Den 5 november 2014 INTRODUKTION. Syftet. Målgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den 5 november 2014 INTRODUKTION. Syftet. Målgrupp"

Transkript

1 1(12) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Den 5 november 2014 INTRODUKTION Foto: P-O Wikberg Workshopen är en del av arbetet med översynen av det statliga ledsystemet i fjällen. Nyligen publicerades en nulägesbeskrivning av ledsystemet och dess resursbehov och nu handlar det om att forma framtidens ledsystem i fjällen. Syftet Syftet med workshopen är att ta ett avstamp inför nästa steg, vilket är att forma framtidens ledsystem. Vi vill under dagen ta till oss kunskap och erfarenhet som finns hos er som verkar i fjällen. Resultatet från workshopen utgör underlag för Naturvårdsverkets, länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus vidare arbete. För att nå syftet diskuterar vi följande ämnen under workshopen: Hur kan ledsystemets omfattning och innehåll kan anpassas till dagens friluftsliv? Hur ska vi prioritera om resurserna förblir oförändrade (scenario 1) samt vad ska prioriteras om resurserna ökar (scenario 2)? Hur kan samverkan ske med andra aktörer för att exempelvis öka finansieringen, växla upp insatser och skapa synergieffekter? Nulägesbeskrivningen är ett viktigt underlag för workshopen, och vi hoppas att ni har hunnit läst igenom den innan. Workshopen bygger på aktivitet och inspel från er som deltagare. Målgrupp Målgrupp för workshopen är aktörer i fjällen som använder leder; turistorganisationer, ideella organisationer, kommuner, samebyar, länsstyrelser, fjäll säkerhetskommittéer, myndigheter m fl. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(12) Intervjuer Genom tre olika intervjuer fick vi höra lite mer om ungdomars syn på fjällen (genom STF:s projekt Get real), Naturvårdsvekets nulägesbeskrivning samt en besökarundersökning som gjorts längs de statliga lederna i sommar. 1) STF har genomfört ett spännande projekt för att hitta reseupplevelser för unga vuxna i den svenska fjällvärlden. (Niklas Pärnerstedt, STF) Berätta om projektet Niklas: Get Real utmanar de etablerade verksamheter som finns i väglöst land idag. Tanken är att direkt från ungdomar på plats få vägledning för att förändra information, utveckla aktiviteter, leder, stugor och aktörer. Get Real söker svaret på hur fjällområden kan dukas för att attrahera en ung generation. I projektet låter vi ungdomar (17-25 år) på plats under sin fjällvandring, samt efter sin fjällvandring delge oss sina synpunkter och idéer om hur det kan skapas bättre reseanledningar för att få fler unga vuxna till sommarfjällen i framtiden. Idag ser vi att det saknas ett målgruppstänk i väglöst land och att utbudet ser likadant ut i alla fjällområden. De statliga lederna (ca 550 mil) går oftast kortaste vägen mellan övernattningsställen och fjällstugorna har inte förändrats särskilt mycket sen 60-talet. Vi upplever också att skyltning och markering är statisk och att rastskydden ligger där de alltid legat. Allt detta vill vi genom Get Real utmana och låta ungdomar peka på alternativa lösningar och informera oss om nya sätt att tänka för att få fler ungdomar till sommarfjället. Undersökningen har följande frågeställningar. För det första, hur upplever dagens ungdomar fjällaktörers produkter och tjänster i fjällen sommartid? Hur ska fjällområden, sommartid dukas för att attrahera en ung generation? Och, hur ska fjällaktörers produkter och tjänster i sommarfjällen se ut i framtiden? För att få reda på detta lät vi 300 försökspersoner i åldern år under sommaren 2014 genomföra fjällvandringar på totalt 1521 dagar i väglöst land. Ungdomarna kom från olika delar av landet, vandrade i 5-6 dagar med olika startdatum. Vandringarna gick mellan STFs fjällanläggningar i Lappland- och Jämtlandsfjällen. Projektet kallades Get Real Summer Vad tycker ungdomarna om leder och ledsystemet? Niklas: Ungdomarna anser att leder, broar och spänger generellt är i gott skick, dock brister sommarledsmarkering och skyltning. Man efterfrågar tydligare och tätare skyltning och avståndsmarkeringar till naturliga etappmål, man vill veta hur långt man har kvar. Ungdomar efterfrågar därtill mer spännande sträckningar och vill att det vid någon dagsetapp under en vandring skall finnas ett mer högalpint alternativ. Man vill alltså kunna välja sträckning beroende på väder och erfarenhet. Vidare efterfrågas markerade stickleder till närliggande toppar. Man vill utmed vandringsleden mötas av skyltar som pekar mot toppar och upplyser om namn, höjd, avstånd och beräknad tid fram och tillbaka, t ex Storkläppen 1 340möh, 5 km, 2 timmar fram och åter. Utmed leden uppskattas rastskydden och man vill gärna se fler sådana. En annan typ av skydd efterfrågas också där det bara finns tak för att laga mat och byta om under när det regnar. Till detta vill man även ha informationstavlor som uppmärksammar fjälltoppars namn, vattenfall och andra sevärdheter. Man efterfrågar skyltar som beskriver naturen, djurlivet och det fjällområde de besöker eller passerar.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(12) Topp tre anledningar till att resa till fjällen? Niklas: 1) De vill uppleva äventyret! att resa till fjällen är förknippat med äventyr för ungdomar år. 2) Ungdomar gillar utmaningar och de tycker att åka till fjällen och att fjällvandra är en spännande utmaning. 3) De vill ha det enkelt till fjällen, men svårt i fjällen. De vill "klara sig själva", ta sig från A till B och ta del av friheten i väglöst land och se det storslagna och fina med fjällen. En fjällvandring ger detta, dock är det dyrt, krångligt och svårt idag att resa till sommarfjällen enligt ungdomarna. När kan man läsa mer och vad kommer rapporten innehålla? Niklas: Rapporten släpps inom två veckor och är en analys och sammanställning av en deltagande ungdomsundersökning under pågående sommarsäsong för STF Den talar om vad ungdomar år idag efterfrågar ute på fjället och vad de anser är problemet för ungdomar idag när det handlar om att resa till sommarfjällen och fjällvandra. Rapporten ger svar på frågeställningarna, Hur upplever dagens ungdomar fjällaktörers produkter och tjänster i fjällen sommartid? Hur ska fjällområden, sommartid dukas för att attrahera en ung generation? Hur ska fjällaktörers produkter och tjänster se ut i framtiden? 2) Naturvårdsverkets, länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus har gjort en nulägesbeskrivning av vilket skick det statliga ledsystemet i fjällen har. (Erik Hellberg) Vilka resultat kom ni fram till? Erik: I nulägesbeskrivningen har vi kommit fram till det måste till resurser om vi ska ha kvar ledsystemet i nuvarande omfattning. Det finns ett upprustningsbehov av statliga ledsystemet som motsvarar ca 100 miljoner kr. Att vidare förvalta detta upprustande ledsystem kostar ca 25 miljoner kr/år. Hur mycket pengar går till lederna idag? Erik: De totala årliga kostnaderna för att förvalta det statliga ledsystemet har de senaste åren legat på ca 18-19,5 miljoner kr. Naturvårdsverket ger ca 15 miljoner kr i riktade bidrag till lederna varje år, sedan kan länen och Laponia göra omfördelningar från det så kallade schablonbidraget för skötseln av skyddade områden. Sedan kan Naturvårdsverket även lämna bidrag till länsstyrelserna för särskilt kostsamma åtgärder eller finansierat investeringar på Naturvårdsverkets fastigheter. Exempel på sådana insatser är upprustning av broar, uppbyggnad av nya broar eller grusning längs ledsträckor med stort slitage. I genomsnitt har kostnaderna för de riktade insatserna för statliga leder legat på ca 1-1,5 mkr årligen. Varför gjorde ni nulägesbeskrivningen? Erik: Helt enkelt för att få en bra uppfattning om skicket på lederna och behov av resurser för upprustning och underhåll av ledsystem i nuvarande omfattning. Detta är mycket viktigt för att kunna ta ett avstamp inför framtiden och för att kunna tydligt peka på behovet av resurser till vår uppdragsgivare. Mycket har hänt sedan Naturvårdsverket fick ansvaret för ledsystemet på 70-talet, både avseende hur mycket pengar det finns att sköta ledsystemet och hur friluftlivet i fjällen ser ut. Nulägesbeskrivningen är en del av en pågående översyn av ledsystemet och görs för att möta ett förändrat friluftliv och för att hantera resurserna på ett bra sätt.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(12) Vad menar Naturvårdsverket med förändrat friluftliv? Erik: Vi ser en förändring i hur lederna nyttjas för vandring och skidåkning med dels fler som efterfrågar kortare turer och att koncentrationen av besökare till vissa områden blivit påtaglig. Aktiviteter som mountainbike, terränglöpning, skärmflygning, toppturåkning, hundspann med flera har tillkommit eller ökat sedan 70-talet när vi fick uppdraget att håla det statliga ledsystemet. För skoteråkningen ser vi att en mycket stor ökning har skett. Detta påverkar förvaltningen av lederna, inklusive dess kostnader för underhåll. Sedan är lederna idag inte bara viktiga för friluftlivet och folkhälsan utan även den framväxande näringsgrenen naturturismen, och näringslivutvecklingen i områdena kring lederna. 3) Under sommaren och hösten har Naturvårdsverkets tillsammans med länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus genomfört en enkätundersökning längs de statliga fjällederna. (Jenny Lindman) Berätta om undersökningen Jenny: I sommar har Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelsernas och Laponiatjuottjudus genomfört en enkätundersökning längs lederna där vi bland annat frågat besökarna hur de besökare leden (hur många nätter, hur de övernattar, aktiviteter) varför de har valt att besöka just den leden de vandrade om de har upplevt störningar längs leden hur de upplever ledens sträckning, ledens skick och vägvisning Dels så placerades enkäten ut vid ett antal ställen längs leden från norr till söder och dels så fanns även möjligheten för besökaren att svara på dessa frågor via en enkät som STF delar ut till besökare på deras boendeanläggningar. Enkäten gavs ut på svenska, engelska och tyska. Vad säger besökarna? Jenny: Alla svar har tyvärr inte registerarts i databasen än varför inga resultat egentligen kan ges idag men jag har tjuvtittat lite bland de svar vi fått in hittills (vilket är 1100 av ca 1500 svar). Och här har jag endast tittat på medelvärden av alla svar, vilket kan vara intressant för vissa frågor men för de flesta frågor är det de lokala upplevelserna vi vill åt för att kunna förbättra ledsystemet ur besökarperspektiv. Och dessa lokala upplevelser kommer vi att analysera närmare när alla svaren har registrerats i databasen. Besökarna fick bland annat svara på frågan om varför de har du valt att besöka leden genom att gradera ett antal alternativ på en 5-gradig skala. Om man ser på vad besökarna har angett som mycket viktigt har följande alternativ fått höga poäng: Intressant natur, uppleva tysthet, bra boendemöjligheter, bra kommunikationer till/från start, välmarkerad led och bra vatten (dricka, fiske). De alternativ som fick lägre poäng var alternativen: Bra möjlighet till aktivitet/er (ex. cykling, jakt) samt intressant kultur (ex. fornlämningar, samisk kultur). Besökarna fick även svara på hur de upplever störning i samband med sin vistelse längs leden genom att gradera ett antal alternativ på en 5-gradig skala (där 5 är hög grad och 1 är inte alls ). Och om man ser på hur många av besökarna som har upplevt någon form av störning av lederna (alltså att de har angett svarsalternativen 2,3,4 eller 5) ser vi att ca 40 % av besökarna har upplevt någon form av störning av slitage längs lederna, 18 % av vandrarna upplever störning från (andra) vandrare och 16 % upplever störning från buller.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(12) Hur ser de på ledsträckningen? Jenny: Majoriteten av besökarna har svarat att de leder som finns motsvarar ens behov. Men samtidigt så har många kryssat för att de önskar fler rundturer och familjeanpassade leder, kortare leder. Vill du skicka med något till diskussionerna idag utifrån era resultat? Jenny: En intressant sak är att majoriteten av besökarna som svarat på enkäten upplever att själva leden och dess vägvisning är i bra skick. Något som var lite oväntat med tanke på nulägesbeskrivningens resultat kring skick och upprustningsbehov. Både broar och rastskydd fick generellt sett höga betyg. Skicket på spängerna, ledmarkeringarna och vägvisningen fick också generellt sett höga betyg men att här finns större spridning på svaren vilket kan tolkas att utvecklingspotential finns, något som även kunde skönjas i kommenarsfältet (många förslag på bättre skyltning, km-anvisningar, fler rastskydd, problem med nedskräpning). Sedan är det så att dessa problem kan upplevas väldigt olika lokalt, och som jag sa innan så kommer de lokala skillnaderna och upplevelserna att analyseras närmare efter alla svaren har registerats i databasen. Uppdraget Innan vi gick in på diskussionspunkterna för dagen påmindes om ramarna för Naturvårdsverkets uppdrag eftersom dessa utgör en viktig avgränsning. Därmed utgör de även ramarna för diskussionspunkterna för dagen. Ramarna för uppdraget: Enligt regeringsbeslutet från 1976 ska Naturvårdverket ansvara för planering och samordning av leder i fjällen. Lederna i det statliga ledsystemet består av vandring- och skidleder av huvudsakligen turistiskt intresse och av sådan längd att de kräver övernattning längs leden (långfärdsleder). Broar spänger, raststugor, roddbåtar och båthus samt viss räddningsmaterial ingår. Fjällstationer, övernattningsstugor och anordningar som kräver driftpersonal ingår inte. Närleder/lokalleder ingår heller inte. Med leder menas i detta sammanhang sommar-, vinter-, och skoterleder. De skoterleder som ingår är främst de som sammanfaller med vinterleder och ibland även sommarleder. Samtidigt står det i uppdraget att ledsystemet inte ska ses som något statiskt (till sin utformning eller omfattning) utan möjligheter ska finnas att vid behov justera ledsystemets omfattning, vilket även måste anpassas till tillgängliga resurser. Så se ramarna som huvudsakliga förhållningspunkter. Finns det synpunkter som ligger långt utanför dessa ramar så är de varmt välkomna men vi önskar att fokus inte landar på dessa under denna dag. Men vi tar som sagt tacksamt emot dessa (noterar dem, parkerar dem och tar med oss dem för senare diskussion).

6 NATURVÅRDSVERKET 6(12) DISKUSSIONSPUNKTERNA FÖR DAGEN Diskussionspunkt 1: Hur kan ledsystemets omfattning och innehåll anpassas till dagens friluftliv? Alla 6 grupper diskuterade först frågan inom varje grupp. Sedan fick varje grupp välja ut 3 förslag som alla grupper redovisade i ett gemensamt PICK-diagram (se nedan). RESULTAT Övrigt: Oerfarna besökare, okunskap. Hjälpa besökarna genom naturvägledning. Information förväntningar. Tydliggöra skillnaden mellan allmän skoterled och annan. Handikapp, tillgänglighet. Differentiering av leder baserad på aktiviteter (cykling, vandring, ridning etc.).

7 NATURVÅRDSVERKET 7(12) Kanalisera för olika slags behov: turister/näringar/friluftlivets behov/naturhänsyn. Separera aktiviteter som krockar. Satsa där flest besökare finns. Inventering av pågående näringsverksamhet Styra upp skoterkörningen skoterförbud fri skoteråkning. Se över dragning av regleringsområden som är i kommunens regi. Justera/placera leder efter terrängens förutsättningar och efter upplevelser för att undvika slitage. Enhetligt system besökaren bryr sig inte om det är statligt eller privat. Helheten viktig inga avbrott, enhetlig (även över sjöar och privat mark). Långa sammanhängande leder/transitleder ; viktigt utan avbrott som sjöar mm. FKT (Fastes Known Trace). Idrotturism, snabbturism. etc. Ökad vinterturism, skidalpinism, skoteråkning. Viktigt att rusta även sommarleder på ett bra sätt. Ska kunna finnas omärkta leder men som har en bra beskrivning på en app tex. Kanalisering av skoteråkare, vi ser en ökning av friåkning - varför inte skapa lekområden för skoter, för att kanalisera bort dem från lederna? Sladdning av skoterleder. Ledkort för skoterkort bidrar till enhetlig information oavsett huvudman för led. Ledpeng för underhåll. Materialval, tryckvirke? Bygga hållbara leder och viktigt att planera för underhåll. Oförändrat; prio på vissa områden, vissa leder som används mycket. Samverkansråd med berörda aktörer inom ex kommunen eller länsstyrelsen. Diskussionspunkt 2 Hur ska vi prioritera om resurserna blir oförändrade (scenario 1) och vad ska vi prioritera om resurserna ökar (scenario 2)? Frågan diskuterades gruppvis (i 6 nya grupper). Två från varje grupp valdes sedan ut som talare som diskuterade och lyfte det gruppen pratade om i så kallade reflekterande team. Dessa reflekterande team fungerar så att 1:a talaren i alla grupper först satte sig vid ett bord och diskutera frågan i helgrupp. Efter ett tag byttes så att 2:a talaren i alla grupper istället satte sig vid bordet för att i helgrupp tömma ut frågan ytterligare en gång i syfte att komma lite längre. RESULTAT 1:a reflekterande teamet: Det prioriteringar vi kom fram till under förra diskussionspunkten ska ligga till grund för denna, alltså: se över ledsystemet omfattning genom en klassificering/kategorisering av leder. Differentierade och kvalitetssäkrade leder viktigt oavsett vilket scenario vi hamnar i. Men vad är lägsta nivån/klassificeringen? Och för vilka leder? Hur väljer vi leder? Vilka leder ska bort? Vi ska inte ha för bråttom att lägga ner leder. Frågan är också om lederna blir nyttjade för att de är välmarkerade - vad är hönan och vad är ägget? Kan man acceptera att en led är osäker/inte har samma nivå på ledmarkering, rastskydd etc. som idag? Fjällsäkerheten och ansvaret? Otroligt viktigt med tydlig och korrekt information så att besökaren vet vad som förväntas. Varför inte satsa på leder i närområden? Så att näringen kan dra nytta av dessa och kan vara med? Kanske införa en turistskatt? Varför inte ett betalsystem för dessa leder? Ja! Nej,

8 NATURVÅRDSVERKET 8(12) infrastrukturen ska staten stå för. Men det ena utesluter inte det andra. Näringen måste också ta sitt ansvar. Vi får inte ha för defensiv inställning till ledernas utveckling när hela Europa satsar på friluftsliv och vandring för att locka turister. Naturvårdsverket saknar vision att våga satsa satsningar kan ge så mycket mindre kostnader för samhället i slutändan (med tanke på hälsoeffekter, sjukvård etc.). Vi måste jobba med att förbättra informationen kring och längs lederna. Det är jätteviktigt att se över vägvisning, skyltning och information (utifrån ledens karaktär så att besökaren vet vad som förväntas av hen). Finns stora brister här idag. Gemensam standard för information och skyltar viktigt. Viktigt att prioritering sker genom samverkan mellan alla aktörer. 2:a reflekterande teamet: Visionerna viktigt! Angående att ta bort leder från ledsystemet ta inte bort för mycket och för fort. Vet vi tillräckligt idag om vilka som ska bort? Samtidigt kostar det mycket att ta tillbaka leder. Vi måste våga prioritera bort. Inte helt fel heller att skapa friområden eller vildmarksområden som kan erbjuda vildmark Angående graderingen/klassificeringen - vet vi tillräckligt idag för att göra denna gradering/klassificering? Kanske behöver satsa mer på att undersöka först? Bättre att ha ett fåtal men helt säkra leder. Vi pratar mycket om säkerhet vi har enorm övertro att vi ska bygga bort riskerna. Men se till Norge de har inte alls samma tänk och uppenbarligen inte alls enorma problem med riskerna. Vi måste satsa mer på åtgärder som gör att besökaren tar ett större ansvar (exempelvis mer med information). Tänk på att sommarleder kräver lite mindre underhåll än vinerleder (ofta naturligt markerade terrängen och gulmålningen inte så stor insats jämfört med vinterleder). Enhetlig information viktig för skyltning och vägvisning! Men även information om hur man beter sig på fjället. Någon slags uppförandekod bör tas fram eller fjällvett. Allemansrättens Code of conduct en bra satsning som enormt många har skrivit under. Varför inte göra lika här på fjäll? Det är också viktigt att vi inte förbygger oss hur bygger man så att man över tiden får en vettig underhållskostand? Varför inte ta större hjälp av ex turistskatt (CUR-TAX)? Varför inte testa på en kommun? Det är inte bra om enbart turisten ska behöva betala Näringen behöver ta ansvar. Dock verkar detta inte ha märkts i ex Finland där man har testat detta system. Varför inte satsa mer på liknande projekt som STF? Det finns stor betalningsvilja hos privata aktörer! Vilken är den grundläggande infrastrukturservice som staten ska tillhandahålla egentligen?

9 NATURVÅRDSVERKET 9(12) Vi får inte glömma teknikutvecklingen här finns stora förbättringsmöjligheter kan vi bara samordna oss mer kanske vi kan hitta många smarta lösningar som gör att kostnaderna minskar till stor del. Viktigt med möjlighet till upphandling. Det är inget alternativ att förvalta oss ur en knepig situation (alltså att tänka i två alternativ). Vi måste enas om hur vi ska ta oss ur denna situation helt enkelt. Övrig diskussionspunkt 2 Gradering av leder viktigt med prioriteringsgrunderna. Viktigt med säkerhetsaspekterna (hellre få men säkra och viktigare med säkra vinterleder, på sommaren kan det finnas mer variation). Graderingen bör inkludera exempelvis svårighetsgrad, användning av x antal besökare och för att styra/kanalisera besökare på mål/upplevelsevärden eller utifrån aktiviteter. Märkning av leder ska göras med antal km samt tid. Öka antalet besökare som mål för lederna? Visionen? Alla leder ska vara fjällsäkra, miniminivån. Information även viktig längs leden (inte bara i början). Ta hänsyn till rennäringsområden. Räkna besökarna basera lederna på vad som verkligen efterfrågas. Jobbar ffa med prioriterade leder. Prioritera vinterleder. Satsa på närområden kanske kan näringen bidra? Diskussion 3 - Hur kan samverkan ske med andra aktörer för att öka finansiering/växla upp insatser och skapa synergieffekter? Frågan diskuterades i gruppvis (ytterligare 6 nya gruppkonstellationer), där varje grupp slutligen valde ut 3 förslag som sedan redovisades i helgrupp genom att förslagen placerades en i cirkeln. Förslag som är viktigast/är av högsta prioritet placeras i mitten av cirkeln. RESULTAT Cirkel 1 Reklamplatser, annonser. EU-medel. Staten står för ett grundsystem av leder. Skapa kändisleder för att dra in pengar, exempelvis Kungens led, Zlatans led, Angelina Jolies led Lokala samrådsgrupper inte bara om leder utan ska inkludera aktörer från andra områden med olika kompetens. Naturvårdsverket skapar/initierar namn på alla typer av leder (klass 1-4). Sedan kan man börja göra upphandlingar på vad som ska göras. Ger möjlighet till upphandling. Gör man en upphandling kan man sedan börja sammarbeta med skoterklubbar, kommuner etc.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(12) Naturvårdsverket och länsstyrelserna tar fram grundsystem för ledsystemet med ledmanual för hur skyltning, förvaltning och att skapa leder ska se ut. Utifrån detta kan sedan andra aktörer komplettera med specialleder (kanotleder, cykelleder) beroende på efterfrågan. Kommuner och lokala grupper måste dock vara duktiga på att identifiera väl grundande målgrupper, så att man satsar rätt från början Cirkel 2 Vision; förutsättning för näringslivet, rennäringen, utvecklingen Samverkan för att säkerställa hela leden. Crowdfunding satsa på att privatpersoner får vara med och finansiera projekt. Annonser på kartor. Sponsring: Polarisleden, vattenfalleden. Finansiering genom exemplet STF Kungsleden. Finansieringsmöjligheter via tex LONA, EU-medel, olika projekt etc. Upphandlingar kan ske hos skoterklubbar, företag, företagarföreningar, Cirkel 3 Samverkan (Naturvårdsverket är huvudman och står för en lägsta nivå, växla upp lokalt och regionalt). Näringsliv och kommun står för russinen som skoterleder, cykelleder, kanotleder, ridleder, Koppla ihop nationell, regional och lokal infrastruktur. Identifiera målgrupperna regionalt och lokalt och satsa på leder utifrån detta. Pilgrimsleder (skötsel och markering) och får ta betalt av gästerna. Växla upp med arbetskraft: volontärarbete i nationalparkerna/lågkostandssemester (besökaren får bo gratis om hen målar tre timmar). Välgörenhetsarrangemang. Välgörenhetsarrangemang som exempelvis Crowdfunding (gräsrotsfinansiering där man vänder sig till ett stort antal finansiärer) när det finns nog mycket pengar bygger vi bron. Bra leder mindre skador i alla led. Tex friskvårdsaspekter, fjällräddningsaspekter. pengar tillbaka. Gemensam standard, skyltning och information. Cirkel 4 Avgifter. Turistskatt, inträdesavgifter, ledavgifter? Vad tar vi betalt för och för vem och när? Berör värderingsgrunder, behöver debatteras och frågan behöver tid. Därför hamnar den långt ut. Inträdesavgifter i Nationalpark vad betalar vi för. Föreståndaren. Turistskatt EU medel (Horizon 2020) Sambebyn bygdemedel tillsammans Regionala utvecklingspengar? Vid sidan av (svåra att placera/blev över) Näringsdepartementet och miljödepartementet bör dela på ansvaret för detta. Vem ansvarar för slitaget på marken där leden går? Dra nytta av andra existerande projekt. Ex Laponia. Kortsiktigt skapa/bestäm en grundläggande service. Långsiktigt: vision och innehåll. Koppla ihop alla leder enhetligt. Varumärkesperspektivet Systematisera och formalisera enhetlighet samt få ner priserna.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(12) Strukturerat sätt att samverka mellan staten (NV och tillväxtverket) och turistaktörer (med tydlighet om vad som statens ansvar). Samverkan med samebyarna vid exempelvis upprustning av broar etc. Samarbetsoch betalningviljan finns. Sälj exempelvis Ammarnäspasset där man får x% rabatt på olika produkter. Delar av intäkterna går till subventionerat projekt ex transport. PARKERADE FRÅGOR Preparering av skoterleder. Tydliga ansvarsgränser; Staten Länsstyrelsen. Kommun Privata. Justera uppdraget mot Vad säger renskötseln? Varför är de inte här? Problem med friåkning av skoter. Att få samebyarna positiva till lederna är viktigt, annars större motstånd. Tillsynen enormt viktigt! AVSLUT Tycker du att NV har fått ett tydligt underlag att jobba vidare med? (Alla räcker upp handen och ger ett betyg genom att visa upp mellan 1-5 fingrar, där 5=instämmer helt, 1=instämmer inte alls). Generellt sett många 4:or och 5:or, men spridda skurar av lägre betyg fanns också. Vad behövs ytterligare? Naturvårdsverket är facilitator för en omfattande verksamhet i och med statliga ledsystemet. I detta sammanhang är det oerhört viktigt att bygga infrastruktur för näringslivsutvecklingen, folkhälsan och tillväxten. Naturvårdsverket har fått ett bra verktyg att jobba vidare med. Nu är det intressant och viktigt att hitta en prioriteringsordning. Nu måste det bli verkstad! Visionen viktigt Sverige är ett fantastiskt vandringsland! Det blir mycket tankar och visisoner i sådana här sammanhang, men tyvärr ofta lite verkstad till följd och risk finns för att verkstaden är långt borta även i detta fall. Tidsperspektivet!? Gästundersökning/besöksundersökning vad tycker gästen? Framtidganalys profession. Naturvårdsverket behöver mer inspel. Låta näringen komma med fler synpunkter! Uppmuntra och initiera. Egenreflektion hur kan jag ta med detta till min egen organisation?

12 NATURVÅRDSVERKET 12(12) Hur går vi vidare?(ingela Hiltula och Erik Hellberg) Detta var vårt första möte i den nya fasen i översynen som handlar om hur vi ska forma och förvalta framtidens ledsystem. Vi tycker att detta var en mycket intressant dag och vill tacka alla er som deltog. Resultatet av detta möte hjälper oss att bygga en plan framöver och vi ser er som viktiga aktörer i denna plan. Exempelvis har vi nu sett att många anser att det är av stor vikt att vi jobbar med kategorisering av lederna, vi har haft det uppe för diskussion tidigare men nu ser att det är angeläget att fördjupa oss ännu mer i detta. Vi börjar redan i morgon bitti med att jobba vidare med hur vi ska ta oss an utformningen av ledsystemet genom ett arbetsmöte med länen och Laponiatjuottjudus. Vi har även snappat upp att vision är viktigt! Naturvårdverket har dock ett uppdrag att förhålla oss till men inom uppdraget kan visionen förtydligas. Vad vill vi egentligen och vad är vårt uppdrag? Vi kanske måste formulera ett uppdrag och en vision kring lederna som är anpassat till 2000-talets förutsättningar genom dialog departementet/departementen? Sedan ser vi att det finns många viktigta förslag om hur vi bör satsa framöver och mycket handlar självklart om vilken budget som ges framöver. Men i och med nulägesbeskrivningen har vi ett bra underlag så att vi kan göra verkstad rätt så snabbt i alla fall. Stort tack för er medverkan!

Leder för snöskoter Finns även privata leder, motoriserat friluftsliv. Trång på leder, betalningsplikt.

Leder för snöskoter Finns även privata leder, motoriserat friluftsliv. Trång på leder, betalningsplikt. Tankesmedja för friluftsliv 2014 anteckningar från workshop 10 april LEDER I FJÄLLEN HUR SER STATUS OCH UTVECKLING UT? Arrangör: Naturvårdsveket (NV) Ansvarig: Jenny Lindman, NV Moderator: Per-Olof Wikberg

Läs mer

KARTLÄGGNING AV LÅNGFÄRDSLEDER UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

KARTLÄGGNING AV LÅNGFÄRDSLEDER UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-12-07 1 RESULTAT AV ENKÄT & SLUTSATSER OCH FRÅGOR MEN FÖRST, VAD MENAR VI EGENTLIGEN MED LÅNGFÄRDSLED?

Läs mer

Nulägesbeskrivning av det statliga ledsystemet i fjällen

Nulägesbeskrivning av det statliga ledsystemet i fjällen SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Naturvårdsverket Sektionen för skydd och förvaltning (Gfs) PM 2014-09-12 Ärendenr: NV-10379-11 Nulägesbeskrivning av det statliga ledsystemet i fjällen Beskrivning

Läs mer

Registrering av information i SkötselDOS

Registrering av information i SkötselDOS Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering

Läs mer

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN 1 DETALJPLAN KAPPRUET SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN Detaljplan för del av MESSLINGEN 3:134 KAPPRUET MESSLINGEN HÄRJEDALENS KOMMUN JÄMTLANDS LÄN Planer och bestämmelser Föreslagna

Läs mer

M1052 Enskild motion. av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M)

M1052 Enskild motion. av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:142 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) Friluftslivsfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Samebyarna och Arjeplogs kommun

Samebyarna och Arjeplogs kommun Samebyarna och Arjeplogs kommun 2016-11-09 Agenda Välkomna Remiss renskötselkonventionen Minoritetssamordnartjänsten Rutiner skoterförbud - Skoterfrågan Aktuellt från samebyarna Aktuellt från kommunen

Läs mer

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan

Läs mer

Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25

Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009-03-25 1 Program för utredning om skoterled (transitled) genom Jämtlands län Bakgrund Snöskoterturismen

Läs mer

Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014

Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014 Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014 Svensk lagstiftning som rör snöskotertrafik m m Terrängkörningslagen Terrängkörningsförordningen Miljöbalken Förordning om samråd (12 kap 6 miljöbalken)

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Cykelleder för rekreation och turism. leder på gång

Cykelleder för rekreation och turism. leder på gång Cykelleder för rekreation och turism Nationella Strategin bakgrund kvalitetskriterier mål och utveckling referensgrupp utmärkning övergång & checklista Foto: Sofia Ernerot leder på gång Lena Stävmo VD

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

DAGAR PÅ FJÄLLET Get Real ger vägledning för framtida planering.

DAGAR PÅ FJÄLLET Get Real ger vägledning för framtida planering. 1521 DAGAR PÅ FJÄLLET Get Real ger vägledning för framtida planering. 1 TACK SÅ MYCKET Svenska Turistföreningen riktar ett stort tack till Ingemund Hägg som genom ett generöst bidrag gjort projektet Get

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

turism fakta Turismen i Fulufjällets nationalpark Forskning om Peter Fredman Lisa Hörnsten

turism fakta Turismen i Fulufjällets nationalpark Forskning om Peter Fredman Lisa Hörnsten fakta turism AKTUELL FORSKNING VID ETOUR Lisa Hörnsten Lisa Hörnsten är programledare för området Natur- och kulturturism på ETOUR och doktor i skogshushållning. Lisas egen forskning fokuserar på naturturism,

Läs mer

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Systemtänkande för kvalitetssäkring. Vi har ett antal BESÖKSMÅL i området och dessa kan föranleda Vandringsturism. Vandringen går på LEDEN och den som

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Bakgrund. Svenska Turistföreningen söker genom Get Real testpiloter till fjällen, sommar 2014.

Bakgrund. Svenska Turistföreningen söker genom Get Real testpiloter till fjällen, sommar 2014. Bakgrund Svenska Turistföreningen söker genom Get Real testpiloter till fjällen, sommar 2014. Idag saknas det ett målgruppstänk för väglöst land och utbudet ser likadant ut i alla fjällområden. Lederna

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb Byagruppen Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Bakgrund sid 3 Varför pratar vi så mycket om begreppet

Läs mer

Förstudie Spår & leder inom destination Vemdalen

Förstudie Spår & leder inom destination Vemdalen Förstudie Spår & leder inom destination Vemdalen Projektperiod: december 2010 - maj 2011 Projektledare: Jan Gabrielsson, Andreas Edholm SAMMANFATTNING Denna förstudie har tagit sin form under vintern 2010/2011,

Läs mer

Vanliga frågor och svar Reglerområde

Vanliga frågor och svar Reglerområde Vanliga frågor och svar Reglerområde Fråga Svar Under arbetet med att definiera utvecklingsområden inom destinationen så har det via gästenkäter och intervjuer framkommit att standard på många av våra

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

Bakgrund. transitleder.se

Bakgrund. transitleder.se Bakgrund I och med att betalledsområden bildas för att klara finansieringen för preparering och underhåll har det blivit besvärligt för skoteråkare att åka längre sträckor, då man behöver betala till flera

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA

ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA ALLEMANSRÄTT OCH SKIDÅKNING INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA INLEDNING Tack vare Allemansrätten kan vi bedriva organiserat friluftsliv. Som förespråkare av friluftslivet vill Friluftsfrämjandet hjälpa till att

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Samordningsmöte - Skoteråkning i Drevfjället

MINNESANTECKNINGAR Samordningsmöte - Skoteråkning i Drevfjället 1 (7) Tomas Johnsson Stadsarkitekt tel: 0251-31172 MINNESANTECKNINGAR Samordningsmöte - Skoteråkning i Drevfjället Deltagare: Tomas Johnsson Kjell Tenn Kjell Landén Lennart Karlsson Hans Rustad Sven-Erik

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR 2 November 2015 Ulrika Karlsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-06 1 Innehåll Hållbart organiserat friluftsliv och naturturism vad

Läs mer

Besöksutveckling och trender i svenska fjällen

Besöksutveckling och trender i svenska fjällen Besöksutveckling och trender i svenska fjällen - sammanställning av resultat från enkätundersökning juni 2016 Sammanfattning av resultaten Positiva prognoser för sommaren: Åtta av tio tror på en ökning

Läs mer

Öresund som cykelregion. Cykelturistnätverksträff på Öland 2012-09-12

Öresund som cykelregion. Cykelturistnätverksträff på Öland 2012-09-12 Öresund som cykelregion Cykelturistnätverksträff på Öland 2012-09-12 Bakgrund Initiativ - Malmö stad Lead Partner Region Skåne Övriga parter Region Hovedstaden, Københavns Kommune, Malmö stad, Helsingborgs

Läs mer

Nya målgrupper Åtgärder för att nå nya målgrupper, för integration

Nya målgrupper Åtgärder för att nå nya målgrupper, för integration 2016 Tjänster Utvecklare Skåneleden Projektledare Skåneleden Skåneleden marknadsföring/webb ca 50 % Skåneleden koordinator 75 % på Studentmedarbetare Nya målgrupper Åtgärder för att nå nya målgrupper,

Läs mer

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Ett museum kan idag drivas i vilken organisationsform som helst. Som enskild firma, ideell förening och stiftelse - vilka är de

Läs mer

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER I Jämtlandsfjällen är vildmarken lyxigt lättillgänglig. Från våra fjällstationer visar le- derna till generösa vidder, välgörande tystnad och för den som vill prova något nytt

Läs mer

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018 1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Läs mer

FRILUFTSFRÄMJANDET OCH FJÄLLEN

FRILUFTSFRÄMJANDET OCH FJÄLLEN FRILUFTSFRÄMJANDET OCH FJÄLLEN HÅLLBAR UTVECKLING I FJÄLLEN TURISMENS MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR 2015.01.28 FRILUFTSFRÄMJANDET OCH VÅR FJÄLLVERKSAMHET EN IDEELL FÖRENING SOM FRÄMJAR FRILUFTSLIVET 1. Bedriver

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens

Läs mer

Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning. En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel

Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning. En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel En angelägenhet för ett tillgängligare och ett miljö smartare samhälle INTERNATIONELLA

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl

Läs mer

Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014

Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014 Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014 Vägar ut friluftslivets fysiska, rättsliga och känslomässiga förutsättningar. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-23 1 Johanna

Läs mer

Batterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetår 2010

Batterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetår 2010 1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2011-02-17 Ärendenr: NV-01424-11 Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Batterifonden inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetår 2010 Enligt

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning

Läs mer

Redovisning av Batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2011

Redovisning av Batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2011 1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2012-03-29 Ärendenr: NV-02987-12 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av Batterifondens inkomster, utgifter och kassabehållning för budgetåret 2011

Läs mer

Avskrift. Ledtillsyn och tillsyn av övriga anläggningar skall rutinmässigt göras före varje turistsäsong.

Avskrift. Ledtillsyn och tillsyn av övriga anläggningar skall rutinmässigt göras före varje turistsäsong. Instruktion för Länsstyrelsernas arbete med skötsel och underhåll av ledsystemet under statligt huvudmannaskap. Bilaga 5 i skriften Det statliga ledsystemet i fjällen Naturvårdsverket 1986. Omfattning

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Ansökan om bidrag för Lyckåleden

Ansökan om bidrag för Lyckåleden BILAGA 1 050214 Ansökan om bidrag för Lyckåleden Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 345.100 kronor för projekt Lyckåleden enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun/er: Karlskrona Organisationsnummer:

Läs mer

Regionala tillväxtnämnden

Regionala tillväxtnämnden Regionala tillväxtnämnden Avdelningen för Samhällsplanering Kristoffer Levin 044-309 33 30 kristoffer.levin skane.se Datum 2012-10-18 Dnr 1002579 otpå Ih19 kkan E 1 (4) 0 5 Kattegattleden bakgrund och

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Vilda djur och snöskotertrafik

Vilda djur och snöskotertrafik Vilda djur och snöskotertrafik Tips och råd hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt för det vilda djurlivet. MÅNGA MÄNNISKOR söker sig till naturen för avkoppling och rekreation. Snöskotern

Läs mer

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades

Läs mer

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Vem är jag? Namn: Jens Andersson Vem är jag? Namn: Jens Andersson Bakgrund PhD i Ekologi, sekreterare

Läs mer

VEM STÄDAR I NATUREN?

VEM STÄDAR I NATUREN? VEM STÄDAR I NATUREN? Håll Sverige Rentkonferensen 2015-11-19 Nils Hallberg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-26 1 Nils Hallberg Miljörättsjurist på Naturvårdsverket

Läs mer

INNEHÅLL. Rapporten är sammanställd av Anna-Karin Widehammar, Salticus Hudiksvall 2016-04-21

INNEHÅLL. Rapporten är sammanställd av Anna-Karin Widehammar, Salticus Hudiksvall 2016-04-21 INNEHÅLL 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund och syfte 3 1.2 Deltagarna 4 2. Metod 4 2.1 Arbetssättet steg för steg 4 2.2 Idéer sorterade under ursprungsrubrikerna 5 3. Resultat 6 3.1 Naturtillgångarna kopplade

Läs mer

DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN?

DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN? DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN? Stockholm 27 november Björn Svensby, handläggare Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-01 1 Plattformen för hållbar stadsutveckling

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER 7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER Svinöra sommaren 2003 Foto: Eva Nyström Vision Piteå skall erbjuda ett bra företagsklimat för små och stora turistentreprenörer. Verksamheter knutna till

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Myndighetsmöte Friluftsliv 15 okt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Myndighetsmöte Friluftsliv 15 okt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Myndighetsmöte Friluftsliv 15 okt 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-30 1 Dialogerna om allemansrätten Sex möten från juni 2012 till maj 2013 NV med hjälp av SLU Miljökommunikation

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt

Läs mer

Långfärdsleder. utanför det statliga ledsystemet i fjällen NATURCENTRUM AB. Kartläggning av vandringsleder

Långfärdsleder. utanför det statliga ledsystemet i fjällen NATURCENTRUM AB. Kartläggning av vandringsleder Kartläggning av vandringsleder Långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet i fjällen Enkätundersökning, sammanställning och förslag av Jonas Stenström och Anna Elf, Naturcentrum AB under medverkan

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Vålådalen Sylarna Helags

Vålådalen Sylarna Helags Vålådalen Sylarna Helags valadalen-sylarna-helags.se Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Varför ska

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

Hela Dalarna Cyklar utmaningen

Hela Dalarna Cyklar utmaningen Projektredovisning till Trafikverket Hela Dalarna Cyklar utmaningen Syfte Syftet med Hela Dalarna Cyklars cykelutmaning är att locka fler att cykla mer - för hälsa, miljö och plånbok. Att genom samverkan

Läs mer

Nätverksträff inom INNOVATION

Nätverksträff inom INNOVATION Nätverksträff inom INNOVATION Vasa 30.8.2016 9.30 Fika 10.00 Vad är INNOVATION? 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 11.30 Exempel på pågående innovationsprojekt 12.00 Lunch 13.00 Från idé till

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Håll Sverige Rent. Nov 2014. Per Nilsson Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-25 1

Håll Sverige Rent. Nov 2014. Per Nilsson Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-25 1 Håll Sverige Rent Nov 2014 Per Nilsson Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-25 1 Vad innebär egentligen allemansrätten, hur ser kunskapsläget ut och vad är

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN SKÅNELEDEN Region Skåne (RS), Tourism in Skåne (TIS), Event in Skåne (EiS), Stiftelsen Skånska Landskap (SSL)

ÅTGÄRDSPLAN SKÅNELEDEN Region Skåne (RS), Tourism in Skåne (TIS), Event in Skåne (EiS), Stiftelsen Skånska Landskap (SSL) Förslag på utökat utvecklingsarbete för Skåneleden 2016 ÅTGÄRDSPLAN SKÅNELEDEN 2016-2020 Region Skåne (RS), Tourism in Skåne (TIS), Event in Skåne (EiS), Stiftelsen Skånska Landskap () Tjänster Utvecklare

Läs mer

Beslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor)

Beslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor) Ärendebeteckning 2015-03-25 511-2482-2015 Arkivbeteckning 1(5) Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, ( 2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar att utöver gällande

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet.

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet. INFORMATION TILL MARKÄGARE UTMED KULLALEDEN. Hej alla markägare Vandringsleden runt hela Kullahalvön (Kullaleden) är nu inne i genomförandefasen. Vi i projektgruppen vill därför informera er om vad som

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Hur arbetar ni med miljöfrågor?

Hur arbetar ni med miljöfrågor? Hur arbetar ni med miljöfrågor? Undersökning bland företag i Gävle kommun, Hösten 2015 Mitt råd till er är att arbeta proaktivt, dvs. besök företag, skicka ut information om vilka lagkrav som gäller för

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Vandringsturism i Sjuhärad

Vandringsturism i Sjuhärad Vandringsturism i Sjuhärad en förstudie 2011/2012 Rapporten skriven av Emma Nevander, maj 2012. Leader Sjuhärad. Bakgrund Intresset för vandring ökar på flera plan. Som friskvård, rekreation, eller ett

Läs mer