Linnés reseskildringar en studiehandledning Författare Åsa Chagas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linnés reseskildringar en studiehandledning Författare Åsa Chagas"

Transkript

1 Linnés reseskildringar en studiehandledning Författare Åsa Chagas

2 Linné är en berömd vetenskapsman, men lyckas ändå se på tingen som ett barn, som om han såg dem för första gången. Kan vi det? Hur då? Hur ser dagens ekologi ut? Hur ser din relation till naturen ut? Vad får ni för tankar av Linnés levnadsregler? Hur väl stämmer de med dagens hälsobudskap? Linné2007 har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) tagit fram en studiehandledning baserat på Natur & Kulturs nyutgåvor av Linnés reseböcker. Studiehandledningen låter dig möta olika nyanser av Linné. Journalisten Åsa Chagas låter oss möta iakttagaren Linné, naturälskaren och ekologen Linné, den gammeltestamentlige Linné, läkaren och friskvårdaren Linné och den vandrande folkbildaren Linné. Studiehandledningen följer böckerna och låter oss resa i Linnés fotspår. Via SV:s hemsida kan du själv söka efter studiecirklar och andra arrangemang om Linné. Vi finns över hela landet, med över 200 lokalavdelningar.

3 Vetgirig kalla vi den, som med vaken blick och med största noggrannhet undersöker det, som kommer i hans väg. Carl von Linné, ur Om undran inför naturen Han upplevde sinnesintrycken som ett barn utan förutfattade meningar, som om det var första gången i livet, skriver Gunnar Brusewitz i en introduktion till Linnés skrifter. Under 20 års tid färdades han i Linnés fotspår för att illustrera reseskildringarna: Med sina skarpa bruna ögon noterar han nyfiket allt. Han suckar av lycka inför en skön natursyn, fasar för vildmarkens ryslighet, glömmer inte att skildra färdens faror och besvär och ger fritt utlopp åt sitt dåliga humör när det finns anledning. Det är inte helt lätt att läsa Linnés reseskildringar. Den som inte är botaniker eller kunnig i latin får vara beredd att skumma igenom långa partier. Ändå är det väl värt mödan. Den här studiehandledningen vill ge ingångar till hur reseskildringarna kan läsas, bäst kanske, som Brusewitz skriver, i små portioner, i samband med resor i hans spår. Först kommer en allmän del, med tankegångar och diskussionsfrågor kring Linnés liv och hans syn på naturen. Den kan fungera som en inledning till studiecirkel, förslagsvis en eller två träffar, beroende på hur lång cirkeln ska vara. Sedan följer en introduktion till hur man kan arbeta med reseskildringarna i samband med resecirklar i till exempel sin hembygd. Varje reseskildring har fått ett eget avsnitt. (Samtliga är nyutgivna i pocketformat av Natur och Kultur, se nedan för information hur man beställer böckerna). På många ställen hänvisas till ett lärarmaterial som ges ut av nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Linnélektioner. Det finns utlagt på Där kan materialet både beställas i tryckt form och laddas ner som pdf. Klicka dig fram till Inspirationshäfte. Sammanlagt blir cirkeln förslagsvis 3 5 träffar, med möjlighet att bygga vidare och läsa mer om ni vill det. Sist i den här handledningen finns litteraturtips och sidhänvisningar till vissa av de specialområden som Linné skrev mycket om: medicinalväxter, växtfärgning, husbyggande och lantbruk. Råshult i Småland, där Carl von Linné föddes 2

4 Iakttagaren Linné När Linné ger sig av på sin första landskapsresa till Lappland 1732 är han bara 25 år gammal. Han reser ensam till häst och häpnar över de exotiska samerna och det sällsamma fjällandskapet. När han gör sin sista resa till Skåne 1749 är han en berömd vetenskapsman som reser med vagn och beundrande medresenärer. Men trots att berömmelsen har gjort honom både fåfäng och högmodig har han genom alla resorna kvar sin skarpa iakttagelseförmåga och sin närmast barnsliga upptäckarglädje. Fram träder bilden av en Linné som i Lappland stöter på en spottstrit, en liten insekt som skyddar sig genom ett spottliknande skum, stryker bort skummet och gör sig omaket att komma tillbaka efter en timme för att konstatera att den lilla krabaten har bildat nytt skum. (Lappländska resan, s 73) Eller den något äldre Linné som på Öland faller i beundran inför en gammal ekstock, räknar ringarna och upptäcker att vissa är tätare än andra och kommer fram till att det kan bero på strängare vintrar. Alltså havom vi uti eken liksom en krönika på vintrarna, dem vi kunna få oss bekanta hela 200 ad 300 åren tillbaka. (Öländska resan, s 79) Vi möter en Linné som i Bodback gruva i Dalarna får för sig att skjuta ett skott in i gruvan för att mäta hur djup den är, vilket gjorde ett eko att jorden darrade, att det liksom hördes en sång i själva gruvan. (Dalaresan, s 19) Linné känner på jordarter, smakar på stenar för att utröna vilka mineral de innehåller, beskriver med vetenskaplig exakthet en ovanlig växt eller fågel och faller i trans inför arter som han för första gången ser i Sverige. Allra mest vaken i sin iakttagelseförmåga är han kanske i sina resor till Lappland, Gotland och Öland, där naturen var en annan än vad han var van vid. Vid sidan av berget Vallavari tycktes jag föras uti en ny värld, och när jag kom uppå det, visste jag ej om jag var uti Asien eller Afrika, ty både jordmånen, situationen och örterna voro mig obekanta. (Lappländska resan, s 90) Att fundera på / diskutera: Linné var skicklig på att se på sin omgivning med liksom nytvättad blick. Alla har nog upplevt hur det kan vara på en resa, när allt är nytt och tingen liksom står fram tydligare än annars. Hur skulle man kunna överföra den blicken till sin vardagsmiljö? Linné är en berömd vetenskapsman, men lyckas ändå se på tingen som ett barn. Kan vi det? Hur då? Kanske har ni områden i ert liv där ni har övat upp ett noggrant iakttagande, i yrket eller i något fritidsintresse, till exempel ornitologen som kan bestämma en fågelart av en förbiflaxande glimt av en vinge, lantbrukaren som av jordens färg, doft och konsistens kan avgöra att det är dags att så eller seglaren som av en blick på himlen kan veta att oväder är på väg. Vad har givit upphov till en sådan förmåga? Hur kan vi öva upp den? Naturälskaren och ekologen Linné Det som gjort Linné odödlig, också utanför Sveriges gränser, är hans enorma arbete att systematisera både växter, djur och mineral. Hans sexualsystem ersattes så småningom i vetenskapliga sammanhang av andra sätt att ordna arterna, men den så kallade binära nomenklaturen används än idag. Den innebär att varje växt och djur har dels ett släktnamn och dels ett artnamn. Så heter till exempel maskros Taraxacum vulgare, där vulgare betyder vanlig. 3

5 Redan innan han var 20 år skrev Linné sitt första manuskript, Örtabok, där han citerar ett 70-tal kända botaniska verk på latin, svenska och danska. Man kan fråga sig varifrån en så ung person fick så mycket kraft och energi att studera så hårt. Linné själv talar ofta om sin intensiva kärlek till naturen. På väg hem från Gotland besöker han den trädgård som hans far en gång anlagt, denna trädgård har med modersmjölken inflammerat min håg med en outsläckelig kärlek till örter. (Gotländska resan, s 146) Linné brukar kallas vår förste ekolog. I skriften Naturens ordning (som finns utgiven i Natur och Kulturs Om undran inför naturen) gör han ett första försök att beskriva hur allt hänger samman, hur olika arter ger näring åt varandra och håller varandra tillbaka. Han beskriver det som ett allas krig mot alla, men framhåller samtidigt hur sinnrikt allt är organiserat av Skaparen. Så skriver han till exempel att nässlan som ratas av nästan alla boskap, tvingas lämna näring åt bortåt 50 insekter, av vilka några lägga beslag på rötterna, andra på stjälken, bladen, blommorna eller frukten. Härförutan skulle hon undertrycka rätt många andra växter. Inte heller människan klarar sig undan hans dåtida teori om eko-balans: Men även människan själv är underkastad samma naturens lagar, fastän jag ej vet, genom vilket naturens ingripande eller efter vilken lag människomängden företrädesvis hålles inom behöriga gränser. Det är dock visst, att de mest smittosamma sjukdomarna merendels i större skala rasa på folkrikare trakter, och jag är böjd att tro, att på grund av en naturlag krig uppstår där, varest största överflöd finnes på människor. Att fundera på / diskutera: Vad säger ni om Linnés teorier om smittsamma sjukdomar och krig? Delvis kan de (bort)förklaras med att samhället och därmed världsbilden såg mycket annorlunda ut på 1700-talet. Delvis har de sin grund i hans mycket religiösa världsbild där Gud är en rättfärdig domare och alla sist och slutligen får sitt straff. Hur ser dagens ekologi ut? Vad tänker vi moderna människor om balansen i naturen och allas krig mot alla? Om vi inte längre tänker oss att det är Gud som upprätthåller balansen, är det då människans uppgift? Bör alla arter få leva kvar eller måste några offras i framåtskridandets namn? Den gammeltestamentlige Linné I skriften Om undran inför naturen beskriver Linné sin syn på naturvetenskapen. Ju mer kunskap människan skaffar sig om naturens lagar, menar han, desto innerligare och klarare skall hon ock med förvåning skåda det beundransvärda i naturen, och desto klarare skall hon inse såväl Skaparens avsikt som sin egen uppgift. Han skisserar ett kretslopp där mineralerna ger näring åt växterna, som i sin tur ger näring åt djuren och högst upp på pyramiden människan, med förmåga att tänka och tala. Och människans uppgift: Att genom att iaktta och beundra naturen hylla dess skapare. Naturens beskådande ger en försmak av den himmelska sällheten, en beständig själens glädje och början till dess fullständiga vederkvickelse samt är högsta spetsen av mänsklig lycka. Då själen därav göres delaktig, blir han liksom väckt ur en tung dvala och vandrar omkring i ljuset, glömmande sig själv och tillbringande sitt liv i ett, så att säga, himmelskt land eller i en jordisk himmel. (Om undran inför naturen, s 59) 4

6 Att fundera på / diskutera: Linnés gammeltestamentliga syn på naturen är nog främmande för de flesta av oss idag. Samtidigt talar allt fler moderna människor om hur de i kris söker sig till naturen för att finna sammanhang och mening. Många skulle nog instämma i att naturen kan ge glädje och vederkvickelse. Hur ser din relation till naturen ut? Vad menar Linné när han talar om ett himmelskt land eller en jordisk himmel? Kan man förstå hans tankegångar utan att vara religiös? I Torgny Lindgrens roman Ljuset drabbas människorna av pesten för att de har tappat förmågan att förundras. Skulle vi kunna hitta tillbaka till den förmågan? Läkaren och friskvårdaren Linné Resan i Lappland gjorde ett djupt intryck på Linné. Han såg samernas naturenliga liv som ett föredöme för alla människor. Skulle han få önska sig en annan tillvaro så vore det som same i fjällen. Lyriskt talar han om den rena luften och det friska vattnet. Bara 26 år gammal skrev han en serie hälsoregler för ett naturenligt levnadssätt. Dessa finns översatta av Gunnar Brusewitz. (Se litteraturlista) Vissa av dem låter underliga i våra öron, till exempel: 37. Du skall icke förtära vegetabilier (om det finnes tillräckligt av animalisk föda) och 30. All föda skall förtäras ljum eller kall, het mat skall du betrakta som gift. Men andra är förvånande aktuella nästan 300 år senare. Här följer några exempel. 10. Allt som ej håller måttan är skadligt. 16. Du ska med jämna mellanrum taga dig lätt kroppsrörelse intill en tredjedel av dagen. 17. Kroppsrörelsen ska göra dig fuktig, ej svettdrypande. 18. Kroppsrörelse ovanpå maten och måltid ovanpå kroppsrörelse äro skadliga. Ju längre de äro skilda åt desto bättre. 19. Du ska undvika den brännande sommarhettan, men utsätta dig för vårsolens strålar. Vinterns kyla skall du fördriva med ugnsvärmen. 20. Ju mer naturenliga kläder, desto lämpligare. 28. Du skall äta för att stärka dig, icke så att du överlastar magen. 48. Brännvin är ett förgift för dig. 50. Tobaksrök, snus och tuggtobak äro alla giftiga. 53. Om du känner dig tung, må du veta, att du håller på att bli sjuk, men att, om du fastar och ofta skaffar kroppen motion, du skall i allmänhet tillfriskna. 63. Studier böra ej utsträckas utöver en tredjedel av dygnet. 65. Ett lugnt sinne förlänger livet, ett sorgset förkortar det märkbart. 68. Läkekonst utan diet gör föga nytta. En dåre är den som sätter sin lit till medicin, om dieten har förmåga att hjälpa. 79. Naturens ordning i dess fulländning bör man giva akt på. 95. Frukt är människans bästa föda. 99. Feta saker äro skadliga för magen. 5

7 Efter resorna till Lappland och Dalarna reste Linné till Holland för att doktorera i medicin. Här gav han också ut den första versionen av Systema Naturae, det verk som skulle göra honom världsberömd ända in i vår tid. Trots sina framgångar var han när han återvände till Stockholm några år senare så fattig att han fick rådet av sin svärfar att öppna en läkarpraktik. På mindre än ett år lyckades han bli en både berömd och välbärgad läkare. Först nu hade han tillräckligt mycket att erbjuda för att kunna gifta sig med sin fästmö Sara Lisa Moraea. Mer om Linnés läkargärning kan du läsa i Läkaren Linné, skriven av Nils-Erik Landell (Carlssons förlag.) Se också Linnélektioner. Att fundera på / diskutera: Vad får ni för tankar av Linnés levnadsregler? Hur väl stämmer de med dagens hälsobudskap? Något som provocerar? Läs gärna alla reglerna om ni har tillgång till Brusewitz bok. Hur tror ni att de flesta människor på Linnés tid levde, jämfört med dagens människor? Läkekonst utan diet gör föga nytta, skriver han, vad skulle dagens läkare säga om det? Motion på recept förekommer, men hur vanligt är det att tala om kost, snarare än till exempel blodtryckssänkande medicin? Varför är det så, tror ni? Den vandrande folkbildaren Linné När Linné reser runt i Sverige för att samla information ger han sig i ständigt samspråk med lokalbefolkningen. Han frågar vänligt efter seder och bruk, huskurer och folktro, men kan ibland inte låta bli att tillrättavisa dem för vidskepelse eller vad han anser som dåliga vanor. Så retar han sig till exempel på torneåbornas brist på skorstenar. Av rädsla för att gå miste om den goda värmen låter man röken stanna i huset, öppnar kanske bara dörren ibland för att vädra. När han uppsöks i egenskap av läkare av människor som är blinda eller halvblinda, med röda, rinnande ögon, kan han inte låta bli att utbrista: om jag rått, hade de skolat hängts upp på väggen och fått 15 par spö, tills de gjorde skorsten på sina stugor, helst som ved ej felas. (Lappländska resan, s 143) I Dalaresan ger han sig i diskussion med befolkningen om hur de skulle kunna berika sina magra jordar. Han föreslår olika lösningar och återger noga folkets svar på hans förslag. Ibland mästrande, ibland nyfiket lyssnande. Som etablerad vetenskapsman blir Linné en mycket omtyckt föreläsare. Särskilt populära blir hans vandringar i naturen, med ibland flera hundra deltagare. Han utvecklar en metod att undervisa medan han vandrar omkring med sina studenter. Så gjorde redan Aristoteles ( f Kr), som brukade kalla metoden peripatetisk efter kringvandrandet, av grek. peripateo vandrar omkring. Förmodligen tyckte Aristoteles att motionen befrämjade tänkandet. Också Linné talar ofta och entusiastiskt om vikten av att röra på sig. När han ger sig iväg på sin sista landskapsresa, den till Skåne, konstaterar han att Uppsala Akademi har genom ständigt stillasittande och lika arbete kvarhållit mig på tredje året, varigenom krafter och hälsan begynte svika, så att jag nödgades räkna en besvärlig resa som en synnerlig förmån. Närmast lycklig börjar han sedan beskriva de första vårtecknen längs vägen. 6

8 Att fundera på / diskutera: Många upplever att de lättare kan hitta lösningar på problem om de samtidigt tar en promenad, som om tankarna blir rörligare när också kroppen är i rörelse. Har någon av er varit med om en sådan vandrande föreläsning, blomstervandring eller liknande? Hur var det? Pröva gärna att någon gång under studiecirkeln förlägga en diskussion utomhus. Ta en kort promenad två och två och ta med er en frågeställning på vägen. Hur kändes det? Var det annorlunda än att sitta kring bordet och prata? Hur är det med sinnesintrycken, blir de annorlunda när man är i rörelse? Att resa i Linnés fotspår Trädgårdsmästaren Simon Irvine stod i sin trädgård på Läckö slott och slogs av en tanke: Linné var här. Läckö slott finns beskrivet i Västgötaresan och Simon Irvine tyckte att det var ett så spännande perspektiv att han började utarbeta skyltutställningen Linné was here. På 33 ställen runt om i Sverige kan den nutida resenären hitta platsen där Linné en gång stod och själv jämföra dåtidens beskrivning med dagens verklighet (www.linnewashere.se). Under jubileumsåret 2007 kommer det att finnas en mängd möjligheter att resa i Linnés fotspår, från enkla föreläsningar och seminarier till längre kurser. Den här studiehandledningen är tänkt som en hjälp för er som vill ordna en kortare eller längre studiecirkel och själva besöka platser som Linné har beskrivit. Efter de inledande diskussionerna är det nu dags att gå till källorna, reseskildringarna. Förslagsvis bläddrar alla i gruppen igenom de partier som rör er egen hembygd mellan två träffar och väljer ut någon plats som vore intressant att besöka. I flera av böckerna finns ganska väl angivet överst på sidan var någonstans på resan Linné just då befinner sig. På så vis kan man bläddra sig fram utan att nödvändigtvis behöva läsa hela boken. För att göra en längre studiecirkel kan det vara bra att den som leder cirkeln läser texten lite grundligare för att välja ut partier som kan vara intressanta för hela gruppen. Längre ner följer tips om vissa intressanta avsnitt i de olika böckerna. Om ni vill läsa lite mera finns dels hänvisningar till Linnélektioner (www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne), dels till boken Med Linné genom Sverige, av Ove Torgny (Bilda förlag). För att planera er resa kan det vara bra att kontakta den regionala samordnaren av Linnéjubileet (www.linne2007.se/regionalt). Vad är på gång i er hembygd? Vill ni anknyta till något av det? Se efter om någon av platserna i Linné was here (www.linnewashere.se) finns i den trakt ni tänker besöka. Här finns några förslag på diskussionsfrågor att ta med er ut på er resa: Hur har landskapet förändrats sedan Linnés tid? Genom länsstyrelsen går det att få tag på historiska kartor om ni vill kunna göra en noggrann jämförelse. Vilka värden finns i landskapet idag? Bör samhället bidra till att landskapet hålls öppet? Vad anser ni borde bevaras till framtiden? Alla Linnés resor handlar om att kartlägga olika nyttigheter som kunde komma riket till del. På vilket sätt nyttjar vi naturen idag? På Linnés tid var gödseln en stor och viktig fråga. Varje möjlighet att ge näring till jorden togs till vara. Idag har vi istället problem med för mycket näring. Finns det andra aspekter av naturen som vi moderna människor kunde ta till vara? 7

9 Låt er inspireras av den nyfikne iakttagaren och upptäckaren Linné! Försök att se er omkring med nya ögon. Fundera över vad Linné skulle ha sagt om han såg det ni ser. Låt er också inspireras av Aristoteles och låt er studiecirkel bli peripatetisk! Vandra omkring tillsammans och diskutera och upptäck. Fundera över om samtalen blir annorlunda när ni är ute och går tillsammans än när ni satt inne runt ett bord. Linné was here. Illustration Jesper Waldersten Lappländska resan Den Lappländska resan brukar beskrivas som Linnés fräschaste och mest omedelbara reseskildring. Han var ung och entusiastisk och full av upptäckarlust. Anteckningarna var inte avsedda att publiceras och är därför mindre tillrättalagda än senare reseskildringar. Han rider ensam till häst och genomlider vådliga strapatser, som han gärna berättar om med lite extra dramatik. Läs till exempel partiet när han fastnar i Lycksmyren och möter en samekvinna som både skrämmer honom och medlidsamt hjälper honom, s Linné beundrar mycket samernas livsstil och utbrister: Aldrig i mina dagar har jag levat friskare än nu. När han möter två samer kring 50 och 70 år förvånas han över att de kan springa och leka, fastän de har varsin börda att bära. Det leder honom till en lång utläggning om Cur lapones adeo pedibus celeres? (Varför äro lapparna så snabbfotade?) s Den som gör sig mödan att slå upp de många latinska fraserna, som finns översatta längst bak i boken, får följa ett snirkligt resonemang som ger en fin inblick i den tidens tankevärld. Linné skriver entusiastiskt om den friska luften och det kostliga pärlande och välsmakande vattnet i fjällen. Så snart jag kom på fjällen, fick jag liksom nytt liv och var så som en tung börda tagen av mig, s På många ställen i Lappländska resan finns spännande anteckningar om samernas sätt att bygga kåtor, tillreda kött och mjölk, sy sina kläder, jaga och fiska. Det är uppenbart att Linné var fascinerad av detta folks livsstil. Den lappländska resan har ganska otydliga geografiska hänvisningar. Läs gärna mer i Ove Torgnys bok Med Linnés genom Sverige, där det för varje resa finns en gammal karta där Linnés färdväg är inritad. Mer att läsa: Linnélektioner. Dalaresan I Linnés resa till Dalarna finns det mycket att hämta för den som är intresserad av etnologi. De första 50 sidorna i boken är fulla av anteckningar om klädedräkt och matvanor, hur man bygger sina hus, torkar sitt hö, firar sina bröllop. 8

10 Inte heller befolkningen själva slipper undan Linnés kartläggning. I Älvdalen tycker han att folket är tystlåtet, nedslaget och misstänksamt. I Lima snarare fritaligt, språksamt och djärvt. Manfolken ser väl ut, kvinnfolken äro fulare, alla hava mest raka och spetsiga näsor och är alltså tredje variationen av dalkarlar. Linné bekymrar sig för de magra jordarna i Mora- och Orsatrakten. Han resonerar med befolkningen om olika sätt att berika jordarna för att de ska slippa hungra. Till och med ängarna är så magra att de skulle behöva gödsel för att ge någon skörd, konstaterar han. På s 35 och s 116 finner ni två av dåtidens uppfinningsrika sätt att ge näring till jorden. Ett spännande perspektiv till dagens problem med övergödning. Om den lappländska resan var en inventering av växtlivet så är dalaresan i mycket en inventering av mineralfyndigheter. I Orsa blir männen sällan mer än 30 à 40 år konstaterar Linné, på grund av dammet från slipstenstillverkningen. I kyrkan såg man ett par grå gubbar: men man fick veta, att deras profession var skräddare och skomakare och ej att gå i gruvan, s Se också Linnés kommentar om doften från humlegårdarna på s 28! När han i slutet av boken besöker Falu koppargruva utbrister han att teologernas beskrivning av helvetet måste vara hämtad från en sådan gruva. Här ser vi författaren Linné, i något som liknar det som senare skulle kallas expressionismen: De här varande damnati (fördömda) gingo nakna till medianen, havandes för munnen en ullen lapp, att rök och damm alltför hoptals ej måtte insupas. Här gavs icke rådrum få taga ett rent anddrag, svetten rann ur deras kropp som vatten ur en påse. Hur snart var icke här att gå fel ett steg, ned i de underliggande oändliga hål, hur snart kunde icke en liten sten nedfalla på ditt huvud, hur snart kunde icke en svimning komma över en, då man gungade på de sviktande stegar, som 2 à 3 voro fästade i varandra, s Ändå, konstaterar Linné, söker människorna ivrigt få arbete här på det att det kära brödet må vinnas. Han slutar boken med att åkalla skaparen som i de lappska fjällen låtit honom möta dag utan natt och i Falu koppargruva natt utan dag. Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner. Foto Örjan Hamrin Foto Örjan Hamrin Falu koppargruva Stuga i Sveden där Linné gifte sig 9

11 Öländska resan Resorna till Öland och Gotland hängde egentligen ihop, men här tas de upp separat eftersom de fått varsin volym i pocketupplagan. På väg ner till Öland finns fina beskrivningar av den tidens små städer, till exempel Nyköping, Norrköping,Växjö och Kalmar, som förstås kan intressera dem som bor där idag. Vid Växjö beskriver Linné hur unga gossar på våren hämtar sava från tallar att tugga för smakens skull. Men den är inte bara god, skriver han, utan kan också tjäna som medicin mot utslag, maskar, andtäppa, lungsot och skörbjugg, s 40. Linné anlände till Öland den första juni, och han häpnade över allt nytt han såg: Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte, att detta land var helt annorledes än de andra Sveriges provinser, satte oss därför i sinnet, att desto nogare uppteckna allt vad på denna ö föreföll. Här finner han växter som förut i Sverige varit ohörda, vilka han tidigare åkt ända till Frankrike för att få se. Särskilt alvaret och dess flora fascinerar Linné, se bland annat s 61 ff och s 100, och till skillnad från många andra av de landskap han beskriver har det inte förändrats mycket till våra dagar. Här finns i högsta grad en möjlighet att själv se det Linné såg. I Halltorp blir de uppehållna av ett åskväder och ser i trädgården lavendel, citronmeliss, vinruta och krusmynta så frodiga, att man aldrig sett dem större; om dessa och dylika apotekareväxter på denna orten skulle kultiveras, måste de ofelbart bättre löna mödan, än på någon annan ort i Sverige, s 68. Strax efter Torslunda får Linné se en växt som han längtat efter och hört talas om av riksdagsmännen i Stockholm: ölandstoken. Denna idag vanliga och tåliga trädgårdsbuske var då mycket sällsynt och fanns bara i York i England och hade nyligen blivit observerad uti Sibirien, s 73. I Ås blir de tagna för att vara spioner (s 93) och i Hulterstad (s 103) beskriver Linné ytterligare ett sätt att berika åkrarna. Se också hur Linné och hans sällskap roar sig med en sandpill (myrlejon), s ! Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner. Gotländska resan Vi vaknade med dagen kl. 2 om morgonen, och fingo framför oss i ögnasikte Karlsöarna. Vädret lugnade sig efter hand, att fartyget nästan skred fram. Ankomsten till Gotland och beskrivningen av Visby är läsvärd för alla som någon gång besökt Gotland, s Det är fascinerande att tänka sig att Visby redan på Linnés tid var en gammal stad, en del av husen voro så gamla, att murarna utanpå stodo helt svarta. Naturen på Gotland påminner mycket om den på Öland, så här mattas Linnés entusiasm något. Några växter rapporterar han särskilt som kunde vara nyttiga för landet. Ramslök hävdar han kan fördriva ogräs, men när korna äter den blir smöret stinkande som av vitlök, s 13. Ag kallades av bönderna ett högt gräs, som de använde för att täcka sina ladugårdstak, och borde kunna odlas på myrmark, anmärker Linné, s 14. Han är också mycket entusiastisk över att upptäcka ett gräs som han tidigare beskrivit som ett utmärkt svenskt höfrö, som här verkar kunna trivas på den allra magraste jord. Vi gå över ån efter stillastående och ruttet vatten, då vi förskriva utländska höfröen och förakta vårt, s

12 I Gotländska resan ägnar Linné en hel del tid åt att anteckna färgväxter, medicinalväxter, fiskeredskap, klädedräkter och husbyggnadsteknik. Se till exempel hur fint uttänkta fönstrens placering var på bondstugorna (s 69) eller ett avsnitt om färggräs (s 60). Som så ofta skymtar mellan de långa uppteckningarna av växter, djur och mineral den naturlyriske författaren Linné: Brännande middagshettan svalkades med tunna moln, genom vilkas öppningar solens bleka strålar framlyste, det folket sade, att solen dricker vatten, och att i morgon skulle det regna, s 96. Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner. Gotland, strandäng bortom stenmur Foto Lena Stjernström Västgötaresan På väg söderut passerar Linné Köping och konstaterar nöjt att människorna i Västmanland planterar lövträd runt sina gårdar. Det borde alla göra, tycker han, helst alm, lind, lönn och ask, ty en gård utan trä är som ett skalligt huvud utan peruk, s 21. När han vid Bodarna reser in i Västergötland beskriver han en varggård, byggd för att fånga och döda vargar, vilket ger oss en bild av hur mycket vanligare vargen var på 1700-talet, s 31. Om Linné i Lappland och på Öland och Gotland främst varit entusiastisk över naturen så blir resan till Västergötland snarare en resa i det av människan kultiverade landskapet. Han beskriver ingående bondgårdar, industrier, städer. Det är en något äldre herre som nu reser runt och många är de gårdar och mindre slott han besöker som får epitetet präktig. Se till exempel beskrivningen av badstugan i Lindholms trädgård, s I Höjentorp besöker han en fårfarm och har mycket att säga om hur den borde skötas. Han ser också kinesiska svin som voro nästan alldeles nakna. När dessa svinen åto, så glofsade de maten i sig på ett sätt som snåla hundar, s I Kleva beskriver Linné bruket att sätta en ring i grisarnas trynen för att de inte ska kunna böka upp jorden, s , vilket får sin uppföljning i Skånska resan talets textilindustri har sitt centrum i Borås och Alingsås. Här finns en fascinerande uppräkning av de olika specialiserade verkstäder som då fanns, till exempel ullsortering, ullkammeri, spinneri, rugghus, färgeri, strumpväveri, bandväveri, frisväveri, silkesrederi, nålmakeriverkstad,, strumpstolsmakeri, se under Borås och Alingsås, s 116 ff. På skeppsvarvet i Göteborg genomdriver Linné, trots visst motstånd, ett experiment för att ta reda på vilka maskar som äter upp och förstör ekstockarna. Här kan vi noga följa vetenskapsmannens iakttagelser och slutsatser, s Belåtet konstaterar han att han genom detta enfaldiga rön rikeligen ha ersatt den omkostnad, som blivit gjord på resan, och att nyttan för fäderneslandet bliver stor, då detta användes även till de större verken i riket. I Göteborg konstaterar Linné i förbifarten att kvinnorna brukar kasta ett svart tyg, kläde eller kåpa över sig, då de gingo ut på gatorna, ävensom det brukas i de tyska städerna, s 156. Detta är kanske något att ha i minnet i dagens debatt om muslimers bruk av slöja. 11

13 I Bohuslän finner Linné en sorts orientaliska getter som trots magert bete ger mycket mjölk. Slutsatsen blir att dessa getter aldrig får gnaga bark, som har en sammandragande och mjölkhämmande effekt, s 163. I Marstrand återkommer hans förundran inför naturen. Vi botaniserade på havsbotten, så som i ett nytt Sverige, s 165 ff. Han ser några underliga hål i sanden, och lusten sporrhögg mig att få veta vad slags maskar brukte göra sådana hål, s Linné faller på knä och börjar ivrigt gräva med bara händerna. Än har inte upptäckarlusten lämnat honom. Vid kyrkogården kring Frändefors kyrka börjar Linné fundera på om man kan och bör taga myllan utav kyrkogårdarna, och därmed göda sina åkrar eller kålgårdar? Här möter vi en man som inte räds de komplicerade frågeställningarna, s På hemvägen passerar Linné Loka källa och konstaterar att det är en kallkälla, i likhet med de källor han druckit ur i Lappland, och vida överlägsen de surbrunnar som då var vanliga som kurorter. Han försäkrar att de som hava kallkällor på sina ägor, ej behöva resa hela 30 milen över ån efter vatten, s Väl hemma igen tillägnar han boken prinsessan Lovisa Ulrika och undertecknar med eders kunglig höghets underdånigaste tjänare Carl Linneaus. Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner Skånska resan Den Skånska resan är mer än dubbelt så lång som den Lappländska resan. Om Linné i sin ungdom snabbt raspade ner sina intryck så ger han sig här tid att noggrant beskriva och förklara vad han ser. Han berättar ingående om byar och städer, slott och gårdar, fornminnen och industrier, människor, djur och växter. Men först och främst är hans resa en resa i jordbrukslandskapet. I synnerhet har åkerbruket dageligen förekommit mig uti ett land, som till större delen bestå av åker, s 14. Här får diskussionen om ringning av svin sin uppföljning. Kvickrot är ett stort problem i åkrarna och eftersom Linné menar att kvickroten är grisarnas bästa föda borde de inte ringas och därmed hindras från att gräva upp de skadliga rötterna, anser han. Men folket i bygden säger att grisarna inte alls tycker om kvickrot, vilket får Linné att ordna ett försök, s 77. I Glömminge kommenterar han att suräpplen som växer vilt endast äts av grisarna, Det är skada, att ingen här förstår pressa äppelmust och därav tillreda cider, en så härlig dryck, som närmast går upp emot vin, och som här lätteligen kunde fås till största myckenhet, s 85. Linné resonerar om hur lantbrukarna borde anpassa sina såningstider efter hur långt den övriga växtligheten i naturen kommit. ( ) den som tager såningstiden utur almanackan eller stjärnevalvet, han bedrar sig så säkert som den visligen uträknar samma tid efter träd som de slå ut sina löv, s Han hänvisar till försök som han själv gjort i Akademiska trädgården i Uppsala. Nära Ravlunda kyrka får Linné se något som får honom att häpna. Fortfarande finns det bönder som bor i så kallade rökstuvor, bostäder utan skorsten. Det som han så förfasat sig över i Lappländska resan förekommer här i det mycket högre utvecklade Skåne. Han undrar om assuranskontoret (dåtidens försäkringsbolag) överhuvudtaget kan tänka sig att försäkra dessa bostäder. Att det trots allt så sällan brinner menar han måste bero på att här är visst Herren dårars förmyndare, s 130. I Simrishamn gör han en intressant uppräkning av de 100 borgare som bor i staden. Här får man en bild av den tidens yrken, s

14 Storkar anses av skåningarna vara bra att ha i närheten. Därför brukar man hugga av kronan på ett träd och där placera ett vagnshjul som storkarna kan bygga sitt bo på. Här gör Linné en spännande kommentar om var man då trodde att svalor och storkar tillbringade vintern, s 163. Tjänstefolket i Skåne är ovilliga att äta den ganska nya grödan potatis, vilket föranleder Linné till att göra ett nytt försök med grisar (!). Han kastar till dem en mängd potatis, men de stygga svinen fingo icke av sig att äta en enda, s 168. Som så ofta är Linné kritisk mot det han uppfattar som vidskepelse. Han sätter en slagruteman på prov, vilket närapå leder till att han förlorar sin reskassa, s Gärdesgårdarna består på många håll i Skåne av jordvallar, vilket Linné menar är förkastligt. Dels används fin åkerjord till vallarna, dels medför de ett otroligt arbete för lantmännen. Istället borde man så som i andra länder plantera häckar, menar Linné. Han för också ett långt resonemang om varför hästarna är så svaga i Skåne, s Stäkran är en ört som Linné anser kunna döda hästar. Eftersom ortsbefolkningen inte alls är av samma uppfattning ordnar han ytterligare ett experiment. Resultatet förvånar honom och får honom att leta nya förklaringar, s Då och då skymtar en personlig kommentar förbi, som när Linné råkat dricka ett glas dåligt blåbärsvin och drabbas av migrän, s I en klädesfabrik i Malmö blir Linné fascinerad av hur många steg ullen genomgår innan den blir till kläder. Här framträder en detaljerad bild av dåtidens textilindustri, s 212. Linné beskriver hur man kokar potatis och blandar med råg för att baka bröd. Återigen prövar han potatis som djurmat. Potatisörten gavs av mig åt hästar och kor, som föga ville smaka henne, s 348. Baron Liewen i Läkesholm var en herre, som utan studier igenom ett makalöst snille själv inventerat ganska många och nyttiga saker för ekonomien, bland annat beskriver Linné målande hans metod för att fånga och döda vargar. Igenom desse medel var herr översten övertygad, att alla vargar kunde utrotas i Sverige inom ett år, s 353. Linné berättar om hur man framställer ungerskt vatten av destillerade granbarr, s 365, och hur fjolårets äpplen kan hålla sig långt in på sommaren om de hanteras med handskar och förvaras i torra eklöv, s 366. På hemvägen ökar Linné tempot. Han oroar sig för att de så kallade järnnätterna i mitten av augusti ska skada några av de ömtåligare växterna i hans trädgård, så som gurkor, fikon, vinrankor och en hel hop rara utländska växter. Lättad kan han konstatera att järnnätterna hade ännu i år sparat Uppsala trädgård, då jag om morgonen hemkom. Mer att läsa: Med Linné genom Sverige, Linnélektioner 13

15 Läsa mera i reseskildringarna Linnés uppdrag var att kartlägga de nyttigheter som kunde komma hela landet tillgodo. Därför upptecknade han noga till exempel medicinalväxter och färgväxter, samt beskrev hur jordbruket bedrevs på olika håll i landet. Här följer några sidhänvisningar utan anspråk på att vara heltäckande kring olika ämnesområden som det kan vara intressant att fördjupa sig i. Färgväxter: Gotländska resan s 54, 60, Västgötaresan s 100, 116 ff, 131, 146, Skånska resan s 151, 260, 287 Medicinalväxter och huskurer: Öländska resan s 48, 68, Gotländska resan s 18, 59, 87, 148, 151, Västgötaresan s 27 28, 40, 49, 84, 171, 184, , 218, Dalaresan s17, 52, 69 70, Lappländska resan s 80, 145, Skånska resan s 44, 113, 127, 194, 233, 247, 261, 274 Lantbruk: Gotländska resan s 132, 152, Västgötaresan s 43, 56, 97, , , 163, , Dalaresan s 12 13, 18, 23, 29 30, 33 35, 45, 116, Lappländska resan s 108, 152, Skånska resan kan snarast läsas från pärm till pärm! Se till exempel s 56, 78 79, , 131, , , , , , 349, , Husbyggande: Öländska resan s 46, 57, 113 Gotländska resan s 7 8, 69, Västgötaresan s 51, , 182, Dalaresan s16, 22, 93, , Skånska resan s 64, 84, 85, 130, 134, 161, 216, 250, Beställ Linnépockets Om ni vill beställa Linnépockets kontakta Natur & Kulturs Kundtjänst eller nok.se och tala om att ni ringer från ett studieförbund. Priset för Linnépocket syns i tabellen nedan, porto tillkommer. Erbjudandet gäller till 31/ Dalaresan kr Lappländska resan kr Gotländska resan kr Öländska resan kr Skånska resan kr Västgötaresan kr Nemesis divina kr Om undran inför naturen kr Som studiecirkel kan ni också beställa Linné och hans apostlar, x, för 275 kr plus porto under samma tidsperiod. 14

16 Läsa ännu mera Titel Författare Förlag ISBN I naturens riken Linnés liv och verk Inga Borg Bokförlaget OPAL AB Carl von Linné, Boningar, trädgårdar och miljöer Marita Jonsson Forum Carl von Linné, en biografi Wilfrid Blunt Albert Bonniers Förlag AB Linné och hans apostlar Sverker Sörlin Natur och Kultur X Läkaren Linné, medicinens dubbla nyckel Nils-Erik Landell Carlsson bokförlag AB Blomstervandringar i Linnés sällskap Staffan Söderlund Carlsson bokförlag AB X Med Linné genom Sverige Ove Torgny Bilda förlag Linnés blomsterur Karin Martinsson Prisma Bokförlag X Män omkring Linné: botaniska illustrationer Linnétraditionen i svensk litteratur : en kritisk översikt Nära Linné Så varför reser Linné? Perspektiv på Iter Lapponicum Annika Silander- Hökerberg Olof Dixelius Hans Hammarskiöld & Tony Lewenhaupt Jacobsson, Roger(red.) Lars Hökerbergs Bokförlag Almqvist & Wiksell International Förlag AB Wiken, Höganäs 1993 Kungl. Skytteanska Samfundets handlingar Homo sapiens L.: studier i Carl von Linnés naturuppfattning och människolära, Akademisk avhandling Broberg, Gunnar Almqvist & Wiksell Linné i Skåne/Carl Linnaeus in Skåne (The Explorer Handbook series) Från Skånska Resa till Skånes Flora I Linnés hjulspår runt Skåne Lund på Linnés tid Lars Hansen & Ragnar Edberg IK Foundation Snogerup, Sven & Jörgensen, Matz Lunds Botaniska Förening X Snogerup, Sven & Jörgensen, Matz Atlantis Jörgensen, Matz, Broberg, Gunnar, Snogerup, Sven Historiska Media x 15

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö.

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN TEXT och MUSIK: Sankt Staffans visa - Ut kommer Staffan är en legendvisa som är sammanställd av två liknande varianter. Den egenartade melodin är upptecknad i Vittskövle

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Linnés resor i pocketversion

Linnés resor i pocketversion Att läsa Linnés resor i pocketversion Lappland, Dalarna, Öland, Gotland, Västergötland och Skåne Carl von Linné reste år 1732 till Lappland för att studera och systematisera växter, djur och mineraler.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn.

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn. Föräldrar &barn Inspiration sommartips God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD t www.foraldrarochbarn.se 45 Bo på lantgård Vera och Agnes på besök i kohagen. Mata,

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Tiden är kort. 30 bilder om jordens och barns utsatthet av Hans Hartman

Tiden är kort. 30 bilder om jordens och barns utsatthet av Hans Hartman Tiden är kort 30 bilder om jordens och barns utsatthet av Hans Hartman Jag vill med mina trettio bilder understryka att det är bråttom för jorden och för barnen. Vi är medvetna om att det är bråttom, när

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Djävulens tre guldhår.

Djävulens tre guldhår. Djävulens tre guldhår. (Saga från Tyskland) Det var en gång en fattig man och kvinna som bodde i en liten by. De hade inte så mycket att glädjas över här i livet och därför blev de mycket lyckliga när

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen S A G O Tales for everybody! R K O N S T S A G O R HC:Andersen HC Andersen föddes år 1805,när han var 17 år gick han i en skola för barn,han blev mobbad för att han var så lång och klumpig. Därför skrev

Läs mer

Pojken, som åt kapp med jätten

Pojken, som åt kapp med jätten q Pojken, som åt kapp med jätten p Sagan är satt med typsnittet Valdemar, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typografe rats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -Enkelt. Har åkt med er förut.

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -Enkelt. Har åkt med er förut. Namn: Frida Westerberg Resa: Westernparadis på Gotland Datum: 2013-09-12-15 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -Direktkontakt, fika, träffa de andra deltagarna å få

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer