Linnés reseskildringar en studiehandledning Författare Åsa Chagas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linnés reseskildringar en studiehandledning Författare Åsa Chagas"

Transkript

1 Linnés reseskildringar en studiehandledning Författare Åsa Chagas

2 Linné är en berömd vetenskapsman, men lyckas ändå se på tingen som ett barn, som om han såg dem för första gången. Kan vi det? Hur då? Hur ser dagens ekologi ut? Hur ser din relation till naturen ut? Vad får ni för tankar av Linnés levnadsregler? Hur väl stämmer de med dagens hälsobudskap? Linné2007 har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) tagit fram en studiehandledning baserat på Natur & Kulturs nyutgåvor av Linnés reseböcker. Studiehandledningen låter dig möta olika nyanser av Linné. Journalisten Åsa Chagas låter oss möta iakttagaren Linné, naturälskaren och ekologen Linné, den gammeltestamentlige Linné, läkaren och friskvårdaren Linné och den vandrande folkbildaren Linné. Studiehandledningen följer böckerna och låter oss resa i Linnés fotspår. Via SV:s hemsida kan du själv söka efter studiecirklar och andra arrangemang om Linné. Vi finns över hela landet, med över 200 lokalavdelningar.

3 Vetgirig kalla vi den, som med vaken blick och med största noggrannhet undersöker det, som kommer i hans väg. Carl von Linné, ur Om undran inför naturen Han upplevde sinnesintrycken som ett barn utan förutfattade meningar, som om det var första gången i livet, skriver Gunnar Brusewitz i en introduktion till Linnés skrifter. Under 20 års tid färdades han i Linnés fotspår för att illustrera reseskildringarna: Med sina skarpa bruna ögon noterar han nyfiket allt. Han suckar av lycka inför en skön natursyn, fasar för vildmarkens ryslighet, glömmer inte att skildra färdens faror och besvär och ger fritt utlopp åt sitt dåliga humör när det finns anledning. Det är inte helt lätt att läsa Linnés reseskildringar. Den som inte är botaniker eller kunnig i latin får vara beredd att skumma igenom långa partier. Ändå är det väl värt mödan. Den här studiehandledningen vill ge ingångar till hur reseskildringarna kan läsas, bäst kanske, som Brusewitz skriver, i små portioner, i samband med resor i hans spår. Först kommer en allmän del, med tankegångar och diskussionsfrågor kring Linnés liv och hans syn på naturen. Den kan fungera som en inledning till studiecirkel, förslagsvis en eller två träffar, beroende på hur lång cirkeln ska vara. Sedan följer en introduktion till hur man kan arbeta med reseskildringarna i samband med resecirklar i till exempel sin hembygd. Varje reseskildring har fått ett eget avsnitt. (Samtliga är nyutgivna i pocketformat av Natur och Kultur, se nedan för information hur man beställer böckerna). På många ställen hänvisas till ett lärarmaterial som ges ut av nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Linnélektioner. Det finns utlagt på Där kan materialet både beställas i tryckt form och laddas ner som pdf. Klicka dig fram till Inspirationshäfte. Sammanlagt blir cirkeln förslagsvis 3 5 träffar, med möjlighet att bygga vidare och läsa mer om ni vill det. Sist i den här handledningen finns litteraturtips och sidhänvisningar till vissa av de specialområden som Linné skrev mycket om: medicinalväxter, växtfärgning, husbyggande och lantbruk. Råshult i Småland, där Carl von Linné föddes 2

4 Iakttagaren Linné När Linné ger sig av på sin första landskapsresa till Lappland 1732 är han bara 25 år gammal. Han reser ensam till häst och häpnar över de exotiska samerna och det sällsamma fjällandskapet. När han gör sin sista resa till Skåne 1749 är han en berömd vetenskapsman som reser med vagn och beundrande medresenärer. Men trots att berömmelsen har gjort honom både fåfäng och högmodig har han genom alla resorna kvar sin skarpa iakttagelseförmåga och sin närmast barnsliga upptäckarglädje. Fram träder bilden av en Linné som i Lappland stöter på en spottstrit, en liten insekt som skyddar sig genom ett spottliknande skum, stryker bort skummet och gör sig omaket att komma tillbaka efter en timme för att konstatera att den lilla krabaten har bildat nytt skum. (Lappländska resan, s 73) Eller den något äldre Linné som på Öland faller i beundran inför en gammal ekstock, räknar ringarna och upptäcker att vissa är tätare än andra och kommer fram till att det kan bero på strängare vintrar. Alltså havom vi uti eken liksom en krönika på vintrarna, dem vi kunna få oss bekanta hela 200 ad 300 åren tillbaka. (Öländska resan, s 79) Vi möter en Linné som i Bodback gruva i Dalarna får för sig att skjuta ett skott in i gruvan för att mäta hur djup den är, vilket gjorde ett eko att jorden darrade, att det liksom hördes en sång i själva gruvan. (Dalaresan, s 19) Linné känner på jordarter, smakar på stenar för att utröna vilka mineral de innehåller, beskriver med vetenskaplig exakthet en ovanlig växt eller fågel och faller i trans inför arter som han för första gången ser i Sverige. Allra mest vaken i sin iakttagelseförmåga är han kanske i sina resor till Lappland, Gotland och Öland, där naturen var en annan än vad han var van vid. Vid sidan av berget Vallavari tycktes jag föras uti en ny värld, och när jag kom uppå det, visste jag ej om jag var uti Asien eller Afrika, ty både jordmånen, situationen och örterna voro mig obekanta. (Lappländska resan, s 90) Att fundera på / diskutera: Linné var skicklig på att se på sin omgivning med liksom nytvättad blick. Alla har nog upplevt hur det kan vara på en resa, när allt är nytt och tingen liksom står fram tydligare än annars. Hur skulle man kunna överföra den blicken till sin vardagsmiljö? Linné är en berömd vetenskapsman, men lyckas ändå se på tingen som ett barn. Kan vi det? Hur då? Kanske har ni områden i ert liv där ni har övat upp ett noggrant iakttagande, i yrket eller i något fritidsintresse, till exempel ornitologen som kan bestämma en fågelart av en förbiflaxande glimt av en vinge, lantbrukaren som av jordens färg, doft och konsistens kan avgöra att det är dags att så eller seglaren som av en blick på himlen kan veta att oväder är på väg. Vad har givit upphov till en sådan förmåga? Hur kan vi öva upp den? Naturälskaren och ekologen Linné Det som gjort Linné odödlig, också utanför Sveriges gränser, är hans enorma arbete att systematisera både växter, djur och mineral. Hans sexualsystem ersattes så småningom i vetenskapliga sammanhang av andra sätt att ordna arterna, men den så kallade binära nomenklaturen används än idag. Den innebär att varje växt och djur har dels ett släktnamn och dels ett artnamn. Så heter till exempel maskros Taraxacum vulgare, där vulgare betyder vanlig. 3

5 Redan innan han var 20 år skrev Linné sitt första manuskript, Örtabok, där han citerar ett 70-tal kända botaniska verk på latin, svenska och danska. Man kan fråga sig varifrån en så ung person fick så mycket kraft och energi att studera så hårt. Linné själv talar ofta om sin intensiva kärlek till naturen. På väg hem från Gotland besöker han den trädgård som hans far en gång anlagt, denna trädgård har med modersmjölken inflammerat min håg med en outsläckelig kärlek till örter. (Gotländska resan, s 146) Linné brukar kallas vår förste ekolog. I skriften Naturens ordning (som finns utgiven i Natur och Kulturs Om undran inför naturen) gör han ett första försök att beskriva hur allt hänger samman, hur olika arter ger näring åt varandra och håller varandra tillbaka. Han beskriver det som ett allas krig mot alla, men framhåller samtidigt hur sinnrikt allt är organiserat av Skaparen. Så skriver han till exempel att nässlan som ratas av nästan alla boskap, tvingas lämna näring åt bortåt 50 insekter, av vilka några lägga beslag på rötterna, andra på stjälken, bladen, blommorna eller frukten. Härförutan skulle hon undertrycka rätt många andra växter. Inte heller människan klarar sig undan hans dåtida teori om eko-balans: Men även människan själv är underkastad samma naturens lagar, fastän jag ej vet, genom vilket naturens ingripande eller efter vilken lag människomängden företrädesvis hålles inom behöriga gränser. Det är dock visst, att de mest smittosamma sjukdomarna merendels i större skala rasa på folkrikare trakter, och jag är böjd att tro, att på grund av en naturlag krig uppstår där, varest största överflöd finnes på människor. Att fundera på / diskutera: Vad säger ni om Linnés teorier om smittsamma sjukdomar och krig? Delvis kan de (bort)förklaras med att samhället och därmed världsbilden såg mycket annorlunda ut på 1700-talet. Delvis har de sin grund i hans mycket religiösa världsbild där Gud är en rättfärdig domare och alla sist och slutligen får sitt straff. Hur ser dagens ekologi ut? Vad tänker vi moderna människor om balansen i naturen och allas krig mot alla? Om vi inte längre tänker oss att det är Gud som upprätthåller balansen, är det då människans uppgift? Bör alla arter få leva kvar eller måste några offras i framåtskridandets namn? Den gammeltestamentlige Linné I skriften Om undran inför naturen beskriver Linné sin syn på naturvetenskapen. Ju mer kunskap människan skaffar sig om naturens lagar, menar han, desto innerligare och klarare skall hon ock med förvåning skåda det beundransvärda i naturen, och desto klarare skall hon inse såväl Skaparens avsikt som sin egen uppgift. Han skisserar ett kretslopp där mineralerna ger näring åt växterna, som i sin tur ger näring åt djuren och högst upp på pyramiden människan, med förmåga att tänka och tala. Och människans uppgift: Att genom att iaktta och beundra naturen hylla dess skapare. Naturens beskådande ger en försmak av den himmelska sällheten, en beständig själens glädje och början till dess fullständiga vederkvickelse samt är högsta spetsen av mänsklig lycka. Då själen därav göres delaktig, blir han liksom väckt ur en tung dvala och vandrar omkring i ljuset, glömmande sig själv och tillbringande sitt liv i ett, så att säga, himmelskt land eller i en jordisk himmel. (Om undran inför naturen, s 59) 4

6 Att fundera på / diskutera: Linnés gammeltestamentliga syn på naturen är nog främmande för de flesta av oss idag. Samtidigt talar allt fler moderna människor om hur de i kris söker sig till naturen för att finna sammanhang och mening. Många skulle nog instämma i att naturen kan ge glädje och vederkvickelse. Hur ser din relation till naturen ut? Vad menar Linné när han talar om ett himmelskt land eller en jordisk himmel? Kan man förstå hans tankegångar utan att vara religiös? I Torgny Lindgrens roman Ljuset drabbas människorna av pesten för att de har tappat förmågan att förundras. Skulle vi kunna hitta tillbaka till den förmågan? Läkaren och friskvårdaren Linné Resan i Lappland gjorde ett djupt intryck på Linné. Han såg samernas naturenliga liv som ett föredöme för alla människor. Skulle han få önska sig en annan tillvaro så vore det som same i fjällen. Lyriskt talar han om den rena luften och det friska vattnet. Bara 26 år gammal skrev han en serie hälsoregler för ett naturenligt levnadssätt. Dessa finns översatta av Gunnar Brusewitz. (Se litteraturlista) Vissa av dem låter underliga i våra öron, till exempel: 37. Du skall icke förtära vegetabilier (om det finnes tillräckligt av animalisk föda) och 30. All föda skall förtäras ljum eller kall, het mat skall du betrakta som gift. Men andra är förvånande aktuella nästan 300 år senare. Här följer några exempel. 10. Allt som ej håller måttan är skadligt. 16. Du ska med jämna mellanrum taga dig lätt kroppsrörelse intill en tredjedel av dagen. 17. Kroppsrörelsen ska göra dig fuktig, ej svettdrypande. 18. Kroppsrörelse ovanpå maten och måltid ovanpå kroppsrörelse äro skadliga. Ju längre de äro skilda åt desto bättre. 19. Du ska undvika den brännande sommarhettan, men utsätta dig för vårsolens strålar. Vinterns kyla skall du fördriva med ugnsvärmen. 20. Ju mer naturenliga kläder, desto lämpligare. 28. Du skall äta för att stärka dig, icke så att du överlastar magen. 48. Brännvin är ett förgift för dig. 50. Tobaksrök, snus och tuggtobak äro alla giftiga. 53. Om du känner dig tung, må du veta, att du håller på att bli sjuk, men att, om du fastar och ofta skaffar kroppen motion, du skall i allmänhet tillfriskna. 63. Studier böra ej utsträckas utöver en tredjedel av dygnet. 65. Ett lugnt sinne förlänger livet, ett sorgset förkortar det märkbart. 68. Läkekonst utan diet gör föga nytta. En dåre är den som sätter sin lit till medicin, om dieten har förmåga att hjälpa. 79. Naturens ordning i dess fulländning bör man giva akt på. 95. Frukt är människans bästa föda. 99. Feta saker äro skadliga för magen. 5

7 Efter resorna till Lappland och Dalarna reste Linné till Holland för att doktorera i medicin. Här gav han också ut den första versionen av Systema Naturae, det verk som skulle göra honom världsberömd ända in i vår tid. Trots sina framgångar var han när han återvände till Stockholm några år senare så fattig att han fick rådet av sin svärfar att öppna en läkarpraktik. På mindre än ett år lyckades han bli en både berömd och välbärgad läkare. Först nu hade han tillräckligt mycket att erbjuda för att kunna gifta sig med sin fästmö Sara Lisa Moraea. Mer om Linnés läkargärning kan du läsa i Läkaren Linné, skriven av Nils-Erik Landell (Carlssons förlag.) Se också Linnélektioner. Att fundera på / diskutera: Vad får ni för tankar av Linnés levnadsregler? Hur väl stämmer de med dagens hälsobudskap? Något som provocerar? Läs gärna alla reglerna om ni har tillgång till Brusewitz bok. Hur tror ni att de flesta människor på Linnés tid levde, jämfört med dagens människor? Läkekonst utan diet gör föga nytta, skriver han, vad skulle dagens läkare säga om det? Motion på recept förekommer, men hur vanligt är det att tala om kost, snarare än till exempel blodtryckssänkande medicin? Varför är det så, tror ni? Den vandrande folkbildaren Linné När Linné reser runt i Sverige för att samla information ger han sig i ständigt samspråk med lokalbefolkningen. Han frågar vänligt efter seder och bruk, huskurer och folktro, men kan ibland inte låta bli att tillrättavisa dem för vidskepelse eller vad han anser som dåliga vanor. Så retar han sig till exempel på torneåbornas brist på skorstenar. Av rädsla för att gå miste om den goda värmen låter man röken stanna i huset, öppnar kanske bara dörren ibland för att vädra. När han uppsöks i egenskap av läkare av människor som är blinda eller halvblinda, med röda, rinnande ögon, kan han inte låta bli att utbrista: om jag rått, hade de skolat hängts upp på väggen och fått 15 par spö, tills de gjorde skorsten på sina stugor, helst som ved ej felas. (Lappländska resan, s 143) I Dalaresan ger han sig i diskussion med befolkningen om hur de skulle kunna berika sina magra jordar. Han föreslår olika lösningar och återger noga folkets svar på hans förslag. Ibland mästrande, ibland nyfiket lyssnande. Som etablerad vetenskapsman blir Linné en mycket omtyckt föreläsare. Särskilt populära blir hans vandringar i naturen, med ibland flera hundra deltagare. Han utvecklar en metod att undervisa medan han vandrar omkring med sina studenter. Så gjorde redan Aristoteles ( f Kr), som brukade kalla metoden peripatetisk efter kringvandrandet, av grek. peripateo vandrar omkring. Förmodligen tyckte Aristoteles att motionen befrämjade tänkandet. Också Linné talar ofta och entusiastiskt om vikten av att röra på sig. När han ger sig iväg på sin sista landskapsresa, den till Skåne, konstaterar han att Uppsala Akademi har genom ständigt stillasittande och lika arbete kvarhållit mig på tredje året, varigenom krafter och hälsan begynte svika, så att jag nödgades räkna en besvärlig resa som en synnerlig förmån. Närmast lycklig börjar han sedan beskriva de första vårtecknen längs vägen. 6

8 Att fundera på / diskutera: Många upplever att de lättare kan hitta lösningar på problem om de samtidigt tar en promenad, som om tankarna blir rörligare när också kroppen är i rörelse. Har någon av er varit med om en sådan vandrande föreläsning, blomstervandring eller liknande? Hur var det? Pröva gärna att någon gång under studiecirkeln förlägga en diskussion utomhus. Ta en kort promenad två och två och ta med er en frågeställning på vägen. Hur kändes det? Var det annorlunda än att sitta kring bordet och prata? Hur är det med sinnesintrycken, blir de annorlunda när man är i rörelse? Att resa i Linnés fotspår Trädgårdsmästaren Simon Irvine stod i sin trädgård på Läckö slott och slogs av en tanke: Linné var här. Läckö slott finns beskrivet i Västgötaresan och Simon Irvine tyckte att det var ett så spännande perspektiv att han började utarbeta skyltutställningen Linné was here. På 33 ställen runt om i Sverige kan den nutida resenären hitta platsen där Linné en gång stod och själv jämföra dåtidens beskrivning med dagens verklighet (www.linnewashere.se). Under jubileumsåret 2007 kommer det att finnas en mängd möjligheter att resa i Linnés fotspår, från enkla föreläsningar och seminarier till längre kurser. Den här studiehandledningen är tänkt som en hjälp för er som vill ordna en kortare eller längre studiecirkel och själva besöka platser som Linné har beskrivit. Efter de inledande diskussionerna är det nu dags att gå till källorna, reseskildringarna. Förslagsvis bläddrar alla i gruppen igenom de partier som rör er egen hembygd mellan två träffar och väljer ut någon plats som vore intressant att besöka. I flera av böckerna finns ganska väl angivet överst på sidan var någonstans på resan Linné just då befinner sig. På så vis kan man bläddra sig fram utan att nödvändigtvis behöva läsa hela boken. För att göra en längre studiecirkel kan det vara bra att den som leder cirkeln läser texten lite grundligare för att välja ut partier som kan vara intressanta för hela gruppen. Längre ner följer tips om vissa intressanta avsnitt i de olika böckerna. Om ni vill läsa lite mera finns dels hänvisningar till Linnélektioner (www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne), dels till boken Med Linné genom Sverige, av Ove Torgny (Bilda förlag). För att planera er resa kan det vara bra att kontakta den regionala samordnaren av Linnéjubileet (www.linne2007.se/regionalt). Vad är på gång i er hembygd? Vill ni anknyta till något av det? Se efter om någon av platserna i Linné was here (www.linnewashere.se) finns i den trakt ni tänker besöka. Här finns några förslag på diskussionsfrågor att ta med er ut på er resa: Hur har landskapet förändrats sedan Linnés tid? Genom länsstyrelsen går det att få tag på historiska kartor om ni vill kunna göra en noggrann jämförelse. Vilka värden finns i landskapet idag? Bör samhället bidra till att landskapet hålls öppet? Vad anser ni borde bevaras till framtiden? Alla Linnés resor handlar om att kartlägga olika nyttigheter som kunde komma riket till del. På vilket sätt nyttjar vi naturen idag? På Linnés tid var gödseln en stor och viktig fråga. Varje möjlighet att ge näring till jorden togs till vara. Idag har vi istället problem med för mycket näring. Finns det andra aspekter av naturen som vi moderna människor kunde ta till vara? 7

9 Låt er inspireras av den nyfikne iakttagaren och upptäckaren Linné! Försök att se er omkring med nya ögon. Fundera över vad Linné skulle ha sagt om han såg det ni ser. Låt er också inspireras av Aristoteles och låt er studiecirkel bli peripatetisk! Vandra omkring tillsammans och diskutera och upptäck. Fundera över om samtalen blir annorlunda när ni är ute och går tillsammans än när ni satt inne runt ett bord. Linné was here. Illustration Jesper Waldersten Lappländska resan Den Lappländska resan brukar beskrivas som Linnés fräschaste och mest omedelbara reseskildring. Han var ung och entusiastisk och full av upptäckarlust. Anteckningarna var inte avsedda att publiceras och är därför mindre tillrättalagda än senare reseskildringar. Han rider ensam till häst och genomlider vådliga strapatser, som han gärna berättar om med lite extra dramatik. Läs till exempel partiet när han fastnar i Lycksmyren och möter en samekvinna som både skrämmer honom och medlidsamt hjälper honom, s Linné beundrar mycket samernas livsstil och utbrister: Aldrig i mina dagar har jag levat friskare än nu. När han möter två samer kring 50 och 70 år förvånas han över att de kan springa och leka, fastän de har varsin börda att bära. Det leder honom till en lång utläggning om Cur lapones adeo pedibus celeres? (Varför äro lapparna så snabbfotade?) s Den som gör sig mödan att slå upp de många latinska fraserna, som finns översatta längst bak i boken, får följa ett snirkligt resonemang som ger en fin inblick i den tidens tankevärld. Linné skriver entusiastiskt om den friska luften och det kostliga pärlande och välsmakande vattnet i fjällen. Så snart jag kom på fjällen, fick jag liksom nytt liv och var så som en tung börda tagen av mig, s På många ställen i Lappländska resan finns spännande anteckningar om samernas sätt att bygga kåtor, tillreda kött och mjölk, sy sina kläder, jaga och fiska. Det är uppenbart att Linné var fascinerad av detta folks livsstil. Den lappländska resan har ganska otydliga geografiska hänvisningar. Läs gärna mer i Ove Torgnys bok Med Linnés genom Sverige, där det för varje resa finns en gammal karta där Linnés färdväg är inritad. Mer att läsa: Linnélektioner. Dalaresan I Linnés resa till Dalarna finns det mycket att hämta för den som är intresserad av etnologi. De första 50 sidorna i boken är fulla av anteckningar om klädedräkt och matvanor, hur man bygger sina hus, torkar sitt hö, firar sina bröllop. 8

10 Inte heller befolkningen själva slipper undan Linnés kartläggning. I Älvdalen tycker han att folket är tystlåtet, nedslaget och misstänksamt. I Lima snarare fritaligt, språksamt och djärvt. Manfolken ser väl ut, kvinnfolken äro fulare, alla hava mest raka och spetsiga näsor och är alltså tredje variationen av dalkarlar. Linné bekymrar sig för de magra jordarna i Mora- och Orsatrakten. Han resonerar med befolkningen om olika sätt att berika jordarna för att de ska slippa hungra. Till och med ängarna är så magra att de skulle behöva gödsel för att ge någon skörd, konstaterar han. På s 35 och s 116 finner ni två av dåtidens uppfinningsrika sätt att ge näring till jorden. Ett spännande perspektiv till dagens problem med övergödning. Om den lappländska resan var en inventering av växtlivet så är dalaresan i mycket en inventering av mineralfyndigheter. I Orsa blir männen sällan mer än 30 à 40 år konstaterar Linné, på grund av dammet från slipstenstillverkningen. I kyrkan såg man ett par grå gubbar: men man fick veta, att deras profession var skräddare och skomakare och ej att gå i gruvan, s Se också Linnés kommentar om doften från humlegårdarna på s 28! När han i slutet av boken besöker Falu koppargruva utbrister han att teologernas beskrivning av helvetet måste vara hämtad från en sådan gruva. Här ser vi författaren Linné, i något som liknar det som senare skulle kallas expressionismen: De här varande damnati (fördömda) gingo nakna till medianen, havandes för munnen en ullen lapp, att rök och damm alltför hoptals ej måtte insupas. Här gavs icke rådrum få taga ett rent anddrag, svetten rann ur deras kropp som vatten ur en påse. Hur snart var icke här att gå fel ett steg, ned i de underliggande oändliga hål, hur snart kunde icke en liten sten nedfalla på ditt huvud, hur snart kunde icke en svimning komma över en, då man gungade på de sviktande stegar, som 2 à 3 voro fästade i varandra, s Ändå, konstaterar Linné, söker människorna ivrigt få arbete här på det att det kära brödet må vinnas. Han slutar boken med att åkalla skaparen som i de lappska fjällen låtit honom möta dag utan natt och i Falu koppargruva natt utan dag. Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner. Foto Örjan Hamrin Foto Örjan Hamrin Falu koppargruva Stuga i Sveden där Linné gifte sig 9

11 Öländska resan Resorna till Öland och Gotland hängde egentligen ihop, men här tas de upp separat eftersom de fått varsin volym i pocketupplagan. På väg ner till Öland finns fina beskrivningar av den tidens små städer, till exempel Nyköping, Norrköping,Växjö och Kalmar, som förstås kan intressera dem som bor där idag. Vid Växjö beskriver Linné hur unga gossar på våren hämtar sava från tallar att tugga för smakens skull. Men den är inte bara god, skriver han, utan kan också tjäna som medicin mot utslag, maskar, andtäppa, lungsot och skörbjugg, s 40. Linné anlände till Öland den första juni, och han häpnade över allt nytt han såg: Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte, att detta land var helt annorledes än de andra Sveriges provinser, satte oss därför i sinnet, att desto nogare uppteckna allt vad på denna ö föreföll. Här finner han växter som förut i Sverige varit ohörda, vilka han tidigare åkt ända till Frankrike för att få se. Särskilt alvaret och dess flora fascinerar Linné, se bland annat s 61 ff och s 100, och till skillnad från många andra av de landskap han beskriver har det inte förändrats mycket till våra dagar. Här finns i högsta grad en möjlighet att själv se det Linné såg. I Halltorp blir de uppehållna av ett åskväder och ser i trädgården lavendel, citronmeliss, vinruta och krusmynta så frodiga, att man aldrig sett dem större; om dessa och dylika apotekareväxter på denna orten skulle kultiveras, måste de ofelbart bättre löna mödan, än på någon annan ort i Sverige, s 68. Strax efter Torslunda får Linné se en växt som han längtat efter och hört talas om av riksdagsmännen i Stockholm: ölandstoken. Denna idag vanliga och tåliga trädgårdsbuske var då mycket sällsynt och fanns bara i York i England och hade nyligen blivit observerad uti Sibirien, s 73. I Ås blir de tagna för att vara spioner (s 93) och i Hulterstad (s 103) beskriver Linné ytterligare ett sätt att berika åkrarna. Se också hur Linné och hans sällskap roar sig med en sandpill (myrlejon), s ! Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner. Gotländska resan Vi vaknade med dagen kl. 2 om morgonen, och fingo framför oss i ögnasikte Karlsöarna. Vädret lugnade sig efter hand, att fartyget nästan skred fram. Ankomsten till Gotland och beskrivningen av Visby är läsvärd för alla som någon gång besökt Gotland, s Det är fascinerande att tänka sig att Visby redan på Linnés tid var en gammal stad, en del av husen voro så gamla, att murarna utanpå stodo helt svarta. Naturen på Gotland påminner mycket om den på Öland, så här mattas Linnés entusiasm något. Några växter rapporterar han särskilt som kunde vara nyttiga för landet. Ramslök hävdar han kan fördriva ogräs, men när korna äter den blir smöret stinkande som av vitlök, s 13. Ag kallades av bönderna ett högt gräs, som de använde för att täcka sina ladugårdstak, och borde kunna odlas på myrmark, anmärker Linné, s 14. Han är också mycket entusiastisk över att upptäcka ett gräs som han tidigare beskrivit som ett utmärkt svenskt höfrö, som här verkar kunna trivas på den allra magraste jord. Vi gå över ån efter stillastående och ruttet vatten, då vi förskriva utländska höfröen och förakta vårt, s

12 I Gotländska resan ägnar Linné en hel del tid åt att anteckna färgväxter, medicinalväxter, fiskeredskap, klädedräkter och husbyggnadsteknik. Se till exempel hur fint uttänkta fönstrens placering var på bondstugorna (s 69) eller ett avsnitt om färggräs (s 60). Som så ofta skymtar mellan de långa uppteckningarna av växter, djur och mineral den naturlyriske författaren Linné: Brännande middagshettan svalkades med tunna moln, genom vilkas öppningar solens bleka strålar framlyste, det folket sade, att solen dricker vatten, och att i morgon skulle det regna, s 96. Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner. Gotland, strandäng bortom stenmur Foto Lena Stjernström Västgötaresan På väg söderut passerar Linné Köping och konstaterar nöjt att människorna i Västmanland planterar lövträd runt sina gårdar. Det borde alla göra, tycker han, helst alm, lind, lönn och ask, ty en gård utan trä är som ett skalligt huvud utan peruk, s 21. När han vid Bodarna reser in i Västergötland beskriver han en varggård, byggd för att fånga och döda vargar, vilket ger oss en bild av hur mycket vanligare vargen var på 1700-talet, s 31. Om Linné i Lappland och på Öland och Gotland främst varit entusiastisk över naturen så blir resan till Västergötland snarare en resa i det av människan kultiverade landskapet. Han beskriver ingående bondgårdar, industrier, städer. Det är en något äldre herre som nu reser runt och många är de gårdar och mindre slott han besöker som får epitetet präktig. Se till exempel beskrivningen av badstugan i Lindholms trädgård, s I Höjentorp besöker han en fårfarm och har mycket att säga om hur den borde skötas. Han ser också kinesiska svin som voro nästan alldeles nakna. När dessa svinen åto, så glofsade de maten i sig på ett sätt som snåla hundar, s I Kleva beskriver Linné bruket att sätta en ring i grisarnas trynen för att de inte ska kunna böka upp jorden, s , vilket får sin uppföljning i Skånska resan talets textilindustri har sitt centrum i Borås och Alingsås. Här finns en fascinerande uppräkning av de olika specialiserade verkstäder som då fanns, till exempel ullsortering, ullkammeri, spinneri, rugghus, färgeri, strumpväveri, bandväveri, frisväveri, silkesrederi, nålmakeriverkstad,, strumpstolsmakeri, se under Borås och Alingsås, s 116 ff. På skeppsvarvet i Göteborg genomdriver Linné, trots visst motstånd, ett experiment för att ta reda på vilka maskar som äter upp och förstör ekstockarna. Här kan vi noga följa vetenskapsmannens iakttagelser och slutsatser, s Belåtet konstaterar han att han genom detta enfaldiga rön rikeligen ha ersatt den omkostnad, som blivit gjord på resan, och att nyttan för fäderneslandet bliver stor, då detta användes även till de större verken i riket. I Göteborg konstaterar Linné i förbifarten att kvinnorna brukar kasta ett svart tyg, kläde eller kåpa över sig, då de gingo ut på gatorna, ävensom det brukas i de tyska städerna, s 156. Detta är kanske något att ha i minnet i dagens debatt om muslimers bruk av slöja. 11

13 I Bohuslän finner Linné en sorts orientaliska getter som trots magert bete ger mycket mjölk. Slutsatsen blir att dessa getter aldrig får gnaga bark, som har en sammandragande och mjölkhämmande effekt, s 163. I Marstrand återkommer hans förundran inför naturen. Vi botaniserade på havsbotten, så som i ett nytt Sverige, s 165 ff. Han ser några underliga hål i sanden, och lusten sporrhögg mig att få veta vad slags maskar brukte göra sådana hål, s Linné faller på knä och börjar ivrigt gräva med bara händerna. Än har inte upptäckarlusten lämnat honom. Vid kyrkogården kring Frändefors kyrka börjar Linné fundera på om man kan och bör taga myllan utav kyrkogårdarna, och därmed göda sina åkrar eller kålgårdar? Här möter vi en man som inte räds de komplicerade frågeställningarna, s På hemvägen passerar Linné Loka källa och konstaterar att det är en kallkälla, i likhet med de källor han druckit ur i Lappland, och vida överlägsen de surbrunnar som då var vanliga som kurorter. Han försäkrar att de som hava kallkällor på sina ägor, ej behöva resa hela 30 milen över ån efter vatten, s Väl hemma igen tillägnar han boken prinsessan Lovisa Ulrika och undertecknar med eders kunglig höghets underdånigaste tjänare Carl Linneaus. Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner Skånska resan Den Skånska resan är mer än dubbelt så lång som den Lappländska resan. Om Linné i sin ungdom snabbt raspade ner sina intryck så ger han sig här tid att noggrant beskriva och förklara vad han ser. Han berättar ingående om byar och städer, slott och gårdar, fornminnen och industrier, människor, djur och växter. Men först och främst är hans resa en resa i jordbrukslandskapet. I synnerhet har åkerbruket dageligen förekommit mig uti ett land, som till större delen bestå av åker, s 14. Här får diskussionen om ringning av svin sin uppföljning. Kvickrot är ett stort problem i åkrarna och eftersom Linné menar att kvickroten är grisarnas bästa föda borde de inte ringas och därmed hindras från att gräva upp de skadliga rötterna, anser han. Men folket i bygden säger att grisarna inte alls tycker om kvickrot, vilket får Linné att ordna ett försök, s 77. I Glömminge kommenterar han att suräpplen som växer vilt endast äts av grisarna, Det är skada, att ingen här förstår pressa äppelmust och därav tillreda cider, en så härlig dryck, som närmast går upp emot vin, och som här lätteligen kunde fås till största myckenhet, s 85. Linné resonerar om hur lantbrukarna borde anpassa sina såningstider efter hur långt den övriga växtligheten i naturen kommit. ( ) den som tager såningstiden utur almanackan eller stjärnevalvet, han bedrar sig så säkert som den visligen uträknar samma tid efter träd som de slå ut sina löv, s Han hänvisar till försök som han själv gjort i Akademiska trädgården i Uppsala. Nära Ravlunda kyrka får Linné se något som får honom att häpna. Fortfarande finns det bönder som bor i så kallade rökstuvor, bostäder utan skorsten. Det som han så förfasat sig över i Lappländska resan förekommer här i det mycket högre utvecklade Skåne. Han undrar om assuranskontoret (dåtidens försäkringsbolag) överhuvudtaget kan tänka sig att försäkra dessa bostäder. Att det trots allt så sällan brinner menar han måste bero på att här är visst Herren dårars förmyndare, s 130. I Simrishamn gör han en intressant uppräkning av de 100 borgare som bor i staden. Här får man en bild av den tidens yrken, s

14 Storkar anses av skåningarna vara bra att ha i närheten. Därför brukar man hugga av kronan på ett träd och där placera ett vagnshjul som storkarna kan bygga sitt bo på. Här gör Linné en spännande kommentar om var man då trodde att svalor och storkar tillbringade vintern, s 163. Tjänstefolket i Skåne är ovilliga att äta den ganska nya grödan potatis, vilket föranleder Linné till att göra ett nytt försök med grisar (!). Han kastar till dem en mängd potatis, men de stygga svinen fingo icke av sig att äta en enda, s 168. Som så ofta är Linné kritisk mot det han uppfattar som vidskepelse. Han sätter en slagruteman på prov, vilket närapå leder till att han förlorar sin reskassa, s Gärdesgårdarna består på många håll i Skåne av jordvallar, vilket Linné menar är förkastligt. Dels används fin åkerjord till vallarna, dels medför de ett otroligt arbete för lantmännen. Istället borde man så som i andra länder plantera häckar, menar Linné. Han för också ett långt resonemang om varför hästarna är så svaga i Skåne, s Stäkran är en ört som Linné anser kunna döda hästar. Eftersom ortsbefolkningen inte alls är av samma uppfattning ordnar han ytterligare ett experiment. Resultatet förvånar honom och får honom att leta nya förklaringar, s Då och då skymtar en personlig kommentar förbi, som när Linné råkat dricka ett glas dåligt blåbärsvin och drabbas av migrän, s I en klädesfabrik i Malmö blir Linné fascinerad av hur många steg ullen genomgår innan den blir till kläder. Här framträder en detaljerad bild av dåtidens textilindustri, s 212. Linné beskriver hur man kokar potatis och blandar med råg för att baka bröd. Återigen prövar han potatis som djurmat. Potatisörten gavs av mig åt hästar och kor, som föga ville smaka henne, s 348. Baron Liewen i Läkesholm var en herre, som utan studier igenom ett makalöst snille själv inventerat ganska många och nyttiga saker för ekonomien, bland annat beskriver Linné målande hans metod för att fånga och döda vargar. Igenom desse medel var herr översten övertygad, att alla vargar kunde utrotas i Sverige inom ett år, s 353. Linné berättar om hur man framställer ungerskt vatten av destillerade granbarr, s 365, och hur fjolårets äpplen kan hålla sig långt in på sommaren om de hanteras med handskar och förvaras i torra eklöv, s 366. På hemvägen ökar Linné tempot. Han oroar sig för att de så kallade järnnätterna i mitten av augusti ska skada några av de ömtåligare växterna i hans trädgård, så som gurkor, fikon, vinrankor och en hel hop rara utländska växter. Lättad kan han konstatera att järnnätterna hade ännu i år sparat Uppsala trädgård, då jag om morgonen hemkom. Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner 13

15 Läsa mera i reseskildringarna Linnés uppdrag var att kartlägga de nyttigheter som kunde komma hela landet tillgodo. Därför upptecknade han noga till exempel medicinalväxter och färgväxter, samt beskrev hur jordbruket bedrevs på olika håll i landet. Här följer några sidhänvisningar utan anspråk på att vara heltäckande kring olika ämnesområden som det kan vara intressant att fördjupa sig i. Färgväxter: Gotländska resan s 54, 60, Västgötaresan s 100, 116 ff, 131, 146, Skånska resan s 151, 260, 287 Medicinalväxter och huskurer: Öländska resan s 48, 68, Gotländska resan s 18, 59, 87, 148, 151, Västgötaresan s 27 28, 40, 49, 84, 171, 184, , 218, Dalaresan s17, 52, 69 70, Lappländska resan s 80, 145, Skånska resan s 44, 113, 127, 194, 233, 247, 261, 274 Lantbruk: Gotländska resan s 132, 152, Västgötaresan s 43, 56, 97, , , 163, , Dalaresan s 12 13, 18, 23, 29 30, 33 35, 45, 116, Lappländska resan s 108, 152, Skånska resan kan snarast läsas från pärm till pärm! Se till exempel s 56, 78 79, , 131, , , , , , 349, , Husbyggande: Öländska resan s 46, 57, 113 Gotländska resan s 7 8, 69, Västgötaresan s 51, , 182, Dalaresan s16, 22, 93, , Skånska resan s 64, 84, 85, 130, 134, 161, 216, 250, Beställ Linnépockets Om ni vill beställa Linnépockets kontakta Natur & Kulturs Kundtjänst eller nok.se och tala om att ni ringer från ett studieförbund. Priset för Linnépocket syns i tabellen nedan, porto tillkommer. Erbjudandet gäller till 31/ Dalaresan kr Lappländska resan kr Gotländska resan kr Öländska resan kr Skånska resan kr Västgötaresan kr Nemesis divina kr Om undran inför naturen kr Som studiecirkel kan ni också beställa Linné och hans apostlar, x, för 275 kr plus porto under samma tidsperiod. 14

16 Läsa ännu mera Titel Författare Förlag ISBN I naturens riken Linnés liv och verk Inga Borg Bokförlaget OPAL AB Carl von Linné, Boningar, trädgårdar och miljöer Marita Jonsson Forum Carl von Linné, en biografi Wilfrid Blunt Albert Bonniers Förlag AB Linné och hans apostlar Sverker Sörlin Natur och Kultur X Läkaren Linné, medicinens dubbla nyckel Nils-Erik Landell Carlsson bokförlag AB Blomstervandringar i Linnés sällskap Staffan Söderlund Carlsson bokförlag AB X Med Linné genom Sverige Ove Torgny Bilda förlag Linnés blomsterur Karin Martinsson Prisma Bokförlag X Män omkring Linné: botaniska illustrationer Linnétraditionen i svensk litteratur : en kritisk översikt Nära Linné Så varför reser Linné? Perspektiv på Iter Lapponicum Annika Silander- Hökerberg Olof Dixelius Hans Hammarskiöld & Tony Lewenhaupt Jacobsson, Roger(red.) Lars Hökerbergs Bokförlag Almqvist & Wiksell International Förlag AB Wiken, Höganäs 1993 Kungl. Skytteanska Samfundets handlingar Homo sapiens L.: studier i Carl von Linnés naturuppfattning och människolära, Akademisk avhandling Broberg, Gunnar Almqvist & Wiksell Linné i Skåne/Carl Linnaeus in Skåne (The Explorer Handbook series) Från Skånska Resa till Skånes Flora I Linnés hjulspår runt Skåne Lund på Linnés tid Lars Hansen & Ragnar Edberg IK Foundation Snogerup, Sven & Jörgensen, Matz Lunds Botaniska Förening X Snogerup, Sven & Jörgensen, Matz Atlantis Jörgensen, Matz, Broberg, Gunnar, Snogerup, Sven Historiska Media x 15

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

Söndagen efter nyår årg

Söndagen efter nyår årg Söndagen efter nyår 2014-01-05 3 årg Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.

Läs mer

Mat 6:19 Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Mat 6:20 Samla er skatter i himlen, där varken

Mat 6:19 Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Mat 6:20 Samla er skatter i himlen, där varken Mat 6:19 Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Mat 6:20 Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35) Kap III Lidandet blir frälsande Jesus gick in i vår smärta för att genom sin närvaro minska dess plåga. Men han vill göra något mer. Han vill göra det som tycks vara meningslöst och nedbrytande till något

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus.

Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus. Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus. Guds förbundslöften. Jag vill gärna ge dig dessa livsviktiga förbundslöften som Gud har gett oss människor, som tar emot honom med hela vårt hjärta.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning C. Gravläggning Detta formulär kan användas när gravläggningen inte sker på samma ort som jordfästningen. ormuläret kan användas också vid nedläggning av urna och i tillämpliga delar då man har en välsignelse

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

LUCIA. Stigtomta 2013

LUCIA. Stigtomta 2013 LUCIA Stigtomta 2013 Tomte läser: Ni sitta så tysta, vad är det ni väntar? Vem är det som sjunger, vem är det som gläntar i gryningen/skymningen på Eder dörr? Den sången och synen ni minns från förr. Det

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Kung Midas (kort version)

Kung Midas (kort version) Kung (kort version) Monica Vikström-Jokela Författarens kommentar Den gamla grekiska sagan om Kung finns i olika versioner, men själva berättelsen är ändå den samma: (i vissa versioner ) ger lov att önska

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn.

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn. Föräldrar &barn Inspiration sommartips God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD t www.foraldrarochbarn.se 45 Bo på lantgård Vera och Agnes på besök i kohagen. Mata,

Läs mer

Från himmelens topp till havets botten

Från himmelens topp till havets botten Martin Widmark Från himmelens topp till havets botten Lindskog Förlag www.lindskogforlag.se Stockholm 2006 Text: Martin Widmark Bild: Pietro Galeoto Grafisk form: Lennart Lindskog Illustrationer av Pietro

Läs mer

Blixten och hans Vänner - kapitel 1

Blixten och hans Vänner - kapitel 1 Sagan om Blixten och hans vänner av Margareta Lindberg I de första fem sagorna finns verser som beskriver det olika figurerna, som Blixten möter. De finns tonsatta. Om du vill sjunga dem tillsammans med

Läs mer

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Soldater Skrift - Soldiers Scriptures Efesierbrevet 6:10-18 10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Kung Lindorm och kung Trana

Kung Lindorm och kung Trana q Kung Lindorm och kung Trana k Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Nivåplaceringsprov. 6. a) Han arbetar Stockholm. b) Han arbetar in Stockholm. c) Han arbetar av Stockholm. d) Han arbetar i Stockholm.

Nivåplaceringsprov. 6. a) Han arbetar Stockholm. b) Han arbetar in Stockholm. c) Han arbetar av Stockholm. d) Han arbetar i Stockholm. Nivåplaceringsprov Namn: Provet består av: A Grammatik B Ordförråd C Skrivuppgift A. Grammatik 1. a) Han läser den bok. b) Han läser boken. c) Han läser boket. d) Han läser bok. 2. a) Hon köpte två tröjor.

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Tunadalskyrkan Vaksamhet och väntan. Luk 12:35-40

Tunadalskyrkan Vaksamhet och väntan. Luk 12:35-40 1 Tunadalskyrkan 13 11 17 Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40 Vi lever i en tid när allting ska gå snabbt, och vi kan med modern teknik sekundsnabbt kommunicera med andra världsdelar, vi vet i realtid allt

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Skapandet är det största i livet

Skapandet är det största i livet Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI Matt 6:30

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI Matt 6:30 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI 2014 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Teckning av Carl von Linné.

Teckning av Carl von Linné. Pedagogen Läraren som väcker avund Linné som pedagog V althornen ljuder dovt och klangfullt, människosorlet dämpas. Fler än 200 personer har samlats. Stämningen är uppsluppen, försommarvädret lovande.

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -Enkelt. Har åkt med er förut.

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -Enkelt. Har åkt med er förut. Namn: Frida Westerberg Resa: Westernparadis på Gotland Datum: 2013-09-12-15 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -Direktkontakt, fika, träffa de andra deltagarna å få

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer