, inverkar klimatförändringen också direkt på den vattenkraftsbaserade energiproduktionen. Förekomsten av extrema fenomen som inverkar på sjöar och vattendrag väntas öka så att man inom vissa områden lider av vattenbrist, medan andra områden drabbas av översvämningar. Denna utveckling påverkar i hög grad också i vilken mån vatten kan användas till att producera energi. Dessa effekter noterades första gången sommaren 2003, då en värmebölja ledde till vattenbrist på många områden. Denna utveckling kan resultera i att kraftverken i fortsättningen är föremål för allt fler ersättningskrav till följd av avbrott i energiproduktionen. Klimatförändringen väntas också inverka på ersättningsskyldigheten för de arkitekter och ingenjörer som deltar i planering och byggande av kraftverk samt de myndigheter som övervakar kraftverken. Vindenergiproduktion på kusten och till havs Antalet vindkraftverk har ökat betydligt under de senaste åren och vindenergisektorn har vuxit såväl i Europa som på annat håll i världen. Förutom av de tekniska framstegen och de lägre driftkostnaderna för vindkraftverk har utvecklingen också påskyndats av att det rådande politiska klimatet gynnar vindkraft. Eftersom det i fortsättningen är allt svårare att hitta förläggningsorter för nya vindkraftverk på kusten, byggs de allt mer ute till havs. Detta innebär i sin tur nya utmaningar vad beträffar vindkraftverkens fundament, underhåll och korrosionsskydd. Vindparkerna har också kritiserats, eftersom de medför buller, påverkar landskapet och har en negativ inverkan på djurlivet (de roterande rotorbladen är farliga för fåglarna). Vindkraften är ett aktuellt ämne också med tanke på EU:s miljöansvarsdirektiv. När det gäller el som producerats Klimatförändringen väntas också inverka på ersättningsskyldigheten för de myndigheter som deltar i planeringen och byggandet av kraftverken. med vindkraft är leveranssäkerheten förknippad med en särskild utmaning som hör samman med att blåsten och vindstyrkan inte är konstant. Således varierar också den energimängd som matas i det nationella elnätet i hög grad. För att vindkraften i fortsättningen ska kunna tillgodose en större andel av energibehovet i världen behövs intelligenta reglersystem samt system för lagring. Instabila elnät och elavbrott är förknippade med många direkta och indirekta risker, som också kan medföra skadeståndsansvar. Kolkraftverk och avskiljning av koldioxid Vid förbränning av kol eller andra fossila bränslen uppstår koldioxid. Minskningen av koldioxidutsläppen är av största vikt i arbetet för att dämpa klimatförändringen. Målet med det tekniska utvecklingsarbetet är att separera och lagra den koldioxid som uppstår som ett resultat av förbränningen. Till detta hänför sig begreppet avskiljning och lagring av koldioxid, dvs. CCS-teknik (carbon capture and storage). Avskiljning av koldioxid i kraftverk är tekniskt krävande, energiintensivt, dvs. kräver mycket energi, och dyrt. Avskiljningen är till stor del i utvecklingsskedet och testas som bäst inom ramen för flera pilotprojekt. Lagring av koldioxid är i sin tur tekniskt och ekologiskt mycket riskfyllt. Koldioxidgasen leds först längs rörledningar eller transporteras med fartyg till depåplatsen, där den sedan lagras i berggrunden eller i olje- eller gasfält som inte längre är i bruk. Under transport och lagring finns en risk att stora mängder gas plötsligt kan strömma ut i luften. En hög koldioxidhalt i atmosfären skulle skada mil- 20 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

12 jön men också kunna leda till att människor som befinner sig inom det drabbade området kvävs till döds. En av de viktigaste utmaningarna i samband med lagringstekniken är att förhindra att gasen småningom strömmar ut från lagringsutrymmet, exempelvis via gamla olje- eller gasborrhål. Biomassa, solenergi och geotermisk energi Klimatförändringen förutsätter att energiproduktionsformerna analyseras på nytt och att ny teknik införs. Detta medför risker förutom inom ovan nämnda delområden också på annat håll. I detta sammanhang finns det skäl att nämna den ökade användningen av biomassa både som bränsle vid energiproduktionen och som råämne för biogena bränslen. Bland annat undersöks i samband med forskningsprojekt i Finland den nya generationens biobränslen som kan avskiljas från vilken biomassa som helst. Genom så kallad kondensering av biomassa är det möjligt att producera bränsle av trä eller pappersmassa, vilket säkerligen intresserar skogs- och pappersindustribolagen i hög grad. Samtidigt som användningen av solenergi i form av solel och solvärme ökar, ökar också betydelsen av geotermisk energi. Det väsentliga när det gäller geotermisk energi är att den finns att tillgå överallt och att den aldrig tar slut. De kostnader och risker som hänför sig till utvecklingen och användningen av denna energikälla kan emellertid i vissa fall vara betydande. Exempelvis medförde ett hål som borrats i marken i samband med ett geotermiskt projekt flera jordbävningar inom området av Basel i Schweiz år Det är oklart om jordbävningarna verkligen orsakades av borrningen eller om de endast utbröt i förtid till följd av de geomorfologiska undersökningarna. Kärnenergi en särfråga Oljans prisstegring har påskyndat kraven på att öka användningen av kärnenergi både i Europa och i USA. Enligt uppskattningar av den internationella atomenergiorganisationen IAEA kommer Användningen av ny teknik är förknippad med både nya skaderisker och förändrade gamla risker. Det lönar sig inte att underskatta juristernas kreativitet och domstolarnas sociala medvetenhet. kärnenergins andel av jordens energiproduktion som helhet att mer än fördubblas från det