PM - BUSSTRAFIK I FJÄLLREGIONEN

Transkript

1 1 (15) PM - BUSSTRAFIK I FJÄLLREGIONEN På uppdrag av Destination Sälenfjällen har en undersökning gjorts av hur busstrafiken i fjällregionen Sälen, Idre, Trysil och Elverum kan förbättras för att minska biltransporter. Undersökningen baserar sig på intervjuer med nyckelpersoner, en enkätundersökning som är genomförd på skidbussarna i Trysil och Sälen-Skistar området samt information från hemsidor med mera. Syftet med uppdraget har varit att ta fram förslag för att öka bussåkandet inom, mellan samt till och från destinationerna. Uppdraget har utförts av Ingemar Moen och Nina Modig på WSP Analys & Strategi. Kontaktperson hos uppdragsgivaren har varit Anna Lindström (GREEN). Nuläge och förutsättningar för busstrafik i fjällregionen I syfte att analysera utbudet av bussförbindelser till destinationerna är det intressant att titta på nuläget, dvs. varifrån kommer besökarna och hur tar de sig till destinationerna i dagsläget, se Figur 1. Figur 1 Nuläge Besökare och deras transporter till destinationerna Baserat på destinationernas egen statistik går det att se att en stor majoritet av turisterna kommer från storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö i Sverige. Därutöver är det även en stor andel danska turister som reser till destinationerna. En överväldigande majoritet av besökarna (>80%) transporterar sig till destinationerna med bil. När det gäller busstrafik mellan destinationer så bedömer vi ett rimligt avstånd för besök över dagen vara ca 70 km som motsvarar ca 1 timmes bussfärd enkel väg. Detta gör att det finns potential för att koppla ihop Sälen-Skistar med Kläppen och Stöten WSP Analys & Strategi Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 2 (15) samt med Trysil om underlag för trafik finns. Däremot ligger Idre för långt bort från de andra destinationerna för att vara intressant för dagstrafik mellan destinationerna, se Figur 2. Det material som vi har utgått ifrån i vår analys baseras på vintersäsongen. Då turismen i området är av annan karaktär under sommaren och liftsystemen inte utgör navet i dessa bussresor har vi valt att fokusera på vinterbusstrafiken så vintersäsongen för tillfället utgör huvudsäsongen i området. När det gäller behov av busstrafik för arbetspendling och möjligheten att koppla ihop dessa behov med skidbusstrafiken så har vi bedömt att detta inte är en snabb och enkel åtgärd. En sådan åtgärd kräver bättre underlag vad gäller behov och efterfrågan på arbetsresor samt samordning med andra aktörer. Det underlag vi har fått från personer som arbetspendlar över gränsen har indikerat ett ljummet intresse för bussförbindelser då många jobbar oregelbundna och varierande tider. Även resultatet från den genomförda enkätstudien tyder på att få personer i dagsläget arbetspendelar med busstrafik. Figur 2 Förutsättningar för busstrafik mellan destinationer Busspassagerare vem åker buss och varför? För att få bättre kunskap om vilka som åker buss på destinationerna i dagsläget och deras främsta skäl för detta genomfördes en enkätundersökning under sportlovsveckorna på skidbussarna i Sälen-Skistar och Trysil. Totalt intervjuades 473 busspassagerare, varav 267 st i Sälen-Skistar och 206 st i Trysil. Överlag så motsvarade busspassagerarna typturisten på destinationerna, se Figur 3. Detta innebar att majoriteten av passagerarna var mellan 18 och 50 år gamla, de var på destinationen med sina familjer och tillbringade en kortvecka eller vecka där. En övervägande majoritet av passagerarna hade tagit sig till destinationerna med bil. Främsta skälen som angavs till varför de åkte skidbuss var att de gillade komforten, enkelheten och flexibiliteten som bussåkandet medförde och upplevde det positivt att de kunde slippa köra bil. Med tanke på att de flesta åkt bil till destinationerna kan vi sluta oss till att det inte var avsaknaden av bil som var främsta skälet till att åka buss. Istället upplevde

