Berättelser om fjällen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Berättelser om fjällen"

Transkript

1 Populärvetenskap från forskningsprogrammet FjällMistra Berättelser om Fjällen Anders Esselin Berättelser om fjällen Anders Esselin

2 Berättelser om fjällen Populärvetenskap från forskningsprogrammet FjällMistra Text, bilder och layout Anders Esselin Tryck: Tryckeri City, Umeå 2006 ISBN ISSN

3 Förord FjällMistras mål var att utveckla vetenskapligt baserade strategier för en långsiktig och hållbar förvaltning av fjällregionens naturresurser. Arbetet fokuserade på att ta fram planeringssystem och kunskap som skulle göra det lättare att hantera de mål- och intressekonflikter som finns i fjällregionen utan att negativa miljöeffekter ökar. Programmet berörde verksamheten i 15 fjällkommuner, från Malung i söder till Kiruna i norr. Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) finansierade FjällMistra. Redan under en polarexpedition i Sibirien 1994 föddes tanken på ett sammanhållet forskningsprogram om fjällens ekosysem. Tanken växte och blev till FjällMistra Därefter genomgick programmet tre faser: en planeringsfas ( ), Fas 1 ( ), och Fas 2 ( ). Under Fas 1 arbetade forskarna i sju delprogram där frågor inom discipliner som skogsekonomi, rennäring, biodiversitet, turism, samt vilt- och fiskekologi var vägledande. I mångt och mycket karaktäriserades denna fas av vetenskaplig optimism där forskarna försökte lösa naturresurskonflikter genom att producera bra vetenskap. Det resulterade i många gedigna vetenskapliga publikationer. Inför Fas 2 omorganiserades FjällMistra. Det skedde efter två utvärderingar (en vetenskaplig och en nyttoutvärdering), samt en tvådagarsövning där forskare från olika discipliner och användare från olika organisationer tillsammans definierade de viktigaste utmaningarna för framtidens naturresursförvaltning i fjällen. På så sätt kom formerna för forskningen i fas 2 att bli mycket annorlunda än i Fas 1. Istället för delprogram koncentrerades nu forskningen i fyra fokusområden, nämligen: l Hotad rennäring l Förvaltning av vilt och fisk l Decentraliserad förvaltning av stora rovdjur l Turism och skyddade områden. Som komplement och stöd initierades också forskning i tre analytiska ramverk: l Social accounting matrix (nationalekonomi) l Osäkerhet och risk (ekologi) l Demokrati och lokal förvaltning (statsvetenskap) 2

4 Samt i fyra stödprojekt: l Avfolkningstrender och socioekonomisk utveckling l Historisk bakgrund till konflikter om ägande- och nyttjanderätten l Klimatförändringar i fjällområdet l Förändrade ekonomiska villkor. Samhällsvetenskaperna fick en mer framträdande roll än de haft i fas 1. Dessutom anställdes en forskningskommunikatör på heltid och ett nätverk av användare knöts till programmet. Det är naturligtvis svårt att bara någon månad efter det att FjällMistra avslutats slå fast hur väl forskningsprogrammet lyckats med sina ambitioner. Men vi vet med säkerhet att det inom ramen för FjällMistra har genomförts mängder av studier, att hundratals vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar har publicerats, och att det har hållits ett oräkneligt antal möten mellan forskare och användare från många olika miljöer. På basis av detta är vi övertygade om att FjällMistra har bidragit till bättre kunskap om många fjällfrågor, både inom den vetenskapliga världen och bland användarna. En annan sak som FjällMistra har bidragit till är att skapa en bättre förståelse för hur forskare från olika vetenskapliga discipliner, samt forskare och användare, kan samverka på ett konstruktivt sätt kring svåra frågor. Förhoppningsvis har FjällMistra också påverkat några konflikter genom att vi har avlivat en del myter och tydliggjort vissa pseudoargument i sakfrågor och istället flyttat fokus mot olika gruppers värderingar. Syftet med den här boken är att på ett populärvetenskapligt sätt beskriva fjällen och forskningsresultat från FjällMistra. Att ge en heltäckande redovisning för all forskning som gjorts i forskningsprogrammet låter sig naturligtvis inte göras. Lika omöjligt är det att ge en fullständig beskrivning av fjällområdets naturresurser och människor. Ambitionen har egentligen aldrig varit större än att försöka berätta om några brottstycken av fjällens verklighet. En sådan här framställning är naturligtvis förknippad med risker. En sådan risk är att ni som läser boken får uppfattningen att FjällMistra i allmänhet och författaren i synnerhet mest ser en massa svårigheter, problem och konflikter i fjällen. Det är inte avsikten. Vår grundinställning är att de svenska fjällen är en fantastisk region med oändliga möjligheter. Samtidigt är vi övertygade om att de problem och konflikter som ändå finns behöver genomlysas och diskuteras. Det vi hoppas på är att ni efter att ha läst Berättelser om fjällen skall känna att er förståelse för en del av de problem och möjligheter som finns i denna del av Sverige har blivit lite djupare, lite bredare, lite större. Det räcker så. 3

5 Arbetet med boken, tryckning och distribution, har finansierats av FjällMistra. Helheten det vill säga val av ämnen, perspektiv, intervjupersoner, platser, textform, bilder och layout ansvarar Anders Esselin för, precis på samma sätt som FjällMistraforskarna är ansvariga för sina vetenskapliga publikationer. Alla som på olika sätt medverkar i texterna har fått faktagranska sina bidrag. Sören Ekström, Jon Moen, Sara Larsson och P-O Hopfgarten har fungerat som redaktionsråd. Roger Olsson har hjälpt till med textgranskning och gjort figurerna på sidorna Umeå, mars 2007 Sören Ekström, styrelseordförande FjällMistra Tomas Willebrand, programchef FjällMistra Anders Esselin, forskningskommunikatör FjällMistra Fotnot: Alla FjällMistrarapporter, FjällFokus, samt årsrapporter finns tillgängliga som PDF-filer på En vetenskaplig sammanfattning av forskningsprogrammet FjällMistra finns att läsa i: The International journal of Biodiversity Science & Management. Vol 2. Number 4. December Kontakt: 4

6 Innehåll Kap 1. En mycket speciell del av Sverige... 6 Kort och gott...24 Kap 2. Kampen om Kirunafjällen...26 Kort och gott...44 Kap 3. Storlekens betydelse...46 Kort och gott...56 Kap 4. En sammansatt soppa...58 Kort och gott...78 Kap 5. Undret i Åre...80 Kort och gott...96 Kap 6. Dammen mellan visionen och verkligheten...98 Kort och gott Kap 7. Kultur nära kollaps? Kort och gott

7 6

8 Kapitel 1 En mycket speciell del av Sverige Hallå gott folk! Och varmt välkomna till denna resa med FjällMistra. Under turen kommer varken söta drycker eller läckra tilltugg att serveras. Däremot ska vi försöka bjuda på vidgade vyer och en del annorlunda perspektiv. För att resan ska bli så upplyftande och upplysande som möjligt är det önskvärt att ni för en stund lägger undan alla snuttefiltar i form av vedertagna sanningar och fasta övertygelser som ni samlat på er under årens lopp. Jag skulle nämligen vilja att ni utmanade er själva med följande funderingar: Vem är ni egentligen? Och vad kan det tänkas innebära för hur ni upplever och värderar landskapet vi snart ska betrakta? Ni får gärna samspråka med övriga passagerare under resans gång för att se hur era upplevelser överensstämmer med deras. Knäckfrågorna är: Vem har mest rätt? Och, vem ska ha mest att säga till om i denna del av landet? Ja, då var det dags. Slå av mobiltelefoner och all annan elektronisk utrustning som kan tänkas störa färden. Spänn fast säkerhetsbältena och håll i er, för nu bär det av på en bitvis omtumlande resa över Svea rikes nordvästra delar, det vill säga fjällen. 7

9 Det är i Dalarna fjällen börjar märkas av. Lågfjällen rullar fram. Här och där bryter de igenom trädgränsen. Några toppar i taget, omgivna av skogarna och myrarna. Där ligger Transtrandsfjällen med sina sätrar, stugbyar och omfattande liftsystem. En bit längre norrut fjällens färskaste nationalpark Fulufjället. I Idre fjäll har landets sydligaste sameby sin hemvist. Här pågår sedan några år tillbaka också en intensiv dragkamp mellan turismutveckling, renskötsel och naturskydd. Frågan har varit om Städjan ska få byggas ut. Regeringens sista bud är nej. Via Grövelsjön och Rogenområdets blockbemängda marker tar vi oss in i Jämtland. Landskapet öppnar sig allt mer. Fjällhedarna tar för sig. Tännäs, Funäsdalen, Ramundberget och Ljungdalen passerar revy. Det här är en rik trakt för växtligheten. Hamrafjället, Mittåkläppen och Axhögen är alla välkända blomfjäll. Mindre jordbruk utgör fortfarande levande inslag i landskapet. Tittar ni riktigt ordentligt kan ni kanske se en och annan ko på lösdrift där nere. När vi väl har passerat högplatån Flatruet med Sveriges högst belägna allmänna väg blir landskapet mer oroligt. Vi kommer in i fjällens första högalpina område. Helags sträcker sig högst med sina höjdmeter och stoltserar dess- 8

10 Fjällen börjar märkas av Blåklocka framför Mittåkläppen, Jämtland. Spångad led i Fulufjällets nationalpark, Dalarna. utom än så länge med landets sydligaste glaciär. Södra Jämtlandsfjällen är fjällens mest välbesökta vandringsområde. Kring Helags-Sylarna och norrut mot Blåhammarfjället löper många mil väl utstakade leder. Svenska turistföreningens stugor ligger tätt. Efter skidmetropolen Åre lugnar tempot ner sig och vi kommer in i ett av de mer okända och minst besökta områdena i de svenska fjällen. Där blänker Kallsjöns vidsträckta vattenmassa. I Jämtlands nordligaste hörn ligger Blåsjöfjällen med Korallgrottan som är landets största kalkstensgrotta. Lapplandsfjällen kallas ibland för Europas sista vildmark. Åt denna benämning fnyser en del. Dessa människor vill värja sig mot den museala syn på regionen som benämningen ger uttryck för. De vill påpeka att det faktiskt bott folk här i alla tider, folk som alltid och på olika sätt har påverkat landskapet. När ni nu blickar ut över Stekenjokkplatån i södra Lapplandsfjällen kan ni se märken i landskapet efter 1970-talets gruvprojekt. Som det verkar är gruvbrytningen inte bara en svunnen epok utan även en gryende. Idag råder nämligen full aktivitet bland prospekteringsföretagen i dessa trakter. De västerbottniska byar som kantar vår väg Borgafjäll, Klimpfjäll, Kit- 9

11 telfjäll, med flera tiger däremot tämligen still. Några enstaka veckor varje år rullar visserligen kolonner av skid-, skoter-, jakt- och fisketurister in i dalgångarna, men på det hela taget råder lugnet. I dessa trakter gör sig också den samiska kulturen allt tydligare påmind. Vid foten av Marsfjällsmassivet ligger Fatmomakke kyrkstad som samlat samer och nybyggare i alla tider och gör så än idag. Tärnaby-Hemavan är Västerbottensfjällens mest expansiva turistområde, mycket på grund av att norrmännen börjat hitta hit. I Hemavan börjar också den välkända vandringsleden Kungsleden som snabbt för oss in i fjällvärldens nästa högalpina område Norra Storfjället. Innan vi glider vidare mot Ammarnäs och upp mot Norrbottensfjällen tycker jag också att ni ska notera Vindelfjällens naturreservat, ett unikt stycke fjällnatur, Nordeuropas största reservat. Så återstår då Norrbotten på vår sväng över den svenska fjällvärlden. Här finns allt: de lågmälda Arjeplogsfjällen, Sareks nationalpark med sin djärva topografi, Världsarvet Laponia, Kebnekaise som med sina meter över havet är Sveriges högsta fjäll, mer än hälften av alla landets renar, gruvstaden Kiruna, Lapporten, Riksgränsen, Torneträsk, Rensjöns och Pulsujärvis vidsträckta my- 10

12 Europas sista vildmark Oblyg älgtjur i Rapadalen, Norrbotten. Fatmomakke kyrkstad. rar, Treriksröset, med mera, med mera. Den som inte finner sitt lystmäte av fjällupplevelser i denna del av fjällkedjan saknar antingen fantasi eller tid. Över allt detta råder snöstormen och sommarvinden, norrskenet och längst i norr även midnattssolen. Det är vilt och vackert. Oemotståndligt! Visst känner ni hur det lockar och drar? Ja, även om det för många av oss är obegripligt att inte alla avgudar dessa fjälltrakter så är det nu så att alla inte gör det. Tycker ni att det är ödsligt? Det är förvisso så att de 15 fjällkommunerna med Malung i söder och Kiruna i norr utgör ungefär 30 procent av vårt långsträckta land men bara 1,5 procent (knappt personer) av Sveriges befolkning bor här. Detta faktum ger många en känsla av övergivenhet. Men säkert är ni många andra som aldrig funderat på det sättet, utan istället upplever ett landskap med lagom mycket människor absolut ingen ödslighet. Vad mer? Ni som gillar att fiska har säkert sett en massa fina forsar, tjärnar och sjöar. Ni som gillar att åka snowboard och skidor utför har utan tvekan noterat alla slalombackar och andra utmanande, opistade fjällsidor. Ni som jobbar i sko- 11

13 Vi ser det vi vill se Barn på fjällvandring. Flatruet med Dunsjöfjällen i bakgrunden, Jämtland. Lars-Henrik Kuhmunen på kalvmärkning. Stekenjokk, Västerbotten. gen eller jagar skogsfågel, hare och älg har troligen sett den mäktiga mörkgröna taigan sträcka sig i stråk från inlandet och upp mot fjällkanten. Ni som har renar har kanske sökt med blicken efter hänglavskogarna och kalfjällens frodiga sommarbeten. Ni som bor någon annanstans och mest brukar uppleva fjällen under semestern har kanske slagits av, och eventuellt också irriterats över, alla vägar, hus, gruvor, dammar, vindkraftverk, skoterleder, med flera mänskliga spår som trots allt finns där nere i vildmarken. Ni som själva bor i fjällen kanske har glatts över samma saker. Varje älv är uppenbarligen mer än bara en älv. Varje sten är på samma sätt mer än bara en sten. Fjällandskapet är samma fysiska fenomen, men upplevs på olika sätt av olika människor. Frågan är hur det kan komma sig? De amerikanska forskarna Thomas Greider och Lorraine Garkovich har levererat följande förklaring (fritt översatt): Vår förståelse för naturen och för vårt förhållande till den är egentligen kulturella uttryck som används för att definiera vilka vi var, vilka vi är, och vilka vi hoppas kunna vara, på denna plats. Landskap är en reflektion av kulturella identiteter, som handlar om oss själva snarare än om naturmiljön. När vi försöker identifiera 12

14 och förstå hur förändringar i naturmiljön kan komma att påverka oss människor, så är det därför nödvändigt att konsekvenserna analyseras och förstås utifrån de många kulturella definitioner som skapar ett landskap. Klas Sandell, FjällMistra/Karlstad universitet, är inne på samma spår. Han menar att det är viktigt att komma ihåg att sådana här mentala landskap också kan utvecklas på distans via medier. Exempel på det är att de flesta svenskar idag har inre och ofta mycket tydliga mentala landskap av djungler, öknar och de svenska fjällen utan att kanske någonsin ha varit på dessa platser. Han konstaterar: Den här typen av på distans uppbyggda mentala landskap har inte bara en betydelse för den enskilde (t.ex. när den mentala bilden måste revideras vid ett faktiskt besök på plats) utan de kan också ha en mycket stor betydelse för de lokalt boendes handlingsfrihet. Ja, då hoppas jag att ni har fått en del att fundera på. Vem är du människa? Innan vi tar en ny sväng över fjällen skulle jag vilja uppmana er att rikta blickarna bort från fjällområdet för en stund. Det ni ser är resten av Sverige. Där 13

15 bor cirka 8,9 miljoner personer eller 98,5 procent av landets befolkning. I ett internationellt perspektiv är det naturligtvis inte mycket att komma med, men i jämförelse med fjällbefolkningen är det massor av människor. Många betyder makt. Vad vi som bor utanför fjällområdet tycker och tänker om olika fjällfrågor spelar sålunda stor roll. Och saken är den att vi tycker och tänker mycket. Många av oss besöker visserligen fjällen ofta, men faktum är att även de som sällan eller aldrig sätter sin fot i fjällen har starka åsikter om saker och ting som handlar om fjällen. Det här är intressant på flera sätt, inte minst därför att olika organisationer och myndigheter ofta bygger argument och beslut på vad svenska folket tycker. För att få reda på vad svenska folket tycker gör man ibland opinions- och attitydundersökningar. Dessa undersökningar bygger vanligtvis på att slumpvis utvalda svenskar får svara på diverse frågor. En sådan normal attitydundersökning genomfördes också av FjällMistra i samarbete med Naturvårdsverket och länsstyrelserna i de sex nordligaste länen under våren För att ni som är med på den här färden ska få en snabb inblick i undersökningen så har jag gjort ett litet urval av några intressanta resultat: l l l l 20 procent av svenskarna ingår i hushåll som regelbundet använder kött från vilt. 14 procent vill minska Riksdagens mål för antalet björnar. 15 procent vill minska Riksdagens mål för antalet vargar. 24 procent tycker det är alldeles/något för lite skyddade naturområden i svenska fjällen, 27 procent tycker det är lagom, 2 procent tycker det är för mycket, och 48 procent har ingen uppfattning i frågan. Överensstämmer det med er egen bild av verkligheten? Ja, många av er känner säkert igen er. Nehej, inte ni som bor i fjällen. Egentligen är det inte så konstigt, för ni som bor i fjällen har mest troligt aldrig fått svara på någon sådan här normal nationell undersökning slumpvis utvalda personer i riket innebär nämligen att merparten av de svarande bor i tätbefolkade områden i södra Sverige, medan väldigt få bor i fjällregionens glesbygd. Som exempel kan jag berätta att det i genomsnitt bara är 1,3 härjedalingar, 0,3 sorselebor, 0,7 jokkmokksbor och 2,8 kirunabor som får tycka till i en sådan normal undersökning. Vad sa ni? Ni hörs inte! Därför nöjde sig inte FjällMistra med en nationell undersökning, utan det nationella urvalet kompletterades med att samma frågeformulär också skickades ut till 150 personer i samtliga 69 kommuner i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. På så sätt fick sammanlagt personer möjlighet att svara på brevundersökningen. Den bild som då växte fram var en helt annan än den som nationella undersökningar tidigare har visat. 14

16 Känner ni doften av harstekar och älggrytor som lägrar sig över fjällbygderna? Konstigt vore det inte, för här äts det mycket kött som burits hem från naturen. Förhållandevis många fjällbor fnyser också åt rovdjuren och hötter med näven åt skyddade naturområden. För att få en djupare inblick i resultaten har jag bjudit med Göran Ericsson, FjällMistra/Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), på vår färd. Till att börja med Göran, vilka slutsatser drar du av resultaten som handlar om hur stor andel av de som svarat på brevundersökningen som ingår i hushåll som regelbundet använder kött från vilt? De visar att det fortfarande finns ett slags modernt självhushåll i fjällkommunerna. Att jaga, fiska, plocka bär och svamp är utan tvekan en självklar del av kulturen i fjällen på ett helt annat sätt än i många andra delar av Sverige. Andel personer som ingår i hushåll som regelbundet använder kött från vilt. 15

17 Hur ser din tolkning ut när det gäller folks attityder till varg och björn? Älvdalen och Malung sticker onekligen ut med 57 respektive 59 procent av befolkningen som vill minska Riksdagens antalsmål. I de här kommunerna finns det vargar och konflikten kring vargarna har varit hård länge. I Dorotea, där det länge funnits en stark björnstam, är en majoritet emot björnmålet. Det är också värt att notera att det i många fjällkommuner också finns betydande minoriteter som är emot Riksdagens antalsmål. En slutsats är således att man aldrig kan överföra resultat från nationella undersökningar till kommuner där det finns stora rovdjur. Jag tycker också man kan säga att vargen ofta driver inställningen till andra stora rovdjur. Där man är negativ till varg är man generellt också negativ till andra stora rovdjur. Andel av befolkning som vill minska Riksdagens mål för antalet vargar. 16

18 En slutsats är således att man aldrig kan överföra resultat från nationella undersökningar till kommuner där det finns stora rovdjur. Andel av befolkning som vill minska Riksdagens mål för antalet björnar. 17

19 Vad säger du om resultaten som visar vad folk tycker om skyddade naturområden i svenska fjällen? Något anmärkningsvärt, för att inte säga oroande, är att 48 procent i den nationella undersökningen har kryssat för alternativet vet ej. Det tyder på att frågan inte är särskilt viktig för en stor del av den svenska befolkningen. I fjällkommunerna, där det finns mycket skyddad natur, är engagemanget däremot större. Oberoende av hur man väljer att se det så är det intressant hur stor andel av befolkningen som tycker att det finns för lite skyddade naturområden i svenska fjällen. Uppenbarligen är det bara en minoritet i fjällkommunerna mellan 10 och 29 procent som stöder våra nationella myndigheters ambition att skydda mer fjällnatur. Även om man tittar på Sverige som helhet så är det bara 24 pro- Resultat från frågan: Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen? 18

20 cent som tycker att det är för lite skyddade naturområden i fjällen. Om man istället väljer att titta på hur många som tycker det finns för mycket skyddad natur i fjällen, så blir det tydligt att det hänger ihop med hur mycket skyddad natur som det idag finns lokalt. I Sorsele och Jokkmokk är till exempel drygt 50 procent av kommunernas totala yta avsatta i reservat och nationalparker. Här tycker 30 respektive 26 procent av befolkningen att det är för mycket. Du säger att det finns betydande minoriteter som tycker det ena eller det andra. Vad menar du egentligen med en betydande minoritet?...det finns en stor asymmetri mellan folks attityder i fjällens lokalsamhällen jämfört med Sverige som helhet. Begreppet kan naturligtvis diskuteras. Ska man till exempel betrakta de 24 procent i Krokoms kommun som svarat att de vill minska riksdagens mål för antalet vargar som en betydande minoritet? Ska man betrakta de 24 procent i det nationella urvalet som svarat att det finns för lite skyddad natur i svenska fjällen som en betydande minoritet? Det viktiga som FjällMistras stora brevundersökning visar är att det finns en stor asymmetri mellan folks attityder i fjällens lokalsamhällen jämfört med Sverige som helhet. I och med att det finns lokala majoriteter och betydande minoriteter som är emot rådande förvaltning och som kan försvåra dess genomförande, så kommer man ha problem. Så länge våra politiker och förvaltande myndigheter inte tar denna asymmetri på allvar, så kommer man heller aldrig att få en förvaltning som fungerar, säger Göran Ericsson. När vi startade den här resan bad jag er fundera på två knäckfrågor. Den första frågan var vem som har mest rätt. Jag misstänker att de flesta av er tycker att det är en omöjlig fråga. Begreppet rätt är hopplöst relativt. Alla har rätt till sina egna åsikter. Punkt. Syftet var mest att få er att reflektera över era egna värderingar och hur dessa förhåller sig till andras. Knäckfråga nummer två är däremot mer intressant. Uppenbarligen skiljer sig uppfattningen om landskapet, liksom attityderna till många fjällfrågor, åt beroende på vem man frågar och var denna person bor. Vem ska då ha mest att säga till om? Idag är det generellt så att svenska staten via nationella och regionala myndigheter utformar och sköter förvaltningen av de stora rovdjuren och fjällens skyddade naturområden. Detsamma gäller för jakten och fisket ovan odlingsgränsen. Men vad tycker folk egentligen om den ordningen? Om vi börjar med de stora rovdjuren så visar FjällMistras brevundersökning att många personer i fjällkommunerna är kritiska till riksdagens antalsmål. Trots det anser en stor majoritet både nationellt, regionalt och lokalt att ansvaret för rovdjursförvaltningen i första hand skall ligga hos Naturvårdsverket. Samtidigt 19

21 anser majoriteten att de som har ett särskilt intresse i rovdjursfrågor bör ges inflytande över förvaltningen. Det uttalade förtroendet för Naturvårdsverket och önskemålen om lokalt inflytande kan på så sätt sägas stödja dagens svenska rovdjursförvaltning med ett centralt rovdjursråd och regionala rovdjursgrupper. I undersökningen ställdes också frågor om förvaltning och skötsel av fisket, småviltjakten och älgjakten på statens mark ovan odlingsgränsen. Resultaten visar på ett tydligt och starkt stöd för en samförvaltning där länsstyrelserna, kommunerna, samebyarna och lokalbefolkningen ingår. Ungefär 50 procent av Sveriges befolkning stöder samförvaltning, medan bara omkring 20 procent föredrar en rent statlig förvaltning. I fjällkommunerna är stödet för samförvaltning ännu större. Även när det gäller vem eller vilka som ska förvalta skyddade naturområden Stöd för olika förvaltningsalternativ när det gäller skyddade naturområden i svenska fjällen. 20

22 visar resultaten att en stor majoritet föredrar själv- eller samförvaltning framför en statlig förvaltning. För att få hjälp att tolka dessa resultat så har jag bjudit med ytterligare en FjällMistraforskare, nämligen Camilla Sandström, Umeå universitet. Vad säger du om det stora stödet för Naturvårdsverket när det gäller rovdjursförvaltningen? Det är helt korrekt att de flesta anser att det är rimligt att Naturvårdsverket ska ha ett övergripande ansvar för rovdjursförvaltningen. Det är emellertid extremt få, bara lite drygt en procent som anser att staten ensam ska ha ansvar för rovdjursförvaltningen. Det intressanta i den här undersökningen är att ännu färre anser att ansvaret ska vila på lokal nivå. Det tyder på att det finns en insikt om att frågan är komplex och av olika skäl inte lämpad att förvalta på lokal nivå. Därför föredrar de allra flesta en samförvaltning där staten förvaltar rovdjuren tillsammans med berörda intressen. När man går mer på djupet och frågar varför det är så, menar de flesta att samförvaltning utgör en rimlig kompromiss mellan övergripande, regionala och lokala mål. Folk tycker också att det är en rimlig kompromiss mellan ekologiska och socioekonomiska målsättningar, liksom mellan vetenskaplig och lokal eller traditionell kunskap. När det gäller jakten och fisket i fjällen så är stödet för samförvaltning inte lika starkt som när det gäller rovdjuren. Meningarna om vilken förvaltningsform som är att föredra är betydligt mer delade. Hur förklarar du det? Det tyder på en högre konfliktnivå. Det tyder också på att viltet och fisken inte på samma sätt uppfattas som en gemensam resurs som rovdjuren. Frågan är också betydligt mer komplicerad eftersom den berör civil- och folkrättsliga aspekter vilket förmodligen avspeglar sig i svaren. Även om det bara är 20 procent som vill ha statlig förvaltning så är det betydligt högre än i rovdjursfrågan. Vad skiljer förvaltningsfrågan om skyddade naturområden från rovdjuren, jakten och fisket? Skyddade områden uppfattas som en begränsande faktor för utvecklingen av den lokala ekonomin. Därför föredrar många ett ökat lokalt inflytande. I flera kommuner, och särskilt där det finns skyddade områden, vill man i första hand se ett ökat lokalt deltagande och i andra hand någon form av samförvaltning. Finns det några övergripande slutsatser du tycker att man kan dra av de här resultaten? Först och främst kan vi konstatera att det finns väl uttalade åsikter om förvaltning. Det är endast ett fåtal som svarat vet ej. För det andra är stödet för samförvaltning generellt sett högt oavsett om det gäller rovdjur, vilt- och fisk, eller skyddade områden. Det talar för att människor vill ha ett större inflytande 21...stödet för samförvaltning är generellt sett högtoavsettom det gäller rovdjur, viltoch fisk, eller skyddade områden.

23 över förvaltningen, och möjligen också att de är beredda att ta på sig ett större ansvar för att förvalta resurserna, säger Camilla Sandström. Nu är det snart dags att avsluta denna första del av resan. Hur har ni haft det? Tycker ni att vyerna har vidgats eller har det mest varit omtumlande? Utan tvekan är fjällen en mycket speciell del av Sverige en fascinerande del med fantastiska människor, makalös natur och oanade möjligheter, men också en del med sina speciella problem och konflikter. På vår fortsatta resa genom den svenska fjällvärlden kommer vi att färdas på marknivå. Vi kommer att besöka enskilda platser och fortsätta reflektera över nyttjande, forskning och förvaltning av olika naturresurser. Några solklara sanningar eller självklara svar kan jag dessvärre inte locka med. Däremot kan jag utlova ännu fler perspektiv och kanske också ett eller annat klarläggande. Tack för att ni valt att färdas med oss och på återseende! o o o 22

24 Mer att läsa Ericsson, G., Sandström, C. & Bostedt, G. (2006) The problem of spatial scale when studying human dimensions of a natural resource conflict: humans and wolves in Sweden. International Journal of Biodiversity science and Management. Vol. 2. Nr. 4. pp Ericsson, G. Sandström, C. (2005) Delrapport om svenskars inställning till rovdjurspolitik- och förvaltning FjällMistra Rapport nr 10. Ericsson, G., m fl. (2005) Delrapport om jakt och fiske - omfattning, betydelse och förvaltning FjällMistrarapport nr 14, Greider, T. and Garkovich, L. (1994) Landscapes: The social Construction of Nature and the Environment. Rural Sociology 59 (1). pp Sandell, K. (2005). Reservatsdilemman eller utvecklingsområden? En syntesdiskussion och två fallstudier: Torneträsk biosfärområde och Södra Jämtlandsfjällens nationalparksförslag FjällMistrarapport nr 17. Zachrisson, A. (2004) Co-management of Natural Resources; Paradigm Shifts, Key Concepts and Cases. FjällMistrarapport, No. 1. Fredman P., Sandell K. (2005) Delrapport om Svenskars inställning till allemansrätten och skyddade naturområden - särskilt i fjällen. FjällMistrarapport nr

25 Kort och gott Inom ramen för FjällMistra producerades över hundra vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter. Alldeles säkert kommer många därtill att skrivas under åren som kommer till följd av det forskningsarbete som gjordes inom programmet. En del av den vetenskapliga produktionen behandlats i löpnade text i den här bokens kapitel. Under vinjetten Kort och gott mellan kapitlena, beskrivs ytterligare några arbeten i en mer komprimerad form. Flest växtarter mitt på fjällsidorna Den traditionella synen på hur biologisk mångfald är fördelad längs en fjällsida är att antalet växtarter minskar ju längre upp man kommer. Det här är en förenklad bild skriver några FjällMistraforskare i en vetenskapligt granskad artikel. Många olika teorier har framlagts för att förklara varför antalet växtarter minskar ju högre upp på ett fjäll man kommer. Bland annat har det hävdats att produktiviteten sjunker ju högre upp man kommer, att arealen på fjället blir mindre, att växtätare har olika betydelse på olika nivåer, och att arter som är anpassade till extrema förhållanden blir färre. Alla dessa förklaringar bygger dock på att antalet växtarter faktiskt minskar. För att undersöka detta närmare studerade forskarna hur artantalet för kärlväxter, mossor och lavar förändras i en höjdgradient längs flera fjäll i norra delen av fjällkedjan. Det visade sig att olika artgrupper uppvisar olika mönster längs gradienten. Det totala artantalet samt artantalet för gräs, örter och lavar om de analyserades separat var högst någonstans mitt på gradienten. Risväxter visade det förväntade resultatet med ett minskat artantal med höjd, medan mossor och levermossor ökade med höjden. Vad som orsakar dessa mönster är fortfarande inte klarlagt. Klart är ändå att den traditionella synen är förenklad och att flera olika faktorer samverkar för att skapa de vegetationsmönster som finns längs en fjällsida. Mer att läsa: Bruun, Moen m. fl Effects of altitude and topography on species richness of vascular plants, bryophytes and lichens in alpine communities. Journal of Vegetation Science 17:

26 Kort och gott Få exempel på lokal förvaltning av stora rovdjur Lokal förvaltning av stora rovdjur har bara prövats och dokumenterats på några få ställen i världen. För att det ska lyckas krävs flera olika sorters kunskap skriver några FjällMistraforskare i en vetenskaplig rapport. I delstaterna i Montana, Wyoming och Idaho i nordvästra USA har man arbetat med att överlämna ansvaret för vargförvaltningen från nationell nivå till regional nivå. Processen för att göra lokalbefolkningen delaktig har varit oerhört omfattande. Man har till exempel haft många informations- och diskussionsmöten i små orter. Man har också öppnat möjligheter för folk att skicka in kommentarer via telefon, e-post och brev. På så sätt har man samlat in tusentals kommentarer, synpunkter och frågor från allmänhet och organisationer. I Norge har man prövat åtminstone två olika former av lokal/regional förvaltning av rovdjur. I det ena fallet hade de organ som inrättades en mer rådgivande roll medan det i det andra fallet rörde sig om att fastställa kvoter för jakt. Rapportens viktigaste slutsats tycker jag är att det krävs både biologisk, socioekonomisk och statsvetenskaplig kunskap för att få en helhetsbild av hur man skulle kunna decentralisera rovdjursförvaltningen. Det räcker alltså inte bara med biologisk kunskap. Ska man få legitimitet för rovdjurspolitiken så måste man också förstå vilka konflikterna är, varför det finns konflikter, och hur man eventuellt kan lösa dem, säger Camilla Sandström, FjällMistra/Umeå universitet. En viktig slutsats är att rovdjur är en naturresurs som är svår att förvalta lokalt eftersom de rör sig över stora ytor och växlar i antal. En annan slutsats är att det är viktigt att lokalbefolkning och berörda grupper verkligen känner att de är med och utformar förvaltningen, säger Jens Persson, SLU. Mer att läsa: Persson, J. Zachrisson, A., Sandström, C., och Ericsson, G. (2004). Lokal förvaltning av stora rovdjur. En kunskapssammanställning. FjällMistrarapport nr 3. 25

27 26

28 Kapitel 2 Kampen om Kirunafjällen Det är höstkväll vid Vádveváras. En ripa skrattar i björkskogen. I övrigt helt tyst och stilla. Norrut är Vadvetjåkkas fjällklumpar insvepta i regntunga moln och mörker. Mot den något ljusare himlen i söder framträder fortfarande Vassitjåkkas skarpa siluett. Vid Katterjåkk fladdrar ett ensamt ljus, det enda tecknet på att det överhuvud taget finns mänskligt liv i denna nordliga trakt. Nej förresten, där skär malmtågets tjut också genom ödsligheten. Och nu skrattar ripan igen. Man kan undra varför. Kanske är den lycklig över att fortfarande vara vid liv en vecka efter ripjaktspremiären. Kanske skrattar den åt mig som kommit hit för att titta på en nationalpark som aldrig blev av och ett biosfärområde som ingen känner till. 27

29 Kiruna, Norrbotten. 2 september Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförening bjuder på kaffe och köpebröd. Det är ordföranden Kurt Edin, Björn Eriksson, Bertil Karlsson och Börje Karlsson. De berättar om gamla öden och nya äventyr i kommunens mäktiga natur. Det är friheten som är fantastisk. Här kan vi fara ut och grilla en korv var vi vill. Vi kan fiska i bäckarna och i sjöarna, och om hösten kan vi slänga upp bösssan på axeln och gå ut och skjuta oss någon ripa. Sen skotern kom kan vi också ha med oss familjen ut, vilket är ett stort lyft. Förut var det mest bara männen som var ute, säger Kurt. Samtidigt är de överens om att aktiviteterna måste ske under ordnade former för att minimera störningar och slitage på fjällnaturen. De säger sig ha noterat oroväckande förändringar på sistone. Djupa diken längs Kungsleden och milslånga renstängsel nämns som exempel. Det största hotet mot naturen här uppe är det sanslösa användandet av terrängfordon. På vintern är skotrar med högkammsmattor och starka motorer de värsta skadegörarna. Det är obegripligt att sådana anordningar används av folk som säger sig älska naturen! Dessa skotrar används uteslutande till lek i höga hastigheter, bland annat genom att köra uppför och utför branta fjällsluttningar. Den våldsamma framfarten gör att de gräver sig igenom snötäcket och fräser upp det underliggande humuslagret. De ödelägger mossor, lavar och annan vegetation. När man går i fjällen på hösten ser man otaliga ärr efter dessa aktiviteter. Som jag ser det finns det inga som helst motiv för att tillåta skotermattor med högre kammar än 25 millimeter. Jag tycker också att motorstyrkan bör begränsas, säger Björn. Jo, det har utvecklats på ett jäkla sätt. Norrmännen och andra turister är helt vilda. Det finns inte en lugn stund i fjällen på vintern, fyller Börje i. När det gäller sommarhalvåret tycker de att fyrhjulingar, motorcyklar och bandvagnar är det största problemet. Jag har jagat älg i fjällen i 39 år och har kunnat se hur snabbt terrängen förstörts. Det har framför allt skett under de 10 senaste åren då användandet av fyrhjulingar exploderat. Den mest dramatiska påverkan Det största hotet mot naturen här uppe är det sanslösa användandet av terrängfordon. har skett i myrområden där stora ytor praktiskt taget plöjts upp av terrängkörningen. Det finns vissa myrar som man kunde gå över med normala stövlar för bara några år sedan men som nu är helt omöjliga att ta sig över. De regler som finns för tillstånd att framföra terrängfordon fungerar inte alls. Här krävs krafttag från myndigheternas sida, säger Björn. Det är helt orimligt hur det har blivit. Det jagas från skoter också, inget snack om den saken, säger Kurt och fortsätter: Däremot tycker jag att kirunaborna som är ute och 28

30 ...kirunabor som är ute och fiskar och jagar orsakar mindre slitage idag jämfört med för 25 år sedan. fiskar och jagar orsakar mindre slitage idag jämfört med för 25 år sedan. Tidigare fiskade och jagade folk här uppe för att få mat till hushållet. Då gick man samma stigar gång på gång ut till sina kojor, fiskeplatser och jaktområden. Idag är husbehovsfisket och husbehovsjakten mindre. Man har spritt ut sig och de gamla nötta stigarna håller på att växa igen. Karlarna runt kaffebordet har alltså två utgångspunkter för sitt resonemang: För det första att fjällnaturen bör bevaras så ursprunglig som möjligt. För det andra att alla skall ha tillgång till naturen för jakt, fiske och naturupplevelser av olika slag. Någon direkt eller självklar motsättning i detta ser de inte. Mot denna bakgrund skulle man kanske kunna tänka sig att medlemmarna i Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförening åtminstone delvis skulle ha applåderat Naturvårdsverkets förslag om Kirunafjällens nationalpark i mitten av 1980-talet. Nu blev det precis tvärt om. Det blev en kraftig kollision mellan två mycket olika kulturella synsätt på fjällens marker. Naturvårdsverkets plan var en rejäl nationalpark kvadratkilometer och därmed den största nationalparken i hela Europa. Den skulle ramas in av riksgränsen mot Norge i norr och väster, och bland annat rymma Vadvetjåkka och Abisko nationalparker, Torneträsk, fjällmassiven kring Kebnekaise, många mil markerade leder, massor av fjällstugor och Abisko turistcenter. Det fanns flera syften med detta projekt. Till att börja med ville man ha ett starkare lagligt skydd mot exploatering i området. Man ville också ge större grupper möjligheter att uppleva, som det hette: genuin och spektakulär fjällnatur med vildmarkskänsla. Dessutom hade man ambitionen att utveckla den lokala och regionala turismbranschen. Efter amerikansk modell skulle administrationen skötas lokalt och parkvakter skulle anställas. Parken skulle indelas i olika zoner, och det skulle också byggas ett besökscentrum med affärer och en biosalong för 220 personer. Idén om denna gigantiska nationalpark hade starkt stöd hos framför allt nationella turist-, frilufts- och naturvårdsorganisationer. Så här skrev till exempel Lage Karlsson i Svenska Fjällklubbens tidskrift Fjällklubbsnytt 1987: Tänk om hela fjällkedjan vore nationalpark! Då hade Stora Sjöfallet fortfarande gjort skäl för sitt namn. Ingen Suorvadamm, inga kraftverk i Ritsem, Vietas eller Seitevare. Inga stora kraftledningar som korsar landskapet. Inga stora turistanläggningar i Riksgränsen, Björkliden och Kvikkjokk. Inga liftar, slalombackar och annan turistisk infrastruktur. Ett enda stort rekreationsområde för naturälskare, fjällvandrare och forskare utan risk att bli störda av motorbuller. Vilken önskedröm! Vilken utopi! 29

31 Men kirunaborna var måttligt imponerade, vilket följande citat från en insändare i Norrbottens-Kuriren 1988 uttrycker: Om det skulle bli så olyckligt, att Kiruna kommuns naturområden skulle bli nationalpark, då skulle Kiruna kommun tappa sin nuvarande identitet, sin dragningskraft och nuvarande lockelse till total frihet att jaga, fiska, ströva samt göra fjällvandringar och erhålla naturupplevelser under naturliga förhållanden i en för Europa ovärderlig kvarvarande natur. Bara ordet nationalpark tar bort friheten till naturen, oavsett de aktuella uppluckrade reglerna gällande nationalparksförhållanden. Motståndet bland lokalbefolkningen kom i huvudsak att gestaltas och kanaliseras genom just Kiruna jakt- och fiskevårdsförening. De överraskade oss fullständigt när de bjöd in till det där första mötet i Föreningssalen i Kiruna stadshus. Det var visserligen ett oerhört fint arbete med tjusiga bilder och grejer den där Claes Grundsten från Naturvårdsverket visade oss. Men saken är den att här uppe är vi sedan barnsben uppvuxna med jakt, hundar, fiske och skoter. Här finns det helt enkelt inte så många andra fritidsmöjligheter. Därför såg vi nationalparken som ett stort hot, säger Kurt. 30

32 Hotad frihet? Fiske i Abiskofjällen, Norrbotten. En ripjägares attiraljer. Det var själva begreppet nationalpark som stack i ögonen på oss. Om det blev en nationalpark så visste vi att vi inte skulle få fiska, jaga eller bryta en enda liten kvist, säger Börje. Sen började de prata om att man kunde modifiera bestämmelserna och restriktionerna för nationalparken. Men då undrade vi varför man var tvungen att kalla det nationalpark över huvud taget, säger Bertil. Naturvårdsverket berättade för oss att man i USA och Kanada hade inrättat nationalparker på ett modernt sätt och att det var det som var tanken i Kiruna också. De visade bilder på flotta besökscentrum byggda av gråsten där man kunde gå omkring i fluga och slips och vara fin. Jag fick till och med åka dit. Länsstyrelsen bjöd. Men det ändrade inte min inställning, säger Kurt. Claes Grundsten är idag, och var redan då, en välrenommerad fjällkännare, mycket uppskattad för sina kunniga och vackra skildringar av fjällens natur. En månad efter besöket i Kiruna ringer jag upp Claes och frågar om den där första träffen med Kurt Edin och hans kamrater i Kirunas stadshus Han beskriver den som ett bevis för det omöjliga informationsuppdrag han hade. Mötet halkade snett direkt. Trots att vi bara var där för att presentera en 31

33 idéskiss och sondera terrängen så upplevde de det hela som en blixt från klar himmel. Den grundläggande kollektiva psykologin var glasklar: vi var myndighetspersoner från Stockholm som kom för att presentera ett färdigt förslag. Vi hade inte en chans! Jag tror att blockeringen som uppstod då omöjliggjorde alla senare försök till dialog. Den sista spiken i nationalparkens kista blev en namninsamling hösten 1988 där över kirunabor (cirka 60 procent av kommunens befolkning) skrev på en lista mot förslaget. Innan jag bryter upp från Kiruna jakt- och fiskevårdsförening frågar jag vilka lärdomar de har dragit av den här historien. Kurt, Björn, Bertil och Börje berättar att de har lärt sig att det går att opponera sig mot nationella intressen och myndigheter. De säger också att myndigheterna har blivit mer noga med att lyssna på vad de har att säga. Som exempel nämner de att naturreservaten som etablerats i Kiruna kommun sedan dess nästan inte alls har påverkat jakten, fisket eller skoteråkningen för föreningens medlemmar. Men turismen då, hade ändå inte en satsning på turism kring den nya nationalparken kunnat skapa nödvändig sysselsättning i Kiruna? Jag såg inte då och jag ser heller inte idag någon som helst potential med turism i kommunen. Exklusiv upplevelseturism kanske kan ge några jobb, men på det stora hela...nej! Turismen ska inte få trycka ut lokalbefolkningen. Vi ska inte bli några lakejer åt turistnäringen, slår Kurt fast. Jag tackar för mig, lämnar Kiruna tätort och kör västerut, mot Abisko och Vadvetjåkka nationalparker. Det finns nämligen en mycket intressant parallell historia att berätta. Samtidigt som Kirunafjällens nationalpark stötte på oöverstigliga hinder, inrättades Torneträsk biosfärområde 1986 Sveriges första och till år 2005 enda biosfärområde utan någon debatt alls. Men till detta återkommer vi senare. Av Sveriges 28 nationalparker ligger 10 i fjällområdet. Dessa är Vadvetjåkka, Abisko, Stora Sjöfallet, Padjelanta, Sarek, Muddus, Pieljekaise, Sånfjället, Tofsingdalen och Fulufjället. Trots att inte Kirunafjällens nationalpark och sedermera inte heller Södra Jämtlandsfjällens nationalpark blev av på grund av lokalt motstånd, så Turismen ska inte få trycka ut lokalbefolkningen. Vi ska inte bli några lakejer åt turistnäringen. utgör fjällparkerna ungefär 90 procent av Sveriges totala nationalparksyta. På liknande sätt förhåller det sig med naturreservaten ungefär 75 procent av landets totala reservatsyta återfinns i de 15 fjällkommunerna. Om man tittar lite närmare på det här så finner man att ungefär 10 procent av Sveriges totala yta är skyddad i form av nationalparker och naturreservat. I fjällområdet utgör de ungefär 25 procent av ytan, och i resten av Sverige sålunda cirka 2 procent. Överrepresentationen av skyddade områden i fjällen är med andra ord påfallande. 32

34 Klas Sandell, FjällMistra/Karlstad universitet, har under många år har studerat vad han kallar reservatsdilemman i de svenska fjällen. Han förklarar den stora ytan skyddade områden i fjällen så här: Det hela har naturligtvis en historisk förklaring. Vid den tid då man började inrätta skyddade områden rådde ideal som handlade om monumentala landskap, vildmark och orörd natur. Det handlar också om synen på samerna. Då fanns tendenser att betrakta samerna som en del av naturen, snarare än som en del av det moderna samhället. En tredje förklaring handlar om de juridiska förhållandena. Statsmakterna hade stor makt över fjällområdet, på ett helt annat sätt än över andra markområden i Sverige. Det har med andra ord varit förhållandevis billigt och enkelt att skydda mark i fjällen. På frågan om vad det finns för skäl att skydda mer fjällnatur, svarar Klas att man måste ta ett steg tillbaka och fråga sig varför man skyddar natur. Det kanske inte finns någon representativitet i naturskyddet. Myndigheterna kanske helt enkelt väljer att skydda det som är skyddsvärt. Då är naturligtvis faktorer som omsorg om naturmiljön, rekreationsmöjligheter och regional utveckling viktiga, men också och det är inte att förglömma så handlar det om folks känsla av vad som är bra att skydda och inte, säger Klas. Han hänvisar till FjällMistras stora brevundersökning (se kapitel 1) som visar att skyddade områden i fjällen är viktiga för att tillfredställa svenskarnas behov av naturupplevelser. I undersökningen svarade ungefär 20 procent att skyddade områden i fjällen har stor betydelse, lika många att de har ganska stor betydelse, och 36 procent att de har viss betydelse. Samma undersökning visade också att 6,5 procent av den vuxna svenska befolkningen besöker en nationalpark i fjällen varje år. Andra viktiga resultat var att över 90 procent av den svenska befolkningen anser att skyddade naturområden ska inrättas främst för att skydda naturen, och att 73 procent samtidigt stödde påståendet att skyddade områden ska utformas så att besök underlättas. Noteras bör dock att nästan 20 procent av alla svarande helt eller delvis tog avstånd från det senare påståendet, vilket visar att det finns en betydande nationell minoritet som sätter naturskyddet i främsta rummet. I stort överensstämde också de nationella attityderna med vad folk i fjällänen och i fjällkommunerna tyckte. Rolf Löfgren, Naturvårdsverket, menar att behovet att skydda mer fjällnatur inte är särskilt stort om man ser till dagens hotbild. Samtidigt tycker han att det skulle behövas en del kompletteringar med nya nationalparker, framför allt genom att vissa naturreservat graderas upp till parker. Då skulle vi kunna få en mer rättvis och representativ bild av var den mest 33 Vid den tid då man började inrätta skyddade områden rådde ideal som handlade om monumentala landskap, vildmark och orörd natur.

35 värdefulla och intressanta naturen finns. Våra fjäll är för övrigt underskattade som turistmål. De är Europas svar på de omtalade nordamerikanska vildmarkerna och borde bli mer kända och utnyttjade som turistmål. Nationalparksutnämning är den bästa kvalitetsstämpeln för detta, säger Rolf och fortsätter: Det är för övrigt inte så konstigt att en så stor del av den skyddade naturen ligger i fjällregionen. Så är det i de flesta utvecklade länder med bergsterräng. Det är bara där som stora områden har kunnat skyddas, och storleken är i sig en värdefaktor. Ett område på tusen hektar i sprickdalslandskapet i Stockholmstrakten inrymmer gott och väl landskapets beståndsdelar, men i fjällen är tusen hektar bara ett fragment. Rolfs tidigare chef, Gunnar Zettersten, hänvisar till att tanken om representativitet finns kvar i nationalparksplanen från Det innebär att Naturvårdsverket har ambitionen att avsätta representativa exempel från olika delar av landet till nationalparker. Indelningen gjordes på naturgeografiska grunder vilket innebär att fjällen har delats upp i flera olika geografiska enheter. Då blir det uppenbart att alla fjälltyper ännu inte är representerade. 34

36 Natur för människor Kikarspaning över Rovdjurstorget i Rapadalen, Norrbotten. Ripkyckling. Vid ett sista försök att blidka den lokala opinionen i Kiruna 1988, gjorde Naturvårdsverkets dåvarande generaldirektör Valfrid Paulsson följande uttalande: Det står ingen ko på isen. Jo, jag sa just så och med det menade jag att det inte var någon brådska med Kirunafjällens nationalpark. Vi hade tid att vänta. Det fanns inget stort överhängande hot mot området. Det fanns inga aktuella exploateringsplaner. Med andra ord fanns det egentligen inga skäl att driva igenom nationalparken mot det lokala motstånd som fanns, säger Valfrid. Mot detta tankesätt opponerade sig Claes Grundsten redan då det begav sig. I Svenska Fjällklubbens årsbok 1988 skriver han att det finns en del lärdomar att dra av det som skett och höll på att ske i Kiruna:...naturvårdsinsatser vinner störst uppslutning när de genomförs som en brandkårsutryckning mot ett akut hot. När kampen glöder mellan identifierbara exploatörer på den ena sidan och naturens försvarare på den andra, ja då växer stödet för naturvården i samhället./.../men när boven inte har något ansikte, när naturvårdsinsatserna motiveras av ett långsiktigt tänkande, ja då verkar åtgärderna obehövliga och abstrakta, även i naturvänners krets. 35

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär RAPPORT 2014:2 Per E Ljung¹, Camilla Sandström², Göran Ericsson¹ & Emma Kvastegård¹ ¹ Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU ² Statsvetenskapliga

Läs mer

Delrapport om jakt och fiske omfattning, betydelse och förvaltning

Delrapport om jakt och fiske omfattning, betydelse och förvaltning FjällMistra-rapport nr. 14 Delrapport om jakt och fiske omfattning, betydelse och förvaltning FjällMistrarapport Rapport nr: 14 ISSN 1652-3822 maj 2005, Umeå, Sweden Författare: Göran Ericsson, SLU Umeå/FjällMistra

Läs mer

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden RAPPORT 2010:2 Göran Ericsson, Camilla Sandström, Jonas Kindberg, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU www.vfm.slu.se Anna Zachrisson,

Läs mer

Attityder till rovdjur och rovdjursförvaltning

Attityder till rovdjur och rovdjursförvaltning Attityder till rovdjur och rovdjursförvaltning RAPPORT 2014:1 Camilla Sandström¹, Göran Ericsson², Sabrina Dressel², Max Eriksson¹ & Emma Kvastegård² ¹ Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Platser för rovdjursturism?

Platser för rovdjursturism? Institutionen för samhällsvetenskap Avdelningen för geografi och turism Marcus Ednarsson Platser för rovdjursturism? Vargar, människor och utveckling i Norra Värmland Karlstad University Studies 2005:16

Läs mer

Så bildas en nationalpark

Så bildas en nationalpark Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjursförvaltning

Om svenskars inställning till rovdjursförvaltning Om svenskars inställning till rovdjursförvaltning RAPPORT :2 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 15 december Innehållsförteckning

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik RAPPORT 2009:1 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 27 november 2009 EN

Läs mer

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Mini-PM Laponiaprocessen just nu Skövde 28-29 september 2006 Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Lapplands världsarv Laponia I år är det exakt 10 år sedan som Unesco, FN:s organ

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Vidsträckta, obebodda områden med få bofasta Totalt ca 1,7 milj ha ovan odlgränsen, varav ca 1,2 på statlig mark (ca

Läs mer

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA INLEDNING Tack vare Allemansrätten kan vi bedriva organiserat friluftsliv. Som förespråkare av friluftslivet vill Friluftsfrämjandet hjälpa till att

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid

Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid Motion från Staffan Widstrand Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid Rovdjursturismen skördar stora framgångar världen över. Det är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid. För

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

POPULÄR KUNSKAP FRÅN FJÄLLMISTRA * NR 16 * SEPTEMBER 2004

POPULÄR KUNSKAP FRÅN FJÄLLMISTRA * NR 16 * SEPTEMBER 2004 FJÄLLFOKUS POPULÄR KUNSKAP FRÅN FJÄLLMISTRA * NR 16 * SEPTEMBER 2004 Förändrad fjällförvaltning? Lokala samhällen och intressen bör få ökat inflytande och ansvar över sina egna naturresurser. Det förväntade

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER I Jämtlandsfjällen är vildmarken lyxigt lättillgänglig. Från våra fjällstationer visar le- derna till generösa vidder, välgörande tystnad och för den som vill prova något nytt

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för Fulufjällets nationalpark; NFS 2002:21 Utkom från trycket den 26 juli 2002 beslutade den 22 maj 2002. Med stöd av

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 4'> 100 km Norrbnt.t.,uu,, lur,

BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 4'> 100 km Norrbnt.t.,uu,, lur, BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 20 4'> 60 BO 100 km,.fr,.., LontmdtarlQt Norrbnt.t.,uu,, lur, Urvalskriterier och intresseaspekter I tabellen som beskriver de olika

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Delrapport om svenskars inställning till rovdjurspolitik och -förvaltning

Delrapport om svenskars inställning till rovdjurspolitik och -förvaltning FjällMistra-rapport nr. 10 Delrapport om svenskars inställning till spolitik och -förvaltning FjällMistrarapport Rapport nr: 10 ISSN 1652-3822 januari 2005, Umeå, Sweden Författare: Göran Ericsson, SLU

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Vem är jag? Namn: Jens Andersson Vem är jag? Namn: Jens Andersson Bakgrund PhD i Ekologi, sekreterare

Läs mer

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser 2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

School of Management and Economics Anders Hytter.

School of Management and Economics Anders Hytter. Jag gör en presentation inför ledningsgruppen. De verkar alla engagerade och alerta, förutom Sven. Sven sitter vid bordsändan och verkar riktigt uttråkad. Han vänder bort sina mörka, dystra ögon och sätter

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet?

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet? 10 11 Det handlar om ljus T. v. Ett ansikte, torrnålsgravyr T. h. Alltså avgjort?, torrnålsgravyr Torrnål. Tonerna och övergångarna längs graderna som färgen ger när plåten pressas mot pappret. Bilderna

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN:

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Umeå/Luleå 2006-05-10 FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Delrapport Arjeplogs kommun 2005/2006 Rapporten avser perioden 12/02-05 till 27/03-06 och omfattar positioner från 40 älgar, varav 2 sköts under

Läs mer

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb Byagruppen Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Bakgrund sid 3 Varför pratar vi så mycket om begreppet

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Paradis i norr Bosse Johansson

Paradis i norr Bosse Johansson Paradis i norr Bosse Johansson Paradis i norr Bosse Johansson Bokförlaget Stigfinnaren, Kalix Copyright: Bosse Johansson Kopiering av denna bok är förbjuden utan författarens tillstånd. Foto: Författaren

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Store Mosse, Jönköpings län

Store Mosse, Jönköpings län Sida 1 av 6 Store Mosse, Jönköpings län Store Mosse ligger på småländska höglandet och är det största svenska myrområdet söder om Lappland. Den väldiga myren breder ut sig över tiotusen hektar och bildar

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Traditionell kunskap

Traditionell kunskap Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Problem med stenplattor

Problem med stenplattor Rolf Hedrén, Eva Taflin & Kerstin Hagland Problem med stenplattor Författarna har under flera år bedrivit ett forskningsprojekt med syfte att ta reda på hur lärare och elever tänker om lektioner kring

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Svenska reserapporten 2014 Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Resultat i korthet * Svenskarna spenderar nästan hela sin semester i Sverige * Semestrandet inom Sverige ökar kraftigare än

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Nyfiken på naturen. Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum

Nyfiken på naturen. Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum Nyfiken på naturen Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum 1 2 5 Varumärket naturum 6 Vår mission 9 Vår vision 10 Verksamhetsidé 12 Övergripande mål 14 Porten till naturen 17 Våra värdeord 24

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Forskning från projektet Den nya fjällupplevelsen

Forskning från projektet Den nya fjällupplevelsen Forskning från projektet Den nya fjällupplevelsen Ammarnäs 4 februari 2015, Temadagar kring hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen Sandra Wall-Reinius, fil dr., ETOUR, Mittuniversitetet sandra.wall-reinius@miun.se.

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Om rovdjur och förvaltningen av dem. så tycker länets jägare med jakthund

Om rovdjur och förvaltningen av dem. så tycker länets jägare med jakthund Om rovdjur och förvaltningen av dem så tycker länets jägare med jakthund Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Pieljekaise nationalpark

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Pieljekaise nationalpark Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Pieljekaise nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande.

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning.

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning. Promemoria 2010-08-23 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen M Jo 1968:A Utredningssekreterare Katarina Schylberg Telefon 08-405 58 16 Mobil 070 304 57 07 Telefax 08-405 36 69 E-post katarina.schylberg@environment.ministry.se

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Minnesanteckningar från arbetsgruppsmöte 2011-04-04 Idre Kulturhus

Minnesanteckningar från arbetsgruppsmöte 2011-04-04 Idre Kulturhus Minnesanteckningar från arbetsgruppsmöte 2011-04-04 Idre Kulturhus Inger Eriksson, länsråd & Stefan Linde, kommunchef i Älvdalen inledde och hälsade välkommen samt uttalade förhoppningar om ett framgångsrikt

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer