Fjällens besöksnäring och framtiden i Swedish Lapland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fjällens besöksnäring och framtiden i Swedish Lapland"

Transkript

1 Fjällens besöksnäring och framtiden i Swedish Lapland En förstudie kring möjligheterna att utveckla besöksnäringen i fjällområdet bortom vägar och järnvägar Göran Wallin, Swedish Lapland Tourism 2014 Padjelantaleden Norrbotten inrymmer de mest exklusiva delarna av vår fjällkedja. Ingestädes i övrigt finna vi sådana höjder, ingestädes sådana skarpa former, ödslighet och vild skönhet Fjällturer i norra Lappland, STF 1954

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Syfte och mål Bakgrund Fakta/nulägesbeskrivning Kommunikationer Det statliga ledsystemet för vandring, skidåkning och skotertrafik Stugor, vindskydd, gästnätter, mm Padjelantaleden West Highland Way Turistorganisationer och andra aktörer TT, Trondheim Turistforening, Harald Eriksen ÖAV Oesterreicherses Alpenverein, Innsbruck, Peter Kapelari Processen Laponia Rennäringen i Sverige Forskning i fjällen Besöksnäring i Sveriges nationalparker Exploateringsanspråk i fjällområdet Projektets genomförande Studieresor/rekogniseringsturer Sammanfattning av intervjuer Resultat och slutsatser Förslag från Swedish lapland tourism på nödvändiga åtgärder för att utveckla besöksnäringen i Swedish Laplands fjällområde Förslaget bygger på förstudiens resultat Förslag metoder för framtida långsiktigt hållbara samverkansformer, samråd/samverkan Förslag - metoder för framtida långsiktigt hållbara samverkansformer, samråd/samverkan Förslag på framtida marknadsföring och målgrupper Bilagor

3 FJÄLLENS BESÖKSNÄRING OCH FRAMTIDEN I SWEDISH LAPLAND - En förstudie kring möjligheterna att utveckla besöksnäringen i fjällområdet bortom vägar och järnvägar som resurs för nya företag och nya arbetstillfällen. 1 INLEDNING Swedish Lapland Tourism är en näringslivsstyrd samverkansplattform och officiell företrädare för besöksnäringen i Norrbottens läns samtliga kommuner samt Skellefteå kommun i Västerbottens län. Swedish Lapland används som destinations- och platsvarumärke i marknadsföringen av Sveriges nordligaste destination som täcker 25% av Sveriges yta. Destinationens unika natur och lokala kulturer har ett högt internationellt attraktionsvärde. Målsättningen är en fördubblad omsättning för besöksnäringen till år För att nå målet måste det göras investeringar som leder till att attraktionskraften ökar och fler gäster väljer att besöka Swedish Lapland. En prioriterad målgrupp är den globala resenären som är resvan och köpstark. Fjällvärlden är ytmässigt en stor del av Swedish Lapland och mycket viktig för besöksnäringen inte minst då det gäller aktiviteter av olika slag. För att fjällområdet ska vara attraktivt för framtidens besöksnäring måste en hel del brister åtgärdas. Fungerande transportlösningar för flyg, tåg, buss, vägars standard, högre kvalitet på leder, stugor och övriga anläggningar är viktigt om besöksnäringen ska kunna utvecklas och anpassas till en godtagbar standard i ett nationellt och internationellt konkurrensperspektiv. Det handlar också om service, tillgänglighet och entreprenörernas möjligheter att utveckla sin affärsverksamhet. Denna förstudie ger en nulägesbeskrivning samt beskriver åtgärderna som behöver göras för att skapa en attraktiv tematisk fjälldestination i Swedish Lapland. Förstudien och ett eventuellt framtida genomförandeprojekt har stöd i "ʺFjällprogram Norrbotten- regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet"ʺ (2006). 3

4 2 SAMMANFATTNING Fjällområdet i Swedish Lapland är idag långt ifrån en exportmogen destination. En exportmogen destination kräver bra service, anläggningar (stugor, leder, etc) som håller bra standard, ett utbud av varor och tjänster med hög kvalitet som är kopplade till destinationen, bra information och bra konmmunikationer. Fjällområdet i Swedish Lapland har dock alla förutsättningar att bli ett internationellt resmål av världsklass. Det är en nationell angelägenhet att fjällen i framtiden är en attraktiv destination. Resultatet av förstudien kan sammanfattas i fem punkter: 1. Samsyn Det finns en samstämmighet hos de intervjuade aktörerna om vad som måste göras för att kunna utveckla fjällområdet till en exportmogen destination. 2. Kommunikationer/resande Logistik kring resande till och från fjällområdet är avgörande för reseanledningen. 3. Investeringsbehov De brister som finns kräver omfattande underhållsinvesteringar och nyinvesteringar för att nå målet om en exportmogren destination. 4. Samverkan Bristen på samverkan och information aktörer emellan är ett stort hinder för utveckling. 5. Roller och ansvar Oklarhet råder om vem/vilka som har det yttersta ansvaret för infrastrukturen. Ett exempel på hur Sveriges nordligaste fjäll har negativ särbehandling är fördelningen av statliga medel för leder. I Sverige finns det ca 550 mil statliga leder i fjällen, 50% av dessa leder finns i Swedish Lapland. Av det statliga ledanslaget går 17,6 % till Swedish Lapland. Detta innebär att de som vandrar bland de nordliga fjällen diskrimineras jämfört med andra delar av fjällkedjan både vad gäller komfort och säkerhet. I slutet av denna rapport finns en detaljerd lista på de mest akuta åtgärder som behöver göras för att fjällen åtminstone ska kunna behålla någon form av attraktion. Besöksnäringen i fjällområdet är mycket viktig för Swedish Lapland både vad gäller lönsamhet för turistföretagen och som profilbärare för regionen. 4

5 2.1 SYFTE OCH MÅL Förstudien har resulterat i ett antal förslag på åtgärder som skulle kunna underlätta och möjliggöra utvecklingen av besöksnäringen i fjällområdet. Förslagen på åtgärder finns sammanställda i slutet av redovisningen. Målet är att antalet besökare ska öka vilket leder till nya arbetstillfällen, hållbara företag, bättre självkänsla och upplevas som en stark resurs för länet. Förstudien har också pekat på hur detta kan ske i samklang med ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturen och med balans till andra traditionella näringar. Samråd och samverkan har under förstudiearbetet skett med berörda aktörer. I rapporten föreslås också hur fortsatt samråd ska kunna etableras och vad som ska göras i ett nästa steg. Ett förslag om hur de föreslagna åtgärderna ska kunna realiseras i ett EU- projekt finns också beskrivet. Förstudien behandlar Swedish Laplands fjällområde och omfattar kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna. 2.2 BAKGRUND Swedish Lapland Tourism har uppdraget att bidra till utvecklingsprocessen för besöksnäringen i Sveriges nordligaste destination, fjällområdets natur och möjligheter till aktiviteter är en mycket viktig del i detta arbete. Destinationsutvecklingsarbetet i fjällen måste ske i samråd med alla aktörer i området. Swedish Lapland Tourism menar att det är möjligt att utveckla och öka antalet besökare i väglöst land utan att det negativt påverkar den storslagna fjällmiljön. Detta kan ske genom ett utvecklat samråd mellan alla områdets aktörer, uppförandekoder för besökare, zonering i känsliga områden och ett väl fungerande informationssystem. Geografiskt behandlar denna förstudie Swedish Laplands fjällområde i väglöst land, ej anläggningar (Skidanläggningar, turiststationer, mm) som kan nås med bil, järnväg etc. Stugor, skid- och skoterleder finns i hela området men är mest utbyggt mellan Abisko - Kebnekaise/Nikkaluokta Vakkotavaare och Saltoluokta till Kvikkjokk. Längs Kungsleden på sträckan Kvikkjokk Jäckvik finns bara en mindre stuga och en privat stugby. 5

6 Padjelantaleden mellan Kvikkjokk och Änonjalme/Vaisaluokta är väl utbyggd med stugor och broar. Ett flertal turistföretag finns i området. STF är en stor aktör som äger och driver ett flertal turiststationer och stugplatser. Trots att området till vissa delar saknar tillfredställande infrastruktur (standard på leder, stugor och vindskydd, mm) är fjällen i Swedish Lapland en välkänd och attraktiv reseanledning. I Swedish Lapland finns många välkända varumärken: Sveriges högsta fjäll Kebnekaise, Sveriges djupaste sjö Hornavan, Kungsleden, Padjelantaleden, världsarvet Laponia, nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet, Abisko, Muddus, Peljekaise och Vadvetjåkka, Standarden på leder, vindskydd och stugor är även en säkerhetsfråga. "ʺFjällprogram Norrbotten- regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet (2006) beskriver hur fjällområdet ska kunna utvecklas ur följande aspekter. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarnas län har tagit fram ett Länsgemensamt Fjällprogram som överlämnades till regeringen den 30 juni 2005 efter att det fastställts av de fyra landshövdingarna i länen. Programmet redovisar övergripande förutsättningar för en hållbar utveckling i fjällområdet i sin helhet och bygger på underlag som arbetats fram i respektive län. I Norrbottens län inriktades arbetet på att initiera en diskussion lokalt, regionalt om förutsättningar och möjligheter för hållbar utveckling, vilka arenor och lokala kanaler mellan olika grupper som måste finnas i fortsättningen för att stärka samsyn, samverkan och samråd för hållbar utveckling. Ambitionen har varit att länets program ska bli ett stöd för framtida arbete med att driva frågor om hållbar utveckling framåt, både lokalt och regionalt. Länsgemensamt Fjällprogram innehåller förslag inom sju olika insatsområden. Förslagen är riktade till regeringen, centrala verk eller är sådana som måste hanteras regionalt och lokalt. I Fjällprogram Norrbotten har de länsgemensamma förslagen kompletterats med ytterligare förslag för Norrbottens län. Insatsområden: 1 Ny modell för samverkan kring fjällfrågor 2 Fjällanpassad resurs- och utvecklingsplanering 3 Ny strategi för förvaltning av statens mark 6

7 4 Infrastruktur och kommunikationer 5 Företagande, entreprenörskap och kompetensutveckling 6 Offentliga regelverk och myndighetsutövning 7 Kunskapsuppbyggnad 3 FAKTA/NULÄGESBESKRIVNING Norrbottens län omfattar 52% av Sveriges fjällvärld och sträckan från Västerbotten till Treriksröset är ca 400 km lång. I länet finns Sveriges högsta fjäll Kebnekaise och landets djupaste sjö Hornavan, ett flertal nationalparker. Ytan av fjällen i Swedish Lapland är ca km² vilket t.ex är halva ytan av Danmark. 3.1 KOMMUNIKATIONER Möjligheterna att resa till och från fjällområdet i Swedish Lapland, är enligt många av de personer som intervjuats under denna förstudie, det största hindret för en utveckling av besöksnäringen. Flyg. Det finns tre flygplatser i aslutning till fjällen, Kiruna, Gällivare och Arvidsjaur. Kiruna har under vinterhalvåret tre dagliga avgångar och tre ankomster från/till Stockholm samt två ankomster och två avgångar till/från luleå via Gällivare. Kiruna har också under vissa tider på året direktflyg tur och retur Köpenhamn. Gällivare har under vintern två dagliga turer till Stockholm via Kramfors i varje riktning. Under sommaren är antalet turer reducerade. Gällivare har också två dagliga turer till Luleå. Arvidsjaur har dagliga avgångar och ankomster till/från Stockholm via Lycksele. Under vinterhanlvåret då biltestverksamheten är som intensivast har Arvidsjaur 3-6 gånger i veckan chartertrafik till Frankfurt/Hahn, Stuttgart och Hannover/München i Tyskland. För närvarande (2014) pågår ett arbete med att etablera ytterligare linjer till Europa. Tåg/buss. Tåg- och busstrafik fungerar inte optimalt till och från Swedish Laplands fjällområde. Lok och vagnar är ofta gamla och omoderna. Förseningar sker frekvent och tidtabellerna är inte anpassade till resnärernas behov. Information i samband med förseningar och förmågan att lösa resenärernas problem med anslutningar är i stort sett 7

8 obefintlig. Idag har Länstrafiken Norrbotten inget uppdrag att bistå besöksnäringen med anpassade tidtabeller etc. 3.2 DET STATLIGA LEDSYSTEMET FÖR VANDRING, SKIDÅKNING OCH SKOTERTRAFIK I Swedish Laplands fjällområde finns 225 mil statliga leder. Totalt i Sveriges fjällområde finns 550 mil leder, Jämtland har 194 mil leder och övriga fjällän 131 mil leder. Länsstyrelsen i Norrbotten har via Fältenheten ansvar för skötsel och underhåll av leder inkluderat även broar. Medel för detta kommer från Naturvårdsverket. Fältenheten erhåller 17,6 % av det totala anslaget för leder i landet trots att man ansvarar för 50 % av ledernas totala längd. Fältenheten ansvarar också för de vindskydd som finns längs vissa av lederna. Skyltning av lederna är mycket bristfällig. Äldre skyltar där texten försvunnit finns kvar tillsammans med nya skyltar i trä. Det finns ett nationellt skyltprogram för nationalparker men det är oklart när dessa skyltarna kommer på plats och om det sker samtidigt i alla parker. Något enhetligt skyltsystem för det statliga ledsystemet finns inte. Det pågår diskussioner om hur leder ska kategoriseras och hur framtida skyltar ska utformas. Längs Padjelantaleden finns åtminstone 6 olika typer av skyltar som blandas huller om buller. Många stugor och vindskydd vare sig de har privata eller statliga ägare är i mycket dåligt skick. Sid 93, Fjällprogrammet 2006 Det upplevs på flera håll att det statliga ledsystemet inte vårdas och sköts på ett sådant sätt att det även i fortsättningen kan vara en tillgång för besöksnäringen och rörligt friluftsliv. De förslag som finns i Naturvårdsverkets Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö angående leder har ett alldeles för långt tidsperspektiv lederna ska enligt detta förslag vara åtgärdade år För att besöksnäringen i fjällområdet ska kunna utvecklas måste ledsystemen vara åtgärdade inom en tvåårsperiod. 8

9 Vindskyddet Stuor Kärpel, leden Katterjåkk Unna Allakas, behöver rustas. Skyltningen är i mycket dåligt skick. Märkning av leder sker i första hand med ledkryss, blå plastskyltar, målade stenar och stenrösen en röra av många olika skyltar. 9

10 Det franska exemplet: Franska ledmarkeringar, stolpar och målat på stenar, samt förklaringar. Avstånd mäts i tid och även höjden över havet finns markerad. GTV står för Grand Traverse Vercours. Vercour är en nationalpark i närheten av Grenoble. 3.3 STUGOR, VINDSKYDD, GÄSTNÄTTER, MM Ett flertal privata turistföretag finns i området. Svenska Turistföreningen STF är en stor aktör som äger och driver ett flertal turiststationer och stugor. Förutom stugor finns även vindskydd som ägs antingen av staten eller STF. Serviceutbudet är begränsat i området. Matservering finns på ett fåtal plaser i väglöst land: Kebnekaise Fjällstation, Låktatjåkka, Tjuonajåkk, Vuonatviken och Bäverholmen. Vid vissa av stugplatserna finns proviantförsäljning. För närvarande finns planer för en restaurang vid Nedre Båtlänningen/Ladtjojaure som kommer att vara färdigställd inom en snar framtid. Nedre Båtlänningen ligger 5 kilometer från Nikkaluokta längs stigen mot Kebnekaise. Antalet gästnätter sommartid på Kungsleden (5 stugplatser Kebnekaise fjällstation ej medräknad) mellan Abisko och Nikkaluokta är ca och vintertid ca Det totala antalet gästnätter i alla fjällstugor vinter och sommar 2012 var Kungsleden mellan Abisko och Nikkaluokta är den i säklass populäraste sträckan sett till antalet gästnätter och därefter kommer sträckan Singi till Vakkotavaare. Stugorna utanför dessa två områden har mycket låg beläggning. Till dessa siffror ska läggas STF,s fjällstationer (Abisko, Kebnekaise och Saltoluokta) som tillsammans för vinter och sommar hade gästnätter. Abisko är störst med gästnätter. För de privata anläggningarna föreligger inga uppgifter. Med dessa siffror som underlag kan det konstateras att de anläggningar som är lätt tillgängliga också har flest besökare. 10

11 Vandringsmönstret i området Abisko Saltoluokta har inte förändrats nämnvärt sedan 80- talet. 3.4 PADJELANTALEDEN Padjelantaleden går genom Sveriges kanske vackraste fjällområde. Leden börjar eller slutar i Ritsem eller Kvikkjokk. Den totala sträckan är ca 150 km men går att dela upp då det går dagliga flyg tur och retur Staloluokta från Ritsem och Kvikkjokk Det finns 13 stugplatser längs Padjelantaleden varav 7 (de som ligger inom världsarvet Laponia) sköts av BLT Badjelánnda turism på uppdrag av Laponiatjuottjudus. Övriga stugor ägs och drivs av STF Svenska Turistföreningen. Det finns två vägval att göra i den norra delen av leden. Det går att börja eller avsluta vandringen i Vájsáluokta eller Änonjálme. Lederna sammanstrålar vid Sállohávrre. 11

12 Padjelantaleden är lättvandrad. Båt går flera gånger dagligen mellan Ritsem, Änonjálmme och Vájsáluokta under högsäsong. Längs leden söderut mot Sulitelma och Pieskejaure finns en STF stuga Sårjåsjaure och en stugplats som tillhör Laponiatjuottjudus - Staddajåkk. Normalt finns stugvärdar i stugorna under juli och augusti samt i vissa fall under påsken. Staten har ägt anläggningarna som ligger inom nationalparkerna men har överlåtit dem till Laponiatjuottjudus (Laponiaförvaltningen) som i sin tur har upphandlat stugvärdsverksamheten vid stugplatserna. Badjelannda Laponia Turism ekonomisk förening har för närvarande uppdraget att sköta stugvärdsverksamheten. Ny upphandling av stugvärdsverksamheten kommer att göras hösten 2014 inför Laponiatjuottjudus ansvarar för underhåll av broar, leder och stugor. Antalet gästnätter har minskat de senaste åren och Staloluokta hade 2013, 794 gästnätter mot 1479, I de övriga stugorna längs leden ligger antalet gästnätter mellan ca 300 till drygt 500, Tack vare att Staloluokta har reguljär flygtrafik från Kvikkjokk och Ritsem under sommaren är antalet gästnätter fler jämfört med övriga stugplatser. Se bilaga för mer information om Padjelantaleden. EVENT AKTIVITETER Det finns ett flertal aktiviteter i fjällområdet som varje åt lockar allt större skaror av människor till fjällen. Några exempel: 12

13 Fjällräven Classic går mellan Nikkaluokta och Abisko längs Kungsleden och genomfördes 2014 för tioende året i rad. Björkliden Arctic Mountain Marathon är en fjällorientering som genomförs i fjällområdet runt Björkliden. 3.5 WEST HIGHLAND WAY West Highland Way börjar eller slutar i samhället Milngavie strax utanför Glasgow och slutar eller börjar i Fort William i the Highlands. Leden går från låglandet genom gränslandet Highland Boundary Fault Zone innan den når det Skottska höglandet. Stora delar av leden går gamla historiska stigar och leder, nedlagda järnvägar, militärvägar och gamla körvägar. West Highland Way har en stor betydelse för den lokala ekonomin i de samhällen som leden passerar. Varje år vandras hela ledsträckan av ca personer och vandrar delar av den. Dessa vandrare genererar ca 35 miljoner SEK till området varje år (2008). Skillnaden mot tex Padjelantaleden och Kungsleden är att West Higland Way passerar samhällen med jämna mellanrum vilket innebär att övernattningar kan ske på lokala hotell, pensionat eller Bed & Breakfasts. Det finns även campingplatser för de som vill tälta. 3.6 TURISTORGANISATIONER OCH ANDRA AKTÖRER STF Svenska Turistföreningen är en medlemsorganisation som bildades 1885 med det övergripande ideella syftet att främja svensk turism och att sprida kännedom om land och folk. STF ideell förening driver i sitt dotterbolag, STF AB, affärsdrivande verksamhet med fjällanläggningar, vandrarhem, hotell och franchiseverksamheten. Den ideella föreningen hade 2013, medlemmar. Runt om i landet finns 84 lokalföreningar (fd kretsar). STF har ca 400 vandrarhem varav 300 är franchisetagare, hotell, fjällstationer och fjällstugor från sydligaste Sverige till Treriksröset. Internationellt samarbetar STF med vandrarhemsorganisationen HI Hostels. Förutom driften av de egna anläggningarna har STF en omfattande franchiseverksamhet. 13

14 STF är uppdelat i två affärsområden Södra Sverige och Norra Sverige. STF omsatte 2013, TKR. STF har tre fjällstationer, Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta och 27 fjällstugor (Ritsem medräknat) i Swedish Laplands fjällområde. Antal stugplatser i hela fjällkedjan är 51. De stugor som är byggda i slutet av talet och början av talet är ofta finansierade med arbetsmarknadsmedel och pengar från fonden för Friluftslivets främjande. Skötsel och kontakt med stugvärdar sker från fjällstationerna. På de flesta stugplatser är det möjligt att köpa mat då de är bemannade av stugvärdar. Öppettider och priser varierar, nedanstående exempel gäller Sälka stugplats 2014: Öppet med stugvärd 14/ / / /9-14 Medlemspriser: 14/2-1/5 305:- /person 13/6-7/7 330:- /person 8/7-31/8 395:- /person 1/9-21/9 330:- /person För icke medlem tillkommer 100:- per natt. På varje stugplats finns ett öppet nödutrymme då stugplatsen inte är bemannad. Antalet gästnätter är störst längs Kungsleden mellan Abisko med avstickaren till Kebnekaise/Nikkaluokta. Övriga sträckor av Kungsleden har färre besökare och stugor i perifiera lägen har få gästnätter. Alesjaure hade 2013, 2626 gästnätter under sommarsäsongen och 1353 under vintersäsongen. Antalet tältande gäster var 470 och 263 dagbesök. Alesjaure hör till de stugplatser som har flest besök av alla. Antalet gästnätter totalt längs Kungsleden har varierat under årens lopp men ligger oftast mellan och personer. Uppskattningsvis är det ca 5000 personer som vandrar leden varje sommar. Antalet besök på fjällstationerna är högt jämfört med stugorna längre in i fjällområdet. Abisko fjällstation hade gästnätter, Kebnekaise och Saltoluokta Abiskos höga siffror förklaras av att stationen ligger vid väg och håller öppet året runt. Mycket av arbetet inom STF görs ideellt av medlemmar, det kan vara eget arbete med att rusta en fjällstuga, arbeta som färdledare, mm. Huvuddelen av STF,s 14

15 föreningsaktiviteter sker i lokalavdelningarna. Lokalavdelningarna genomför ofta aktiviteter riktade till medlemmarna i den egna avdelningen. STF är i motsats till t.ex DNT i Norge och ÖAV i Österike mer centralt organiserat. PRIVATA AKTÖRER/ANLÄGGNINGAR Det finns ett fåtal andra aktörer förutom STF i den del av fjällområdet som är väglöst. Privata anläggningar i väglöst land är: Råstojaure vildmarkscamp, Låktatjåkka fjällstation, Katterjåkk fjällstation, Katterjaurestugan (Sv. Fjällklubben), Tjuonajåkk fiskecamp, Langas Camp Björkudden, Pietsjaure Sijdda, Miekak (fiskecamp mm), Camp Kutjaure, Kutjaure Västända, Mavas stugby, Vuonatviken och Bäverholmens Värdshus & Stugby. 3.7 TT, TRONDHEIM TURISTFORENING, HARALD ERIKSEN DNT (Den Norske Turistförening) är en paraplyorganisation. Varje regional turistorganisation (som t.ex TT) är decentraliserad och sköter sig helt själva, med egen ekonomi och organisation, helt utan inblandning från DNT i Oslo. TT sköter stugor och leder i området runt Trondheim. TT har medlemmar (Trondheim har ca invånare). DNT har 57 medlemsforeninger med tilknyttede lokallag i Norge. Det är stor skillnad mellan södra, mellersta och norra Norge. I norra Norge finns ingen mat att köpa i stugorna även om de är obemannade vilket man kan göra i mellersta och södra Norge (man tar den mat man behöver och fyller i en blankett för betalning eller lägger pengar i en låst låda). I mellersta och södra Norge är vissa hytter bemannade delar vintersäsongen och under sommaren. När hytterna är bemannade serveras mat i restaurang och det finns vin- och ölrättigheter. TT har 14 hytter varav två ligger vid väg. Sex av dem har restaurang, 2 har ingen mat att köpa och 6 stycken där man kan köpa mat och laga själv. När hytter inte är bemannade måste besökare ha nyckel. Nyckel finns att låna eller köpa på olika platser. Hytterna har gästnätter per hytte och säsong. Avsides hytter har få besök jämfört med andra. Lika många gästnätter per år som för 20 år sedan. Korta turer är ofta populärast. Vandringen konkurrerar med mycket annat resande idag. De flesta hytterna är byggda av turistföreningen själv. Det finns olika finansieringsmodeller. 15

16 Sedan 30 år tillbaka finns möjligheten att ansöka om så kallade spillemedel, alltså hos spelbolag om 30% medfinansiering av hyttebyggen. Man använder också dugnad ideellt arbete av medlemmar, timmar som sen kan växlas upp med pengar från spillemiddlen. TT har egna pengar från medlemsavgifter och intäkter från hytterna ( i medlemsavgifter varje år). Företag vill gärna vara med och sponsra TT eftersom turistföreningar i Norge har hög status och det anses vara bra att göra det. Företagen kan då använda sitt namn i TT,s verksamhet och tala om att man är med och finansierar TT,s verksamhet. Det finns också pengar att söka från en privat fond; Olav Thon, men det gäller bara små enkla hytter. Norska staten ger också TT 110:- NOK per medlem varje år ( NOK). Det finns dessutom olika stiftelser, banker, försäkringsbolag och fonder där TT kan söka pengar. TT har 9 anställda. 2 med hyttedrift. 2 med marknadsföring, avtal, samarbetspartner, broschyrer etc. 3 med turinformation, organisering av turer, butik, barngrupper, ungdomsgrupper, veterangrupper och medlemsservice. 2 med administration, lön, etc. TT omsätter 26 miljoner Norska kronor per år. Harald Eriksen menar att det är viktigt med lokal förankring, hade det varit styrt från Oslo hade det inte fungerat lika bra. Den lokala förankringen gör att folk känner att TT är deras egen organisation och att det är därför man har så många medlemmar. Den lokala förankringen är också viktig när företagen går in som sponsorer. De stora föreningarna i landet samverkar bra, de stora möts och resonerar. De stora är en resursbank för de små. Man utbyter info om nya lagar etc. Alla föreningar har inte anställda. Ca 10 av de 57 har anställda. För driften (bla transporter) av stugorna använder man snöskoter, helikopter och ryggsäck. Helikopter är effektivt även om timkostnaden är hög. 16

17 Det är ett fåtal personer, ofta äldre personer, som är aktiva med dugnad. TT arbetar med att få fler att engagera sig. Dessa personer arbetar allt från 1000 timmar till en dag per person. Standarden på hytterna blir bättre och bättre. En hytte från talet duger inte idag. Målsättning är väldigt hög standard. Brandsäkerhet kräver stora investeringar. TT hyr in företag då det ska byggas men försöker göra mycket själva. Varje hytteplats har ofta 4-5 stora och små hytter. I en bemannad hytte kostar det 620:- NOK för helpension inklusive dusch (2013). Enbart en sängplats 290:- NOK för medlem och 390 NOK icke medlem. Priserna avser Idag finns ett gemensamt bokningssystem på bägge sidor av gränsen vid Jämtlandstriangeln. TT sköter också 100 mil sommar- och vinterleder. Allt kring lederna görs med dugnad. Får mycket för pengarna med frivillig personal enbart material. 1-2 personer har ansvar för en viss sträcka av en led. Det är svårt att få personal till hytterna eftersom det är låg arbetslöshet i Norge. Många från Sverige jobbar i hytterna. TT satsar mycket på barn och ungdomar. Alla 8- klassare går en tur under sitt skolår. TT har också en strategi om att vara så och så ofta i media vilket man lyckas med bla NRK. Man har också en tidning som sponsrar TT vilket gör att TT har gratis annonser. TT har också bilagor i tidningen som marknadsför turer och aktiviteter. 3.8 ÖAV OESTERREICHERSES ALPENVEREIN, INNSBRUCK, PETER KAPELARI Oesterreicherses Alpenverein (ÖAV) är ungefär som svenska STF men enbart fokuserade på verksamhet i högt belägna delarna av Alperna. Det finns 195 sektioner eller lokala klubbar som tex Innsbruck. ÖAV har ca medlemmar (2014). Det finns också en sektion i Stor Britannien med ca medlemmar. (DAV (Tyska Alpenverein) har ca medlemmar. Sydtirol, Italien ca medlemmar). OEV har 236 hytter varav 20 med självhushåll som sköts om av sektionerna/klubbarna. Olika tyska Alpenvereins har 182 hytter i Österrike. Totalt finns bäddar i de 17

18 österrikiska hytterna och i de tyska hytterna. De tyska hytterna är färre men större. Antalet gästnätter i dessa hytter är ca (2013). Det finns bra dricksvatten vilket är viktigt för det rörliga friluftslivet. ÖAV arbetar också med olika lösningar för elförsörjning via solpaneler och vindkraftverk. De dieselelverk som finns drivs med bränsle gjort på rapsolja. Sopor sorteras och komprimeras för att underlätta hanteringen. Varje klubb ansvarar för sina hytter och leder. Det finns ett väl etablerat samarbete med i första hand de tyska klubbarna men också med de italienska klubbarna, bla med gemensam prissättning, gemensamma regler och avtal mot de som sköter respektive hytte. Man försöker förlänga säsongen speciellt under hösten men det är ibland svårt då det kan komma snö tidigt. Säsong är från ca 15/2 till början av maj och slutet av maj/början juni till september/oktober. Området är det gamla Tirol som splittrades i och med första världskriget. Finansiering: 30% från medlemsavgifter, 30% gästnätter i hytter och ca 30% från staten Det kostar 52 per år att vara medlem och 39 för familjemedlem. Rabatt finns för de som fyllt 60. Som medlem betalar man halva priset i hytterna för övernattningen och har rabatt i vissa sportaffärer. Det ingår också en försäkring som gäller i hela världen, en försäkring som gäller för tex skidåkning utanför pister och upp till 6000 meters höjd. Totalt finns km markerad led, som sköts mest av frivilliga och man har några få anställda för skötsel och underhåll. Det är svårt att få frivillig personal för längre perioder men lättare för kortare perioder. Det är också svårt att hitta personer med rätt kunskap. Klubbarna upphandlar och har kontrakt med de som sköter mat och service i hytterna. Avgifterna för övernattning går till klubbarna. Entreprenören tar alla intäkter på mat och ev annan service, tex transport. Det är samma avtal i alla hytter. ÖAV hjälper till med kontraktsskrivning och kontakt med myndigheter. Det är också lika föra alla att hytten måste vara öppen under säsong, mm. ÖAV har också kurser och utbildningar i olika ämnen. Hjälper också till vid byggnationer och renoveringar av hytter. I första hand ersätter man gamla hytter inga nybyggnationer. 18

19 Miljöfrågorna är viktiga och man arbetar också på lösningar för dricksvatten och sopor/avlopp vid hytterna eftersom det är lite speciellt i väglöst land. Det finns en handbok för miljöfrågorna. Det finns linbanor för transporter till olika hytter som nu byggs om för att också kunna ta personer. ÖAV sköter den övergripande marknadsföringen och ger ut tidningen Bergauf som är medlemstidning. Man marknadsför också färdiga paket med publika transporter tex vandring längs fredens väg som ligger i den norra delen av Tirol. ÖAV menar att det är viktigt att bygga in transporter i turerna. ÖAV arbetar också med kampanjer mot äldre och en matkampanj. Antalet gästnätter ökar både sommar och vinter - andelen unga ökar också. Detta kan bero på att det är behagligt klimat i bergen under sommaren. Hytterna ligger ofta lätt tillgängliga uppe i dalar inte så långt från byarna. Klubbarna är aktiva när det gäller att marknadsföra hytterna. Klubbarna och ÖAV arrangerar organiserade turer både i Österrike och utomlands. Tyskland står för den största delen av besökarna men Italien utgör också en stor andel av områdets besökare. Ekonomin runt hytterna, vandring och ski- touring är mycket viktig och är större än cityturismen. Utförsåkningen är fortfarande störst. Vintern är den viktigaste säsongen i Österrike men sommaren kommer mer och mer tack vare vandringsturismen. Försäljningen av ski- touring utrustning ökar mer än försäljningen av utförsutrustning. Medlemsantalet för ÖAV ökar. ÖAV har blomman Edelweiss som symbol och organisationen har firat 150 år. I Österrike finns i princip samma regler för Allemansrätt som i Sverige men bara i de högre regionerna, inte i de befolkade dalarna. Marken på hög höjd är mest ägd av staten 3.9 PROCESSEN LAPONIA Världsarvet Laponia har en särställning i delar av det fjällområde som förstudien 19

20 omfattar. Laponiatjuottjudus Laponiaförvaltningen har ett totalansvar för Världsarvet Laponia, målet är bland annat ökad turism med hänsyn till de olika intressen som finns i området. Laponiatjuottjudus är ett nationellt pilotprojekt för lokal förvaltning av ett avgränsat område. Detta sätt att förvalta natur är nytt för Sverige. Laponiatjuottjudus Fakta Laponia med de stora skogarna, väldiga fjällen och de vida myrarna blev 1996 utnämnt till världsarv av FN- organet Unesco. Det är ett kärnområde för samisk kultur och ett av de största sammanhängande naturlandskapen i Europa. Det är också det enda kombinerade natur- och kulturarvet i Norden, och ett av fyra världsarv i världen som representerar urfolks landskap. I det här kvadratkilometer stora området finns en levande samisk kultur och renskötsel. Det som vid första anblicken ser ut att vara ett land så gott som opåverkat av människor, bär spår som sträcker sig tillbaka till istiden. Människor har bott i Laponia i tusentals år och har fört över kunskaper om områdena från generation till generation. Världsarvet är hem för både djur och människor och arbetsplats för de renskötande 20

21 samerna. Det är också ett viktigt område för friluftsliv, forskning och turism och för lokalbefolkningen i Jokkmokk och Gällivare kommuner. Ett världsarv är ett natur- och/eller kulturområde som är av värde för hela mänskligheten. Det är ett arv som ska lämnas över till kommande generationer. Laponia är skapat av de många skyddade områden som har funnits här sedan början av talet. Sarek och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke var två av Europas första nationalparker när de bildades Granne med dem ligger högfjällsområdet Padjelanta/Badjelánnda, och urskogarna och myrlanden i Muddus/Muttos, nationalparker båda två. I Laponia finns också det väldiga naturreservatet Sjávnja och det mindre naturreservatet Stubbá. Världsarvet omfattar också några värdefulla områden som gränsar till nationalparkerna Sarek och Badjelánnda; glaciärlandet i Sulidälbmá, deltalandet Ráhpaäno suorgadahka (Lájtjauredeltat) och Tjuoltavuobme. I Laponia finns sju samebyar; fjällsamebyarna Luokta Mávas, Tuorpon, Jåhkågaska tjiellde, Sirges, Unna tjerusj, Baste cearru och skogssamebyn Gällivare. Skogssamebyarna Sierri och Udtja har också rätt att bedriva renskötsel i vissa områden. Omkring renar finns i området och är grundpelare för den samiska kulturen. Många människor beskriver Laponia som vildmark en av Europas största och sista. För de flesta samer är Laponia landet där förfäderna funnits och verkat under lång tid ett hem. Ett område som inrymmer både möjligheter till försörjning, kultur och egna rötter bakåt i tiden. Ur Laponiaförordningen: 2 Med Laponiatjuottjudus avses i denna förordning en ideell förening som har bildats för förvaltning av världsarvet Laponia och som består av samebyarna Báste cearru, Gällivare, Jåhkågasska tjiellde, Luokta-Mávas, Sierri, Sirges, Tuorpon, Udtja och Unna tjerusj samt Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsverket, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun. 3 Länsstyrelsen i Norrbottens län får i fråga om världsarvet Laponia överlåta till Laponiatjuottjudus att 1. förvalta och sköta de nationalparker och naturreservat som ingår i Laponia enligt den skötselplan och de föreskrifter som gäller för parkerna och reservaten samt enligt den förvaltningsplan som i enlighet med Förenta nationernas samarbetsorgan Unescos riktlinjer har tagits fram för Laponia, 2. utföra rovdjursinventeringar, 3. sprida kunskap och information om de värden som ligger till grund för världsarvsutnämningen samt om de nationalparker och naturreservat som ingår i Laponia, och 4. i enlighet med skötselplanen och förvaltningsplanen a) svara för att de byggnader och anläggningar för det rörliga friluftslivet som finns inom Laponia används på ett sätt som är förenligt med ändamålet med Laponia, b) underhålla och sköta de delar av fjälledsystemet som finns inom Laponia. 21

22 c) underhålla, sköta och utveckla anläggningar och byggnader för det rörliga friluftslivet samt övrig verksamhet inom Laponia. 4 Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får inte överlåtas enligt RENNÄRINGEN I SVERIGE Textavsnittet Rennäringen i Sverige är hämtad från Sametingets hemsida (2014) Renskötseln är en stark samisk näring som i Sverige är förbehållen samerna, enligt Sveriges grundlag. Renskötselrätten bygger på urminnes hävd och är ingenting som samerna "ʺfått"ʺ av staten. All rennäring bygger på det fria naturbetet eftersom renar är vandringsdjur. Samebyar Renskötselrätten kan bara utövas av en same som är medlem i en sameby. En sameby är en ekonomisk och administrativ förening som enligt lag för medlemmarnas gemensamma bästa ska leda renskötseln på ett visst geografiskt område. Det finns 51 samebyar i Sverige. Renskötsel bedrivs på ungefär 52 procent av Sveriges yta. Av dessa är 33 fjällsamebyar, 10 skogssamebyar och 8 koncessionssamebyar där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd. 15 samebyar har sina marker i Swedish Laplands fjällområde. Renskötare och renägare Det finns cirka renägare, varav 85 procent bor i Norrbottens län. Inom en sameby finns flera renskötselföretag. Omkring 2500 personer i Sverige har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Renskötaryrket har blivit ett mansdominerat yrke. Det är oftast en man som arbetar heltid i företaget. Familjemedlemmar hjälper till när arbetet så kräver, till exempel vid renskiljning och kalvmärkning. Stora betesarealer Antalet renar varierar i cykler mellan och i vinterhjord. Rennäringen är beroende av stora betesarealer eftersom renarna rör sig efter årstidsväxlingarna. För vandringarna mellan olika betesmarker utnyttjar renen bestämda vandringsleder. Under vissa tider på året, framför allt i samband med kalvmärkning, höstslakt och flytt till vinterbetesområdena, samlar renskötarna renarna i större hjordar som drivs efter urgamla flyttleder. Det är inte alldeles enkelt att ändra en flyttled eftersom renarna är lättskrämda vanedjur. 22

23 Störningar Renar är känsliga för störningar från andra markanvändare och rovdjur. Det gäller särskilt på våren när kalvarna föds. Andra tillfällen är när renarna samlas och drivs i hjordar till rengärden för kalvmärkning eller skiljning. Vid flytt till och från vinterbetesmarkerna kan flyttlederna innehålla svåra passager som t ex älvar, vägar eller järnvägar. Vid vila och bete under flyttningar måste renarna få vara ostörda. Om renarna skräms av rovdjur, hundar eller människor kan hjorden splittras och flera dagars arbete för renskötarna vara spolierade. I vissa områden ligger betesmarkerna långt ifrån varandra och flyttlederna är avskurna av exempelvis bilvägar och järnvägar. Då måste renarna fraktas med lastbil. Traditionsbärare Renskötseln av idag är främst inriktad på köttproduktion. Tämjda renar används ofta i turismen eller för "ʺrenrace"ʺ. Renskötseln spelar fortfarande stor roll i den samiska kulturen. Den är en traditionsbärare med stort symbolvärde. Att vara renskötare är ett hårt yrke, men det är också en livsstil. Som renskötare är man en bärare och förmedlare av den samiska renskötselkulturen. Storslagen Fjällmiljö Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att ta fram ett förslag till en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som ska bidra till att miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö nås. Resultatet redovisades i maj Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet: "ʺFjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."ʺ Sammanfattning av Naturvårdsverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö: För att bemöta de trender som finns och stärka arbetet med att nå miljökvalitetsmålet föreslår Naturvårdsverket etappmål med tillhörande åtgärder för tre centrala områden: anspråk på fjällområdet, förutsättningar för ett betespräglat fjällandskap samt terrängkörning. Vi har även identifierat ett antal andra viktiga områden där det krävs särskilda insatser, men som inte bedöms kräva etappmål. För att bidra till att lösa problemen med olika intressens anspråk på mark och vatten och bristande planering föreslås följande etappmål: Senast år 2018 har olika intressens behov och anspråk på mark och vatten i fjällområdet kartlagts och förslag tagits fram på hur dessa behov och anspråk kan 23

24 vägas samman. För att upprätthålla det betespräglade, storslagna landskapet och därigenom bidra till den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden föreslås följande etappmål: År 2020 finns förutsättningar för ett hållbart renbete i fjällområdet. För att minska den negativa påverkan som terrängkörningen ger med skador på mark och vegetation samt buller och annan störning på djur och människor, föreslås följande etappmål: År 2020 har terrängkörningen på barmark och snö anpassats så att bullerstörning samt mark- och vegetationsskador förebyggts genom tystare fordon och kanalisering. Utöver de tre förslagen till etappmål föreslås ytterligare insatser för att nå miljökvalitetsmålet. Det handlar om insatser för områden med särskilda betesbehov, för särskilt värdefull natur, för kulturmiljövärden samt för bättre ledsystem. Dessa insatser kommer att bidra till förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald, förbättrade upplevelsevärden för människor och förbättrad kunskap om fjällområdets natur- och kulturmiljövärden. Samtidigt bidrar insatserna till att minska intressekonflikter samt brister i regelverk, regelefterlevnad och planering. Dessutom föreslår vi att Sametinget bör bli en myndighet med ansvar i miljömålssystemet. Sammantaget innebär våra förslag en uppskattad kostnad på cirka 210 miljoner kronor fram till år Det är viktigt att beslut om strategin fattas snart så att genomförandearbetet kan komma igång. Vi bedömer att vissa förslag kan genomföras redan år 2015, men att tyngdpunkten i genomförandet ligger från år 2016 och framåt då tillräckliga resurser har tillförts relevanta anslag i statens budget FORSKNING I FJÄLLEN Naturvårdsverket har också avsatt medel för forskning kring fjällområdet. Forskningssatsningen vill uppmuntra ett helhetsperspektiv på fjällandskapet och bygger på nära samverkan mellan berörda fjällaktörer. Forskningen stödjer miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Syftet med forskningssatsningen är att skapa fördjupad förståelse för fjällvärldens konflikter och möjligheter och att med respekt för olika perspektiv främja en hållbar utveckling. Satsningen präglas av en strävan att koppla samman ekologisk, ekonomisk och social/kulturell hållbarhet och uppmuntrar ett helhetsperspektiv på det levande fjällandskapet. 24

25 Naturvårdsverket har, för perioden , låtit de utvalda forskningsprojekten dela på 26 miljoner kronor. Stora delar av fjällen är skyddade för att natur och kulturvärden ska bevaras, men fortfarande finns det viktiga områden som saknar skydd mot framtida exploateringar. Värdefulla miljöer och möjligheten till ett rikt friluftsliv riskerar att försämras av fler vindkraftsanläggningar och ökad prospektering och brytning av värdefulla mineraler. Dessutom används allt fler snöskotrar i fjällänen och de påverkar miljökvaliteten främst genom oönskat buller. Fortsatt renskötsel liksom annan djurhållning behövs för att bevara ett vidsträckt och betespräglat fjällandskap som erbjuder livsmiljöer för många arter. Samtidigt måste rennäringens behov av stora sammanhängande betesområden balanseras mot behovet av anläggningar för bland annat friluftsliv, naturturism, vindkraft och mineralbrytning. Ökande turism, fler terrängfordon och ökande intresse för exploatering och nyttjande av fjällen riskerar att försvåra för renskötseln, och därmed även den positiva påverkan betet har för den biologiska mångfalden. En annan konflikt gäller storleken på rovdjursstammarna som påverkar renskötseln på flera sätt. Olika intressen som vill använda fjällen behöver öka sin samverkan för att de känsliga miljöerna ska kunna utvecklas och nyttjas på ett hållbart sätt. Ny forskning behövs dessutom för att motverka bristen på kunskap om vad fjällen och dess ekosystem tål. Hit hör hur fjällens naturvärden kommer att påverkas av den pågående klimatförändringen. Kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och det samiska kulturarvet behöver också öka. Naturvårdsverket, Storslagen Fjällmiljö Snöskoter/helikopter Körning med skoter är tillåten på väl snötäckt och tjälad mark, om det inte finns risk för skador på mark och vegetation. Skotertrafiken är reglerad eller förbjuden i stora delar av fjällen. Skoterkörning ska alltid ske med stor hänsyn till djur, natur och friluftsliv. Länsstyrelsen i Norrbottens län Snöskoterkörning är reglerat (skotertrafik är förbjuden, tjänstetrafik tillåten under speciella förutsättningar) i stora delar av fjällområdet. I vissa av fjällens regleringsområden finns dock vissa skoterleder som enda tillåtna färdvägar för snöskoter. I vissa områden är snöskotertrafiken mycket omfattande. Det finns tre olika slag av regleringsområden för skotertrafik; A, B och C- områden. 25

26 Inom A- områden finns inga allmänna skoterleder och skotertrafiken är mycket starkt begränsad. Inom B- områden finns ett fåtal allmänna leder som får användas. Inom C- områden kan det finnas flera allmänna skoterleder. Kebnekaise snöskoterregleringsområde Ett omfattande system av vandrings- och skoterleder, fjällstugor och andra fjällanläggningar skapar goda förutsättningar för friluftsliv. Friluftslivet har fortsatt god tillgång till bullerfria miljöer. I vissa områden och under vissa perioder kan det dock förekomma störande buller från flyg eller skotertrafik. Inom minst 90 procent av nationalparksarealen är bullret från flyg försumbart. Tillfälliga förbud för snöskotertrafik kan införas vid behov. Under våren då renarna har sin kalvning införs ofta tillfälliga förbud. 26

27 Snöskotertrafik i fjällen är delvis en kontroversiell fråga. Många skidåkare vill färdas i en natur som är fri från buller vare sig bullret kommer från snöskotrar eller helikoptrar. Snöskotertrafiken är naturligtvis en vinterfråga och helikoptertrafiken en helårsfråga. Heliskiing är också en aktivitet som ibland ifrågasätts. En stor del av trafiken med snöskoter och helikopter är nyttotafik (STF, länsstyrelsen, rennäringen, polis, turistföretag, m.fl). Infrastrukturen i fjällen skulle aldrig kunna upprätthållas utan snöskotrar och helikoptrar. Tack vare dessa transportmöjligheter finns det bland annat stugplatser, stugvärdar, gasol, ved, sophämtning och butiker i väglöst land. Snöskotrar och helikoptrar är också viktiga för fjällsäkerheten. Konflikten om rätten att köra snöskoter handlar ofta om lokalbefolkningens möjligheter att under ett korta perioder (lördag- söndag), jaga, fiska och i övrigt vistas i sitt närområde. Detta står ibland i konflik med människor som reser långväga ifrån för att uppleva den orörda fjällnaturen. Vilken av dessa kategorier fjällbesökare har tolkningsföreträde? Knappast någon av dem, det måsta handla om ömsesidig förståelse och respekt för olika behov och önskemål. Befolkningen i fjällkommunerna känner sig ofta dikterade av Stockholm. Dock bör en översyn av framtidens snöskotertrafik göras samt en revidering av regleringsområdena. Nya områden måste kanske regleras och nya leder dras i vissa förbudsområden. Kontrollen av otillåten snöskotertrafik i förbudsområden måste förbättras då den idag är i det närmaste obefintlig BESÖKSNÄRING I SVERIGES NATIONALPARKER Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna se över äldre föreskrifter för nationalparker. Målet är i första hand att ta bort onödiga begränsningar för friluftsliv och naturturism. Naturvårdsverkets bedömning är att syftet med nationalparkerna inte påverkas negativt av förslagen. Det innebär att de naturvärden som finns inte kommer att påverkas negativt. I arbetet med översynen har man utgått från att det inte spelar någon roll om en verksamhet är kommersiell eller inte. Storleken och karaktären på en verksamhet kan 27

28 ha betydelse för risken för skador inte om arrangören tar betalt för arrangemanget eller inte. Naturvårdsverket och länsstyrelserna har bedömt att vissa typer av organiserad verksamhet kan skada nationalparkens värden, därför föreslår man antingen samrådsplikt eller tillståndsplikt. Men eftersom förutsättningarna i nationalparkerna är så olika så ser förslagen olika ut för de olika nationalparkerna. Till exempel kan ett arrangemang i en nationalpark kräva tillstånd, men inte i en annan. Det ger länsstyrelsen en möjlighet att i varje enskilt fall bedöma om verksamheten kan påverka syftet med parken negativt och i så fall förbjuda eller reglera verksamheten på lämpligt sätt. I samband med översynen har Naturvårdsverket även passat på att se över andra delar av bestämmelserna. Översynen omfattar 16 nationalparker och genomförs i samråd med berörda länsstyrelser. Länsstyrelserna har haft samråd med berörda organisationer och andra närmast berörda. Därefter har Naturvårdsverket jämfört förslagen för de olika nationalparkerna och i samråd med länsstyrelserna tagit bort skillnader som inte kan motiveras utifrån förutsättningarna i varje enskild nationalpark. De nya reglerna beräknas vara klara under EXPLOATERINGSANSPRÅK I FJÄLLOMRÅDET De senaste årens ökande tryck på exploatering av fjällen och närliggande områden har drastiskt förändrat villkoren för renskötseln och besöksnäringen. Alla typer av exploatering måste vägas samman till en enhet och inte behandlas var för sig. Sverige behöver en samordnad fjällplanering. Besöksnäringen måste ha en gemensam företrädare som kan tillvarata dess intressen mot myndigheter och andra aktörer. Swedish Lapland Tourism måste vara en naturlig remissinstans i alla processer som rör exploatering och alltid komma in i ett tidigt skede. I Norrbotten bedrivs en omfattande prospekteringsverksamhet av ett antal svenska och internationella gruvföretag. För att bedriva prospekteringsarbete kan det krävas tillstånd enligt flera olika lagar och förordningar förutom minerallagen (ML) även bland 28

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för nationalparkerna/ suoddjimpárkajda Muddus/Muttos, Padjelanta/ Badjelánnda, Sarek och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke;

Läs mer

Varför har Svenska Turistföreningen detta erbjudande?

Varför har Svenska Turistföreningen detta erbjudande? STFs Fjälluffa är en satsning vi gör för att göra det möjligt för dig och fler att upptäcka fjällen på ett roligt, lärorikt och spännande sätt. Fjälluffa riktar sig mot unga mellan 18-25 år som inte har

Läs mer

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA INLEDNING Tack vare Allemansrätten kan vi bedriva organiserat friluftsliv. Som förespråkare av friluftslivet vill Friluftsfrämjandet hjälpa till att

Läs mer

Leder för snöskoter Finns även privata leder, motoriserat friluftsliv. Trång på leder, betalningsplikt.

Leder för snöskoter Finns även privata leder, motoriserat friluftsliv. Trång på leder, betalningsplikt. Tankesmedja för friluftsliv 2014 anteckningar från workshop 10 april LEDER I FJÄLLEN HUR SER STATUS OCH UTVECKLING UT? Arrangör: Naturvårdsveket (NV) Ansvarig: Jenny Lindman, NV Moderator: Per-Olof Wikberg

Läs mer

Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014

Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014 Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014 Svensk lagstiftning som rör snöskotertrafik m m Terrängkörningslagen Terrängkörningsförordningen Miljöbalken Förordning om samråd (12 kap 6 miljöbalken)

Läs mer

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder

Läs mer

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Vidsträckta, obebodda områden med få bofasta Totalt ca 1,7 milj ha ovan odlgränsen, varav ca 1,2 på statlig mark (ca

Läs mer

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Mini-PM Laponiaprocessen just nu Skövde 28-29 september 2006 Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Lapplands världsarv Laponia I år är det exakt 10 år sedan som Unesco, FN:s organ

Läs mer

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk.

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 11 februari 2013. Bakgrund Styrgruppen

Läs mer

Köra snöskoter i Jämtlands län

Köra snöskoter i Jämtlands län Köra snöskoter i Jämtlands län Foto: mostphotos.se 010-225 30 00 www.lansstyrelsen.se/jamtland Värdefull och känslig natur Snöskotern ger dig möjlighet att enkelt ta dig ut till fiskesjöar och andra utflyktsmål

Läs mer

Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014

Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014 Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014 Vägar ut friluftslivets fysiska, rättsliga och känslomässiga förutsättningar. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-23 1 Johanna

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN 1 DETALJPLAN KAPPRUET SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN Detaljplan för del av MESSLINGEN 3:134 KAPPRUET MESSLINGEN HÄRJEDALENS KOMMUN JÄMTLANDS LÄN Planer och bestämmelser Föreslagna

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Vilda djur och snöskotertrafik

Vilda djur och snöskotertrafik Vilda djur och snöskotertrafik Tips och råd hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt för det vilda djurlivet. MÅNGA MÄNNISKOR söker sig till naturen för avkoppling och rekreation. Snöskotern

Läs mer

Så bildas en nationalpark

Så bildas en nationalpark Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN

Läs mer

Sveriges bästa vandringsleder

Sveriges bästa vandringsleder Reslust Sveriges bästa vandringsleder 4 höjdare och 7 vandringsleder att uppleva! Vandring är en folkrörelse som aldrig stannar. Det är ett perfekt sätt att upptäcka Sverige. Söndag guidar till Sveriges

Läs mer

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Systemtänkande för kvalitetssäkring. Vi har ett antal BESÖKSMÅL i området och dessa kan föranleda Vandringsturism. Vandringen går på LEDEN och den som

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

M1052 Enskild motion. av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M)

M1052 Enskild motion. av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:142 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) Friluftslivsfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Samebyarna och Arjeplogs kommun

Samebyarna och Arjeplogs kommun Samebyarna och Arjeplogs kommun 2016-11-09 Agenda Välkomna Remiss renskötselkonventionen Minoritetssamordnartjänsten Rutiner skoterförbud - Skoterfrågan Aktuellt från samebyarna Aktuellt från kommunen

Läs mer

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ PÅ VEMS VILLKOR? VILHELMINA 17 18 NOVEMBER 2015 Välkommen till den tredje årliga konferensen i forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö. Tio forskningsprojekt

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS Stadgar för föreningen Laponiatjuottjudus (Laponiaförvaltningen) med säte i Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk. Stadgarna antagna av parterna vid konstituerande möte den 22

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Fiska i Norrbottens fjällvatten. Välkommen till Norrbottensfjällen! Fiska i Gällivare. Gällivarekortet. I många vatten

Fiska i Norrbottens fjällvatten. Välkommen till Norrbottensfjällen! Fiska i Gällivare. Gällivarekortet. I många vatten Gällivarekortet 2014 Välkommen till Norrbottensfjällen! Med sina 55 000 km² är fjällområdet (området ovan odlingsgränsen) i Norrbottens län ett enormt landområde. Det kan jämföras med en yta som omfattar

Läs mer

Terrängkörningsförordning (1978:594)

Terrängkörningsförordning (1978:594) Start Dokument & lagar Terrängkörningsförordning (1978:594) Terrängkörningsförordning (1978:594) Svensk författningssamling 1978:594 t.o.m. SFS 2014:1237 SFS nr: 1978:594 Departement/myndighet: Miljö-

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

VÄLKOMMEN ATT BLI FRANCHISETAGARE I STF

VÄLKOMMEN ATT BLI FRANCHISETAGARE I STF VÄLKOMMEN ATT BLI FRANCHISETAGARE I STF ETT FRAMGÅNGSRIKT KONCEPT VI TROR PÅ LÅNGSIKTIGHET Franchising bygger på ett långsiktigt samarbete mellan ägarmässigt oberoende parter. Franchising innebär att enskilda

Läs mer

KARTLÄGGNING AV LÅNGFÄRDSLEDER UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

KARTLÄGGNING AV LÅNGFÄRDSLEDER UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-12-07 1 RESULTAT AV ENKÄT & SLUTSATSER OCH FRÅGOR MEN FÖRST, VAD MENAR VI EGENTLIGEN MED LÅNGFÄRDSLED?

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18)

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18) 11 (18) C. Föreskrifter med stöd av miljöbalken 7 kap. 30 om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet. Utöver vad som gäller i lagar, förordningar och lokala föreskrifter, föreligger förbud enligt

Läs mer

FRILUFTSFRÄMJANDET OCH FJÄLLEN

FRILUFTSFRÄMJANDET OCH FJÄLLEN FRILUFTSFRÄMJANDET OCH FJÄLLEN HÅLLBAR UTVECKLING I FJÄLLEN TURISMENS MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR 2015.01.28 FRILUFTSFRÄMJANDET OCH VÅR FJÄLLVERKSAMHET EN IDEELL FÖRENING SOM FRÄMJAR FRILUFTSLIVET 1. Bedriver

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige)

EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige) EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige) JUNI 2016 STRATEGI Generella mål Bevara den naturliga miljön Förbättra förvaltningen

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

FJÄLLRÄVEN CLASSIC VIKTIG INFORMATION

FJÄLLRÄVEN CLASSIC VIKTIG INFORMATION FJÄLLRÄVEN CLASSIC VIKTIG INFORMATION I anmälningsavgiften ingår: Busstransport från Kiruna flygplats och Kiruna järnvägsstation till Högalidsskolan som är samlingspunkt för Fjällräven Classic. Detta gäller

Läs mer

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Marknadsbeskrivningar Några av de faktorer vi tittar på vid val av marknader är gästnattsvolymer, tillväxtpotential, dygnsutlägg samt marknadens kännedom om

Läs mer

Terrängkörningsförordning (1978:594)

Terrängkörningsförordning (1978:594) Skatter m.m./vägtrafikförfattningar m.m. 1 Körning på barmark 1 [9021] När ärenden eller åtgärder inte kan utföras på något annat lämpligt sätt får trots 1 [9001] första stycket 1 terrängkörningslagen

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Samrådsredogörelse gällande ÅVS Kiruna-Riksgränsen, plattformar och passager

Samrådsredogörelse gällande ÅVS Kiruna-Riksgränsen, plattformar och passager Bilaga 11 Samrådsredogörelse gällande ÅVS Kiruna-Riksgränsen, plattformar och passager Vid en dubbelspårsutbyggnad måste Trafikverket ta hänsyn till en mängd olika faktorer som TSD (Europeiska byggregler

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

skärgårdsstiftelsens pärlor

skärgårdsstiftelsens pärlor skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 Adrenalin. Äventyr. Frihet. Natur. Utmaning. Syre. Härproducerat. Upplevelse. Njutning. Puls. Upplevelse. Nöje.

Läs mer

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR 2 November 2015 Ulrika Karlsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-06 1 Innehåll Hållbart organiserat friluftsliv och naturturism vad

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Lathund för riksstämmoombuden

Lathund för riksstämmoombuden Lathund för riksstämmoombuden STFs föreningsidé Svenska Turistföreningen är en medlemsorganisation med det övergripande ideella syftet att främja svensk turism och att sprida kännedom om land och folk

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Ett museum kan idag drivas i vilken organisationsform som helst. Som enskild firma, ideell förening och stiftelse - vilka är de

Läs mer

Skärgårdstrafik

Skärgårdstrafik Kommunstyrelsen 2011 12 05 262 608 Arbets och personalutskottet 2011 11 14 225 483 Dnr 11.641 83 deckf11 Skärgårdstrafik 2012 2014 Ärendebeskrivning Styrande dokument för Luleå skärgård I strategin för

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Vanliga frågor och svar Reglerområde

Vanliga frågor och svar Reglerområde Vanliga frågor och svar Reglerområde Fråga Svar Under arbetet med att definiera utvecklingsområden inom destinationen så har det via gästenkäter och intervjuer framkommit att standard på många av våra

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Paradis i norr Bosse Johansson

Paradis i norr Bosse Johansson Paradis i norr Bosse Johansson Paradis i norr Bosse Johansson Bokförlaget Stigfinnaren, Kalix Copyright: Bosse Johansson Kopiering av denna bok är förbjuden utan författarens tillstånd. Foto: Författaren

Läs mer

Fyra måsten när du besöker Gällivare. Besök gruvan Gällivare/Malmberget Gällivare Museum besök Myggmuséet

Fyra måsten när du besöker Gällivare. Besök gruvan Gällivare/Malmberget Gällivare Museum besök Myggmuséet Turistguide Gällivare Fyra måsten när du besöker Gällivare Besök gruvan Gällivare/Malmberget Gällivare Museum besök Myggmuséet Paddla i Laponia världsarvet Fiska drömöringen 01 Kommunfakta Antal invånare

Läs mer

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun LIS- område Killinge, markerat i rött YTTRANDE 1 (3) Datum 2016-03-23 Diarienummer 407-1819-16 Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 4'> 100 km Norrbnt.t.,uu,, lur,

BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 4'> 100 km Norrbnt.t.,uu,, lur, BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 20 4'> 60 BO 100 km,.fr,.., LontmdtarlQt Norrbnt.t.,uu,, lur, Urvalskriterier och intresseaspekter I tabellen som beskriver de olika

Läs mer

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83 1(5) Anders Byström 2017-02-03 Regional Utveckling RUN/687/2016 Förvaltningschef 063 14 66 00 Anders.byström@regionjh.se YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83 Sammanfattande synpunkter

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

LAPONIA WORLD HERITAGE PHOTO ADVENTURE

LAPONIA WORLD HERITAGE PHOTO ADVENTURE L u n d s h a g s p r e s e n t e r a r LAPONIA WORLD HERITAGE PHOTO ADVENTURE Laponia, 21-25 september 2016 Upptäck Laponia, Europas sista vildmark och UNESCOS världsarv. Lundhags och Serkan Günes, en

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn )

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn ) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Stockholm den 17 augusti, 2010 Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ PÅ VEMS VILLKOR? VILHELMINA 17 18 NOVEMBER 2015 Välkommen till den tredje årliga konferensen i forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö. Tio forskningsprojekt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för Fulufjällets nationalpark; NFS 2002:21 Utkom från trycket den 26 juli 2002 beslutade den 22 maj 2002. Med stöd av

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER 7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER Svinöra sommaren 2003 Foto: Eva Nyström Vision Piteå skall erbjuda ett bra företagsklimat för små och stora turistentreprenörer. Verksamheter knutna till

Läs mer

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Vem är jag? Namn: Jens Andersson Vem är jag? Namn: Jens Andersson Bakgrund PhD i Ekologi, sekreterare

Läs mer

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning Biegga Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk 5 oktober 2010 Projektbeskrivning ANSÖKAN ANBL.. 2010-10-06 2(5) Innehåll 1.0 Inledning.2 2.0 Mål för projektet 4 3.0 Genomförande 4 3.1 Tidplan 4 4.0 Organisation...5

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... 3 Case Kirunafjällen... 4 Besöksnäringens betydelse för Kirunafjällen...

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB 1 (3) Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, inför ansökan om förlängd nätkoncession för 150 kv kraftledningar mellan Porjus

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Beslut om bidrag till samebyarna för genomförande av markförstärkningsåtgärder 2015 (1 bilaga)

Beslut om bidrag till samebyarna för genomförande av markförstärkningsåtgärder 2015 (1 bilaga) Arkivbeteckning 1(5) Enligt sändlista om bidrag till samebyarna för genomförande av markförstärkningsåtgärder 2015 (1 bilaga) gällande terrängkörningsplaner Länsstyrelsen beslutar att lämna bidrag till

Läs mer