ANSVARSFÖRDELNING FÖR SAMORDNING AV KOMMUNALT VÅRDNADSBIDRAG SOM FAMILJEFÖRMÅN ENLIGT RÅDETS FÖRORDNING (EEG) 1408/71

Transkript

1 0 (19) SKL DNR 08/3423 ANSVARSFÖRDELNING FÖR SAMORDNING AV KOMMUNALT VÅRDNADSBIDRAG SOM FAMILJEFÖRMÅN ENLIGT RÅDETS FÖRORDNING (EEG) 1408/71 På uppdrag av regeringen har Försäkringskassan i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting kommit överens om följande ansvarsfördelning vad gäller samordning av vårdnadsbidrag i förhållande till övriga familjeförmåner. Stockholm den Håkan Sörman, VD Sveriges Kommuner och Landsting Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

2 1 (19) SAMMANFATTNING...2 ANSVARSFÖRDELNING FÖR SAMORDNING AV KOMMUNALT VÅRDNADSBIDRAG SOM FAMILJEFÖRMÅN SAMORDNING AV VÅRDNADSBIDRAG SOM FAMILJEFÖRMÅN SAMORDNINGSPROBLEM AV KOMMUNALT VÅRDNADSBIDRAG ENLIGT FÖRORDNING 1408/ SEKRETESS KONTROLL AV UPPGIFTER ANSVARIG KOMMUN INDIREKT DISKRIMINERING I EU-SITUATIONER UTBETALNING ÅTERKRAV BIDRAGSBROTT...13 BILAGA 1. HANDLÄGGNING AV VÅRDNADSBIDRAG ENLIGT FÖRORDNING 1408/71- FÖR FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH SKL INLEDNING BAKGRUND ÄRENDESITUATIONER HANTERING AV ÄRENDESITUATIONER 1 BARN BOR I SVERIGE FÖRFRÅGNINGAR OCH INFORMATION IMPULSER OM EU-ÄRENDEN UPPDELNING AV BESLUT VERKSTÄLLA BESLUT AVSLUTA ÄRENDE ÄRENDESITUATIONER 2 BARN BOR I ANNAT MEDLEMSLAND FÖRFRÅGNINGAR OCH INFORMATION IMPULSER OM EU-ÄRENDEN UPPDELNING AV BESLUT VERKSTÄLLA BESLUT AVSLUTA ÄRENDE...19 Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

3 2 (19) Sammanfattning Den 1 juli 2008 trädde lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag i kraft. Regeringen har gjort bedömningen att vårdnadsbidraget är att betrakta som en familjeförmån enligt förordning 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjer flyttar inom gemenskapen. Utifrån likabehandlingsprincipen, anges i artikel 73 i förordning 1408/71 att de förmåner som betecknas som familjeförmåner ska utges till arbetstagaren och dennes familj utan krav på bosättning i det behöriga medlemslandet. Efter samråd har Försäkringskassan och Sveriges kommuner och landsting enats om hur ansvaret ska fördelas kring hanteringen av samordningen av vårdnadsbidraget. Utgångspunkt för förslaget har varit att Försäkringskassan är behörig institution att bedöma om förordning 1408/71 är tillämplig och sköta samordningen av familjeförmåner, och att kommunernas roll är att ansvara för bedömningen av rätten till vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Utifrån barnets bosättning har två huvudtyper av ärendesituationer identifierats där handläggningen kommer att skilja sig åt (se vidare bilaga 1). När barnet är bosatt i Sverige kan kommunen på inkomna underlag i ärenden pröva rätten till vårdnadsbidrag för att sedan skicka det till Försäkringskassan för eventuell samordning med andra familjeförmåner. Då barnet är bosatt i annat medlemsland vidarebefordrar kommunen uppgift om att ansökan inkommit till Försäkringskassan som utreder om förordning 1408/71 är tillämplig. Därefter bedöms rätten till vårdnadsbidrag av kommunen för att sedan samordnas med de andra familjeförmånerna av Försäkringskassan. Under arbetet har samordningsproblem identifierats kring samordningen av vårdnadsbidrag (se vidare kapitel 2). Skillnader i sekretess hos Försäkringskassan respektive kommunerna är ett förhållande som behöver ses över för att få en gemensam nivå. När det gäller att få uppgift om ersättningar eller andra förhållanden i annat medlemsland finns hinder för att utföra kontroller i samma utsträckning som i Sverige. Det uppstår svårigheter i bedömning av i vilken kommun arbete utförs. Försäkringskassan har i enlighet med förordning 1408/71 endast möjlighet att bedöma om en arbetstagare kan anses utföra arbete i Sverige. Det krävs reglering i frågan för att kommunerna ska få stöd i bedömningen av ansvarig kommun. Det riskerar uppkomma problem med indirekt diskriminering av arbetstagare som tidigare omfattats av förordning 1408/71. De har som bosatta i Sverige inte möjlighet att åberopa förordning vid arbete i en kommun som har vårdnadsbidrag (mål C- 212/06), vilket skulle kunna

4 3 (19) utredas via Försäkringskassans register och kontakter med andra medlemsländer. Utbetalningen av vårdnadsbidrag som familjeförmån bör verkställas av Försäkringskassan förutom då barnet är bosatt i Sverige och Sverige är ett av arbetsländerna. I sekundärärenden och även i andra ärenden där barnet är bosatt i annat medlemsland bör inte heller någon fakturering ske av utbetalningen av vårdnadsbidrag, då det är en kostsam och omständlig rutin för ett fåtal ärenden. Utifrån samordningen och utbetalningen av familjeförmåner råder oklarhet kring möjligheten att ställa återkrav i dessa ärenden när det gäller vårdnadsbidrag. För att lösa denna fråga krävs reglering på området för att kunna åtgärda felaktigt utbetalningar. Enligt bidragsbrottslagen (2007:612), är både Försäkringskassan och kommunerna skyldiga att utreda och anmäla uppkomna bidragsbrott. Det är viktigt att det blir tydligt vem som ansvarar för att utreda och anmäla misstanke om bidragsbrott i vårdnadsbidrag och det bör kopplas till bedömningen av rätten till vårdnadsbidrag eller bedömningen av rätten till familjeförmåner.

5 4 (19) Ansvarsfördelning för samordning av kommunalt vårdnadsbidrag som familjeförmån Regeringen har givit Försäkringskassan i uppdrag (dnr S2008/4287/SF) att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) komma överens om ansvarsfördelningen vad gäller samordningen av kommunalt vårdnadsbidrag i förhållande till övriga familjeförmåner. I detta svar på regeringsuppdraget redovisar Försäkringskassan, efter samråd med SKL, förslag på en ansvarsfördelning kring hanteringen av samordningen för vårdnadsbidrag som en familjeförmån enligt rådets förordning (EEG) 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjer flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71). 1. Samordning av vårdnadsbidrag som familjeförmån Utifrån ovan nämnda regeringsuppdrag har Försäkringskassan tillsammans med SKL arbetat fram ett gemensamt förslag för hur ansvaret av handläggningen av vårdnadsbidrag som familjeförmån ska fördelas (se bilaga 1). Utgångspunkten för förslaget har varit att Försäkringskassan är behörig institution att bedöma om förordning 1408/71 är tillämplig och sköta samordningen av familjeförmåner, och att kommunernas roll är att ansvara för bedömningen av rätten till vårdnadsbidrag utifrån lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Försäkringskassan har hittills fattat beslut om rätten till alla de förmåner som är bedömda som familjeförmåner i Sverige med undantag för beslut om rätten till studiebidrag. Centrala studiestödsnämnden (CSN) fattar beslut om studiebidrag, som sedan samordnas med övriga familjeförmåner av Försäkringskassan. Förordningen 1408/71 kan bli tillämplig både när en familj är bosatt i Sverige eller i annat medlemsland. När familjen är bosatt i annat medlemsland bedömer Försäkringskassan utifrån artikel 73 om familjeförmåner kan exporteras. När familjen är bosatt i Sverige görs en bedömning av om samordning ska göras i ärenden då förmåner utgår i annat medlemsland. I samordningssituationer där förordning 1408/71 är tillämplig, och rätten till familjeförmåner finns i mer än ett land, görs en bedömning av vilket land som i första hand ska utbetala familjeförmåner (primärland) och vilket land som i andra hand ska betala familjeförmåner som tilläggsbelopp (sekundärland) om primärlandets förmåner är lägre än sekundärlandets. För att samordning ska kunna ske i enlighet med förordningens regler för familjeförmånsärenden är det av stor vikt att kommunerna kan identifiera de ärenden som är aktuella för bedömning om förordningen 1408/71 är tillämplig och därmed har en grundläggande förståelse för förordningens innebörd. Kommunerna har därför ett ansvar för att lämna impulser om att ärendet ska utredas av Försäkringskassan, då Försäkringskassan inte har någon uppgift om vilka som har beviljats vårdnadsbidrag i Sverige och därmed inte har någon möjlighet att upptäcka dessa ärenden. Utan sådana impulser riskerar de ärenden

6 5 (19) där familjen bor i Sverige att utbetalas utan samordning, vilket kan innebära att dubbla förmåner kan komma att betalas ut till den enskilde. Förmåner kan vara beviljade i Sverige på grund av bosättning och i annat medlemsland på grund av arbete. En annan risk som kan bli aktuell om Försäkringskassan inte får möjlighet att bedöma rätten till vårdnadsbidrag som familjeförmån, är felaktiga avslag för arbetstagare från andra medlemsländer. Utan impuls till Försäkringskassan utelämnas bedömningen av förordning 1408/71, som kan ligga till grund för rätten till vårdnadsbidrag för en familj som inte uppfyller kravet på folkbokföring i kommunen. I samordningen av familjeförmåner kräver olika typer av ärenden olika hantering. Uppdelningen av ärenden har gjorts utifrån skillnader i hantering. Hanteringen ser olika ut beroende på om barnet är bosatt i Sverige eller i annat medlemsland och om Sverige pekas ut som primärt eller sekundärt land att utbetala familjeförmåner. Om barnet är bosatt i Sverige kan kommunerna bedöma rätten till vårdnadsbidrag utifrån de uppgifter som de har i egna register och inkommet underlag. Därefter kan bedömning ske av Försäkringskassan om förordning 1408/71 är tillämplig och om det är aktuellt med samordning i ärendet. Vid bedömning av samordning tar Försäkringskassan ställning till om Sverige är primärt eller sekundärt land. Är Sverige primärt land skickas ärendet tillbaka till kommunen för utbetalning på samma sätt som för nationella ärenden. Är Sverige sekundärt land görs en sammanslagning av de svenska familjeförmånerna för en jämförelse med det andra landets förmåner. Om barnet däremot är bosatt utomlands har kommunen inga eller endast bristfälliga underlag. Impuls ska då skickas för vidare utredning till Försäkringskassan. Försäkringskassan bedömer om förordning 1408/71 är tillämplig och om export av familjeförmåner enligt artikel 73 är möjlig i ärendet. Med ledning av Försäkringskassans uppgifter i ärendet kan sedan kommunen bedöma rätten till vårdnadsbidrag för att sedan skicka ärendet åter för samordning. Förslaget till hur ansvaret för handläggningen ska fördelas finns som en bilaga till detta dokument (bilaga 1). Under framtagandet av förslag till ansvarsfördelning har en del områden uppvisat svårigheter i samordningen av det kommunala vårdnadsbidraget. Det kan vara svårigheter både i hanteringen av vårdnadsbidraget som en familjeförmån och ur EG-rättsligt perspektiv. 2. Samordningsproblem av kommunalt vårdnadsbidrag enligt förordning 1408/ Sekretess I samband med samordning av vårdnadsbidraget som familjeförmån uppkommer frågan om vilken sekretess som gäller för den information som behöver överföras från Försäkringskassan till kommunerna för att de ska kunna handlägga den enskildes ansökan om vårdnadsbidrag.

7 6 (19) I Försäkringskassans underlag till kommunen behöver framgå uppgifter om den enskildes bostadsadress, sysselsättning och vilka ersättningar, t.ex. i samband med sjukdom eller moderskap som utgår till familjen i Sverige eller annat land. Eftersom det handlar om uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden omfattas de i regel av sekretess om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs (7 kap.7 sekretesslagen [1980:100] [SekrL]). Av de nuvarande sekretessbrytande bestämmelserna i sekretesslagen bedöms endast 14 kap. 4 vara tillämpliga i den aktuella situationen, dvs. att den enskilde lämnar sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut. I nationella vårdnadsbidragsärenden löses idag sekretessproblematiken som gäller frågan om överföring av uppgifter genom att kunden själv begär intyg från Försäkringskassan om uttag av föräldrapenning och andra ersättningar som utbetalas, som han eller hon sedan lämnar tillsammans med sin ansökan till kommunen. En utredning av vårdnadsbidrag som familjeförmån kräver dock en närmare och mer omfattande kommunikation mellan kommunen och Försäkringskassan, och då utredningen görs gemensamt, bedöms inte lösningen med kommunikation via kunden vara möjlig. Kommunerna har inga sekretessbestämmelser för vårdnadsbidrag, vilket innebär att uppgifter inhämtade både från kunden och Försäkringskassan kan komma att lämnas ut ifrån kommunen. För att de uppgifter som överförs från Försäkringskassan till kommunen ska omfattas av sekretess även hos kommunerna är det nödvändigt med en översyn av kommunens sekretessregler. Det skulle skapa goda förutsättningar för en rättssäker och smidig hantering av uppgifter i ärenden med vårdnadsbidrag som familjeförmån. Målet för en sådan översyn bör vara att det ska finnas möjlighet att överföra de aktuella uppgifterna från Försäkringskassan till kommunen och att de ska omfattas av sekretess även där. 2.2 Kontroll av uppgifter Lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag ställer stora krav på kontroll av andra förmåner som betalas ut till den enskilde och på kontroll av om barnet deltar i offentligt finansierad förskoleverksamhet. I nationella ärenden kan dessa kontroller göras av kommunen genom uppgifter i deras interna register, samt genom kontroll hos a-kassor och Försäkringskassan. Möjligheten att kontrollera alla dessa uppgifter avseende enskilda som är bosatta i annat medlemsland är däremot begränsad. Dessutom inskränker även ersättningar som betalas ut till den sökandes maka, make eller sambo rätten till vårdnadsbidrag, vilket ytterligare minskar möjligheten att kontrollera befintliga förhållanden. Försäkringskassan kan ställa frågor till andra medlemsstaters förbindelseorgan om ersättningar som betalas till den enskilde i respektive land men det är ofta flera olika förbindelseorgan för de förmåner som omfattas av förordning 1408/71 och flera olika behöriga institutioner. En del av förmånerna kan även utges av regionala eller lokala myndigheter eller av kommuner. Vidare är det svårt att bedöma en förmåns motsvarighet i annat land och det är även svårt att få en heltäckande bild av vilka förmåner som utgår i annat medlemsland. I de fall det finns anledning att anta eller det finns misstankar om att en ersättning betalas till den enskilde i annat medlemsland, kan Försäkringskassan

8 7 (19) kontrollera med den behöriga institutionen i det andra medlemslandet. Då kontroller ska göras i andra länder riskerar dock handläggningstiden för denna typ av ärenden fördröjas ytterligare. Grunden till rätten till vårdnadsbidrag utgörs av att barnet inte deltar i offentligt finansierad förskoleverksamhet. För barn som är bosatta i Sverige är denna uppgift möjlig att kontrollera i kommunens interna register. För barn som är bosatta i annat medlemsland finns stora svårigheter i hur en kontroll ska gå till då organisering av förskoleverksamhet varierar mellan olika medlemsländer. I många länder finns både kommunala, religiösa och privata alternativ att ta ställning till och det kan bli svårigheter för kommunerna att få uppgifter om eventuell förskoleverksamhet i annat medlemsland som är ett krav i 3 lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Konsekvensen av bristen på möjligheten att kontrollera blir att kommunerna till stor del får förlita sig på kundens uppgifter. Sammanfattningsvis kan det konstateras att behovet av kontroller gäller även för utlandsbosatta familjer, och de krav på kontroll som lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag förutsätter blir svåra att uppnå. Genom ett nära samarbete där kommunerna ger Försäkringskassan impulser om vad som kan behöva kontrolleras och där Försäkringskassan utnyttjar sina möjligheter till kontroll genom andra länders behöriga institutioner kan dock risken för felaktiga utbetalningar antas minska. 2.3 Ansvarig kommun Det som särskiljer vårdnadsbidrag från övriga familjeförmåner är att vårdnadsbidraget är ett kommunalt bidrag som är frivilligt för Sveriges kommuner att införa. För de övriga familjeförmånerna börjar bedömningen av rätt till förmånen med att Försäkringskassan gör en bedömning av, utifrån lagvalsreglerna, om arbetstagaren omfattas av svensk socialförsäkring enligt förordning 1408/71. Även för vårdnadsbidrag blir samma bedömning av rätt att tillhöra svensk socialförsäkring det första steget när familjen är bosatt i annat medlemsland och inte uppfyller det nationella kravet på folkbokföring. Skillnaden blir dock att det inte endast räcker att vara omfattad av svensk lagstiftning för att ha rätt till vårdnadsbidrag, utan det krävs också en arbetstillhörighet till kommunen. Innebörden av kommunalt vårdnadsbidrag blir att vissa enskilda kommuner kommer att erbjuda sina invånare bidraget och andra inte. Det kommer därför även att bli nödvändigt att göra en bedömning av i vilken kommun arbete utförs, för att sedan kunna ta ställning till rätten till förmån. Regeringen gör bedömningen att vårdnadsbidraget bör kunna lämnas även till familjer som inte är folkbokförda i kommunen i de fall då arbetstagaren anses ha en stark anknytning till kommunen genom arbete (Prop. 2007/08:91 Vårdnadsbidrag familjepolitisk reform sid.51). Det finns dock inget stöd i förordning 1408/71 att göra någon bedömning av i vilken enskild kommun som arbete utförs. Den enda information Försäkringskassan kan delge kommunerna är således om det är arbete som utförs i Sverige och om det arbetet grundar rätt till svenska familjeförmåner. I de flesta fall utförs arbete på en ort och det kan därför utan större svårigheter bedömas i vilken kommun arbete utförs. I andra

9 8 (19) fall är det inte lika självklart vilken kommun som är ansvarig kommun. Det finns en rad situationer där oklarheter om en persons ansvariga kommun kan uppkomma. T.ex. för egenföretagare utan fast driftställe, transportarbetare, eller för personer som är folkbokförda i en kommun, men utför arbete i en annan och samtidigt har familjen i annat medlemsland. Eftersom Försäkringskassan endast bedömer om arbete utförs i Sverige är det därför upp till kommunerna att göra en bedömning om arbete utförs i aktuell kommun. SKL ser denna bedömning som problematiskt för kommunerna då det inte finns något i lagen som ger stöd för bedömningen. Den enda möjlighet som återstår blir att tillämpningen prövas i domstol. Vidare anser SKL att frågan om utgångspunkten i arbetstillhörighet till en kommun bör utredas ytterligare, och vill ha en närmare granskning av möjligheten att tillfällig bosättning i en kommun kan ligga till grund för bedömning av ansvarig kommun. Det som kan skapa ytterligare oklarheter är frågan om till vilken kommun en ansökan om vårdnadsbidrag ska lämnas in. Det är därför viktigt att det finns klara regler på området för att kunden inte ska komma i kläm. Konsekvensen kan annars bli att kunden hänvisas runt till olika kommuner utan att få möjlighet att ansöka om förmånen, eller att ansökan lämnas in och beviljas i mer än en kommun. Slutsatsen blir att det finns ett behov av regler eller annat stöd för tillämpning av i vilken kommun arbete utförs och vilken kommun som är ansvarig. Ett stöd i bedömningen skulle underlätta kommunernas arbete och ge den enskilde arbetstagaren större möjlighet till en rättssäker prövning. 2.4 Indirekt diskriminering i EU-situationer Regeringens ställningstagande om att vårdnadsbidraget ska vara en familjeförmån innebär att en arbetstagare från ett annat medlemsland, som omfattas av förordning 1408/71 genom arbete i en kommun med vårdnadsbidrag, kan få förmånen för familjen bosatt i ett annat medlemsland. Situationen där en familj från ett annat medlemsland bosatt sig i en kommun utan vårdnadsbidrag men där arbete utförs i en kommun som har vårdnadsbidrag och hur den skall behandlas har inte berörts i propositionen (Prop. 2007/08:91 Vårdnadsbidrag familjepolitisk reform s.54). Propositionen nämner emellertid att det är fullt möjligt att diskriminera landets egna medborgare i förhållande till migrerande arbetstagare. EG-domstolen har den 1 april 2008 avgjort ett socialförsäkringsmål (mål C- 212/06) som har en tydlig koppling till det kommunala vårdnadsbidraget. I målet prövades frågan om regionen Flandern, i Belgien, som infört en regional socialförsäkringsförmån kunde upprätthålla ett krav på bosättning för rätt till förmånen. EG-domstolen finner i sitt förhandsavgörande att även hinder som uppstår genom federala strukturer kan utgöra hinder för den fria rörligheten. För att det skall röra sig om ett hinder i EG-rättslig mening kan situationen inte omfatta rent interna situationer. Av den anledningen kan inte EG-rättens regler om fri rörlighet för arbetstagare appliceras på belgiska medborgare bosatta i Vallonien som aldrig utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Däremot menar EGdomstolen att om en belgisk medborgare någon gång utnyttjat rätten till fri

10 9 (19) rörlighet får denne inte diskrimineras vid bosättning i Vallonien samtidigt som denne arbetar i Flandern. Sådana situationer kan inte längre betraktas som rent interna situationer. Det kommunala vårdnadsbidraget är ett bidrag som kan väljas att införas av en kommun samtidigt som en grannkommun kan välja att inte införa bidraget. Det kan således falla sig så att en svensk medborgare som utnyttjat rätten till fri rörlighet bosätter sig i denna grannkommun men arbetar i den förstnämnda kommunen. I ett sådant fall kan en indirekt diskriminering av personen ifråga uppstå. Även andra EU-medborgare som bor i grannkommunen kommer att ses som förfördelade om man följer EG-domstolens resonemang i Vallonien-målet. EG-domstolen poängterade i domen att även om reglerna för att vara berättigad till en socialförsäkringsförmån kan te sig indirekt diskriminerande, kan dessa vara objektivt sett motiverade (se paragraf 55 C-212/06 och där hänvisad rättspraxis). Som vägledning vid analysen kan man använda sig av ett förhandsavgörande i ett norskt mål inför EFTA-domstolen om Finnmarkstillägget som riktar sig precis som det kommunala vårdnadsbidraget mot småbarnsföräldrar (E-3/05, EFTA Surveillance mot Norge). Finnmarkstillägget utgår med en viss summa per barn till de familjer som är bosatta i Finnmark. Arbetar man i Finnmark men bor i en annan region eller i ett annat land utgår inte bidraget. EFTAdomstolen kom fram till att lagstiftningen i sig var indirekt diskriminerande enligt artikel 3 (1) i förordning 1408/71 (paragraf 56 i E-3/05). Därefter övergår domstolen till att bedöma om de bakomliggande argumenten till Finnmarkstillägget kan ses som objektivt försvarbara. Domstolen konstaterar att tillägget introducerades tillsammans med en rad andra stödåtgärder för att hindra en utflyttning från Finnmark på 1980-talet. En sådan målsättning är i sig objektivt försvarbar, om den är den mest lämpade åtgärden och inte går längre än nödvändigt för att uppnå målet (paragraf 59 i E-3/05). Genom att rikta sig mot barnfamiljer med ett särskilt tillägg uppmuntrar man familjerna att stanna eller att bosätta sig i ett område samt att de som växer upp i ett område kan tänkas bli så fästa vid trakten att man inte flyttar därifrån. Att mot bakgrund av detta utöka bidraget till pendlare skulle motverka syftet konstaterar domstolen. Domstolen finner avslutningsvis att det inte finns några andra egentliga stödåtgärder som skulle vara mindre omfattande som skulle uppnå samma syfte (paragraf 60ff i E-3/05). Om man jämför Finnmarkstillägget med det kommunala vårdnadsbidraget haltar jämförelsen betänkligt. Reformens huvudsakliga syfte är att barnfamiljer själva skall få välja om man vill stanna hemma med barnen tills de är tre år. Frågan är om ett sådant allmänt syfte kan anses objektivt försvarbart vid en prövning inför EG-domstolen. Det blir också en fråga om hur man kan avgöra om en nationell medborgare har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Enligt Försäkringskassan, kan det vara tillräckligt att utifrån interna uppgifter och utifrån uppgifter om utländska försäkringsperioder göra en bedömning om arbetstagaren har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Genom denna bedömning öppnas fler dörrar för nationella medborgare att ansöka om vårdnadsbidrag, men det kräver att kommunerna kan hitta impulser i denna typ av ärenden.

11 10 (19) 2.5 Utbetalning I egenskap av behörig institution sker samordningen av familjeförmåner av Försäkringskassan, vilket även inkluderar studiebidrag som CSN fattar beslut om och nu även kommunalt vårdnadsbidrag. Samordningen kan i sekundärärenden innebära en sammanslagning av alla förmåner till ett tilläggsbelopp som sedan jämförs barn per barn med de förmåner som utbetalas i det andra medlemslandet. I ärenden där Sverige är sekundärt land är det på grund av beräkningen av tilläggsbelopp nödvändigt med en gemensam utbetalning. När Sverige är primärt land utbetalas förmåner med hela beloppet oavsett om barnet bor i Sverige eller i annat medlemsland. I ärenden där barn bor i Sverige och Sverige är primärt land utbetalas förmånen i enlighet med nationella regler även om någon av föräldrarna är omfattad av förordning 1408/71. Bedömning har gjorts av Försäkringskassan att det i förordning 1408/71 inte finns något som anger att utbetalning ska ske av den behöriga institutionen i denna typ av ärenden, och att det därför är möjligt för kommunen att göra denna utbetalning på samma sätt som i nationella ärenden. I primära ärenden där barnet är bosatt i annat medlemsland sker utbetalningen inte enbart med stöd av nationella lagstiftningen utan det krävs även att det finns stöd i artikel 73 i förordning 1408/71 för att utbetalning ska kunna ske. I förordning 1408/71 framgår av artikel 75.1 att utbetalning enligt artikel 73 ska ske av den behöriga institutionen, och bedömning har gjorts att Försäkringskassan därmed ska verkställa utbetalningen. Det är dock möjligt, om än omständligt, för Försäkringskassan att fakturera respektive kommun för utbetalning. Här kan en parallell dras till utbetalningen av studiebidrag som en familjeförmån. Försäkringskassan utbetalar studiebidraget i alla familjeförmånsärenden oavsett bosättningsland eller om Sverige är primärt eller sekundärt land. I efterhand faktureras sedan CSN den summa som utbetalats i primärärenden. En stor skillnad när det gäller fakturering är att det bara finns en mottagare, CSN. I fallet med vårdnadsbidrag skulle det bli en omfattande handläggning att i alla ärenden specificera vilken kommun som beslutat om rätten till och sedan fakturera respektive kommun separat. Det skulle också innebära att kommuner kan komma att faktureras för arbetstagare som inte är bosatta i kommunen, något SKL ställer sig negativa till. Istället stödjer SKL en föreslagen uppdelning, där Försäkringskassan finansierar alla familjeförmånsärenden utom de där familjen är bosatt i Sverige, och Sverige är primärt land. Försäkringskassan anser att utbetalning i sekundärärenden och i de primärärenden där barnet är bosatt i annat medlemsland ska verkställas av Försäkringskassan. I de fall där barnet är bosatt i Sverige och Sverige är primärt land bör ärendet återsändas från Försäkringskassan till kommunen för utbetalning. I sekundärärenden där vårdnadsbidrag utbetalas som en del av tilläggsbeloppet bör Försäkringskassan inte fakturera kommunerna. För att undvika en kostsam administration i de övriga fåtal ärenden där vårdnadsbidrag utbetalas i sin helhet till en utlandsbosatt familj föreslås det även bli möjligt för

12 11 (19) Försäkringskassan att utbetala vårdnadsbidrag utan att fakturera kommunen i efterhand. 2.6 Återkrav Kommunen beslutar om rätten till vårdnadsbidrag, vilket också innebär att kommunen får återkräva vad som betalats ut för mycket i en situation när någon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har orsakat att vårdnadsbidrag betalats ut obehörigen eller med för högt belopp (11 lagen [2008: 307] om kommunalt vårdnadsbidrag. Familjeförmåner utges enligt bestämmelser i förordningen 1408/71 och där finns det inte särskilda bestämmelser om återkrav. Återkrav ska ställas enligt respektive förmåns nationella lagstiftning t.ex. för barnbidrag 12 lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Ett medlemsland har dock rätt att få tillbaka felaktigt utbetalda förmåner genom att ett annat medlemsland gör avdrag från det belopp som detta land ger ut. Förmånerna måste omfattas av förordning 1408/71 och återkravet måste ha stöd i båda de inblandade ländernas nationella lagstiftning (artikel i tillämpningsförordningen 574/72). I samband med frågan om återkrav återstår en del oklarheter kring hur ansvaret ska fördelas mellan SKL och Försäkringskassan. Framförallt är rättsläget oklart när det gäller hur återkrav ska hanteras vid tilläggsbelopp, där vårdnadsbidrag som kommunen beslutat om ingår, men där Försäkringskassan beslutar och utbetalar det framräknade tilläggsbeloppet. I en återkravssituation som inte går att lösa genom återbetalning mellan länder saknas det lagstöd för att återkräva felaktigt utbetalat belopp. Vid en beskrivning av oklarheterna är det viktigt att särskilja de ärenden där utbetalning gjorts som primärland, alltså där hela beloppet betalats ut utan beräkning av tilläggsbelopp (för närmare beskrivning av ärendesituationer och handläggning se bilaga 1). Primära ärenden I situationer när Sverige betalar ut familjeförmåner som primärland borde nationella återkravsregler tillämpas för respektive förmån. För vårdnadsbidrag tillämpas 11 i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. I de primärärenden där barnen bor i Sverige har föreslagits ovan att kommunerna ska sköta utbetalningen och kan därmed enligt de nationella reglerna även sköta återkravet. I situationer när Sverige är primärland och Försäkringskassan betalar ut vårdnadsbidrag som behörig institution enligt artikel 73 i förordning 1408/71 blir situationen en annan. Här beslutar även Försäkringskassan om utbetalning enligt artikel 73 utifrån det beslut om rätten till vårdnadsbidrag som fattats av kommunen, innan utbetalning görs. I dagsläget har Försäkringskassan inget stöd för att återkräva utbetalat belopp då lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag endast kan tillämpas av kommunerna. SKL bedömer dock att återkrav inte heller kan ställas från kommunernas sida då beslut om utbetalning, och verkställandet av utbetalningen gjorts av Försäkringskassan. Försäkringskassan och SKL har inte gemensamt kunnat finna en lösning med dagens lagstiftning. En möjlig lösning skulle dock kunna vara den som presenteras nedan för sekundära ärenden.

13 12 (19) Sekundära ärenden När Sverige är sekundärt land utbetalar Försäkringskassan tilläggsbelopp. Försäkringskassan fattar beslut om tilläggsutbetalning utifrån vilka förmåner som är aktuella i ärendet, där kommunens beslut om rätt till vårdnadsbidrag kan vara en av förmånerna. Frågan som uppkommer när det gäller sekundärärenden är med vilket lagstöd i den nationella lagstiftningen felaktigt utbetalat tilläggsbelopp som avser bl.a. vårdnadsbidrag kan återkrävas? Det går tyvärr inte att dra någon parallell i återkravssituationen till hur hanteringen sköts i förhållande till CSN, då detta rättsläge också är oklart. Försäkringskassan ansvarar inte för tillämpningen av lagen om kommunalt vårdnadsbidrag men betalar ut tilläggsbelopp i form av familjeförmåner som behörig institution enligt förordning 1408/71. Två beslut fattas i ärendet, ett om rätten till vårdnadsbidrag av kommunen och ett om rätten till tilläggsbelopp av Försäkringskassan. Försäkringskassan som har fattat det förmånsövergripande beslutet om rätten till tilläggsbelopp måste ha stöd i nationell lagstiftning för att kunna återkräva felaktigt utbetalning men kan inte åberopa 11 i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Följaktligen kan Försäkringskassan endast innehålla utbetalningen av vårdnadsbidrag som familjeförmån, då förhållandena för rätt till tilläggsbelopp ändrats, och informera kommunen om förändringarna och vilket belopp som utbetalats felaktigt. Kommunerna får dock svårt att agera i återkravsärendet då det senaste beslutet är fattat av Försäkringskassan. SKL bedömer att det inte är möjligt för kommunerna att återkräva en förmån då Försäkringskassan både fattat ett beslut om tilläggsbelopp och verkställt utbetalningen. Följaktligen kommer inget återkrav att ställas i dessa ärenden. Ett möjligt sätt att komma till rätta med situationen där vårdnadsbidrag som familjeförmån utbetalats av Försäkringskassan skulle kunna vara lagändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag där 11 skulle kunna ha följande lydelse: 11 Om någon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet, eller på annat sätt har orsakat att vårdnadsbidrag betalats ut obehörigen eller med för högt belopp får kommunen återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket har tagit emot vårdnadsbidrag obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får kommunen återkräva vad som har betalats ut för mycket. Betalas vårdnadsbidrag ut av Försäkringskassan med stöd av rådets förordning (EEG) 1408/71 ska första och andra styckena tillämpas. Genom att även Försäkringskassan ges möjlighet att tillämpa 11 kan Försäkringskassan med nationellt lagstöd återkräva vårdnadsbidrag som en familjeförmån enligt förordning 1408/71.

14 13 (19) 2. 7 Bidragsbrott Handläggning av vårdnadsbidrag ställer, som presenteras tidigare (se kapitel 2.2 Kontroll av uppgifter), stora krav på kontroll. Möjligheten till kontroll är inte heller lika stor i ärenden där vårdnadsbidrag handläggs som familjeförmån. Enligt bidragsbrottslagen (2007:612), som trädde i kraft den 1 augusti 2007, är både Försäkringskassan och kommunerna skyldiga att utreda och anmäla uppkomna bidragsbrott gällande ekonomiska förmåner som beslutas och betalas ut för personligt ändamål, såsom vårdnadsbidrag. Det är dock oklart vem som ska utreda och anmäla i de fall misstanke om bidragsbrott vid vårdnadsbidrag finns. Som exempel på hur det har ordnats tidigare kan nämnas aktivitetsstöd där rätten till aktivitetsstöd beslutas av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan beslutar om och verkställer utbetalningen. I de ärendena anmäler Försäkringskassan felaktiga utbetalningar som misstänkts vara brott enligt bidragsbrottslagen. Exemplet innehåller inte riktigt samma förutsättningar för hur ansvar ska fördelas för vårdnadsbidraget mellan Försäkringskassan och kommunerna, men samma lösning kan vara möjlig att tillämpa. För att kunna anmäla bidragsbrott är det av stor vikt att kommunerna och Försäkringskassan samarbetar. Det borde också vara av betydelse i vilken del av ärendet som bidragsbrottet uppkommit, antingen bedömningen av rätten till vårdnadsbidrag eller i den EG-rättsliga bedömningen, för vem som ska utreda och ansvara för anmälan. Beslut i detta ärende har fattats av tillförordnad försäkringsdirektör Ulrika Persson i närvaro av tillförordnad enhetschef Anna Roland Andersson och verksamhetsutvecklare Charlotta Örn, den senare som föredragande. Ulrika Persson Charlotta Örn

15 14 (19) Bilaga 1. Handläggning av vårdnadsbidrag enligt förordning 1408/71- för Försäkringskassan och SKL 1. Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva hur ärenden med vårdnadsbidrag där förordning (EEG) 1408/71 är tillämplig bör hanteras av Försäkringskassan och kommunerna. Kommunerna och Försäkringskassan ska ta tillvara information som kan ha betydelse för bedömningen av rätten till vårdnadsbidrag som en EU-familjeförmån. Kommunen ansvarar för bedömningen av rätten till vårdnadsbidrag. Försäkringskassan ska ta ställning till vilka EU-bestämmelser som ska tillämpas och samordna de svenska familjeförmånerna med övriga medlemsländers familjeförmåner rätt ersättning från rätt land. Det finns olika situationer där förordningen 1408/71 tillämpas och olika typer av ärenden som kräver olika aktiviteter. En beskrivning av ärendesituationerna framgår av avsnitt 3. Det är viktigt att man identifierar vilka åtgärder som behövs i vilket ärende, och därför har gången i de fyra vanligaste ärendena beskrivits i detta dokument. Beskrivningen är dock inte heltäckande och när kommunerna är osäkra på hur de ska hantera ett ärende är det viktigt att de kontaktar Försäkringskassan för samråd. 2. Bakgrund Vårdnadsbidrag regleras i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Det är frivilligt för kommunerna att införa vårdnadsbidraget och lagen är en ramlag, vilket ger utrymme för kommunerna att själva inom lagens ramar införa kommunala begränsningar av bidraget. Vårdnadsbidrag är en familjeförmån som omfattas av förordning 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar rör sig inom gemenskapen. I tillämpningsförordning 574/72 finns bestämmelser om hur förordning 1408/71 ska tillämpas. Även i administrativa kommissionens beslut t.ex. 147 och 207 finns bestämmelser om tillämpningen av bestämmelserna i förordning 1408/71 och tillämpningsförordning 574/72. En annan viktig grund för tillämpningen av bestämmelserna om EU:s regler om familjeförmåner är EGdomstolens beslut i ärenden om familjeförmåner. Försäkringskassan är behörig institution i Sverige att tillämpa förordningens bestämmelser om familjeförmåner. Bestämmelserna om EU-familjeförmåner finns i kapitel 7 i förordning 1408/71 och bestämmelserna om att Försäkringskassan är behörig institution i Sverige finns i bilaga 2 i tillämpningsförordning 574/72. När Försäkringskassan bedömer om förordning 1408/71 är tillämplig görs först en bedömning av tillämplig lagstiftning utifrån lagvalsbestämmelserna i förordningen. Om barnet är bosatt utomlands görs också en bedömning av om art. 73, som innebär att familjen anses bosatt i Sverige är tillämplig. I

16 15 (19) samordningssituationer där 1408/71 är tillämplig, och rätten till familjeförmåner finns i mer än ett land, görs en bedömning av vilket land som i första hand ska utbetala familjeförmåner (primärland) och vilket land som i andra hand ska betala familjeförmåner som tilläggsbelopp (sekundärland) om primärlandets förmåner är lägre än sekundärlandets. Vårdnadsbidrag är också en social förmån enligt förordning (EEG) 1612/68 om arbetstagares fria rörlighet inom gemenskapen, vilket innebär att arbetstagarens familj är undantaget det nationella kravet på folkbokföring. 3. Ärendesituationer Ärendesituationer 1 - Barn bor i Sverige Situation: A: Barnet bor i Sverige. En förälder arbetar i Sverige och den andra föräldern arbetar i annat medlemsland. D: Barnet bor i Sverige. En förälder bor i Sverige utan att arbeta och den andra föräldern arbetar i annat medlemsland. Ärendesituationer 2- Barn bor i annat medlemsland. Situation: B: Barnet bor i annat medlemsland. En förälder arbetar i Sverige och den andra föräldern arbetar i det andra medlemslandet. C: Barnet bor i annat medlemsland. En förälder arbetar i Sverige och den andra föräldern bor i det andra medlemslandet utan att arbeta. 4. Hantering av ärendesituationer 1 Barn bor i Sverige 4.1 Förfrågningar och information Förfrågningar om regler kring vårdnadsbidrag görs till respektive kommun. För allmän information om EU-familjeförmåner och frågor om samordning av vårdnadsbidraget som en familjeförmån ansvarar Försäkringskassan. Det är viktigt att information som är avgörande för bedömning av ärendet tas tillvara och att kommunerna uppmärksammar ärenden som ska hanteras som EUfamiljeförmånsärenden trots att barnet är folkbokfört i Sverige. Kunden skickar ansökan om vårdnadsbidrag till kommunen tillsammans med intyg FK8450, som kunden själv erhåller, från Försäkringskassan. På intyget från Försäkringskassan framgår endast vilka förmåner som kunden har vid intygstillfället som finns i Försäkringskassans register. När det gäller information om antal föräldrapenningdagar som är uttagna i Sverige kan även motsvarande utländsk förmån vara inkluderad då kunden begärt avräkning mot svensk föräldrapenning hos Försäkringskassan.

17 16 (19) 4.2 Impulser om EU-ärenden Genom uppgift på ansökan att någon av barnets föräldrar arbetar eller bor i annat EU/EES-land eller Schweiz eller vid kontroll av folkbokföring kan kommunen upptäcka att det är ett EU-ärende. Kommunen granskar ansökan tillsammans med uppgifterna i intyget FK8450 och eventuella uppgifter om utländska förhållandena som den enskilde lämnat i ansökan. Utifrån detta underlag och med tillämpning av lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag och de kommunala riktlinjerna bedömer kommunen kundens rätt till vårdnadsbidrag, för vilken tid ersättningen kan betalas och med vilket belopp förmånen kan beviljas. 4.3 Uppdelning av beslut Kommunen Kommunen beslutar om vårdnadsbidrag. I beslutet anges bl.a. med vilket belopp vårdnadsbidraget beviljas. Beslutet måste förses med ett förbehåll eftersom ärendet kan vara ett familjeförmånsärende enligt förordning 1408/71. Ärendet kan behöva samordnas av Försäkringskassan och beloppet kan då komma att ändras. Efter beslut skickas en kopia av beslutet tillsammans med ytterligare information som inkommit till kommunen om familjens bosättningsoch arbetsförhållanden till Försäkringskassan för utredning av eventuell samordning. Försäkringskassan Utifrån det underlag som inkommit från kommunen utreder Försäkringskassan om förordning 1408/71 är tillämplig, om Sverige är primärt eller sekundärt land eller om utbetalning ska ske enligt nationell lagstiftning. Försäkringskassans ställningstaganden resulterar i att: Om förordning 1408/71 inte är tillämplig skickas ställningstagandet till kommunen för utbetalning enligt nationell lagstiftning och i enlighet med kommunens tidigare beslut. Ställningstagandet meddelas kommunen på fastställd mall. Om förordning 1408/71 är tillämplig och Sverige är primärt land, situation A, skickas ställningstagandet efter bedömning till kommunen för utbetalning i enlighet med kommunens tidigare beslut. I situation A krävs inget skriftligt beslut till kunden om att förordningen är tillämplig och det sker inte heller någon beräkning i förhållande till annat medlemslands förmån. Försäkringskassan meddelar kommunen ställningstagandet på fastställd mall. Om förordning 1408/71 är tillämplig och ingen ansökan har gjorts i det andra landet, situation D, skickas ställningstagandet till kommunen för utbetalning enligt nationell lagstiftning och i enlighet med kommunens tidigare beslut. Ställningstagandet meddelas kommunen på fastställd mall. Om förordning 1408/71 är tillämplig och Sverige är sekundärt land när ansökan om förmåner har gjorts i det andra landet, situation D, ska samordning ske och utbetalning göras av Försäkringskassan. När Sverige är sekundärt land skickas ett beslut av Försäkringskassan om rätt till familjeförmåner som tilläggsbelopp, trots att kunden sedan tidigare har fått ett beslut om rätten till vårdnadsbidrag från kommunen. Beslutet om

18 17 (19) tilläggsbelopp är gemensamt för alla de familjeförmåner som är aktuella i ärendet och visar kunden hur samordning och beräkning har gjorts. 4.4 Verkställa beslut Även verkställandet av beslutet beror på Försäkringskassans ställningstagande; Om förordning 1408/71 inte är tillämplig verkställer kommunen utbetalning enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Om förordning 1408/71 är tillämplig och Sverige är primärt land, situation A, verkställer kommunen utbetalningen i enlighet med kommunens tidigare beslut. I dessa ärenden för även kommunen statistik över antal ärenden och utbetalningsbelopp. Om förordning 1408/71 är tillämplig, situation D, men utbetalning ska ske enligt nationell lagstiftning verkställer kommunen utbetalning enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Om förordning 1408/71 är tillämplig och Sverige är sekundärt land, situation D, görs utbetalningen manuellt på utbetalningskvitto av Försäkringskassan. 4.5 Avsluta ärende Kommunen skickar information till Försäkringskassan när rätten till vårdnadsbidrag upphör. När Sverige är primärland lämnas uppgiften för kännedom så att Försäkringskassan kan ge behöriga institutioner i andra medlemsländer korrekt information om vilka familjeförmåner som utges i Sverige. Då Försäkringskassan gör utbetalningen som tilläggsbelopp upphör vårdnadsbidraget att räknas in bland de svenska förmånerna vid beräkning av tilläggsbelopp i avvaktan på slutligt beslut från kommunen. Om Försäkringskassan får kännedom om att familjens förhållanden ändrats informeras kommunen och kommunen får utreda om rätten till vårdnadsbidrag kvarstår. Om ärendet inte längre är ett familjeförmånsärende kan det ändå finnas rätt till vårdnadsbidrag enligt nationell lagstiftning. 5. Ärendesituationer 2 Barn bor i annat medlemsland 5.1 Förfrågningar och information Förfrågningar om regler kring vårdnadsbidrag görs till respektive kommun. För allmän information om EU-familjeförmåner och frågor om samordning av vårdnadsbidraget som en familjeförmån ansvarar Försäkringskassan. Kunden skickar ansökan om vårdnadsbidrag till kommunen tillsammans med intyg FK8450 från Försäkringskassan. På intyg FK8450 framgår endast vilka förmåner som kunden har vid intygstillfället och som finns i Försäkringskassans register. När det gäller information om antal föräldrapenningdagar som är uttagna i Sverige kan även motsvarande utländsk förmån vara inkluderad då kunden begärt avräkning mot svensk föräldrapenning hos Försäkringskassan.

19 18 (19) 5.2 Impulser om EU-ärenden Kommunen påbörjar utredningen utifrån de uppgifter som inkommit i ärendet. Genom uppgift på ansökan att någon av barnets föräldrar arbetar eller bor i annat EU/EES-land eller Schweiz eller vid kontroll av folkbokföring kan kommunen upptäcka att det är ett EU-ärende. Kommunen informerar Försäkringskassan NFC (nationellt försäkringscenter) Visby genom att skicka en kopia av ansökan och eventuella uppgifter som föräldrarna lämnat till kommunen om bosättning och arbete. Försäkringskassan Försäkringskassan utreder om förordning 1408/71 är tillämplig. Utredningen om förordningen är tillämplig görs med hjälp av E-blanketter till andra medlemsländers institutioner men också genom kompletterande uppgifter från föräldrarna om arbete, föräldrapenning i annat land m.m. Efter bedömning om förordningen är tillämplig, utreder även Försäkringskassan om artikel 73 i 1408/71, är tillämplig i ärendet. Då Försäkringskassan bedömt att artikel 73 i förordning 1408/71 är tillämplig innebär det att arbetstagarens familj anses bosatt i Sverige. Försäkringskassan meddelar kommunen sitt ställningstagande om förordningen och artikel 73 på fastställd mall. Kommunen Utifrån detta underlag och med tillämpning av lagen 2008:037 om kommunalt vårdnadsbidrag och de kommunala riktlinjerna bedömer kommunen kundens rätt till vårdnadsbidrag, för vilken tid ersättningen kan betalas och med vilket belopp förmånen kan beviljas. Kommunen utreder hur barnomsorgen är ordnad i det andra medlemslandet utifrån information från kunden. 5.3 Uppdelning av beslut Kommunen Kommunen beslutar om rätten till vårdnadsbidrag. I beslutet anges bl.a. med vilket belopp vårdnadsbidraget beviljas. Beslutet måste förses med ett förbehåll eftersom ärendet är ett familjeförmånsärende enligt förordning 1408/71 och information lämnas om att förmånen kan behöva samordnas av Försäkringskassan och beloppet kan då komma att ändras, samt att ett eventuellt beslut om samordning då kommer från Försäkringskassan. En kopia av kommunens beslut skickas till Försäkringskassan NFC Visby. Försäkringskassan Försäkringskassan tar ställning till om Sverige är primärt eller sekundärt land; Om Sverige är primärt land, situation C (då barnet bor utomlands), skickar Försäkringskassan ett beslut om att familjeförmåner utbetalas från Sverige enligt förordning 1408/71, även då kunden tidigare har fått ett beslut om rätten till vårdnadsbidrag från kommunen. Om Sverige är sekundärt land, situation B, ska samordning ske och utbetalning görs av Försäkringskassan. När Sverige är sekundärt land skickas ett beslut av Försäkringskassan om rätt till familjeförmåner som tilläggsbelopp enligt

20 19 (19) förordning 1408/71, även då kunden tidigare har fått ett beslut om rätten till vårdnadsbidrag från kommunen. Beslutet om tilläggsbelopp är gemensamt för alla de förmåner som är aktuella i ärendet och visar kunden hur samordning och beräkning har gjorts. 5.4 Verkställa beslut Utbetalning av förmåner görs i båda ovanstående situationer av Försäkringskassan manuellt på utbetalningskvitto. 5.5 Avsluta ärende Kommunen skickar information till Försäkringskassan så snart rätten till vårdnadsbidrag upphört eller behöver utredas vidare. När Sverige är primärland innehålls utbetalningen i avvaktan på slutligt beslut från kommunen. Då Försäkringskassan gör utbetalningen som tilläggsbelopp räknas inte längre vårdnadsbidraget in bland de svenska förmånerna i avvaktan på slutligt beslut från kommunen. Om Försäkringskassan får kännedom om att familjens förhållanden förändrats och det inte längre finns någon rätt att uppbära vårdnadsbidrag enligt förordning 1408/71 informeras kommunen. Därefter avslutas ärendet för vårdnadsbidrag som en EU-familjeförmån.