3 3 (15) passagerarna bussåkandet som något positivt. Utifrån destinationernas statistik och enkäterna vet vi att de flesta turisterna som befinner sig på destinationerna tillbringar en kortvecka eller vecka på platsen. Detta gör torsdagar och söndagar extra intressanta när transferalternativ studeras för resa till och från destinationerna. Figur 3 Resultat från enkätundersökningen på skidbussarna: Vem åker buss och varför? Förutom den övergripande analys som gjordes baserat på alla enkätsvaren från skidbussarna studerade vi också om det fanns skillnader mellan busspassagerarna i Sälen-Skistar området och Trysil, se Figur 4. Figur 4 Skillnader busspassagerare mellan Sälen-Skistar området och Trysil Det fanns en stor skillnad mellan antalet förstagångs-/sällanåkare och antalet frekventa åkare mellan destinationerna. I Sälen-Skistar området var det hela 70% av passagerarna som uppgav att det var deras första gång eller att de åkt ett fåtal gånger (detta var ej kopplat till vilken veckodag som enkäterna gjorts). I Trysil-området var det istället ca 50% frekventa busspassagerare. En anledning till skillnaderna kan bland annat bero på

4 4 (15) de förändringar som gjorts av busstrafiken i Sälen-Skistar området denna säsong som kan ha lett till att många turister testat bussen under sin semester. En ytterligare anledning kan vara det stora antal privata stugägare i Trysil som kan bidra till att många turister åker till destinationen år efter år och därför är väl bekanta med bussutbudet. När det gällde huvudskäl som uppgavs till att man åkte buss var de dominerande anledningarna på den svenska sidan komforten samt på andra plats kom avsaknad av bil. I Trysil var det också många som uppgav komfort som ett huvudskäl till bussresandet, men andra faktorer som pris, närhet till hållplats och alkohol var också vanliga skäl liksom avsaknad av bil. Intresset för trafik över gränsen mellan destinationerna var större på den svenska sidan än på den norska. På den norska sidan var det också fler som angav att de ansåg att dessa resor i så fall bör ingå i liftkortets pris. På frågan varifrån passagerarna åkte och var de var på väg var det 90-95% som uppgav att de var på väg till/från skidåkning eller bostad. Utöver de intervjuer som gjordes på skidbussarna gjordes även 55 intervjuer med busspassagerare som åkte i linjetrafik med Dalatrafiken på sträckningen mellan Borlänge och Sälen, se Figur 5. Figur 5 Enkätsvar passagerare Dalatrafik Bland passagerarna på Dalatrafikens linje mellan Borlänge och Sälen uppgav fler personer än på skidbussarna att de åkte sällan eller för första gången med linjen. Endast 20% av passagerarna åkte dagligen. En stor andel av passagerarna på Dalatrafikens bussar var kvinnor, medan motsvarande andel var knappt 50% på skidbussarna. En hög andel av passagerarna var yngre vuxna i åldern år och många av passagerarna var intresserade av busstrafik över gränsen till Norge samt natt-trafik. De skäl som uppgavs till varför man åkte buss var mer spridda än för skidbussarnas passagerare. Överlag gav svaren en indikation på att många saknade alternativ till buss, dvs. de saknade bil, körkort eller önskade åka till annan destination än deras sällskap.

5 5 (15) Rekommendationer för att öka bussåkandet Baserat på den information vi fått via intervjuer, hemsidor, enkät med mera har vi utvecklat tre alternativ för att öka bussåkandet i fjällregionen. Varje alternativ kan implementeras oberoende av de andra. De tre alternativen är 1) charteralternativet, 2) informationsalternativet och 3) stretchalternativet, se Figur 6. Figur 6 Tre alternative för att öka bussåkandet i fjällregionen Charteralternativet För att öka andelen besökare utan bil på destinationerna föreslår vi att charterpaketresor utvecklas. Detta innebär paketresor med resa och boende organiserat vilket även inkluderar transfer från exempelvis flygplats eller färjeläge, se Figur 7. De besökande skall med andra ord inte själva behöva pussla ihop sin resa och även slippa köra i vinterväglag. Figur 7 Resa till destionation via charter

6 6 (15) I dagsläget finns det relativt goda långfärdsbussförbindelser till Sälen-Skistar, Kläppen, Idre och Trysil från Öresundsområdet, Stockholmsregionen och Göteborgsregionen under torsdagar och helgdagar på vintern. Till Trysil finns även dagliga bussförbindelser från Oslo. Transferförbindelser till övriga huvudtransportnoder i närområdet, dvs. färjeläge, flyg och tåg, finns i flertalet fall tillgängliga men är illa anpassade i tider och reslängd till destinationerna för att framstå som attraktiva alternativ. För att utveckla denna trafik krävs det därför samordning med övriga transportoperatörer för att ömsesidiga anpassningar i tider och förbindelser skall kunna ske. Ett attraktivt men enkelt alternativ för att testa charterkonceptet anser vi därför vara expressförbindelser till Gardermoen från Trysil med möjlighet till vidare trafik till Sälen eller Idreområdet, se Figur 8. Detta alternativ anses attraktivt då det från norsk sida finns intresse av en snabbare förbindelse mellan Trysil och Gardermoen och Gardermoen är en väl utvecklad internationell flygplats med många passagerare. Med en snabb förbindelse till destinationerna möjliggörs att nå nya, internationella målgrupper och att utveckla charterresor via flyg. Om den flygplats som diskuteras i Sälen förverkligas finns då också möjligheten att utveckla detta alternativ ytterligare. Figur 8 Chartertrafik via Gardermoen flygplats Förutsättningen för att det skall vara attraktivt att lämna bilen hemma är dels att transporterna på destinationen kan ske utan bil och dels att allt som behövs för självhushållning finns lätt tillgängligt. Detta då boendet i destinationerna till stor del bygger på stugboende. När det gäller service på plats finns det många möjligheter att utveckla detta och därmed också skapa fler arbetstillfällen i destinationsområdena och att profilera närproducerade produkter och tjänster. Exempel på tjänster som vi bedömer som attraktiva är matkassar, hyrkock/catering till stuga, linne och städning, utrustning och kläder, se Figur 9.

7 7 (15) Figur 9 Utveckling av servicetjänster på destinationer Målet är att underlätta enkelt resande för besökande, säkerställa att turister har åtminstone samma service som hemma och att kunna attrahera målgrupper som inte är vana vid självhushåll. Informationsalternativet För att öka bussresandet i destinationsområdet är det viktigt att lyfta fram alternativ till bil. I dagsläget är mycket av informationen på destinationernas hemsidor inriktade mot bilresor, se Figur 10. Om en person är intresserad av andra färdmedel måste de aktivt gå in och klicka sig vidare för att få information om de alternativ som finns. Figur 10 Information om resa till destination domineras av bil För att öka medvetandet om alternativ till bil föreslår vi att det både lyfts fram i text och bilder. Grundläggande information om möjliga avreseorter, dagar, frekvens och kontaktuppgifter samt länkar till operatörernas hemsidor är lämpligt att ha på

8 8 (15) hemsidorna så att intresserade besökare enkelt kan avgöra om det finns alternativ som kan passa dem, se exempel i Figur 11. Figur 11 Lämplig information på hemsida Då enkla transporter på destinationen är en förutsättning för att kunna lämna bilen hemma är det viktigt att även information om busstrafiken inom och mellan destinationer är lätt att hitta och lyfts fram. På Sälen-Skistars hemsida ligger t.ex. information om expressbussen föredömligt placerad väl synlig på förstasidan medan det på Trysil-Skistars hemsida ligger längst ner under rubriken skidåkning, se Figur 12. Figur 12 Information om busstrafik på destinationerna För att ytterligare förenkla bussåkande via informationsalternativ finns möjligheter med appar för snabb information om busstider för besökare. Det finns också möjligheter att nyttja bloggar med mera för att marknadsföra och informera om alternativ till bilåkning, exempelvis har Swebus haft en bloggande mamma med barn som besökt Sälenfjällen med buss och bloggat om sin upplevelse, se Figur 13. På detta sätt kan alternativ till bilåkande lyftas fram via olika informationskanaler.

9 9 (15) Figur 13 Ytterligare alternative för att förbättra information om bussåkande Stretchalternativet Det tredje förbättringsalternativet fokuserar på bättre utnyttjande av Skistars bussar i Sälenområdet. Förslaget går ut på att låta de existerande slingbussarna ta några turer per dag till Stöten respektive Kläppen för att binda samman alla destinationer i närområdet, se Figur 14. Figur 14 Sammanbindning av alla Sälendestinationer med existerande bussar Den slingbuss som i dagsläget trafikerar Hundfjället och Tandådalen på för- och eftermiddagar går i dagsläget in som extra expressbuss vid lunchtid. Som ses i Figur 15 är detta inte nödvändigt då lunchen är en period med lite lägre passagerarantal. Konsekvensen har istället blivit att det är dålig beläggning på expressbussturerna vid lunchtid.

10 10 (15) Figur 15 Fördelning av busspassagerare över dagen Även om den extra Expressbussen tas bort under lunchtid finns möjlighet att öka turtätheten med Expressbussarna om de hållplatser som har minst passagerare kan trafikeras på annat sätt, se Figur 16. Figur 16 Utnyttjande av existerande resurser i dagsläget I dagsläget är det ett lågt passagerarantal som åker med slingbussarna. Totalt ligger antalet passagerare per buss under säsongen 12/13 på ca 5000 passagerare. Detta medför att vi anser att bussarna kan nyttjas effektivare och attrahera fler passagerare genom att även trafikera Stöten och Kläppen. Utöver det låga utnyttjandet överlag så kan den sista turen på Tandådalen/Hundfjället exkluderas då mycket få personer har nyttjat denna tur under säsongen. Utifrån det vi har sett ovan finns det alltså möjligheter med existerande resurser att trafikera Stöten och Kläppen. Enklaste alternativet är att mer eller mindre behålla existerande busstidtabeller för slingbussarna, med undantaget att bussarna tar en tur till Stöten respektive Kläppen på morgonen, lunchen och efter sista slingturen, se Figur 17.

11 11 (15) Undantaget från existerande tidtabell skulle vara att exkludera sista turen i Hundfjället/Tandådalen som tidigare nämnts beroende på dåligt passagerarantal. Figur 17 Addering av turer till Stöten och Kläppen baserat på existerande tidtabell. Ytterligare alternativ för att binda samman Sälen-Skistar området med Kläppen, Stöten och Trysil anläggningarna är möjliga men kräver större förändringar av existerande bussupplägg, se Figur 18. Figur 18 Alternativa upplägg för att binda samman Sälen-Skistar området med närliggande anläggningar. Ett andra alternativ som är möjligt för att få till busstrafik på morgon, lunch och eftermiddag som binder samman Sälen-området med Trysil-anläggningen är att en buss från respektive sida kör slingtrafik delar av dagen på andra sidan gränsen. Upplägget skulle i så fall kunna se ut enligt följande:

12 12 (15) Buss Trysil: Startar på morgonen med en tur över till Hundfjället/Tandådalen där den kör slingtrafik enligt existerande tidtabell på förmiddagen. Vid lunchtid återvänder denna buss till Trysil och kör ordinarie slingtrafik på Trysilfjället. I samband med att liftarna stänger vid i Trysil så kör bussen över till Sälenfjällen igen med passagerare från Trysil. I Sälen-området vänder bussen och tar med sig passagerare tillbaka från Sälen till Trysil i samband med att liftarna stänger vid kl 18. Buss Sälen: Startar på morgonen med en tur över till Trysil och kör slingtrafik på Trysilfjället under förmiddagen. Vid lunchtid återvänder bussen med passagerare till Sälen På eftermiddagen kör bussen slingtrafik enligt existerande tidtabell i Hundfjället/Tandådalen området. Det tredje alternativet på förändrat bussupplägg för att knyta samman fler av anläggningarna i Sälen/Trysil-området med buss innebär ett behov av att använda andra fordon än vad som nyttjas i dagsläget. Eftersom antalet passagerare på slingbussarna är lågt borde dessa bussar kunna bytas ut mot mindre fordon. Istället föreslår vi att en andra buss sätts in på sträckan Kläppen-Trysil som endast har ett stopp per anläggning. Denna Superexpressbuss skulle då hinna ca två turer per dag över gränsen med en uppskattad tid från Kläppen till Trysil via Stöten på ca 2 h enkel väg. Alternativet innefattar dock vissa utmaningar: 1. För att skapa en möjlighet för besökare från Trysil att besöka svenska anläggningar på tider som är attraktiva för endagarsutflykter skulle det krävas att en motsvarande superexpressbuss startade även från Trysil-sidan på morgonen. 2. Två timmars bussresa för enkel färd är väl långt för dagsutflykter. Trots enbart ett stopp per destination är frågan därför om alla destinationer skall omfattas av superexpressbussen eller om byte kan krävas längs vägen. Rekommenderade åtgärder Baserat på de tre alternativen för förbättringar av busstrafiken i fjällregionen som diskuterats ovan har vi tagit fram åtgärder som är lämpliga att genomföra direkt samt åtgärder/utmaningar på lång sikt, se Figur 19 och Figur 20. På kort sikt rekommenderas att utveckla Charteralternativet genom att starta en expresstransferbuss mellan Gardermoen flygplats och Trysil, med möjlighet för vissa turer att inkludera även Sälen och/eller Idre. Detta anses lämpligt då det finns intresse från Trysil att ha snabbare förbindelser till flygplatsen än vad som finns idag. I dagsläget kör de flesta långfärdsbussar från Sverige in till Trysil på torsdagar och söndagar. Med en snabb förbindelse till Gardermoen som även trafikerar någon/några destinationer i Sverige skulle ett utbyte skapas. Utöver detta så är alternativet intressant i samband med den diskussion som förs om en ny flygplats i Sälen.

13 13 (15) När det gäller Informationsalternativet rekommenderas aktörerna att starta med att utveckla informationen om alternativa transportsätt på sina hemsidor. Detta föreslås i syfte att öka kunskapen och intresset för de transporttjänster som erbjuds redan i dagsläget och som inte baseras på bil. För att utveckla busstrafiken i Sälen-området föreslås Stretchalternativet att genomföras i form av att slingbussarna trafikerar även Kläppen och Stöten. Detta då slingbussarna i dagsläget har ett lågt passagerarantal och en tidtabell som gör det möjligt att inkludera morgon-, lunch- och kvällsturer till Kläppen och Stöten utan några större förändringar i existerande service. Figur 19 Direkta åtgärder för att öka bussåkandet i fjällregionen På en längre sikt finns det stora möjligheter till utveckling inom alla tre alternativområdena. För Charteralternativet skulle en ny flygplats i Sälen-området skapa helt nya möjligheter till transfer av charterflygresenärer till alla anläggningar i närheten. Det finns också stora möjligheter att skapa bra resealternativ för besökare genom utvecklade transfermöjligheter till transportnoder i närheten kopplade till färjor och tåg. Dessa transfertransporter bör etableras baserat på en analys av den geografiska placeringen på de kundgrupper som anläggningarna vill satsa på med charteralternativ och deras preferenser. Om Storbritannien och Danmark är områden som destinationerna vill locka besökande ifrån t.ex. så är transfertransporter kopplade till flyg och färjor på norska sidan mest intressanta. Är målet istället att locka nya turister från Stockholmsområdet, Finland och Baltstaterna blir andra transferalternativ mer intressanta. Informationsalternativet har stor potential för utveckling med realtidsinformation i liftsystem och på hållplatser samt mobiltelefonappar med möjlighet att söka förbindelser och se alternativa förbindelser i realtid. Då en överväldigande majoritet av alla som sitter på skidbussarna transporterar sig mellan anläggningarna och bostaden ger detta en bra exponering mot målgruppen. För Stretchalternativet som berör hur existerande busstrafik kan utvecklas är det intressant att titta på alternativ för trafikering av lågfrekventa hållplatser. Detta i syfte att erbjuda transportalternativ även för de som bor utanför huvudområdena, men samtidigt inte belasta skidbussarna med för många stopp. Under uppdraget har

14 14 (15) möjligheterna till gränsförbindelser diskuterats av många parter. Det finns dock många frågor associerade med detta som bör tittas närmare på för att säkerställa en framgångsrik etablering. Exempel på frågor är kundgrupper (enbart skidturister eller även arbetspendlande och boende), finansieringsmöjligheter och samordningsmöjligheter mellan privata och offentliga aktörer på båda sidor om gränsen. Figur 20 Långsiktiga utmaningar för att öka bussåkandet i fjällregionen De olika föreslagna åtgärderna är sammanfattade i tabellen i Figur 21. De har delats upp i kortsiktiga och långsiktiga förslag samt om de berör busstrafik inom/mellan destinationer eller busstrafik till/från destinationerna. Figur 21 Förslag på kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att öka busstrafiken i fjällregionen

15 15 (15) Göteborg WSP Analys & Strategi Nina Modig Telefon: Ingemar Moen Telefon: