Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Kulturgeografi och Turism. Linda Harkman. Det gröna Sälen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Kulturgeografi och Turism. Linda Harkman. Det gröna Sälen"

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Kulturgeografi och Turism Linda Harkman Det gröna Sälen En studie om sommarturism i fjällen The green Sälen - A study about summertourism in the mountains Turism C- Uppsats Datum/Termin: Handledare: Lotta Braunerhielm Examinator: Thomas Blom

2 Sammanfattning: Sälen är en Nordens största vinterdestination men begreppet SommarSälen, eller Gröna Sälen som det numera kallas är än så länge ganska okänt. Sälen ligger i Malungs kommun i norra Dalarna som sträcker sig till den norska gränsen. Kommunen har runt invånare och historien går bakåt till 700-talet då de första människorna kom för att bo på platsen. Det var folk från byar söder om fjällen som upprättade sina fäbodar där. Ordet säl (eller sel) betyder fäbod på malungsmål. Det första hotellet invigdes 1937 och fick namnet Sälens kur- och högfjällshotell. Sommarturismen i Sälen är i ett utvecklingsskede. I Sälen har man skapat en projektgrupp vars uppgift är att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet är även att locka besökare så Sälen kan hålla öppet sina anläggningar året om och skapa arbetstillfällen även på sommaren för dem som jobbar vinterhalvåret. Denna projektgrupp består av en styrgrupp med representanter från olika företag i Sälenområdet, från de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar är de företaget som äger anläggningarna i Sälenfjällen. De arbetar tillsamman för ett gemensamt mål, nämligen att locka fler besökare till Sälen sommartid. Den nuvarande sommarturismen är till stor del naturbaserade aktiviteter såsom vandring, kanotpaddling, älgsafari och flugfiske. Nyligen har man anlagt en bikepark i Lindvallen där man har möjlighet att med cykel ta sig nerför fjället på olika leder med olika svårighetsgrad. Även Idre och Åre satsar på att få gäster sina anläggningar sommartid. Dessa satsar först och främst på aktiviteter i naturen. Åre satsar även lite mer av de sportiga slaget såsom drak och skärmflygning, segling och grottkrypning. I Idre har man haft besökare sedan 1968 då Idre Fjäll Gränjesvålens frilufsanläggningar invigdes. Åre har varit öppet för turism över 200 år och det första hotellet, Åreskutan, invigdes För att locka besökare till en destination krävs de öppna anläggningar, infrastruktur och faciliteter såsom boende, restauranger och aktiviteter. Och för att kunna hålla restaurangerna och anläggningarna öppna krävs det besökare. Detta kan vara ett av problemen i skapandet av en ny turismdestination. I Sälen finns redan alla de förutsättningar som behövs för att få en fungerande åretruntturism. Det som fattas är besökarna. Genom att använda sig av ett redan välkänt, etablerat varumärke kan Sälen skapa en helårsturism med olika förutsättningar vinter som sommar.

3 Innehållsförteckning: Sid 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod Validitet och Reliabilitet Avgränsningar 4 2. Teoretiska utgångspunkter Destinationsutveckling Butlers modell Symboler och Image Värdeperspektiv Varumärke Fjällen Sälen Historik Sälen idag Sommarturism i Sälen Gröna Sälen Åre Historik Åre idag Sommarturism i Åre Idre Historik Sommarturism i Idre Vail Historik Vail idag Sommarturism i Vail Vails framtid 27 4 Analys Slutsats Egna Reflektioner 32 Bilagor: Bilaga 1 Intervjufrågor till Sälen, Idre, Åre Bilaga 2 Intervjufrågor till Skistar

4 1 1. Inledning: I Sverige, och i övriga världen, så finns det platser som är säsongsbetonade, mycket på grund av klimatet som vi har. Vi åker skidor i fjällen på vintern när det finns snö och vi solar och badar på kusterna under sommaren. Men så finns de dem som har lyckats att bryta mönstret eller satsar på rätt turister i rätt tid. Exempel på detta kan vara Julmarknaden på Liseberg och svenskarnas semester till Gran Canaria på vintern. Sälen är ett välkänt namn för de flesta svenskar. Vi kopplar dock oftast ihop det namnet till vinter, snö, längdskidåkning och långa utförsbackar. I Sälen vill man dock gå steget längre och bli en besöksdestination med besökare året om och det är denna process som jag vill ta fasta på i denna uppsats. 1.1 Syftet: Syftet med uppsatsen är att se och undersöka möjligheten för hur Sälen ska kunna utveckla sin turism på sommarhalvåret och att framöver fungera som en åretrunt- destination. Min ambition är därför att undersöka vad liknande vinterdestinationer har för funderingar och planer för sommarframtiden. Genom att se på vad som har gjorts hittills, de grundläggande förutsättningarna och vad som ligger i planeringsstadiet kan man få en bild av vad Sälen skulle kunna satsa på för att öka sin turismströmning sommartid. 1.2 Frågeställning: De konkreta frågeställningarna jag arbetar med är: Vilka möjligheter finns för att utveckla sommarturismen i Sälen? Hur kan Sälen etablera sig som en åretrunt- destination? Hur har andra orter arbetat för att gå från säsongsort till åretrunt- ort? 1.3 Metod: Jag har i den teoretiska delen använt mig av den litteratur som vi har haft tillhjälp under den tid jag har studerat turism, men även annan litteratur som behandlar ämnet turism- och destinationsutveckling. Jag har sökt på ordet destinationsutveckling i bibliotekets databas och de är av dessa träffar jag har funnit litteratur att använda mig av i arbetet. Jag har även tagit del av turistbroschyrer som jag har fått vid mina besök i Sälen, och tidningsartiklar skrivna om Sälen som jag har sökt efter i arkiven på Dalarnas morgontidningars hemsidor. Gamla B och C uppsatser inom ämnet destinationsutveckling har varit till hjälp när de gällde att hitta teorier som kunde passa in på det som jag ville undersöka.

5 2 Redan tidigt när C-uppsatsen kom på tal så ville jag göra en studie om Sälen eftersom jag tycker att Sälen är en intressant destination och dessutom kommer jag själv från Malung så närheten till Sälen har alltid funnits. Jag fick information redan i våras om att en sommarsatsning skulle komma då de utlystes en tjänst som sommarutvecklare i Sälen. När jag sedan klart bestämt mig för att jag ville skriva om sommarsatsningar i Sälen så tog jag kontakt med den person som blev anställd som sommarutvecklare och den senaste tiden arbetat med dessa frågor från Malungs kommuns sida. Jag frågade om det var något speciellt som de ville undersöka och som de kunde använda sig av i framtida forskning. Vi kom överens om att jag skulle göra en studie och undersöka hur Sälen ska kunna utvecklas som sommarort och i framtiden fungera som en åretrunt- destination. Även om att en jämförelse skulle göras, gärna med andra europeiska vinterorter, för att se om de har något intresse för sommarturism och i sådana fall vad de har för planer att utvecklas? På grund av tidsbrist och kommunikations svårigheter så hade det blivit svårt att göra denna undersökning ute i Europa anser jag, och valde därför att göra en jämförelse mellan fem kända skidorter i Sverige och Norge. Eftersom jag själv inte åker skidor nerför så har jag dålig information om vilka olika skidorter som finns och jag gjorde urvalet efter att dessa var de fem som jag själv kände till: Sälen, Idre, Åre, Branäs och Hafjell. Tyvärr så har jag varit tvungen att även ta bort Branäs och Hafjell från undersökningen då de har varit svårt att få svar på de frågor jag sökte i tid av de personer jag blivit hänvisad till. Även tidpunkten för denna uppsats kan vara illa vald då de personer jag sökt har haft fullt upp med att starta upp vintersäsongen. Men tilläggas bör att de i Sälen, Åre och Idre under hela tiden varit hjälpsamma och svarat på de frågor som jag ställt. Jag har gjort en kvalitativ undersökning genom att jag har valt att använda mig av intervjuer och samtal med de personer jag talat med. Detta valde jag för att de jag ville få information av är de personer som på något sätt sitter i ledningen vid respektive ort och se deras syn på utveckling och satsningen mot sommarturism. Bäst resultat att få svar på dessa frågor anser jag är med hjälp av intervjuer. Jag har valt att ställa samma frågor till de personer jag talat med i Sälen, Åre, Idre och Vail. (Bilaga 1) Syftet var att kunna göra en viss jämförelse mellan dessa platser och eftersom de var lika frågor så är de enklare att analysera svaren på frågorna och kunna dra paralleller mellan dem. Därför är min studie även av viss kvantitativ metod. Till Skistar har jag valt att ställa andra frågor som är mer relaterade till deras egna anläggningar och planer i Sälen. (Bilaga 2) Det är endast Sälen som frågorna gäller och inte de andra områden som Skistar har sin verksamhet i såsom Åre, Trysil och Vemdalen. Jag valde att lägga lite extra energi vid att tala med Skistars sommarutvecklare, eftersom jag anser att Skistar har så stort inflytande över Sälen området att deras åsikt och medverkan står sig ganska stort.

6 3 De flesta intervjuer har gjorts som telefonintervjuer på grund av svårigheter ekonomiskt och tidsmässigt att kunna göra dem på plats. Med samtal menar jag att inga direkta frågor har ställts utan jag har presenterat mitt upplägg och så har vi haft en diskussion runt detta ämne. Uppe på besök i Sälen fick jag möjlighet att ha ett samtal med den projektgrupp som bildats inom projektet Gröna Sälen där bl.a. representanter från näringslivet och hotellföretagen sitter tillsammans med turistchefen för Malung- Sälen. Dessa berättade lite om projektet, vad som hade hänt, vad man jobbade med nu och vad man hade för framtida mål. En intervju gjordes också med utvecklingsansvarig Gröna Sälen för 2007 och en telefonintervju har gjorts med den tidigare projektledaren av det projektet som låg till grund för Gröna Sälen, sommar i Sälen- projektet och hon delgav också mig sin slutrapport och utvärderingen som gjordes i projektets slut. För information från Idre och Åre har jag gjort telefonintervjuer med personalansvarig i Idre och turistbyrå i Åre. (Bilaga 1) Det är till dessa personer jag har blivit hänvisad när jag ringt de telefonnummer som står på hemsidor och marknadsföringsmaterial. Genom mitt besök i Sälen så fick jag uppgifter om en dam i Vail, USA. Hon härstammar från Sälen, och har också varit där och föreläst för något år sedan om Vails utveckling från vinterdestination till en fullt fungerande åretruntdestination. Jag tog kontakt med henne genom mail för att få information om hur de hade gått tillväga där och hon delgav mig den presentation som hon använt sig av vid sitt besök i Sälen. Hon har även svarat på de frågor jag ställt via mail. (Bilaga 1) Jag valde att ta med denna information om Vail i arbetet för att visa på vad de har gjort för satsningar för att utveckla sommarturismen i deras område. Även visa på vad de har för satsningar i framtiden, och på de skillnader som är mellan Vail och Sälen. Jag har i arbetet använt mig av en deduktiv prägel genom att jag har haft frågeställningen klar och sökt fakta utifrån min egen frågeställning. Med deduktion menas att man drar en logisk slutsats som betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande. 1 Jag har i analysen och slutsatsen dragit slutsatser utifrån de teorier jag valt att applicera på Sälen. 1 Hellevik, 1977: 65

7 Validitet och Reliabilitet Validitet handlar om att i vilken utsträckning metoderna och data anses riktiga, exakta och träffsäkra. 2 I denna uppsats anser jag att validiteten är hög. Jag har undersökt de jag har haft för avsikt att undersöka och ingenting annat. Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka möjligheterna för hur Sälen ska kunna utveckla sin turism på sommarhalvåret och i framtiden kunna fungera som en utpräglad åretruntdestination, och det är dessa frågor jag under arbetets gång har fått svar på. Reliabilitet menas med tillförlitlighet. Att mätinstrumentet ger samma data gång på gång och att eventuella variationer i resultaten helt beror på variationer i mätobjektet. 3 Tillförlitligheten i denna uppsats är hög, om samma frågor ställs till samma personer under samma tidpunkt. Dock kan tillförlitligheten vara lägre om samma frågor skulle ställas till andra personer, även inom samma företag eller bransch. Dessa intervjuer har skett direkt och ingen av de tillfrågade har fått se frågorna innan och fått längre tid på sig att tänka ut ett svar. Svaren är då snabbsvar och de första som intervjuobjekten tänkt på. Dessa svar kan skilja sig vid andra intervjuobjekt då eventuellt inte alla har liknande svar som snabbsvar. Att samma första tanke inte slår alla likadant. Även tidsperspektivet kan försvaga reliabiliteten. Utveckling och planering sker hela tiden så det är inte omöjligt att svaren på frågorna kan variera dag för dag allteftersom utvecklingen sker, även vid samma intervjuobjekt som i denna uppsats Avgränsningar Som jag tidigare nämnde så har jag varit tvungen att ta bort delar av de som uppsatsen var tänkt att innehålla från början. På grund av tidsbrist och kommunikations svårigheter så valde jag att inte göra denna uppsats som en jämförelse mellan skidorter i Europa, utan valde att koncentrera mig på Sverige och Norge i stället. Tyvärr var jag tvungen att ta bort även Norges bidrag, Hafjell tillsammans med Branäs ur uppsatsen då de har varit svårt att få svar på de frågor jag ställt efter att från början varit positiva. Jag har även i uppsatsen valt att inte, på grund av tidsbrist, göra någon undersökning bland de gäster som besöker Sälen. Både de som besöker sommartid, vad de tycker finns på plasten och vad de saknar. Men även de som är där vintertid, vad som skulle finnas på platsen sommartid för att de skulle vilja göra ett besök även då. Jag har istället valt att enbar koncentrera mig på de aktörer som ingår i planeringen av sommarturismen. 2 Denscombe, 1998: Ibid: 282

8 5 2. Teoretiska utgångspunkter 2.1 Destinationsutveckling: Denna teori har jag valt att använda för att kunna se på Sälen utifrån ett attraktions perspektiv. Dessa förutsättningar som tas upp kan man applicera på Sälen, och då framförallt som landskap, och genom detta få en inblick i hur attraktionskraften ligger i Sälen. Utifrån denna teori kan Sälen även mäta vilka förutsättningar finns idag och vad behöver kompletteras för att fortsätta utvecklingen. Genom att tala om utveckling av ett område så kan man mena olika saker. Det kan vara att utveckla, skapa eller att förändra synen på en turismprodukt. Det kan också betyda att man försöker att förbättra befintliga system som levererar, producerar och tillhandahåller produkterna. 4 Vid utveckling av ett område så finns de oftast en hel del förutsättningar att utgå ifrån. Dessa förutsättningar kan man dela in i fyra olika kategorier 5 : Landskap Gemensamma nyttigheter Infrastruktur Övrigt näringsliv 1, Landskap Neil Leipner har framställt ett attraktionssystem där man klassificerar attraktioner. De tre olika kategorierna han delar upp attraktionerna i är: Primära attraktioner, Sekundära attraktioner och Tertiära attraktioner 6. En primärattraktion är när besökaren valt att besöka den valda platsen enbart för den specifika attraktionens skull. En sekundärattraktion är när det är attraktionen, i sällskap med andra faktorer som gör att man väljer att besöka platsen men den kan inte ensam locka turister till sig. Tertiärattraktion är från början inte känd av besökaren utan upptäcks under resans gång. 7 Ofta när människor reser till en plats så är det attraktionerna där som lockar mest, men landskapet i sig kan också vara det huvudsakliga ändamålet för resan. Ett landskap kan dock bara fungera som en attraktion själv när de har landskapskvaliteter som relaterar till helhet, intensitet och mångfald, nyckelbegreppen när de handlar om attraktionskraft. 8 4 Hallerfelt, 2000:53 5 Kamfjord, 1999:187 6 Blom- Nilsson, 2000:16 7 Ibid 8 Kamfjord,1999:188

9 6 Ett landskap kan vara svårt att se på som en primärattraktion. Även om de ofta händer att det är för en viss natur som man besöker platsen, så fungerar landskapet mest som en sekundär attraktion i kombination med andra aktiviteter. Exempel på dessa kan vara sol, stränder och skidbackar. Landskapet fungerar som en arena för aktiviteten man är ute efter. 9 2, Gemensamma nyttigheter Gemensamma nyttigheter betyder de produkter som både den lokala befolkningen och besökarna nyttjar som t.ex. kultur, parker, idrott och infrastruktur. Det är faktorer om turismindustrin är mycket beroende av i sitt attraktionsutbud. Man försöker, tillsammans med det kommersiella utbudet och själva landskapet, att komplettera de genensamma nyttigheterna för att skapa en attraktiv produkt. Gemensamma nyttigheter kan precis som landskap vara attraktioner av primär, sekundär eller tertiär sort. De kan handla om ting som från början inte var tänkta att användas i turismindustrin men som senare har kommit att användas i kommersiella ändamål. Exempel på detta kan vara de olympiska spelen. 10 3, Infrastruktur Samhällets infrastruktur såsom vägar, nybyggda flygplatser, järnvägar, hamnar, vattenslussar och elproduktioner kan även ses som viktiga delar i utvecklingen av för exempel ett resmål. Infrastruktur kan till och med bli huvudattraktionen, och locka till resa genom att tex. åka tåg eller bil över en specifik bro eller lyfta från en viss flygplats. 11 4, Övrigt näringsliv Man menar med de övriga näringslivet exempelvis större eller mindre industrier, tillverkningsverksamheter och andra typer av tjänster. Detta är aktörer som behövs i samhället och täcker det lokala behovet. Dessa kan inta olika roller som är viktiga för en eventuell turismutveckling. De fungerar som leverantörer av egna lokala produkter. Tillexempel kan de röra uppbyggnad av fritidshus eller annan entreprenad, eller att man erbjuder besökarna attraktioner genom sina egna anläggningar som exempelvis tillverkning av vin, skinn och glas. 12 Med hjälp av dessa fyra kategorier och förhållandena till dem kan man skapa sig en förståelse för vilka förutsättningar som behövs vid utvecklingen av en turistiskt produkt på en plats. Man kan även se förklaringar till varför man har utvecklat turism i ett område Kamfjord, 1999: Ibid: Ibid: Ibid: Ibid:187

10 7 2.2 Butlers modell Hur en plats utvecklas till en turistdestination finns de flera olika teorier om. Jag har valt att använda mig av Butler och Burtons teorier om destinationsutveckling. Dessa teorier har jag valt då kan man utläsa utveckling i olika steg. Detta gör det enklare att se i vilken fas av utveckling som Sälen befinner sig i och utgå från denna fas när utvecklingen pågår. Vid en produkts livscykelkurva så går försäljningen sakta till en början för att sedan öka snabbt, stabiliseras och sedan avta. Samma sak händer med en turismdestination. Besökarna är få i början, för att sedan när området blir mer känt och infrastrukturen blir bättre, öka i antal. Efter de så kommer ökningen av besökare att minska och slutligen avta när mättnadsnivån är nådd. För att fortsätta locka besökare till platsen så krävs det att produkten/attraktionen ständigt utvecklas och även ibland att de tillkommer nya produkter. Eller så kan man välja att erbjuda den redan existerande produkten till ett reducerat pris. Det är den här processen som man kan kalla en produkts livscykel. Turismproducenternas ständiga dragkamp om nyare och bättre produkter kombinerat med turistens användning. Man kan dela in cykeln i fyra olika steg: Introduktionsstadiet Introduktionsstadiet är det första stadiet. Här presenterar man en produkt, ofta med relativt höga kostnader, både för konsumenten och producenten. I det här första stadiet så brukar konkurrensen vara ganska blygsam och tyvärr så gäller det också besökarna. Tillväxtstadiet Stadium nummer två kallas för tillväxtstadiet. Man lägger ner mycket pengar på marknadsföring för att höja omsättningen genom att få människor att lägga märke till produkten. Besöksantalet bli högre och det är troligtvis nu som andra liknande företag börjar dyka upp och etablera sig i närheten. Detta gör att konkurrensen blir tuffare och priserna sjunker. Mognadsstadiet Under stadium tre så krävs det att den stora massan av turister köper produkten, annars så blir de svårt att stanna på denna nivå. Priserna pressas och konkurrensen är mycket hård. Eftersom priserna pressas så minskar intäkterna och vinsten börjar minska. Nedgångsstadiet Det fjärde och sista stadiet för en produkts livscykel kännetecknas av nedgång. Produkten har blivit omodern och därför så går omsättningen nedför. Inkomsterna är låga och konkurrensen är på väg bort Burton, 1995: 66

11 8 De slutsatser som man kan dra av detta är att man som producent hela tiden har en press på sig att komma på nya attraktioner på en destination för att behålla sin beläggning. 15 Butler har använt sig av en produkt livscykelkurva för att beskriva hur en plats över tid utvecklats till en turistdestination. Livscykeln visar de olika stadier produkten går igenom under utvecklingsprocessen. De olika stadierna kan kortfattat beskrivas enligt följande: Upptäckt Platsen är vid det första stadiet svårtåtkomlig, ingen infrastruktur, inga särskilda faciliteter och är helt opåverkad av turismen. Inga arrangerade resor till platsen utan de som varit där har högst troligen tagit sig dit på egen hand. Utveckling Bekvämligheter i alla olika former börjar finnas på platsen. Utomstående företag börjar investera i platsen och börjar bygga attraktioner och boende. Konsolidering Hastigheten i ökningen av antalet besökare minskar men de totala antalet besökare ökar fortfarande. Stagnation Destinationen är inte modern längre och tyvärr så ökar problemen på platsen. Platsen är därutöver i behov av ständig marknadsföring. Nedgång Turisterna börjar hitta till nyare och spännande destinationer, detta leder till en drastisk tillbakagång för den äldre destinationen. Förnyelse Genom att man gör stora förändringar på platsen, t.ex. skickligare marknadsföring, förbättrad miljö och/eller fler attraktioner så kan platsen få en uppgång igen Burton, 1995:66 16 Aronsson, 1997:

12 9 I modellen visas på den lodräta axeln turistvolymen på platsen och på den vågräta axeln visas tiden. Man kan här utläsa att när platsen och dess utbud introduceras kommer de från början ganska få besökare. Men under tiden upptäcker fler och fler platsen och turisterna ökar till att bli mycket kraftig. Efter de så inträder det såkallade konsolideringen och stagnations faserna. Då stannar tillströmningen och man träder in i den sista fasen. 17 Butlers modell definierar varje stadium i form av antal besökare, förändringar i turismindustrin och även relationen med de lokala samhället. Om inte turismindustrin, planerare, politiker och de lokala samhället gör något under stagnations stadiet för att förändra och förbättra så blir de svårt att undgå en nergång för destinationen. 18 Den här kurvan är mest applicerbar på områden som har bra förutsättningar för massturism. Man måste också tänkta på områdets kapacitetsgräns när man ser på en sådan här kurva. Med kapacitetsgräns menas den gräns för hur många besökare som platsen rimligen klarar av att hantera. 19 Med Butlers modell måste man tänka på att alla platser är unika och att de finns mängder av sätt att skapa turism och att alla dessa påverkar oss som besökare och även den omgivande miljön på olika sätt Aronsson, 1997: Ibid 19 Ibid 20 Ibid

13 10 För att kunna utöka och förlänga livscykeln, och undvika att en turistdestination går tillbaka så finns de flera olika sätta att ta hjälp av. 21 Som exempel kan man mer upprepande marknadsföra platsen, försöka få dem som redan är där att stanna kvar längre, uppmuntra dem som varit på besök en gång att komma tillbaka, men även förbättra skyltar och faciliteter runt attraktionerna så att besökarna kan förflytta sig runt omkring i området. Även att utveckla de tillgångar som finns i området, skapa nya attraktioner och hitta nya målgrupper är viktigt. I många fall kan äldre attraktioner i kombination med utvecklandet av nya göra ett område lönande igen. 22 För att en livscykelmodell ska kunna användas i verkligheten måste man kunna veta hur man fastställer i vilket stadium av livscykeln som turismregionen befinner sig i, även när en region flyttar sig från ett stadium till ett annat. Som exempel kan man jämföra antalet besökare i olika perioder för att se om någon förändring skett. Om de skulle visa sig vara så kan man troligtvis tolka vart i cykeln området befinner sig i Aronsson, 1997: Heineborn- Lövdahl, 2002: 6 23 Ibid

14 Symboler och Image: Denna teori har jag valt därför att ofta så associerar man platser med bilder, känslor eller mentala kartor. Denna teori förklarar varför vi känner så och varför det är viktigt att ha en symbol, och en image, som människor känner igen. Det är också viktigt att ha en positivt laddad symbol så varumärket blir associerat med någonting positivt. När vi reser till en plats så har vi då ofta redan en förhandsuppfattning om vad vi kommer att uppleva på platsen, om vi tidigare aldrig varit där. Våra förväntningar baserar sig på vad andra har berättat och vad vi tagit del av i broschyrer och medias externa påverkan. Symboler är viktiga för en stads identitet. Men vilken roll spelar då dessa symbolen? 24 Man använder sig mycket av symboler i dagens marknadsföring av platser, i broschyrer, resekataloger och vykort. Ordet symbol kommer från grekiskans symbolon som betyder kännetecken, sinnebild och tecken för något. En symbol kan som exempel vara statyer, konstverk, byggnader eller en association. 25 Genom att ofta visas i olika medier så skapar man en välkänd symbol, som växer fram genom att ständigt vara aktuell och alltid komma tillbaka. Ju fler som sett symbolen och känner den vet också var den är placerad och när en symbol har blivit nog känd så kan den börja användas i olika sammanhang. Med tiden utvecklas associationen och då kommer de att vara den och inte symbolen som är den viktiga. Då kan man säga att symbolen har blivit medlare av ett budskap. 26 Symboler relaterar ofta geografiskt till en bestämd plats som ofta väcker igenkännande. På samma sätt som tiden hjälper oss att minnas när något ägde rum så påverkar platser vårat minne. Turister väljer att resa till en plats som vi mentalt uppskattar och dessa mentala bilder hjälps av symboler. Problemet med symboler ligger i att de tolkas individuellt av olika människor, och de kan ge en plats olika identiteter. 27 Vår mentala bild byggs upp dels av extern påverkan och dels intern påverkan. Extern påverkan är den påverkan som vi tar till oss genom media etc., medan intern påverkan är våra egna minnen, upplevelser och erfarenheter. Allt detta tillsammans skapar vårt habitus. Habitus kan förklaras som en viss naturlig miljö och det är i denna miljö som vi skapar vårt habitus. Habitus är inte ett statiskt tillstånd, utan vår omgivande miljö och möten med andra människor som påverkar hur vårt beteende förändras ständigt Blom- Nilsson, 2000: Heineborn Lövdahl, 2002: 7 26 Ibid: 8 27 Blom- Nilsson, 2000 : Ibid

15 12 Vårt habitus och vår livsform är av betydelse när de handlar om hur vi mottager symboler. När vi sammanförs med en symbol deltar alla våra sinnen i en reaktion, symbolen behöver inte vara av visuell karaktär utan kan stimulera något annat av våra sinnen. Genom att ett eller ett par sinnen stimuleras påverkas resterande sinnen så att vi får en helhetsupplevelse. 29 Ur ekonomisk synvinkel så är symbolens geografiska räckvidd viktig. Här spelar marknadsföringen en stor roll. En välbekant symbol ger en känsla av igenkännande, vilket kan ge en positiv känsla till platsen. 30 Det finns symboler med global räckvidd och symboler med regional och lokal räckvidd. Detta är centralt på grund av att symbolen har en livscykel kurva, ofta förlorar symboler gradvis betydelse samtidigt som nya kommer till. Man kan skilja på materiella och immateriella symboler. Immateriella symboler handlar om livsstil, tankesätt och handling och kan skapas av vår egen tolkning av en materiell symbol. Denna symbol kan inte avbildas eftersom den grundar sig på våra känslor och sinnen. 31 Ett nära begrepp till symbol är image. Det är images av, tillsammans med symboler, för turistdestinationer som får folk intresserade av att besöka platsen. När de är på plats tar de fotografier och skickar vykort vilket gör att platsens image reproduceras och håller sig levande. 32 För att skapa sig en image hos en produkt/plats så använder man sig ofta av känslobetonade ord och bilder för att förknippa produkten med en livsstil som riktar sig till den tänkta publiken. Familjer i annonser är alltid glada, hälsosamma och ser lyckliga ut efter att de har inhandlat en viss produkt. Annonseringar är alltid optimistiska och associerar produkter med bra smak och känslor. 33 Kotler 34 diskuterar runt sex olika images som inverkar på människors uppfattning av platser. Positive image: Är de platser som man ofta förknippar med en positiv känsla. Weak image: det är ofta små platser, som saknar symbol, och därför inte ger någon direkt association. Okända platser och ofta med dålig marknadsföring. Negative image: Platser som associeras med någonting negativt. Mixed image: Platser som kan ha både positiva och negativa associationer Blom- Nilsson, 2000: Ibid: Ibid: Morgan- Pritchard, 1998: Ibid: Blom, 1994: 8 35 Ibid

16 13 Contradictory image: Platsen är oftast inte känt för någonting speciellt men är ändå en känd plats. Kan ge människor både positiva och negativa associationer. Har ofta inte någon speciell symbol.. Overly attractive image: Platser där de inte får plats med några nya symboler för att det redan finns för många. 36 All turism handlar om illusioner eller snarare om skapandet av atmosfär. Tonvikten som tidigare legat på produktionen i sig har idag skiftat till image, annonsering och konsumtion. Det finns idag ett stort intresse för imageskapande och turist destinationer lägger ner mycket tid och pengar på att skapa sig en fungerande image och ett vinnande varumärke Blom, 1994: 8 37 Ibid

17 Värdeperspektiv: Jag har valt att ta med dessa teorier i denna uppsats för att visa på hur mentala bilder är något som man måste ta med i utveckling av ett område. Vad som är viktigt skiftar mellan människor, och så även hur man ser på platser. Varumärket är precis som symboler och image något som måste tas med i utvecklandet av en destination. Även att se på en utvecklad plats som en mötesplats. Wahlström talar om bilder av platser, olika sätt att se dem på. Enligt Wahlström kan en plats ses utifrån ett mikro- eller ett makro perspektiv. I ett makroperspektiv så ser man platsen i förhållande till andra platser, medan man i mikroperspektivet ser platsen i sig. Olika värdeperspektiv kan läggas till en plats. Om man ser på en plats genom ett makro perspektivsvärde, så ses platsens nytta eller mening utifrån sin roll i ett ekonomisktgeografiskt system i förhållande till andra platser. Men ser man de utifrån ett mikroperspektivsvärde är det platsen ur den egna synpunkten som har betydelse. Det är värden som marknader, utbildning, service etc. Sådant som har mening på platsen i sig. 38 En plats bruksvärde är ett värde som ej är föremål för köp och försäljning på en marknad. Det kan vara saker som exempelvis att slippa köa för att komma ut ur stan osv. Platser har även symbolvärden som känslor, föreställningar och idéer om platsen. Med hjälp av värdeperspektiv kan man förklara en plats mening. Även detta skapar mentala bilder hos en människa Varumärke: Den huvudsakliga styrkan i ett varumärke sitter i betraktarens hjärna. Det är viktigt att förmedla på rätt sätt, de egenskaper som varumärket/platsen har till åskådaren. Byggnader och evenemang utgör ett slags signalement för en plats. De är viktigt med positiva signalement för att öka attraktionskraften och att framgångsrikt kunna sprida dem utåt. Det krävs också tur och skicklighet för att lyckas lyfta fram en bortglömd plats tillbaka till rampljuset. För att kunna skapa en attraktiv mötesplats är de viktigt att få besökaren intresserad och även kunna erbjuda en upplevelse som inte är möjlig att få på närmare håll. Destinationer som varumärken är vanligtvis uppbyggda av flera lager av egenskaper, där natur och kultur spelar en mycket stor roll. 40 Vanligtvis definieras en destination som en produkt inom den turistvetenskapliga litteraturen. Det anses att en destination är satt samman av företags tjänster och varor vilka återfinns inom ett visst geografiskt område, och efterfrågas av en marknad utanför detta område Wahlström, 1994: Ibid Sahlberg, 2001: Ibid

18 15 Turistens skäl för att besöka en destination, eller en plats, är oftast kopplat till ett möte av något slag. Sahlberg menar att begreppet mötesplats ryms inom begreppet destination. Mötesplatsen består av tre dimensioner: rummet, tiden och interaktionen, vilka är anledningen till mötet. Mötesplatser har en relation till tiden som gör en plats mer eller mindre unik. Vissa destinationer är säsongsbetonade, och fungerar då om en mötesplats under en kortare tid. 42 En destination eller plats har möjligheten att förändra sin status som mötesplats under exempelvis ett evenemang, Det är självklart viktigt med funktionella nätverk, men man får inte glömma vikten av mentala nätverk. Ett starkt eller svagt mentalt nätverk kan vara slutgiltig beslutande för platsens dragningskraft som mötesplats Sahlberg, 2001: Ibid

19 16 3. Fjällen Sälen är nordens största skidområde med ca 2 miljoner gästnätter per år och en omsättning på 2 miljarder kronor. Vintertid har Sälen ca personer som dagligen rör sig i området, men sommartid står de flesta anläggningar tomma och restauranger och barer är stängda. 44 Med detta avsnitt anges uppkomsten och historiken av turismen i Sälen, men även information om dåtid, nutid och framtid i Åre, Idre och Vail. Motivet till denna genomgång är att se till utvecklingen hos dessa fyra olika destinationer och få en förståelse för hur historien ser ut och hur man kan se tillbaka för att utveckla framtiden. Har man ett intresse för utveckling av sommarturismen, vad har gjorts och vad ligger i framtidens planering? 3.1 Sälen Sälen ligger i Malungs kommun som är beläget i västra Dalarna och sträcker sig till den norska gränsen. Kommunen gränsar förutom till Norge, även till Värmland och till dalakommunerna Vansbro, Mora och Älvdalen. Från början fanns de tre kommuner/socknar: Malungs socken, Lima socken och Transtrands socken. Dessa tre slogs senare ihop och bildade Malungs kommun Historik Tidpunkten för etableringen av Malung som ort är svår att fastställa, men ortnamnet nämns första gången i litteraturen i Isländska Sverres saga, historien om Kung Sverre nedtecknad av abbot Karl Jonsson ca Sverre tågade med sina birkebeinare våren 1177 genom Malung, förbi österdalarna och så vidare genom Härjedalen och Jämtland upp till Tröndelag. 46 Sälens historia går tillbaka till 700-talet, redan då så kom de människor till trakten. Byar och socknar nerifrån runt Västerdalälven sökte sig upp till Transtrandsfjällen, som de egentligen heter, för att ha sina fäbodar där uppe. Ordet säl eller sel kommer från malungsmålet och de betyder just fäbod. Med tiden började människorna stanna där uppe längre och längre perioder, och tillslut så blev de bofasta där. Man hade jakt, fiske och boskapsnäring som huvudnäring. Under nyåret var Gustav Eriksson Vasa på jakt undan den danska kungen. Han kom till Sälen och där sägs han ha övernattat på Olnispagården. 47 Där hanns han upp av de två Morakarlarna Lars och Engelbrekt som hade beslutat sig för att hjälpa Gustav att befria Sverige. Det ar kallats för den avgörande händelsen i Sveriges historia och är en av de historiska händelser som fått störst turistisk attraktion i Sverige. Genom detta uppfanns Vasaloppet 400 år efter händelsen kördes de första Vasaloppet mellan Sälen och målet vid Gustav Vasa statyn i Mora Furuland, 1977: Ibid Ibid

20 17 Även Carl von Linné har varit på besök i Sälen området år Han sade: Folket här i socknen är mycket fritaligt, språksamt och djärvt. Mansfolket ser väl ut, kvinnofolken äro fulare, alla hava mest raka och spetsiga näsor, och äro alltså tredje variationen av Dalkarla 49 Det var i slutet av 1800-talet som fjällturismen började komma igång. Järnvägen, som gick mellan Stockholm och Särna, kom till Sälens by år 1928 och det öppnade upp turismnäringen. När gästerna kom fram blev de hämtade med häst och vagn för att färdas dit de skulle bo. Man anordnade då en kurs för ungdomar från Stockholm uppe i Sälen, och mannen som höll i det evenemanget blev så upp över öronen förtjust i Sälen området att han började att arrangera resor till fjällen varje år. Den första stora resan ägde rum i årsskiftet 1933/34. Det var då skidfrämjandet tillsammans med Stockholmstidningen som skickade 175 skolungdomar att åka skidor. 50 Norrmannen JW Clüver byggde Sälens kur och högfjällshotell, som invigdes Där fanns tennisbanor, solgårdar och swimmingpool där Arne Borg var simlärare. Det blev allmän väg upp till Sälen 1939 och år 1959/60 slogs Röbäcksnäsvägen ihop med fjällvägen från Högfjällshotellet och det gjorde de möjligt för Hundfjället och Tandådalen att öppna liftanläggningar. Lindvallen stod klart år 1967, Stöten år 1976 och Kläppen år Sälen idag Malungs kommun är 41 kvadratmil stort, och invånarantalet 2004 var: * Malungs kommun st Av dessa hade: * Transtrands församling inkl Sälen st * Lima församling st * Malungs församling st Sälen är de andra största besöksmålet i Sverige, efter Liseberg. Malungs kommun är Sveriges femte turistkommun efter Stockholm, Göteborg, Malmö och Sigtuna med Arlanda som dragplåster. 52 Dalarnas turistnäring omsätter ca 5 miljarder kronor, av dessa står Sälen för 1,6 miljarder. Sälen har skapat skatteintäkter på över 100 miljoner kronor Rosendal, 1990: Ibid 53 Falukuriren,

21 18 Under 2004 uppgick övernattningar/besök till drygt 4,8 miljoner i Malungs kommun. I Sälen registrerades 2,067 miljoner skiddagar vilket innebär att vart tredje åk i Sverige görs i Sälen. Ca rör sig dagligen i området under högsäsongen. Sälen som inkomstkälla är otroligt viktig för hela Dalarna. Restauranger, butiker och bensinstationer som är belägna längs de stora vägarna i södra och mellersta Dalarna tjänar massor på turisttrafiken till och från Sälen. Detta märks framförallt i Ludvika, Avesta och Borlänge. Det finns alltså många företag i Dalarna som överlever tack vare turisttrafiken till Sälen, utan att ligga i Sälenområdet. 54 Sälen har vintertid: ca 35 preparerade längdspår, ca 230 km längdspår total pistlängd 155 km ca restauranger, caféer och våffelstugor ca restaurangplatser 25 nattklubbar 50 taxibilar ca års- sysselsatta ca säsongsanställda 13 livsmedelsbutiker 1 Systembolag 3 fjällkyrkor läkarstation Tandläkare Apotek Förskola (dagis) Grundskola 0-6 och fritids Högskola sommar/höst 55 Under sommaren finns ca 8 matställen öppna att äta på, nattklubbarna är stängda och antalet taxibilar är begränsade Sommarturism i Sälen Under sommaren så finns det en mängd aktiviteter att sysselsätta sig med. Man kan gå flugfiske kurs, paddla kanot och klättra, skärmflyga, sommar rodel, vandra, åka på älg och bäver safari och man har en 18-håls golfbana med fantastisk utsikt som normalt är öppen från 1 juni till 1 september. Man har även en rad olika, återkommande, evenemang såsom: Traditionellt midsommarfirande vid Olnispa gården, Sälendagen, och 3+3 i Sälen. 3+3 i Sälen är ett orienteringsarrangemang med först tre dagars träning och sedan tre dagars tävling på fjället Dalademokraten, Sälens turistbyrå, Broschyr, Sälen om sommaren, 2004

22 så kommer nästa stora arrangemang då man ska arrangera O-ringen uppe i Sälen tillsammans med 12 andra orienteringsklubbar. C-ort kommer att vara Lindvallen och två av etapperna kommer att gå uppe på fjället vilket betyder att man måste ta liften upp, och på två etapper kommer starten att gå vid Vasaloppsstarten i Berga by. 58 Till evenemanget räknar men med upp till besökare som stannar under fem dagar. 59 Det unika med Sälen kommer under dessa dagar vara att vanligt vis vid detta arrangemang så bor man i husvagn eller liknande, men till O-ringen i Sälen uppmanas besökarna att lämna husvagnen hemma och bo i en utav de stugor som finns i Sälen området. Bara i och omkring C-orten Lindvallen så finns de sängplatser att tillgå, i hela Sälen området. 60 Under intervjun med sommarutvecklaren för Skistar så berättade hon att de anläggningar som de på Skistar håller öppna sommartid är i första hand Lindvallen, och anledningen till de är att där finns de bästa butikerna, restaurangerna och sommaraktiviteter och så är de den anläggning som ligger närmast Sälens by så det underlättar med kommunikationen. Det är även i Lindvallen som de har startat Sälen Bike- Park som invigdes midsommaren Där har man byggt upp utförsåkningsbanor för cyklar. Man får låna cyklar nedanför backen och sedan tar man liften upp och där väljer man svårighetsgrad på sin nerfart och i banorna finns bikevärdar som gärna svarar på frågor. 62 Sommaren 2006 hade man premiär för ännu en ny aktivitet, Idrott och äventyr och riktar sig till barnfamiljer med barn mellan I priset ingår boende och även alla aktiviteter som erbjuds. Medan barnen tränar tillsammans med någon av de kända idrottsprofilerna så har även föräldrarna aktiviteter att sysselsätta sig med såsom rida islandshäst, spela golf eller flugfiska. Skistar marknadsför sina sommaraktiviteter aktivt genom annonsering i tidningar runt om i landet, broschyrer, inslag i TV-Sälen, via sin hemsida och i Välkomst pärmen som finns i varje stuga Broschyr, O-ringen i Dalarna 59 Falukuriren, Broschyr, O-ringen i Dalarna 61 Intervju, Sommarutvecklare Skistar Bilaga 2 62 Sälenrevyn, Hösten Intervju, Sommarutvecklare Skistar, , Bilaga 2

23 Gröna Sälen Ett projekt vars syfte är att är att öka sommarturismen i Sälen genom samordning och samverkan. Sälen är Nordens största vintersport område men de har även mycket att erbjuda sommartid. Detta är dock mindre känt. Det har varit många olika satsningar genom åren för att öka sommarturismen. Gröna Sälen är en unik gemensam satsning mellan offentliga, privata och ideella aktörer i Sälen och Malungs kommun, och vars mål är att stärka sommarturismen i Sälen området. 64 Det var från början ett Eu-projekt som startade 2003, som en förlängning på Olnispa projektet som pågick , och hette Sommar i Sälen. Efter projektets avslut så startade man upp Gröna Sälen Styrgruppen består av representanter från: Turismintressenter, Sälens by, Skistar, Topeja och Malung- Sälen turism AB och som finansiärer för Gröna Sälen står Turismintressenter i Sälen, Malungs kommun, SkiStar och Topeja. Projektägare är Malung- Sälen Turism AB. 65 Syftet med projektet är att öka och förbättra sommarturismen och detta ska göras mellan samverkan och samordning. Man fokuserar framför allt på Sälens by och man har skapat fyra ben som sammanfattar de gjorda målen. Dessa är: Samverkan och samordning Ett vackrare Sälen Utveckling av stora och små evenemang Skapa och marknadsföra upplevelser och aktiviteter 66 Gröna Sälen har många projekt på gång, bl.a. så är man med och anordnar O- ringen, man planerar att starta en cykeluthyrning sommartid, man ska köra marknadskampanjer i närområdet och arbeta med små och stora evenemang såsom Diggiloo och midsommarfirandet Åre Åre kommun ligger i Jämtlands län, och är beläget mellan Östersund och den norska gränsen bodde det personer i Åre kommun där central orten heter Järpen. Åre besöks varje år av över turister, och de är mest besökare under vinter halvåret. Ca 30 % av kommunens förvärvsarbetare jobbar inom turism som är den klart dominerande näringsgrenen. Det finns över 1000 företag i kommunen och antalet nystartade är mycket högt Ibid 66 Ibid 67 Ibid 68 Hansson- Hägglund, 2005:12

24 21 Åre har flygförbindelse med Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Man landar då på Frösön som ligger ca en timmes bilfärd från Åre. Kommunen genomkorsas av E 14, och även järnvägen som sträcker sig mellan Östersund- Trondheim Historik Åre har varit ett turistmål för svenskar de senaste 200 åren. Från början var de såkallade brunnsdrickare, luftgäster och blomsterherrar som besökte området för att ta del utav någon av de spa- anläggningarna som fanns, den friska luften uppe i fjällen eller för de sällsynta blommor och örter som växte på platsen. Även brittiska adelsmän besökte jämtland när konkurrensen om de norska fiske vattnen blev för stor blev järnvägen genom Åredalen klar, och detta var en mycket viktig del av utvecklingen för att kunna fortsätta ta emot fler besökare och göra området mer lättillgängligt. Efter detta började området att expandera och ett större centrum började att bildas runt stationshuset. 70 Till en början så bodde turisterna som besökte Åre på gårdar runtomkring i dalgångarna, men 1881 så inrättade Albin F. Wettergren, till yrket stins, den första restaurangen och fick titeln byns första entreprenör. Åres första hotell byggdes av Kristina Hansson och fick namnet Hotell Åreskutan, detta hotell heter numera Åregården så upprättade Carl Olof Rahm en stadsplan gör Åre. Han var en känd civilingenjör från Stockholm och hans mål var att göra Åre till ett nytt Davos, en känd skidort som ligger i alperna. 71 Som resultat av detta började med att bygga bergbanan som börjar på Åres torg och sträcker sig ända upp på berget. Detta bygge gynnade verkligen vinterturismen byggdes Sveriges första skidlift i Åre, detta efter en del olyckliga år med krig som medförde att många bybor utvandrade till Amerika, och höga dödssiffror efter spanska sjukans intåg i dalarna efter kriget. 72 Åre blev värd för alpina VM 1954 och i och med detta byggdes en ny lift. Detta gjorde att Åre övergick från att vara en huvudsakligen sommardestination till en vinterdestination så satte staten igång med Åreprojektet, man investerade 127,3 miljoner kronor och syftet var att bygga upp bättre infrastruktur, liftar, logi och kabinbana, men det enda som hände var just kabinbanan, några liftar och en utbyggnad av kloaksystemet i det centrala Åre köptes Åreliftarna upp av Sälenstjärnan, numera Skistar och de påbörjade en stor investering med att bygga ut hela Åres liftsystem Hansson- Hägglund, 2005: Ibid: Ibid 72 Ibid 73 Ibid

25 Åre idag Det totala antalet gästnätter var 2004: , men detta är bara registrerade gästnätter och till den siffran tillkommer okänt antal gästnätter som sker i privat regi, och av dessa var ca under sommarsäsongen. 74 Under början av 2000-talet började man i Åre att bygga Holiday club och det var då man på allvar började satsa på sommarturismen igen. Totalt kommer man att investera över tre miljarder kronor i Åre under de närmsta 10 åren. Och detta gäller både för sommar och vinter turismen Sommarturism i Åre I Åre under sommaren erbjuds bl.a. skärm drakflygning, segling och grottkrypning. Holiday club erbjuder sina gäster bowling och äventyrsbad med saunaworld och spa. Åreskutan har bra förutsättningar för mountainbike turer och de erbjuds allt från enkla nybörjarleder till mer avancerade down hill -banor. Man har även olika evenemang sommartid i Åre och de flesta är inriktade mot äventyr och sport. Några exempel är: Åre Äventyrsfestival, Åre Extreme Challenge och Åre Mountain Mayhem. 76 De anordnar även musikfestival i Duved, bilutställningar, höstmarknad och filmfestival. Enligt personalen på turistbyrån i Åre så ligger de främsta sommar satsningarna på upplevelsehotellet Holiday Club där man har en året runt satsning. Som sin huvudmålgrupp ser man familjerna med här är det även evenemangen som styr vilka man riktar sin marknadsföring mot. Man har en år till år- vision i planeringen för sommarturismen och man marknadsför sin sommarsatsning främst i närområdet, mellan Norrland och Norge. Just nu har man ingen som arbetar med bara utvecklingen av sommarturismen, förutom personal som arbetar med Åre bike- park, som är en liknande den som numera finns i Sälen Idre: Idre fjäll ligger i Älvdalens kommun i norra Dalarna och kommunen gränsar till Norge. Församlingen Idre har ca (2005) och i hela kommunen bor de ca personer (2005). 78 Idre Fjäll är den tredje största turistorten i den svenska fjällvärlden efter Sälen och Åre. Där bedriver såkallad åretrunt- turism men gäster både vinter och sommar tid, antalet gästnätter var 2003: st, varav st var sommartid Hansson- Hägglund, 2005: Ibid: Ibid: Intervju, Personal på Åre Turistbyrå, , Bilaga

26 23 Idre har 42 nerfarter med 34 liftar och den totala pistlängden är 29 km. Dit kan flyga eller åka tåg till Mora, och där tar man sig vidare med buss upp till Idre Fjäll om man väljer att inte ta bilen. Det finns även färdiga busspaket från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn att ta del av. I kommunen ligger Fulufjällets Nationalpark med helt orörd vildmark och Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär Historik Man startade redan 1965 genom ett samarbete, frilufsfrämjandet och dåvarande Idre kommun, bildade en stiftelse som skulle hjälpa till att skapa arbeten, liv i bygden och öka tillfällena till ett aktivt friluftsliv så invigdes, som de då hette Idre Fjäll Gränjesvålens Friluftsanläggningar, utav landshövding Gösta Elfving och på plats fanns då två liftar, två kaffestugor och 20 stugor för uthyrning så byggde man det första Wärdshuset, och där fanns det en utomhus pool med barnpool och en minigolfbana. I mitten av 70-talet hade utförsåkarna upptäckt Idre och antalet liftar dubblerades och även stugorna ökade, nu fanns de över 100 stycken på plats. Man hade även byggt en livsmedelshall och byggt ut Wärdshuset med ännu en pool, denna gång inomhus. Också fjällvärldens första snökanonanläggning byggdes och detta gav Idre Fjäll ett enormt lyft. 82 I början på 80-talet byggdes Europas första fyrstolslift och senare byggdes även världens första tunnellift. Man fortsatte byggandet med vattenrutschbanor vid utomhusbadet och skapade 1985 en genuin fäbod där barnen kan gå runt och klappa djuren och man får en inblick i den gångna kulturen. Där bredvid uppfördes något senare ett litet kapell av trä. Året efter byggdes ett helt nytt konferenscenter, en sporthall och man kompletterade inomhusbadet med en äventyrsdel. Även boendebyggandet ökade i rask takt. Under 90-talet bara fortsatte expanderingen, och nya attraktioner tillkom varje år, ett exempel som var populärt för sommarturisten var BMX bana, skateboardramp och ett äventyrsområde hölls alpina SM i Idre och man byggde en toppmodernverkstad för 6 mkr. Idres nybyggda golfbana når greenfee på sin korta säsong. Man fick även en ny maskot, Aske tillkommer 500 nya bäddar i Björn Dählibyn, och 2003 invigs Pernilla Wiberg Hotel med 42 rum Hansson- Hägglund, 2005: Ibid 83 Ibid 84

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 Adrenalin. Äventyr. Frihet. Natur. Utmaning. Syre. Härproducerat. Upplevelse. Njutning. Puls. Upplevelse. Nöje.

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren TEM 2015 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark

Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Cykla, paddla kring Färnebofjärdens Nationalpark Projektet har kartlagt vandrings- kanot och cykelleder kring Färnebofjärdens nationalpark. Projektägare: By Utvecklingsgrupp Projektledare: Lina Jan-Ers

Läs mer

Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011

Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011 BILAGA 1: Enkät med gemensamma frågor samt unika enkäter Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011 Sunne kommun genomför under sommaren 2011 en besöksundersökning

Läs mer

Utvecklingen av en destination

Utvecklingen av en destination Utvecklingen av en destination Åre Åre torg 1980 Åre vintern 1976 Åre torg 2010 Mountainbike en viktig barmarksaktivitet Åre etablerad arrangör av Alpina tävlingar Antal företag i Åre kommun alla företagsformer

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart

Läs mer

Historik. 1975/78 Bröderna Mats och Erik Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen. 1994 Lindvallen noteras på Stockholmsbörsen

Historik. 1975/78 Bröderna Mats och Erik Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen. 1994 Lindvallen noteras på Stockholmsbörsen Historik 1975/78 Bröderna Mats och Erik Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen 1994 Lindvallen noteras på Stockholmsbörsen 1997 Förvärv av Tandådalen & Hundfjället AB (Sälen) 1999 Förvärv av

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006

VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006 VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006 Disposition SkiStar en introduktion Halvårsrapport 2005/06 Trysilförvärvet Investeringar inför 2006/07 Tillväxtmarknader SkiStar och framtiden

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Lägesrapport 2011-2012 - vägen framåt 2013-2014?

Lägesrapport 2011-2012 - vägen framåt 2013-2014? Lägesrapport 2011-2012 - vägen framåt 2013-2014? 25 mars 2013 Upplägg Lägesrapport SITE Flygplats Kommunens vägskäl Syfte och mål Stärka besöksnäringens roll som en basnäring i länet. Projektet ska lyfta

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83 1(5) Anders Byström 2017-02-03 Regional Utveckling RUN/687/2016 Förvaltningschef 063 14 66 00 Anders.byström@regionjh.se YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83 Sammanfattande synpunkter

Läs mer

På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga

På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga TR MÖTESPLATSER3 1 På Grönklittsgruppens tre konferensanläggningar Orsa Grönklitt, Tänndalen och Mora Parken ger vi dig möjlighet att skapa unika, effektiva och roliga konferenser. Vi hjälper dig att ge

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Marknadsbeskrivningar Några av de faktorer vi tittar på vid val av marknader är gästnattsvolymer, tillväxtpotential, dygnsutlägg samt marknadens kännedom om

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

ditt välbefinnande vår passion

ditt välbefinnande vår passion ditt välbefinnande vår passion När du åker till Friibergs Herrgård händer det något. Du kommer fram och tar det första andetaget och känner hur axlarna sjunker ner. Du tittar ut över Mälaren, tystnaden

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Upptäck fjällvärldens prisvärda backar

Upptäck fjällvärldens prisvärda backar Upptäck fjällvärldens prisvärda backar Åre eller Sälen i vinter? Fundera en gång till. Det finns närmare ett 20-tal andra vinteranläggningar som gärna är med och konkurrerar om dina semesterpengar. En

Läs mer

Stötens nya område med det bästa läget i hela Sälen. Transtrands Kronopark 1:305

Stötens nya område med det bästa läget i hela Sälen. Transtrands Kronopark 1:305 Stötens nya område med det bästa läget i hela Sälen. Transtrands Kronopark 1:305 Stöten, med Sälens högsta fallhöjd. Stöten har Sälenfjällens högsta fallhöjd på skidbackarna och erbjuder det bästa du kan

Läs mer

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med!

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med! Samordning av utvecklingen av besöksnäringen inom Södra Dalarna Gagnef, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika, Avesta och Smedjebacken Idé och tanke från Anders Ahlgren Krav från Visit Falun Borlänge

Läs mer

Resekatalog. Unikt För skolor inom Västerås kommun hösten och vintern 2012/2013. Dagsresor för skolklasser till oslagbara priser

Resekatalog. Unikt För skolor inom Västerås kommun hösten och vintern 2012/2013. Dagsresor för skolklasser till oslagbara priser Resekatalog Unikt För skolor inom Västerås kommun hösten och vintern 2012/2013 Innehåll Dagsresor för skolklasser till oslagbara priser 450 sek per enkeltur inom kommun! Läs mer längst bak Giltig under

Läs mer

TRAFIKVERKET VEMDALEN VÄGVAL VEMDALEN. Kartläggning av personbilstrafik till vintersportorten Vemdalen. RESURS AB Hans Remvig januari

TRAFIKVERKET VEMDALEN VÄGVAL VEMDALEN. Kartläggning av personbilstrafik till vintersportorten Vemdalen. RESURS AB Hans Remvig januari VÄGVAL VEMDALEN Kartläggning av personbilstrafik till vintersportorten Vemdalen RESURS AB Hans Remvig januari 2011 1 INNEHÅLL: Uppdraget 2 Något om Vemdalen 2 Trafiken till området 4 Bilagor separata filer

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

branschrapport 2015/2016

branschrapport 2015/2016 branschrapport 2015/2016 HeJ! 2016 ett bra år för branschen Titti Rodling, VD 2015/2016 blev ett nytt rekordår för många av våra svenska skidanläggningar. Våra medlemmar omsätter alltmer och fortsätter

Läs mer

Innehåll Det här är No Limit Street Art Borås...5

Innehåll Det här är No Limit Street Art Borås...5 Förord Det har varit mycket roligt att få arbeta med detta projekt och vi är glada över att No Limit mottagits så positivt av Boråsare såväl som besökare. Vi är överraskade över det stora mediala intresset

Läs mer

SkiStar Mats Årjes, VD Åsa Wirén, Ekonomi- och Finansdirektör

SkiStar Mats Årjes, VD Åsa Wirén, Ekonomi- och Finansdirektör SkiStar 2015-10-06 Mats Årjes, VD Åsa Wirén, Ekonomi- och Finansdirektör Historik 1975/78 Bröderna Mats och Erik Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen 1994 Lindvallen noteras på Stockholmsbörsen

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små

Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små resurser och stort engagemang kan åstadkomma en stor förändring.

Läs mer

VACKRA CHAMONIX-MONT-BLANC ENASTÅENDE SKIDÅKNING

VACKRA CHAMONIX-MONT-BLANC ENASTÅENDE SKIDÅKNING RESA CHAMONX VACKRA CHAMONIX-MONT-BLANC Chamonix, egentligen Chamonix-Mont-Blanc, är en ort belägen i regionen Rhône-Alpes i östra Frankrike, vid foten av Alpernas högsta berg Mont Blanc. Chamonix är till

Läs mer

Till salu i Stöten. Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN

Till salu i Stöten. Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN Till salu i Stöten Inbjudan att köpa boende med absolut bästa läge i Sälen. PISTBYN FJÄLLBYN YRSJÖBYN RANCHEN Investera i Stöten Pistbyn Fjällbyn Ranc Projekterad golfbana Lite fakta: Stöten ligger i Sälenområdet

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Busstrafik i fjällregionen

Busstrafik i fjällregionen Busstrafik i fjällregionen Hamar 25 april 2013 2013-04-11 Agenda Nuläge och förutsättningar Enkätstudie Vem åker buss och varför? Rekommendationer för att öka bussåkande Charteralternativet Informationsalternativet

Läs mer

Välkomna till sommaren 2014

Välkomna till sommaren 2014 L L Välkomna till sommaren 2014 Tjäna på att resa! Bunkra sommar och sol i Heiligenhafen Konferens All Inclusive 7 golfbanor på 7 dagar Ullared med tjejgänget! L Välkommen till oss och vårt trevliga utbud

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten?

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Anna Matsson Hållbarhetsstrateg, SITE Destination Från Ord till Handling dec 2011 Målet med konferensen var att initiera konkreta lösningar på kort sikt

Läs mer

Biathlon till Beste Bror!

Biathlon till Beste Bror! Biathlon till Beste Bror! Vi vill hitta nyckeln till Norsk vinteridrottsturism via regionens skidskytte- och längd anläggningar. I dag finns en rad destinationer i regionen som aktivt jobbat med profileringen

Läs mer

Kartläggning av evenemang och besökare inom SITE regionen

Kartläggning av evenemang och besökare inom SITE regionen Kartläggning av evenemang och besökare inom SITE regionen Kristina Lundberg, Yrsa Wadh Sommarjobbare, SITE Destination Om oss Yrsa Wadh Studerande från Malung Turismprogrammet, Mittuniversitetet Östersund

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Hela Vellinge kommun ska leva

Hela Vellinge kommun ska leva Nya Listan i Vellinges näringslivsprogram för Vellinge kommun: Hela Vellinge kommun ska leva Fler företag, fler invånare och fler besökare skapar fler jobb och ökat underlag för handeln! 1 Inledning Vellinge

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

GRUMS Kommun i Värmland

GRUMS Kommun i Värmland GRUMS Kommun i Värmland www.grums.se ATT BO I GRUMS Grums är centralt beläget mellan städerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Här finns också knutpunkten mellan de båda Europavägarna E 18 och E 45. Vår kommun

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

Lägesrapport. 23 maj 2013. Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader.

Lägesrapport. 23 maj 2013. Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader. Regionala Skärgårdsrådet Lägesrapport Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader 23 maj 2013 Erika Rosander projektledare Stockholm Visitors Board SKÄRGÅRDSSTRATEGIN Destinationssamverkan

Läs mer

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Vindkraft och turism Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Landskapsanalys * - Europiska landskapskonv. Betalningsvilja sol- resp vindk. Havsnäs; kort- (250-1000) resp lång sikt (13) lok. årsarbeten

Läs mer

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Klövsjö 2.0. Från skidanläggning till skidort

Klövsjö 2.0. Från skidanläggning till skidort Klövsjö 2.0 Från skidanläggning till skidort 2015-2018 Katrinagården Strandgården Skidåkarnas skidort tar Klövsjö Fjällhotell Solviken steget till riktig skidort Hotell Klövsjöfjäll 2014 Nya Klövsjö Fjällhotell

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

VISIT ROSLAGEN. Bilaga 1, KHR/KPR 2014-04-28 Sidan 1 av 27

VISIT ROSLAGEN. Bilaga 1, KHR/KPR 2014-04-28 Sidan 1 av 27 VISIT ROSLAGEN Bilaga 1, KHR/KPR 2014-04-28 Sidan 1 av 27 Sidan 2 av 27 DET HÄR ÄR ROSLAGEN Roslagen spännande små destinationer som tillsammans bildar Roslagen som destination! Sidan 3 av 27 Det är varje

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

GREEN och GREEN 2020: Kontakter och samverkan med andra europeiska organisationer Trysil, 31 augusti 2014

GREEN och GREEN 2020: Kontakter och samverkan med andra europeiska organisationer Trysil, 31 augusti 2014 GREEN och GREEN 2020: Kontakter och samverkan med andra europeiska organisationer Trysil, 31 augusti 2014 Allmän I GREEN 2020 har samarbetet med andra europeiska aktörer fortsätts och utvecklats. Bortsett

Läs mer

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23 . Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv Hos oss är allt och alla som besökaren möter: Vad vill vi förbättra? Vi vet att vi behöver nå fler internationella gäster för att

Läs mer

Do it Event. Konferens/golfresa till Turkiet våren 2013

Do it Event. Konferens/golfresa till Turkiet våren 2013 Do it Event Konferens/golfresa till Turkiet våren 2013 På bara 10-15 år har Turkiet gått från att vara ett närmast okänt golfresmål till att vara kanske Europas allra hetaste golfresedestination för svenska,

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

Svar på frågor om Glesbygdens utveckling, Riksgränsenområdet. 2013 11-18

Svar på frågor om Glesbygdens utveckling, Riksgränsenområdet. 2013 11-18 Svar på frågor om Glesbygdens utveckling, Riksgränsenområdet. 2013 11-18 Eftersom det blev lite tidsbrist har jag nu valt att fokusera på mitt område, Riksgränsen. Men trots att jag smalnade av, så har

Läs mer

Varumärkesplattform Arbetsnamn: Nya Badhuset

Varumärkesplattform Arbetsnamn: Nya Badhuset Varumärkesplattform Arbetsnamn: Nya Badhuset Varumärkesplattform Varumärkesplattformen är ett strategiskt styrdokument som innehåller verksamhetens positionering, varumärkeslöfte, identitet och kärnvärden.

Läs mer

Stötens nya område med det bästa läget i hela Sälen

Stötens nya område med det bästa läget i hela Sälen Stötens nya område med det bästa läget i hela Sälen Stöten, med Sälens högsta fallhöjd. Stöten har Sälenfjällens högsta fallhöjd på skidbackarna och erbjuder det bästa du kan tänka dig av vinteraktiviteter.

Läs mer

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Bilaga 2 Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Definitioner: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid

Läs mer

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET. En schysst idrott utan en massa pekpinnar

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET. En schysst idrott utan en massa pekpinnar VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET En schysst idrott utan en massa pekpinnar VARUMÄRKET Detta är Svenska Frisbeesportförbundets varumärkesplattform för rekreation och motion med frisbee.

Läs mer

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje Roslagens Destinationsdag 2012 22 november Teatern Norrtälje Vad är en destination? Ett geografiskt område där flera olika aktörer gemensamt bidrar till att göra området mer intressant och konkurrenskraftigt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Friska Skövde VÄGEN TILL ETT FRISKARE LIV

Friska Skövde VÄGEN TILL ETT FRISKARE LIV Friska Skövde VÄGEN TILL ETT FRISKARE LIV Friska Skövde VÄGEN TILL ETT FRISKARE LIV Lotta Stigsdotter Projektledare inom idrott och friskvård. Stort kontaktnät och entusiastisk framtidstro. Patrik Johansson

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Boden 2013

Läs mer

The travel game en español

The travel game en español The travel game en español Nombre: Grupo: Utgångspunkten är att 3-5 personer representerar en grupp svenska ungdomar som ska besöka ett spansktalande land för att turista, lära sig mer om landet och framför

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer