Den 5 november 2014 INTRODUKTION. Syftet. Målgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den 5 november 2014 INTRODUKTION. Syftet. Målgrupp"

Transkript

1 1(12) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Den 5 november 2014 INTRODUKTION Foto: P-O Wikberg Workshopen är en del av arbetet med översynen av det statliga ledsystemet i fjällen. Nyligen publicerades en nulägesbeskrivning av ledsystemet och dess resursbehov och nu handlar det om att forma framtidens ledsystem i fjällen. Syftet Syftet med workshopen är att ta ett avstamp inför nästa steg, vilket är att forma framtidens ledsystem. Vi vill under dagen ta till oss kunskap och erfarenhet som finns hos er som verkar i fjällen. Resultatet från workshopen utgör underlag för Naturvårdsverkets, länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus vidare arbete. För att nå syftet diskuterar vi följande ämnen under workshopen: Hur kan ledsystemets omfattning och innehåll kan anpassas till dagens friluftsliv? Hur ska vi prioritera om resurserna förblir oförändrade (scenario 1) samt vad ska prioriteras om resurserna ökar (scenario 2)? Hur kan samverkan ske med andra aktörer för att exempelvis öka finansieringen, växla upp insatser och skapa synergieffekter? Nulägesbeskrivningen är ett viktigt underlag för workshopen, och vi hoppas att ni har hunnit läst igenom den innan. Workshopen bygger på aktivitet och inspel från er som deltagare. Målgrupp Målgrupp för workshopen är aktörer i fjällen som använder leder; turistorganisationer, ideella organisationer, kommuner, samebyar, länsstyrelser, fjäll säkerhetskommittéer, myndigheter m fl. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(12) Intervjuer Genom tre olika intervjuer fick vi höra lite mer om ungdomars syn på fjällen (genom STF:s projekt Get real), Naturvårdsvekets nulägesbeskrivning samt en besökarundersökning som gjorts längs de statliga lederna i sommar. 1) STF har genomfört ett spännande projekt för att hitta reseupplevelser för unga vuxna i den svenska fjällvärlden. (Niklas Pärnerstedt, STF) Berätta om projektet Niklas: Get Real utmanar de etablerade verksamheter som finns i väglöst land idag. Tanken är att direkt från ungdomar på plats få vägledning för att förändra information, utveckla aktiviteter, leder, stugor och aktörer. Get Real söker svaret på hur fjällområden kan dukas för att attrahera en ung generation. I projektet låter vi ungdomar (17-25 år) på plats under sin fjällvandring, samt efter sin fjällvandring delge oss sina synpunkter och idéer om hur det kan skapas bättre reseanledningar för att få fler unga vuxna till sommarfjällen i framtiden. Idag ser vi att det saknas ett målgruppstänk i väglöst land och att utbudet ser likadant ut i alla fjällområden. De statliga lederna (ca 550 mil) går oftast kortaste vägen mellan övernattningsställen och fjällstugorna har inte förändrats särskilt mycket sen 60-talet. Vi upplever också att skyltning och markering är statisk och att rastskydden ligger där de alltid legat. Allt detta vill vi genom Get Real utmana och låta ungdomar peka på alternativa lösningar och informera oss om nya sätt att tänka för att få fler ungdomar till sommarfjället. Undersökningen har följande frågeställningar. För det första, hur upplever dagens ungdomar fjällaktörers produkter och tjänster i fjällen sommartid? Hur ska fjällområden, sommartid dukas för att attrahera en ung generation? Och, hur ska fjällaktörers produkter och tjänster i sommarfjällen se ut i framtiden? För att få reda på detta lät vi 300 försökspersoner i åldern år under sommaren 2014 genomföra fjällvandringar på totalt 1521 dagar i väglöst land. Ungdomarna kom från olika delar av landet, vandrade i 5-6 dagar med olika startdatum. Vandringarna gick mellan STFs fjällanläggningar i Lappland- och Jämtlandsfjällen. Projektet kallades Get Real Summer Vad tycker ungdomarna om leder och ledsystemet? Niklas: Ungdomarna anser att leder, broar och spänger generellt är i gott skick, dock brister sommarledsmarkering och skyltning. Man efterfrågar tydligare och tätare skyltning och avståndsmarkeringar till naturliga etappmål, man vill veta hur långt man har kvar. Ungdomar efterfrågar därtill mer spännande sträckningar och vill att det vid någon dagsetapp under en vandring skall finnas ett mer högalpint alternativ. Man vill alltså kunna välja sträckning beroende på väder och erfarenhet. Vidare efterfrågas markerade stickleder till närliggande toppar. Man vill utmed vandringsleden mötas av skyltar som pekar mot toppar och upplyser om namn, höjd, avstånd och beräknad tid fram och tillbaka, t ex Storkläppen 1 340möh, 5 km, 2 timmar fram och åter. Utmed leden uppskattas rastskydden och man vill gärna se fler sådana. En annan typ av skydd efterfrågas också där det bara finns tak för att laga mat och byta om under när det regnar. Till detta vill man även ha informationstavlor som uppmärksammar fjälltoppars namn, vattenfall och andra sevärdheter. Man efterfrågar skyltar som beskriver naturen, djurlivet och det fjällområde de besöker eller passerar.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(12) Topp tre anledningar till att resa till fjällen? Niklas: 1) De vill uppleva äventyret! att resa till fjällen är förknippat med äventyr för ungdomar år. 2) Ungdomar gillar utmaningar och de tycker att åka till fjällen och att fjällvandra är en spännande utmaning. 3) De vill ha det enkelt till fjällen, men svårt i fjällen. De vill "klara sig själva", ta sig från A till B och ta del av friheten i väglöst land och se det storslagna och fina med fjällen. En fjällvandring ger detta, dock är det dyrt, krångligt och svårt idag att resa till sommarfjällen enligt ungdomarna. När kan man läsa mer och vad kommer rapporten innehålla? Niklas: Rapporten släpps inom två veckor och är en analys och sammanställning av en deltagande ungdomsundersökning under pågående sommarsäsong för STF Den talar om vad ungdomar år idag efterfrågar ute på fjället och vad de anser är problemet för ungdomar idag när det handlar om att resa till sommarfjällen och fjällvandra. Rapporten ger svar på frågeställningarna, Hur upplever dagens ungdomar fjällaktörers produkter och tjänster i fjällen sommartid? Hur ska fjällområden, sommartid dukas för att attrahera en ung generation? Hur ska fjällaktörers produkter och tjänster se ut i framtiden? 2) Naturvårdsverkets, länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus har gjort en nulägesbeskrivning av vilket skick det statliga ledsystemet i fjällen har. (Erik Hellberg) Vilka resultat kom ni fram till? Erik: I nulägesbeskrivningen har vi kommit fram till det måste till resurser om vi ska ha kvar ledsystemet i nuvarande omfattning. Det finns ett upprustningsbehov av statliga ledsystemet som motsvarar ca 100 miljoner kr. Att vidare förvalta detta upprustande ledsystem kostar ca 25 miljoner kr/år. Hur mycket pengar går till lederna idag? Erik: De totala årliga kostnaderna för att förvalta det statliga ledsystemet har de senaste åren legat på ca 18-19,5 miljoner kr. Naturvårdsverket ger ca 15 miljoner kr i riktade bidrag till lederna varje år, sedan kan länen och Laponia göra omfördelningar från det så kallade schablonbidraget för skötseln av skyddade områden. Sedan kan Naturvårdsverket även lämna bidrag till länsstyrelserna för särskilt kostsamma åtgärder eller finansierat investeringar på Naturvårdsverkets fastigheter. Exempel på sådana insatser är upprustning av broar, uppbyggnad av nya broar eller grusning längs ledsträckor med stort slitage. I genomsnitt har kostnaderna för de riktade insatserna för statliga leder legat på ca 1-1,5 mkr årligen. Varför gjorde ni nulägesbeskrivningen? Erik: Helt enkelt för att få en bra uppfattning om skicket på lederna och behov av resurser för upprustning och underhåll av ledsystem i nuvarande omfattning. Detta är mycket viktigt för att kunna ta ett avstamp inför framtiden och för att kunna tydligt peka på behovet av resurser till vår uppdragsgivare. Mycket har hänt sedan Naturvårdsverket fick ansvaret för ledsystemet på 70-talet, både avseende hur mycket pengar det finns att sköta ledsystemet och hur friluftlivet i fjällen ser ut. Nulägesbeskrivningen är en del av en pågående översyn av ledsystemet och görs för att möta ett förändrat friluftliv och för att hantera resurserna på ett bra sätt.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(12) Vad menar Naturvårdsverket med förändrat friluftliv? Erik: Vi ser en förändring i hur lederna nyttjas för vandring och skidåkning med dels fler som efterfrågar kortare turer och att koncentrationen av besökare till vissa områden blivit påtaglig. Aktiviteter som mountainbike, terränglöpning, skärmflygning, toppturåkning, hundspann med flera har tillkommit eller ökat sedan 70-talet när vi fick uppdraget att håla det statliga ledsystemet. För skoteråkningen ser vi att en mycket stor ökning har skett. Detta påverkar förvaltningen av lederna, inklusive dess kostnader för underhåll. Sedan är lederna idag inte bara viktiga för friluftlivet och folkhälsan utan även den framväxande näringsgrenen naturturismen, och näringslivutvecklingen i områdena kring lederna. 3) Under sommaren och hösten har Naturvårdsverkets tillsammans med länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus genomfört en enkätundersökning längs de statliga fjällederna. (Jenny Lindman) Berätta om undersökningen Jenny: I sommar har Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus genomfört en enkätundersökning längs lederna där vi bland annat frågat besökarna hur de besökare leden (hur många nätter, hur de övernattar, aktiviteter) varför de har valt att besöka just den leden de vandrade om de har upplevt störningar längs leden hur de upplever ledens sträckning, ledens skick och vägvisning Dels så placerades enkäten ut vid ett antal ställen längs leden från norr till söder och dels så fanns även möjligheten för besökaren att svara på dessa frågor via en enkät som STF delar ut till besökare på deras boendeanläggningar. Enkäten gavs ut på svenska, engelska och tyska. Vad säger besökarna? Jenny: Alla svar har tyvärr inte registerarts i databasen än varför inga resultat egentligen kan ges idag men jag har tjuvtittat lite bland de svar vi fått in hittills (vilket är 1100 av ca 1500 svar). Och här har jag endast tittat på medelvärden av alla svar, vilket kan vara intressant för vissa frågor men för de flesta frågor är det de lokala upplevelserna vi vill åt för att kunna förbättra ledsystemet ur besökarperspektiv. Och dessa lokala upplevelser kommer vi att analysera närmare när alla svaren har registrerats i databasen. Besökarna fick bland annat svara på frågan om varför de har du valt att besöka leden genom att gradera ett antal alternativ på en 5-gradig skala. Om man ser på vad besökarna har angett som mycket viktigt har följande alternativ fått höga poäng: Intressant natur, uppleva tysthet, bra boendemöjligheter, bra kommunikationer till/från start, välmarkerad led och bra vatten (dricka, fiske). De alternativ som fick lägre poäng var alternativen: Bra möjlighet till aktivitet/er (ex. cykling, jakt) samt intressant kultur (ex. fornlämningar, samisk kultur). Besökarna fick även svara på hur de upplever störning i samband med sin vistelse längs leden genom att gradera ett antal alternativ på en 5-gradig skala (där 5 är hög grad och 1 är inte alls ). Och om man ser på hur många av besökarna som har upplevt någon form av störning av lederna (alltså att de har angett svarsalternativen 2,3,4 eller 5) ser vi att ca 40 % av besökarna har upplevt någon form av störning av slitage längs lederna, 18 % av vandrarna upplever störning från (andra) vandrare och 16 % upplever störning från buller.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(12) Hur ser de på ledsträckningen? Jenny: Majoriteten av besökarna har svarat att de leder som finns motsvarar ens behov. Men samtidigt så har många kryssat för att de önskar fler rundturer och familjeanpassade leder, kortare leder. Vill du skicka med något till diskussionerna idag utifrån era resultat? Jenny: En intressant sak är att majoriteten av besökarna som svarat på enkäten upplever att själva leden och dess vägvisning är i bra skick. Något som var lite oväntat med tanke på nulägesbeskrivningens resultat kring skick och upprustningsbehov. Både broar och rastskydd fick generellt sett höga betyg. Skicket på spängerna, ledmarkeringarna och vägvisningen fick också generellt sett höga betyg men att här finns större spridning på svaren vilket kan tolkas att utvecklingspotential finns, något som även kunde skönjas i kommenarsfältet (många förslag på bättre skyltning, km-anvisningar, fler rastskydd, problem med nedskräpning). Sedan är det så att dessa problem kan upplevas väldigt olika lokalt, och som jag sa innan så kommer de lokala skillnaderna och upplevelserna att analyseras närmare efter alla svaren har registerats i databasen. Uppdraget Innan vi gick in på diskussionspunkterna för dagen påmindes om ramarna för Naturvårdsverkets uppdrag eftersom dessa utgör en viktig avgränsning. Därmed utgör de även ramarna för diskussionspunkterna för dagen. Ramarna för uppdraget: Enligt regeringsbeslutet från 1976 ska Naturvårdverket ansvara för planering och samordning av leder i fjällen. Lederna i det statliga ledsystemet består av vandring- och skidleder av huvudsakligen turistiskt intresse och av sådan längd att de kräver övernattning längs leden (långfärdsleder). Broar spänger, raststugor, roddbåtar och båthus samt viss räddningsmaterial ingår. Fjällstationer, övernattningsstugor och anordningar som kräver driftpersonal ingår inte. Närleder/lokalleder ingår heller inte. Med leder menas i detta sammanhang sommar-, vinter-, och skoterleder. De skoterleder som ingår är främst de som sammanfaller med vinterleder och ibland även sommarleder. Samtidigt står det i uppdraget att ledsystemet inte ska ses som något statiskt (till sin utformning eller omfattning) utan möjligheter ska finnas att vid behov justera ledsystemets omfattning, vilket även måste anpassas till tillgängliga resurser. Så se ramarna som huvudsakliga förhållningspunkter. Finns det synpunkter som ligger långt utanför dessa ramar så är de varmt välkomna men vi önskar att fokus inte landar på dessa under denna dag. Men vi tar som sagt tacksamt emot dessa (noterar dem, parkerar dem och tar med oss dem för senare diskussion).

6 NATURVÅRDSVERKET 6(12) DISKUSSIONSPUNKTERNA FÖR DAGEN Diskussionspunkt 1: Hur kan ledsystemets omfattning och innehåll anpassas till dagens friluftliv? Alla 6 grupper diskuterade först frågan inom varje grupp. Sedan fick varje grupp välja ut 3 förslag som alla grupper redovisade i ett gemensamt PICK-diagram (se nedan). RESULTAT Övrigt: Oerfarna besökare, okunskap. Hjälpa besökarna genom naturvägledning. Information förväntningar. Tydliggöra skillnaden mellan allmän skoterled och annan. Handikapp, tillgänglighet. Differentiering av leder baserad på aktiviteter (cykling, vandring, ridning etc.).

7 NATURVÅRDSVERKET 7(12) Kanalisera för olika slags behov: turister/näringar/friluftlivets behov/naturhänsyn. Separera aktiviteter som krockar. Satsa där flest besökare finns. Inventering av pågående näringsverksamhet Styra upp skoterkörningen skoterförbud fri skoteråkning. Se över dragning av regleringsområden som är i kommunens regi. Justera/placera leder efter terrängens förutsättningar och efter upplevelser för att undvika slitage. Enhetligt system besökaren bryr sig inte om det är statligt eller privat. Helheten viktig inga avbrott, enhetlig (även över sjöar och privat mark). Långa sammanhängande leder/transitleder ; viktigt utan avbrott som sjöar mm. FKT (Fastes Known Trace). Idrotturism, snabbturism. etc. Ökad vinterturism, skidalpinism, skoteråkning. Viktigt att rusta även sommarleder på ett bra sätt. Ska kunna finnas omärkta leder men som har en bra beskrivning på en app tex. Kanalisering av skoteråkare, vi ser en ökning av friåkning - varför inte skapa lekområden för skoter, för att kanalisera bort dem från lederna? Sladdning av skoterleder. Ledkort för skoterkort bidrar till enhetlig information oavsett huvudman för led. Ledpeng för underhåll. Materialval, tryckvirke? Bygga hållbara leder och viktigt att planera för underhåll. Oförändrat; prio på vissa områden, vissa leder som används mycket. Samverkansråd med berörda aktörer inom ex kommunen eller länsstyrelsen. Diskussionspunkt 2 Hur ska vi prioritera om resurserna blir oförändrade (scenario 1) och vad ska vi prioritera om resurserna ökar (scenario 2)? Frågan diskuterades gruppvis (i 6 nya grupper). Två från varje grupp valdes sedan ut som talare som diskuterade och lyfte det gruppen pratade om i så kallade reflekterande team. Dessa reflekterande team fungerar så att 1:a talaren i alla grupper först satte sig vid ett bord och diskutera frågan i helgrupp. Efter ett tag byttes så att 2:a talaren i alla grupper istället satte sig vid bordet för att i helgrupp tömma ut frågan ytterligare en gång i syfte att komma lite längre. RESULTAT 1:a reflekterande teamet: Det prioriteringar vi kom fram till under förra diskussionspunkten ska ligga till grund för denna, alltså: se över ledsystemet omfattning genom en klassificering/kategorisering av leder. Differentierade och kvalitetssäkrade leder viktigt oavsett vilket scenario vi hamnar i. Men vad är lägsta nivån/klassificeringen? Och för vilka leder? Hur väljer vi leder? Vilka leder ska bort? Vi ska inte ha för bråttom att lägga ner leder. Frågan är också om lederna blir nyttjade för att de är välmarkerade - vad är hönan och vad är ägget? Kan man acceptera att en led är osäker/inte har samma nivå på ledmarkering, rastskydd etc. som idag? Fjällsäkerheten och ansvaret? Otroligt viktigt med tydlig och korrekt information så att besökaren vet vad som förväntas. Varför inte satsa på leder i närområden? Så att näringen kan dra nytta av dessa och kan vara med? Kanske införa en turistskatt? Varför inte ett betalsystem för dessa leder? Ja! Nej,

8 NATURVÅRDSVERKET 8(12) infrastrukturen ska staten stå för. Men det ena utesluter inte det andra. Näringen måste också ta sitt ansvar. Vi får inte ha för defensiv inställning till ledernas utveckling när hela Europa satsar på friluftsliv och vandring för att locka turister. Naturvårdsverket saknar vision att våga satsa satsningar kan ge så mycket mindre kostnader för samhället i slutändan (med tanke på hälsoeffekter, sjukvård etc.). Vi måste jobba med att förbättra informationen kring och längs lederna. Det är jätteviktigt att se över vägvisning, skyltning och information (utifrån ledens karaktär så att besökaren vet vad som förväntas av hen). Finns stora brister här idag. Gemensam standard för information och skyltar viktigt. Viktigt att prioritering sker genom samverkan mellan alla aktörer. 2:a reflekterande teamet: Visionerna viktigt! Angående att ta bort leder från ledsystemet ta inte bort för mycket och för fort. Vet vi tillräckligt idag om vilka som ska bort? Samtidigt kostar det mycket att ta tillbaka leder. Vi måste våga prioritera bort. Inte helt fel heller att skapa friområden eller vildmarksområden som kan erbjuda vildmark Angående graderingen/klassificeringen - vet vi tillräckligt idag för att göra denna gradering/klassificering? Kanske behöver satsa mer på att undersöka först? Bättre att ha ett fåtal men helt säkra leder. Vi pratar mycket om säkerhet vi har enorm övertro att vi ska bygga bort riskerna. Men se till Norge de har inte alls samma tänk och uppenbarligen inte alls enorma problem med riskerna. Vi måste satsa mer på åtgärder som gör att besökaren tar ett större ansvar (exempelvis mer med information). Tänk på att sommarleder kräver lite mindre underhåll än vinerleder (ofta naturligt markerade terrängen och gulmålningen inte så stor insats jämfört med vinterleder). Enhetlig information viktig för skyltning och vägvisning! Men även information om hur man beter sig på fjället. Någon slags uppförandekod bör tas fram eller fjällvett. Allemansrättens Code of conduct en bra satsning som enormt många har skrivit under. Varför inte göra lika här på fjäll? Det är också viktigt att vi inte förbygger oss hur bygger man så att man över tiden får en vettig underhållskostand? Varför inte ta större hjälp av ex turistskatt (CUR-TAX)? Varför inte testa på en kommun? Det är inte bra om enbart turisten ska behöva betala Näringen behöver ta ansvar. Dock verkar detta inte ha märkts i ex Finland där man har testat detta system. Varför inte satsa mer på liknande projekt som STF? Det finns stor betalningsvilja hos privata aktörer! Vilken är den grundläggande infrastrukturservice som staten ska tillhandahålla egentligen?

9 NATURVÅRDSVERKET 9(12) Vi får inte glömma teknikutvecklingen här finns stora förbättringsmöjligheter kan vi bara samordna oss mer kanske vi kan hitta många smarta lösningar som gör att kostnaderna minskar till stor del. Viktigt med möjlighet till upphandling. Det är inget alternativ att förvalta oss ur en knepig situation (alltså att tänka i två alternativ). Vi måste enas om hur vi ska ta oss ur denna situation helt enkelt. Övrig diskussionspunkt 2 Gradering av leder viktigt med prioriteringsgrunderna. Viktigt med säkerhetsaspekterna (hellre få men säkra och viktigare med säkra vinterleder, på sommaren kan det finnas mer variation). Graderingen bör inkludera exempelvis svårighetsgrad, användning av x antal besökare och för att styra/kanalisera besökare på mål/upplevelsevärden eller utifrån aktiviteter. Märkning av leder ska göras med antal km samt tid. Öka antalet besökare som mål för lederna? Visionen? Alla leder ska vara fjällsäkra, miniminivån. Information även viktig längs leden (inte bara i början). Ta hänsyn till rennäringsområden. Räkna besökarna basera lederna på vad som verkligen efterfrågas. Jobbar ffa med prioriterade leder. Prioritera vinterleder. Satsa på närområden kanske kan näringen bidra? Diskussion 3 - Hur kan samverkan ske med andra aktörer för att öka finansiering/växla upp insatser och skapa synergieffekter? Frågan diskuterades i gruppvis (ytterligare 6 nya gruppkonstellationer), där varje grupp slutligen valde ut 3 förslag som sedan redovisades i helgrupp genom att förslagen placerades en i cirkeln. Förslag som är viktigast/är av högsta prioritet placeras i mitten av cirkeln. RESULTAT Cirkel 1 Reklamplatser, annonser. EU-medel. Staten står för ett grundsystem av leder. Skapa kändisleder för att dra in pengar, exempelvis Kungens led, Zlatans led, Angelina Jolies led Lokala samrådsgrupper inte bara om leder utan ska inkludera aktörer från andra områden med olika kompetens. Naturvårdsverket skapar/initierar namn på alla typer av leder (klass 1-4). Sedan kan man börja göra upphandlingar på vad som ska göras. Ger möjlighet till upphandling. Gör man en upphandling kan man sedan börja sammarbeta med skoterklubbar, kommuner etc.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(12) Naturvårdsverket och länsstyrelserna tar fram grundsystem för ledsystemet med ledmanual för hur skyltning, förvaltning och att skapa leder ska se ut. Utifrån detta kan sedan andra aktörer komplettera med specialleder (kanotleder, cykelleder) beroende på efterfrågan. Kommuner och lokala grupper måste dock vara duktiga på att identifiera väl grundande målgrupper, så att man satsar rätt från början Cirkel 2 Vision; förutsättning för näringslivet, rennäringen, utvecklingen Samverkan för att säkerställa hela leden. Crowdfunding satsa på att privatpersoner får vara med och finansiera projekt. Annonser på kartor. Sponsring: Polarisleden, vattenfalleden. Finansiering genom exemplet STF Kungsleden. Finansieringsmöjligheter via tex LONA, EU-medel, olika projekt etc. Upphandlingar kan ske hos skoterklubbar, företag, företagarföreningar, Cirkel 3 Samverkan (Naturvårdsverket är huvudman och står för en lägsta nivå, växla upp lokalt och regionalt). Näringsliv och kommun står för russinen som skoterleder, cykelleder, kanotleder, ridleder, Koppla ihop nationell, regional och lokal infrastruktur. Identifiera målgrupperna regionalt och lokalt och satsa på leder utifrån detta. Pilgrimsleder (skötsel och markering) och får ta betalt av gästerna. Växla upp med arbetskraft: volontärarbete i nationalparkerna/lågkostandssemester (besökaren får bo gratis om hen målar tre timmar). Välgörenhetsarrangemang. Välgörenhetsarrangemang som exempelvis Crowdfunding (gräsrotsfinansiering där man vänder sig till ett stort antal finansiärer) när det finns nog mycket pengar bygger vi bron. Bra leder mindre skador i alla led. Tex friskvårdsaspekter, fjällräddningsaspekter. pengar tillbaka. Gemensam standard, skyltning och information. Cirkel 4 Avgifter. Turistskatt, inträdesavgifter, ledavgifter? Vad tar vi betalt för och för vem och när? Berör värderingsgrunder, behöver debatteras och frågan behöver tid. Därför hamnar den långt ut. Inträdesavgifter i Nationalpark vad betalar vi för. Föreståndaren. Turistskatt EU medel (Horizon 2020) Sambebyn bygdemedel tillsammans Regionala utvecklingspengar? Vid sidan av (svåra att placera/blev över) Näringsdepartementet och miljödepartementet bör dela på ansvaret för detta. Vem ansvarar för slitaget på marken där leden går? Dra nytta av andra existerande projekt. Ex Laponia. Kortsiktigt skapa/bestäm en grundläggande service. Långsiktigt: vision och innehåll. Koppla ihop alla leder enhetligt. Varumärkesperspektivet Systematisera och formalisera enhetlighet samt få ner priserna.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(12) Strukturerat sätt att samverka mellan staten (NV och tillväxtverket) och turistaktörer (med tydlighet om vad som statens ansvar). Samverkan med samebyarna vid exempelvis upprustning av broar etc. Samarbetsoch betalningviljan finns. Sälj exempelvis Ammarnäspasset där man får x% rabatt på olika produkter. Delar av intäkterna går till subventionerat projekt ex transport. PARKERADE FRÅGOR Preparering av skoterleder. Tydliga ansvarsgränser; Staten Länsstyrelsen. Kommun Privata. Justera uppdraget mot Vad säger renskötseln? Varför är de inte här? Problem med friåkning av skoter. Att få samebyarna positiva till lederna är viktigt, annars större motstånd. Tillsynen enormt viktigt! AVSLUT Tycker du att NV har fått ett tydligt underlag att jobba vidare med? (Alla räcker upp handen och ger ett betyg genom att visa upp mellan 1-5 fingrar, där 5=instämmer helt, 1=instämmer inte alls). Generellt sett många 4:or och 5:or, men spridda skurar av lägre betyg fanns också. Vad behövs ytterligare? Naturvårdsverket är facilitator för en omfattande verksamhet i och med statliga ledsystemet. I detta sammanhang är det oerhört viktigt att bygga infrastruktur för näringslivsutvecklingen, folkhälsan och tillväxten. Naturvårdsverket har fått ett bra verktyg att jobba vidare med. Nu är det intressant och viktigt att hitta en prioriteringsordning. Nu måste det bli verkstad! Visionen viktigt Sverige är ett fantastiskt vandringsland! Det blir mycket tankar och visisoner i sådana här sammanhang, men tyvärr ofta lite verkstad till följd och risk finns för att verkstaden är långt borta även i detta fall. Tidsperspektivet!? Gästundersökning/besöksundersökning vad tycker gästen? Framtidganalys profession. Naturvårdsverket behöver mer inspel. Låta näringen komma med fler synpunkter! Uppmuntra och initiera. Egenreflektion hur kan jag ta med detta till min egen organisation?

12 NATURVÅRDSVERKET 12(12) Hur går vi vidare?(ingela Hiltula och Erik Hellberg) Detta var vårt första möte i den nya fasen i översynen som handlar om hur vi ska forma och förvalta framtidens ledsystem. Vi tycker att detta var en mycket intressant dag och vill tacka alla er som deltog. Resultatet av detta möte hjälper oss att bygga en plan framöver och vi ser er som viktiga aktörer i denna plan. Exempelvis har vi nu sett att många anser att det är av stor vikt att vi jobbar med kategorisering av lederna, vi har haft det uppe för diskussion tidigare men nu ser att det är angeläget att fördjupa oss ännu mer i detta. Vi börjar redan i morgon bitti med att jobba vidare med hur vi ska ta oss an utformningen av ledsystemet genom ett arbetsmöte med länen och Laponiatjuottjudus. Vi har även snappat upp att vision är viktigt! Naturvårdverket har dock ett uppdrag att förhålla oss till men inom uppdraget kan visionen förtydligas. Vad vill vi egentligen och vad är vårt uppdrag? Vi kanske måste formulera ett uppdrag och en vision kring lederna som är anpassat till 2000-talets förutsättningar genom dialog departementet/departementen? Sedan ser vi att det finns många viktigta förslag om hur vi bör satsa framöver och mycket handlar självklart om vilken budget som ges framöver. Men i och med nulägesbeskrivningen har vi ett bra underlag så att vi kan göra verkstad rätt så snabbt i alla fall. Stort tack för er medverkan!

turism fakta Turismen i Fulufjällets nationalpark Forskning om Peter Fredman Lisa Hörnsten

turism fakta Turismen i Fulufjällets nationalpark Forskning om Peter Fredman Lisa Hörnsten fakta turism AKTUELL FORSKNING VID ETOUR Lisa Hörnsten Lisa Hörnsten är programledare för området Natur- och kulturturism på ETOUR och doktor i skogshushållning. Lisas egen forskning fokuserar på naturturism,

Läs mer

DAGAR PÅ FJÄLLET Get Real ger vägledning för framtida planering.

DAGAR PÅ FJÄLLET Get Real ger vägledning för framtida planering. 1521 DAGAR PÅ FJÄLLET Get Real ger vägledning för framtida planering. 1 TACK SÅ MYCKET Svenska Turistföreningen riktar ett stort tack till Ingemund Hägg som genom ett generöst bidrag gjort projektet Get

Läs mer

Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25

Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 1 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Bakgrund Snöskoterturismen

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Stefan Henriksson Tel: 010-698 13 40 stefan.henriksson @naturvardsverket.se REMISS 2014-01-27 Ärendenr: NV-04878-13 Se sändlista Remiss av förslag till ändrade

Läs mer

Finansiering av skoterleder

Finansiering av skoterleder Finansiering av skoterleder R 2010:24 Kartläggning av befintliga finansieringssystem i Sverige Anna Grundén, Turismforskningsinstitutet ETOUR RAPPORTSERIEN Omslagsfoto: Peter Fredman Sammanfattning Skoteråkning

Läs mer

Sveriges bästa vandringsleder

Sveriges bästa vandringsleder Reslust Sveriges bästa vandringsleder 4 höjdare och 7 vandringsleder att uppleva! Vandring är en folkrörelse som aldrig stannar. Det är ett perfekt sätt att upptäcka Sverige. Söndag guidar till Sveriges

Läs mer

Åre Vandring. Ärendenummer: 2009-4514 Kundnummer Z6404

Åre Vandring. Ärendenummer: 2009-4514 Kundnummer Z6404 Ärendenummer: 2009-4514 Kundnummer Z6404 Åre Vandring Ärendenummer: 2009-4514 Kundnummer Z6404 Sammanfattning Projektet Årevandring genomfördes under 2009-2011 där den absoluta huvuddelen av arbete skedde

Läs mer

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER I Jämtlandsfjällen är vildmarken lyxigt lättillgänglig. Från våra fjällstationer visar le- derna till generösa vidder, välgörande tystnad och för den som vill prova något nytt

Läs mer

Nya målgrupper Åtgärder för att nå nya målgrupper, för integration

Nya målgrupper Åtgärder för att nå nya målgrupper, för integration 2016 Tjänster Utvecklare Skåneleden Projektledare Skåneleden Skåneleden marknadsföring/webb ca 50 % Skåneleden koordinator 75 % på Studentmedarbetare Nya målgrupper Åtgärder för att nå nya målgrupper,

Läs mer

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet.

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet. INFORMATION TILL MARKÄGARE UTMED KULLALEDEN. Hej alla markägare Vandringsleden runt hela Kullahalvön (Kullaleden) är nu inne i genomförandefasen. Vi i projektgruppen vill därför informera er om vad som

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

Nyttjanderättshavaren skall hålla aktuella kartor över den av nyttjanderätten omfattande marken.

Nyttjanderättshavaren skall hålla aktuella kartor över den av nyttjanderätten omfattande marken. NYTTJANDERÄTTSAVTAL Gällande upplåtelse av mark för leder Avtalsparter: Fastighetsägare: Fastighet: Namn: Adress: Postnummer, Ort: Kontonummer: 1 Överenskommelse Ovan angivna markägare,(nedan kallad markägare

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Undersökning bland besökare i södra Jämtlandsfjällen sommaren 2013

Undersökning bland besökare i södra Jämtlandsfjällen sommaren 2013 Undersökning bland besökare i södra Jämtlandsfjällen sommaren 2013 Sandra Wall-Reinius, Fredrik Olausson, Rosemarie Ankre, Annika Dahlberg, Maria Lexhagen, Christine Lundberg, Klas Sandell och Bosse Bodén

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer):

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer): Ansökan Starthjälpen 1. Namn på projektet: Skoterpatrullutbildning 2010 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Mårten Suorra Adress: Offerdalsvägen 8 Postadress: 835 80 KROKOM Telefon: 0640-163

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Syftet var att stärka Bergslagsleden som en än mer attraktiv vandringsled men också tydliggöra kopplingen till regional naturturism.

Syftet var att stärka Bergslagsleden som en än mer attraktiv vandringsled men också tydliggöra kopplingen till regional naturturism. Slutrapport Stödmottagare Regionförbundet Örebro Projektnamn Bäst i klassen Projektperiod 1 september 2013 till 30 september 2014 Dnr 13-201 Projektets syfte (se beslut): Syftet var att stärka Bergslagsleden

Läs mer

Råtjärn. Liftgatan Råtjärnsvägen. Toppstugevägen

Råtjärn. Liftgatan Råtjärnsvägen. Toppstugevägen Råtjärn Liftgatan Råtjärnsvägen Toppstugevägen 19 natursköna tomter till salu i grönklitt TOMT CA M 2 AREAL UTGÅNGSPRIS 1 1320 300 OOO KR 2 1160 400 OOO KR 3 1480 400 OOO KR 4 1150 650 OOO KR 5 1370 650

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

Fjällens besöksnäring och framtiden i Swedish Lapland

Fjällens besöksnäring och framtiden i Swedish Lapland Fjällens besöksnäring och framtiden i Swedish Lapland En förstudie kring möjligheterna att utveckla besöksnäringen i fjällområdet bortom vägar och järnvägar Göran Wallin, Swedish Lapland Tourism 2014 Padjelantaleden

Läs mer

Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2013

Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2013 1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2014-02-20 Ärendenr: NV-00170-14 Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Batterifonden och nya kadmiumbatterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

SNÖSKOTER FÖRR OCH NU ENGAGEMANG UTVECKLING MILJÖ TURISM EKONOMI TRENDER FRAMTID

SNÖSKOTER FÖRR OCH NU ENGAGEMANG UTVECKLING MILJÖ TURISM EKONOMI TRENDER FRAMTID VÄLKOMMEN! SNÖSKOTER FÖRR OCH NU 1960 2014 ENGAGEMANG UTVECKLING MILJÖ TURISM EKONOMI TRENDER FRAMTID Lars Gunnar Lundvall Jokkmokk Snöskoteråkare sedan 1968 Har varit: Ordförande i Jokkmokks skoterförening

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Målsättning. Getskär / Renskär

Målsättning. Getskär / Renskär Getskär / Renskär På ön finns grillplatser, en kaj-anläggning, en brunn med färskvatten och ett antal privata sommarstugor. Intill kajen ligger en mindre sandstrand med möjlighet till camping samt bastu.

Läs mer

PROJEKT FJÄLLVÄGEN. Projekt Fjällvägen. Styr-och arbetsgruppmöte Tänndalen. 2014- april 03-04

PROJEKT FJÄLLVÄGEN. Projekt Fjällvägen. Styr-och arbetsgruppmöte Tänndalen. 2014- april 03-04 PROJEKT FJÄLLVÄGEN 2014- april 03-04 Styr-och arbetsgruppmöte Tänndalen Dokumentation av arbetet under mötesdagarna i form av minnesanteckningar, operativa handlingsplaner samt förslag på projektets framtid.

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

att utveckla de omgivande landsbygdsföretagen har möjlighet att få projektstöd. För mer information kontakta länsstyrelsen. (www.lansstyrelsen.

att utveckla de omgivande landsbygdsföretagen har möjlighet att få projektstöd. För mer information kontakta länsstyrelsen. (www.lansstyrelsen. Turism 40 41 Turism Hästturism har expanderat kraftigt under de senaste åren. Förutsättningarna för att utveckla olika inriktningar av hästturism är goda i Sverige. I landet finns bra inhemska hästraser,

Läs mer

DET SVENSKA LAVINSÄKERHETSARBETET

DET SVENSKA LAVINSÄKERHETSARBETET DET SVENSKA LAVINSÄKERHETSARBETET Nordisk Konferens om Snöskred och Friluftsliv Tromsö 4 November, 2011 Stefan Mårtensson Luleå Tekniska Universitet Svenska Liftanläggningars Organisation och Naturvårdsverket

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Frågor och svar angående investering i Tegeliften

Frågor och svar angående investering i Tegeliften Frågor och svar angående investering i Tegeliften Varför ska bostadsrättsföreningarna satsa pengar? Räcker det inte om de privatpersoner som vill bli aktieägare blir det? En del av finansieringen kommer

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

VÄLKOMMEN ATT BLI FRANCHISETAGARE I STF

VÄLKOMMEN ATT BLI FRANCHISETAGARE I STF VÄLKOMMEN ATT BLI FRANCHISETAGARE I STF ETT FRAMGÅNGSRIKT KONCEPT VI TROR PÅ LÅNGSIKTIGHET Franchising bygger på ett långsiktigt samarbete mellan ägarmässigt oberoende parter. Franchising innebär att enskilda

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning Image, NKI och leveranser Generell imagemätning samt NKI för utvärdering av leveranser Uppdraget Naturvårdsverket har vänt sig till Sweco Eurofutures

Läs mer

SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE. En växlande cykelupplevelse. Varumärket Sydostleden

SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE. En växlande cykelupplevelse. Varumärket Sydostleden SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE En växlande cykelupplevelse Varumärket Sydostleden Förord Sydostleden är Sveriges kungsled på cykel. En hållbar destination med värdskap, natur- och kulturupplevelser som berikar

Läs mer

AKFxI DO8zH@7H=K?:;0 9;9?B?7 8KHC7D 7D:;HI <7BA?HA D?9AB7I 8BEC

AKFxI DO8zH@7H=K?:;0 9;9?B?7 8KHC7D 7D:;HI <7BA?HA D?9AB7I 8BEC FJ Ä L L F Ö R N Y B Ö R J A R E TILL FJÄLLS! FJ Ä L L F Ö R N Y B Ö R J A R E T R E VA N D R I N G A R BLÖTA KÄNGOR & GOURMETMAT tre sköna leder för den osäkre Vålådalens naturreservat är stort som Öland

Läs mer

Fjäll vandring mellan Abisko och Kebnekajse. Karin Dahlberg Kunskapssökning Dagfolkhögskolan Trollhättan Läsåret 95-96

Fjäll vandring mellan Abisko och Kebnekajse. Karin Dahlberg Kunskapssökning Dagfolkhögskolan Trollhättan Läsåret 95-96 Fjäll vandring mellan Abisko och Kebnekajse Karin Dahlberg Kunskapssökning Dagfolkhögskolan Trollhättan Läsåret 95-96 Inledning Anledningen till att jag ville skriva ett arbete om fjällvandring är att

Läs mer

Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014

Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014 Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014 SFAM skall på ett oberoende sätt främja utbildning, forskning och utveckling inom allmänmedicin och stödja nationella, regionala

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

En surveyundersökning om Härnösandsbornas nyttjande av sin tätortnära skog

En surveyundersökning om Härnösandsbornas nyttjande av sin tätortnära skog En surveyundersökning om Härnösandsbornas nyttjande av sin tätortnära skog Kompletterande sammanställning till examensarbetet Svenskens relation till sin natur av: Christina Velander INTRODUKTION... 1

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

De nya cykelledernas potential

De nya cykelledernas potential De nya cykelledernas potential Dennis Bederoff Tillväxtverket Växjö 2014-08-14 1 Destinationer och teman Teman ex Golf Cykel Konferens Fiske Skidor Vandring Shopping Platser, områden, städer, regioner

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se PM 2014-01-07 Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 Bakgrund

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

ÅRE SOM SOMMARDESTINATION. Arbetsrapport. Författare: Anna Grundén

ÅRE SOM SOMMARDESTINATION. Arbetsrapport. Författare: Anna Grundén Arbetsrapport ÅRE SOM SOMMARDESTINATION 2008 Författare: Anna Grundén Forskarteam Bo Svensson Robert Pettersson Ingrid Zakrisson Lars Johansson Karin Fjaervoll Förord Kunskap om kunder och besökare har

Läs mer

Kort resultatresumé från samarbetet med Visit Sweden Holland

Kort resultatresumé från samarbetet med Visit Sweden Holland Kort resultatresumé från samarbetet med Visit Sweden Holland Länet har fått en hel del gäster från de researrangörer vi knutit kontakt med efter att Visit Swedens Hollandsexpert var här och berättade om

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 1 Deltagarförteckning arbetsmarknadsnämnden Stefan Lundgren Ordförande Sjöbo Kommun, kommunalråd Bo Nilsson Sjöbo Kommun

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för nationalparkerna/ suoddjimpárkajda Muddus/Muttos, Padjelanta/ Badjelánnda, Sarek och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke;

Läs mer

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen SWOT-analysen

Läs mer

Besökarutvärdering i skyddad natur och naturum i Finland

Besökarutvärdering i skyddad natur och naturum i Finland Kapitel 6 Besökarutvärdering i skyddad natur och naturum i Finland Carina Wennström Arbetet med uppföljning och utvärdering av besökare i skyddad natur och vid naturum sker systematiskt i Finland. Den

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 BAKGRUND! Undersökningen gjordes inom Leaderprojektet Destinationsutveckling Bohuslän.! Telefon samt

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer