Moderaternas Norrlandsrapport

Transkript

1 Moderaternas Norrlandsrapport Lokala berättelser och förslag för framtiden 1 (17)

2 INNEHÅLL Inledning: Hela Sverige ska leva Jobb och goda villkor för lokalt näringsliv Minimerad byråkrati och effektiv handläggning Amorteringsfria lån Sverige världsbäst på mat 9 2 Bättre villkor och möjligheter för unga Minska avståndet mellan utbildning och arbete Fler utbildningsplatser Skapa samverkanscentrum 14 3 Trygg välfärd och bättre samhällsservice Kommunen som attraktiv arbetsgivare LOV i alla kommuner Bättre basservice och infrastruktur Till sist 18 2

3 Hela Sverige ska leva Moderaterna ska företräda och se alla människor i hela Sverige inte bara våra egna sympatisörer och väljare. Vår ambition är att fortsätta utvecklingen med samma öppenhet för förändring som tidigare. Sedan april 2011 har en särskild arbetsgrupp haft i uppdrag att lyssna till och belysa de utmaningar som de fyra nordligaste länen står inför. Projektet är en viktig del i partiledningens ambition om att Moderaterna ska vara ett parti för hela Sverige. Dagens Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland är inte som för tio år sedan. De kommer heller inte att se likadana ut om tio år. Människor ställs hela tiden inför nya utmaningar och prövningar. Norrbotten Västerbotten invånare invånare Västernorrland invånare Jämtland invånare Tillsammans med lokala partiföreträdare har arbetsgruppen riksdagsledamöterna från norrlandslänen och lokala företrädare mött unga, äldre, studenter, anställda, företagare och arbetssökande. Vi har lyssnat på deras berättelser och mött deras verklighet. Vi är övertygade om att denna arbetsform att aktivt lyssna är grunden för att fortsätta utvecklingen av Moderaterna. Efter över 200 samtal under sommaren och hösten 2011 har vi fått inblickar i människors förhoppningar och förväntningar på politiken och samhället. Det råder ingen tvekan om vad som oroar människor mest avfolkningen och dess konsekvenser för Norrland: Vad händer med skolan, arbetet, sjukvården och äldrevården när fler och fler lämnar Norrland? Kommer ekvationen att gå ihop i framtiden? Med un- 3

4 dantag för några starka kuststäder riskerar välfärdssystemen och de lokala ekonomierna att utsättas för ännu hårdare tryck om avfolkningen fortsätter. Vi vill vända på detta. Vi vill locka fler människor att bosätta sig i Norrland. Det här är kanske vår största utmaning. Vi vill få fler entreprenörer att vilja satsa på sina idéer just här. Men framförallt, vill vi att Norrland, mer än i dag, ska förknippas med hög livskvalitet och god välfärd. Frågorna är inte nya för oss. Vi har redan genomfört viktiga jobbskapande åtgärder och de har gett resultat. Men vi måste göra mer än så. Därför förslår vi nya åtgärder som svarar på människors förhoppningar och som kan locka fler att etablera sig i Norrland. Hela Sverige ska leva är ett centralt perspektiv i vår fortsatta utveckling. Ska vi nå hit, då måste vi fortsätta utveckla politiken så att den kommer alla till del. Varje kapitel inleds med lokala berättelser från människor vi mött och som speglar människors vardag i Norrland. Arbetsgruppen har därefter listat förslag till åtgärder som möter de samhällsutmaningar som de intervjuade upplever. Förslagen i rapporten är arbetsgruppens egna. Alla reformer, även de som förs fram i denna rapport, måste alltid prövas mot vad de offentliga finanserna och samhällsekonomin medger. Bara de partier som klarar av att förändra sina politiska förslag och åtgärder om verkligheten kräver det och som har förmågan att utvecklas i takt med sin samtid kan med rätta säga sig vara ett parti för framtiden. Vi är ett sådant parti. Arbetsgruppen består av: Saila Quicklund, ordförande Elisabeth Björnsdotter Rahm Edward Riedl Krister Hammarbergh Johan Johansson Lena Asplund Eva Lohman Leif Edh 4

5 Anders Ågren Anders Josefsson Elise Ryder Wikén 1. Jobb och goda villkor för lokalt näringsliv Många företagare som vi träffat visar ett stort engagemang för den lokala ekonomin och tillväxtmöjligheterna. Goda kundrelationer och goda kollegor är det som uppfattas som positivt i vardagen. Människor vittnar också om hur den lokala ekonomin är beroende av en fungerande infrastruktur, tillgång till affärslokaler och korta effektiva handläggningstider hos myndigheter. Vi har tagit del av många berättelser som bekräftar detta. Kocken Sara drar sig inte från att göra det oväntade. En morgon när hon satt i bilen hörde hon radioreportern påstå att skolmaten var äcklig. Hon kände sig tvungen att reagera. Så hon trampade på bromsen, vände bilen och åkte till radion där hon gick direkt in i sändning och sa att så säger man bara inte. Här börjar Saras långa engagemang för bra mat. Strax före jul 2007 vände hon sig till politikerna för att förmå dem att låta Östersund ansöka om att få bli Unescos kreativa matstad - A creative city of gastronomy. Tre år senare, sommaren 2010 kom beskedet: Östersund hade fått utmärkelsen. Sara menar att allt hänger ihop - utan landsbygd, ingen mat i staden. Utan utmärkelser, ingen förpliktelse för politiker att ta ansvar för maten. Och det var ju dit hon ville, till bättre skolmat. Hösten 2011 serverades tre lokalproducerade luncher på kommunens samtliga skolor. En lunch kräver två ton potatis och en sådan order på årsbasis motsvarar nästan en kvarts årslön för en odlare. Jag har ett jobb att gå till, vilket jag uppskattar. Goda medarbetare och trevliga kunder. Upplever att jag har bra utbildning och bra sjukvård nåra mig. Josefin 26, Lycksele 5

6 Bra kollegor. Trevlig stämning. Nära till häftig natur. Underbar vinter och gott om utrymme är positivt. Sällan långa köer i vardagen. Anders 27, Örnsköldsvik Jag upplever det som positivt att jag ständigt möts av nya utmaningar och bor med en härlig natur runt hörnet. Man 43, Boden Monica återvände hem till Kiruna efter att ha studerat till civilekonom i sex år i Umeå. Född och uppvuxen i den 100-åriga gruvorten visste hon att civilekonomer inte växer på Kirunaträd. När hon återvände hem trodde alla att hon skulle ta ett jobb hos LKAB. Pappa tyckte naturligtvis att jag skulle ner i gruvan, berättar hon, men jag hade andra planer. Några år tidigare hade nämligen en LKAB-medarbetare, Yngve Bergkvist, varit bland de första i Europa med att arrangera forsränningsturer för turister i gummibåtar. Senare, efter att ha besökt flera kalla platser världen över, började han år 1990 bygga det numera världsberömda ishotellet i Jukkasjärvi vid Torne Älv. Monica Wollmen är sedan 2002 VD för ishotellet. Det har hänt ofantligt mycket sedan På många sätt är historien om Yngves ishotell talande för hela Norrland: Från att ha varit utdömt till att bli lovande. Från att ha varit en udda kuriosa i norr till att bekransa Chanels vårmodevisning i Paris 2010 med en stor isskulptur mitt på catwalken. Få trodde att Yngves idé om ett ishotell skulle bli den största turistattraktionen i norra Europa. Vår framgång har flera faktorer, berättar Monica, men när vi samlade 27 konstnärer från hela Europa i Paris och skapade skulpturen visste jag att vi hade gjort avtryck. Allt var över på femton minuter, men det räckte. Vi gjorde oss ett namn. Så vad är din utmaning? frågar vi. Grundförutsättningar för vår verksamhet brister ofta. Tågen är livsnerven för Kirunafjällen. 50 procent av besökarna kommer med tåg. Och bristerna i samhällsservicen berör inte bara turistnäringen. Två mil från Jukkasjärvi ligger LKABs huvudkontor, för många en kronjuvel i svenskt näringsliv, som just nu konkurrerar hårt med, tja, ingen alls. 6

7 Vi har världens renaste järnmalm, berättar Staffan, medarbetare på LKAB. Vi utkonkurrerar Kina. Indien har inte vaknat ännu. Marknaden har växt med 250 procent. Det är bra tider. Staffan ger oss siffror som talar för LKAB:s goda framtidsutsikter, men tystnar sedan. Det är naturligtvis helt beroende av att vi löser rekryteringsproblemen. Det är inte kompetent folk som är svårhittat. Frågan är var dem ska bo. Det finns inga bostäder. Behovet är skriande stort. Alla skriker efter nya arbetsgivare, företagsidéer och initiativ. Men det är kalla handen om man frågar efter lokaler. Ringer man kommunen möts man av telefonsvarare. Lise 50 Vi har för få stora tillverkande företag. Ett efter ett läggs ner eller flyttar. Vi måste få nyetableringar hit. Där tror jag kommunerna kan göra mera. Vi måste kunna erbjuda kvalificerade tjänster. Henrik 40, Frösön Kenneth 50, i Härnösand menar att signalen måste vara att man bygger för en framtid - inte bara lappar och lagar: Annars blir det svårt för mig att hitta någon som vill ta över mitt företag när jag blir gammal. Förslag för framtiden 1.1 Minimerad byråkrati och effektiv handläggning Näringslivet måste få goda förutsättningar för ökad tillväxt och utveckling. Kommunpolitiken har en viktig uppgift att stödja det lokala näringslivet via ett bra bemötande, god tillgänglighet och service. En öppen dialog mellan kommunens representanter och näringslivet är en förutsättning för ett bra näringslivsklimat. Tillståndsärenden ska hanteras skyndsamt. Moderaterna bör verka för att fler kommuner ska arbeta med olika typer av tjänste- och servicegarantier. Det kan gälla garantier att få svar på en fråga inom 24 timmar eller att få en ansökan om bygglov behandlad inom en förutbestämd tidsperiod. 7

8 1.2 Amorteringsfria lån För att underlätta för företagare under den första tuffa tiden då ett nystartat företag är extra känsligt lanserade Almi Företagspartner ett s.k. mikrolån under den förra mandatperioden. Mikrolånet kräver ingen annan finansiering från t.ex. banker och kan idag uppgå till kr. Det krävs inga särskilda säkerheter. Räntan är lägre under det första året och lånet är dessutom amorteringsfritt de första sex månaderna. Moderaterna bör verka för att amorteringsfriheten för företag som beviljas mikrolån förlängs till tre år. 1.3 Sverige världsbäst på mat För att öka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion har Alliansregeringen tagit fram en livsmedelsstrategi Sverige det nya matlandet. Matföretagandet ger kraft i samhällen utanför storstäderna och innebär förutsättningar till utveckling i Norrland med arbetstillfällen och exportmöjligheter. Eldrimner är ett nationellt centrum för mathantverk som fått regeringens uppdrag att ge kunskap, stöd och inspiration till mathantverkare i hela Sverige, i starten såväl som i utvecklingen av företaget. Tanken är att Eldrimner ska hjälpa företagare genom rådgivning, seminarier, studieresor, utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte, allt för att mathantverket ska blomstra. Moderaterna bör verka för att fler matproducenter hittar nya marknader genom att säkerställa att länsstyrelserna i de fyra Norrlandslänen bistår Eldrimner med lämpliga resurser för att stödja matproducenter i hela Norrland. 8

9 2. Bättre villkor och möjligheter för unga Människors möjligheter till försörjning genom eget arbete är avgörande, inte bara för enskilda personer, utan för Norrland generellt. Det är tydligt att möjligheten till arbete är central för människors tankar om att stanna eller flytta. Efter flera års längtan bestämde sig Anna, 22 år, för att lämna sin lägenhet i Göteborg, för att leva ett helt annat liv nära naturen i Norrland. I en liten by i Västernorrland fann hon det hon sökte. Jag kände ingen livskvalitet i staden, berättar hon. Även om jag tyckte storstaden var bra och rolig på många sätt, så kändes det samtidigt som den kvävde mig. När jag öppnade dörren och gick ut från lägenheten upplevde jag det som att kastas rakt in i ett kaos av människor, spårvagnar och stress. Det fanns ingenstans att gå om jag bara ville vara. Medan många oroas över att unga människor lämnar Norrland, gjorde alltså Anna motsatsen. De senaste 30 åren har vissa Norrlandskommuner förlorat så mycket som var fjärde invånare. Jag har varit med om den mest intensiva, roligaste, jobbigaste och mest upplevelserika tid i mitt liv, berättar Anna. Eftersom jag har ett eget företag så hade jag den möjligheten att flytta - jag kunde jobba vart jag än befann mig, bara jag hade internet. Men internetuppkopplingen kan verkligen bli bättre. Anna bloggar för en tidning och driver eget företag. Hon designar och säljer smycken, och har aldrig ångrat sig en sekund att hon flyttade norrut. Det råder ingen tvekan om att världen är närmare för dagens unga, än för gårdagens. Tillgängligheten har ökat till avlägsna platser tack vare tekniska innovationer som IT. Skeenden långt borta påverkar oss långt mer idag än de gjorde förr i tiden. Det kan ses som ett uttryck för att världen krympt. Ändå är Annas historia ett undantag. Jämtländska kommuner som Bräcke, Ragunda och Strömsund har idag mellan 25 och 30 procent färre kommuninvånare än för trettio år sedan. Samma utveckling har skett i Västernorrlands Ånge och Kramfors och i Norrbottens Jokkmokk, Pajala och Överkalix. I Sorsele och Åsele är siffran över 30 procent. 9

10 Umeå utskiljer sig med sina invånare och en 40- procentig befolkningstillväxt under samma tid. Det finns flera förklaringar till detta. Den främsta förklaringen är naturligtvis att Umeå har ett universitet och ett landsting med Norrlands universitetssjukhus, vilket bidrar till att en stor andel av invånare är i åldrarna mellan 20 och 30 år. Men för de flesta kommuner i Norrland är befolkningssiffrorna dystra. Den här utvecklingen tar sig uttryck i de möjligheter de kan erbjuda den unga delen av befolkningen när de avslutar sina gymnasiestudier. Möjligheterna till högre utbildning och ett större programutbud är naturligtvis betydelsefullt. Utmaningen är att hitta ett skäl för att stanna kvar i Östersund efter man avslutat studierna. Anton 21, Östersund Finns inte alltför mycket att göra. Och jag är orolig för jobb. Lisa 18, Frösön Min utmaning är att hitta ett jobb utan riktig utbildning. Fritiden ger begränsat utbud av aktiviteter. Oscar 23, Lycksele Bra utbildningar för ungdomar och möjlighet till arbete inom det område de utbildar sig inom är den viktigaste frågan. Man, Piteå Unga människors rörlighet är en viktig del av livet. Det är viktigt att de känner uppmuntran att skaffa sig erfarenheter av andra platser, kompetenser och kulturer både inom Sverige och utanför. Det är unga människors intryck och inspirationer som driver samhället framåt, genom att bl.a. skapa kontakter och väva samman platser och nätverk. Det här är en process som är till fördel för såväl den gamla hemorten som den nya. Att unga människor flyttar betyder alltså inte att de är förlorade helt och hållet och för alltid. Men för att ekvationen ska gå ihop för många Norrlandskommuner är matematiken enkel: Inflyttningen måste öka för att undvika en ogynnsam befolkningsstruktur. Fler 10

11 kommuner måste kunna erbjuda ungdomar möjligheter som passar naturligt in i deras livsbana. Förslag för framtiden 2.1 Minska avståndet mellan utbildning och arbete Vi ser det som nödvändigt att få fler akademiker att etablerar sig i det norrländska näringslivet. Genom att främja projekt där små och medelstora företag kopplas samman med högskola och universitet kan tillväxt stimuleras och sysselsättning öka. Mindre och medelstora företag ska kunna anmäla sin utvecklingsidé till projektkontoret som bistår företagen i att konkretisera idéerna och finna lämplig akademisk kompetens på universitet och högskolor i närheten. Vi tror att detta skulle fungera bra i Norrland. Moderaterna bör verka för: att det blir attraktivt att starta och driva företag även i Norrlands inland att kunna ge företag ekonomiskt stöd i form av kompetenscheckar. Checkarna kan användas för att köpa akademisk kompetens av studenter och medarbetare vid Norrlands universitet och högskolor. Sådant här projekt skulle kunna finansieras inom ramen för Almi Företagspartners uppdrag. 2.2 Fler utbildningsplatser Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå i hela befolkningen. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft. En sviktande arbetsmarknad för ungdomar kräver att möjligheterna förstärks till kompetensutveckling. Det finns ett uttalat behov av ny kompetens i företag och organisationer. Stora pensionsavgångar väntar inom flera branscher, vilket ger möjligheter till nyanställningar med rätt kompetens. Inför vårterminen 2012 har antalet sökande på program ökat med fyra procent och med 20 procent på kurser. 11

12 Moderaterna bör verka för att fler studieplatser och ett större programutbud ska erbjudas på våra högskolor och universitet i Norrland. 2.3 Skapa samverkanscentrum Det finns unga vuxna som hänvisas till sysselsättningsinriktade insatser där de på grund av bristande samverkan mellan myndigheter och individuella svårigheter hamnar i en rundgång av perioder med aktivitet och passiv väntan. Detta är inte unikt för norrländska kommuner. Men med tanke på avfolkningen blir det synnerligen allvarligt när resurser i samhället inte kan tas tillvara. Moderaterna bör verka för att samverkanscentrum skapas där handläggare från flera myndigheter samverkar, till exempel kommunens socialkontor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingets psykiatri med flera. På så sätt kan individer möta flera myndigheter på ett och samma ställe. 3. Trygg välfärd och bättre samhällsservice När vi samtalar med människor om framtiden uttrycks både oro och trygghet kring det svenska välfärdssamhället. Många är stolta över svensk sjukvård, omsorg och skola. Men det finns en oro för att resurserna minskar i takt med utflyttningen. Människor ser sina egna utmaningar som helt sammanhängda med orten: Hur ska bra kvalitet i välfärden kunna säkras när skatteunderlaget minskar? Hur ska man finansiera kommunala anläggningar, och bredda och utveckla samhällsservicen när bygderna avfolkas? Jag gruvar mig för att bli orkeslös, sjuk och beroende. Hur kommer framtiden se ut för äldre? Svart att vara helt positiv. 12

13 Pensionär 65, Matfors. Utmaningen är att få hit välfärdstjänster nu när det investeras så pass mycket i regionen. Bra infrastruktur är oerhört viktigt för att mina gäster ska ta sig hit samt att vi ska kunna handla, ta oss till skola och omsorg. Johan 30, Kangos Vem ska jobba inom välfärdssektorn i framtiden? Ingen vill det. Otto 64, Hede I de flesta kommuner är just kommunen den stora arbetsgivaren. Många av framtidens arbetstillfällen kommer att finnas inom olika kommunala verksamhetsområden och därför är kommunens attraktivitet som arbetsgivare viktig. Gunilla 53, har undervisat i matematik i 20 år och är van att stå inför grupp och föra presentationer. Vi är även halvkuratorer och sysslar mycket med motivationssamtal, tillägger hon. Det finns så många inbyggda kompetenser i läraryrket som inte erkänns. Gunilla är adjunkt på Komvux sedan Innan dess jobbade hon på Lernias arbetsmarknadsutbildning (AMI) på 1980-talet, besökte arbetsplatser, såsom byggavdelningar. Hon utbildade bland annat eloch teleingenjörer i tillämpad matematik. Det är svårt med karriärvägar som lärare. Det handlar inte om att bli chef eller rektor, det handlar om att få bredda sig, hitta nya forum för att utbilda. Gunilla menar att om personalen trivs skulle skolan fungera bättre och bidra till att en regions attraktivitet ökar. Det innebär även möjlighet att gå upp till heltid. Många medarbetare inom kommunens verksamheter arbetar endast deltid, men önskar heltid. Genom att begränsas till ett deltidsarbete kan det vara svårt att klara sig ekonomiskt och pensionsmöjligheterna påverkas negativt av detta. Hoppas på att få behålla hälsan, i det sammanhanget märker jag att det är svårt att få läkare till landsbygden. Kvinna 53, Klövsjö Ålderdom? Finns det en godtagbar service för oss som bor i landsbygd? Hemtjänst? Äldreboenden? 13

14 Eva 77, Bräcke Min utmaning är att lasarettet blir kvar, för att inte tala om flyget och bussarna får vi behålla dem? Man 82, Lycksele Varje dag är fylld av nya utmaningar på grund av dåligt underhåll under många år och stora sparbeting i landstinget. Utmaningen är att orka med den hopplösa sitautionen och göra det bästa av det. Kvinna 62, Umeå Tillgänglighet till välfärdens tjänster är en av tre stora utmaningar som människor nämner förutom jobbfrågan och avfolkningen. Ökat behov av individuella lösningar när det gäller arbete, boende och fritid kommer att bli viktigare framöver när företag och myndigheter ska rekrytera personal. De sociala övervägandena som familjer måste göra, speciellt vid en flytt, hör till de enskilt viktigaste faktorerna för att tacka ja till ett arbete. På samma sätt, när vi blir mer beroende av samhället på ålderns höst, är det viktigt att få fortsätta ha inflytande över sin situation och att kunna välja vilken hjälp man får och av vem. Några som insåg det här behovet var Elinor Fagerberg och hennes syster Katarina. De fick signaler om att många önskade att det fanns ett hemserviceföretag som kunde utföra uppgifter i hemmet. Starta egetkontakten på Arbetsförmedlingen trodde på deras affärsidé. Vid starten av företaget tyckte många kunder att timpriserna var för höga. Men allt fler som har använt deras tjänster upplever nu att kostnaderna är väl investerade. Kunderna representeras av allt från unga till äldre. Elinor, som har en bakgrund inom vårdyrket, driver nu företaget själv. Jag har valt och satsat rätt. Jag är övertygad om att jag kommer att kunna försörja mig på det här. Elinor ser möjligheten till eget inflytande som en viktig parameter. 14

15 Förslag för framtiden 3.1 LOV och RUT Alliansen har öppnat upp vård och omsorgssektorn för privata aktörer, vilket ökat valfriheten, mångfalden och kvalitén inom välfärdssektorn. Samtidigt säger många i intervjuerna att införandet av avdraget för hushållsnära tjänster RUT förbättrat förutsättningarna för företagande. Tack vare RUT har många människor, inte minst kvinnor, fått en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling. Många av dem vi lyssnat på framhåller att äldreomsorgen har alla förutsättningar att bli en småföretagarbransch. Moderaterna bör verka för att alla kommuner inför LOV Lagen om valfrihet och att äldre därmed får ökad möjlighet att välja utförare av äldreomsorg. Vi vill naturligtvis behålla RUT. Fler företag gynnar Sverige och Sveriges tillväxt. Att RUT-avdraget dessutom underlättar vardagen för till exempel barnfamiljer och äldre människor är ytterligare en bonus. 3.2 Kommunen som attraktiv arbetsgivare Trots att många av framtidens arbetstillfällen kommer att finnas inom olika kommunala verksamhetsområden är kommunernas attraktivitet som arbetsgivare långt ifrån självklar. Moderaterna ska ligga i framkant när det gäller att utveckla kommunerna till attraktiva arbetsgivare med bra villkor och god arbetsmiljö för de anställda. Många anställda inom vård- och omsorg uttrycker liknande behov. De har under stor del av sin yrkesutövning påtalat detta, men aldrig fått gehör för sina önskemål. Vården står inför ett generationsskifte. Fram till år 2025 kommer 1,6 miljoner svenskar att gå i pension. Landsbygden, inte minst Norrland, kommer att drabbas särskilt hårt. Samtidigt som efterfrågan av vård- och omsorgspersonal ökar, minskar tillgången på utbildad vårdpersonal. Särskilt svår kommer bristen på omvårdnadspersonal 15

16 inom äldreomsorgen att bli. Många människor som vi lyssnat till uttrycker oro över vem som ska ta hand om dem när de blir gamla, eftersom allt fler ungdomar lämnar landsbygden. Moderaterna bör verka för: ökad flexibilitet i arbetstiderna för kommunens medarbetare. Anställda som vill gå upp respektive ned i arbetstid ska ha goda möjligheter att göra så. mer närvarande chefer fysisk träning på arbetstid obligatorisk ergonomiutbildning för all personal inom vård och omsorg att undersköterskeutbildningen ska var en grund med möjlighet till fördjupning att medarbetarna får större inflytande över sin arbetssituation att offensiva rekryteringsinsatser till välfärdssektorn genomförs 3.3 Bättre basservice och infrastruktur Norrland är en glest befolkad del av Sverige med långa avstånd mellan både större städer och mindre centralorter. Att kunna ta sig till jobbet eller kunna på ett enkelt sätt resa till andra delar av både Norrland samt övriga Sverige kräver en god och väl fungerande infrastruktur - vägar, järnvägar, flygplatser och kollektivtrafik. Detta är av största vikt både för boende samt om Norrland ska göras attraktivt som turistregion. För den viktiga basindustrin i Norrland är också en god infrastruktur livsnödvändig. Det har framkommit i svaren att infrastruktur och kommunikationer är något som prioriteras högt av de flesta. För att inte riskera att missa något så väljer vi här att inte nämna något enskilt väg- eller järnvägsprojekt. Bredband är en viktig fråga för Norrland. I takt med att allt mer av service och kommunikation går via internet ökar kraven på tillgång till bredband och hastighet på nätet. Vi blir allt mer beroende av internetuppkoppling. Internet knyter t.ex. samman vårdinrättningarna i länen. 16

17 Ett nät som ger människor tillgång till internet med tillräckligt hög hastighet är en framtidsfråga för hur en region ska utvecklas. Moderaterna bör verka för: ett gott underhåll av vägar, järnvägar och allmänna kommunikationer fortsatta investeringar i väg- och järnvägsnät en omfattande utbyggnad av bredband Dessa områden är enligt de intervjuade de allra viktigaste frågorna för Norrlands tillväxt och utveckling. Till sist Vi har lyssnat på människors berättelser och utifrån dessa har arbetsgruppen utvecklat politiska förslag för att möta Norrlands särskilda utmaningar. Rapporten är ett avstamp för ett fortsatt omfattande arbete. Vi Moderater kommer att fortsätta lyssna på människor som bor i Norrland för att utveckla vår politik och finna nya lösningar. Nyfiket och öppet ska vi hitta svaren på hur förutsättningarna för tillväxt och utveckling i Norrland kan förbättras. Det sker bäst genom en fortsatt öppen dialog med dem som bor och verkar i Norrland. 17