nuvarande och stiga till 27 procent före år Eftersom riskerna i anslutning till kärnenergi alltid försäkras separat, har de emellertid inte för närvarande någon inverkan på den traditionella ansvarsförsäkringsverksamheten. Bilindustrin i ett övergångsskede: mer effekt med mindre bränsle Vid sidan av energiproduktionen anses bilarna vara en av de största orsakerna till klimatförändringen. Bilindustrin har redan under några års tid gjort betydande investeringar i basforskning inom branschen. Klimatförändringen och de sinande oljereserverna har startat ett utvecklingsarbete i syfte att minska bilarnas koldioxidutsläpp och utveckla alternativa fordonskoncept, såsom hybridoch vätebilar. Även om möjligheterna med etanol, naturgas och andra alternativa bränslen tills vidare inte har kartlagts fullt ut har biobränslen också varit föremål för stigande kritik, eftersom produktionen kräver mycket vatten och odlingsmark. Å andra sidan ökar intresset för elbilar igen, men då den nuvarande batteriteknologin endast möjliggör korta sträckor, har elbilen ännu inte blivit ett verkligt alternativ till bilar med förbränningsmotor. För att skydda klimatet avser Europeiska unionen att minska bränsleförbrukningen för alla bilar och därigenom koldioxidutsläppen betydligt före Koldioxidutsläppen från vägtrafiken är för närvarande megaton per år, och om man inte vidtar nödvändiga åtgärder, kommer utsläppen enligt uppskattningar att fördubblas före Både konsumenter och politiska beslutsfattare kräver med allt större kraft klimat- och miljövänligare bilar. Bilindustrin gör klokt i att svara på dessa krav snabbt, eftersom nya rättsfall är att vänta i fråga om de koldioxidfotspår som bilarna lämnar. Den teknik som används för att minska utsläppen är emellertid ännu förknippad med många frågetecken, varför de kommande åtgärdernas inverkan på riskerna inom bilindustrin och hos underleverantörer samt eventuell skadeståndsskyldighet ännu inte är helt klarlagda. Övriga branscher Klimatförändringen inverkar också avsevärt på verksamheten inom andra branscher, såsom livsmedels- och byggbranschen samt avfallshanteringssektorn. Konsumentskyddsorganisationerna kräver att livsmedelsindustrin minskar på sina utsläpp av växthusgaser, eftersom branschen uppskattas stå för procent av världens samtliga växthusgasutsläpp. I denna siffra ingår utsläppen genom hela värdekedjan, från växtodling och förädling via lagring och transport till privathushållens matlagning. Med tanke på klimatet är både boskapsuppfödningen (bl.a. kornas metanutsläpp) Photos To Go och åkrarnas nitratbaserade gödselmedel ett problem, och nya metoder för att minska koldioxidutsläppen behövs. Koldioxidbalansen rubbas ytterligare av att de tropiska regnskogarna skövlas exempelvis för att öka åkerarealen. Byggindustrin väntas få extra inkomster av de enorma, delvis statsfinansierade projekt som syftar att höja energieffektiviteten och öka energisparandet samt skapa skydd mot stormar och andra extrema meteorologiska fenomen. Nya ansvarsrisker uppstår i synnerhet då prognostiserade extrema väderförhållanden inte tillräckligt har beaktats i planeringen. Klimatförändringen förutsätter att det centrala begreppet state-of-the-art (inom skadeståndsansvaret), som hänvisar till bästa nuvarande kunskapsnivå, definieras på nytt. Eftersom avfallsmängden hela tiden ökar, kommer miljövänlig avfallshantering att vara en mycket central fråga världen över. Betydelsen av avfallssortering och återvinning samt miljövänlig avfallsförbränning ökar ytterligare. Ovan nämnda branscher utgör endast några exempel klimatförändringen kan komma att inverka direkt eller indirekt på även många andra branscher. Mot denna bakgrund kan vi dra den preliminära slutsatsen att också riskerna håller på att förändras i takt med klimatförändringen. Klimatförändringen och ansvarsförsäkring När man dryftar följderna av klimatförändringen kommer människorna i allmänhet först att tänka på egendomsoch sjöförsäkringar samt olika tekniska och jordbruksrelaterade försäkringsgrenar. Klimatförändringen medför emellertid konkreta följder också för ansvarsförsäkringssektorn. I detta sammanhang är det viktigt att särskilja två delområden: ansvar som hör samman med klimatförändringen samt ansvar som hör samman med ny teknik. Ansvar i samband med klimatförändringen Ansvaret i samband med klimatförändringen hänför sig till sådana sammanhang där enskilda bolag eller inrättningar anses bära ansvaret för klimatförändringen och dess följder. Dylika fall har redan förekommit i USA och väntas öka i framtiden. Hittills har de fall som dragits inför rätta strandat på att man inte kunna påvisa något orsakssamband. I fortsättningen kan situationen emellertid förändras, eftersom det inte lönar sig att underskatta juristernas kreativitet och domstolarnas sociala medvetenhet. Sådana riskscenarier inverkar framför allt på energibranschen, bilindustrin och därmed förknippad underleverans, samtliga traditionella transportformer samt andra koldioxid- och energiintensiva branscher, och det är sannolikt att försäkringsbolagen får ta emot ansökningar om ersättning med stöd av företagens verksamhetsansvars- och produktansvarsförsäkringar. I klimatförändringsdebatten har i synnerhet verkställande direktörernas ansvar ägnats uppmärksamhet. Det verkar därför sannolikt att detta skulle synas särskilt inom ansvarsförsäkringar för företagsledningen (D & O). Verkställande direktörernas ansvar för företagens delaktighet i klimatförändringen granskas hela tiden allt mer ingående såväl inom tillverkningsindustrin som inom placeringsbranschen. Underlåtenhet att vidta förebyggande åtgärder, nonchalans gentemot klimatförändringen eller försummelse av informationsskyldigheten kan leda till skadeståndskrav. Därför är det av största vikt att klimatförändringens effekter på enskilda företags verksamhet uppskattas rätt. Dessutom bör de försäkringsbolag som beviljar ansvarsförsäkringar för företagsledningen i god tid bereda sig på dessa nya riskscenarier. Ansvar i samband med ny teknik I ansvarsfrågor som härrör från användningen av ny teknik ägnar man sig åt de orsaker som ligger bakom klimatförändringen och dess följder. Användningen av ny och i vissa fall bristfälligt testad teknik är förknippad med både nya skaderisker och förändrade gamla risker. Dessa scenarier måste beaktas när man gör upp försäkringslösningar. Ansvaret i anslutning till miljöskador kan däremot också reduceras. Exempelvis används inom förnybar energiproduktion allt mindre mängder miljöfarliga ämnen, varför de också medför allt mindre utsläpp jämfört med tidigare. I användningen av ny teknik är företagens försäkringar för verksamhetsansvar och miljöansvar, produktansvarsförsäkringar (t.ex. inom bilindustrin) samt konsultansvarsförsäkringar för arkitekter och ingenjörer (state-of-the-art) i nyckelposition. När det gäller förnybara energikällor inkluderar både försäkringsbolag som specialiserat sig på vissa försäkringsgrenar samt ledande direktförsäkrares expertteam i sina skräddarsydda försäkringsprogram vanligen verksamhetsansvarsförsäkring för företag, i vissa fall i anknytning till någon annan försäkring. Trots allt är det inom väldigt många branscher emellertid möjligt att företagets verkställande direktör ställs till svars, om det konstateras att företaget i sin beslutsprocess inte tillräckligt har beaktat klimatförändringen och dess effekter. Detta kan i sin tur medföra att exempelvis företagets aktie sjunker i värde, förlust av marknadsandelar och imageskador. Övriga utmaningar Utöver ovan nämnda helheter påverkar klimatförändringen alla delområden av försäkring av fel och försummelser ungefär på samma sätt. Oberoende av om det är fråga om ett revisionsbolag, finansinstitut, konsultbolag eller ett organ som beviljar tillstånd för klimatskyddsprojekt i anslutning till koldioxidhandeln, kan man från klimatförändringen härleda många slags ansvarsgrupper och -begrepp. När det gäller försäkringslösningar kan man konstatera att nya lagar och i och med dem olika åtstramningar av i synnerhet beskattning, utsläppsbegränsningar och koldioxidhandel kan bli aktuella. Dessutom kan försäkringarna också förutsättas omfatta skador på företagets rykte och anseende, eftersom det direkt inverkar på företagets försäljningsvinster. Potentiella riskscenarier kan identifieras i obegränsad mängd. Vid bedömningen av dem är det inte avgörande om slutresultatet är ett ansvarsförsäkringsprogram eller någon annan försäkringslösning. Slutledningar Klimatförändringen och dess följder är ett mycket mångfacetterat område, vars bedömning också förutsätter specialkunnande inom ansvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringsbolagen måste bereda sig på dessa utmaningar och beakta klimatförändringsfrågorna vid uppskattningen och klassificeringen av kundernas risker. Försäkringsgivarna måste också i ett tidigt skede kunna identifiera och korrekt bedöma dessa nya risker och de möjligheter som hänför sig till dem. Christian Schauer, Swiss Re Rupert Nebauer, Swiss Re 22 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

13 Photos To Go If och Liberty Mutual global riskhantering i samarbete If och Liberty Mutual samarbetar i Norden och USA för att erbjuda sina kunder allt bättre försäkringslösningar. Som en del av detta samarbete utbyter bolagen information om fungerande skadepreventionslösningar samt utbudet av tjänster till försäkringsgivarna. I denna artikel presenterar vi några av de bästa tjänsterna inom branschen, varmed Liberty Mutual stöder det skadeförebyggande arbetet hos sina kunder. År 2000 klassificerade forskarna vid Liberty Mutuals säkerhetsforskningscentral (Liberty Mutual Research Institute for Safety) de vanligaste orsakerna till arbetsskador i USA och kostnaderna för dem. Undersökningen var den första i sitt slag och baserade sig på uppgifter från Liberty Mutual, byrån för arbetskraftsstatistik i USA (Bureau of Labor Statistics) samt nationella akademin för socialförsäkring i USA (National Academy of Social Insurance). Som ett resultat av undersökningen utvecklade Liberty Mutual ett arbetarskyddsindex i syfte att hjälpa aktörer inom den offentliga och privata sektorn att inrikta arbetarskyddsforskningen på att utreda de grundläggande orsakerna till arbetsolycksfall och yrkessjukdomar. Indexet är Av indexet framgår att de uppskattade totala kostnaderna för de allvarligaste arbetsolycksfallen och yrkessjukdomarna i USA uppgick till cirka 48,6 miljarder dollar under också ett nyttigt jämförelsekriterium, utifrån vilket både privata företag och offentliga tjänsteleverantörer kan fokusera sitt eget arbetarskyddsarbete på såväl lokal som riksomfattande nivå. Indexet, som publicerats varje år sedan 2000, visar klart de viktigaste delområdena som man måste satsa på för att förhindra arbetsskador och minska kostnaderna för dem. Liberty Mutuals senaste arbetarskyddsindex publicerades 2008, och det baserar sig på uppgifterna för år Av indexet framgår att de uppskattade totala kostnaderna för de allvarligaste arbetsolycksfallen och yrkessjukdomarna i USA uppgick till cirka 48,6 miljarder dollar under Resultatet av de senaste arbetarskyddsundersökningarna Halkning, snubbling och fall från ett högre plan eller i samma plan Största delen av arbetsskadorna i USA orsakas av halkning, snubbling eller fall från ett högre plan eller i samma plan. Liberty Mutuals säkerhetsforskningscentral bedriver ingående forskning i samband med detta riskområde och tar fram mer information om förebyggandet av halk-, snubblings- och fallolyckor. Dessa olycksfall kännetecknas av mycket mångskiftande riskfaktorer, som är beroende av bland annat personens ålder, fysiska faktorer, såsom friktion, skosulornas material, golvets beskaffenhet och orenheter, bristande städning eller underhåll, dålig belysning samt psykiska faktorer, såsom förmågan att notera halka. (Research to Reality, Vol. 10, No. 3) Enligt undersökningarna har bland annat följande förfaranden konstaterats vara av betydelse vid förebyggandet av halk-, snubblings- och fallolyckor: företagsledningens ansvar (genomförandet av program och ansvaret för dem) utbildning i samband med att notera, bedöma och begränsa risker proaktiv och reaktiv uppföljning av risker valet av golvmaterial ytbehandling av golv städning och underhåll användning av mattor vid ingångar och på arbetsplatser skor som förhindrar halkning bedömning av hur hala golven är varningsskyltar och anvisningar. Återgången till arbetet och chefsutbildningens betydelse Liberty Mutuals central för forskning av arbetsoförmåga (Center for Disability Research) undersökte vilken betydelse chefernas utbildning i att hantera arbetsoförmåga har med tanke på förebyggandet och reduceringen av arbetsolycksfall. I utbildningen ingick avsnitt som hänför sig till kommunikationsfärdighet och problemlösning samt ergonomi. Dessutom konstaterades det att den högsta företagsledningens stöd och godkännande var av central betydelse med tanke på programmets genomslagskraft. Undersökningen visade att de chefer som fått utbildning i att hantera arbetsoförmåga lyckades minska olycksfallsfrekvensen och arbetsoförmågans längd med procent. Dessutom gav utbildningen cheferna bättre färdigheter att diskutera arbetsskador med sina underordnade. Undersökningen visade också att chefens reaktion på anmälan om olycksfall direkt inverkade på om den anställda återgick till sitt arbete snabbt eller om olycksfallet gav upphov till en mer långvarig arbetsoförmåga. I vissa fall kunde man konstatera att chefens positiva och uppmuntrande inställning rentav hade större inverkan på arbetsoförmågans längd än typen av skada eller kvaliteten på den vård som den skadade fått. Exempel på god praxis som man tagit fram genom undersökningen var bland annat en omtänksam och sporrande attityd bland cheferna, en uppmuntrande inställning till anställda som drabbats av arbetsoförmåga, kontakt varje vecka med frånvarande anställda, diskussioner om tillfälliga arrangemang på arbetsplatsen, upprättande av en plan för återgången till arbetet och stöd för den anställda efter återgången till arbetet. (Research to Reality, Vol. 10, No. 1) Varningsskyltar Ett av forskningsobjekten för Liberty Mutuals forskningscentral var att utreda hur effektiva de varningsskyltar som används på arbetsplatserna de facto är. Undersökningen, som tog flera år i anspråk, 24 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

14 Miljarder USD 12,4 25,7 % De tio vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsskador i USA år ,4 13,3 % 5,3 10,8 % visade att efterlevnaden av varningsskyltar är förknippad med många utmaningar: de hade blivit för bekanta, varför man inte nödvändigtvis längre följde dem, det innebar kostnader att följa varningarna och språkliga och kulturella skillnader kunde dessutom göra det svårt att förstå varningarna. Enligt undersökningen borde företagen förbättra effektiviteten hos varningsskyltarna genom att utöver varningstexter också använda bildsymboler placera varningsskyltarna så att man inte kan undgå att se dem (exempelvis på dörrar och anordningarnas driftpaneler) ge exempel på verkliga olycksfall, som kan inträffa om man inte iakttar varningarna lägga fram varningen på flera olika sätt (genom syn- och hörselsinnet samt med belysande exempel) lägga fram varningen genom flera kanaler (i bruksanvisningar, på anordningar) säkerställa att det inte påskyndar eller underlättar arbetet att låta bli att iaktta varningen öka kostnaderna för försummelser genom ett internt bötessystem. (Research to Reality, Vol. 12, No.1) Faktorer som inverkar störande på förarnas iakttagelseförmåga Fysisk belastning 1 Fall i samma plan Fall från ett högre plan Fysisk reaktion 2 4,8 10,0 % 4,3 8,9 % 1 Plötslig fysisk belastning (t.ex. i samband med lyft, press, drag o.d.) 2 Skada som orsakas av halkning eller snubbling utan samband med fall i samma plan eller från ett högre plan Fallande föremål 3 Kollision med ett föremål 4 2,5 5,1 % 2,4 4,9 % Trafikolycka Klämskada/krosskada 2,1 4,4 % Upprepad rörelse 5 2,0 4,0 % 0,4 0,9 % Obs! Som allvarliga arbetsskador betraktas olycksfall som medför frånvaro från arbetet i minst sex dagar. Våld 3 Exempelvis att personen träffas av ett fallande verktyg 4 Exempelvis att en person törnar mot en dörr 5 Skada till följd av upprepad ansträngning eller belastning Även om undersökningarna visade att de faktorer som distraherar förarna också stör körprestationen, används i fordonen allt mer teknik som kan fånga förarens uppmärksamhet och på detta sätt minska säkerheten. Då Liberty Mutuals forskare ville hitta en lösning på detta problem, konstaterade de att de måste ta sig in i huvudet på förarna och undersöka deras beteende. I en undersökning under kontrollerade former utförde 40 förare ett antal uppgifter med mobiltelefon samtidigt som de körde på en testbana, där de skulle följa hastighetsbegränsningar och ge akt på andra trafikmärken. Jämförelsegruppen körde samma testbana utan mobiltelefon. Resultaten visade att förarna inte har tillräckligt med information om de risker som orsakas av att uppmärksamheten riktas åt annat håll än på själva körningen. Dessutom behövs information om hur förarna kan anpassa sitt beteende och sina beslutsprocesser för att minska dessa risker. Också företagen måste identifiera de risker som orsakas av distraherande faktorer och vidta åtgärder för att minska dem. Exempelvis förbud mot att använda mobiltelefon under körningen samt övervakning av att förbudet följs förbättrar förarnas iakttagelseförmåga. (Research to Reality, Vol. 11, No. 2) Liberty Mutuals rådgivningstjänster i samband med skadeförebyggande arbete (LCAS) På Liberty Mutual är man övertygad om att de investeringar som görs i arbetarskyddet betalar sig tillbaka mångdubbelt. Trygga företag fungerar effektivare och är mer produktiva, och i dem inträffar färre skador än i företag där man inte satsar på skadeförebyggande arbete. Liberty Mutuals LCAS-enhet kartlägger i samarbete med försäkringstagarna olika möjligheter att minska riskerna. Dessutom besöker experterna från bolagets regionorganisationer kundernas verksamhetsställen, bedömer riskerna och ger olika tekniska rekommendationer i syfte att förbättra arbetssäkerheten. I allmänhet minskar dessa åtgärder både förekomsten av arbetsskador och kostnaderna för dem under försäkringsperioden jämfört med föregående försäkringsperiod. Till Liberty Mutuals LCAS-enhet i USA hör 500 skadepreventionsexperter, varav många har högre högskoleexamen inom teknik eller säkerhetsfrågor. LCAS-enheten erbjuder säkerhetsrådgivning utifrån kundernas behov genom att göra upp detaljerade riskanalyser och identifiera olika möjligheter att förbättra arbetssäkerheten genom att ge rekommendationer om praktiska och kostnadseffektiva sätt att betydligt minska förekomsten av eller helt förhindra arbets- och egendomsskador genom sin rådgivningscentral, varifrån kunderna får säkerhetsinformation och teknisk rådgivning och kan anmäla sig till olika former av utbildning genom webbplatsen SafetyNet, varifrån försäkringstagarna får information, modeller för säkerhetsplanering, utbildning och tekniskt stöd genom att vid behov anvisa kunden till Liberty Mutuals laboratorium för arbetshygien, som bedömer förekomsten av miljö- och kemikaliebelastning; laboratoriet har beviljats certifikat av American Industrial Hygiene Association (AIHA) genom att låta göra olika undersökningar och utifrån dem utfärda anvisningar i anslutning till arbetarskydd och skyddsutrustning. Mer information om Liberty Mutual och dess central för rådgivningstjänster och säkerhetsforskning finns på webbadressen MICHAEL Sample mike.sample@libertymutual.com Vesa Lieho vesa.lieho@if.fi Lehtikuva Tänk på ditt försäkringsskydd i Ryssland If är det enda nordiska försäkringsbolaget som har lång erfarenhet av den ryska försäkringsmarknaden. Vi har den ekonomiska styrkan, kapitalet och det återförsäkringsskydd som krävs för att hantera även stora risker. Vårt huvudkontor ligger i S:t Petersburg och vi har tolv filialkontor runt om i landet. I år har världen drabbats av den första globala ekonomiska krisen sedan andra världskriget. Ryssland har påverkats i mycket hög grad på grund av den sårbara ekonomiska strukturen i landet: ekonomin är beroende av olja och gas, industribasen är liten och det finns ett begränsat antal små och medelstora företag. Dock innebär statens stora valutareserv att Ryssland är bättre förberett för krisen än många andra tillväxtmarknader, vilket ger hopp om en kortare och mindre allvarlig ekonomisk nedgång. BNP förväntas sjunka med 8,5 % under 2009, emedan prognoserna för visar tecken på mycket måttlig tillväxt. Även om krisen också har påverkat försäkringsmarknaden så kan den ses som en möjlighet att utveckla densamma. Under svåra ekonomiska tider tvingas små, opålitliga företag att lämna marknaden, medan professionella och ekonomiskt stabila företag blir kvar. I denna konkurrens har If goda möjligheter att växa. Den ryska försäkringsmarknaden Före krisen var den ryska försäkringsmarknaden en av de snabbast växande 26 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

15 Mika Minetti försäkringsmarknaderna i världen. Skadeförsäkringsmarknaden växte med % per år. År 2009 förväntas ingen tillväxt av marknaden och de mest pessimistiska prognoserna tyder på en minskning med 2 10 % innevarande år. Den ojämna ekonomiska utvecklingen mellan storstadsområdena återspeglar sig även på försäkringsmarknaden. Särskilt Moskva och S:t Petersburg klarar sig bättre än den industrialiserade landsbyggden. Denna ojämna regionala utveckling, som kan ses som en av den ryska krisens kännetecken, förväntas fortgå framöver. Marknaden är fortfarande splittrad, men antalet aktörer på marknaden håller på att minska. År 1998 var antalet försäkringsbolag På grund av de nya ekonomiska kraven har antalet minskat till 750 (1 januari 2009) och enligt den ryska tillsynsmyndigheten vore omkring 400 ett idealiskt antal. De 20 största försäkringbolagen har en marknadsandel på cirka 60 %. Dessa marknadsledare och utländska aktörer med stark kapitalisering förväntas öka sin marknadsandel, särskilt under krisen. Den ryska skadeförsäkringsmarknaden är mindre utvecklad än den nordiska. Ungefär 15 % av företagen i Ryssland försäkrar sin egendom och bara 5 % av privathushållen har försäkrat sin egendom. Marknaden domineras fortfarande av trafikförsäkringen, som blev obligatorisk Försäljningen av nya bilar minskade med 50 % första halvåret jämfört med samma period Detta har påverkat även försäljningen av trafikförsäkring. Ryssland gick med i det internationella gröna kort-systemet 1 januari Detta innebär att du inte längre behöver någon lokal försäkring när du kör bil i Ryssland. Det är tillräckligt att du har en gällande trafikförsäkring i ditt hemland. Du bör dock vara medveten om att ersättning utbetalas enligt rysk trafikförsäkringslag om en olycka skulle ske. I Ryssland är ersättningsnivåerna för skador på både person och egendom mycket låga jämfört med vad vi är vana vid i de nordiska länderna. Så om du planerar att köra bil i Ryssland bör du fundera på att ta en extra försäkring som åtminstone täcker föraren och passagerarna. Försäkringar i Ryssland Ett företag som är registrerat i Ryssland måste vara försäkrat i ett lokalt försäkringsbolag. Om försäkringen tecknas i ett utländskt bolag betraktas försäkringsersättningen som beskattningsbar inkomst i Ryssland. Om du har planer på att åka med bil till Ryssland lönar det sig att överväga att ta en extra försäkring åtminstone för föraren och passagerarna. Det finns ingen försäkringsskatt i Ryssland, men exempelvis är försäkringsförmedling momsbelagt. Försäkringsvillkoren särskilt för företagsrisker påminner om de västerländska. Skillnader finns dock. Vi rekommenderar våra kunder att beakta detta, inte bara när de väljer sitt eget försäkringsskydd, utan också när det gäller samarbetspartners försäkringsskydd. Till exempel är inte allriskförsäkring vanligt i Ryssland. Försäkringen täcker i stället endast namngivna fenomen. If i Ryssland If grundade ett representationskontor i S:t Petersburg Under tio års tid tog vi hand om våra kunder genom att placera risken hos lokala försäkringsbolag. Både försäkringsärenden och skadereglering övervakades av våra experter i Ryssland. Eftersom den moderna försäkringsbranschen utvecklats i Ryssland först efter 1991 kan vi ärligt säga att vi har lång erfarenhet av försäkringsverksamhet i Ryssland. I december 2006 fick vi licens för att bedriva försäkringsverksamhet i Ryssland och vi startade vår verksamhet under varumärket If i januari Vi började med att erbjuda egendoms-, ansvarsoch tranportförsäkringar till våra nordiska företagskunder och 2008 breddade vi vårt produktutbud till att även omfatta frivilliga trafik- och personförsäkringar. I juni 2008 förvärvade vi det lokala försäkringsbolaget Region som är specialiserat på privatkundsmarknaden. Genom företagsförvärvet utökades vårt produktutbud till att även omfatta obligatoriska försäkringar. Vi kan nu erbjuda både enskilda och juridiska personer ett fullständigt försäkringsskydd i Ryssland. För närvarande arbetar vi med att integrera de två juridiska enheterna. Vi utvecklar fortlöpande vårt produkt- och tjänsteutbud, som riktar sig till kunder som uppskattar pålitlighet och nordisk kvalitet. Vi har också investerat i modern teknologi. Ett exempel är implementeringen av ett modernt och standardiserat IT-system för privatkunder. Därigenom har vi redan tagit ett stort steg mot att bli ett modernt försäkringsbolag även för privatkunder i Ryssland. För företagskunder följer vi samma kundservicemodell som i de nordiska länderna och vi använder samma ITsystem, vilket gör det lättare för kunderna att hantera försäkringsärenden. Vi har en egen riskchef på plats i Ryssland och om du har ett skadekrav kan vi erbjuda skadereglering i hela Ryssland. Mer än obligatoriska försäkringar If erbjuder alla obligatoriska försäkringar i Ryssland Obligatoriska försäkringar i Ryssland: Notera! Ersättningsnivåerna är mycket låga jämfört med västeuropeisk standard. Obligatorisk trafikförsäkring Jos suunnittelet automatkaa Venäjälle, suosittelemme lisävakuutuksen ottamista ainakin kuljettajan ja matkustajien turvaksi. Övre gräns för kroppsskada (3 600 euro) och för egendomsskada (2 700 euro). Ersättning utbetalas endast till tredje part. Obligatorisk hälsoförsäkring Ger garanterad medicinsk vård endast inom den offentliga sektorn där köerna är långa och mycket små belopp reserveras för varje försäkringstagare. Obligatorisk miljöförsäkring Obligatorisk för riskfylld verksamhet. Även en anläggning med en egen hiss eller ett eget värmesystem kan betraktas som en riskfylld verksamhet. Vi vill gärna hjälpa dig så du har ett fullgott obligatoriskt skydd. Vid behov kan vi komplettera med lämpliga tilläggsförsäkringar. Våra tilläggsförsäkringar: Utöver de traditionella företagsförsäkringarna kan vi erbjuda frivilliga trafikoch personförsäkringar. I vår kaskoförsäkring kan du inkludera trafikförsäkring och olycksfallsförsäkring för förare och passagerare med ersättningsnivåer motsvarande de nordiska. Skydda dina mest värdefulla tillgångar dina medarbetare, både på arbetet och under fritiden. Vi kan erbjuda även personförsäkringar (hälso-, rese- och olycksfallsförsäkringar). Lisbeth Norrgård-Eklund lisbeth.norrgard-eklund@if.fi Visste du det här om Ryssland? Mer än 30 olika typer av naturkatastrofer har inträffat i Ryssland. En tredjedel av landets befolkning bor på en femtedel av den landyta som är föremål för seismisk aktivitet. Översvämningar överträffar alla andra naturkatastrofer, både när det gäller drabbade områden och orsakade skador km² av Ryssland med en befolkning på 4,6 miljoner riskerar att drabbas av översvämning. Torka återföljs av stora bränder och de orsakar stor skada, särskilt i Sibirien och de östra delarna av landet. Svår köld inträffar i många områden under vintern och leder till att värmesytemen fryser till. 28 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

16 Utnämningar Skadeförsäkring i TYSKLAND Tyskland är en av de viktigaste marknaderna för företagen i Norden. Inom detta viktiga marknadsområde fokuserar If sin verksamhet uteslutande på tjänster för nordiska företags- och industrikunder. Den globala ekonomiska krisen har givetvis påverkat och påverkar fortfarande Tyskland, eftersom landet är mycket exportberoende. Bilindustrin, en annan av landets stora inkomstkällor, har också drabbats hårt, och planer smids nu för fullt för hur den ska kunna återhämta sig. Skadeförsäkringsmarknadens storlek Den tyska skadeförsäkringsmarknaden är en av Europas största med en premieinkomst på inemot 59,2 miljarder euro under 2008 (+0,9 %). Fordonsförsäkringar är den dominerande försäkringsgrenen (20,3 miljarder euro), följd av frivilliga olycksfallsförsäkringar (6,4 miljarder euro). Ett annat viktigt privatförsäkringsområde är liv- och sjukförsäkringar, som båda kräver separata juridiska enheter för sin verksamhet. Av mer än 200 verksamma försäkringsbolag med sammanlagt anställda är omkring viktiga aktörer på industrimarknaden. Konkurrens Försäkringsmarknaden är mogen med en liten organisk tillväxt och konkurrensen är därför stenhård. Trots det och även om marknaden har varit svag under många år, var resultaten utmärkta fram till För 2008 ser bilden redan rätt annorlunda ut till följd av effekterna av den ekonomiska krisen och utsikterna varierar stort mellan olika bolag, mycket beroende på hur kapitalet har investerats. De fem ledande bolagen har en marknadsandel på cirka 32 % och de tio ledande en marknadsandel på 44 %. Intressant nog har en hel del utländska försäkringsbolag etablerat sig på industriförsäkringsmarknaden sedan 2005, varför antalet aktörer allt som allt inte har minskat, trots att några bolag har gått samman, t.ex. HDI och Gerling. Marknadsföringen av försäkringar via bankerna, s.k. bancassurance, har utveck- lats till en viktig verksamhet och de flesta försäkringsbolagen har nära samarbetsavtal med bankerna i stället för att äga dem. För det enda försäkringsbolaget som ägde en bank gick det mycket dåligt och bolaget sålde nyligen sitt innehav med stor förlust (Allianz/Dresdner Bank). Mäklare Mäklare har en viktig roll, i synnerhet på industrimarknaden. De största aktörerna är naturligtvis AON, Marsh och Willis. Men det finns också flera relativt stora mäklare som fortfarande är privatägda och som har lyckats inta och behålla en framträdande position. Dessutom har många av de riktigt stora industriföretagen egna mäklare (Daimler, BMW, BASF, Thyssen och Siemens för att nämna några), något som fortfarande är vanligt och populärt. Dessa samarbetar ofta med något av de stora mäklarhusen eller bildar till och med samriskföretag med dem. Det finns en stark trend mot avgiftsbaserad ersättning (ju större kunden är), men provisioner är fortfarande vanligt förekommande, särskilt inom mindre företag. Produkter Produktutbudet liknar i stort sett utbudet på de flesta andra försäkringsmarknader. Det som sticker ut är det allmänna intresset för miljöansvarsförsäkringar (både för miljöskadeförsäkringar (enligt civilrätt) och miljökostnadsförsäkringar (enligt offentlig rätt)). Försäkringsskatt Försäkringsskatten är i allmänhet 19 % (med vissa avvikelser för paketförsäkringar) och 14 % för brandförsäkringar plus en brandkårsskatt på 8 %. Premier I synnerhet inom industrisektorn är ingen premietillväxt att vänta under 2009 och 2010, tvärtom kommer sjunkande värden, t.ex. minskad omsättning, minskat antal anställda, minskat antal verksamhetsställen samt stängning av anläggningar och insolvens, att påverka premieportföljerna. I kombination med de låga intäkterna av placeringsverksamheten blir det därigenom nödvändigt att höja priserna, något som förväntas ske under 2010/2011. Vad gäller vissa försäkringsgrenar, t.ex. vd- och styrelseansvarsförsäkring och kreditförsäkring, har kapaciteten minskat och premierna redan stigit. Ersättningskrav År 2008 var ett genomsnittligt år när det gäller omfattande ersättningskrav. Under året noterades bara ett enda exceptionellt ersättningskrav efter en brandskada, och inte ens stormen Emma var lika illa som stormen Kyrill året innan. De största enskilda ersättningskraven under 2008 var (alla siffror för brandskador och verksamhetsavbrott sammanlagt): Brand i en korv- och köttillverkningsanläggning = 120 miljoner euro Brand i en livsmedelstillverkningsanläggning = 46 miljoner euro Brand i en korv- och köttillverkningsanläggning = 44 miljoner euro Explosion i en kemikalieanläggning = 40 miljoner euro Brand i en livsmedelstillverkningsanläggning = 28 miljoner euro. If Skadeförsäkring i Tyskland Ifs rötter i Tyskland sträcker sig ända till 1869 och till en dåtida sjöförsäkringsagentur, som kom att höra till de företag som i sinom tid grundade If. I dag satsar If enbart på nordiska företag och industrier i Tyskland, de så kallade nordiska intressena. Under årens lopp har de nordiska företagens representation förändrats mycket lite vad gäller sammansättningen (från Ifs kontor i Tyskland ligger i Neu-Isenburg, endast 12 minuter från Frankfurts flygplats. På bilden från vänster Patricia Wolf, Sammy Toungi, Ingrid Plank, Claus Maurer, Ottmar Zeizinger, Nicole Hildebrand och Tatjana Ott. produktions- till tjänsteindustri) och det totala antalet företag har stadigt ökat. Tack vare en hängiven och professionell personal har vi möjlighet att erbjuda våra kunder alla lokala tjänster, bland annat: Skadereglering Riskhanteringsrådgivning Kunskap om den lokala marknaden Utfärdande och hantering av lokal policy Alla andra typer av försäljnings- och kundtjänster. Beroende på de enskilda omständigheterna tar vi ibland hjälp av externa specialister i vår skadereglering (t.ex. i tekniska eller juridiska frågor), men vår egen personal fattar alla beslut och gör alla utbetalningar. Vårt erfarna riskhanteringsteam tillhandahåller all teknisk information som krävs för utfärdandeprocessen till våra medarbetare på de nordiska kontoren. Men ännu viktigare är riskingenjörens uppgift att hjälpa kunderna att förebygga risker. Rådgivning ges på det lokala språket och med en omfattande kunskap om lokal standard och kundens verksamhet, något som är mycket viktigt för att framgångsrikt kunna skapa långsiktiga program för en förbättrad riskhantering. I synnerhet i händelse av olyckor eller förluster är den insikt och tillit som byggs upp under det skadeförebyggande arbetet av största vikt för en effektiv handläggning av ärendet, och det är därför något som våra kunder uppskattar i hög grad. När det gäller vissa tekniska frågor, t.ex. godkännande av material, testning av brandskyddsutrustning och publicering av koder och standarder kan vi hänvisa till Verband der Sachversicherer (VDS). VDS är det ledande ackrediterade certifieringsorganet i Tyskland och accepteras av de allra flesta försäkringsgivare och kunder. När vi levererar våra tjänster är vi en del av Ifs nordiska organisation och vi samar- betar intensivt med våra medarbetare i de nordiska länderna, såväl elektroniskt som på det mycket viktiga personliga planet. Eftersom If tillämpar samma datasystem på alla kontor i alla länder kan vi med några enkla knapptryck få en överblick över en viss kunds situation, inklusive deras försäkringar i Norden. Och genom att vara medlem i många kundteam, som If upprättar för alla kunder, kan vi bidra med intressant lokal information och lokala lösningar. Claus Maurer claus.maurer@if.se Tyskland Med en befolkning på mer än 82 miljoner och en landyta på km² är Tyskland det största landet i Europa mätt enligt befolkningsmängden, men definitivt inte enligt arealen. Tyskland är världens fjärde största ekonomi och en av drivkrafterna bakom världsekonomin Antal konkurser Helene Lundborg- Steinsaphir ny försäljningschef i Sverige Helene har omfattande försäkringskännedom inom återförsäkring, egendoms- och ansvarsunderwriting. Hon jobbade senast som Nordisk chef för ansvarsunderwriting inom Industri. Phil Preston som Nordic Property Risk Management Development manager Phil arbetar idag som riskingenjör i Danmark. Han började på If för 2 år sedan. Tidigare var han riskingenjör på AON Danmark och projektledare i ett miljökonsultbolag i England. KORRIGERING I föregående nummer av Risk Consulting var färgkoderna som beskriver länderna i diagrammet på sidan 7 i fel ordning. Här är det korrigerade diagrammet. Företagskonkurser i Norden de fem senaste åren Anne Negård blir chef för Ifs ansvarsförsäkring i Norden Anne Negård har lång erfarenhet av ansvarsförsäkringar och -skador. Hon har tidigare innehaft posten som chef för Ifs ansvarsförsäkring i Norge Danmark Finland Island Norge Sverige Källa: 30 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2009 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

17 SWEDEN If P&C Insurance S Stockholm SWEDEN Visit: Barks väg 15 If tel. P&C +46 Insurance (0) S-106 fax (0)8 Stockholm Visit: Barks väg 15 tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Vikingsgatan 4 S Gothenburg If tel. P&C +46 Insurance (0) Vikingsgatan fax. +46 (0) S Gothenburg tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Västra Varvsgatan 19 S Malmö If tel. P&C +46 Insurance (0) Västra fax. +46 Varvsgatan (0) S Malmö tel. +46 (0) fax. If P&C +46 Insurance (0) Box 190 S Sundsvall If Visit: P&CUniversitetsallén Insurance 2 Box tel (0) S-851 fax (0)60 Sundsvall Visit: Universitetsallén 2 tel. +46 (0) fax. +46 (0) DENMARK If P&C Insurance Stamholmen 159 DENMARK DK-2650 Hvidovre If tel. P&C +45Insurance Stamholmen fax DK-2650 firstname.lastname@if.dk Hvidovre tel fax. FINLAND firstname.lastname@if.dk If P&C Insurance FIN IF FINLAND Visit: Niittyportti 4 If Espoo P&C Insurance FIN tel IF Visit: fax Niittyportti Espoo firstname.lastname@if.fi tel NORWAY fax If firstname.lastname@if.fi P&C Insurance P.O. Box 240 NORWAY N-1326 Lysaker Visit: If P&CLysaker Insurance Torg 35 tel. P.O. +47 Box fax. N Lysaker Visit: firstname.lastname@if.no Lysaker Torg 35 tel fax. If Safety Centre firstname.lastname@if.no Ringvoll N-1827 Hobøl If tel. Safety Centre Ringvoll fax sikkerhetssenteret@if.no N-1827 Hobøl tel fax sikkerhetssenteret@if.no FRANCE AND LUXEMBOURG If Assurances France 4, rue Cambon, 2e étage FRANCE F Paris AND LUXEMBOURG tel. If Assurances France fax. 4, rue +33 Cambon, e 09étage 76 F Paris tel GERMANY fax If Schadenversicherung AG Direktion für Deutschland GERMANY Siemensstrasse 9 If D Schadenversicherung Neu-Isenburg AG Direktion tel für Deutschland Siemensstrasse fax D Neu-Isenburg tel fax. THE +49 NETHERLANDS AND BELGIUM If P&C Insurance THE Boompjes NETHERLANDS 413 NL-3011 AND BELGIUM XZ Rotterdam tel. If P&C +31Insurance fax. Boompjes NL-3011 XZ Rotterdam tel fax. GREAT +31BRITAIN If P&C Insurance 2nd floor, 40 Lime Street GREAT London BRITAIN EC3M 7AW If tel. P&C +44 Insurance fax. 2nd +44 floor, Lime7629 Street London EC3M 7AW tel fax ESTONIA AS If Eesti Kindlustus Pronksi 19 ESTONIA EE Tallinn AS tel. If +372 Eesti6 Kindlustus Pronksi fax EE firstname.lastname@if.ee Tallinn tel LATVIA fax AAS firstname.lastname@if.ee If Latvia Mûkusalas 101 LATVIA LV-1004 Riga AAS tel If Latvia Mûkusalas fax LV-1004 firstname.lastname@if.lv Riga tel fax. LITHUANIA UAB firstname.lastname@if.lv If Draudimas Zalgirio 88 LITHUANIA LT Vilnius UAB tel If Draudimas Zalgirio fax LT firstname.lastname@if.lt Vilnius tel fax. RUSSIA firstname.lastname@if.lt CJSC If Insurance P.O.Box 16, FIN Lappeenranta RUSSIA Visit: Chernaya rechka emb. 41, CJSC If Insurance St. Petersburg P.O.Box tel , 313 FIN Lappeenranta Visit: fax. + Chernaya rechka emb. 41, andrei.bogdanov@if.fiv St. Petersburg tel fax andrei.bogdanov@if.fiv Relax, we ll help you. Relax, we ll help you.