B u d g e t

Transkript

1 B u d g e t

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Majoritetens budgetskrivelse Majoritetens budgetskrivelse avseende budget och mål 212 samt verksamhets- och investeringsplan Beslutssatser Kommunfullmäktiges beslutssatser. 8 Sammanfattning Årets budget samt verksamhets- och investeringsplan redovisas samt kommenteras översiktligt. 12 Fem år i sammandrag Sammanfattning av framförallt resultat- och balansräkningar för 21 samt resultat- och balansbudgetar för Förvaltningsberättelse inkl budget och ekonomisk plan totalt 13 Viktiga omvärldsfaktorer Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Sollentuna kommun. 17 God ekonomisk hushållning Som utgångspunkt för en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Denna innebär att man ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. 19 Övergripande politiska fokusområden och nämndernas mål Här görs en presentation av kommunens övergripande politiska inriktning samt en sammanställning av nämndernas mål. 22 Resultatbudget, balansbudget och kassaflödesanalys samt noter 27 Driftbudget 28 Investeringsbudget Nämnderna 29 Kommunstyrelsen 37 Trafik- och fastighetsnämnden 42 Barn- och ungdomsnämnden 49 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 55 Socialnämnden 6 Vård- och omsorgsnämnden 69 Kultur- och fritidsnämnden 76 Miljö- och byggnadsnämnden 82 Rösjöstyrelsen 84 Exploateringsverksamheten

3 Budget och mål 212 samt verksamhets- och investeringsplan För att bibehålla och utveckla välfärden krävs att vi i Sverige har en väl fungerande ekonomi med konkurrenskraftiga företag i världsklass. Det ställer krav på Sollentuna att hålla en hög kvalitetsnivå i verksamheterna. Viktiga ledord för Sollentuna kommun är: bildning, möjligheter och innovation. Sollentuna har hög skattekraft och välutbildade invånare. Det ger oss goda ekonomiska förutsättningar men medför också att det finns stora förväntningar på vad kommunens verksamheter ska klara av. Sollentuna ska vara en kommun i framkant. Alla Sollentunas invånare ska ha möjligheter att utvecklas efter sin förmåga. Det handlar bland annat om att: - barn och ungdomar ska ha möjlighet att välja skolor av hög kvalitet. - den som befinner sig i utanförskap ska ha möjligheter att komma tillbaka. - äldre ska erbjudas intellektuell och fysisk stimulans. - kommunen ska ha en utbyggd infrastruktur med trafiksäkra vägar. - det ska finnas funktionella verksamhetslokaler. - invånarna har tillgång till kulturella och idrottsliga aktiviteter. - kommunens service till invånare och företag ska ligga i framkant. - det ska finnas en medvetenhet om nödvändigheten i att hushålla med de ändliga resurserna. För att uppnå mål och ställda förväntningar krävs att kommunen med dess medarbetare och samarbetspartners alltid strävar efter att förbättra verksamheterna, är innovativa, utvecklingsbenägna och välkomnar nya impulser. Sollentuna är en kommun i ständig förändring. Ansvarsfull ekonomisk politik En ansvarsfull ekonomisk politik har gjort att Sollentuna kommun i dag står väl rustad inför framtiden. Det innebär dock utmaningar och en balansgång mellan att förvalta något stabilt och välfungerande och samtidigt ha modet att fortsätta sträva mot tillväxt och utveckling. Ambitionen är dock solklar, Sollentuna ska både förvaltas och utvecklas. Som ett led i utvecklingsprocessen kommer kommunen under år 212 att införa en ny mål- och budgetprocess för att förbättra kvaliteten på uppföljningen av våra verksamheter och de mål som satts upp. Personalen är den viktigaste resursen och kommunen behöver kunna attrahera kompetent personal i konkurrens med andra arbetsgivare. Kommunen som arbetsgivare ska erbjuda goda möjligheter till utbildning. Egna initiativ att utveckla verksamheten ska uppmuntras. För att ytterligare understryka detta inrättas nu en internationaliseringsfond från vilken anställda ska 1

4 kunna söka pengar i syfte att utveckla den kommunala verksamheten genom internationella kontakter. Sollentuna har ett rikt näringsliv och det är avgörande för kommunens välstånd att näringslivet fortsätter att utvecklas. Kommunen ska vara en aktiv part i samarbetet med näringslivet och prioritera att möta deras behov på ett bra och effektivt sätt. Under 212 fortsätter vi att stimulera och ta initiativ till att bygga bostäder. Vi vill på olika sätt arbeta aktivt för att få fram billiga, enkla bostäder. Arbetet med att förtäta och utveckla kommunens stationsområden, som ligger i attraktiva lägen längs pendeltågsstationerna, inleds. Planarbetet med Väsjöområdet fortsätter de kommande åren. Förvaltandet av befintligt fastighetsbestånd och verksamhetslokaler, till exempel skolor och äldreboenden, förstärks. Information om fastigheternas underhåll, skötsel och användning sköts alltid av trafik- och fastighetsnämnden. Ett uppdrag vi tar initiativ till är att se över om kommunen kan köpa bostadsrätter för att använda som boenden inom den sociala omsorgen. Utbildning Kvaliteten inom kommunens förskolor ska höjas genom en satsning på att öka antalet förskolepedagoger. Det är angeläget att det bedrivs en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet i förskolan som förberedelse inför grundskolan. Satsningen på IKT (informations- och kommunikationsteknologi) fortgår och säkerställs. Kommunen närmar sig målet att alla lärare och elever ska ha tillgång till en egen dator. Målet ska vara uppfyllt 213. IKT förenklar, moderniserar och utvecklar det pedagogiska arbetet i skolan. Fokus på kunskapsuppdraget i skolan är ett viktigt arbete som stimuleras med medel både från alliansregeringen och från kommunen. Lärarnas kompetens är en avgörande faktor för undervisningens kvalitet, därför inför kommunen ett system med karriärtjänster för lärare och utvecklar ett coachingsystem inom lärarkåren där erfarna lärare fungerar som mentorer för nyutexaminerade och mindre erfarna lärare. Medel för att höja lärarnas löner är en annan del i satsningen på skolan och duktiga lärare ska premieras genom individuell lönesättning. Vi vill ha tydligt fokus på arbetslinjen i Sollentuna, något vi nu kvalitetssäkrar och utvecklar. Målet är att skapa ett möjligheternas kontor där den som söker jobb eller utbildning tas emot för ett första möte. En sådan samordnad enhet innebär att man snabbt och lätt kan få information och/eller stöd att komma vidare mot målet att ha en egen försörjning. Valmöjligheter avseende utförare ska prägla dessa kontakter och insatser. Den satsning som gjordes 211 på att betala hälften av lönen till företag som erbjuder ferietjänster för ungdomar blir permanent. Det är viktigt att ungdomar hittar vägar in på arbetsmarknaden. Omsorg Elevhälsan ska möta alla krav på kvalitet som ställs i den nya skollagen. Vi satsar på och säkrar kompetensen inom socialtjänsten, bland annat för personal som handlägger ärenden som rör barn och ungdomar. 2

5 Kvaliteten i äldreomsorgen ska bli bättre och kommunen ska erbjuda boenden med hög standard och trivsel. Tors backe renoveras och får åter ett café och en restaurang. Maten som serveras i de kommunala verksamheterna ska vara näringsrik och välsmakande. Inom äldrevården inrättas en kostekonom med uppgift att leda ett kvalitetsarbete rörande dessa frågor. Kommunen utreder om detta kan utvecklas till att bli en permanent resurs som fler verksamheter kan få del av. Kommunen anlägger också en aktivitetspark, ett utegym, som kan nyttjas av våra kommuninvånare. Satsningen görs för att skapa en träffpunkt och för att höja livskvaliteten för bland annat våra seniorer. Syftet är att satsa på fysisk och social stimulans som en viktig del av det förebyggande omsorgsarbetet. Integration och kommunikation Vi vill skapa goda förutsättningar för och samarbete med den ideella sektorn. I detta arbete är föreningarna viktiga. Därför höjer vi nu föreningsbidragen med ungefär 3 procent för kommunens kultur- och idrottsföreningar. Dialogen och samarbetet med föreningarna och samfunden i kommunen ska öka ytterligare. Kulturskolan får ökade resurser och kan arbeta med att variera sitt utbud och anpassa verksamheten till efterfrågan. Kommunens målsättning är att förbättra utbudet av aktiviteter för unga med funktionsnedsättning, eventuellt i samarbete med andra aktörer. Sollentuna ska vara en tillgänglig kommun och det ska vara lätt att få kontakt med kommunen i olika ärenden. En ny kommunikationspolicy håller på att tas fram och ett internt kommunikationskvalitetsarbete pågår. Ambitionen är att i ett tidigt skede hämta in förslag och synpunkter från invånarna. Vi vill utveckla dialogen som metod i det arbetet. Sollentuna ska uppfattas som en kommun som lyssnar på sina invånare och där medborgarna känner en närhet till de folkvalda och den demokratiska beslutsprocessen. Edsviksområdet ska utvecklas till ett populärt besöksmål för kommuninvånare och andra. Därför genomförs en satsning på marknadsföring och tydlig skyltning. Miljö och klimat Genom en förstärkning i tjänstemannaorganisationen kommer Sollentuna kommun i framtiden att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med miljö- och klimatfrågor. Alliansen tillsätter också resurser för att genomföra de åtgärder som finns beskrivna i den av fullmäktige antagna åtgärdsplanen för miljö- och klimatarbetet. Buller är en viktig miljöfråga, under de kommande åren görs därför satsningar på bullerdämpande åtgärder. I budgeten avsätts också medel för energieffektivisering i kommunens fastigheter, liksom för att stärka tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoområdet samt förbättra möjligheterna att genomföra egna mätningar av luftkvaliteten. Förutsättningarna för att investera i vindkraft utreds vidare. Kommunen fortsätter arbetet i Edsvikens vattensamverkan och i Oxunda vattensamverkan där vi är initiativtagare. Bland annat har en dagvattenpolicy tagits fram. Den är tänkt att delas med övriga kommuner i samarbetet. I denna samverkan sker arbetet efter en åtgärdsplan som stäcker sig över flera år. 3

6 Naturreservaten är kommunens oaser och värdefulla för alla. Tillgängligheten till och medvetenheten om de nyare naturreservaten i Törnskogen och Rösjön ska öka. Sollentuna Douglas Lithborn (M) Lennart Gabrielsson (FP) Anna Myrhed (C) Magnus Ramstrand (KD) 4

7 Kommunfullmäktiges beslutssatser Samtliga nämnder 1. Sollentuna kommun ska framöver upprätthålla kommunens ekonomiska balans. Samtliga nämnder kommer att erhålla förutsättningarna inför budgetarbetet 213 i samband med att budgetdirektiven tas i kommunstyrelsen under mars månad Kommun ska fortsätta arbeta för att jämställdhet ska prägla samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med nämnderna ta fram förslag på regler och mål gällande telefoni och e-post samt därtill hörande mätmetoder. Kontaktcenters roll ska särskilt beaktas. 2. Medborgarna ska ges möjlighet att ta del av delar av kommunens nyheter och information via mobila tjänster. 3. Kommunstyrelsen bemyndigas att ta upp tillfälliga lån eller checkkrediter under 212 till ett belopp av högst 4 miljoner kronor. 4. Kommunstyrelsen ska återkomma med förslag till fullmäktige i maj 212 om hur kommunens profilering av Sollentuna vid kommungränsen kan utvecklas. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över behovet av fritidsgårdsverksamhet i kommunen då skolorna är stängda för lov. Arbetet ska ske i dialog med berörda nämnder. 6. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur ett barnbokslut skulle kunna finnas med i årsredovisning och vad detta skulle innebära i kostnader och arbete samt hur det ska utformas. 7. Ränte och amorteringsfritt lån på 3 95 kronor till Stiftelsen Sollentuna Ridcenter förlängs t.o.m I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget och mål 212, verksamhetsplan och investeringsplan för kommunstyrelsen. Trafik- och fastighetsnämnden 1. Trafik- och fastighetsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna att köpa bostadsrätter för att användas till sociala lägenheter. 2. Trafik- och fastighetsnämnden ska redovisa hur nämnden kommer att arbeta med att utveckla och förbättra ansvar, planering, underhåll och drift av kommunens fastigheter. Underlag gällande formulering av mål kring ändamålsenliga lokaler samt relevanta mätmetoder för detta ska tas fram. 3. Trafik- och fastighetsnämnden får i uppdrag att inventera kommunens cykelvägar och cykelleder samt upprätta en handlingsplan för underhåll, utbyggnad och skyltning. Underlag gällande formulering av mål för trafiksäkerhet kopplat till cykelvägar och skolor samt relevanta mätmetoder för detta ska tas fram. 4. Trafik- och fastighetsnämnden ska pröva varje enskilt investeringsobjekt samt större objekt för planerat underhåll avseende fastigheter. 5. Investeringsramen avseende trafik- och fastighetsnämndens investeringar anges till 242,5 miljoner kronor 212, 174,3 miljoner kronor 213 och 124,3 miljoner kronor I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 212, verksamhetsplan och investeringsplan för trafik- och fastighetsnämnden. 5

8 Barn- och ungdomsnämnden 1. Värde på barnomsorgscheck för 212 fastställs i enlighet med kommunstyrelsens förslag till budget Värde på skolpeng för 212 fastställs i enlighet med kommunstyrelsens förslag till budget Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att redovisa hur nämnden kommer att skapa förutsättningar för nya karriärvägar för grundskolelärare. 4. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att redovisa status för genomförandet av ITKsatsningen inom grundskolan. 5. Sollentuna kommuns målsättning ska vara att andelen förskollärare i förskolan ska öka till minst riksgenomsnittet i enlighet med tidigare fullmäktigebeslut. 6. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att ta fram ett dokument baserat på skollagens regler, praxis och erfarenheter i syfte att skolorna ska få vägledning avseende vad som gäller avgifter i skolan. 7. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget och mål 212, verksamhetsplan och investeringsplan för barn- och ungdomsnämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1. Nämnden ska redovisa hur en ny organisation för arbetsmarknadsfrågor ska genomföras med utgångspunkt från utredningen Arbetslinjen i Sollentuna kommun. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden övertar ansvaret för studieförbundsverksamheten från kultur- och fritidsnämnden fr.o.m I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget och mål 212, verksamhetsplan och investeringsplan för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Socialnämnden 1. Socialnämnden får i uppdrag att se över föreningsbidragen utifrån åtagande, uppföljning och bidragsutbetalningstidpunkt. 2. Socialnämnden ska utvärdera effekterna av boendesamordnarfunktionen under I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget och mål 212, verksamhetsplan och investeringsplan för socialnämnden bifalls. Vård- och omsorgsnämnden 1. Vård- och omsorgsnämnden ska redovisa hur man ska arbeta för att förbättra resultatet i jämförelse med andra kommuner. 2. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget och mål 212, verksamhetsplan och investeringsplan för vård- och omsorgsnämnden bifalls. Kultur- och fritidsnämnden 1. Kultur och fritidsnämnden får i uppdrag att senast i april till kommunstyrelsen redovisa vilka aktiviteter som ska genomföras med anledning av 15-år jubileet av kommunens bildande och 1 årsdagen av maratonloppet från Nämnden ska genomföra en permanent utställning i samband med jubileet. 2. Kultur- och fritidsnämnden överlämnar ansvaret för studieförbundsverksamheten till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fr.o.m I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget och mål 212, verksamhetsplan och investeringsplan för kultur- och fritidsnämnden. 6

9 Miljö- och byggnadsnämnden 1. Miljö- och byggnadsnämnden får i uppdrag att redovisa effekterna av den nya plan- och bygglagen. 2. Miljö- och byggnadsnämnden ska verka för att trafikverket tar fram en plan som visar hur man kan minska trafikbuller och luftföroreningar från E4:an och järnvägen i riktning mot att uppfylla gällande riktvärden. 3. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget och mål 212, verksamhetsplan och investeringsplan för miljö- och byggnadsnämnden bifalls. Rösjöstyrelsen 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 212, verksamhetsplan och investeringsplan för Rösjöstyrelsen bifalls. Exploateringsverksamheten 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att pröva utgifterna i varje exploateringsprojekt innan medel tas i anspråk. 2. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 212, verksamhetsplan och investeringsplan för exploateringsverksamheten. Finansiering 1. Skattesatsen fastställs för år 212 till 18,2 kronor per skattekrona. 2. Kommunstyrelsen medges disponera 39,7 miljoner kronor ur rörelsekapitalet för oförutsedda behov Den ekonomiska planen som anges i kommunstyrelsens budgetförslag godkännes. Övrigt 1. Utdelning från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret 212 beräknas uppgå till 24 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning. 2. Utdelning från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 212 beräknas uppgå till maxbelopp enligt gällande lagstiftning, vilket beräknas till 16 miljoner kronor. 7

10 Sammanfattning Den förkortade finansiella analysen, kommentarerna kring några viktiga händelser under året samt förväntningar om den framtida utvecklingen ska ses som en sammanfattning av utvecklingen från 212 och framåt i Sollentuna kommun. Denna budget och verksamhetsplan vänder sig framförallt till fullmäktige. Ytterligare underlag kan fås av respektive nämnd avseende deras internbudgetar. En kortfattad folder Sollentuna kommuns budget 212 avsedd för hushåll och företag i Sollentuna kommun kommer att publiceras i Sollentunajournalen. Materialet kommer också att finnas tillgängligt på kommunens webbplats. Övergripande politiska fokusområden Kommunen har tre övergripande styrdokument; politisk plattform, övergripande politiska fokusområden samt kommunplan/- översiktsplan. De övergripande politiska fokusområdena fastställdes i samband med budgetdirektivet för 212. Den tidigare benämningen Övergripande politisk inriktning ersattes då med Övergripande politiska fokusområden. I budgeten ska varje nämnd genom föreslagna mål visa hur den ska bidra till de övergripande politiska fokusområdena. Fokusområdena utgör därmed, tillsammans med nämndens egen vision/målsättning, utgångspunkt för nämndernas arbete med målformulering. De övergripande politiska fokusområdena är: Ansvarsfull ekonomisk politik Utbildning Omsorg Integration och kommunikation Miljö och klimat Resultat och finansiell styrka Kommunalskatten för 212 blir 18,2 kronor och med landstingsskatten för 212 på 12,1 kronor ger det en total utdebitering på 3,3 kronor. Sollentuna kommun budgeterar ett positivt resultat på 3 miljoner kronor för 212. Dessutom finns en buffert på 3 miljoner kronor avsatt för att bl.a. användas för minskat skatte- och finansnetto samt ökade/minskade volymer för vissa nämnder till följd av befolkningsförändringar. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Det innebär ett krav på överskott 212 på 3 miljoner kronor. För åren 212 och 213 klarar kommunen värdesäkringen av eget kapital. De budgeterade nettoutgifterna för investeringar beräknas uppgå till 41 miljoner kronor 212. Största delen av investeringsutgifterna avser exploateringsverksamheten med 135 miljoner kronor och fastighetsverksamheten med 243 miljoner kronor. Investeringarna i fastighetsverksamheten avser bl.a. konstgräsplan i Kärrdal, LSS-boenden samt investeringar i förskolor i Norrviken, Silverdal och Tureberg. Inom investeringsbudgeten planeras också bl.a. renoveringar/utbyggnader av skolor såsom Rudbecksskolan, Rösjöskolan, och Häggviksskolan. Exploateringsverksamhetens investeringsutgifter avser främst Väsjöområdet. Balansomslutningen beräknas för 212 uppgå till 4 72 miljoner kronor, varav miljoner kronor utgör eget kapital. Därmed uppgår soliditeten till 87 procent. Risk och kontroll Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap i form av likvida medel (kortsiktiga placeringar samt kassa- och banktillgodohavanden) beräknas försämras från 123 miljoner kronor vid 212 års början till minus 128 miljoner kronor vid 212 års slut. Anledningen är kommunens stora investeringsprogram. Likviditeten beräknas inte nå upp till målet på 4 procent av de externa utgifterna under 212. Under 213 är prognosen att kommunens likviditet försämras ytterligare, för att verksamhetsåret 214 förbättras. De stora exploateringsprojekten innebär stora svängningar i kommunens likviditet. För att möta detta kan kommunen minska kapitalet i kapitalförvaltningen. Kommunen har i dagsläget inga lån. Om kommunen skulle behöva låna bedöms 8

11 risken för att inte få någon finansiär som täcker kapitalbehovet som liten. Vid tillfälliga likviditetsförsämringar kan checkräkningskrediten utnyttjas. Kommunens checkkredit uppgår till 4 miljoner kronor vilken innehas gemensamt med dotterbolagen. God ekonomisk hushållning Kommunallagen ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att budgeten varje år ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kravet på ekonomisk balans omfattar indirekt bolagen eftersom bidrag från kommunen för att täcka förluster ska redovisas som en kostnad. För att uppfylla huvudregeln om god ekonomisk hushållning krävs bl.a. ett resultat som över tid värdesäkrar kommunens förmögenhet, d.v.s. årets resultat ska vara positivt. Sollentuna kommun budgeterar ett positivt resultat på 3 miljoner kronor för 212 vilket innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Dessutom finns en buffert på 3 miljoner kronor. Enligt lagen ska kommuner ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lagen innebär att kommunerna ska ange såväl finansiella mål som mål och riktlinjer för verksamheten. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Till resultatprognosen och årsredovisningen ska kommunledningen göra en bedömning om kommunen uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning för Sollentuna finansiellt och verksamhetsmässigt beskrivs enligt följande: Balans mellan intäkter och kostnader. Löpande verksamheter finansieras av skatter och avgifter och inte med försäljningsintäkter, lån eller genom ianspråktagande av tidigare uppbyggt kapital. Ett ekonomiskt överskott som förhindrar att det egna kapitalet minskar i takt med inflationen. Förvaltning av kommunens medel på ett sätt som ger god avkastning och betryggande säkerhet. Underhåll av realkapital (fastigheter, gator, m.m.). God framförhållning i den fysiska planeringen. God utveckling i de kommunala bolagen. En väl fungerande organisation. Vårda och utveckla humankapitalet. Mål för verksamheterna. God styrning och uppföljning samt utvärdering av verksamheternas innehåll och kvalitet. Satsningar 212 och framåt Ansvarsfull ekonomisk politik Sollentuna kommun har en stabil ekonomi. Kommunen har inga lån och har under de senaste åren byggt upp ett betydande eget kapital. Sollentuna kommun ska framöver upprätthålla ekonomisk balans. Sollentuna ska både förvaltas och utvecklas. Som ett led i utvecklingsprocessen kommer kommunen under år 212 att införa en ny mål- och budgetprocess för att förbättra kvaliteten på uppföljningen av våra verksamheter och de mål som satts upp. Kommunen som arbetsgivare ska erbjuda goda möjligheter till utbildning. Egna initiativ att utveckla verksamheten ska uppmuntras. För detta inrättas en internationaliseringsfond från vilken anställda ska kunna söka pengar i syfte att utveckla den kommunala verksamheten genom internationella kontakter. Trafik- och fastighetsnämnden ska se över om kommunen kan köpa bostadsrätter för att använda som boenden inom den sociala omsorgsverksamheten. Trafik- och fastighetsnämnden ska redovisa hur nämnden kommer att arbeta med att utveckla och förbättra ansvar, planering, underhåll, drift av kommunens fastigheter En växande kommun För en kommun som Sollentuna som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsregion är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Hur sys- 9

12 selsättningen utvecklas i Stockholmsregionen relativt övriga riket bestämmer befolkningsutvecklingen totalt i länet. Enligt prognosen för kommer befolkningen i Sollentuna kommun att öka till 75 personer fram till 22. Detta är en ökning med 1 personer, eller med cirka 15 procent. Den genomsnittliga folkökningen förväntas bli cirka 1 personer per år. Störst ökning beräknas att ske 214. Bostadsbyggandet förväntas öka i Stockholmsregionen. Det fanns lägenheter i kommunen vid början av 211. Under perioden skapas förutsättningar för att bygga cirka 45 lägenheter per år. Under 212 fortsätter Sollentuna att stimulera och ta initiativ till att bygga bostäder. Kommunen vill på olika sätt arbeta aktivt för att få fram billiga, enkla bostäder. Arbetet med att förtäta och utveckla kommunens stationsområden, som ligger i attraktiva lägen längs pendeltågsstationerna, inleds. Planarbetet med Väsjöområdet fortsätter de kommande åren. Trafik- och fastighetsnämnden får i uppdrag att inventera kommunens cykelvägar och cykelleder samt upprätta en handlingsplan för underhåll, utbyggnad och skyltning. Företagsvänligt klimat Sollentuna kommun är en av landets mest företagsvänliga kommuner. Under många år har ett målmedvetet arbete bedrivits för att skapa goda samverkansformer med näringslivet och goda möjligheter för etablering och utveckling av företag i kommunen. Kommunen ska vara en aktiv part i samarbetet med näringslivet och prioritera att möta deras behov på ett bra och effektivt sätt. Omsorg Sollentuna satsar på och säkrar kompetensen inom socialtjänsten, bland annat för personal som handlägger ärenden som rör barn och ungdomar. Kvaliteten i äldreomsorgen ska bli bättre och kommunen ska erbjuda boenden med hög standard och trivsel. Tors backe renoveras och får åter café och restaurang. Maten som serveras i verksamheterna ska vara näringsrik och välsmakande. Inom äldrevården inrättas en kostekonom med uppgift att leda ett kvalitetsarbete rörande dessa frågor. Kommunen anlägger en aktivitetspark med ett utegym, som kan nyttjas av kommuninvånarna. Satsningen görs för att skapa en träffpunkt och för att höja livskvaliteten för bland annat våra seniorer. Miljö och klimat Genom en förstärkning i tjänstemannaorganisationen kommer Sollentuna kommun i framtiden att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med miljö- och klimatfrågor. Resurser tillsätts för att genomföra åtgärder enligt antagna åtgärdsplanen för miljö- och klimatarbetet. Under de kommande åren görs satsningar på bullerdämpande åtgärder, energieffektivisering i kommunens fastigheter samt utreder förutsättningarna för att investera i vindkraft. Kommunen fortsätter arbetet i Edsvikens- och Oxunda vattensamverkan där kommunen är initiativtagare. Tillgängligheten till och medvetenheten om de nyare naturreservaten i Törnskogen och Rösjön ska öka. Integration och demokrati Sollentuna vill skapa goda förutsättningar för samarbete med den ideella sektorn. I detta arbete är föreningarna viktiga. Därför höjs föreningsbidragen med ungefär 3 procent för kommunens kultur- och idrottsföreningar. Sollentuna ska vara en tillgänglig kommun och det ska vara lätt att få kontakt med kommunen i olika ärenden. Sollentuna ska uppfattas som en kommun som lyssnar på sina invånare och där medborgarna känner en närhet till de folkvalda och den demokratiska beslutsprocessen. Medborgarna ska ges möjlighet via mobila tjänster att ta del av delar av kommunens nyheter och information. Utbildning Kvaliteten inom kommunens förskolor ska höjas genom en satsning på att öka antalet förskolepedagoger. Det är angeläget att det bedrivs en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet i förskolan som förberedelse inför grundskolan. 1

13 Satsningen på IKT (informations- och kommunikationsteknologi) fortgår och säkerställs. Kommunen närmar sig målet att alla lärare och elever ska ha tillgång till en egen dator. Målet ska vara uppfyllt 213. Lärarnas kompetens är en avgörande faktor för undervisningens kvalitet, därför inför kommunen ett system med karriärtjänster för lärare och utvecklar ett coachingsystem inom lärarkåren där erfarna lärare fungerar som mentorer för nyutexaminerade och mindre erfarna lärare. Medel för att höja lärarnas löner är en annan del i satsningen på skolan och duktiga lärare ska premieras genom individuell lönesättning. Sollentuna vill ha tydligt fokus på arbetslinjen. Målet är att man snabbt och lätt kan få information och/eller stöd att komma vidare mot målet att ha en egen försörjning. Valmöjligheter avseende utförare ska prägla dessa kontakter och insatser. Satsningen som gjordes 211 på att betala hälften av lönen till företag som erbjuder ferietjänster för ungdomar blir permanent. Kultur och fritid Edsviksområdet ska utvecklas till ett populärt besöksmål för kommuninvånare och andra. Därför genomförs en satsning på marknadsföring och tydlig skyltning. Kultur och fritidsnämnden får i uppdrag att redovisa vilka aktiviteter som ska genomföras med anledning av 15-års jubileet av kommunens bildande och 1 årsdagen av maratonloppet från Nämnden ska genomföra en permanent utställning i samband med jubileet. 11

14 Fem år i sammandrag Bokslut Budget Budget Plan Plan Kommunen Förutsättningar BNP, % 5,4 3,9 2, 3,4 3,9 KPI, % 1,7 1,6 1,6 2,3 2,5 Timlöner, % 1,1 2,9 2,9 3,2 3,7 Arbetade timmar, % 1,7 1,,1 1, 1,4 Arbetslöshet, % 8,4 8,3 7,7 7,1 6,3 Prisbasbelopp, kr (nivå) Prisreserv, % , 2, Generell rationalisering/besparing, % Arbetsgivaravgift inkl tillägg för personalfunktion och fackliga kostnader, % 41,8 41,8 42, 42,25 42,5 Intern ränta, % 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Allmänt Invånare 31 december Kommunal utdebitering 18,2 18,2 18,2 18,2 18,2 Resultat Verksamhetens nettokostnader exkl reavinster avskrivningar, mkr Skattenetto (skatter, fastighetsavg, statsbidrag och utjämning) Årets resultat inkl reavinster, mkr Nämndernas driftsbudget, mkr Kommunens mål för årets resultat, andel av skattenettot, % Verksamheternas nettokostnader exkl reavinster (mål = -99 %) Avskrivningar (mål = -3 %) Finansnettot (mål = +3 %) Värdesäkring av eget kapital (mål = -1 %) Summa (mål = -1 %) Kapacitet Bruttoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, mkr Tillgångar, mkr Skulder (inkl. avsättningar), mkr Eget kapital, mkr Kommunens mål för soliditet = 75 % Risk och kontroll Likviditet exkl. kapitalförvaltning 31 dec, mkr exkl dotterbolagens konto som ingår i kommunens totala banktillgodohavanden Kommunens mål för likvida medel i förhållande till externa utgifter = 4 % ( Genomsnitt under året) Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Ja Ja Kommunkoncernen Årets resultat i respektive bolag efter skatt (mkr) Sollentuna kommuns förvaltningsaktiebolag AB Sollentunahem Sollentuna Energi AB Ränta på revers, utdelning, koncernbidrag (mkr) Sollentuna kommuns förvaltningsaktiebolag 42 utdelning från AB Sollentunahem utdelning från Sollentuna Energi AB

15 Viktiga omvärldsfaktorer Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Sollentuna kommun. Avsnittet behandlar inledningsvis samhällsekonomin och kommunerna. Därefter belyses befolkningsutvecklingen, bostadsmarknaden, näringslivet och arbetsmarknaden i Sollentuna kommun. Avslutningsvis görs en bedömning av den framtida utvecklingen inom några områden. Samhällsekonomin Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) mäter i princip värdet av alla varor och tjänster som under en viss tidsperiod framställs i vårt land. BNP kan sägas ge ett samlat mått på värdet av all den produktion som sker i ekonomins olika sektorer. Sammantaget motsvarar kommunsektorns utgifter mer än en femtedel av BNP. Kommunalt ägda företag och affärsdrivande verk ingår inte i kommunsektorn, utan räknas till företagssektorn. Kommunerna svarar för cirka två tredjedelar och landstingen för cirka en tredjedel av sektorns konsumtionsutgifter. Antalet sysselsatta i sektorn utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i Sverige. Lönekostnadsökningar är därför den viktigaste förklaringen till varför kommunernas kostnader ökar. Löneökningarna är även den viktigaste förklaringen till skatteintäkternas utveckling. Det som gör att utrymmet kan öka realt är utvecklingen av sysselsättningen. För att tillväxten ska öka är det framförallt sysselsättningen inom den privata sektorn som behöver öka. De senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna har tillsammans med oväntat svag statistik från bland annat USA medfört att prognosen har justerats ned för den svenska ekonomins utveckling 212. Därmed får kommunerna och landstingen räkna med att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än tidigare beräknat. Till en del kompenseras detta av att prisökningarna beräknas bli lägre. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att tillväxttakten för svensk BNP ökar med 4,4 procent 211 jämfört med 21. För 212 begränsas tillväxten till 2, procent. Neddragningen av BNP 212 kan återföras på såväl yttre som inhemska faktorer. En försvagad tillväxt i omvärlden bidrar till en svagare svensk export. Oron i omvärlden för samtidigt med sig en tilltagande osäkerhet också här på hemmaplan. Oron bidrar till att de svenska hushållen sparar mer och de svenska företagen investerar mindre. Därmed begränsas inte bara exporten utan också inhemsk efterfrågan. Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att sysselsättningens utveckling försvagas. Sedan slutet av 29 har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med bortemot 4 procent. Men under 212 avstannar denna utveckling och sysselsättningen minskar till och med något under första halvåret. Mot denna bakgrund stiger arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7 procent 212 jämfört med 7,6 procent 211. Under åren som följer på 212 räknar SKL med att arbetslösheten gradvis tar sig ner till 5,8 procent 215. Kommunernas och Sollentunas ekonomi Kommunsektorn går mot ett bra sammantaget resultat 211. För kommunerna sammantaget pekar SKL:s prognos på ett resultat på drygt 1 miljarder kronor för 211. För 212 är prognosen att resultatet halveras jämfört med 211. I en viktig faktor är att det tillfälliga stödet på 2,1 miljarder kronor avvecklas 212. Eventuellt beslut om en förändring inkomstoch utjämningssystemet kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för Sollentuna kommun. Beslutar riksdagen enligt liggande förslag som kommer Sollentuna att få betala cirka 115 miljoner kronor. För kommuner som drabbas extra hårt som Sollentuna kommer ett tidsbegränsat införandebidrag att införas och beräknas så att den årliga bidragsminskningen respektive avgiftshöjningen begränsas till högst 25 kronor per invånare och år för kommuner. I regeringens budgetproposition aviseras satsningar som berör kommunerna åren , nedan redovisas de viktigaste förslagen: 13

16 Anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar i enlighet med tidigare budgetproposition med det under 211 tillfälliga tillskottet om 2 1 miljoner kronor. 5 miljarder satsas på infrastruktur, främst drift- och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder En karriärutvecklingsreform införs för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan som ska permanentas från år 216. Högre krav och ambition i den nya gymnasieskolan innebär på sikt en minskning av det statliga bidraget med nästan 2 miljarder kronor. Förslag till förändrad beräkning av underlaget för ekonomiskt bistånd. Höjt bostadstillägg för ålderspensionärerna, 5 miljoner per år. För att bl.a. stärka skyddet för utsatta barn föreslår regeringen att 14 miljoner kronor avsätts för 212 och 2 miljoner årligen från och med 213. Sollentunas skatteintäkter ökar med 3,1 procent mellan 211 och 212. I det ingår ett engångsbelopp på cirka 15 miljoner kronor. Engångsbeloppet avser ett bidrag som ska kompensera för de eftersläpningseffekter som utjämningssystemet ger för de kommuner som har en kraftig befolkningstillväxt. Nämndernas budgetramar ökar med totalt 189 miljoner kronor mellan 211 och 212. De största ökningarna sker till barn- och utbildningsnämnden (78 mkr), utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden (21 mkr), vårdoch omsorgsnämnden (39 mkr) samt trafikoch fastighetsnämnden (24 mkr). Befolkning Befolkningsökningar/-förändringar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet. Enligt prognosen för kommer befolkningen i Sollentuna kommun att öka till 75 personer fram till 22. Detta är en ökning med 1 personer, eller med cirka 15 procent. Den genomsnittliga folkökningen förväntas bli cirka 1 personer per år. Störst ökning beräknas ske 214. Ett fortsatt ökande födelseöverskott och ett positivt flyttningsnetto på grund av planerad nybyggnation samt ökad invandring, förväntas stå för befolkningsökningen. Bostadsmarknad För en kommun som Sollentuna som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Hur sysselsättningen utvecklas i Stockholmsregionen relativt övriga riket bestämmer befolkningsutvecklingen totalt i länet. Totalt fanns det lägenheter i kommunen vid början av 211. Fördelningen var 51 procent i flerbostadshus och 49 procent i småhus. Upplåtelseformerna är till 24 procent hyresrätter, 33 procent bostadsrätter och 43 procent äganderätter. Under 21 ombildades 288 lägenheter från hyresrätt till bostadsrätt. Under perioden skapas förutsättningar för att bygga cirka 45 lägenheter per år. Näringsliv I Sollentuna kommun finns närmare 4 registrerade företag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är mycket positiv. Svenskt Näringsliv anser att Sollentuna kommun är en av de kommuner som har det bästa företagsklimatet i landet. Sollentuna rankades som fjärde bästa kommun i den senaste undersökningen. Sollentuna är en attraktiv kommun att etablera företag i. Läget i regionen, de goda kommunikationerna, entreprenörsanda, bra bostäder samt välutbildad arbetskraft är några av de viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat. Viktiga utvecklingsområden i kommunen under de kommande åren är bl.a. Silverdal, Kronåsen, Sollentuna centrum, södra Häggvik, Turebergsallé och Väsjön. Stadsomvandlingen av Sollentuna centrum med utbyggnad av affärscentrum och nya lägenheter har pågått de senaste åren och kommer att fortsätta 212 och framåt. I Väsjöområdet pågår planering för ett stort bostadsområde med 14

17 cirka 2 8 lägenheter. Området kommer att ha en skiftande bebyggelse med villor, radhus och lägenheter. Arbetsmarknad Enligt arbetsförmedlingens statistik för landet i augusti 211 redovisas en minskning av öppet arbetslösa, jämfört med samma period 21. Arbetslösheten har främst minskat bland män. Antalet nyanmälda lediga jobb har ökat jämfört med samma period 21. I augusti rapporterades personer öppet arbetslösa. Det är en minskning med personer jämfört med augusti 21. Antalet öppet arbetslösa i Sollentuna kommun har minskat med 12 personer jämfört med 21. I augusti 211 var personer öppet arbetslösa. Antalet öppet arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år har sedan augusti 21 minskat från 29 personer till 198 i augusti 211. Framtidsutsikter Sollentuna kommun har en stabil ekonomi. Kommunen har inga lån och har under de senaste åren byggt upp ett betydande eget kapital. Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar i framtiden. Nu och 1-15 år framöver har vi en ålderssammansättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam för ekonomin i kommuner och landsting. Därefter blir det betydligt svårare. Under de närmaste 3 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg att öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Att fyrtiotalisternas stora intåg i äldreomsorgen sammanfaller med att nästa stora kull, sextiotalisterna, går i pension gör inte ekvationen lättare. Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga sektorn att stiga, med krav på högre standard i vård, skola och omsorg. För att kunna möta den utvecklingen måste kommunerna börja agera redan idag. Avsaknaden av en fungerande marknader gör att det i stora delar av offentlig verksamhet saknas en av de mekanismer som stimulerar produktivitetsutveckling. Tjänster som är starkt subventionerade, eller till och med gratis, möter heller inte samma risk för minskad efterfrågan. Kraven på anpassning och förnyelse är därmed på flera sätt större i den marknadsutsatta delen av ekonomin. Produktivitetsförbättringar i offentlig verksamhet måste därför främst komma inifrån. Sollentuna har stor del av verksamheten konkurrensutsatt vilket ger möjlighet till en förbättrad produktivitetsutveckling. För att kunna åstadkomma dessa förbättringar är det extra viktigt att mäta och analysera produktiviteten. Kärnan i offentlig verksamhet är ofta det direkta mötet mellan personal och brukare, men en stor del av kostnaderna går ändå till olika kringfunktioner. Om själva mötet är svårt att effektivisera finns det skäl att skärskåda kringfunktionerna. Ju mer av kostnaderna som läggs på kringfunktioner, desto mindre unik blir produktionen av välfärdstjänsterna, och desto större är förutsättningarna för förbättringar av produktiviteten. Det överskuggande problemet är den förskjutning som sker i befolkningsstrukturen mot en ökad andel äldre. Kan kommunerna ge samma service i framtiden som idag? I dagsläget finns det inga tydliga tecken på några åtgärder av mer genomgripande slag eller andra statliga åtgärder eller ökade skattebaser som skulle medföra att Sollentuna kommun inte uppnår en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Undantaget är mindre riktade statsbidrag inom skola och omsorg. Erfarenheterna i kommuner och landsting som tagit sig ur svåra ekonomiska situationer antyder att politisk enighet om vilka åtgärder som ska vidtas, långsiktighet och uthållighet, budgetdisciplin och goda rutiner för ekonomisk uppföljning är viktiga ingredienser i ett saneringsprogram som leder till framgång. Det finns inte några enkla svar på hur välfärden ska finansieras i framtiden för att invånarna ska uppleva den som legitim, och dessutom vara ekonomiskt hållbar. En strategi måste väljas i tid för hur hela välfärden ska finansieras framöver. Den måste innehålla flera delar Se över och avgränsa det kommunala uppdraget. Fortsätta att effektivisera inom verksamheterna och finna nya sätt att organisera verksamheten, t.ex. genom ökad samverkan med andra kommuner, landsting och privata aktörer. 15

18 Bättre samspel mellan näringslivet och frivilligkrafter. Samverkan med andra kommuner, landsting och staten. Göra tydligt för medborgarna vad de kan förvänta sig av sina skattepengar. Planera infrastruktur och bostäder för framtiden för att möta ett ökat antal äldre invånare. Konstruera taxor och avgifter för att kunna styra och påverka efterfrågan. Öka kapitalintäkterna genom försäljning av kommunens tillgångar. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför dess egen kontroll. Nedan redovisas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi (belopp i miljoner kronor). 1 öres förändring av kommunalskatten 15 1 procents löneförändring 21 varav egen verksamhet 12 varav entreprenader m.m. 9 1 procents avgiftsförändring 2 1 procents KPI förändring (netto) 3 1 kommuninvånare 4 1 heltidstjänster (lön och PO) 4 1 procents skatteunderlagsförändring i riket 25 Med lika löneökningar och oförändrad sysselsättning täcker skatteintäkterna cirka 8-9 procent av lönekostnadsökningarna. 16

19 God ekonomisk hushållning Som utgångspunkt för bedömningen finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Denna innebär att man ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att budgeten varje år ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kravet på ekonomisk balans omfattar indirekt bolagen eftersom bidrag från kommuner ska redovisas som en kostnad för att täcka förluster. För att uppfylla huvudregeln om god ekonomisk hushållning krävs bl.a. ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommunens förmögenhet, d.v.s. årets resultat ska vara positivt. Enligt lagen ska kommuner ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lagen innebär att kommunerna ska ange såväl finansiella mål som mål och riktlinjer för verksamheten. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I samband med resultatprognosen respektive årsredovisningen ska kommunledningen göra en bedömning om kommunen uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning för Sollentuna finansiellt och verksamhetsmässigt beskrivs enligt följande: Balans mellan intäkter och kostnader. Löpande verksamheter finansieras av skatter och avgifter och inte med försäljningsintäkter, lån eller genom ianspråktagande av tidigare uppbyggt kapital. Ett ekonomiskt överskott som förhindrar att det egna kapitalet minskar i takt med inflationen. Förvaltning av kommunens medel på ett sätt som ger god avkastning och betryggande säkerhet. Underhåll av realkapital (fastigheter, gator, ledningar m.m.). God framförhållning i den fysiska planeringen. God utveckling i de kommunala bolagen. En väl fungerande organisation. Vårda och utveckla humankapitalet. Mål för verksamheterna. God styrning och uppföljning samt utvärdering av verksamheternas innehåll och kvalitet. Mål för den finansiella planeringen Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller om resultatet ligger klart under balanskravet. I koncernen finns inga gemensamma mål för den finansiella planeringen. Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen och av bolagsordningar samt ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer. Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen 212 och framåt Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som efterföljande planår. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som nyckeltal. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Målet definieras i förhållande till skattenettot som används för att finansiera verksamheternas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital. Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella stats- 17

20 bidrag, kommunal fastighetsavgift samt inkomst- och kostnadsutjämning. Målet baseras på följande procentuella andelar av skattenettot Verksamheter - 99 Avskrivningar - 3 Finansnetto + 3 Värdesäkring av eget kapital - 1 Summa - 1 Eftersom finansnettot är positivt används minustecken för att markera kostnader. Värdesäkringen av det egna kapitalet avser egentligen behov av överskott. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Det första målet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan - betalningsförmågan - på kort respektive lång sikt. Under avsnittet fem år i sammandrag framgår bl.a. målen för perioden Mål för den finansiella planeringen i kommunens bolag Dotterbolagen ska drivas så att bolagsens resultat tillåter såväl konsolidering av bolagen som utdelning till ägaren. Inom ramen för vad tillämplig lagstiftning tillåter ska bolagets inriktning vara att lämna utdelning till ägaren. God ekonomisk hushållning för Sollentuna kommun ur ett verksamhetsperspektiv I Sollentuna kommun är en väl fungerande organisation, som utgår från medborgare och brukare, grundläggande för god ekonomisk hushållning. För att styra verksamheterna finns säkerställda styrmodeller och processer som är av betydelse för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Kommunens styrning för god ekonomisk hushållning framgår av reglerna för ekonomi- och verksamhetsstyrning som innehåller följande styrmodeller: Övergripande styrdokument Uppdrag Ekonomistyrning Målstyrning Kvalitetsstyrning Intern kontroll Modellerna tydliggör innehåll och ansvarsförhållanden beträffande kommunens styrning. Inom ekonomistyrningen finns bl.a. regelverk för att åtgärda befarade budgetavvikelser. Som ett led i arbetet med kvalitetsstyrning utvecklas användningen av olika verktyg för att ompröva och utveckla verksamheterna. För närvarande fokuseras verktyget benchmarking både på kommunövergripande nivå och inom nämnderna. Kopplat till styrmodellerna finns kommunens gemensamma styrprocesser som tryggar förutsättningarna att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt: Övergripande styrning Budgetprocessen Uppföljningsprocessen Intern kontrollprocessen Inom ramen för dessa processer finns bl.a. Månadsvisa uppföljningar och resultatuppföljning med åtgärder vid eventuella avvikelser. Kvalitetsredovisning Intern kontroll. Utöver de processer som regleras via ekonomi- och verksamhetsstyrningen finns ytterligare processer som regleras på annat sätt. 18